Familjebildernas ideologiska funktion

(1)

Familjebildernas ideologiska funktion

På vilket sätt framställs familjens utveckling och förändrade funktioner i bildkonsten? Här visar

Barbro Werkmäster hur familjebilden används som ideologiskt vapen mellan olika klasser och skikt i den historiska kampen om

makten och hegemonin i samhället. Hon diskuterar med utgångspunkt från Habermas' teori hur familjens

funktioner övergår alltmer från det privata till det offentliga.

A n n a n d a g j u l avbröt j a g en måltid f ö r att se ett T V - p r o g r a m . Jag u r s ä k t a d e mig m e d att det var n ö d v ä n d i g t f ö r m i n f o r s k n i n g , en f ö r k l a r i n g som togs e m o t m e d skepsis av min familj, som misstänkte att skälet m e r låg åt det känslomässiga hållet. P r o g r a m m e t som jag måste se h a n d l a d e o m 'en småbarns- familj f r å n G a m l a stan'. Det var d e n n u re- d a n traditionella i n t e r v j u n m e d k u n g a p a r e t , detta å r inspelad på S t e n h a m m a r . Vi fick lyssna till ett samtal som mycket kretsade kring b a r n u p p f o s t r a n och se på h u r familjen f ö r b e r e d d e j u l f i r a n d e t g e n o m att till- s a m m a n s baka p e p p a r k a k o r och h u g g a g r a n i skogen. N å g r a inslag f r å n k u n g e n s b a r n - d o m visade h u r h a n i sin t u r bakat m e d sina systrar och firat Lucia som stjärngosse. Ett a n n a t inslag var soliga s o m m a r b i l d e r (filma- d e av k u n g e n själv) f r å n prinsessan Victorias tvåårsdag.

På en f r å g a vad h a n tyckte o m allmänhe- tens stigande intresse f ö r h a n s familj svara- d e k u n g e n att 'folk blir kräsna, d e vill kom- ma in i h e m m e t ' .1 H a n k o n s t a t e r a d e att in- tresset ökat sedan h a n själv var b a r n och j a g u p p f a t t a d e d e t så att h a n f a n n detta helt legitimt. Som offentliga p e r s o n e r ställde k u n g e n och d r o t t n i n g e n u p p på allmänhe- tens 'behov' att få blicka in i d e r a s privata vardag.

Det ligger n ä r a till h a n d s att inleda e n uppsats som ska h a n d l a o m familjebilder och d e r a s f u n k t i o n som f ö r m e d l a r e och för- stärkare av ideologier m e d att ta u p p detta julprogram. Det gav m å n g a nyckelord rele-

vanta i s a m m a n h a n g e t : s m å b a r n s f a m i l j , hemliv, j u l f i r a n d e , f ö d e l s e d a g s f i r a n d e , som- marställe, k u n g l i g h e t e r , familjealbum, privat, offentlig, massmedia. De första f ö r m e d - lar något av d e n emotionella k r a f t som ligger i f a m i l j e b e g r e p p e t m e d a n o r d som privat och o f f e n t l i g a n t y d e r en teoribildning och massmedia (här T V ) det m e d i u m d ä r familjebilderna f r a m f ö r allt e x p o n e r a s .

V å r tids stora b i l d m e d i u m är T V . Dess existens h a r även f ö r ä n d r a t våra j u l s e d e r och för m å n g a svenska b a r n ä r j u l d e t s a m m a som Walt D i s n e y - p r o g r a m m e t på julaftons e f t e r m i d d a g . T V är nästan att likna vid en veckotidning, m e d vissa inslag av n y h e t e r , och p r o g r a m m e t m e d k u n g a f a m i l j e n smäl- ter väl in. H u r 'privata' var s c e n e r n a m e d p e p p a r k a k s b a k e t och j u l g r a n e n ? Bägge till- hör en julbildstradition som o f t a f ö r e k o m - m e r i böcker och t i d n i n g a r . Väl k ä n d a ex- e m p e l är Elsa Beskows Petters och Lottas jul (1947) och Astrid L i n d g r e n s / I l o n Wiklands Jul i Bullerbyn (1963). (Men detaljer avslöjar

f ö r ä n d r i n g a r , n u står t ex d e n m o d e r n a p a p p a n i köket.) N ä r k u n g e n i p r o g r a m m e t tar u p p sin k a m e r a och förevigar m o r och b a r n vid b a k b o r d e t leder detta t a n k e n till vårt eget f o t o a l b u m , d ä r l i k n a n d e scener finns inklistrade. K u n g a f a m i l j e n f u n g e r a r som levande sagobilder som f ö r e b i l d e r och som s t ä l l f ö r e t r ä d a n d e familj eller släkt. För s a m m a n l a g t 293 k r o n o r kan jag a b o n n e r a på f o t o g r a f i e r av d e n n a lyckliga familj och klistra in d e m i ett m e d f ö l j a n d e a l b u m m e d plats även f ö r privata bilder.2

(2)

Konstvetenskaplig forskning om familjebilder

Familj och massbild är två b e g r e p p som är nära k n u t n a till v a r a n d r a och det är omöjligt att s t u d e r a d e t e n a u t a n att k o m m a in på d e t a n d r a . Även i n o m d e n bildkategori som kan kallas konstbilden (inklusive skulptur) finns tydliga avläsbara g r u p p e r av familjebilder.

Det ä r d ä r f ö r märkligt att d e n konstvetenskapliga f o r s k n i n g e n h a r ägnat så litet intresse åt detta ä m n e och det f i n n s i n g e n motsvarighet till d e n f o r s k n i n g o m familjen som växt f r a m d e t senaste å r t i o n d e t inom a n d r a discipliner, f r a m f ö r allt d e samhälls- vetenskapliga. D ä r e m o t h a r a n d r a h u m a n i s - ter som litteraturvetare, idéhistoriker, etnologer som s t u d e r a t p o p u l ä r p r e s s eller famil- j e b e g r e p p e t även utgått f r å n bilder och analyserat dessa. Det är t ex en historiker, Phi- lippe Ariés, som t e c k n a r f r a m v ä x t e n av familjebilder i n o m k o n s t e n och e n litteraturvetare Eric J o h a n n e s s o n , som ger d e t vikti- gaste bidraget p å svenska till tolkningen av familjebilder och d e r a s ideologiska bak- g r u n d .3 I T y s k l a n d h a r etnologer m e d W o l f g a n g B r i i c k n e r som central gestalt gett viktiga b i d r a g på d e n illustrerade p o p u l ä r - pressens och oljetryckets o m r å d e och littera- t u r v e t a r e n Klaus D o d e r e r på b a r n b o k e n s . Socialhistorikern I n g e b o r g Weber-Keller- m a n n h a r som k o m p l e m e n t till sin u n d e r - sökning deutsche Familie (1974) gett ut en rikligt illustrerad praktvolym, Die Familie

1976.4

I mitt f o r s k n i n g s a r b e t e o m 1800-talets svenska b i l d e r b o k s u t b u d väcktes tidigt frå- gan o m familjen. A v h a n d l i n g e n k o m m e r att ingå som en del av projektet Bildens och bild- konstens kommunikationsproblem under 1800- och 1900-talen. I u p p s a t s e r som skrivits av m e d l e m m a r i p r o j e k t e t h a r familjebegrep- pet tagits u p p .5

Mitt intresse f ö r f a m i l j e n som historiskt f e n o m e n är k n u t e t till mitt a r b e t e i n o m kvinnorörelsen och d e t är d ä r j a g h a r fått mest g e h ö r och n ä r i n g f ö r e g n a tankar.e Det var på e n kvinnohistorisk k o n f e r e n s i Nij- m e g e n 1975, d e n första som n å g o n s i n hål- lits, som j a g m ö t t e a n d r a konstvetare m e d liknande inställning.7

Feministiska konsthistoriker h a r än så länge mest varit sysselsatta m e d d e n p r i m ä r a u p p g i f t e n att ö v e r h u v u d göra kvinnors liv och bilder synliga och p å b ö r j a arbetet m e d att f r i g ö r a oss u r det m a n s d o m i n e r a n d e nät som all b i l d f o r s k n i n g är i n s n ä r j d i.

Det ä r först på d e allra senaste å r e n som feministiska konstvetare och kritiker på allvar h a r börjat analysera bildernas ideologiska innehåll. U n d e r 1970-talet h a r kvinnliga k o n s t n ä r e r b ö r j a t b e a r b e t a m y t e r n a k r i n g familjen i sina a r b e t e n och även beskrivit familjelivets och vardagslivets realiteter.

E n f ö r k l a r i n g till att f a m i l j e b e g r e p p e t inte h a r diskuterats lika intensivt inom konstve- t e n s k a p e n som i n o m a n d r a vetenskapsgre- n a r tror jag b e r o r på att feministisk forskning är så s p a r s a m t f ö r e t r ä d d hos oss. Det- s a m m a kan sägas o m marxistisk, n å g o t som också är utslagsgivande i d e t t a fall. En t r e d j e f ö r k l a r i n g kan vara att f o r s k n i n g k r i n g massbilden ä n n u inte h a r fått d e n b r e d d och d e t d j u p som m o t s v a r a r dess stora betydelse, b å d e kvalitativt och kvantitativt som bildme- d i u m .

Borgerlig offentlighet

Jag vill m e d d e n n a u p p s a t s inte göra an- språk på att själv k o m m a m e d n å g o n u t t ö m - m a n d e beskrivning eller teorier o m familjebilderna och d e r a s f u n k t i o n . O m r å d e t ä r alltför stort och o b e a r b e t a t och kräver ett eller flera p r o j e k t a r b e t e n . Vilka jag h o p p a s k o m m e r !

H ä r vill jag ta u p p familjebilderna u t i f r å n det b e g r e p p s p a r som jag s n u d d a d e vid i in- l e d n i n g e n : privat/offentligt. Ett a r b e t e som h a r h a f t betydelse f ö r mig är J u r g e n H a b e r - mas' Strukturwandel der Offentlichkeit, 1962 (norsk övers Borgerlig offentlighet 1971)8 I Innanför och utanför modernismen (1979) gör Gert Z N o r d s t r ö m a n s p r å k på att som d e n första i n t r o d u c e r a o f f e n t l i g h e t s t e o r i e r n a i b i l d s a m m a n h a n g .9 J a g h a r h a f t svårigheter att a n v ä n d a h a n s u p p s a t s på mitt eget material, e f t e r s o m d e n är oklar och b o r t s e r f r å n en historisk utveckling av offentlighetsbe- g r e p p e t . Det ä r j u s t H a b e r m a s ' beskrivning av d e n n a utveckling som gör h a n s a r b e t e så

(3)

a n v ä n d b a r t för d e p r o b l e m jag h a r k o m m i t i b e r ö r i n g m e d .

Jag k o m m e r inte heller att gå in på d e n vidareutveckling av b e g r e p p e t som gjorts av Negt & Kluge1 0 eller a r b e t e n i n o m littera- t u r v e t e n s k a p e n e f t e r s o m jag vill b ö r j a m e d d e g r u n d l ä g g a n d e b e g r e p p e n , pröva d e m på bilder och åskådliggöra detta så tydligt som möjligt.

Från representativ offentlighet till resonerande I n n a n j a g g å r vidare och analyserar visuella f a m i l j e f r a m s t ä l l n i n g a r vill jag m e d hjälp av H a b e r m a s beskriva d e n borgerliga o f f e n t - lighetens u p p k o m s t , utveckling och förfall.

I d e t feodala samhället var o f f e n t l i g h e t e n representativ. K u n g a m a k t och adel h a d e en 'naturgiven' h ä r s k a r s t a t u s som inte ifråga- sattes och d e n d e m o n s t r e r a d e s utåt bl a i b y g g n a d e r , p a r k a n l ä g g n i n g a r , fester och traktater. Ö v e r g å n g e n till ett kapitalistiskt samhälle m e d en privat v a r u m a r k n a d ska- p a r gradvis e n ny offentlighet. Det som på självhushållets tid var varje enskilt hushålls a n g e l ä g e n h e t blir till g e m e n s a m m a angelä-

N ä r vi 1980 sätter likhetstecken mellan familjeliv och privatliv i n n e b ä r det e n r e d u - cering av b e g r e p p e t privat, vilken h a r sin reella g r u n d i utvecklingen av relationen mellan v a r u s a m h ä l l e - s t a t . I d e t t a schema går en m a r k e r a d g r ä n s mellan det privata o m r å d e t och d e n o f f e n t l i g a m y n d i g h e t e n . Det som n u kallas familj h e t e r i n t i m s f ä r e n , som är k ä r n a n i f a m i l j e s f ä r e n , som i sin t u r är k ä r n a n i p r i v a t s f ä r e n .

Bakom f r a n s k a revolutionens h o n n ö r s o r d

g e n h e t e r , som b e h ö v e r diskuteras. De som en g å n g var m y n d i g h e t e r n a s adressater, blir subjekt.

F r a m v ä x t e n av d e n borgerliga offentlig- hetens institutioner beskriver e n utveckling.

Det 'offentliga samtalet' u p p s t å r u r d e t privata: ca 1 6 8 0 - 1 7 3 0 k a f f e h u s e n i E n g l a n d och s a l o n g e r n a i F r a n k r i k e (konversatio- nen), f r å n ca 1700 t i d n i n g a r n a (brevet) och f r å n 1750 r o m a n e n (dagboken). U r detta f ö r g r e n a r sig e n litterär, kulturell och politisk offentlighet m e d ' k u l t u r h u s ' , d ä r åskå- d a r e n betalar f ö r att lyssna till eller betrakta det offentliga samtalet, och p a r l a m e n t e t . O r d som publik, publicitet och o p i n i o n u p p - står.

D e n n a f r a m v ä x a n d e borgerliga offentlighet h a d e två f u n k t i o n e r . Dels skulle d e n reg- lera f ö r h å l l a n d e t mellan det privata varu- samhället och staten, dels skulle d e n skapa en klassidentitet som legitimerade b o r g a r - klassens m a k t a n s p r å k .

H a b e r m a s h a r skisserat r e l a t i o n e r n a mellan d e t privata v a r u s a m h ä l l e t och staten i f ö l j a n d e schema:

frihet, jämlikhet, b r o d e r s k a p d o l d e sig ti- d e n s stora politiska f r å g o r : borgarklassens f r i h e t att u t a n i n b l a n d n i n g f r å n staten fritt d i s p o n e r a över kapitalet, y t t r a n d e f r i h e t , m ö t e s f r i h e t samt lika rätt att e r ö v r a politisk makt.

Den e x p a n d e r a n d e borgarklassen legiti- m e r a r sina m a k t a n s p r å k m e d p r i n c i p e r n a som frivillighet, likvärdighet, g e m e n s k a p och kunskapstillgång. M ä n n i s k o r (borgerliga m ä n ) skulle e r ö v r a e g e n d o m och infly- P R I V A T O M R Å D E

privatsfär

borgerligt samhälle (område för varubyte och samhällsarbete)

familjesfären (borgerlig intelligens resp intimsfären)

offentlighet

politisk offentlighet

litterär offentlighet

(klubbar, press)

k u l t u r m a r k n a d e n

'staden'

SFÄR FÖR O F F E N T L I G M Y N D I G H E T stat

(område för politik)

hov

(hov-adligt samhälle)

(4)

t ä n d e via v a r u k o n k u r r e n s och d e b a t t u t i f r å n f ö r n u f t i g a , rationella g r u n d e r .

Familjen (relationerna mellan m a n - h u s t - r u - b a r n ) f å r h ä r en betydelsefull f u n k t i o n b å d e i realiteten och som idé. Det n y v u n n a m ä n n i s k o v ä r d e t , som inte utgick f r å n bör- d e n och fast j o r d e g e n d o m , måste befästas i varje generation.

K r i n g familjen u p p s t å r och odlas e n kult som f ö r s t ä r k e r d e principer som legitimerar d e n nya h e g e m o n i n , frivillighet, likvärdig- het, innerlighet ( g e m e n s k a p och kärlek) samt bildning. Bankirens, h a n d e l s m a n n e n s , d e n lärdes, k o n s t n ä r e n s identitet är borga- r e n s (yrkesmannens) och m ä n n i s k a n s (famil- jefaderns) i s a m m a p e r s o n . D e n d a n s k e må- laren J e n s J u e l (1745-1802) åskådliggör d e n n a utveckling i två självporträtt. 1766 ser vi h o n o m e n s a m f r a m f ö r sitt staffli, 1791 sitter h a n d ä r m e d sin h u s t r u . H a n b e t r a k t a r å s k å d a r e n , h o n h a n s tavla.12

I realiteten b y g g d e inte äktenskapet på likvärdighet eller frivillighet. M a n n e n h a d e h u s b o n d e v ä l d e över kvinnan och d e flesta ä k t e n s k a p ingicks som r e s o n e m a n g s p a r t i e r f ö r att t ex knyta a f f ä r s k o n t a k t e r m e d a n d r a m ä n eller få kapitaltillskott eller ä m b e t e n . V a r u s a m h ä l l e t b y g g d e lika litet som äkten- skapet på f r i h e t och jämlikhet. Dess existens vilade på u t n y t t j a n d e av arbetarklassen, hänsynslöshet och m a n i p u l a t i o n e r . Så h ä r skulle vi k u n n a teckna f ö r h å l l a n d e t mellan familj och samhälle så blir bilden av e n identitet d e m emellan klarare:1 3

I r o m a n e r , poesiböcker, tidskrifter, mål- ningar, gravyrer, tryckta bilder lär sig borgarklassen att se sig själva som goda, bildade och h u m a n a m ä n n i s k o r m e d egen livsstil.

O f f e n t l i g h e t e n blir ett m e d e l att skapa ideologier m e d u t g å n g s p u n k t i familjen. Fa- milj, kvinna, b a r n f å r givna symbolvärden.

Från kulturresönerande till kulturkonsumerande publik

Borgerlig o f f e n t l i g h e t står och faller m e d b e g r e p p e t allmän tillgänglighet. 1 och m e d att något blir offentligt blir d e t tillgängligt f ö r a n d r a m e d motstridiga intressen. N ä r a n d r a ä n borgarklassens m ä n ställer kravet att p r i n c i p e r n a o m frihet, jämlikhet och solidaritet skall gälla även d e m f ö r ä n d r a s 'det offentliga samtalet'. J ä m s i d e s m e d behovet att upplysa k o m m e r behovet att vilseleda.

O f f e n t l i g h e t e n , som u n d e r 1700-talet och in på 1800-talet f r ä m s t var ett befrielsein- s t r u m e n t för borgarklassen g e n t e m o t k u n g a m a k t och adel blir u n d e r 1800-talet alltmer ett f ö r t r y c k a r i n s t r u m e n t g e n t e m o t d e a r b e t a n d e klasserna.'Publicitet t j e n e r like mye til m a n i p u l a s j o n av p u b l i k u m som till legitimasjon for p u b l i k u m . Kritisk publicitet f o r t r e n g e s av manipulativ publicitet.'1 4

Publiken blir intressant som k ö p a r e ju m e r dess k ö p k r a f t växer. En innerlighet som o r i e n t e r a d e sig utåt m o t publicitet viker f ö r varor o r i e n t e r a d e mot intimitet. J u större publik en text eller bild v ä n d e r sig till desto tydligare avtecknar sig detta m ö n s t e r .

F ö r s k j u t n i n g e n m o t monopolkapitalism f å r till följd att staten m e r och m e r b l a n d a r sig in i det privata varusamhällets a f f ä r e r och vice versa. I stället f ö r en tydlig g r ä n s d ä r e m e l l a n f å r vi en socialsfär m e d flytande gränser. Familjens reella f u n k t i o n f ö r ä n d - ras. Dess betydelse f ö r v a r u r e p r o d u k t i o n e n minskar och d e n glider över till fritids- och k o n s u m t i o n s s f ä r e n . Det u p p s t å r en motsätt- n i n g mellan d e n sociala sfären (yrket och politiken) och i n t i m s f ä r e n (familjen och fri- tiden). Vi f å r ett nytt schema:

4 - Kvinnovetenskaplig Tidskrift 3/80

FAMILJ

idé realitet frivillighet resonemangspartier likvärdighet husbondevälde innerlighet lydnad kärlek straff

bildning

SAMHÄLLE

idé realitet frivillighet kapital likvärdighet utsugning solidaritet slaveri konkurrens genom hierarki

rationella beslut uteslutning ekonomiskt maktspråk utbildning

(5)

I n t i m s f ä r e n s innehåll blir familjen, det privata samhällets sista privata rest, som d e s s u t o m g e n o m statliga m y n d i g h e t e r s in- g r i p a n d e alltmer avprivatiseras. Dess f u n k - tion som institution blir att k o n s u m e r a varor och r e p r o d u c e r a a r b e t s k r a f t . Dess möjlighe- ter att påverka sin reella situation minskar.

U n d e r 1900-talet accelererar utvecklingen f r å n e n k u l t u r r e s o n e r a n d e publik till en k u l t u r k o n s u m e r a n d e , som alltmer u t g å r f r å n en massbas, d ä r d e n g r u p p som h a r lägst u t b i l d n i n g 'styr' innehållet.

Även d e n politiska o f f e n t l i g h e t e n absor- beras av d e n k o n s u m t i o n s k u l t u r e l l a och av- politiseras d ä r i g e n o m . I v a l k a m p a n j e r n a d r u n k n a r d e politiska skiljefrågorna och deras v e r k l i g h e t s u n d e r l a g i m ä n g d e n av lätt- fattliga slagord. 'Familjen' och dess olika m e d l e m s g r u p p e r i n g a r f u n g e r a r även i politiska s a m m a n h a n g som symbol och 'säljar- g u m e n t ' f ö r skilda v ä r d e n som trygghet, lycka, g e m e n s k a p och p e n g a r .

Sedan H a b e r m a s ' bok publicerades 1962 h a r k o n s u m t i o n s m ö n s t r e t f ö r ä n d r a t s . F r å n att ha varit inriktat på familjens behov är det n u m e r inriktat på vissa g r u p p e r s behov, t ex u n g d o m a r s , b a r n s , k v i n n o r s . . . Konsumtio- nen u t g å r f r å n individen, m e n en individ som är flyttbar mellan skilda g r u p p e r i n g a r . Detta skapar e n ny ideologi. M ä n n i s k a n blir en schackpjäs, f r i h e t e n än s k e n b a r a r e . I re- klamen tar v a r o r n a mänsklig gestalt och m ä n n i s k a n själv f ö r v a n d l a s till vara.

Samtidigt h a r d e k o n s t n ä r e r som ä g n a r sig åt konstbilden i sina bilder analyserat familjen och r e l a t i o n e r n a i d e n . Detta gäller i hög g r a d kvinnliga k o n s t n ä r e r .

Familjebilder

Familjen som motiv, dvs m ä n n i s k o r för- e n a d e av släktskapsband, f a n n s utbildad som självständig g e n r e r e d a n u n d e r 1500- talet. Först u n d e r 1700-talet f å r d e n i konst- historien en m e r d o m i n e r a n d e plats. T v å h u v u d k a t e g o r i e r kan urskiljas: 1) p o r t r ä t t och 2) scener u r familjelivet. I n o m b ä g g e finns två stora u n d e r k a t e g o r i e r , a) m o r och b a r n - f r a m s t ä l l n i n g a r och b) b a r n f r a m s t ä l l - ningar.

Det är inte lätt att u r d e n stora m ä n g d familjebilder som k o m m i t till u n d e r d e tre senaste seklen välja n å g r a få. J a g h a r ä n d å vågat mig på försöket att u t i f r å n r e p r e s e n t a - tiva bilder belysa det f ö r l o p p som jag m e d hjälp av H a b e r m a s h a r skisserat.

Nya dygder

Med god h u s h å l l n i n g behöll b o r g a r e n sitt välstånd, m e d flit och e r ö v r i n g av nya k u n - skaper ö k a d e h a n det, m e d o r d n i n g s k a p a d e h a n kontroll över a f f ä r e r och m ä n n i s k o r , m e d s a m m a n h å l l n i n g och k u n s k a p s ö v e r f ö - ring behöll h a n r i k e d o m e n i n o m familjen.

Dessa d y g d e r gällde även k v i n n o r n a i d e n u p p å t s t i g a n d e borgarklassen. D e n f r a n s k e m å l a r e n J e a n Baptiste C h a r d i n (1699-1779) var d e n förste k o n s t n ä r som i större o m f a t t - n i n g i sina bilder beskrev d e nya idealen.1 5

Kvinnan intar d ä r e n central roll. H u s t r u n som f ö r kassabok över hushållet eller håller e f t e r d o t t e r n vid h a n d a r b e t e t är n ö d v ä n d i g f ö r familjens b e s t å n d . M å l n i n g a r n a ö v e r f ö r - des till gravyrer och n å d d e en v ä x a n d e p u b - SOOIALSFÄR

'yrket'

varureproduktionen

'politiken' staten

I N T I M S F Ä R 'familjen'

konsumtion fritid

'storstaden' politisk r r . . .

f , „ offentlighet kulturell

(6)

lik m e d sitt innehåll. I Bordsbönen (1740) väntar m o d e r n ö m t m e n b e s t ä m d att dot- t e r n ska be sin b ö n f ö r e m a t e n . Det r u n d a b o r d e t , som f ö r e n a r f a m i l j e m e d l e m m a r n a , k o m m e r så s m å n i n g o m att bli ett viktigt ele- m e n t i familjebildens ikonografi, liksom det rutiga golvet, d e n fasta o r d n a d e g r u n d som familjen står på. D e n stillhet och ro som vilar över bilden f ö r s t ä r k e r intrycket av e n reli- giös h a n d l i n g och ö v e r f ö r detta till familjen som helhet.

C h a r d i n s m å l n i n g a r beskriver d e t a r b e t e som u t f ö r s i h e m m e t av k v i n n o r n a (både h u s t r u r och tjänstekvinnor) och g e r detta arbete även ett immateriellt värde. C h a r d i n s f ö r h å l l a n d e till vardagliga hemsysslor åter- k o m m e r hos f r a m f ö r allt kvinnliga målare, t ex A n n a A n c h e r , i d e c e n n i e r n a k r i n g 1900.

J e a n Baptiste G r e u z e (1725-1805), ytterli- gare en av d e n nya b o r g e r l i g h e t e n s målare, sentimentaliserar och a n e k d o t i s e r a r d e hus- liga s c e n e r n a och g e r d e m en dold erotisk anstrykning. M a r g u e r i t e G é r a r d ( 1 7 6 1 -

1837) b i d r a r m e d sina m o r a l i s e r a n d e scener till att utveckla d e n n a g e n r e .

Innerlighet

Den konst som var avsedd f ö r d e n aristokratiska publiken föreställde lätt k l ä d d a älskan- d e p a r m e d r u n d a f o r m e r . Det är f ö r d e n n a publik, som n u n ä r m a t sig d e n borgerliga, som J e a n - H o n o r é F r a g o n a r d (1732-1806) f r o m 1770-talet m å l a r Den lyckliga familjen, Den lyckliga modern, Barnens lekar. .. Bilderna

är fyllda av m u n t e r h e t , lekfullhet, ö m h e t , n ä r h e t . Moderslycka och familjelycka blir b e g r e p p . Den s a n n a lyckan h ä r gestaltad i en gravyr av M o r e a u d y (1741-1814), är att sitta omgiven av h u s t r u , b a r n och h u n d a r i det e g n a h e m m e t . G r a v y r e r som dessa s p r e d s till e n vid publik u t a n f ö r d e n ur- sprungliga.

Även i n o m p o r t r ä t t g e n r e n g r u p p e r a s fa- m i l j e m e d l e m m a r n a i anekdotiska situatio- ner, g ä r n a u t o m h u s , alltid m e d s a m h ö r i g h e - ten p o ä n g t e r a d a n t i n g e n g e n o m b e r ö r i n g eller g e m e n s a m syssla.16

N ä r Elisabeth V i g é e - L e b r u n (1755-1842) på 1770-talet m å l a r självporträtt som ö m m o r , löst och ledigt klädd och m e d tydliga

Gravyr efter målning av Jean Baptiste Chardin,

"Bordsbönen", 1740.

influenser f r å n r e n ä s s a n s e n s m a d o n n a b i l - der, är d e e x e m p e l på h u r kvinnor och b a r n blir f ö r e t r ä d a r e f ö r d e n nya innerligheten, d e n f r å n a r b e t e b e f r i a d e m ä n n i s k a n , d e n 'naturliga' m ä n n i s k a n . Precis som i d e reli- giösa m a d o n n a b i l d e r n a gestaltar Vigée-Le- b r u n en idé m e r än h o n m å l a r ett p o r t r ä t t . Det är inom aristokratin och h ö g b o r g e r - skapet som d e n n a idé först tar f o r m och f r a m f ö r a l l t J o s h u a Reynolds (1723-92) for- m a r ett m ö n s t e r . H a n s e f t e r f ö l j a r e , T h o m a s Lawrence (1769-1830) ö k a r känsloinnehål- let och d ä r i g e n o m sin p o p u l a r i t e t hos e n v ä x a n d e publik. Mrs Henry Bäring med två av sina barn (1821) h a r d e n konstgjort s p o n t a n a g r u p p e r i n g , som f ö r s t ä r k e r intrycket av privatliv och intimitet. B a k o m d e n i familjebil- d e r så o f t a å t e r k o m m a n d e s o f f a n stod u r - s p r u n g l i g e n f a d e r n ,1 7 kanske b o r t t a g e n f ö r att h a n s t ö r d e m å l n i n g e n s idéinnehåll. Mål- n i n g a r som dessa ställdes ut och blev o f f e n t - liga. I n t i m s f ä r e n gavs bokstavligt och bild- likt 'offentlig m e n i n g ' . I d e a l e n spriddes.

(7)

Moreau d y, "Den sanna lyckan", ur L'Enfant dans les collections de la Ville de Paris, Paris 1979.

Thomas Lawrence, "Mrs Henry Bäring med två av sina barn", 1821. Ur Michael Levey: Sir Thomas Lawrence, London 1979.

Ordning och innerlighet

O m k r i n g 1850 b ö r j a r familjen bli ett be- g r e p p och som institution m å l g r u p p f ö r d e n v ä x a n d e p o p u l ä r a pressen.1 8 Familjens m e d - l e m m a r f ö r e n a d e k r i n g högläsning eller musik p r y d e r omslagen på familjetidskrifter och u p p t r ä d e r som illustrationer inuti. Där a p o s t r o f e r a s s m å b o r g e r l i g a v ä r d e n som o r d n i n g , flit, g u d s f r u k t a n , fosterland, dygd.

I s a m m a t i d n i n g a r återges också r e p r o d u k - tioner av tavlor f r å n konstsalongerna.1 9

Dessa h a r o f t a familjemotiv, som framställer h ö g b o r g e r s k a p e t o f t a k l ä d d a i rokoko- eller e m p i r e k o s t y m e r i n g .2 0 L ä s a r e n kan identifiera sig m e d d e n e g n a klassens ideal, som är d e n u p p å t s t r ä v a n d e s p u r i t a n s k a , och n ä r a sina d r ö m m a r m e d d e n h ö g r e s lekfulla liv.

D e n tyske k o n s t n ä r e n L u d w i g Richter (1803-84) är d e n f r ä m s t e idoge f ö r e t r ä d a -

(8)

Ludwig Richter, "Hemmusik", ur Das Ludwig Richter Hausbush, 1976.

ren f ö r s m å b o r g e r s k a p e t s idylliska genrebil- d e r . I h a n s träsnitt Hemmusik (1858), åter- finns k o m p o n e n t e r b å d e f r å n C h a r d i n s sed- liga allvar och M o r e a u s d y innerlighet. Ef- ter d a g e n s a r b e t e f ö r e n a s familjens m e d - l e m m a r k r i n g musik. A f t o n v a r d e n står framställd på b o r d e t , som tillsammans m e d soffan och tavlorna (borgerlighetens symbo- ler) skymtar i b a k g r u n d e n . Syskonen håller om v a r a n d r a , äldsta d o t t e r n lägger a r m e n om far. D u k e n över taffeln är provisoriskt uppvikt, h u n d a r och leksaker f i n n s i n ä r h e - ten av d e minsta b a r n e n . Den gamla v ä n d e r ryggen åt g e m e n s k a p e n , m e d m e n ä n d å inte m e d . Klockan m ä t e r tiden. U t a n f ö r det trev- na h e m m e t b r a k a r o v ä d r e t löst. Fågeln i bu- ren u p p r e p a r b u d s k a p e t om t r y g g h e t e n i familjen.

Vardagliga familjescener h a r sitt u p p h o v bl a i m å n a d s b i l d e r och bilder som b e r ä t t a r om m ä n n i s k a n s åldrar.2 1 Bägge dessa f i n n s i n r y m d a i Richters bild. Så f ö r e n a s i d e n n a

till synes så enkla t e c k n i n g m å n g a bildhisto- riska t r å d a r , som tillsammans b e r ä t t a r om familjen som värn m o t yttre f a r o r f ö r alla g e n e r a t i o n e r . Vi kan även p å m i n n a oss att musiken allegoriskt framställdes som e n familj. Den som a n g e r t o n e n ä r f a d e r n .

Familjen som varuförbrukare Nya riter u p p s t o d k r i n g familjen. Högläs- n i n g och musik är n ä m n d a . A n n a t som b a n d s a m m a n familjen var födelsedags- och n a m n s d a g s f i r a n d e . D e n högtid som m e r än något a n n a t kom att m a n i f e s t e r a familjekär- leken är julen. J u l k l a p p e n som ö p p e n symbol f ö r tillgivenhet och som dold f ö r lydnad (finns h ä r n å g r a snälla barn?) kan även ses som uttryck för familjeinstitutionens alltmer betydelsefulla roll som v a r u k o n s u m e n t .2 2 1 J e n n y Nyströms j u l t i d n i n g s o m s l a g (1910)

å t e r k o m m e r s o f f a n . Far håller a r m e n be- s k y d d a n d e (dvs ä g a n d e ) o m m o r . Via bero-

(9)

Jenny Nyström. Omslag till tidningen Barneris julklapp, 1910.

(10)

r i n g a r går d e t en g e m e n s k a p e n s r i n g mellan alla. Den v a r m a känslan återspeglas i gra- nens t ä n d a ljus. Familjen f ö r e n a s k r i n g jul- klappskorgen, e n s a m m a n s m ä l t n i n g av familj, religion, k o n s u m t i o n . I n n e r l i g h e t e n är kopplad till saker (varor).

Intimitet som vara

Carl Larsson ( 1 8 5 3 - 1 9 1 9 ) gav ut a l b u m e t De mina, följt av Ett hem 1899, Larssons 1902, Spadarfvet 1906 och Åt solsidan 1910. Förla- g o r n a är akvareller som å t e r g e r situations- bilder f r å n familjens liv i S u n d b o r n . Böcker- na och r e p r o d u k t i o n e r n a av s a m m a motiv fick stor s p r i d n i n g också u t o m l a n d s .

Carl Larsson u t e l ä m n a r sin h u s t r u s och sina b a r n s intima liv till o f f e n t l i g h e t e n , intimitet h a r blivit e n vara som säljer. V a r d a g s - skildringar som f ö r u t varit a n o n y m a blir personliga, verkliga m ä n n i s k o r saluförs till en a n o n y m publik. G r ä n s e n mellan d e t privata och d e t o f f e n t l i g a är u p p r i v e n . Publi- ken blir 'du' m e d familjen Larsson. I d a g h a r

Carl Larssons bilder nått ut till en masspu- blik, och tusentals m ä n n i s k o r vallfärclar till h e m m e t i S u n d b o r n f ö r att t r a m p a 'helig' mark.2 3

J a g h a r valt att visa Frukost under stora björ- ken u r Ett hem. F r u k o s t e n som en av familje- livets m e r i n f o r m e l l a måltider avbildas o f t a kring sekelskiftet. Klädseln är ledig, h u n d e n sitter m e d vid b o r d e t , pilsnerflaskorna ligger på m a r k e n . Akvarellen b e r ä t t a r också h u r m ä n n i s k o r n a lyckats göra d e n vilda na- t u r e n till ett h e m , trygg och lagom kultive- rad. N a t u r e n f ö r t a n k e n till s o m m a r s t u g a , ledighet, f a m i l j e s a m v a r o n s bästa tid. Solen skiner, hans och h e n n e s initialer är i n s k u r n a i björken. Det ä r i kärlekens h ä g n d e n o t v u n g n a m å l t i d e n ä g e r r u m .

'Den s a n n a lyckan' som h a r klivit u r bilden och in i bilden igen! M o r a e u s d y gravyr var en genrebild m e d ö p p e t idéinnehåll. Carl Larssons akvarell är lika mycket e n g e n r e - bild, m e n h ä r d ö l j e r skenet av verklighet idéinnehållet.

(11)

Vykort 1978. Foto HM Konung Carl. XVI Gustaf.

Kungliga familjen

Carl Larssons sommaridyll f r å n D a l a r n a m ö t e r oss 1980 i bilder f r å n k u n g a p a r e t s sommaridyll på Ö l a n d . K u n g e n framställs som b o r g a r e . Precis som k o n s t n ä r e n h a r h a n fattat o m inte p e n s e l n så k a m e r a n f ö r att f å n g a h u s t r u och b a r n i naturliga poser och, vilket är viktigt i s a m m a n h a n g e t , offentlig- gör sina bilder. Kungliga h a r u n d e r 1900-talet varit levande b ä r a r e av idén o m d e n små- borgerliga familjelyckan.2 4 Samtidigt är k u n g a f a m i l j e r n a inga vanliga borgerliga fa- miljer, d e f ö r k r o p p s l i g a r också det o u p p n å - eliga börds- och rikedomsidealet. Vi kan identifiera oss m e d k u n g a f a m i l j e n , tar d e n till våra h j ä r t a n och a c c e p t e r a r d ä r m e d även m o n a r k i n . K u n g a f a m i l j e n u t a n reell politisk makt f u n g e r a r i o f f e n t l i g h e t e n som ideolo- gisk kraft. 1980 n å r bilder som dessa långt långt fler ä n g r a v y r e r n a f ö r t v å h u n d r a å r sedan.

Människan som vara

K u n g a p a r e t ä r förebild f ö r d e n stabila familjelyckan. I ett samhälle d ä r varaktig ge- m e n s k a p mellan m ä n n i s k o r alltmer försvå- ras, håller d e m y t e n om paradiset levande.

B l ä d d r a r vi i g e n o m v e c k o t i d n i n g a r n a finner vi även a n d r a b u d s k a p . D ä r är p a r e t viktiga- re än familjen, 1700-talets aristokratiska kärleksmönster, d ä r kärleken var beständig

m e n f ö r e m å l e n växlande, f ö r m e d l a s oss via filmstjärnor och a n d r a nöjesartister. I famil- j e t i d n i n g a r n a å t e r f i n n s inte familjen ens i

r e k l a m e n . D ä r u p p t r ä d e r i stället mest m o r och b a r n , f a r och b a r n , b a r n och b a r n , m o r - f a r och b a r n . Vecka 29 f a n n s e n familjebild.

En paradisbild. H i m m e l e n m e d sin blå f ä r g fyller nästan hela bilden, d e n går nästan i ett m e d havet, e n d a s t en smal s a n d r e m s a är fast m a r k . M ä n n i s k o r n a är små. De går n a k n a h a n d i h a n d ut i havet, m o t h i m m e l e n . M e n havet ä r lugnt, h i m m e l e n blå, inget skräm- m e r . Bilden d o m i n e r a s av N I V E A . Männi- skorna går in i Nivea. M e d Nivea ska d e r a s h u d bli naturligt m j u k , paradisisk.

Familjen, m ä n n i s k o r n a , u t a n varje an- k n y t n i n g till social verklighet, f ö r m i n s k a s u n d e r Niveas d o m i n a n s . E n d a s t g e n o m att gå u p p i nivea, bli k r ä m själva, blir d e stora.

V a r a n är t r y g g h e t e n , kärleken, intimiteten, lyckan.

Bara f ö r n å g r a år sedan var familjebilder ett d o m i n e r a n d e inslag i r e k l a m b i l d e r n a . Också i d e politiska valaffischerna f ö r e k o m familjen. R e d a n på m i t t e n av 1930-talet dy- ker d e u p p , m e n det är först på s e n a r e å r som d e flitigt k o m m i t till a n v ä n d n i n g hos samtliga partier.2 5 1976 sålde b å d e center- partister och s o c i a l d e m o k r a t e r t r y g g h e t och g e m e n s k a p m e d h j ä l p av familjen. C e n t e r - partiets familj sitter f ö r s k a n s a d b a k o m bor- det m e d a n s o c i a l d e m o k r a t e r n a vill att vi ska

(12)

Annons nr Vi föräldrar nr 7-8/80.

Annons 1976.

Valaffischer 1976. Foto Jerk-Olof Werkmäster.

5 - Kvinnovetenskaplig Tidskrif t 3/80

(13)

Lena Cronqvist, "Isen" 1975.

köpa d e r a s 'paket' m e d s a m m a tryggt avero- tiserade p a r r e l a t i o n som m j ö l k c e n t r a l e n säl- j e r mjölk m e d . B a k o m b i l d e r n a döljer sig e n

verklighet, d ä r f a m i l j e r n a och g e n e r a t i o n e r - na splittrats i s t r u k t u r r a t i o n a l i s e r i n g e n s tecken och u n d e r s o c i a l d e m o k r a t e r n a s rege- ringsinnehav.

Nya familjebilder

U n d e r 1970-talet h a r bilden av d e n konflikt- fria familjeidyllen diskuterats i d e n sista rest av borgerlig o f f e n t l i g h e t som existerar, litte- r a t u r och konst. L e n a Cronqvist h a r i en svit m å l n i n g a r utgått f r å n p o r t r ä t t b i l d e r i famil-

(14)

jealbumet. M å l n i n g e n hen (1974) leder tan- ken till s ö n d a g s p r o m e n a d e n .

Ser vi n ä r m a r e p å m å l n i n g e n u p p t ä c k e r vi att d e n till synes s a m m a n h å l l n a g r u p p e n de- lar sig i tre, m o r och lillasyster, f a r samt storasyster i mitten, isolerad g e n o m tom- r u m m e t mellan p e r s o n e r n a . Deras h ä n d e r n å r aldrig v a r a n d r a , f a d e r n h a r inga a r m a r u t a n f ö r k r o p p e n . F a d e r n ä r framställd m ö r k , ansiktslös, e n h o t a n d e f i g u r utan personliga d r a g . D e n stora flickan ä r 'likblek', d e n lilla h a r b ö r j a t anta s a m m a färg. Det e n d a som talar om liv är d e n r ö d a rosetten, som bryter realismen i bilden. De övriga h a r mössor, d e t är vinter, kallt. Vattnet som symbol f ö r det levande, rörliga, h a r frusit till is. Rosetten kan ses som dess kontrast, en trotsig symbol f ö r kärlek, m e n också f ö r blod—död och kvinnlighet.

Isen h a n d l a r om ångest, en ångest som h a r sitt u p p h o v i f a m i l j e r e l a t i o n e r n a . Det är ett t e m a som å t e r k o m m e r i böcker och bilder av f ö r f a t t a r e och k o n s t n ä r e r u n d e r 1970-talet.

I d e n sista resten av en r e s o n e r a n d e o f f e n t - lighet, d e n konstnärliga och litterära debat- ten, h a r inte familjelyckan u t a n dess motsats blivit ett publicitetsorienterat och säljande tema.2 6 M å l n i n g a r n a a l l u d e r a r ofta på lyckliga f a m i l j e n - g e n r e r .

Vi lever i en tid av g e n o m g r i p a n d e för- ä n d r i n g a r , d ä r b e g r e p p e n frihet, jämlikhet och solidaritet på nytt granskas och prövas.

1970-talets positiva försök till alternativ fa- miljebildning ä r s t o r f a m i l j e n eller kollekti- vet. D e n f i n n s gestaltad b å d e i d o k u m e n t ä r a och idébilder, som d r u n k n a r i m ä n g d e n av a n d r a familjebilder. Storfamiljen h a r än så länge en marginell samhällelig betydelse.

N O T E R

1. Citat ur mina anteckningar. Tyvärr är TV, vår tids d o m i n e r a n d e informations- och underhållningsme- dium, inte tillgängligt för verifikation på samma sätt som tryckta texter.

2. Albumet säljs av Allers, se t ex annons i Femma nr 29/80.

3. Philippe Ariés, Venfant et la vie familiale sous lunden régime, Paris 1960, eng övers. Centuries of Childhood, London 1962, kap Pictures of the Family, s 3 3 9 - 364. Eric Johannesson, Den läsande familjen. Familje-

tidskriften i Sverige 1850-1880, Nordiska museets Handlingar 96, Uddevalla 1980.

4. Se t ex Wolfgang Bruckner, Elfenreigen und Hoch- zeitstraum. Öldruckfabrikation 1880-1940, 1974;

Klaus Doderer: Das burgerliche Bilderbuch im 19.

J a h r h u n d e r t i Doderer & Muller (red): Das Bilder- buch, Weinham u n d Basel 1973 och Ingeborg We- ber-Kellerman, Die Familic, Gesehichte, Geschichten und Bilder, F r a n k f u r t am Main 1976.

5. Projektet Bildens och bildkonstens kommunikationsproblem u n d e r 1800- och 1900-talen pågick 1973-1977 med stöd f r å n Humanistiska forsk- ningsrådet. Avslutande arbeten k o m m e r att publi- ceras 1981-82. Uppsatser relevanta ur aspekten

"familj" är Hedvig Bränder-Jonsson: M a d o n n a n som borgerligt kvinnoideal, Paletten 3/75, Konstnä- rens kvinna, Forskning & Framsteg 7/77. Allan Elle- nius: Massproducerad konst odlade fämiljekulten, Forskning & Framsteg, 1977; Lena Johannesson:

Reklamens kvinna. Forskning & Framsteg 1977; Bar- bro Werkmäster: Barnet som tindrar i våra hjärtan.

Konstvetenskaplig bulletin 16/76 (radioföredrag 12/5 75) Barnbokens kvinna. Forskning & Framsteg 7/77.

Kvinnan i konsten (tills med Christian Chambert &

Anna Lena Lindberg), Paletten 3/75. Kvinnan mani- pulerad även i bilden (om bl a Tomtebobarnen), Paletten 3/73. I ett gemensamt ä n n u ej avslutat arbe-

te om Adam 8c Eva-motivet med Hedvig Bränder- Jonsson för vi en fortlöpande diskussion kring te- mat familjen i bild.

6. I Maud Hägg & Barbro Werkmäster: Kvinnor och sex. Uddevalla 1973 analyseras även familjen.

7. Feminology, Dutch-Scandinavian Symposium un Wo- mans Position in Soeiety, University of Nijmegen, Holland, 8-11 j u n i 1975. Seminariet var det första skandinaviska kvinnohistoriska seminariet och k u n d e k o m m a till stånd endast tack vare att uni- versitetet i Nijmegen inbjöd till det. Där deltog förutom A n n a Lena Lindberg och jag f r å n Sverige konstvetarna Hellen Lassen f r å n D a n m a r k och El- la Reitsma f r å n Holland. Föredrag finns publicera- de i stencil med samma titel.

8. jurgen Habermas: Struktuncandcl der Öffentlichkeit, U n d e r s u c h u n g e n zu einer Kategorie d e r burger- lichen Gesellschaft, 1962. J a g h a r använt den nor- ska översättningen Borgerlig offentlighet, dens f r a m - vekst og forfall. H e n i m o t en teorie om det borgerli- ge s a m f u n n , Oslo 1971.

9. Gert Z Nordström: Offentlighetsteori och offentlig- hetstyper i det borgerliga samhället i Peter Cornell m fl: Innanför och utanför modernismen, ss 212-39.

10. Oskar Negt & Alexander Kluge, Offentlighet og erfa- ring, norsk övers. Nordisk sommeruniversitets skriftserie nr 3, 1974.

11. Habermas a a, sid 27.

12. Ellen P o u l s e n , / m s Juel, K ö p e n h a m n 1942, pl 2 och 24. Tavlorna hänger på Statens m u s e u m for kunst, Köpenhamn.

13. De första avsnitten av Alex Haleys Rötter, som visa- des i svensk T V våren 1980, kan användas som illustration till detta schema. Där kontrasterades de vita 'goda' ägarna kärleksfullhet inom den egna fa-

(15)

miljen mot deras grymhet mot de svarta slavarna.

Tydligt åskådliggjordes h u r slavarnas arbete bar u p p de vitas välstånd.

14. Habermas, a a. s 165.

15. I Nijmegen 1975 belyste Ella Reitsma Chardins be- tydelse i sitt f ö r e d r a g Joys of motherhood a renovators publicity campaign utifrån avhandlingen, A E Snoep- Reitsma, C h a r d i n a n d the Bourgeois Ideals of his Time, Nederlands Kunsthistorisch Jaarboek 24, 1973.

16. Se tex G C Williamson, English Conversation Pic/urrs of the F.ighteenth and Early Nineteenth Centuries, Lon- d o n 1931.

17. Michael Leve) , Sir Thomas Lawrence, National Port- rait Gallery, L o n d o n 1979, s 72.

18. En exkurs över begreppet 'familj', se Eri< Johannes- son, a a, ss 198-20f. O m familjetidskrifternas f r a m - växt se ss 61—98.

19. Se Ellenius, a a och Bengt-Ture von zur Muhlen:

Bilderpopularisierung in den illustrierten Familien- zeitsehriften der zweiten Hälfte des 19. jahrhunderts, F r a n k f u r t am Main, 1973, stencil.

20. von zur Muhlen, a a s 51 ff.

21. Ariés, a a, s 229 ff.

22. Denna problematik togs u p p i ett T V - p r o g r a m 22/

12 1975 av Barbro Werkmäster och Kristian Roma- re, Finns det några snälla barn? Den berörs också i artikeln T i d e r n a s tomte av Bränder-Jonsson och Werkmäster i Vi 51-52/76.

23. 1979 besöktes S u n d b o r n av 65 000 människor. Se Sydsvenska Dagbladet 20/7 1980.

24. Tidigare svenska kungliga familjeidyller var prins Carls och prinsessan Ingeborgs familj på Fridhem och prins Gustaf Adolfs och prinsessan Sibyllas familj på Haga.

25. Lars Nittve & Bengt Lindahl, Svenska valaffischer.

En studie av perioden 1920-1976, Stockholm 1979.

26. T e x av konstnärerna Lena Cronqvist, Gittan Jöns- son. Margareta Renberg, Marja Ruta, Anna Sjödahl samt författarna I n g e r Alfvén, Märta Tikkanen och Henrik Tikkanen.

S U M M A R Y

The Ideological Function of Pictures of the Family In the 18th and 19th centuries, the expanding bourgeois dass legitimated its claims to power in society through such ideals as free will, equality, brotherhood, and education. During this period, the family (specifying the relations between man/

woman/children) took on new and important functions - both in ideal and in real terms. T h e family received a much wider role in the necessa- ry succession of power between the generations;

in terms of ideals, a new eult developed around the family as grounded in the vallies cited above:

free will (love), equality, brotherhood (intimacy)

and knowledge (education). For the first time, descriptions of the family and of family life in literature, art and populär eulture, were used both to bring about a new class identity, free from the ideals of the nobility, and, låter, as a device to manipulate the ideas of workers and of people in general.

With the help of J Habermas's theories of the 'public', in this artiele I discuss the way these pictorial representations of the family evolve as the public they are addressed to changes. T h e ideological function of these representations are analyzed - both in terms of form and content - and are related to changes in the economic and political strueture of society.

My starting point is Chardin's paintings and etchings, which graphically present the virtues of the new bourgeois life style. During the same period, pictures aimed at the aristocracy were also produced which focus on the family as a symbol of success. Here, intimacy and natural- ness are emphasized. With the shift to monopoly capitalism, there is a shift in the function of the family. T h e family is no longer a center for the produetion of material goods, but becomes the center for consumption and leisure activity.

Here success and happiness are no longer identified with the family but become the ends to be pursued in the family's new leisure time function. T h e intimacy promised in the earlier ver- sions of family life is transformed in this new presentation. Intimacy becomes a produet to be sold and consumed. T h e result is that human relations are transformed into things, and the 'family' into a produet, a commodity. In this pro- cess the family löses what little meaning it has retained and 'the couple' with ever changing partners takes the place of the family.

In the populär eulture of the 1980's many dif- ferent models of the family are of fered. T h e roy- al family comes to represent the stable, traditional family, while the more flexible is personified in the pop group ABBA. In con- temporary art and literature, the agony of the family has become a best-selling produet.

Barbro Werkmäster

Konstvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

Domkyrkoplan 7 752 20 Uppsala, Sweden