• No results found

Intellektuellt kapital i publika företag

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Intellektuellt kapital i publika företag"

Copied!
65
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kandidatuppsats i företagsekonomi,

ekonomistyrning, FE4223, VT 2008 Författare: Jonas Cantby

Dan Emterhag Handledare: Elin Funck

Ekonomihögskolan

Vid Växjö universitet

Intellektuellt kapital i publika företag

(2)

Sammanfattning

Kanditatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FE4223, VT 2008

Författare: : Jonas Cantby och Dan Emterhag Handledare: Elin Funck

Titel: Intellektuellt kapital i publika företag

Bakgrund: Många företag har idag ett värde som vida överstiger värdet på de redovisa- de tillgångarna och som inte kan synliggöras som tillgångar i den traditionella redovis- ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov från företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man är hänvisad till att redovisa dem på annat sätt, t ex i årsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa beträffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förändringen i företagens värde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet får en enhetlig redovisning. Det är därför av intresse att undersöka vad större publika företag redovisar kring intellektuellt kapital och om det sker någon förändring i redovisningen.

Syfte: Att undersöka vad de största svenska företagen officiellt redovisar om intellektu- ellt kapital, om redovisningen ökar eller minskar och om det är något som skiljer mellan olika branscher eller mellan kunskapsintensiva och tillverkande företag.

Avgränsningar: Studien omfattar årsredovisningarna i publika svenska företag vilka även ingått i Vandemaele et al. (2005) studie. Den finansiella informationen samt noter omfattas inte utan enbart frivillig information som getts i årsredovisningens framvagn1 samt förvaltningsberättelse.

Metod: En tidsföljdsstudie har genomförts där mängden information om intellektuellt kapital i 19 publika svenska företags årsredovisningar åren 2003 och 2007 har jämförts.

Empiriska data har samlats in via en kvantitativ innehållsanalys. Information i årsredo- visningarna har kodifierats med hjälp av en kodningsmall och begreppen i kodningsmal-

1 Definition av framvagn är all text i årsredovisningen förutom förvaltningsberättelse och noter, dvs text som inte blivit reviderad.

(3)

len har sedan använts för att via poängsättning ange numeriskt till vilken utsträckning de är representerade i det analyserade materialet. Det sammanställda materialet har se- dan analyserats och analysen behandlar hur och vad de undersökta företagen frivilligt redovisar inom intellektuellt kapital.

Resultat, slutsatser: Huvuddelen av det som redovisas inom intellektuellt kapital är extern struktur och det dominerande begreppet är kund hos de flesta företagen. Begrep- pen kund, medarbetare och varumärke är klart dominerande i redovisningen. Redovis- ning av intellektuellt kapital har ökat och detta är en trend. Störst ökning finns inom dagligvaruhandeln men även sällanköpsvaror uppvisar en stadig ökning. Skillnaden mellan branscher och mellan tillverkande och kunskapsintensiva företag har nästan sud- dats ut.

Förslag till fortsatt forskning: Är årsredovisningen rätt forum för redovisning av intel- lektuellt kapital och är företagen beredda att redovisa intellektuellt kapital även om det skulle innebära att man lämnar ut information som kan vara känslig ur konkurrenssyn- punkt?

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ...6

1.1 Bakgrund ...6

1.2 Problemdiskussion ...9

1.3 Undersökningsfrågor...11

1.4 Syfte ...12

1.5 Avgränsningar ...12

2 Metod...13

2.1 Metodansats...13

2.2 Innehållsanalys ...13

2.2.1 Räkna ord eller meningar ...14

2.3 Urval...15

2.4 Datainsamling...16

2.4.1 Teoretisk datainsamling...17

2.4.2 Empirisk datainsamling ...17

2.5 Jämförelser med andra undersökningar ...18

2.6 Validitet ...19

2.7 Reliabilitet ...19

2.8 Källkritik ...20

3 Teori...21

3.1 Vad ingår i intellektuellt kapital ...21

3.2 Definition av intellektuellt kapital ...22

3.2.1 Skandia IC-modell och Skandia Navigator (Edvinsson & Malone) ...24

3.2.2 Intangible Asset Monitor (Sveiby)...25

3.2.3 Intellektuellt kapital (Stewart) ...26

3.2.4 Intellectual Capital Index (Roos et al)...27

3.2.5 Kärntillgångar för 2000-talet (Brooking) ...27

3.2.6 Value platform ...28

3.2.7 Definition Intellektuellt Kapital ...29

3.2.8 Vandemaele’s kodningsmall...30

3.3 Intern rapportering av intellektuellt kapital...30

3.4 Extern redovisning av intellektuellt kapital...32

3.4.1 Avsaknad av gemensamt ramverk ...32

(5)

3.4.2 Olika intressenters syn...33

3.4.3 Myndighetskrav ...35

3.4.4 Företagskänslig information ...35

3.4.5 Övriga krav ...36

3.5 Praktiska initiativ ...37

3.6 Summering teori ...37

4 Empiri ...40

4.1 Undersökningen ...40

4.2 Kategorin Internal Structure ...41

4.3 External Structure ...43

4.4 Human Capital ...45

4.5 Jämförelse mellan branscher ...46

4.6 Summering av empiri...47

5 Analys ...48

5.1 Analysmodell...48

5.2 Analys av Internal Structure...49

5.3 Analys av External structure ...51

5.4 Analys av Human Capital ...52

5.5 Analys av bransch ...53

5.6 Jämförelser mellan undersökningar ...54

5.7 Analys övrigt ...55

5.8 Summering av vår analys ...57

6 Slutsatser ...59

6.1 Förslag till fortsatt forskning ...60

7 Källförteckning...61

(6)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Flera forskare och författare, däribland Kaplan och Norton (2006) menar att mindre och mindre av ett företags fördelar kommer från fysiska och finansiella tillgångar. I stället kommer mer från hur väl företag anpassar intellektuella tillgångar såsom kunskapsarbe- te, FoU och IT utifrån sina kunders behov. Vad de kan mena är enligt UNI (2000) att informationsålderns ekonomi har gått om industriåldern. Prestationer i dagens organisa- tioner bygger på intellektuell kapacitet och då framför allt via mänskliga resurser. Detta har skapat ett samlingsbegrepp för de immateriella tillgångarna kallat Intellektuellt Ka- pital.

Intresset för intellektuellt kapital började under åttiotalet och sedan skedde en markant ökning under nittiotalet. Bidragande till detta var den strukturförändring som skedde inom industrin. Allt större andel företag gick från produktion av produkter till tjänste- produktion och företagen blev mer kunskapsintensiva. Enligt Chaharbaghi och Cripps (2006) blir industrin mindre personalintensiv, materialintensiv och energiintensiv men mer kunskapsintensiv och det antas att kunskap har en finansiell påverkan eftersom kunskapsintensiva organisationer anses ha högre produktivitetsnivå och högre grad av innovation.

Förändringen har medfört en viktförskjutning från företagens materiella tillgångar till immateriella tillgångar vilket skapat ett allt större gap mellan balansräkningens redovis- ning och marknadsvärdet. Edvinsson och Malone (1997) menar att den traditionella redovisningen inte hängt med utvecklingen vilket lett till ett allt större gap mellan det som redovisas och den information som t ex olika ägarintressenter behöver för att skapa en korrekt bild av företaget. Detta är speciellt framträdande i kunskapsintensiva företag som tillhandahåller intellektuella resurser och oftast har få materiella tillgångar.

Under nittiotalet insåg dock flera företag behovet att visualisera sina mest värdefulla tillgångar. Först ut var Skandia med sin Navigator som redovisade intellektuellt kapital som ett komplement till årsredovisningen. De fick flera efterföljare bland kunskapsin- tensiva företag som insåg värdet av att komplettera sin redovisning med icke-finansiella

(7)

värden. Forskningen tog fart och flera studier genomfördes. Ett exempel är Arthur An- dersen (Bontis, 2001) som undersökte 368 större europeiska, nordamerikanska och asia- tiska företag. Resultatet var att majoriteten av företagen trodde att rapportering av intel- lektuellt kapital skulle öka i framtiden.

Skandia (1995) skriver i sin bilaga till årsredovisningen 1994 att ”då allt fler företag bedriver kunskapsintensiva verksamheter håller ett nytt synsätt på att växa fram, ämnat att redovisa företagens dolda tillgångar” (Skandia 1995, s 5). Skandia delar upp de dol- da tillgångarna i humankapital och strukturkapital. De skriver vidare ”det intellektuella kapitalet i Skandia bygger upp och skapar företagets framtidsvärde. Det innebär förmå- ga att utveckla de strategiska tillgångar som skapar Skandias intjäningsförmåga och förnyelse” (Skandia 1995, s 21).

Tjänsteföretagens andel av den totala ekonomin har blivit allt större, deras verksamhet är till stor del beroende av personalens kompetens, de är inte speciellt kapitalkrävande och deras balansräkningar är förhållandevis små. Dzinkowski (2000) ger som exempel på företag med stort intellektuellt kapital Microsoft vars värde 1996 var drygt 11 gånger högre än vad de materiella tillgångarna visade. Detta visar enligt Dzinkowski att de stora osynliga tillgångarna som saknas i redovisningen är marknadens värdering på Microsofts intellektuella kapital. Enligt henne visar senare uppskattningar att mellan 50 och 90 procent av företagens värde kommer från ledning och styrningen av intellektuellt kapital och inte från materiella tillgångar.

Birgitta Olsson (Balans 2002) hävdar i en debattartikel att två tredjedelar av ett företags värde utgörs av intellektuellt kapital men att endast 4 procent av informationen i årsre- dovisningen handlar om detta. Hon anser att det är en anledning till varför intellektuellt kapital och framför allt humankapitalet bör redovisas. Hon anser vidare att det framför allt är branscher som har en liten andel materiella tillgångar som borde vara intresserade av att lyfta fram intellektuellt kapital för sina intressenter. Vad som talar mot detta är att årsredovisningarna ska ge en begriplig, jämförbar, relevant och tillförlitlig information enligt IASB ramverk (IASB 2001).

(8)

Även inom tillverkningsindustrin har kunskap blivit allt viktigare då tillverkningspro- cesserna blivit mer komplexa och till större delen hanteras av datorstyrda maskiner som kräver anställda med hög kompetens och specialistkunskaper. Ett exempel är Volvo som i sin årsredovisning för 2007 skriver att ”En avgörande faktor för att förverkliga Volvokoncernens vision är våra medarbetare och deras kunskap och kompetens” (Vol- vo, årsredovisning 2007, s 50). Såväl utveckling som tillverkning och produkterna i sig kräver högre kompetens från medarbetarna. Produkterna blir mer komplexa och inne- håller mer elektronik vilket ställer krav på produktutveckling. Tillverkningen är allt mer automatiserad och görs till stor del av robotar vilket ställer krav på tillverkningspersonal som måste kunna programmera den avancerade utrustningen.

Problemen med att kunna synliggöra t ex humankapitalet i redovisningen har varit att hitta sätt som uppfyller redovisningsnormer och flera försök har gjorts. Det finns idag ett flertal modeller för att beräkna humankapitalet. Det är bl a IC-rating, Skandianaviga- torn och The Intangible Assets Monitor. För att kunna ta upp intellektuellt kapital som en tillgång i redovisningen ska den enligt FASB (Financial Accounting Standard Board) uppfylla samtliga tre kriterier som ingår i definitionen av tillgång. Definitionen lyder

”en resurs som kontrolleras av företaget till följd av inträffade händelser och som för- väntas innebära fördelar för företaget i framtiden”. Den ska alltså vara 1. Identifierbar 2. Kontrolleras av företaget och 3. medföra ekonomiska fördelar för företaget i framti- den. Det är också denna definition som Redovisningsrådet (FARs samlingsvolym 2008) hänvisar till och som används i RR1 och RR15 (Redovisningsrådets Rekommendatio- ner). Att intellektuellt kapital inte kan redovisas beror framför allt på de två första punk- terna, dvs identifierbarheten och att den kontrolleras av företaget.

Enligt god redovisningssed är det vedertaget och enligt 3§ Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) lagstadgat att företag ska skapa en rättvisande bild av dess ekonomiska ställning. Eftersom det idag saknas redovisningsmetoder och då FASBs krav är svåra att uppfylla bedömer vi att det finnas ett gap mellan redovisningsreglerna och företagens möjligheter att visa en rättvisande bild.

Många publika bolag ger idag ut mer information i t ex sina årsredovisningar än vad lagar föreskriver och försöker därmed på olika sätt lämna viss information om intellek- tuellt kapital. Det saknas dock fortfarande normer.

(9)

1.2 Problemdiskussion

De flesta företag idag har ett marknadsvärde som vida överstiger det bokförda värdet av deras fysiska tillgångar vilket innebär att de osynliga tillgångarna i form av intellektuellt kapital blir mer och mer viktigt att synliggöra. Under de senaste åren har vi haft en hög- konjunktur och företagens marknadsvärde har ökat markant vilket i sin tur bidragit till ett ännu större gap mellan det bokförda värdet och marknadsvärdet.

Det finns ett behov från företagens sida att synliggöra de stora tillgångarna som idag inte finns i den finansiella rapporteringen för olika intressenter och det finns ett behov från företagens intressenter att få en bättre och mer rättvisande bild av företagets till- gångar. Det finns dock flera saker som talar mot en allt för tydlig redovisning av intel- lektuellt kapital. Det är svårigheter inte bara i form av lagar och regler som vi tidigare nämnt utan även vad företagen själva vill visa inte minst ur konkurrenssynpunkt.

Det finns även många forskare som menar att intellektuellt kapital måste redovisas och att organisationer måste kunna hantera intellektuellt kapital och mäta dess prestanda.

Stewart (UNI 2000) menar att en organisation som inte kan mäta och hantera sitt intel- lektuella kapital fattar beslut i tomhet. Han säger vidare att intellektuellt kapital finns inom tre områden: hos de anställda, i organisationens struktur och hos kunderna.

Ax & Björnenak (2005, s 8) säger att ”Traditional financial accounting is harshly criti- cised for its inability to encompass intellectual capital in the balance sheet”.

Nørreklit (2000, s 65) säger att “the performance measures of accounting systems ig- nore the financial value of a company’s intangible assets such as research in progress, resources and the goodwill as well as the bad-will which the company has built”. Enligt Tom Karp behöver intellektuellt kapital (2003) bli lättare att hantera och de problem som finns idag med att mäta, redovisa och kontrollera intellektuellt kapital behöver lö- sas.

Trots all forskning och alla studier är merparten av det som redovisas i företagens årsre- dovisningar monetära mått och det verkar ta tid innan det intellektuella kapitalet blir till en integrerad del av företagens redovisning och hur man ska bedöma företag.

Under de senaste tio åren har ett antal studier gjorts, såväl internationella som nationel- la. Studierna har gjorts i de flesta delar av världen, ex vis Asien, Indien, Australien,

(10)

Amerika, Europa, Mellanöstern och Norden. Niamh Brennan (2001) genomförde en studie på 11 företag i Irland och James Guthrie (2001) genomförde en studie av 26 före- tag i Australien. Deras slutsatser är att företagens ekonomiska framtid skulle vara tydli- gare om humankapitalet redovisas men att ledningarna har en okunskap att mäta och redovisa humankapitalet. En studie som genomförts av Vandemaele et al. (2005) visar att den generella trenden är att redovisning av intellektuellt kapital ökar, att svenska företag visar lite mer än företagen i de övriga länderna (Nederländerna och UK) men att företagen i Sverige år 2002 jämfört med 2000 minskat sin redovisning av intellektuellt kapital i motsats till företagen i de andra länderna.

Ytterligare ett antal mindre studier har genomförts inom ramen för studenters uppsats- arbete. Huvuddelen av studierna behandlar antingen intellektuellt kapital kopplat till kunskapsintensiva företag och då framför allt IT-företag eller så behandlar de enbart en del av intellektuellt kapital, oftast humankapitalet, exempelvis magisteruppsatsen ”Re- dovisning av intellektuellt kapital i kunskapsintensiva företag” (Axelsson, Jannesson &

Tram, 2004) där de undersöker sju kunskapsintensiva företag. Det finns även några stu- dier gjorda utifrån intressenters perspektiv, t ex investorer och banker, exempelvis ”Fi- nansanalytikers syn på intellektuellt kapital” (Johansson & Nyström, 2002), kandidat- uppsats vid Luleå Tekniska Universitet eller ”Bankers kreditbedömning av kunskapsin- tensiva företag” (Millsand & Pettersson, 2007).

Projekt har även genomförts på bl a nordisk nivå bland små- och medelstora företag i syfte att skapa, implementera och sprida harmoniserade indikatorer för att företagen ska kunna visa immateriella tillgångar. Ett projekt är PIP (Putting IC into Practice) där re- sultatet är en guideline för att värdera, mäta och rapportera immateriella tillgångar på ett effektivt och formaliserat sätt. Resultatet inkluderar ett ramverk av värderingsprocesser, generella indikatorer för att mäta resultatet och en mall för att rapportera intellektuellt kapital. (Nordic Innovation Centre, 2006)

Det finns mycket som talar för en ökad redovisning av intellektuellt kapital och flera forskare pekar på att detta måste ske men samtidigt finns en hel del svårigheter och av- saknad av kompetens för att göra det. Det finns studier som visar på en ökning och stu- dier som visar på motsatsen.

(11)

Enligt Roos et al. (2006) visar ett danskt experiment utfört 2003 att fondförvaltare som får tillgång till information om intellektuellt kapital dels gör en bättre bedömning av företaget och dels är mer positiva till att investera i företaget. Fondförvaltare fick bedö- ma ett företags (anonymiserat) årsredovisning med respektive utan information om in- tellektuellt kapital. De som fick all information gjorde en bättre bedömning av företa- gets vinst och omsättning de kommande två åren och de var mer positiva till företaget och att ge en köprekommendation till aktieköpare.

Tvärtom vad som sägs visar Vandemele et al. (2005) undersökning att även om svenska företag ligger bra till jämfört med företag i andra länder vad gäller redovisning av intel- lektuellt kapital så har redovisningen bland se 20 största svenska företagen minskat mel- lan 2000 och 2002. Orsaken framgår inte av artikeln.

Det är därför av intresse att undersöka redovisningen av intellektuellt kapital i dag och om tendensen som Vandemele et al. (2005) undersökning visar fortsätter eller om den endast var tillfällig.

1.3 Undersökningsfrågor

Vi utgår från nedanstående frågeställningar och avser att ta reda på vad svenska företag redovisar kring intellektuellt kapital idag, om det skett någon förändring de senaste fem åren och om det är någon större skillnad mellan olika branscher. Vi kommer dessutom att jämföra och se om det finns skillnader mellan kunskapsintensiva och tillverkande företag.

Vilka delar av intellektuellt kapital är det man redovisar?

Hur och Vad har förändrats i redovisningen av intellektuellt kapital år 2003 jäm- fört med år 2007?

Finns det någon skillnad i redovisningen av intellektuellt kapital mellan olika branscher?

Vilka skillnader finns det i redovisningen av intellektuellt kapital mellan tillver- kande och kunskapsintensiva företag?

(12)

1.4 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad de största svenska företagen officiellt redovisar om intellektuellt kapital. Dessutom ska vi undersöka om den frivilliga redo- visningen av intellektuellt kapital i företagens årsredovisningar minskar eller ökar och om det är något som skiljer mellan olika branscher eller mellan kunskapsintensiva och tillverkande företag.

1.5 Avgränsningar

Vår studie bygger på en tidigare undersökning gjord av Vandemaele et al. (2005). I hans undersökning ingick de tjugo största svenska företagen och vi avser att genomföra un- dersökningen med samma urval som Vandemaele. Företagen ingår i Stockholmsbörsens lista Large Cap och det är den branschindelning som används där som vi kommer att använda oss av vid jämförelser mellan branscher. Vår studie omfattar inte den informa- tion som är obligatorisk i årsredovisningen utan enbart frivillig information som getts i årsredovisningens framvagn samt förvaltningsberättelse. Vi avgränsar från den finansi- ella informationen samt noter.

(13)

2 Metod

2.1 Metodansats

I vårt arbete har vi valt att göra en tidsföljdsstudie där vi jämför mängden information om intellektuellt kapital i 19 publika svenska företags årsredovisningar åren 2003 och 2007. Tidsföljdsstudier används enligt Andersen (1998) ofta för att undersöka utveck- lingen av sekundärdata över tiden.

Vi börjar med att definiera och förklara vad intellektuellt kapital är och vad som ingår i detta begrepp (kapitel 3). Vi kommer att belysa ett antal teorier inom ämnet intellektu- ellt kapital. Detta görs utifrån tillgänglig litteratur och artiklar inom ämnet. Vi kommer även att läsa tidigare skrivna uppsatser för att hitta förslag till litteratur samt finna in- fallsvinklar till denna uppsats.

Källa för empirin är endast företagens årsredovisningar då detta är den källa där man med säkerhet kan göra jämförelser mellan år. Det är således endast sekundärdata som används i empirin. Informationen om intellektuellt kapital är oftast i textform och för att kunna kvantifiera och göra jämförelser mellan årsredovisningar använder vi oss av en metod för innehållsanalys.

Vår uppsats bygger på en tidigare gjord undersökning av Vandemaele et al. (2005). I hans undersökning som omfattar åren 1998, 2000 och 2002 ingick företag från Sverige, UK och Nederländerna. Vi använder även Vandemaele’s kodningsmall (kapital 3.2.8) i vår undersökning. Med teorin som grund kommer vi att analysera empirin samt dra slut- satser utifrån våra undersökningsfrågor.

2.2 Innehållsanalys

Information om intellektuellt kapital i årsredovisningar återfinns framför allt i textform.

Vid studier av intellektuellt kapital i årsredovisningar är det därför enligt Beattie och Thompson (2007) vanligt att innehållsanalys tillämpas. Detta framgår även från tidigare studier av bl a Guthire (2000), Bontis (2002), Bozzolan et al. (2003), Vandemaele et al.

(2005) och Vergauwen och Alem (2005).

(14)

Innehållsanalys är en metod för att undersöka om vissa ord eller fraser finns i en text- massa. Den centrala idén med metoden är att använda selektiv reduktion vilket innebär att text reduceras till kategorier bestående av enstaka eller flera ord eller fraser. Något som vanligtvis även kallas kodning. Forskaren kan sedan fokusera på dessa ord eller fraser och fånga upp dem i den empiriska datan (Colostate 2007). Krippendorff (2004, s 18) definierar innehållsanalys som “a research technique for making replicable and valid inferences from texts to the contexts of their use”.

Innehållsanalys av redovisningar omfattar enligt Milne och Adler (1999) två huvudakti- viteter. Det är dels kodifiering av text i grupper eller områden vilket gör att empiriska data kan fångas upp och kvantifieras. Det är dels en uppsättning regler som styr vilken information som ska fokuseras och hur denna ska klassificeras. En bra kodningsmall (kapitel 3.2.8) och ett tydligt regelverk leder till att studien inte påverkas så mycket av forskarens egen bedömning.

Vi kommer att genomföra en kvantitativ innehållsanalys. Det innebär att de texter som gjorts om till kategorier anges numeriskt till vilken utsträckning de är representerade i det analyserade materialet. Det gör att vi kan mäta förekomsten av de kvalitativa variab- lerna i en nominalskala2 (Rosengren & Arvidsson, 2002).

2.2.1 Räkna ord eller meningar

För att fånga informationen måste man i årsredovisningen räkna antalet förekomster av de begrepp man har i kodningsmallen (Milne & Adler, 1999). Kodningsmallen består av de kategorier och underkategorier av ord eller begrepp som man definierat i intellektu- ellt kapital. Det finns enligt Beattie och Thompson (2007) ett antal olika sätt att göra detta på. I vissa undersökningar (t ex Guthrie & Petty, 2000) dokumenteras enbart om information finns eller ej i varje underkategori av intellektuellt kapital. Hackston och Milne 1996 (se Beattie & Thompson, 2007, s 141) menar att en enkel beräkning av fö- rekomsten enligt finns/finns ej kan vara missvisande då den ger samma resultat oavsett om samma begrepp förekommer en gång eller femtio och de menar att flera förekomster är av intresse att räkna.

2 I en nominalskala kan det man mäter endast delas in i grupper utan inbördes ordning.

(15)

I en annan undersökning gjord av bl a Beattie 2004 delades meningar upp i mindre delar och förekomst i varje del räknades. I några fall har antalet ord som överensstämmer med kodningsmallen räknats. Unerman 2000 (se Beattie & Thompson, 2007, s 143) föreslår att man delar upp sidor i block och räknar förekomst/ingen förekomst i respektive block. Beattie och Thompson (2007) menar dock att detta inte är bra på grund av t ex olika storlek på fonter, kolumner, sidor etc. vilket bidrar till olika proportioner mellan årsredovisningar. Enligt Beattie och Thompson (2007) förekommer olika varianter och olika sätt att beräkna mängden information om intellektuellt kapital i årsredovisningar varför jämförelser inte är möjliga.

Milne och Adler (1999) menar att det är mer pålitligt att använda meningar vid analysen och det är också det vanligast använda sättet. Att använda ord eller delar av sidor ger enligt honom onödig osäkerhet i analysen. Han menar att individuella ord inte skapar en sund grund för analysen och att räkna antal delar av sidor inte ger några vettiga mättal.

Han förespråkar därför att varje mening med förekomst är basen för mättal. Detta stöds också av Abeysekera och Guthrie (2005) som menar att meningar skapar enkelt identi- fierbara enheter och därför är att föredra.

Vi har valt att räkna antal meningar där varje kategori av intellektuellt kapital ingår och varje mening räknas en gång även om samma begrepp förekommer flera gånger eller flera begrepp inom samma kategori förekommer i samma mening.

Den kodningsmall som har använts för att klassificera olika kategorier och underkatego- rier av intellektuellt kapital i årsredovisningarna är hämtad från Vandemaele et al.

(2005) studie (kapital 3.2.8). Han har i sin studie använt en kodningsmall från Bozzolan et al. (2003) som i sin tur bygger på Guthrie och Petty 2000 (se Vandemaele et al. 2005, s 420).

2.3 Urval

Vårt val av vilka företag vi ville undersöka var naturligt då vår studie bygger på en tidi- gare studie (Vandemaele et al. 2005) och därför har vi valt de nitton svenska företag som var störst vid tidpunkten för denna studie och som ingick i hans undersökning.

Vandemaele undersökte tjugo företag men vi har tvingats utesluta Skandia ur vår studie.

(16)

De har blivit uppköpta och tillhör numera koncernen Old Mutual. De har dessutom ing- en årsredovisning på engelska vilket är en avgränsning som vi gjort. Företagen som ingår i vår studie är följande:

ABB Assa Abloy Atlas Copco Autoliv Electrolux Ericsson H&M

Handelsbanken Holmen

Investor Sandvik SCA SEB Securitas

SKF Swedbank Swedish Match Tele2

Volvo

Tabell 1: Företag som ingår i undersökningen

Vandemaele et al. (2005) undersökning omfattar åren 1998, 2000 och 2002 och det blev därför naturligt att välja 2003 som första årtal. Då vi avser att redovisa vad som har för- ändrats föll det sig naturligt att använda sig av det senast tillgängliga materialet och där- för har vi valt årsredovisningen för år 2007 som jämförelse med 2003.

För att kunna jämföra två år begränsas vårt val av datakälla. Vi kan t ex inte använda information på hemsidor. Vi har därför valt att enbart använda sekundärdata och valet har begränsats till de officiella årsredovisningarna.

2.4 Datainsamling

Datainsamlingen har bestått av två olika delar. Det är dels den teoretiska där vi sökt efter litteratur, vetenskapliga artiklar och uppsatser och dels den empiriska där vi från respektive företags hemsida hämtat ner årsredovisningarna för de år vi valt att undersö- ka. Vetenskapliga artiklar har framför allt sökts via Electronic Library Information Na- vigator (ELIN) som är en databassökmotor via Växjö Universitets bibliotek

(www.vxu.se/bib) där man kan finna information från bland annat Emerald och Ebsco.

Vi har även gjort litteratursökningar på Göteborgs UNiversitets bibliotektsDAtabas (GUNDA) (www.ub.gu.se) för att finna litteratur inom området.

(17)

2.4.1 Teoretisk datainsamling

För att få en solid grund att stå på inför denna uppsats valde vi att börja med att läsa ett antal böcker inom ämnet. Parallellt har vi sökt efter artiklar inom ämnet intellektuellt kapital. Vid vår första sökning i ELIN använde vi sökorden Intellectual capital (på eng- elska och svenska), Intellectual capital & Accounting, Intellectual capital & Reporting, Strukturkapital, Humankapital och Human Capital. Sökningen gjordes vecka 7, 2008 och vi fick inte mindre än 721 träffar. Dessa lästes på rubriknivå och artiklar som be- dömdes som intressanta sparades för en fördjupad bedömning. Den fördjupade bedöm- ningen bestod i att läsa igenom sammanfattningarna på de ca 75 artiklar som sparats för att plocka ut de som var relevanta för vår studie och till vilka vi skulle fördjupa oss i. Vi har även studerat tidigare skrivna uppsatser inom ämnet intellektuellt kapital och hu- mankapital för att här få förslag på litteratur. I uppsatserna har vi även funnit hänvis- ningar till ytterligare artiklar som vi sökt fram och läst.

För att kunna förstå vad intellektuellt kapital är valde vi att börja med att ta fram en de- finition av intellektuellt kapital. I teorikapitlet beskriver vi vad intellektuellt kapital är, det vill säga vilka olika delar som ingår.

Anledningen till att vi använt oss av engelska är att eliminera översättningsfel eftersom den mesta litteratur vi läst varit på engelska och en del årsredovisningar endast finns på engelska.

2.4.2 Empirisk datainsamling

Vi har valt att ladda ner årsredovisningarna i PDF-format för att möjliggöra textsökning via dator när vi gör vår innehållsanalys. Vid denna textsökning har vi använt oss av Adobe Reader som har en sökfunktion där man söker efter flera ord eller fraser samti- digt (boolesk fråga) i valda dokument. Vi har med hjälp av funktionen boolesk fråga sökt på de begrepp som ingår i respektive struktur samtidigt. Genom boolesk sökning har vi kunnat söka på alla begrepp i en kategori samtidigt och därigenom lättare upp- täcka dubbletter i meningar, dvs om ett begrepp förekommer flera gånger eller flera begrepp inom samma kategori förekommer i samma mening.

(18)

Därefter har vi gått igenom varje träff manuellt för att kunna avgöra om den ska räknas som poäng eller inte. Poängberäkningen som gjorts per kategori har gått till enligt föl- jande:

Varje mening med ett ord som ingår i intellektuellt kapital räknas som en poäng.

Om meningen innehåller kvantitativa data ges två poäng.

Vid grafisk redovisning såsom tabeller och diagram ges två poäng.

När flera ord förekommer i samma mening (dubbletter) räknas bara ett poäng Ord som är personrelaterade, företagsnamn eller ingår i innehållsförteckningar räknas som noll poäng.

Vi har enbart räknat de träffar som inte ingår i den obligatoriska informationen i årsre- dovisningen.

Utifrån poängberäkningen i innehållsanalysen har vi sammanställt dessa poäng i Excel för att kunna genomföra en analys. Vi har sedan utifrån analysen dragit slutsatser som svarar mot de undersökningsfrågor vi ställt i punkt 1.3.

2.5 Jämförelser med andra undersökningar

Tyvärr är det svårt att göra direkta jämförelser mellan undersökningar. Till detta finns flera orsaker. Det är enligt Beattie och Thomson (2007) dels på vilket sätt undersök- ningen gjorts, dvs om man använt elektronisk eller manuell sökning vilket enligt dem ger väldigt olika resultat. De skriver att elektronisk sökning är sämre än manuell. Vi har i vår undersökning använt en mix av båda sätten då vi genomfört en elektronisk sökning och manuell kodning (kapitel 2.4.2) medan Vandemaele et al (2005) har genomfört en manuell sökning och kodning. Dessutom visar undersökningar att om man genomför manuell sökning och kodning så kommer en nybörjare inte fram till samma resultat som en expert (Milne & Adler, 1999). Så även om vi skulle ha genomfört vår undersökning på samma sätt som Vandemaele hade vi med stor sannolikhet inte kommit fram till samma resultat varför våra undersökningar ändå inte skulle vara direkt jämförbara.

Beattie och Thomson (2007) menar även att det handlar om vilka delar i årsredovis- ningarna som ingått i sökningen och kodningen. Har man med hela årsredovisningen eller har man enbart med den frivilliga informationen, alltså undantaget resultaträkning,

(19)

balansräkning och noter. Information om vad som ingår respektive inte ingår saknas oftast i respektive artikel som beskriver undersökningen och dess resultat. Ett exempel på detta är Vandemaele et al. (2005) undersökning där det inte går att läsa vilka delar som ingår i hans undersökning.

2.6 Validitet

En av de viktigaste delarna är enligt Rosengren och Arvidsson (2002) en bra operationa- lisering, dvs hur väl de teoretiska och de empiriska begreppen stämmer överens.

Vid genomsökning av årsredovisningar kan felstavning i sökbegrepp respektive i en årsredovisning bli förbisedd och därmed inte komma med i sökresultatet. För att mini- mera denna typ av fel har begreppen som använts vid sökningen kodifierats utan be- greppens ändelser för att undvika att missa sökresultat beroende på hur de böjts eller om pluralis har använts i texten. Sökningen har även gjorts dels via dator och dels manuellt och avstämning mellan resultaten har gjorts. Dessutom har kontroll av antalet träffar noterats och kontrollerats. Alla sökresultat har även sparats för att göra det möjligt att gå tillbaka ifall osäkerhet uppstått.

2.7 Reliabilitet

Reliabilitet kan beskrivas som tillförlitligheten i mätningen och det kan definieras som

”frånvaron av slumpmässiga mätfel” (Rosengren & Arvidsson, 2002). Reliabiliteten kan påverkas av osystematiska egenskaper hos

Mätinstrument

De som gör mätningen Omgivningen runt mätningen Det mätta objektet

Krippendorff (2004) identifierar tre olika typer av reliabilitet för innehållsanalyser: sta- bilitet, möjlighet att upprepa och noggrannhet. Stabilitet betyder att man bedömer sina koder likadant hela tiden och detta är den svagaste länken i reliabiliteten. För att kon- trollera stabiliteten bör man göra en förstudie. Man kan till exempel analysera en årsre- dovisning med hjälp av koder vid två olika tillfällen. Om resultatet är detsamma båda gångerna är stabiliteten i innehållsanalysen perfekt. Därför har vi gjort en förstudie på två stycken årsredovisningar för att säkerställa att vår innehållsanalys är stabil.

(20)

Möjlighet att återskapa är till vilken grad en process kan återskapas av olika personer som arbetar under olika förhållanden, vid olika platser eller använder olika men funk- tionellt lika instrument. Vi har genomfört en mätning var på samma material och jäm- fört resultatet för att försäkra oss om en hög grad av reproducerbarhet. Med noggrann- het menas att processen ska överensstämma med dess specifikationer och mäta vad den avser att mäta.

2.8 Källkritik

Årsredovisningarna som undersökts kan ifrågasättas i fråga om relevans och tillförlit- lighet då de kommer från företagen själva. Informationens innehåll är frivillig och regle- ras inte i några lagar varför det kan vara svårt att bedöma dess kvalitet då företagen kan ha ett egenintresse av att visa en positiv bild. Vår avsikt är att jämföra mängden frivillig information om intellektuellt kapital i årsredovisningarna så vi bedömer att denna osä- kerhet inte är av väsentlig betydelse. Det är av stor vikt att vi förhåller oss kritiska till den litteratur och de artiklar vi använt då författarna kan ha egenintressen samt gett ut- rymme för personliga åsikter och subjektiva bedömningar vilket skulle kunna ge en läg- re grad av objektivitet i vår uppsats. Vi har fördjupat oss och jämfört flera källor i syfte att motverka denna effekt.

(21)

3 Teori

3.1 Vad ingår i intellektuellt kapital

Tayles et al. (2002) delar upp ett företags tillgångar i tre delar. Det är dels de vanliga materiella tillgångarna, dels de finansiella och dels de immateriella som i sin tur delas upp mellan de som ska redovisas i årsredovisningen (den finansiella delen) och de som inte får redovisas i den traditionella finansiella rapporteringen. De senare kan finnas med i årsredovisningen men är då frivillig information som företagen valt att komplette- ra årsredovisningen med.

Figur 1: Klassificering av företagets tillgångar. Källa: Tayles et al. (2002).

Det vi kommer att titta vidare på nedan är den immateriella delen som inte är obligato- risk i den traditionella årsredovisningen, dvs det som finns till höger om den streckade linjen i figur 1.

Patents Copyrights Designs Trademarks Licensing Franchising Brands

Info systems Management

philosophy Corporate

culture Management

processes Know-how

Trained workforce Loyalty to

organisation Motivation

Customer loyalty Distribution

channels Customer

data Customer

partnerships

Organisational (infrastructure) Customer

Human Organisational

(intellecutal Property)

Other intellectual Intellectual

(protected by law)

Intangible Financial

Tangible

COMPANY ASSETS

Balance sheet permissible Balance sheet impermissible

(22)

3.2 Definition av intellektuellt kapital

Under ett antal år har forskare och praktiker skapat flera generationer av modeller för intellektuellt kapital som ska ge ett ramverk för mätning och rapportering. Många av modellerna ser det totala värdet på företaget som summan av de traditionella finansiella tillgångarna plus intellektuellt kapital vilket innebär att alla icke-finansiella tillgångar hamnar som intellektuellt kapital (Fincham & Roslander, 2003).

De första antagandena var att intellektuellt kapital är skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde. Brennan och Connell (2000) menar att det finns flera svårigheter att tillämpa detta sätt att se på det. Skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde består inte enbart av intellektuellt kapital utan kan komma från andra faktorer såsom för lågt värderade anläggningstillgångar, immateriella åtaganden som inte finns med i ba- lansräkningen och marknadspriser som inte fångar det verkliga värdet (Garc´ a-Ayuso, 2003, se Beattie & Thompson, 2007). Enligt Meer-Kooistra och Zijlastra (2001) är or- saken att marknadspriset (priset på aktien) fluktuerar så mycket från en dag till nästa beroende på stämningen och frågan för dagen när egentligen ingenting som har med värdet att göra har förändrats.

Det finns en stor mängd olika ramverk och definitioner av intellektuellt kapital. Bernard Marr (2005) har gjort en systematisk genomgång av litteraturen och kom fram till 21 olika definitioner varav de flesta utvecklades på 90-talet. Flera av dessa är fortfarande de mest använda och om de inte används exakt som författaren gjort definitionen så är de grunden och har sedan anpassats i viss omfattning. Exempel på detta är t ex Guthrie och Petty’s undersökning 2000, Bozzolan et al. undersökning 2003 och den vi kommer att använda, Vandemaele et al. undersökning 2005.

Ett antal av de definitioner som förekommer är:

Edvinsson och Malone (1997) definierar intellektuellt kapital som humankapital plus strukturkapital (kapitel 3.2.1).

Brooking (1997) definierar intellektuellt kapital som en benämning på de kom- binerade tillgångarna (marknads, human, immateriella och infrastrukturella) som möjliggör för företaget att fungera. (företag = materiella tillgångar + intellektu- ellt kapital).

(23)

Sveiby (se Moon & Kym, 2006) definierar intellektuellt kapital som extern struktur, intern struktur och individuell kompetens (kapitel 3.2.2).

Bontis m fl (se Moon & Kym, 2006) delar upp intellektuellt kapital i human ka- pital och strukturkapital.

Bozzolan m fl (se Abeysekera, 2006) refererar till intellektuellt kapital som in- formation som märks som viktigt för investerare och analytiker.

Abeysekera och Guthrie (se Abeysekera, 2006) har en liknande definition då de menar att intellektuellt kapital kan ses som det ”ej bokförda kapitalet” i den tra- ditionella redovisningen.

Intellektuellt kapital kan ses som det totala humankapitalet eller kunskapsbaserat eget kapital som ett företag innehar (Tayles et al. 2002).

Roos et al. (2006, s 9) definierar intellektuellt kapital som ”alla IC-resurser, eller transformationer av dessa resurser, som helt eller delvis kontrolleras av företaget och som bidrar till företagets värdeskapande”.

The Society of Management Accountants of Canada (SMAC) definierar intellek- tuellt kapital som “tillgångar som är kunskapsbaserade poster som företaget äger och som kommer att skapa framtida fördelar för företaget (Dzinkowski, 2000).

Medan traditionell redovisning uteslutande handlar om realiserat värde och historiska data, blickar rapportering av intellektuellt kapital även framåt och ser på hur företaget skapar värde, dvs vilket värde som finns tillgängligt för potentiell realisation i framti- den. Just värdeskapande blir då ett centralt begrepp för kommunikation av intellektuellt kapital-resurser (Roos et al. 2006).

En helt annan aspekt kommer från Mølbjerg Jørgensen (O’Donnell et al. 2006) som poängterar att man genom att försöka skapa en precis och universell definition av intel- lektuellt kapital underskattar komplexiteten i språk och dess former. O’Donnell menar att 95 procent av all redovisning av intellektuellt kapital baseras på abstrakta metaforer, exempelvis ”knowledge as resourse” och ”knowledge as capital”.

Vi kommer nedan att titta närmare på några forskares ramverk och definitioner och även visa på vissa problem med att definiera intellektuellt kapital.

(24)

3.2.1 Skandia IC-modell och Skandia Navigator (Edvinsson & Malone) Edvinsson och Malone (1997) menar att det är uppenbart att strukturkapitalet växer fram ur humankapitalet. Humankapitalet kan inte ägas utan enbart hyras medan struk- turkapitalet kan ägas och därför är möjligt att handla med. I motsats till det flyktiga humankapitalet menar de att strukturkapitalet är relativt stabilt och kan nyttjas för att finansiera företagets tillväxt. Finansiärer är därför mer intresserade av strukturkapitalet men samtidigt är strukturkapitalet värdelöst om det inte finns ett starkt humankapital.

Figur 2: Skandia Value Scheme. Källa: Edvinsson & Malone (1997).

Skandias IC-modell utvecklades av Edvinsson 1993 och den omfattar såväl finansiella som icke-finansiella delar som tillsammans visar företagets marknadsvärde. Detta kon- cept skapade en balans för Skandia i deras försök att synliggöra och visualisera sitt in- tellektuella kapital och knyta ihop den med sin strategiska vision (Edvinsson & Malone, 1997).

De såg ett behov av ett navigationshjälpmedel kopplat till redovisningen av kunskaps- kapitalet som fångar hela företagets värde och Skandia Navigatorn är ett försök att kon- struera ett sådant hjälpmedel.

Finansiellt kapital

Marknads- värde

Intellektuellt kapital

Human- kapital

Struktur- kapital

Kund- kapital

Organisations- kapital

Process- kapital Innovations-

kapital

(25)

Figur 3. Skandia Navigatorn. Källa: Edvinsson & Malone (1997)

Modellen är uppbyggd som ett hus som symboliserar de fyra områden företaget fokuse- rar på. Ur dessa uppstår värdet på företagets kunskapskapital. Taket, det finansiella är företagets förflutna. Väggarna symboliserar nuet och de aktiviteter som fokuserar nuet.

Grunden är företagets framtid och här mäts hur väl företaget förbereder sig för framti- den och hur effektivt det lämnar det förflutna, t ex genom strategiska beslut om att lägga ner produkter och marknader. I mitten av huset finns de anställdas kompetens och fär- digheter liksom företagets vilja att utveckla kompetensen. Modellen använder 91 nya samt 73 traditionella mättal för att mäta de fem områdena.

3.2.2 Intangible Asset Monitor (Sveiby)

Sveiby (1997) tror att svårigheten att mäta immateriella tillgångar kan övervinnas. Han föreslår ett konceptuellt ramverk baserat på tre familjer av immateriella tillgångar. Det är intern struktur, extern struktur och individuell kompetens.

Figur 4: Intangible asset monitor. Källa: Sveiby (1997)

Innehållet i hans modell ”Intangible Asset Monitor” är:

Intern struktur skapas normalt av de anställda och man kan besluta om att investera i eller ersätta dessa tillgångar.

Individuals competence indicators Internal structure

indicators External structure

indicators

Intangible assets Tangible net book value

indicators

MARKET VALUES

Growth Renewal Efficiency Stability/Risk

Growth Renewal Efficiency Stability/Risk

Growth Renewal Efficiency Stability/Risk

Growth Renewal Efficiency Stability/Risk Mänskligt fokus

Kund- fokus

Process- fokus Förnyelse- och utvecklingsfokus

Ekonomiskt fokus

(26)

Extern struktur. Vissa delar av detta kan ses som att det ägs av företaget eller organisa- tionen, men endast tillfälligt. Till exempel har ett företag en viss inverkan på sina kund- relationer men rykten och relationer är något som hela tiden förändras och man kan inte kontrollera sina kunders och leverantörers uppförande.

Individuell kompetens kan heller inte ägas av en organisation, men ur värderingsper- spektivet bör det finnas med i balansräkningen eftersom man inte kan föreställa sig en organisation utan anställda.

Sveibys modell har senare vidareutvecklats och använts av ett antal olika forskare, bl a Guthrie och Petty (2000), Bozzolan et al. (2003) och Vandemaele et al. 2005 (kapital 3.2.7). Den ligger även till grund för modellen IC-Rating.

3.2.3 Intellektuellt kapital (Stewart)

Intellektuellt kapital är förpackad användbar kunskap enligt Thomas A. Stewart (Ste- wart 1997). Han menar vidare att intelligens blir en tillgång när den får en samman- hängande form med hjälp av till exempel en databas, utsändningslista eller en beskriv- ning av en process. Med hjälp av detta kan kunskapen hanteras, beskrivas, utnyttjas och utbytas, något som inte kunde göras när det intellektuella materialet var utspritt. Intel- lektuellt kapital indelas enligt Stewart i tre kategorier enligt följande:

Figur 5: Stewart: Intellectual Capital. Källa: Stewart (1997)

Stewart skriver också att listan på vad som ingår i de olika kategorierna är oändligt lång och det är egentligen bara vår fantasi som sätter gränserna.

Humankapital Strukturkapital Kundkapital

Kunskaper och kompetens hos människorna i organisationen.

Den kunskap som inte går hem på kvällen,

det vill säga den förpackade kunskapen

inom organisationen.

Värdet av de fortlöpande relationerna med de

människor eller organisationer man

säljer till..

Intellektuellt kapital

(27)

3.2.4 Intellectual Capital Index (Roos et al)

Roos et al. (se Brennan & Connell, 2000) delar upp intellektuellt kapital i struktur- och humankapital som de menar är ”tänkande” och ”icke-tänkande” tillgångar. Denna di- stinktion kommer sig enligt dem av att medarbetare (humankapitalet) kräver en annan typ av styrning än strukturkapitalet.

3.2.5 Kärntillgångar för 2000-talet (Brooking)

Brooking (1997) menar att 2000-talets företags arbetsstyrka är värdefull på grund av vad den kan och bra utbildning är en tillgång. Varumärken är en tillgång som kan vara mycket mer värda än fabrikerna och it-systemen går inte att klara sig utan. Därför ligger värdet hos många företag inte i de materiella tillgångarna utan i de immateriella.

Hon delar in intellektuellt kapital i fyra komponenter (Brooking, 1997). Det är:

Marknadstillgångar vilket är tillgångar som ger företaget styrka på marknaden.

Exempel är varumärken, kundlojalitet, återköpsaffärer.

Humantillgångar som kommer från medarbetarna i organisationen. Det är t ex deras kunskap, kompetens, arbetsrelaterad know-how, närverksskapande möj- ligheter, problemlösningsförmåga, ledarskap etc. Detta är enligt Brooking till skillnad mot de andra kategorierna den kategori som företaget inte kan äga.

Immateriell egendom som representeras av t ex know-how, affärshemligheter, patent, varumärken, copyright, rättigheter i design.

Infrastrukturella tillgångar som ger organisationen intern styrka, t ex företags- kulturen, styrnings- och affärsprocesser, styrkor som härrör sig från företagets IT-system.

Hon menar att när man försöker mäta denna typ av tillgångar så är det viktigt att notera att värde och styrka varierar beroende på organisationens mål. Enligt henne så ska vär- det ses ur ”köparens” perspektiv och det kan vara liten eller ingen relation mellan vad som betalas för ett företag och dess värde. Man ska alltid se på immateriella tillgångar som omgivande faktorer och det är på detta sätt som immateriella tillgångar uppför sig (Brooking, 1997).

(28)

3.2.6 Value platform

Leif Edvinsson, Hubert St Onge, Charles Armstron och Gordon Petrash har utvecklat en modell för ledning av intellektuellt kapital (Dzinkowski, 2000) som kallas ”Value Plat- form”. Denna modell delar in intellektuellt kapital i tre kategorier:

Figur 6. Delarna i intellektuellt kapital. Källa: Dzinkowski (2000)

De menar att humankapitalet fungerar som en byggsten för det organisatoriska kapitalet och att human- och organisationskapitalet interagerar för att skapa kundkapitalet. I mit- ten (se figur 7) finns det finansiella värdet som skapats genom interaktion mellan de tre kategorierna.

Figur 7. Value Platform. källa: Dzinkowski (2000).

Infrastructure assets

• Management Philosophy

• Corporate culture

• Management processes

• Information systems

• Networking systems

• Financial relations Intellectual property

• Patents

• Copyrights

• Design rights

• Trade secrets

• Trademarks

• Service marks

Organisational (structural) capital

• Brands

• Customers

• Customer loyalty

• Company names

• Backlog orders

• Distribution channels

• Business collaborations

• Licensing agreements

• Favourable contracts

• Franschising agreements

• Know-how

• Education

• Vocational qualification

• Word-related knowledge

• Occupational assessments

• Psychometric assessments

• Word-related competencies

• Entrepreneurial elan,

innovativeness, proactive and reactive, abilities, changeability

Customer (relational capital) Human capital

Infrastructure assets

• Management Philosophy

• Corporate culture

• Management processes

• Information systems

• Networking systems

• Financial relations Intellectual property

• Patents

• Copyrights

• Design rights

• Trade secrets

• Trademarks

• Service marks

Organisational (structural) capital

• Brands

• Customers

• Customer loyalty

• Company names

• Backlog orders

• Distribution channels

• Business collaborations

• Licensing agreements

• Favourable contracts

• Franschising agreements

• Know-how

• Education

• Vocational qualification

• Word-related knowledge

• Occupational assessments

• Psychometric assessments

• Word-related competencies

• Entrepreneurial elan,

innovativeness, proactive and reactive, abilities, changeability

Customer (relational capital) Human capital

Human- kapital

Organisations- kapital

Kund- kapital

Visar kunskaps- flödet VALUE

(29)

Det är alltså i skärningspunkten av de olika kategorierna som värde skapas. De menar att intellektuellt kapital är mer omfattande än den traditionella synen av immateriella tillgångar. Redovisningens roll blir att skapa, integrera och utvärdera kunskapen i orga- nisationen, att styra och kontrollera kunskapsprocessen samt att löpande utvärdera, rap- portera och granska resultatet från processen. Denna funktion blir mycket beroende av förmågan att klassificera kunskapsbaserade tillgångar, hur de skapar intellektuellt kapi- tal och hur de därför är länkade till organisationens övergripande strategiska mål. De ska även utvärdera hur de bidrar till företagets intellektuella kapital samt jämföra med andra organisationer.

3.2.7 Definition Intellektuellt Kapital

Trots alla år av utveckling av intellektuellt kapital är det tyvärr inte möjligt att finna en enhetlighet vad gäller definition av intellektuellt kapital eller ett gemensamt ramverk.

För att få fram vår definition av intellektuellt kapital har vi använt oss av definitionerna i 3.2.1 – 3.2.6 och försökt att hitta en gemensam nämnare på de olika delarna som ingår i intellektuellt kapital. För att förenkla det har vi valt att kort ställa upp de olika delarna i en tabell.

Innovatör De anställda Kunder och relationer Organisation

Edvinsson och Malone Sveiby

Stewart Roos Brooking

Value platform

Humankapital

Individuals competence Humankapital

Humankapital Humantillgångar

Human capital

Kundkapital External structure Kundkapital Strukturkapial Marknadstillgångar

Customer (relational) capital

Organsiationskapital Internal structure Strukturkapital Strukturkapital Immateriell egendom/

infrastrukturella tillgångar Intellectual property/

Infrastructure assets

Tabell 2. Jämförelse mellan olika modeller

Utifrån dessa olika benämningar har vi valt att i vårt arbete använda följande definition av intellektuellt kapital:

Intellectual Capital = Human Capital + External Structure + Internal Structure

(30)

3.2.8 Vandemaele’s kodningsmall

Som tidigare nämnts har vi bestämt oss för att göra en fortsättning på Vandemaele´s studie där han undersöker vad de 20 största bolagen i Sverige, Nederländerna respektive Storbritannien redovisar av intellektuellt kapital. Hans kodningsmall bygger på den kodningsmall som användes av Guthrie och Petty (2000) där de undersöker vad austra- liensiska bolag rapporterar i sina årsredovisningar. Mallen de använde är i sin tur en anpassning av Sveiby´s kategorisering av intellektuellt kapital. Vandemaele har tagit bort några begrepp och lagt till några andra. För att få jämförbarheten med Vandemae- le’s undersökning kommer vi att använda samma kodningsmall som han gjort. Den in- nehåller kategorierna intern struktur, extern struktur och humankapital. De begrepp som används i respektive kategori är:

Figur 8. Vandemaele's kodningsmall. Källa: Vandemaele (2005)

Det finns ett flertal andra studier (Bukh, Nielsen, Gormsen & Mouritsen, 2005) där man undersökt redovisningen av intellektuellt kapital med olika antal beståndsdelar allt från endast 17 st och ända upp till 224 st. Vi kommer att använda 24 begrepp (se ovan).

3.3 Intern rapportering av intellektuellt kapital

Redovisning av intellektuellt kapital är inte bara en fråga om extern redovisning. Det finns flera forskare som menar att det även är ett viktigt verktyg för ledningen då det synliggör vilka intellektuella resurser som finns och vilka möjligheter dessa ger. Det skapar även underlag för ledningen att kunna ta bättre beslut.

Internal Structure External Structure Human Capital (relational)

• Intellectual property

• Patents

• Copyrights

• Trademarks

• Infrastructure assets

• Corporate culture

• Management process

• Information systems

• Networking systems

• Research projects

• Brands

• Customers

• Customer loyalty

• Distribution channels

• Business collaborations

• Research collaborations

• Financial contacts

• Licensing agreements

• Franchisning agreements

• Know-how

• Education

• Employees

• Work-related knowledge

• Word-related competence Intellectual capital

(31)

Enligt Mouritsen et al. (2004) kan intellektuellt kapital ses som ett verktyg för att hjälpa organisationer att bättre förstå deras intellektuella resurser. Utmaningen som företag står inför är att förstå hur icke-finansiella tillgångar ska kunna mätas och hur de är relaterade till utvecklingen av företaget.

Praktiska försök visar enligt Mouritsen et al. (2004) att sammanställningar kring intel- lektuellt kapital kan användas som verktyg för att systematisera och utveckla aktiviteter om kunskapsledning och att det på detta sätt kan hjälpa till att formulera ett företags resursstrategi. Syftet är enligt dem tvådelat, det är dels att internt fungera som ett led- ningsinstrument och dels som ett verktyg för att kommunicera hur företaget arbetar med att utveckla sina kunskapsbaserade resurser i syfte att skapa värde.

Genom att komplettera den traditionella finansiella rapporteringen med intellektuellt kapital skapas en bredare bild av företagets strategi och detta är inte enbart en effektiv kommunikationsdel utan även ett kraftfullt verktyg för ledningen (Mauritsen, 2003a, se Guimon, 2005).

Många företag redovisar redan idag delar av intellektuellt kapital internt. Företag som är certifierade enligt kvalitetsstandarden ISO 9001:2000 (SS-EN ISO 9000) måste ha en kompetensutvecklingsplan utgående från företagets mål och de måste följa upp verkan av genomförd kompetensutveckling (detta gäller dock enligt ISO 9001:2000 endast per- sonal som påverkar produktionen). Ett av de mer kända exemplen på detta är Skandia som med sin Navigator försökte mäta intellektuellt kapital genom att utveckla ett led- ningssystem liknande Balanced Scorecard (kapitel 3.2.1).

Några för- respektive nackdelar med att redovisa intellektuellt kapital internt är enligt Meer-Kooistra och Zijlastra (2001)

Fördelar

Det hjälper ledning att hantera intellektuellt kapital vilket leder till bättre beslut.

Det hjälper till att uppskatta hur effektiv användningen av intellektuellt kapital i företaget är.

Det ger rapportering av företagets nuvarande och framtida värdeskapande från intellektuellt kapital.

(32)

Det visar sambandet mellan medarbetarnas bidrag till intellektuellt kapital och till företagets vinst.

Det anpassar intellektuella resurser med företagets strategi och vision.

Nackdelar

Nya regler och ökad byråkrati kan ge ökade kostnader.

Det finns en risk att det för medarbetarna visar på möjligheter som sedan inte kan nås.

Det skapar ökad intern granskning

3.4 Extern redovisning av intellektuellt kapital

Det är viktigt att få en förståelse för varför man ska redovisa respektive inte vill redovi- sa intellektuellt kapital. Det är många som förespråkar att intellektuellt kapital måste börja redovisas men det finns även andra synpunkter på detta. Det är bl a avsaknaden av ett gemensamt ramverk för mätning och redovisning av intellektuellt kapital, det är oli- ka intressenters syn på det som redovisas och hur det ska tolkas på ett korrekt sätt, det är valfriheten kring redovisningen och det är företagens egen återhållsamhet av företags- känslig information.

Såväl företag som kapitalmarknad förstår att något måste göras för att förbättra nuva- rande system för rapportering och kontroll. De måste möta utmaningen att utveckla, kommunicera, övervaka och utvärdera ett företags strategi (Mouritsen et al, 2004).

3.4.1 Avsaknad av gemensamt ramverk

Det är allt mer uppenbart att intellektuellt kapital skapar värde för företag men det är samtidigt enligt Guthie et al. (se Meer-Kooistra & Zijlastra, 2001) problem att formali- sera och fånga intellektuellt kapital på ett sätt som gör att resurserna kan styras och kon- trolleras effektivare. Detta beror enligt Guthrie et al. på att företagen knappast förstår de relevanta delarna i intellektuellt kapital och därför inte kan identifiera, mäta och rappor- tera dem inom ett konsistent ramverk.

En orsak är enligt Guthrie och Petty (se Beattie & Thompson, 2007) att nivån på redo- visning av intellektuellt kapital varit låg och detta har enligt dem bidragit till avsakna-

(33)

den av ett ramverk för rapportering och till en av företag proaktiv inställning till att för- söka mäta och rapportera information om intellektuellt kapital.

De modeller som utvecklats av bl a Brooking (1997), Sveiby (1997), Stewart (1997) och Edvinsson och Malone (1997) har det gemensamt att de försöker ge en bild av värde- skapande intellektuellt kapital som inte är med i den traditionella redovisningen. Sam- tidigt är alla modellerna olika och varje modell har sina namn på de olika komponenter- na. Trots att olika rapportmodeller för intellektuellt kapital har blivit utvecklade så har vi inte sett någon klar definition av intellektuellt kapital eller någon tydlighet vad gäller vilka komponenter som ingår och hur de ska beskrivas. De har också konstaterat att rapportering av intellektuellt kapital inte är möjlig i den årliga redovisningen. (Meer- Kooistra & Zijlastra, 2001).

Så länge det saknas tydliga förslag på vilket sätt företag kan rapportera intellektuellt kapital som ger både dem själva liksom deras aktieägare fördelar så ska man inte för- vänta sig någon större ökning av rapporteringen (Vergauwen & van Alem, 2005).

3.4.2 Olika intressenters syn

Rapporter om intellektuellt kapital bidrar enligt Guimon (2005) till att synliggöra och förbättra information om företagens strategi, om deras kund- och leverantörsrelationer, om tillgång på personella kompetenser, om innovativförmågan och om andra immateri- ella tillgångar. Det är denna typ av information som kan öka värdet när finansanalytiker tar beslut.

I en undersökning gjord av Meer-Kooistra och Zijlastra (2001) framgår att tre tyska företag anser att anställda, leverantörer och kunder är lika viktiga intressenter som ak- tieägare och att det är minst lika viktigt att skapa förtroende hos dessa. De menar vidare att rapportering av intellektuellt kapital möjliggör för företag att få en fördel gentemot kapitalmarknaden och att det är ett värdefullt marknadsföringsverktyg (Meer-Kooistra

& Zijlastra, se Beattie & Thompson, 2007).

Externa intressenter förväntar sig att de ska kunna jämföra företags rapporter och detta kräver standardisering av information. De förväntar sig också att informationen är till-

(34)

förlitlig och objektiv och att detta kan tillförsäkras via extern oberoende bedömning av informationen (Meer-Kooistra & Zijlastra, 2001).

Flera studier av informationsbehovet hos investerare och analytiker visar dock att det finns ett stort gap mellan den information som finns i företags årsredovisningar och den information som marknaden efterfrågar. Generellt efterfrågas mer pålitlig information om intellektuellt kapital i form av t ex kundrelationer och interna kompetenser (Eccles et al. 2001, se Bukh, 2003). Det är få immateriella tillgångar som är lätta att identifiera och som behåller sitt värde om de särskiljs för företaget och därför kan bli accepterade som säkerhet av t ex en bank (Guimon, 2005).

En av effekterna av att inte rapportera intellektuellt kapital externt är att investerare saknar information om utvecklingen av företagets intellektuella resurser vilket kan göra att de uppfattar investeringar i företaget med högre risk. Dessutom kan företag med sto- ra intellektuella resurser ha problem med att få attraktiva villkor för kapital till invester- ingar då avsaknaden av information kring intellektuellt kapital kan leda till en under- värdering av framtida intjäningsmöjligheter (Meer-Kooistra & Zijlastra, 2001).

Hansson (2001) menar å andra sidan att marknaden inte uppfattar företag med stora immateriella tillgångar som mer riskabla än motsvarande företag med materiella till- gångar. Att avsaknaden av information kring humankapital skulle leda till en större osä- kerhet på företagets värde har han inte heller kunnat verifiera.

Mouritsen et al. (2004) menar att det finns en utbredd och växande frustration kring traditionell finansiell rapportering eftersom den inte klarar av att förklara immateriella resurser som t ex kunskap och internt genererade tillgångar. Rapportering av den typen av information skulle enligt dem ge lägre kostnader för aktiekapital eftersom det mins- kar osäkerheten kring företagens framtida möjligheter. Han tror även att aktörer inom kapitalmarknaden kan ha ett flertal nackdelar om inte intellektuellt kapital rapporteras.

Exempel som han tar upp är att mindre aktieägare inte har samma tillgång till informa- tion och att insiderhandel kan öka eftersom endast tillgångarna är kända internt.

References

Related documents

Hos lagidrottare har det visats att utövarna tydligt kan läsa hur de av tränarna rangordnas i förhållande till lagkamraterna (Solomon, Striegel, Eliot, Heon & Maas, 1996,

Granskningen av årsredovisningarna har visat på en tendens av ökad information om företagens humankapital och deras viktiga roll i kunskapsföretaget. Trenden har ökat

Författarna till studien föreslår även att lagstiftarna, i enlighet med Simpson (2010), skapar riktlinjer för hur företag ska redogöra för sitt intellektuella kapital, vilket

(Internationell redovisningsstandard i Sverige 2007). I årsredovisningarna redovisas det mycket information i berättande form och sidorna blir lätt oöverskådliga.

Vi kommer ej att undersöka eventuella förändringar mellan respektive år och mä- ter endast snittet för antalet intellektuellt kapitalrelaterade ord för åren 2001 till 2005.. De

Det finns brister i datainsamlingen av variabeln Självständigt revisionsutskott. Det var ibland svårt att avgöra huruvida företaget har ett självständigt revisionsutskott eller

Det är alltså eftersom det är så svårt att värdera kunskap och kompetens och för att det idag inte finns något enhetligt sätt att göra värderingen på, som företag A har valt

Syftet med vår kandidatuppsats är att ta reda på vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intäkterna från kunderna består av samt att jämföra