• No results found

Organisationsförändring: att skapa positiva attityder

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Organisationsförändring: att skapa positiva attityder"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete - kandidat

Våren 2010

Sektionen för Hälsa och Samhälle Personal- och arbetslivsvetenskap

Organisationsförändring - Att skapa positiva attityder

www.hkr.se Författare Camilla Cronqvist Lizette Olsson

Handledare Maria Melén Fäldt

Examinator Carin Linander

(2)

Förord

Vi vill tacka alla som på något sätt har bidragit till utformningen av vår C- uppsats. Ett stort tack till framförallt de tre organisationer som deltog i vår enkätundersökning samt till vår handledare vid Högskolan Kristianstad, Maria Melén Fäldt för värdefulla råd och synpunkter.

Vi tackar även varandra för ett gott samarbete.

Camilla Cronqvist och Lizette Olsson

(3)

Abstract

I denna studie undersöktes faktorer som kan påverka individers positiva attityder gentemot organisationsförändringar. Syftet med studien var att titta på individen och dess attityd gentemot organisationsförändringar. Undersökningsmetoden bestod av en enkätundersökning, i vilken fokus ligger på åtta olika faktorer som kan tänkas påverka eller skapa positiva attityder hos individerna i organisationen vid en förändring. Urvalet bestod av individer från tre olika organisationer med olika förändringserfarenheter.

Kön, ålder, erfarenhet samt utbildning varierade bland våra respondenter. Samtliga respondenter hade en homogen inställning oavsett organisationstillhörighet.

Resultatet av studien visade att de faktorer vi fokuserat på var av relevans, det vill säga att faktorerna hade betydelse vid en organisationsförändring. Resultaten som kom in visade på att där de flesta av respondenterna tog ställning, antigen var de positiva eller negativa. Med hjälp av resultaten kunde slutsatser dras om vilka av de faktorer som vi fokuserade på, som hade mest tyngd för en lyckad organisationsförändring.

Nyckelord

Organisationsförändring, individ, attityd, delaktighet, tydlighet, känslor.

(4)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ...5

1.1SYFTE ...5

1.2PROBLEMFORMULERING ...5

1.3DEFINITIONER AV BEGREPP ...6

1.4STUDIENS FORTSATTA DISPOSITION ...6

2. TEORETISK REFERENSRAM ...7

2.1BAKGRUNDSFAKTA TILL PROBLEMOMRÅDE ...7

2.2VAD ÄR EN ORGANISATIONSFÖRÄNDRING? ...8

2.3ATT TÄNKA PÅ VID EN ORGANISATIONSFÖRÄNDRING ...9

2.4ÖVERSÄTTNINGSPROCESS OCH TYDLIGHET ... 10

2.5DELAKTIGHET ... 11

2.5SOCIAL PÅVERKAN ... 12

2.6INDIVIDENS ATTITYDER OCH KÄNSLOR ... 13

2.7ERFARENHET... 15

2.8PROBLEMDISKUSSION OCH SYFTE... 15

2.9PROBLEMFORMULERING ... 16

3. METOD ... 17

3.1URVAL OCH BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSGRUPPEN ... 17

3.2ENKÄTKONSTRUKTION ... 17

3.3TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 18

3.4BORTFALLSANALYS ... 19

3.5DATABEARBETNING OCH ANALYS ... 19

4. RESULTAT ... 21

4.1RESULTAT ... 21

4.2MEDELVÄRDE FÖR SAMTLIGA SJU INDEX ... 21

4.3SAMBAND MELLAN INDEX ... 22

5. SLUTSATS... 24

5.1STARKA FAKTORER FÖR EN LYCKAD ORGANISATIONSFÖRÄNDRING ... 24

5.2KÄNSLOR OCH FÖRÄNDRING ... 25

5.3IFRÅGASÄTTANDE OCH SOCIAL PÅVERKAN ... 25

5.4REFLEKTIONER ... 26

5.5VAD KAN GÖRAS VID EN ORGANISATIONSFÖRÄNDRING FÖR ATT SKAPA POSITIVA ATTITYDER? ... 26

5.6KAN NÅGRA AV DE FAKTORER VI HAR FOKUSERAT PÅ LIGGA TILL GRUND FÖR INDIVIDENS ATTITYDER GENTEMOT ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR? ... 27

5.7FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 27

5.8SLUTORD ... 27

6. REFERENSLISTA... 28

6.1LITTERATUR ... 28

7. BILAGOR ... 30

7.1BILAGA 1 ... 30

(5)

7.2LITTERATURSÖKNING ... 34

(6)

1. Inledning

Kapitlet inleds med en kort introduktion till ämnet och därefter presenteras syfet med denna studie. Sedan följer definitioner och slutligen presenteras studiens fortsatta disposition.

Anställda befinner sig idag i en ombytlig miljö och det visas bland annat genom att arbetslivet förändras i ett allt snabbare tempo, det ställs högre krav och de som befinner sig i arbetslivet måste arbeta hårdare för att följa med i detta tempo (Jacobsen, 2005). Att genomföra en organisationsförändring är ingen enkel process.

Vid förändringar är det viktigt att inte glömma bort individerna som befinner sig i organisationen. Individerna är en bidragande faktor till huruvida förändringen lyckas eller inte. Omkring 70 procent av alla planerade organisationsförändringar misslyckas med att uppnå de mål som organisationen har satt upp. Den största orsaken till dessa misslyckanden kan vara kopplade till den mänskliga faktorn (Johansson & Heide, 2008).

När en organisationsförändring skall genomföras är det viktigt att ledningen fokuserar på individerna i organisationen. Det är viktigt att samtliga i organisationen inte bara förstår hur förändringen skall ske utan även varför förändringen sker. Ett vanligt problem vid organisationsförändringar är att motivet inte är klargjort eller lätt att förstå. Ledningen kan ha ett perspektiv på förändringen och medarbetarna kan ha ett annat (Granberg, 2003). Att genomgå en organisationsförändring kan skapa starka emotionella reaktioner hos många individer, det kan vara känslor som stress, ångest, oro samt osäkerhet. Detta kan bero på att de går från något välkänt till något nytt och okänt (Antonacopoulou & Gabriel, 2001). Detta kan i sin tur leda till att såväl deras psykiska som deras fysiska hälsa kan hotas (Angelöw, 1991). Individerna i organisationen vill veta vad som skall hända och hur de kan komma att påverkas när de genomgår en förändring. Det är viktigt att under en förändringsprocess skapa en känsla av delaktighet samt att göra så att individerna får förståelse för förändringen.

Lyckas de förändringsansvariga med detta kan de minska på de negativa emotionella reaktionerna såsom stress, ångest, oro och osäkerhet (French, 2001).

1.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att belysa faktorerna delaktighet, attityder, tydlighet, känslor före en förändring, känslor efter en förändring, den sociala inverkan, ifrågasättande samt erfarenhet. Faktorernas relation till individers positiva attityder gentemot organisationsförändringar undersöks. Vi är medvetna om att det finns oändligt många faktorer som kan skapa positiva attityder, men för att göra en avgränsning har åtta faktorer valts ut som vi anser vara av störst betydelse utifrån den teoretiska referensramen. När man talar om individen i organisationen vid en förändring är ovan nämnda faktorer sådana som inte kan nonchaleras. Dessa faktorer kan användas för att skapa positiva attityder vid en organisationsförändring.

1.2 Problemformulering

Kan relationen mellan faktorerna delaktighet, attityder, tydlighet, känslor före en förändring, känslor efter en förändring, den sociala inverkan, ifrågasättande samt erfarenhet ligga till grund för individens attityder gentemot organisationsförändringar?

(7)

1.3 Definitioner av begrepp

Attityder; Benägenhet att reagera positivt eller negativt mot en person, sak eller företeelse. En attityd skapas av känslor som sedan mynnar ut i ett beteende (Granberg, 2003).

Organisationsförändring; Innebär ett avsiktligt försök att gå från ett oönskat befintligt tillstånd i en organisation till ett nytt mer önskvärt tillstånd (Jacobsen & Thorsvik, 2002).

Kommunikation; är en process för att överföra informationen mellan individer.

Kommunikation ses vanligen som en process där det sker ett utbyte av tankar, åsikter eller information mellan olika individer (Johansson & Heide, 2008).

Tydlighet; Med tydlighet avses att samtliga i organisationen ska klart och tydligt veta vad det är som skall ske och varför vid en organisationsförändring.

Delaktighet; När ordet delaktighet används i uppsatsen syftas det på medarbetarnas möjligheter att få lov att ta del av relevant information, komma med åsikter samt veta vad som sker vid organisationsförändring.

Individ; I uppsatsen kommer ordet individ användas för personer som arbetar i organisationen, chef samt medarbetare.

1.4 Studiens fortsatta disposition

Teoretisk referensram Detta kapitel börjar med bakgrundsfakta till problemområdet.

Sedan följer en redogörelse för vad en organisationsförändring är samt vad som kan driva fram en förändring. Därefter tas de faktorer upp som vi har valt att fokusera på utifrån vår enkät.

Metod I detta kapitel presenteras urval, enkätkonstruktion samt tillvägagångssätt. Därefter följer bortfallsanalys, databearbetning och analys.

Resultat I detta kapitel presenteras resultaten från bakgrundvariablerna samt från enkätundersökningen. Det kommer även illustreras bilder och tabeller över resultaten.

Slutsats I detta kapitel presenteras först de slutsatser som kan dras utifrån resultatet. Därefter ges förslag till organisationer på hur de kan arbeta för att skapa positiva attityder vid organisationsförändringar och slutligen ges förslag till fortsatt forskning.

(8)

2. Teoretisk referensram

Detta kapitel börjar med bakgrundsfakta för att ringa in problemområdet. Sedan följer en redogörelse för vad en organisationsförändring är samt vad som kan driva fram en förändring. Därefter tas de faktorer upp som har valts ut att fokusera på utifrån vår empiriska studie.

2.1 Bakgrundsfakta till problemområde

Vid en organisationsförändring är det ledningens uppgift att hålla en bra balans mellan de olika intressenterna som finns både i och utanför organisationen. Intressenterna som befinner sig i organisationen kan exempelvis vara de som arbetar där eller den eller de som äger organisationen. Intressenterna utanför organisationen som ledningen bör ta hänsyn till är dess kunder och konkurrenter. Det skall finnas en jämvikt i organisationen, när ledningen inte längre klarar av att balansera intressenternas krav leder det ofta till en organisationsförändring (Granberg, 2003).

Skälen bakom en organisationsförändring kan handla om exempelvis ekonomiska problem, chefsbyte, nya konkurrenter på marknaden, expansion eller neddragningar (Jacobsen, 2005). En vanlig anledning till förändring är att många organisationer idag måste anpassa sig till en global marknad, alltså inte bara de konkurrenter som finns på marknaden i Sverige utan även de som finns utanför. Många organisationer finns över hela världen vilket gör att deras marknad är stor och förändras snabbt. En annan orsak till organisationsförändring kan vara att de som driver organisationen vill att de ska uppfattas som moderna. Organisationer uppfattas idag som moderna om de är förändringsbenägna (Johansson & Heide, 2008). Alla dessa faktorer kan innebära att en förändring måste ske. Målet med en förändring beror på varför ledningen valt att genomföra den från början, det kan handla om exempelvis att öka effektiviteten, minska kostnader eller för att överleva på marknaden (Jacobsen, 2005).

Vid förändringar är det viktigt att inte glömma bort att ta hänsyn till det sociala samspelet som finns i organisationer. I organisationer finns det människor som arbetar och interagerar i grupp, dessa bildar sociala system. När en organisation genomgår en förändring är det nästintill oundvikligt att inte förändra förhållandet mellan människorna som befinner sig där. Att förändra grupper och sociala relationer är en stark källa till motstånd. Att omgruppera människor kan leda till att de förlorar kontakten med sina tidigare kollegor samt att de har svårt att hitta sin plats i en ny grupp. Dessa omgrupperingar upplever många individer som negativt och skrämmande. Relationer har bildats mellan olika människor i organisationen som har arbetat tillsammans under en längre tid (Jacobsen, 2005).

Många individer reagerar med motstånd i samband med en organisationsförändring, motstånd blir då ofta associerat med något negativt och något som inte är bra för organisationen. Till en viss grad är detta sant men man skall inte glömma det positiva

(9)

motståndet. Motstånd mot organisationsförändringar kan vara både kreativt och nödvändigt. Motstånd kan visa att individerna är engagerade i sitt arbete samt att ledningen kan se det som ett tillfälle att få feedback på idéerna angående förändringsprocessen (Ahrenfelt, 1995).

Att genomföra en förändring innebär att människor måste förändra sig och göra något nytt. Människor har så kallade psykologiska försvarsmekanismer som kan aktiveras när de skall förändras. Dessa försvarsmekanismer kan göra så att individen blir får en mer tillbakadragen roll samt att de fokuserar mycket på det negativa istället för att se förändringen som en möjlighet för dem att utvecklas. Detta i sin tur kan leda till att individen skapar ett motstånd, ofta grundas detta sig på rädsla för det okända och för det nya (Jacobsen, 2005).

Individens reaktion på organisationsförändringen kan påverka om denna blir lyckad eller inte. Individer kan reagera känslomässigt vid mötet med organisationsförändringar, det kan uppstå känslor som till exempel frustration, entusiasm och rädsla. Dessa känslor tillsammans med individernas uppfattning om vad organisationsförändringen skall komma att innebära skapar en attityd hos den enskilde individen. Det kan bli avgörande för huruvida organisationsförändringarna skall bli lyckade eller inte. När en individ har skapat sig en attityd gentemot organisationsförändringen blir informationen som individen tar till sig väldigt selektiv, då man ofta väljer att ta till sig information som stödjer attityden (Lines, 2005).

2.2 Vad är en organisationsförändring?

Under hela livet befinner vi oss i en ständig utveckling både i arbetet och i privatlivet.

Somliga faser i livet är lugna, andra intensiva och kaotiska. Även organisationer befinner sig i denna ständiga utveckling av lugn och kaos (Ahrenfelt, 2005).

Organisationsförändring innebär att någonting i organisationen förändras och denna medför ofta något nytt. En förändring kan ske av olika skäl, det kan till exempel handla om ny teknik som innebär att organisationen måste hitta nya sätt att arbeta på. En förändring i organisationens struktur kan medföra att arbetsuppgifterna delas upp på ett annat sätt. Det kan även innebära en omställning för hur organisationen styrs och kontrolleras. Även organisationens kultur kan komma att förändras vilket innebär ändrade antagande, normer och värderingar (Jacobsen & Thorsvik, 2002).

Tillvägagångssättet för hur förändringen skall genomföras beror på anledningarna till varför förändringen skall göras. En förändring kan ske som följd av ett medvetet val, alltså en planerad förändring. Denna typ av förändring sker därför att människor i organisationen upptäcker att det finns problem som de vill lösa. En planerad förändring är avsiktlig och innebär att det finns vissa syften eller mål bakom de förändringar som genomförs. En planerad förändring förutsätter att en eller flera personer startar en förändringsprocess. Det innebär att någon i organisationen startar ett antal aktiviteter som skall leda till att förändra beteenden, strukturer eller kulturer (Jacobsen, 2005).

När det kommer nya konkurrenter på marknaden måste ofta de redan existerande organisationerna anpassa och förändra sig. Denna typ av förändring ligger utanför organisationens kontroll, det vill säga att förändringen mer eller mindre tvingas fram

(10)

om organisationen vill finnas kvar på marknaden. Detta leder till att de organisationer som klarar av att anpassa sig till konkurrensen på marknaden är de organisationer som kommer att överleva (Jacobsen, 2005).

Förändring kan även vara resultatet av tillfälligheter, detta innebär alltså att det inte behöver finnas någon konkurrens, några direkta problem som skall lösas eller någon maktkamp som ligger bakom. Dessa förändringar kan ske då olika människor från organisationen träffas och pratar igenom problem samt lösningar på dessa. På detta sätt sker en förändring genom att rätt medarbetare träffas vid rätt tidpunkt (Jacobsen

& Thorsvik, 2002).

2.3 Att tänka på vid en organisationsförändring

När ledningen i en organisation beslutar sig för att genomföra en förändring bör de räkna med motstånd från medarbetarna. Det finns olika skäl till varför människor gör motstånd. Människor är rädda att lämna det de har för att gå mot något som känns osäkert, det som känns mest tryggt i en sådan situation är att hålla kvar det gamla (Kihlblom, 2005). Motstånd kan ses som en naturlig och nödvändig del i förändringsarbetet, istället för att se motstånd som något negativt kan organisationen se detta som ett försök från medarbetarna att återfå mening eller ett försök till att hålla fast vid det som varit värdefullt innan (Antonacopoulou & Gabriel, 2001).

Alla människor är i grunden inte förändringsbenägna. Är de inte förändringsbenägna är det ledningens uppgift att få dem att bli det, risken är annars att organisationen inte kommer att utvecklas. En stor risk en organisation tar om de väljer att genomföra en förändring är att medarbetarna väljer att arbeta som de alltid har gjort, de förändrar alltså inte sitt beteende (Kihlblom, 2005). Då känns förändringen bortkastad och därmed även den tid och de pengar ledningen har lagt ner på den.

Det är viktigt att reducera rädslan för organisationsförändringar för att kunna uppnå en lyckad förändring. Många människor gör motstånd mot förändringar för att de är rädda trots att de inte är riktigt medvetna om vad förändringen handlar om. Ett sätt för ledningen att minska denna rädsla är att ha en öppen och tydlig dialog med medarbetarna så alla vet vad det är som skall hända (Denton, 1996). När de förstår det kan organisationen gå från ord till handling (Kihlblom, 2005). Medarbetarnas motstånd till förändring kan grundas i att de inte får tillräckligt med information från ledningen.

Ofta är det så att ledningen är så fokuserad på att förklara vilken typ av förändring som skall ske så att de glömmer bort att förklara varför den görs och vad förändringen kommer att innebära för individen (Quirke, 2002).

Organisationsförändringar som bygger på att medarbetarna är delaktiga, känner sig trygga och där kommunikationen fungerar är de förändringar som ses som positiva och välkomnas av medarbetarna. Det är viktigt att medarbetarna känner att de kan vara med och påverka samt att de kan bestämma takten på förändringen. Att konstant vara objekt för snabba förändringar kan bidra till att medarbetarna blir väldigt förändringströtta (Angelöw, 1991).

(11)

2.4 Översättningsprocess och tydlighet

En viktig del när man arbetar med förändringar är att se till att samtliga förstår vad som skall hända. Hur ska den anställde fås att acceptera och medverka i en förändring, när han inte ens förstår varför den genomförs? (Granberg, 2003, Sidan 587).

Översättningsprocessen kan påverka hur de anställda ser och upplever förändringen.

Är själva översättningsprocessen tydlig kan detta minska motståndet till förändringen från de anställda (Jacobsen & Thorsvik, 2002). Därför är det viktigt att låta de som befinner sig inom organisationen känna till om det finns problem eller något som bör förändras. Är medarbetarna medvetna om detta, kommer förhoppningsvis inte förändringen som en chock för dem (Denton, 1996).

När en organisation väl har kommit till insikt om behovet av en förändring gäller det att hitta ett sätt att implementera den på ett så passande och lyckat sätt som möjligt.

Det är dock aldrig lätt att genomföra en förändring (Denton, 1996). Det är viktigt att idéerna och tankarna översätts och anpassas till den berörda organisationen. Man skall komma ihåg att varje organisation är unik och det finns ingen direkt modell för hur översättningsprocessen skall ske utan det viktiga är att den anpassas till varje enskild organisation (Jacobsen, 2005).

Ett vanligt problem vid organisationsförändringar är att motivet inte är förtydligat eller lättbegripligt. Ofta är det så att ledningen kan ha ett perspektiv på förändringen och medarbetarna kan ha ett annat (Granberg, 2003). En planerad förändring börjar alltid med att någon inom organisationen har tankar och idéer om vad som behövs förändras och hur det skall förändras. Dessa tankar och idéer är många gånger väldigt vaga och otydliga till en början och det är inte heller alltid helt klart vad organisationen vill uppnå med förändringen. För att det faktiskt skall kunna ske en verklig förändring är det viktigt att idéerna omvandlas till reella åtgärder. De tänkta lösningarna måste sedan översättas så att samtliga inom organisationen förstår vad det är som skall hända. Detta gör att man kan se förändringsprocesser som översättningsprocesser där en tänkt idé får ett faktiskt innehåll (Jacobsen, 2005).

När en organisation skall genomföra en förändring är det oerhört viktigt att medarbetarna är med på detta. Många medarbetare uppskattar inte förändringar och känner rädsla inför dem. Ett bra sätt att få dem att acceptera förändringen är att beskriva fördelarna som förändringen för med sig, både för medarbetarna personligen samt för själva organisationen. Förändringsledarna och cheferna måste ge en klar bild samt tydlig information om hur medarbetarna kan komma att bli påverkade av den kommande förändringen. Det behöver inte vara någon detaljerad information utan det som de flesta undrar är vad förändringen kommer att innebära för dem personligen, de vill veta ”What´s in it for Me”? (Denton, 1996).

Kommunikation har en central roll vid organisationsförändringar och kommunikation är ofta en avgörande faktor till om förändringen blir lyckad eller inte. Att ha en fungerande kommunikation inom organisationen är nödvändigt. Det gäller inte bara vid organisationsförändringar utan alltid, men vid förändringstillfällena ökar kraven på att kommunikationen skall fungera. Många organisationsförändringar misslyckas just på grund av att den interna kommunikationen mellan ledning och medarbetare inte fungerar (Johansson & Heide, 2008).

(12)

Innan och under tiden en förändring genomförs har det genom tidigare forskning visat att medarbetare vill kommunicera och få information om förändringen från deras chef öga mot öga. Då har de samtidigt chans att ställa frågor i lugn och ro och på så vis kanske skapa sig en uppfattning om vad som skall ske. På detta sätt kan medarbetarna även berätta vad de känner och vad de upplever inför och under tiden förändringen pågår (Quirke, 2002). Samtal mellan den eller de som ansvarar för förändringen och medarbetarna kan visa att de inte alls är redo för förändringen och då är risken stor att det inte blir en lyckad förändring. Vid denna typ av samtal blir en god kommunikation avgörande för huruvida förändringen skall bli lyckad eller inte (Johansson & Heide, 2008).

När medarbetare skall ta emot information från ledningen är det viktigt att de talar ett språk som samtliga förstår. Gör de inte det så blir medarbetarna bara mer förvirrade och irritation och rädsla uppstår (Quirke, 2002). Missförstånd skapas även när kommunikationen inte är tydlig då alla lätt kan tolka informationen olika (Johansson &

Heide, 2008).

Varje förändring är unik och ställer särskilda krav på att kommunikationen fungerar.

Det som kan hjälpa till vid organisationsförändringar är att medarbetarna kommunicerar med varandra. Alla individer är i samma situation, de kan identifiera sig med varandra, de kan stötta och hjälpa varandra med att skapa en förståelse av vad som skall hända. Oron som många medarbetare har inför nya situationer kan även försvinna. Medarbetarna använder varandra som så kallade bollplank när de berättar vad de upplever och känner om vad som händer i organisationen, de skapar även en gemensam bild av förändringens för- och nackdelar. Detta är dock inte enbart positivt.

Allt prat medarbetare emellan skapar även felaktiga rykten, detta speciellt om kommunikationen från ledningen är otydlig eller otillräcklig (Johansson & Heide, 2008).

2.5 Delaktighet

Individerna i en organisation bör kunna agera självständigt. Detta kan de dock endast göra om de känner till och förstår organisationens vision med organisationsförändringen. Det är upp till ledningen att förmedla tanken bakom organisationsförändringen samt se till att individerna kan vara delaktiga vid förändringen. För att individerna skall kunna bli delaktiga vid förändringar är det viktigt att de får en möjlighet att skapa sin egen bild om vad organisationsförändringen innebär. Det krävs då att individen får en helhets bild för att kunna bli delaktig. Utan delaktighet är det svårt att få individerna att ta sitt ansvar i organisationen, skapar man däremot delaktighet blir det svårt för individerna att inte ta sitt ansvar (Kihlblom, 2005).

(13)

För att nå den högsta nivån av delaktighet hos individerna krävs, som figur 1 visar att de förstår behovet av förändringen, att de upplever att de kan påverka utvecklingen av organisationsförändringen samt att de kan koppla strategin till deras dagliga arbete.

Medarbetarnas ökade ansvar och delaktighet är nyckelord vid många organisationsförändringar (Kihlblom, 2005).

2.5 Social påverkan

Vid en organisationsförändring påverkas inte enbart organisationen och individen utan även de sociala relationerna som finns i organisationen kan komma att påverkas och förändras. När organisationsförändringar skall genomföras är det ofta genom sina medarbetare som individen skapar sig en uppfattning om förändringen som skall komma att ske. Individerna lyssnar på varandra och på de konversationer som handlar om förändringen, på så sätt kan individerna skapa en inställning till förändringen genom dessa konversationer som kanske från början egentligen inte var deras egna utan som formats genom sina medarbetare (Ford, Ford & McNamara, 2001).

Har medarbetarna en konversation angående organisationsförändringen baserar de ofta sina tankar och åsikter på tidigare erfarenheter. På detta sätt skapar även individen sin egen uppfattning av vad som sagts genom egna erfarenheter. Enligt Ford, Ford och McNamara (2001), kan dialogen mellan medarbetarna angående organisationsförändringen byggas på tre olika grunder. En av grunderna kan basera sig på tidigare framgång. Individerna resonerar då som så, vi har lyckats förr och kommer säkert även att lyckas i framtiden. Den andra utgångspunkten som kan ligga till grund baserar sig istället på misslyckande och individerna talar om att detta kommer med all sannolikhet inte att lyckas heller. Det tredje som kan ligga till grund är negativa händelser som har återberättats av andra, individerna baserar sina tankar på vad andra har berättat om tidigare misslyckade försök som skett i organisationen. På detta sätt kan den sociala omgivningen påverka den enskilda individens tankar och inställning gentemot organisationsförändringar. Det visar även hur lättpåverkad man kan vara som individ utan att egentligen vara medveten om detta.

Figur 1: Modell över hur organisationen kan skapa delaktighet hos individerna (Kihlblom, sidan 38, 2005)

(14)

2.6 Individens attityder och känslor

Idag är det allt mer känt att medarbetarna utgör en av de största resurserna i en organisation. Några av de viktigaste tillgångarna i det goda förändringsarbetet är individernas erfarenheter och kompetens och endast de organisationer som lyckas engagera sina medarbetare kan skapa ett lyckat förändringsarbete (Angelöw, 1991).

Många känslor skapas och aktiveras bland individerna i organisationen när förändring kommer på tal. Detta sker oavsett hur pass stor eller liten förändringen kommer att vara. I organisationer är det viktigt att det finns någon som arbetar med dessa känslor som skapas, någon som vet vilka känslor som har uppkommit, varför de har uppkommit och hur organisationen kan hantera dem på bästa sätt. Det är även viktigt att arbeta för individen, så att individen själv förstår varför den känner som den gör och försöka hitta ett bra sätt att hantera dessa känslor (French, 2001).

Alla individer reagerar olika vid en organisationsförändring, en del blir stimulerade och ser det som en möjlighet att utvecklas och en chans till att lära sig mer. Andra individer tycker att det känns jobbigt och blir väldigt osäkra. En organisationsförändring kan tvinga individerna att se vad deras brister på kunskap är och var deras sårbarhet finns, men den kan även stimulera individerna till att växa och utvecklas. När det sker en förändring på arbetsplatsen vill individen se till att vara den som organisationen behöver och försöker skapa sig en säker och oersättlig plats i organisationen (Antonacopoulou & Gabriel, 2001).

Direkt när de anställda får höra talas om förändringen vill de ha reda på hur den kommer att påverka dem. Dessa tankar bildar negativa och positiva attityder gentemot förändringen. Ofta vid ett första möte med förändring reagerar individer känslomässigt, dessa känslor kan variera från bland annat rädsla, entusiasm, förhoppning och glädje. Vad invididen sedan tror att förändringen skall komma att innebära och hur individen känner gentemot förändringen skapar tillsammans en attityd. Denna attityd påverkar i sin tur individens beteende. När individen väl har format och skapat sin attityd är det svårt att ändra på den. Så detta kan komma att bli en avgörande händelse i förändringsprocessen (Lines, 2005).

(15)

Anledningen till att det kan komma att bli en avgörande händelse i förändringsprocessen är den att individen har en tendens att ta till sig den information om förändringen som stödjer dess attityd. Informationen individen tar till sig kan på så sätt bli väldigt selektiv och skapa en snedvriden bild av organisationsförändringen (Lines, 2005).

Figur 2 utgår från tre nivåer, på den översta kan vi se att individens sociala omgivning är med och påverkar individens attityd, tankar och känslor. När en individ kämpar med att förstå och skapa sig en uppfattning om förändringen är det oundvikligt att individen inte blir påverkad av sin omgivning, i synnerhet sina närmsta medarbetare. Dessa kommer med stor sannolikhet att forma personens uppfattning. På modellens grundnivå är det individens uppfattning, tankar och känslor om förändringen som karaktäriserar dennes inställning till förändringen. Inställningen skapar i sin tur en attityd till förändringen och attityden skapar därefter ett beteende hos individen (Lines, 2005).

Attityder kan ha olika styrkor, de kan vara starka positiva, starka negativa eller lite svagare positiva eller negativa. Vilken styrka attityden har påverkar i sin tur beteendet hos individen, hur pass märkbart det blir i organisationen (Lines, 2005).

Figur 2: Modell över hur individers attityder kan skapas (Lines, 2005, sidan 12, omarbetad)

(16)

Figur 3; Modell över hur individers attityd kan påverka organisationens förändringsarbete (Lines, 2005, Sidan 20, omarbetad)

I figur 3 ovan kan vi se exempel på hur individens beteende kan påverka organisationens arbete med förändringen. Individer med starka positiva attityder arbetar för förändringsarbetet, försöker hjälpa till att ta kontroll och anstränger sig för att det ska bli ett bra förändringsarbete. Individer med svaga men fortfarande positiva attityder är tillmötesgående och jobbar för förändringsarbetet men kan ge löften om att de arbetar mer än vad de i själva verket gör för organisationsförändringen.

Individer med starka negativa attityder gör motstånd mot förändringen genom sabotage och kan sprida felaktiga rykten eller sprida sina negativa tankar om organisationsförändringen. Svaga negativa attityder kan göra så att individer fortfarande agerar tillmötesgående men de förhalar arbetet och lägger ner mindre tid och energi på sitt arbete än vad de gör i vanliga fall (Lines, 2005).

Individens attityd kan komma att skapa fördelar eller nackdelar för organisationen. Det är därför viktigt för organisationen att försöka arbeta fram organisationsförändringen på ett sådant sätt att det blir lättare för individen att skapa en positiv attityd. Får individen bra och tydlig information om vad förändringen handlar om, varför den sker, hur den skall gå tillväga kan detta skapa en positiv känsla. Det kan i sin tur medföra att individen får en positiv inställning till förändringen och skapar ett beteende som är gynnsamt för organisationen.

2.7 Erfarenhet

En faktor som kan vara svårare för den nuvarande organisationen att arbeta med är individens tidigare erfarenheter. Hur individen reagerar på en förändring i den nuvarande organisationen kan även påverkas av tidigare erfarenheter. Har de blivit behandlade bra och rättvist finns det en större sannolikhet att de går in med en mer positiv inställning. Har individen dålig erfarenhet av tidigare förändringar kommer ofta de upplevelserna fram och individen motsätter sig förändringen (Svensen, Neset &

Eriksen, 2007).

2.8 Problemdiskussion och syfte

Att genomföra organisationsförändringar är en svår uppgift, det är framförallt svårt att nå ut till individerna i organisationen och få dem att arbeta för förändringen.

Ledningen bör därför fokusera på individerna i organisationen. Har individerna inte förståelse för organisationsförändringen är det väldigt svårt att få dem att ändra sitt

(17)

arbetssätt samt sitt beteende. Finns det inte heller någon vilja hos individerna i organisationen att förändra sitt beteende arbetar de på som de tidigare gjort. På så sätt blir det nästintill omöjligt för förändringen att få önskad genomslagskraft.

Vi är medvetna om att det finns mycket en ledning kan och bör arbeta med för att uppnå en lyckad förändring. Vi har valt att lägga fokus på hur ledningen tillsammans med individerna kan skapa attityder som gynnar organisationens förändringsarbete samt vilka faktorer som kan skapa positiva attityder hos individen.

2.9 Problemformulering

Kan relationen mellan faktorerna delaktighet, attityder, tydlighet, känslor före en förändring, känslor efter en förändring, den sociala inverkan, ifrågasättande samt erfarenhet ligga till grund för individens attityder gentemot organisationsförändringar?

(18)

3. Metod

I detta kapitel presenteras urval, enkätkonstruktion samt tillvägagångssätt. Därefter följer bortfallanalys, databearbetning och analys.

För att besvara frågeställningen samlades empirin in genom en enkätundersökning.

Detta tillvägagångssätt kändes lämpligt för denna studie då det gav oss en möjlighet att få in svar från flera respondenter. Detta tillvägagångssätt gav även en möjlighet att undersöka samtliga faktorer. Det hade inte funnits samma möjlighet till detta vid en kvalitativ studie. Enkätundersökningen användes för att få en uppfattning om de valda faktorerna kan påverka individernas attityder gentemot organisationsförändringar. En hög svarsfrekvens ger möjligheten till att generalisera vårt resultat utanför de tre berörda organisationerna (Patel & Davidson, 2003).

I denna studie valdes ett abduktivt arbetssätt. Detta innebär att vi har använt oss av tidigare kunskaper och empiri samt av olika teorier om ämnet.

Studien är av kvantitativ karaktär. Kvantitativ forskning innebär att datainsamling görs genom mätningar och därefter analyseras genom statistiska metoder (Patel &

Davidson, 2003). Som metod användes en enkätundersökning för att mäta individernas attityder och inställning till organisationsförändringar. Därefter gjordes en korrelationsanalys i syfte att studera faktorernas inbördes relation.

3.1 Urval och beskrivning av undersökningsgruppen

Tre organisationer valdes ut som alla hade genomgått någon slags organisationsförändring. Den första organisationen har genomgått ett ägarbyte. Det innebar nya rutiner, ny ledning samt nytt ledarskap. Denna organisation befinner sig inom detaljhandeln med runt 75 anställda med varierande ålder och utbildning. Den andra organisationen har nyligen genomgått ett chefsbyte samt flytt till ny lokal.

Organisationen befinner sig i banksektorn med runt 15 anställda. Den tredje och sista organisationen har blivit uppköpt vilket medförde ny chef, ny ledning samt nya rutiner.

Detta är ett privat företag med runt 25 anställda som arbetar med administrativa uppgifter.

Det gjordes ett medvetet val att lämna ut enkäten på dessa tre organisationerna för att ha möjligheten att generalisera resultatet. Detta grundas på att det är tre organisationer inom olika branscher med varierande ålder, utbildning samt tidigare erfarenhet från arbetslivet.

3.2 Enkätkonstruktion

I denna studie genomfördes en enkätundersökning, se Bilaga 1. Utformningen av enkäten gjordes på ett sådant sätt så att alla, oavsett position i organisationen, skulle kunna delta. Detta gjordes för att få in svar från alla inom organisationen.

(19)

Enkätens första sex frågor berör ett antal bakgrundsvariabler så som kön, ålder, utbildning, antal år i organisationen, position i organisationen samt tidigare erfarenhet av förändringar. Dessa bakgrundsvariabler togs fram för att se om någon av dessa kunde påverka individens attityd. För att lättare täcka så många områden som möjligt och för att lättare kunna analysera enkätsvaren delades enkäten upp i fem olika områden. De fem olika områden är individens bakgrund, ledningens arbete med att förankra förändringen till de anställda, individens perspektiv organisationsförändringen, individens attityd samt inställning till förändringen och slutligen den sociala inverkan på individens inställning.

Enkätens olika områden berör delaktighet, tydlighet, känslor före och efter förändring, attityd, ifrågasättande, erfarenhet och den sociala påverkan från sina medarbetare.

Frågeområdena har baserats utifrån vad vi anser vara de mest väsentliga vid organisationsförändringar. Frågorna skapades utifrån den teoretiska referensram samt från tidigare kunskap inom ämnet. Enkäten var av kvantitativt slag och innehöll påstående med fasta svarsalternativ. Påståendena innehöll sex olika svarsalternativ där ruta ett var instämmer inte alls och ruta sex var instämmer helt. De tre rutorna längst till vänster, ett till tre tolkar vi som mer negativa svar och de tre rutorna till höger, ruta fyra till sex är mer positiva svar.

Vid utformningen av enkäten har vi försökt att hålla språket så lätt som möjligt för att inte skapa några missförstånd eller förvirring hos respondenterna. Det är viktigt att språket är lätt att förstå så alla kan svara så uppriktigt som möjligt, detta för att undersökningen skall få hög validitet och ge ett trovärdigt intryck. Det är även viktigt att vara medvetna om att samma fråga kan tolkas olika av olika respondenter. Därför är det väldigt viktigt att formulera frågorna på ett sådant sätt att denna risk minimeras (Jacobsen & Thorsvik, 2002).

När en enkät sätts ihop är det viktigt att tänka på att de frågor som ställs inte är ledande. Har man många ledande frågor kan validiteten i undersökningen minska då det ibland ses som man ”lurat” respondenterna att svara på ett speciellt sätt. I enkäten utformades frågor som påståenden där respondenterna skall ta ställning till om de håller med eller inte håller med om det angivna påståendet. Det är bra om man tar med både negativa och positiva påståenden i enkäten för att undvika att respondenten kryssar i av så att säga ”gammal vana” (Jacobsen & Thorsvik, 2002).

3.3 Tillvägagångssätt

Enkäterna lämnades ut till samtliga organisationer personligen med hopp om att detta skulle kunna bidra med en hög svarsfrekvens. Samtliga respondenter hade fem dagar på sig att svara på enkäten och sedan lägga den i en förseglad låda. 115 stycken enkäter lämnades ut och svarsfrekvensen blev 90 stycken, alltså ett bortfall på 25 stycken enkätsvar.

För att undvika missförstånd eller reda ut eventuella frågetecken gjordes en mindre pilotstudie av enkäten. Några vänner samt vår handledare tog del av enkäten innan den lämnades ut. Innan respondenterna började svara på enkäten rekommenderades de att ha deras senaste organisationsförändring i åtanke. Detta för att göra det lättare

(20)

för dem att svara på frågorna och lättare kunna minnas deras tankar och känslor kring organisationsförändringen.

3.4 Bortfallsanalys

Som tidigare nämnts, distribuerades totalt 115 enkäter, med en fördelning om 75, 25 samt 15 stycken till de tre olika organisationerna som ingick i studien. Vid insamling av enkäten var där ett bortfall på 25 stycken totalt, vilket fördelades enligt 17, 5 och 3 för de tre olika organisationerna. Sålunda medför detta att vi samlade in 58, 20 respektive 12 fullständiga enkäter från de tre organisationerna. Bortfallet kan således anses var relativt utspritt på samtliga tre organisationer. Enligt Patel och Davidson (2003) skall en bortfallsanalys göras om det uppstår ett bortfall på över 20 %. Vårt bortfall ligger på ett genomsnitt strax under 22 %, vilket gör att vi anser att detta inte har någon avsevärd påverkan på vår studie. Detta baserar vi på att bortfallet dels var relativt jämt fördelat över de tre organisationerna samt dels att det utgjorde en förhållandevis låg procentdel.

En av anledningarna till detta bortfall kan vara att på två av organisationerna är det en del extra anställda som inte arbetar regelbundet och kan därför ha missat att delta i enkätundersökningen. Sjukdom och semester kan även vara bidragande faktorer till vårt bortfall.

3.5 Databearbetning och analys

När det empiriska materialet samlats in måste det systematiseras, komprimeras och bearbetas för att kunna besvara de frågor som ställdes i enkäten. Statistik programmet SPSS valdes för att analysera materialet i numeriskform.

Det finns två typer av statisktik, den deskriptiva statisktiken samt den hypotesprövande statistiken. Vi valde att arbeta med den deskriptiva statisktiken. Den används för att i siffror ge en beskrivning av det insamlande materialet, och genom det belysa forskningsproblemet (Patel & Davidsson, 2003). För att belysa problemområdet undersöktes relationerna mellan åtta olika index, delaktighet, tydlighet, attityd, känslor före och efter en förändring, ifrågasättande, den sociala påverkan.

För att skapa våra index delade vi upp enkäten i olika områden och undersökte därefter i SPSS om våra påståenden mätte vad de var avsedda att mäta.

Faktorer Enkätfråga

Tydlighet 7,8,9

Delaktighet 10a-10d, 11

Känsla Före 12a-12i

Känsla Efter 13a-13i

Attityd 14,15,16,17

Ifrågasättande 18,19

Social påverkan 20,21

(21)

För att stärka mätområdet togs ovan nämnda index fram. Dessa index representerar väl samtliga påståenden i enkäten.

(22)

4. Resultat

I detta kapitel presenteras resultat. Det kommer även att illustreras bilder och tabeller över resultaten.

4.1 Resultat

Enkäten besvarades av 28 män och 62 kvinnor. När variabeln kön testades mot de sju indexen visade resultaten ingen statistisk signifikant skillnad mellan kvinnor och män.

Eftersom det inte går att statistiskt säkerställa några skillnader mellan könen väljer vi att inte vidare diskutera, eller spekulera i sådana eventuella omständigheter.

Vilken position respondenterna hade inom organisationen fick vi fram genom att de fick kryssa för alternativen chef eller medarbetare på enkäten. Sex av respondenterna hade någon form av chefsposition och resterande 84 var medarbetare, utan personalansvar, inom organisationen. Inte heller denna variabel, gällande chef kontra medarbetade, påvisade några skillnader som går att statistiskt säkerställa. Den låga chefssvarsfrekvensen kan ha bidragit till att det inte går att påvisa statistiskt säkerställda åtskillnader.

Dock var där två index värda att nämna, det är indexen tydlighet och ifrågasättande.

Tydlighetsindexet hade ett medelvärde från cheferna på 4,5 och medelvärdet från medarbetarna låg på 3,9. Då signifikansnivån för nämnda t-test uppgick till 4 % kan vi konstatera att det är statistiskt säkerställt. Vidare ger ett t-test om 1,1 ytterligare belägg för att nämnda skillnad, mellan chef och medarbetare, är statistiskt säkerställt.

Detta tyder på att cheferna kände att de hade bättre kunskap om vad organisationsförändringen skulle komma att innebära. Detta i sig är inget överraskande resultat, det vi vill anmärka på är att kommunikationen mellan cheferna och deras chefer upplevs fungera en aning bättre.

Endast två respondenter uppgav att de inte hade någon tidigare erfarenhet av förändring och detta låga antal gav oss inte något att arbeta vidare med. Därmed kan vi inte jämföra resultaten utifrån om respondenterna haft tidigare erfarenhet eller inte.

Resterande bakgrundsvariabler så som ålder, antal år på företaget samt utbildning var väldigt blandat och gav tyvärr inga resultat som gick att arbeta vidare på.

4.2 Medelvärde för samtliga sju index

Nedan följer en tabell som visar de sju indexen som skapades från enkätundersökningen. Tabellen visar även medelvärde samt standardavvikelsen på de sju indexen.

(23)

Tabell 1; Illustrerar medelvärde, standardavvikelse, antal påstående per index samt antal respondenter.

Index M* SD* Cronbach

's alpha Antal påståenden N

Delaktighet 5,2 0,6 0,6 5 90

Tydlighet 3,9 1,1 0,8 3 90

Känsla Före 4,0 1,0 0,9 9 90

Känsla Efter 4,4 1,0 0,9 9 90

Attityd 3,6 1,1 0,8 4 90

Social påverkan 3,4 1,2 0,8 2 90

M* = Medelvärde, SD*= Standardavvikelse

Tabellen visar högst medelvärde på indexet delaktighet. Medelvärdet för känslorna före förändringen har ett något lägre medelvärde än känslorna efter förändringen. Ett medelvärde på cirka 4 som känslorna före förändringen visar, tyder på att våra respondenter hade ganska positiva känslor före förändringen. Dessa känslor ändrades inte markant efter förändringen men de fortsatte att vara någorlunda positiva.

Det lägsta medelvärdet ligger på cirka 2,8 på indexet ifrågasättande. Det visar att respondenterna över lag inte öppet ifrågasatte organisationsförändringen. Det låga medelvärdet indikerar även på att det inte var många som var kritiska till organisationsförändringen.

Andra lägre medelvärden är indexen tydlighet, attityd samt socialt. Ett lågt medelvärde på tydlighet visar att det hade kunnat göras bättre med hur ledningen kommunicerade ut vad organisationsförändringen handlade om och vad den innebar för den enskilda organisationen och individen. Medelvärdet för attityd indexet ligger på cirka 3,6 och detta säger oss att förändringen inte innebar några direkt positiva förändringar för individen. Det sociala indexet tyder på att individerna i organisationen inte hade någon direkt uppfattning om sina medarbetares inställning gentemot organisationsförändringen. Det låga medelvärdet kan även visa på att de upplevde att det fanns mer behov av stöd från chefen.

4.3 Samband mellan index

Ett korrelationstest genomfördes mellan samtliga index för att studera indexens inbördes relation. Nedan finns en sammanställd tabell med de sju index som uppnådde korrelation.

(24)

Tabell 2; Illustrerar korrelationer mellan index.

Tydlighet Delaktighet Känsla före Känsla efter Attityd Socialt Ifrågasättande

Tydlighet 0,139 0,728** 0,708** 0,735** 0,638** -0,700**

Delaktighet 0,04 0,054 0,084 0,088 -0,041

Känsla före 0,806** 0,725** 0,552** -0,562**

Känsla efter 0,746** 0,639** -0,561**

Attityd 0,762** -0,578**

Socialt Ifrågasättande

**p<,05

Att tydlighet korrelerar med attityd bekräftar det som tidigare nämnts, att individernas inställning påverkas av hur informationen förmedlas kring organisationsförändringar. Hur informationen förmedlas och hur pass tydlig den är korrelerar även med känslorna både före och efter organisationsförändringen.

Resultatet tyder även på att om ledningen har varit tydliga med informationen om organisationsförändringen ifrågasätts den mindre.

Den starkaste korrelationen uppnåddes mellan känslorna före förändringen och känslorna efter förändringen. Som tabell 1 visar skedde det ingen större förändring på hur känslorna var innan förändringen skedde och hur känslorna var efter förändringen.

Stämningen bland medarbetarna samt stödet de fick från respektive chef är relaterat med individernas attityd gentemot organisationsförändringen. Detta tyder på att stödet från respektive chef samt det sociala klimatet i organisationen har en liten inverkan på individens attityd.

Delaktighet uppnådde ingen signifikant korrelation med någon av de andra indexen.

Det kan bero på hur påståendena om delaktighet är formulerade i enkäten.

Påståendena om delaktighet handlade främst om hur respondenterna tolkade delaktighet.

(25)

5. Slutsats

I detta kapitel presenteras först de slutsatser som kan dras utifrån resultatet. Därefter ges förslag till organisationer på hur de kan arbeta för att skapa positiva attityder vid organisationsförändringar och slutligen ges förslag på fortsatt forskning.

Resultatet från studien ligger i linje med vad som har sagt tidigare om ämnet att det är viktigt att ledningen arbetar med medarbetarna vid en organisationsförändring, och på så sätt skapar möjligheterna för en lyckad förändring. Denna studie bekräftar tidigare forskning om nödvändigheten att fokusera på individerna i organisationen vid förändring. Studien bekräftar vad som tidigare sagts inom området, det förmedlas ingen ny kunskap utan stärker det som tidigare sagts inom det studerade området.

5.1 Starka faktorer för en lyckad organisationsförändring

Delaktighet anses vara en stark bidragande faktor för en lyckad organisationsförändring. Känner inte individerna att de är delaktiga eller att det skapas en möjlighet för dem att vara delaktiga kan de bli passiva och känna en stor osäkerhet inför vad som skall hända. För att kunna mäta delaktighet tog vi fram fyra definitioner om vad delaktighet innebär för oss för att sedan se om respondenterna höll med.

Påståendena om delaktighet gav oss ett positivt resultat. Att vara välinformerad, att få komma med åsikter om förändringen, vara med och bestämma och att få lov att ta ansvar anser respondenterna vara viktigt för att de skall känna sig delaktiga.

Det största ansvaret för att skapa delaktighet ligger hos ledningen, de bör se till att det finns utrymme för att vara delaktig i organisationsförändringen. Det ligger även ett ansvar hos individen att själv vilja vara delaktig. Individen bör inte enbart nöja sig med den information som denne får tilldelad sig utan även själv aktivt leta upp och ta till sig ny information som kan hjälpa individen och eller organisationen i förändringen.

En fungerande kommunikation är ett måste för att nå en lyckad organisationsförändring. Kommunikation kan bli en avgörande faktor för om förändringen blir lyckad eller inte. Vid organisationsförändringar har ofta ledningen en bild av vad förändringen skall innebära och hur den skall gå till (Johansson & Heide, 2008). Att lyckas förmedla bilden av organisationsförändringen till medarbetarna i organisationen kan ofta bli problematiskt (Granberg, 2003). Misslyckas ledningen med att ge en klar och tydlig bild till sina medarbetare kan det leda till ökat motstånd och skapa en osäkerhet hos medarbetarna. En misslyckad översättningsprocess kan leda till att ledningen och medarbetarna arbetar mot olika mål och organisationsförändringen misslyckas (Jacobsen, 2005).

Empirin från de tre organisationer som deltog i enkätundersökningen tyder på att de som ansvarade för respektive förändring hade gjort ett relativt bra arbete med översättningsprocessen. Som tabell ett visar ligger medelvärdet på cirka 3,9, vilket vi inte kan tolka som enbart negativt. Detta medelvärde tyder på att tydlighet har funnits med i ledningens arbete. De har försökt att förmedla vad förändringen handlade om, vad den skulle innebära för organisationen samt vad som låg bakom förändringen. För

References

Related documents

Men dessa negativa upplevelser verkar inte påverka till ett destruktivt tankemönster eller till negativa attityder på grund av tre olika faktorer, att man inom organisationen

Studien beskriver dels hur förskolepersonal, upplever och hanterar barns känslourryck, dels hur pedagogerna arbetar med känslor i förskoleverksamheten. Kvalitativa

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en publik upplever min musik både inspelat och live samt hitta olika sätt att skapa dessa

Since these schools are partaking in a one-to-one laptop program (one laptop per student), the respective teachers should have an opinion and experience about

If we assume that the grid covers an area larger than the TMA, the minimum tree weight solution, Figure 7(f), suggests two entry points, based on the minimum paths length

Handlar det om att läromedel, programmatiska texter, rapporter om elever eller redogörelser för undervisningsprojekt får man göra andra överväganden och de exempel som givits ovan

Under åren 2008-2013 tilldelades därför Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) av regeringen 237 miljoner kronor för att stödja kommuner, landsting och regioner i

Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet 581 83 Linköping www.liu.se Ka rin Sj öb erg F ors sb erg Att sk ap a d riv kra fte r f ör l ära nd e o ch