Leken börjar här och nu
En studie om lek under rastverksamheten Ghena Daaboul och AnnaMaria Malmgren
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Självständigt arbete 15 hp
Barn- och ungdomsvetenskap
Grundlärare inom fritidshem med inriktning Bild och Form (180 hp) Vårterminen 2020
Handledare: Fredrik Lilja Examinator: Anna Klerfelt
English title: The play begins here and now
Leken börjar här och nu
En studie om lek under rastverksamheten
Ghena Daaboul and AnnaMaria Malmgren
Sammanfattning
Studiens syfte handlar om att se hur skillnad mellan fri och styrd lek gestaltas samt påverkar barnens sociala relationer och deras intellektuella samt fysiska utveckling genom att undersöka
rastverksamheten. Vi valde kvalitativ metod som vi applicerade genom semistrukturerade intervjuer och observationer. Det empiriska materialet analyserade vi genom att använda oss av fenomenografisk analysmetod. Utifrån vår analys kom vi fram till ett resultat som visade på att den fria leken främjar barnens fantasi och kreativitet. Eleverna lär sig även att kunna inkludera varandra samt kunna se och agera utefter lekens ramar samt signaler. Den styrda leken däremot främjar barnens intellektuella förmågor genom att eleverna får lära sig om turtagning, regler, normer, hur man ska bete sig när man vill hoppa in eller ur en lek samt utveckling av deras sociala relationer. Vår slutsats är att i
rastverksamheten bör det finnas en balans kring hur mycket fri lek och styrd lek eleverna har eftersom de lär sig om olika saker. Vi ser även den vuxnas roll som oerhört viktig då pedagogen är den som ska skapa denna balans och stötta eleverna under rastverksamheten.
Abstract
The purpose of our study is to see how the difference between free and controlled play is embodied and affects the children's social relations and their intellectual as well as physical development by examining the resting activities. We chose the qualitative method that we applied through semi- structured interviews and observations. We analyzed the empirical material by using
phenomenographic analysis method. Based on our analysis, we came up with a result that showed that
free play promotes children's imagination and creativity. Students also learn to be able to include each
other and to see and act along the game's frames and signals. The controlled game, on the other hand,
promotes the children's intellectual abilities by allowing students to learn about taking turns, rules,
norms, how to behave when they want to jump in or out of a game, and developing their social
relationships. Our conclusion is that in the break operations there should be a balance around how
much free play and controlled play the students have as they learn about different things. We also see
the role of adults as extremely important as the educator is the one to create this balance and support
the students during the break.
Nyckelord
Rastverksamhet, fritidshem, fri lek, styrd lek, elever, barn, leksignaler, lekramar, kommunikation,
inkludering, fantasi, konflikthantering, turtagning, regler, normer, demokrati
Innehållsförteckning
Förord ... 1
Inledning ... 2
Utgångspunkt ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Tidigare forskning ... 3
Lekens innehåll och olika slags lekar som metoder för barns lärande och utveckling. 3 Konflikthanterings metoder ... 5
Sammanfattning... 6
Syfte och frågeställningar ... 7
Teoretiskt perspektiv ... 8
Valda begrepp ...10
Kommunikation ...10
Imitation och Den proximala utvecklings zonen ...10
Sociala relationer i form av interaktion och samspel ...11
Metod ... 12
Val av metod ...12
Intervju...12
Observation ...12
Urval och avgränsningar ...13
Undersökningspersoner/Undersökningsmaterial ...13
Genomförande ...13
Databearbetning och analysmetod ...14
Forskningsetiska överväganden ...14
Studiens kvalitet ...15
Resultat och analys ... 17
Vad beskriver personalen att fri lek vs styrd lek ger för konsekvenser och skillnader i verksamheten? ...17
Positiva konsekvenser i styrda lekar ...17
Positiva konsekvenser i fria lekar ...18
Negativa konsekvenser i fri och styrd lek ...18
Vad ger skillnaderna i den fria och styrda leken för konsekvenser i dem sociala relationerna hos barnen? ...18
Bygga sociala relationer ...18
Konsekvenstänkande och konflikthantering ...19
Vad lär barnen sig i den styrda leken och i den fria leken? ...20
Hälsa ...20
Styrd lek ...20
Fri lek ...21
Resultat ...21
Diskussion ... 22
Vad beskriver personalen att fri lek vs styrd lek ger för konsekvenser och skillnader i verksamheten? ...22
Fri lek ...22
Styrd lek ...23
Vad ger skillnaderna i fri och styrd lek för konsekvenser i dem sociala relationerna, samspelet och interaktionen hos barnen? ...24
Vad lär barnen sig i den styrda leken och i den fria leken? ...25
Betydelse för praktiken och professionen ...26
Slutsatser ...26
Vidare forskning ...26
Referenser... 27
1
Förord
Vi är två studenter som gått hela utbildningen, Grundlärare inom fritidshem med inriktning bild och form tillsammans och valt att tillsammans skriva denna uppsats, då vi hittat ett gemensamt intresse för leken och dess påverkan.
Författarnas insatser i studien
Vi har arbetat tillsammans genom hela uppsatsen på så vis att vi har båda närvarat vid alla intervjuer och observationer. Vi har tillsammans genomfört analysdelen och diskussionsdelen men även
tillsammans formulerat de resterande delarna i arbetet, genom att sida vid sida diskutera och formulera
våra tankar och de skrivna meningarna i uppsatsen.
2
Inledning
Uppsatsen kommer att handla om skillnaden mellan fri och styrd lek under rastverksamheten. Vi upplever att de konflikter som sker under rasten i barnens sociala relationer påverkar barnen under hela dagen och därför vill vi se om det finns en koppling mellan dessa tillfällen och när barnen leker fritt eller i styrd lek under rasten. I Läroplanen (Skolverket, 2019, s. 24) så lyfts personalens roll att kunna hjälpa barnen utveckla kamratrelationer samt se till att barnen känner sig trygga och känner tillhörighet i elevgruppen. Detta handlar då om sociala relationer i gruppen mellan eleverna men också mellan elev och personal. Dessutom är det personalens uppgift att lära barnen om och utöva
demokratiska värderingar i verksamheten genom inflytande, delaktighet samt kunna ta eget ansvar.
Barnen ska även ges möjligheter att kunna samarbeta och hantera konflikter.
Eftersom vi upplever att konflikter, mobbning och trakasserier är en del av elevernas vardag och deras sociala relationer så vill vi se om leken används som en del i ett förebyggande arbete, samt hur leken skulle kunna användas för att främja de sociala relationerna i verksamheten. Ett arbetssätt personalen använder sig av är att arbeta med grupptillhörighet och trygghet i gruppen för att motverka konflikter, mobbning och trakasserier i skolan samt fritidsverksamhet. I Skolverkets Allmänna råd mot
diskriminering och kränkande behandling (2012, kapitel 3) så lyfts vikten av kartläggning i
verksamheten, dvs. personalen ska dokumentera platser, tillfällen samt elevernas upplevelser för att se var riskområdena finns och sedan se hur de kan arbeta för att motverka risken. Här lyfts även vikten av vem som har ansvaret för att se till att planen genomförs och uppdateras kontinuerligt.
Vi anser att denna studie är viktig då det inte finns tillräckligt med forskning som jämför styrd lek och fri lek utifrån rastverksamheten. Det finns heller inte tillräckligt med forskning kring hur detta
påverkar elevernas interaktion och samspel.
3
Tidigare forskning
I det här avsnittet kommer vi diskutera olika artiklar som har med vårt syfte och frågeställningar att göra. Artiklarna handlar om lek, konflikthantering samt sociokulturella verktyg som metoder för barns lärande och utveckling. Knutsdotter Olsson (2014, s. 22) menar att leken är en aktivitet där barnen kan skapa ett möte mellan den inre och den yttre världen, genom att associera deras erfarenheter och bakgrund i sitt fantasiskapande. I leken får barn möta det okända som något känt samt möta det kända som om det vore okänt i en kreativ process. Leken handlar om en individs tankar samt handlingar vilket är centralt i det sociokulturella perspektivet, då det behandlar sociala relationer i form av elevernas interaktion, samspel, kommunikation samt hanteringen av konflikter.
Lekens innehåll och olika slags lekar som metoder för barns lärande och utveckling.
Weiss-Hanselmann och Burkhardt (2019) beskriver låtsaslek, fri lek, ur ett socialt sammanhang vilket vi kommer titta på i vår observation. Weiss-Hanselmann och Burkhardt (2019) menar att social låtsaslek kan ha en positiv inverkan på barns sociala utveckling eftersom det innebär positiv peer- interaktioner och utmanar deras social-kognitiva förmågor. Knutsdotter Olofsson (2014, s.22) beskriver leken som paradoxal; ”Leken är både på riktigt och på låtsas, den är på riktigt innanför lekramen men på låtsas sedd utifrån.”. Vi tänker oss att kompisrelationer är något som kommer synas i observationen genom vilka elever som leker ihop och att när en ny elev vill ansluta sig till pågående lek så utmanas dessa sociala och kognitiva förmågor. Weiss-Hanselmanns och Burkhardts (2019) aktuella studie syftar till att undersöka om variationer i lekhandledares aktiva stöd och lekhantering är associerade med variationer i barns sociala låtsas leknivå i samband med en låtsas lektionsinsats. De nivåer som Weiss-Hanselmann och Burkhardt (2019) studerar i studien är; Within-child, Between- children och active support and social pretend play.
Weiss-Hanselmanns och Burkhardts (2019) studie visade att ett aktivt stöd - men inte lekhantering - var positivt förknippat med barns sociala låtsaslek nivå. Barns samhörighet visade positiv påverkan på barns sociala låtsas leknivå under ingripande samt förstärkte också den positiva effekten som aktivt stöd gav på barns sociala låtsasleknivå. Barns kooperativa beteende var däremot inte signifikant förknippade med deras sociala låtsaslek nivå. Weiss-Hanselmanns och Burkhardts (2019) resultat tyder på att lekhandledning i gruppinställningar måste anpassas till barns behov och bör aktivt syfta till att inkludera barn i utanförskap, så att de också kan tjäna på interventionen; ”Children can thereby experiment with themselves, their peers, adults, and their environment, which is an ideal way of developing social-cognitive skills and social skills” (Weiss-Hanselmann & Burkhardt, 2019, s. 206).
Studien visar på pedagogens uppdrag att kunna inkludera och anpassa leken efter barnens behov precis som Läroplanen (Skolverket, 2019) också syftar på; ”Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid.” (Skolverket, 2019, s.
24). Vi kan även koppla detta till vår undersökning om skillnaden mellan styrd lek samt fri lek, men studien undersöker endast hur den vuxnas medverkan i låtsasleken påverkar hur barnen leker, medan vi vill undersöka barnens relationer i både styrd lek samt fri lek.
Gmitrovas (2013) artikel handlar om fri lek och syftet är att se hur lärarna involverar sig i den fria
leken genom att jämföra lärarna som aktiva ledare i leken, mot att de endast skapar lekens miljö och är
4
stöttande. Vi kopplar denna artikel till vår observation där vi tror oss få syn på hur pedagogerna på olika sätt kan tänkas vara involverade i elevernas lekar utifrån de olika didaktiska positionerna (Pihlgren, 2013/2017, s. 125). Vi kan även koppla ihop Gmitrovas (2013) artikels innehåll med Säljö (2015) när han berättar om kommunikation som verktyg för den sociala interaktionen, då menar han det som sker genom samspel med andra människor. Gmitrova (2013) genomför studien i Slovakien och den involverar 368st förskolebarn samt 92st behöriga och erfarna lärare, kontrollgruppen och experimentgruppen bestod vardera av 46 klasser. Gmitrovas (2013) studie utgår ifrån Elkonins (1999) tre kategorier av leksignaler; 1- manipulation av saker, 2- aktivt spelar en roll i leken, och 3- den verbala kommunikationen. Gmitrova (2013) menar på att fri lek främjar barnens förmågor kring språk, känslor, kognition samt rörelsefunktionen.
Leksignaler är något vi behöver ha kunskap om eftersom det kommer dyka upp i våra observationer och då måste vi veta vad som är en leksignal och inte för att som Knutsdotter Olofsson (2014, s.8, 9) menar veta om det vi ser är lek eller ej. Gmitrovas (2013, s. 1718) studies resultat visar på att det är till fördel för barnens språkliga, kognitiva, fysiska samt deras sociala och känslomässiga utveckling om lärarna är aktiva i den fria leken genom att anta den ledande rollen i leken. Det Gmitrova (2013) syftar på är att ju mer aktiva lärarna är i barnens lek desto mer stabil blir barnens lekaktivitet. Gmitrovas (2013) studie undersöker precis som Weiss-Hanselmanns och Burkhardts (2019) studie den vuxnas påverkan vid medverkande i den fria leken, men Gmitrovas (2013) studie lyfter även leksignalernas betydelse i leken. Det vi tycker Gmitrovas (2013) studie saknar, är att den endast tittar på en slags lek samt att den inte tar upp barnens sociala relationer. Vi tycker att Gmitrova (2013) beskriver styrd lek när hon talar om den vuxnas ledarroll i leken men det är inget som hon undersöker eller beskriver i studien vilket vi ser som en brist.
Hennings och Kirovas (2012) artikel beskriver hur kulturella artefakter kan användas i sociala
sammanhang och utifrån vårt valda perspektiv, det sociokulturella perspektivet, så ingår begreppet
artefakter vilket vi lyfter i teoridelen. Artefakter när det kommer till leken kan vara leksaker i form av
exempelvis bollar, hopprep, hoppstyltor, rockringar, musik, bandyklubbor, Ipad, böcker, gosedjur,
kläder, hattar eller mössor, miljön leken sker i m.m.. Henning och Kirova (2012) har utfört studien i en
kanadensisk förskola som är mångkulturell. Henning och Kirova (2012) beskriver hur artefakter kan
användas i både sociala och vardagliga aktiviteter och menar på att artefakter har många egenskaper
som förändras beroende på hur de används. Vi tror vi kommer se elever använda sig av leksaker under
observationen men även att det kommer lyftas fram i intervjuerna hur eleverna använder sig av
leksaker samt vilka konsekvenser det ger. Säljö (2014, s. 73) beskriver artefakter och menar att det
handlar om hur de intellektuella förmågorna hos människor utvecklas utan bestämda gränser och pågår
hela tiden genom hela livet. Människor med hjälp av redskap, utvecklar sina intellektuella förmågor
utifrån vilka erfarenheter och vilken kulturell bakgrund de bär med sig. Henning och Kirova (2012)
lyfter dilemmat som finns i dagens skolmiljö där de artefakter, material som finns i klassrummet utgår
ifrån lärarnas och pedagogernas tankar kring hur miljön borde vara uppbyggd. Henning och Kirova
(2012) menar att rummets utformning med artefakter borde utgå ifrån barnen som kompetenta
individer som kan bidra till sitt eget lärande. Interaktionen och samspelet mellan barn samt med
pedagoger kommer då utvidgas genom att de stimuleras av en interkulturell och en innehållsrik
lärandemiljö. Vi tänker oss att detta kommer att synas i observationerna eftersom barnen använder sig
av olika verktyg t.ex. olika leksaker utifrån deras olika erfarenheter vilket ger dem olika betydelser i
leken. Hennings och Kirovas (2012) artikel brister dock i sitt innehåll då den endast tittar på artefakter
i en miljö så som klassrummet och inte på skolgården där vi kommer att observera.
5
Konflikthanteringsmetoder
Eftersom vi intresserar oss för vilka konsekvenser som syns i skillnaden mellan fri och styrd lek, så tror vi att konflikt kommer dyka upp, varav vi har letat fram artiklar som behandlar två olika konflikthanteringsmetoder i form av medling och lek. Ghaffar (2009) beskriver vad som kan ligga bakom konflikter samt olika metoder kring konfliktlösningar. I och med att vi ska observera
leksituationer så antar vi att konflikter kommer att uppstå mellan elever i leken, vilket vi då kan tolka med hjälp av Ghaffars (2009) artikel. Ghaffar (2009) lyfter konflikter som oundvikliga och
nödvändiga då de kan engagera individerna, hjälpa dem att komma över sina olikheter, lyfter fram problemområden samt att de kan användas som en drivkraft. Vi kommer även ta hänsyn till de två perspektiven utifrån Hakvoort (2010), den ena är harmonisyn som betraktar konflikter som onormala och negativa. Den andra synen är konfliktsynen som betraktar konflikter som naturligt förekommande och precis som Ghaffar (2009) menar är nödvändiga samt oundvikliga i sociala relationer. Detta kommer vi ta upp i intervjuerna med personalen för att se vilken uppfattning samt upplevelse de har kring konflikter i samband med leken.
Ghaffar (2009) beskriver olika orsaker som kan ligga bakom konflikter så som; att det finns olika åsikter, individerna har olika målsättningar, individerna vill ha tillgång till samma resurs,
bekräftelsebehov i form av jämställdhet, identitet, säkerhet och delaktighet i beslut. Han lyfter även de basala behoven som en bakomliggande faktor t.ex. trötthet eller hunger. Detta är något som lyfts i Läroplanen (Skolverket, 2019, del 1) som en del av personalens uppgifter, dvs. personalen ska tillgodose barnens behov genom omsorg, demokratiska värderingar samt ansvarstagande. För att lösa konflikter framgångsrikt menar Ghaffar (2009) att medling är det bästa alternativet för då är det individerna själva som måste lyssna och kunna kommunicera med varandra. Detta bör dock ske under en demokratisk och strukturerad process och den vuxna bör ha mycket erfarenhet för att hantera samt lösa den pågående konflikten smidigt.
Konflikter enligt Skolverket ingår i personalens uppdrag, därför är det intressant om vi även får observera hur konflikthanteringen går till, mellan elever och med pedagogers stöd inom verksamheten.
Allmänna råden (Skolverket, 2014, s. 15) lyfter personalens uppgift att kunna stödja barnen i deras utveckling av självständighet, se till att de känner sig trygga, utvecklar förmågan av ansvar genom att kunna lösa konflikter med andra. Ghaffar (2009) beskriver medling som en metod vilket vi tror vi kommer få syn på, men det finns andra metoder personal kan använda sig av och leken kan vara en sådan metod där konflikter förebyggs genom relationsbyggande aktiviteter.
Snodgrass och Blunt (2009) beskriver en ökning av konflikter i samband med en ökad mångfald av kulturer i skolorna utifrån kön, språk, kultur, etnicitet och klasstillhörighet bland barnen. Snodgrass och Blunt (2009) menar att om värdekonflikter i barnens vardag hanteras med hjälp av lärare så får de lära sig om demokratins grunder, värderingar samt rättvisa. De demokratiska värderingarna lyfter även Skolverket (2019) i avsnittet om värderingar; ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” (Skolverket, 2019, s. 7). Snodgrass och Blunt (2009) menar att leken innehåller aspekter så som dialog, turtagning, balans i makt, ömsesidighet samt barnens sociala förmågor i form av
interaktion och samspel. Detta är bra för oss att ha kunskap om i observationen vi ska göra där leken kan komma att innehålla exempelvis turtagning. Vi ser även möjligheterna utifrån hur leken kan användas för att utveckla elevernas sociala egenskaper samt förmågor genom interaktion och samspel.
Snodgrass och Blunt (2009) menar att ett förebyggande arbete kan ske med leken som metod för att
6
barnen ska få skapa erfarenheter, kunna lösa problem samt kunna acceptera varandras åsikter. Detta ska då skapa ett positivt klimat i verksamheten som sprids i form av glädje samt frihet. Det vi ser som bristande är att Snodgrass och Blunts (2009) artikel talar om leken enbart styrd av en vuxen när barnen även skulle kunna tänkas lära sig detta från varandra i den fria leken.
Sammanfattning
Ghaffar (2009) talar om medling medan Snodgrass och Blunt (2009) talar om lek som
konflikthanterings metod. Båda metoderna kan man observera i vår studie eftersom medling är en förekommande metod som används i skolans verksamhet vid konflikthantering. Lek är en del av verksamheten och finns som metod i Läroplanen (Skolverket, 2019) när det kommer till aktiviteter med demokratiska värderingar som exempelvis turtagning och respekt av andras åsikter. De andra artiklarna av: Weiss-Hanselmann och Burkhardt (2019), Gmitrovas (2013) och Henning och Kirova (2012) talar om leken ur olika perspektiv; rollek, låtsaslek och lekverktyg i leken. De artiklarna hjälper oss förstå lekens innehåll och hur vi kan avkoda lekens signaler, samspel samt verktyg.
Artiklarna har dock inte fokuserat något på rastverksamheten och därför har vi valt att studera rasterna
utifrån att där förekommer det konflikter som följer barnen hela skoldagen och kan påverka deras
lärande på ett negativt sätt. Därför vill vi undersöka vilken skillnad det gör om barnen leker i styrd lek
eller om barnen leker i fri lek.
7
Syfte och frågeställningar
Vårt syfte är att se hur skillnad mellan fri och styrd lek gestaltas samt påverkar barnens sociala relationer och deras intellektuella och fysiska utveckling genom att undersöka rastverksamheten.
Enligt Allmänna råden (Skolverket, 2014, s. 11) så är lek en del av lärandet där barnen inhämtar kunskaper genom dess olika former, t.ex. drama, bild och form, dans samt musik, och det lyfts som en del av verksamhetens uppdrag. Vi definierar fri lek (Vygotsky, 1995, s. 76) som en aktivitet där barnen använder sig av och utvecklar sin fantasiförmåga medan vi definierar styrd lek som en pedagogisk aktivitet (Pihlgren, 2013/2017, s. 122) där en pedagog planerar samt håller i aktiviteten.
1. Vad beskriver personalen att fri lek vs styrd lek ger för konsekvenser och skillnader i verksamheten?
2. Vad ger skillnaderna i fri lek och i styrd lek för konsekvenser i dem sociala relationerna, samspelet och interaktionen hos barnen?
3. Vad lär barnen sig i den styrda leken och i den fria leken?
8
Teoretiskt perspektiv
Det sociokulturella perspektivet handlar om sociala relationer och en individs tankar samt handlingar i detta. Vi kommer även lyfta Scheffs teori om sociala band utifrån Aspelin (2010) för att förstärka förståelsen av samspel i sociala relationer. Eftersom vi vill undersöka vilka konsekvensskillnader det finns mellan fri samt styrd lek så är vi intresserade av hur elevernas interaktion, samspel och
kommunikation uppträder i leken samt existensen av konflikter. Det sociokulturella perspektivet är brett förekommande i skolan samt fritidshemmets verksamhet därför att det är lätt att använda sig av, då verksamheternas världar är uppbyggda på sociala relationer. Därför tror vi att vi kommer få syn på dessa aspekter i våra observationer samt våra intervjuer. Vi har valt att titta på Vygotsky och Säljö därför att de talar om barnens utveckling och lärande i sin omgivning i form av språk samt aktivt handlande. Vi kommer använda oss av den sociokulturella teorin för att titta på hur de vuxna i verksamheten bemöter samt tänker kring barnens inkluderande processer samt deras konfliktbaserade processer. Vi kommer även utforska dessa processer hos barnen för att se hur de ser ut under rasten i verksamheten. Om det finns en skillnad i processerna utifrån om rasten består av styrda lekar eller fria lekar och om detta skapar konsekvenser i barnens sociala relationer samt deras lärande och
intellektuella samt fysiska utveckling.
Vygotsky (1995, s. 76) lyfter leken som betydande i barnens utveckling när det kommer till dramatisering, rita, teater och skapande, alla aktiviteterna har ursprung i fantasin och leken är ett verktyg för barnet att uttrycka och gestalta fantasin i olika former. Vygotsky (1995, s. 9) beskriver även lek som en plattform för barns skapande, han menar att barnen använder sig av leken för att kunna tolka egna upplevelser. Barnen berättar alltså en historia med hjälp av leken i en slags dramatisering de själva har skrivit manus till för att sedan spela upp. Dramatisering beskriver
Vygotskij (1995, s. 81, 82) som en process som har släktskap med leken, den är ett verktyg för barn att kunna förstå något de sett eller varit med om. Det vill säga om barnen ser en båt så gestaltar de alla båtens funktioner genom handling för att skapa sig en egen uppfattning av vad båten står för.
Enligt John-Steiner, Connery och Marjanovic-Shane (2010, s. 11) så är lek något Vygotsky beskriver som en social aktivitet fylld av fantasi. Vygotsky enligt John-Steiner, Connery och Marjanovic-Shane (2010, s. 11) menar att leken är ett sätt för barnen att kunna uppnå ett begär som inte går i den verkliga världen, därför utagerar barnen detta genom lek. Vidare menar författarna att lek enligt Vygotsky har två villkor; 1 – leken innehåller regler och 2 – leken består av påhittade situationer. Leken ger upphov till att kunna skapa symboler, ger känslomässigt tillfredsställning, bli mästare av sitt eget beteende och ha kontrol. Ferholt (2010, s. 165) beskriver vidare, utifrån Vygotskys perspektiv, att lekvärldar i form av lekramar och syftar på att vuxna har en betydande roll i skapandet av dessa. Den vuxna finns med och skapar dessa lekramar överallt där barnet finns och genom att den vuxna ger barnet stöttning så främjas barnets utveckling. Denna stöttning kan ske på ett multimodalt sätt och innehålla både skapande och vetenskap.
När Säljö talar om kommunikation och lärande (Säljö, 2014, s. 34) menar han att det är nyckeln till allt
som har med vårt lärande att göra dvs. han menar att kommunikationsförmågan hos människor består
av flera dimensioner; “Det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas, men det är
också genom kommunikation som de förs vidare.” (Säljö, 2014, s. 22). Säljö (2014) beskriver hur den
verbala språkliga kommunikationen binder ihop sig med fysiska handlingar genom exempelvis
instruktioner eller olika samtal som genererar idéer. Kommunikation mellan människor benämner
9
Säljö (2014) som appropriering som sker genom samspel med andra människor då en individ tar till sig en annan individs kunskap samt erfarenheter. Det kan till exempel handla om när en pedagog håller i en lek och ger eleverna instruktioner för hur leken går till, dvs. lekens regler och hur länge leken ska hålla på.
Vygotsky (1934/1999) talar om två olika begrepp; vardagliga/spontana samt vetenskapliga begrepp och hur dessa hänger ihop. En individ uttrycker sig hela tiden med vardagliga/spontana begrepp men dessa kan bindas ihop till vetenskapliga begrepp som gör att individen förstår begreppets innehåll samt hur användningen av begreppet sker. I leken finns det leksignaler i form av begrepp som visar att leken börjar just här och nu. Vygotsky (1934/1999, s. 349) beskriver begrepp; ”Det vardagliga begreppets utveckling måste uppnå en viss nivå hos barnet för att det över huvud taget skall kunna tillägna sig ett vetenskapligt begrepp och medvetandegöra det” och menar, för att en individ ens ska börja lära sig något vetenskapligt begrepp så måste individen först lära sig en viss
mängd vardagliga/spontana begrepp.
Vygotsky (1934/1999) talar om begreppet imitation som handlar om en högre tankeprocess där
individen genom att härma en annan individs beteende kan lösa ett problem. Detta kan dock endast ske menar Vygotsky (1934/1999) om individen redan har en kunskapsbas kring ämnet vari problemet existerar. Detta skulle kunna observeras i leken då barn imiterar varandras beteende för att kunna inkluderas i leken och kunna klara av lekens svårigheter genom att kunna skapa sig en förståelse om lekens uppbyggnad.
Vygotsky (1934/1999) menar att scaffolding, dvs. stöttning vid inlärning, har en stor betydelse vid inlärning av ny kunskap hos en person eftersom det handlar om på vilket sätt den nya kunskapen lyfts fram för personen. Detta tror vi kan observeras i leken då pedagogerna involverar sig i elevernas lek och hjälper eleverna klara av leken.
Enligt Vygotsky (1934/1999, s. 330) betyder mediering överföring av kunskap från en person till en annan person. Säljö (2014) menar att mediering handlar om att tolka sin omvärld och menar på att det sker med hjälp av artefakter. När Vygotsky (1934/1999) beskriver redskap/artefakter och språkliga resurser så menar han exempelvis historiska ord eller saker som kommer från en annan tidsepok som individen fått lära sig om och som sedan individen lär ut till en annan individ. Säljö (2014) beskriver artefakter som de fysiska redskap vi använder oss av i vardagen, som t.ex. teknologi, verktyg-
exempelvis hammare, färdmedel mm. De fysiska objekt som används för att uppnå våra syften. I leken kan artefakter och redskap observeras då barnen använder sig av lekspråk eller lek röst i leken eller använder sig av leksaker t.ex. bollar, dockor, hopprep, pinnar, stenar m.m..
Säljö (2014) menar att barnet födds in i pågående processer av kommunikation och interaktion där inbyggda perspektiv samt förhållningssätt på omvärlden finns. Utifrån detta så kan barnet när de lyssnar på andras samtal kring deras syn på omvärlden uppfatta vad som anses intressant i den
situationen. Med internalisering menar Säljö (2014, s. 151) att individen bär med sig de kunskaper och
erfarenheter som hen har lärt sig och använder sig av dem i de kontexter där individen bemöter ny
kunskap som hen behöver lära sig. Individen använder sig på så sätt av det individen redan vet för att
lära sig om det okända. Lekens värld är ett sätt för barn att utforska både det som är känt för barnet
t.ex. handla i affären eller besök hos mormor, men även det som är okänt t.ex. åka till månen eller
slåss mot drakar.
10
Valda begrepp
I denna del kommer vi titta närmare på valda begrepp som vi tänker oss är viktiga och som kommer vara synliga i leken under vår observation samt som vi tänker oss att personalen använder sig av när de talar om leken i våra intervjuer.
Kommunikation
Vygotsky (1934/1999, s. 39) beskriver kommunikation på detta sätt; ”En kommunikation som grundar sig på en förnuftsmässig förståelse och på ett avsiktligt överförande av tankar och erfarenheter kräver ovillkorligen ett bestämt system av kommunikationsmedel.”. Vygotsky (1934/1999) menar alltså att kommunikation inte är ett lätt förklarat begrepp som enbart består utav ett ljud, ett tecken eller ett ord utan han syftar på att det finns en djupare förklaring med flera dimensioner utifrån generalisering samt utveckling. Aspelin (2010, s. 26) förklarar kommunikation utifrån Scheffs teori om kommunikation och samklang. Hon menar att kommunikation består av det verbala språket samt det kroppsliga språket, mimik, gester, blickar och ljud.
Säljö (2014, s. 34) talar om att kommunikation handlar om att med begrepp kunna tolka händelser som sker runtomkring oss, men även att vi med handlingar kommunicerar. Vi som individer är ensamma om att kunna tala om hur vi gör något till någon som sedan upprepar det vi gjort. Säljö (2014, s. 36) förklarar att det handlar om utveckling inom sociokulturella betingelser utifrån kommunikation, världsuppfattning samt tänkande och inte med processer eller förlopp som sker naturbundet. Vi tänker oss att kommunikation är en viktig del av lekprocessen eftersom det är ett sätt att uttrycka sig och kunna avkoda leksignaler samt lekramar.
Imitation och Den proximala utvecklingszonen
Vygotsky menar att imitation och den proximala utvecklingszonen hör ihop och för att förstå det ena behöver man förstå det andra; ”A full understanding of the concept of the zone of proximal
development must result in reevalution of the role of imitation in learning.” (Vygotsky, 1978, s. 87).
Vygotsky (1934/1999, s. 333) beskriver den proximala utvecklingszonen på sådant sätt att det handlar om när barnen är på gränsen till att lära sig något nytt. Vi förstår den så här att det finns tre steg; 1- vad barnet klarar av själv, 2- vad barnet klarar av med stöd från ett annat barn eller en vuxen samt 3- vad barnet inte klarar av. Utvecklingszonen tänker vi, är när steg 2- vad barnet klarar med stöd från ett annat barn eller vuxen, blir steg 1- vad barnet klarar av själv. Enligt Säljö (2014, s. 123) sker
utvecklingszonen genom stöd och förklaring från en mer kompetent person som hjälper barnet att nå den zonen som utvecklar lärandet. Vygotsky förklarar imitation där barnet klarar av att genomföra en uppgift med stöd av en vuxen; ”Children can imitate a variety of actions that go well beyond the limits of their own capabilities. Using imitation, children are capable of doing much more in collective activity or under the guidance of adults.” (Vygotsky, 1978, s. 88). Detta tolkar vi som ett fenomen som kan uppstå i den styrda leken då en pedagog leder eleverna genom lekens regler och normer, för att succesivt föra barnen från steg två till steg ett i den proximala utvecklingszonen.
Vygotsky enligt Säljö (2014) menar att människor är under ständig utveckling så kallad appropriering, när en individ tar till sig kunskap från en annan individ som är mer kunnig i samspel- samt
integrations- situationer, detta tänker vi oss kan ske både i den fria och styrda leken. Vygotsky
(1934/1999, s. 332, 333) menar att imitation är en del av den proximala utvecklingszonen då imitation
är ”ett centralt moment i hela inlärningspsykologin.”, dvs. barnet behöver enligt Vygotsky imitera
andra mänskliga individer för att kunna utveckla egna mänskliga förmågor. Vygotsky (1934/1999)
11
menar att imitation inte kräver att barnet har högre mentala förmågor eller kommer att kunna lösa samma problem i en annan situation utan endast i en situation med stöttning från en annan individ. Här tänker vi oss att imitation skulle kunna vara när barnen i den fria leken behandlar verklighetsbaserade situationer som exempelvis handla i affären eller laga mat.
Sociala relationer i form av interaktion och samspel
Säljö (2014, s. 235) förklarar sociala relationer som deltagande i samhällets verksamheter tillsammans med andra människor, detta sker med hjälp av intellektuella redskap samt fysiskt handlande på
kommunikativ nivå. Vidare förklarar Säljö (2011, s. 68) att samspel är när individer tillsammans försöker hantera en situation utifrån sina olika perspektiv och erfarenheter. Här tänker vi oss att Säljö beskriver hur leken är en del av samhällets sociala verksamheter och att samspelet som sker är mellan två barn i en leksituation med problemlösning.
Samspel menar Säljö (2011, s. 80) även handlar om delaktighet i kommunikativa situationer såsom exempelvis argumentation samt informationsutbytande och vi tänker oss då att det kan handla om meningsskiljaktigheter i leken som leder till konflikter. Enligt Skolverket (2014, s. 15) ingår det i fritidshemspersonalens uppdrag att skapa trygghet och arbetsro i elevgruppen genom att stödja elevernas identitetsutveckling samt deras självkänsla. Eleverna ska ta ansvar för sina handlingar genom att vara bra kompisar och kunna lösa konflikter samt kunna följa verksamhetens regler utifrån sociala aspekter.
Aspelin (2010, s. 26) beskriver sociala band utifrån Scheffs teori och menar att sociala band existerar kontinuerligt mellan individer; ”Det handlar om relationen här och nu, om dig och mig och om oss. I socialt samspel avläser vi oss själva, vår position eller status, i förhållande till andra. Vi uttrycker olika slags tecken och dessa signalerar det sociala bandets karaktär till var och en av oss.” (Aspelin, 2010, s.
27). Det sociala banden tar uttryck i olika mönster och är inte ett statiskt fenomen utan Aspelin (2010, s. 26) förklarar att det är dynamiskt och kan stärkas eller försvagas beroende på relationen mellan individerna. Vi tänker oss att de sociala banden är en viktig faktor i barnens välbefinnande och trygghet vilka påverkar deras lärandeförmågor i leken.
Det sociala bandet är även något som kan testas kontinuerligt genom att det kan stabiliseras, repareras, hotas eller klippas av om relationen mellan två individer tar slut. Fortsatt beskriver Aspelin (2010, s.
26) att när de sociala banden är stabila så befinner vi oss i ett välbefinnande men om de sociala banden
är hotade eller klipps av så mår vi dåligt och förfaller som människor. Alltså tror vi att de sociala
banden syns i hur eleverna förhåller sig till varandra i leken dvs. vänskapliga relationer eller relationer
med konflikter.
12
Metod
Val av metod
Vi valde att göra en kvalitativ undersökning bestående av både observation och intervju vilket Ahrne och Zetterquist (2011, s. 53) lyfter fram som en styrka i metoden. Vi valde detta eftersom studiens syfte och frågeställningar går ut på att ta reda på vad som händer i leken utifrån en sorts sociala relationer, kommunikation, sociokulturellt perspektiv samt lärande och utveckling. Ahrne och Svensson (2011, s. 10) beskriver denna typ av metod genom; ”Kvalitativa data mäts inte, utan de räcker att konstatera att de finns, hur de fungerar och i vilka situationer de förekommer.”, vilket blev en del av vårt observationsarbete.
Fejes och Thornberg (2015, s. 20) diskuterar forskarens roll och hur forskaren kan beskriva
verkligheten på ett objektivt sätt, utan att lägga någon värdering i den situation som observeras utifrån de egna erfarenheterna forskaren besitter. Författarna menar att i en kvalitativ studie så hamnar forskaren i en central roll och det är forskarens tolkningar av vad som händer som sedan hamnar i fokus.
Intervju
Ahrne och Svensson (2011, s. 38) beskriver intervju som en typ av samtal där forskaren inhämtar information utifrån ett visst syfte dvs. forskaren ställer frågor utan att påverka respondentens svar. Den som intervjuar bör alltid sträva efter en neutralitet och objektivitet för att sedan tolka svaren i en analys. Vår intervjuform var semistrukturerad och utgick ifrån färdiga öppna frågor (se bilaga 2) med möjlighet till följdfrågor. Vi avsåg att genomföra intervjuerna genom att boka tid innan med
respondenterna samt informera om studiens syfte och deras rättighet att kunna avbryta närhelst de kände för det. Intervjuerna skedde i en lugn miljö under en utsatt tid där vi började med att ställa generella frågor för att respondenterna skulle känna sig trygga med oss, känna att vi lyssnade på dem samt var intresserade av deras svar.
Ahrne och Svensson (2011) diskuterar hur de svårigheter som förknippas med intervjuer gör att forskare väljer bort det som metod. De syftar då på att intervjuarbetet är tidskrävande eftersom det innehåller flera steg i form av förberedelser, genomförandet av intervjun, transkribering, analysen samt att den sedan ska återberättas av forskaren. Författarna lyfter en svaghet med intervju metoden där respondenten kanske inte är sanningsenlig dvs. de berättar att de gör något som de i verkligheten inte alls gör.
Observation
Enligt Solvang och Holme (1997, s.110) är observation att; ”Han eller Hon ska både genom att se, höra och fråga få tag i det som egentligen sker.”. Vilket innebär att vi har spenderat tid med den grupp vi avsett observera, vilket även ställde etiska krav på oss som forskare. Vi valde att använda oss av öppen observation där vi var passiva observatörer, då vi inte skulle påverka elevernas sampel och integration med varandra i leken.
Öppen observation innebär att deltagarna accepterar oss som observatörer genom att vi har meddelat
dem i förväg om vårt syfte med observationen samt fått deras medgivande till att bli observerade. En
svårighet med att göra observation är att få samtycke från den grupp som ska observeras, samt att det
13
kan vara svårt att hinna skriva ner allt som händer i situationerna och sedan kunna tolka detta utifrån det som vi skrivit ner.
Vi lämnade samtyckesblanketter till elevernas föräldrar i den utvalda klassen och fick tillbaka dem påskrivna och godkända vilket innebar att vi kunde observera alla elever i den utvalda klassen.
Urval och avgränsningar
Vid urvalet av respondenter utgick vi ifrån de skolorna ena studenten i första hand hade kännedom om som under rastverksamheten har fri lek och styrd lek. Studenten hade varit på arbetsintervju på båda skolorna och då fått beskrivit från rektor om rastverksamhetens innehåll. Vid detta urval har vi tagit hänsyn till objektiviteten kring vår kontakt med skolan och fritidsverksamhet, genom att välja att göra observation på den skola vi inte har haft någon kontakt med varken personal eller elever annat än rektorn. Rektorn är även den person vi i första hand kontaktade för att sedan få komma i kontakt med personal som har möjlighet att ställa upp på intervju samt vilken klass inom årskurs 1-3 som är lämplig för observation. I den andra skolan valde vi att endast intervjua personal som vi inte hade haft kontakt med då det var svårt att få till bra observationstillfällen.
Undersökningspersoner/Undersökningsmaterial
Vi intervjuade sex stycken fritidspersonal på två olika skolor, alla hade någon typ av pedagogisk utbildning samt hade varit på arbetsplatsen minst ett år. Alla vi intervjuade var aktiva under rastverksamheten i skolan och på fritids. Vi genomförde fem observationer under fyra rastverksamheter på en skola. Vi observerade en klass i årskurs tre som vi hade samtycke av
vårdnadshavare samt skolan att få observera. I vår observation såg vi att skolgården var utformad med bland annat bollplaner, klätterställningar, gungor och bänkar. Eleverna hade även tillgång till olika leksaker och verktyg i form av exempelvis; bollar, rock ringar, bandyklubbor, musik, tre i rad spel, hoppstyltor m.m. som de använder sig av i olika lekaktiviteter. Skolgården är väldigt stor med olika terränger med bl.a. träd och kullar.
Genomförande
Vi var på en skola och observerade en elevgrupp i årskurs tre. Vi hade via mejlkontakt med pedagogen på skolan, som var vår kontaktperson, berättat om vår studies syfte samt frågeställning och hur vi skulle gå tillväga under observationerna och intervjuerna samt skickat samtyckesblanketterna. Innan vi genomförde observationerna mottog vi de underskriva samtyckesblanketterna (se bilaga 1) från pedagogen vi hade som kontaktperson på skolan och som sedan presenterade oss för elevgruppen vi skulle observera. Alla samtyckesblanketter som blivit utskickade blev godkända och lämnade till pedagogen i god tid vilket innebar att vi fick observera alla elever i den utvalda klassen. Detta gav ett positivt intryck inför observationerna. Vi valde rollen som icke-deltagande observatörer, dvs. vi endast observerade genom att se och lyssna på det som skedde i fältet utan att delta i det som hände.
Anledningen till detta var att så lite som möjlig påverka situationen och inte störa eleverna i deras lek.
De fem observationerna skedde under fyra raster där vi använde oss av penna och papper för att
anteckna vad vi såg samt hörde kring elevernas lekar. Elevernas rast pågick utomhus på skolgården
och de hade tillgång till en bod med leksaker samt andra verktyg. Vi genomförde varje observation
under 30 minuter på klassens lunchrast och blev inte avbrutna på något sätt.
14
Vi utformade intervjufrågor utifrån semistrukturerade metoden (se bilaga 2), dvs. frågorna är öppna och flexibla utan att kräva ett ja eller nej svar, utan mer utvecklade svar från respondenterna. Vi fick möjlighet att intervjua sex pedagoger från två olika skolor som jobbar på olika avdelningar, för att vi skulle kunna få ett större helhetsperspektiv utifrån deras erfarenheter. Under intervjuerna använde vi oss av inspelnings apparat och intervjuerna skedde inomhus i en lugn och avskild miljö antingen i ett kontor eller i ett tomt klassrum. Vi avsatte 30 minuter för varje intervju och höll oss inom denna tidsram utan några som helst avbrott.
Databearbetning och analysmetod
Eftersom vi intresserar oss för lärande utveckling hos elever så passar fenomenografisk analys till vår kvalitativa data då den grundar sig i samhällsvetenskaplig metodologi och är lämpad för empirisk forskning. Den fenomenografiska analysmodellen (Thornberg, 2015, s. 167-171) består av sju steg; 1-
Bekanta sig med materialet – vi bekantar oss med vårt material genom att läsa igenom dettranskriberade samt renskrivna observationsmaterialet flera gånger, 2-Kondensation – vi försöker skilja ut de signifikanta uttalandena i intervjuerna samt noteringarna i observationerna vi gjort genom att markera dem, 3-Jämförelse – här försöker vi hitta likheter och skillnader i det markerade
materialet, 4-Gruppering – här placerar vi de likheter och skillnader som är relaterade till varandra i grupper, 5-Artikulera kategorierna – vi tittar efter likheter mellan grupperna vi gjort och eventuellt slår ihop två eller flera grupper för att få färre grupperingar, 6-Namnge kategorierna – här är vi nöjda med grupperingarna och ger de kvarstående grupperna namn som beskriver innehållet, 7-Kontrastiv
fas – här jämför vi kategorierna och ser om de kan slås ihop till färre kategorier. Efter att vi genomförtdessa steg så kopplar vi kategorierna till de teoretiska begreppen vi valt att undersöka i
rastverksamheten, Kommunikation, Imitation och den proximala utvecklingszonen samt sociala relationer i form av interaktion och samspel.
Forskningsetiska överväganden
Vi har förhållit oss till Vetenskapsrådets (2017) etiska regler och riktlinjer när det kommer till fältarbete inom forskningsstudier. De fyra etiska principer som Vetenskapsrådet tar upp är
samtyckeskrav, informationskrav, nyttjandekrav och konfidentialitet. Nedan följer en kort beskrivning av vad principerna innebär.
Informationskravet enligt Vetenskapsrådet (2017, s. 21) innebär att respondenten blir informerad om studiens syfte och vad själva observationen eller intervjun går ut på, hur den kommer gå till samt hur materialet kommer att hanteras under studiens gång samt vad som händer med materialet efter studien är slut. Respondenterna ska även bli informerade om hur insamlingen av datan i observationen samt intervjun nedtecknas, dvs. om anteckningsblock och penna eller inspelningsapparat används.
Samtyckeskravet enligt Vetenskapsrådet (2017, s. 27) innebär att respondenterna blir informerade i två
steg, alltså respondenterna får i förväg först information om studien och säger då ja eller nej till att
delta. Sedan vid själva genomförandet får respondenterna upprepat informationen och får även säga ja
eller nej till sitt deltagande igen. Respondenterna blir även informerade om att de kan avbryta sitt
deltagande när som helst under observationen eller intervjun medan den är pågående. I denna studie så
har vårdnadshavarna till de elever i den klass som ska observeras fått skriva på en samtyckesblankett
som beskriver studiens syfte och de etiska aspekterna, denna blankett har sedan samlats in av vår
kontaktperson på skolan som sedan lämnat dessa till oss. Elevernas samtycke ges muntligt i samband
15
med att observationen ska genomföras, men har vårdnadshavare sagt nej även om barnet säger ja så är det nej som gäller samma sak om det är tvärt om. Alla närvarande elever från klassen under
observationen gav sitt samtycke till observationen, deras vårdnadshavare gav även sitt samtycke i samtyckesblanketterna vi mottog från vår kontaktperson på skolan. Detta betydde att vi kunde observera alla elever i den utvalda klassen utan problem.
Enligt Vetenskapsrådet (2017, s. 40) så innebär konfidentialitetskravet att uppgifter som samlas in under studiens gång hålls anonyma och behandlas genom sekretess. Vi har valt att avidentifiera respondenterna i observationerna samt i intervjuerna för att hålla sekretessen så hög som möjligt.
Detta innebär att vi inte beskriver respondenterna på något sätt som går att identifiera av utomstående personer. Det insamlade materialet kommer även förstöras vid studiens avslut för att hindra spridning av materialet. Denna information går att ta del av i samtyckesblanketten för att respondenterna ska känna sig trygga.
Enligt Vetenskapsrådet (2017) innebär nyttjandekravet att respondenterna blir informerade om materialets insamling, användning, bearbetning samt hantering och studiens publicering på databasen Diva, Stockholms Universitet. Det innebär även att materialet inte kommer att hamna i obehöriga händer. Denna information har även nämnts i samtyckesblanketten vårdnadshavarna mottagit.
Vi har även tagit del av Vetenskapsrådets (2017) kvalitets aspekter som innebär att vår studie har transparens, generaliserbarhet samt överförbarhet i dess innehåll.
Studiens kvalitet
Vi valde att använda oss av kvalitativ metod vilket vi tyckte var lämpligt utifrån det fenomen vi ville studera. Metodvalet är lätt att använda och applicera när man studerar sociala fenomen, vi anser även att det är en bra metod för insamling av empiriskt material då intervju och observation ger en bredd som sedan är givande i analysarbetet. Det empiriska materialet får en bredd och blir mer trovärdigt då en kombination av intervjuer och observation används. En styrka med att observera och vara ute på fältet är att det skapar en helhetsbild av vad eleverna gör ute på rasten. En svaghet med att göra observationer är att det kan vara svårt att hinna skriva ner allt som händer samt att vi inte får elevernas tankar och syfte i handlingarna utan det är något vi som forskare får tolka oss fram till. En styrka med intervjuerna av personalen på skolan är att det ger förståelse kring hur rasten är planerad och
pedagogernas bakomliggande syfte kring detta, men även vilka svårigheter och möjligheter som de upplever finns i rastverksamheten. En svaghet med intervjuerna är att respondenterna kan säga vad de tänker sig att de gör och hur de bör handla utan att det är vad de faktiskt gör under rastverksamheten.
En nackdel med metodvalet däremot är att vi behövde veta vilket fenomen vi ville studera samt vilken metod vi skulle använda redan när kursen började, för att kunna hitta respondenter till intervjuerna samt skolor som ville ställa upp på observation. Detta därför att det tar tid att få svar om vi får genomföra observation och intervju eller inte.
Vi valde att använda oss av fenomenografisk analysmodell med 7 steg (Thornberg, 2015, s. 167), men vi hade kunnat välja fenomenologisk analysmodell med 6 steg (Thornberg, 2015, s. 131). Fördelen med den fenomenologiska metoden är att den på ett effektivt sätt får fram fenomenets essens, däremot är stegen komplicerade att genomföra och därför valde vi den fenomenografiska modellen.
Studiens tillförlitlighet, giltighet och kvalitetsaspekter ska enligt Vetenskapsrådet (2017, s. 25) bestå
av klarhet, struktur och ordning. Studien ska ha ett tydligt syfte och intressanta frågor samt de metoder
16
som väljs ska förklaras samt hanteras korrekt och ska kunna leda forskaren fram till svar på sina frågor i studien. Vi anser att vår studie har ett tydligt syfte med tydliga sammankopplade frågeställningar som är relevanta och leder fram till svar i form av resultat och slutsats.
Vi anser att vår studie är tillförlitlig på så sätt att vår studie är sanningsenlig utifrån de etiska
rekommendationer som Vetenskapsrådet gett och som vi hållit oss till, vilket ger vårt resultat och vår slutsats trovärdighet.
Vi anser att vår studie är giltig på så sätt att vi har följt de instruktioner som givits oss kring arbetets innehåll samt struktur.
Vi anser att vår studie innehåller vetenskapsrådets kvalitetsaspekter på så sätt att vi har en transparens i vår referenshantering där läsaren lätt ska kunna kolla upp våra källor. Vi har även en
generaliserbarhet i arbetet då vi varit opartiska och inte lagt några personliga åsikter i studien. Vi har till sist även haft en överförbarhet då en annan forskare kan ta vår studie och genomföra sin egen för att komma fram till samma resultat och slutsats.
Vi anser även att vår studie består av klarhet, struktur och ordning på så sätt att texten är lättläst och
har en röd tråd med en tydlig rubrikstruktur som även skapar ordning då alla delar kommer i rätt
ordning.
17
Resultat och analys
I detta avsnitt kommer vi att analysera vårt empiriska material utifrån våra frågeställningar samt koppla det till den sociokulturella teorin genom att använda oss av de utvalda begreppen vi beskrivit i teoridelen; Kommunikation, Imitation och den proximala utvecklingszonen samt sociala relationer i form av interaktion och samspel.
Vad beskriver personalen att fri lek vs styrd lek ger för konsekvenser och skillnader i
verksamheten?
Här kommer vi att analysera de negativa och positiva konsekvenser som personalen upplever finns i både fria leken och i den styrda leken utifrån intervjumaterialet.
Positiva konsekvenser i styrda lekar
Positiva konsekvenser utifrån våra intervjuer är att det är viktigt att ha styrda lekar och en planerad rastverksamhet för att få med alla elever i aktiviteter, exempelvis dem som inte har tillräckligt
utvecklad fantasiförmåga för att själva kunna hitta på något att göra under rasten. Respondent 4 talar i kommande citat om hur de har anpassat lekarna efter elevernas behov och att alla ska få samma förutsättningar; ”Men syftet är att det ska vara lätt att hoppa in och hoppa ut och att alla liksom ska få va med också att det ska passa alla så det blir ju lite svårt såhära att försöka jämna ut det så att det blir lika” (Respondent 4). Detta kan vi tolka som att pedagogerna stöttar (Vygotsky, 1934/1999) eleverna i leken då leken är på elevernas villkor.
I citatet kan vi även se att steg två i den proximala utvecklingszonen (Vygotsky, 1934/1999, s. 333) - vad barnet klarar med stöd från ett annat barn eller vuxen, blir synligt i de styrda aktiviteterna då pedagogerna stöttar eleverna att klara av leken genom att lägga nivån på aktiviteten så att eleverna ska kunna och klara av reglerna samt klara av lekens utmaningar. Utifrån respondent 4 och respondent 2 svar märker vi att styrda lekar kan vara ett verktyg för att inkludera ensamma barn och vi ser att genom att barnen imiterar en vuxen samt andra barn i den styrda leken så utvecklas deras sociala förmågor och kommunikationsförmåga (Vygotsky, 1934/1999, s. 332, 333). Respondent 2 visar i citatet hur inkludering och delaktighet av elever kan gå till; ”Antigen forma om leken den som inte fick vara med och göra till en annan lek där alla kan känna sig delaktiga eller avleda och hitta nya kompisar och leken.” (Respondent 2).
En annan positiv konsekvens av styrda lekar är att de är ett verktyg för att undvika konflikter mellan elever. Aspelin (2010, s. 27) beskriver Scheffs teori om samklang och menar då att det handlar om hur vi kommunicerar med oss själva och andra genom det verbala språket samt det kroppsliga språket dvs.
mimik, gester, blickar och ljud. Respondent 1 lyfter hur ensamma barn lätt hamnar i konflikter och därför är det viktigt att det finns planerade aktiviteter för de barn som har svårt att hitta på något själv;
”För att dom har ingenting att göra så då kan de finnas dom som tycker det är jättekul att gå och
provocera någon annan för att starta upp ett bråk och så, eh, men det finns inte när vi har planerade
aktiviteter” (Respondent 1). Här kan vi se att det är viktigt att barnen som har svårt att starta en egen
aktivitet har lätt för att hamna i konflikter och därför behöver mer stöd från personalen under
rastverksamheten.
18 Positiva konsekvenser i fria lekar
När det kommer till positiva konsekvenser av fri lek så talade respondenterna om att kunna slappna av under rastverksamheten så att eleverna kunde främja sin fantasiförmåga. Respondent 2 lyfter att personalen inte vill ha enbart styrda lekar under rastverksamheten; ”Jag tror det skulle gynna mer på det sättet. Men vill också främja deras fantasi då känner att vi kan släppa det på rasterna.” (Respondent 2). Vi kan utifrån detta se att enligt Vygotsky (1995, s. 76) kan barnen i leken gestalta personliga intressen och upplevelser genom sitt skapande och fantasiförmågor. Den fria leken gynnar även de elever som vill vara ifred samt de elever som vill leka på eget håll och inte i stor grupp med de andra eleverna enligt respondent 2; ”
[…]kan finnas några elever som gärna vill vara i fred det ska också vara uppmärksamma och just nu vill de två eleverna leka själva” (Respondent 2).
Negativa konsekvenser i fri och styrd lek
De negativa konsekvenserna som finns i fri och styrd lek är att om det blir för mycket styrda lekar så vet inte eleverna vad de ska göra när de får fri lek. Är det istället för mycket fri lek uppstår det konflikter bland eleverna då de inte får träna tillräckligt på regler och turtagning samt normer från de styrda lekarna. Respondent 5 beskriver hur eleverna ska förhålla sig till lekregler för att vara med i det sociala sammanhanget; ”Är det styrd lek så de lär sig regler och andra normer och hur man är en bra vän också de förstår att man ska anstränga sig för att fungera i en lek alltså man kan inte bete sig hur som helst” (Respondent 5). Enligt Säljö (2014, s. 36) skulle detta kunna handla om barns utveckling inom sociokulturella betingelser utifrån kommunikation, världsuppfattning samt tänkande och inte om processer eller förlopp som sker naturbundet. Det vill säga att den fria leken skulle kunna beskrivas som ett naturbundet fenomen, medan den styrda leken är ett konstruerat fenomen och därför skulle Säljö (2014) påstå att den styrda leken bidrar mer till barnens utveckling. Utifrån intervjuerna kan vi se att det är väldigt viktigt med fri och styrd lek under rastverksamheten, samt en planerad verksamhet.
Vi kan se att det finns en upplevelse hos personalen att de saknar resurser samt planeringstid för att kunna optimera rastverksamheten på det sätt personalen skulle vilja.
Vad ger skillnaderna i den fria och styrda leken för konsekvenser i dem sociala relationerna, samspel och interaktion hos barnen?
Här kommer vi titta på och analysera konsekvenserna utifrån de sociala relationerna i leken genom att använda oss av både intervjumaterialet men även observationsmaterialet.
Bygga sociala relationer
Säljö (2014, s. 208) menar att skolan har en speciell förberedande roll i barnens sociala utveckling och deras socialisering mot samhället. Detta menar Säljö sker genom att eleverna lär sig hantera olika verkligheter. Respondent 5 anser att rasten har stor betydelse för eleverna genom hela skoldagen; ”
[…]
