Vägen ut ur gänget
Om manligheter, broderskap och svikna förhoppningar
Torbjörn Forkby, Jari Kuosmanen och Henrik Örnlind
Gäng - en nygammal företeelse
Gäng i historien
Hvar tid har sina slagord. Så
äfven vår. Och ett af vår tids allra mest slitna slagord är
»ligapojkar». Så länge
människors minne går tillbaka, har det varit godt om orostiftare och våldsverkare.
(Svensk Läraretidning, 1898)
(Ny)etablering
• Inte ”bara” nätverk längre
• 1990-tal: MC-grupper anslöts till HA eller Bandidos, konflikter startade
• 2000-tal: territoriella grupper,
förortsgäng, ”klaner” – street gangs inte bara mc-grupperingar, förnyade och spridda konflikter
• 2011 till 2016: 1255 skottlossningar, 55 handgranatsattacker i Stockholm, Göteborg och Malmö och mer än 100 döda och 440 personer skadade
(Sturup, Rostami, Gerell, et al. 2017).
• Sverige som Island? (Forkby & Turner,
2016)
Män och manligheter i gängsammanhang – forskningsfrågor i vår studie
• Vad är det för slags manligheter som männen har sett upp till och utvecklat under gängtillvaron?
• Hur har männen under exit-processen lyckats att konstruera manligheter som bidrar till integrationen i andra miljöer och sammanhang, samt hur kan sådana manligheter se ut?
• Vilket socialt, emotionellt och övrigt stöd i denna process har de fått av dem som arbetar med avhoppare, och hur
uppfattas detta stöd av männen?
Manliga hegemonier och och kompensatorisk maskulinitet
Könsexterna, sociala och materiella faktorer
Könsinterna, fysiska faktorer
klass,
socialgrupp etnicitet
religion
Funktionell, kropp fysiska prestationer ålder sexualitet, funktionalitet
marginaliserade grupper utifrån, klass, etnicitet, religion
Psykiska faktorer Karaktär
moral känslor
+
medelklass överklass
homosocial grupp
homosocial grupp
(protestmaskulinitet
hypermaskulinitet
machismo)
Från pojke till man – tillsammans med andra
Otrygghet, exkludering
Multipla
tillkortakommanden, underordning i den
manliga hierarkin
Skapande av alternativ i
närmiljön
•Kollektivt identitetsskapande egenvärde, vänskap och
roll i kompisgäng
Brottets vinster och drivkrafter
Få andra mäns uppskattning
Närkontakt med mer organiserade
gäng
Gänget blir del av livet, eller själva livet
Skam och hat
Revansch och stolthet
Känna sig värdig
Respekt,
status som
man
Barndomsfamiljen och skolan - tillkortakommanden
Ja mitt namn är (x) då, 30 år gammal. Uppvuxen med en mamma
som är alkoholist och tablettmissbrukare. Och hon i sin tur levde med andra kriminella män, som då sålde droger och levde ett kriminellt liv.
Och sex år gammal var jag, när första gången, som polisen tog
mig då för brott. I samma skede så fick pappan, min pappa då,
vårdnaden om mig då, från socialtjänsten då. Då placerades jag
på, eller i en fosterfamilj. För jag blev relegerad från skolan då
också, i samma veva. Jag var ganska stökig som liten då
Gänget som kompenserande arena
Om jag ser på det här lite idag så är det för att egentligen jag var rädd,
orolig, övergiven, jag var egentligen bara ett livrätt barn tror jag, som ville
ha folks ögon mot mig. Eller jag ville att folk skulle se mig, höra mig, jag
ville vara i centrum. För att jag kanske inte hade blivit det som liten, jag
blev mer undanputtad då eller att jag fick vara vuxen väldigt fort och fick
ta stort ansvar redan som sexåring och, ja, det är inget som man ska
behöva göra liksom. Men så blev det tyvärr.
Respekten som kompensation
När man har fått respekten, den är oerhörd är den. Alltså det går inte att beskriva, det är … På Kungsan om man säger. Dörrvakterna där, de
flyttar ju alltid på sig och så här. […] Och då vissa kända kriminella, riktigt kriminella människor som rörde sig i Stockholms miljöer, och när de
börjar heja på dig, då […] Helt plötsligt så ”ja, men du kan hänga med
mig hem”. Allting bara öppnades precis en ask så här.
Villkorat broderskap – inre och
yttre spänningar
Gängens hierarkier, roller och funktioner
• Strategisk förmåga
• Ledaregenskaper
• Social ställning
Styrning
• Social förmåga
• Talets gåva
• Nätverk
• Speciella talanger
• Affärsförmåga
Specialisering
• Mod
• Våldskapital (gärna fysisk styrka)
• Hederlighet
• Tjänstvillighet
Kärnvärden
Gängets inbyggda spänningar
Realiseringsarena för
fördelning av status Utfästelser
Broderskaps- ideal
Marknads- villkor
Tillhörighet
Respekt
Erkännande
Framgång Duglighet
Förväntningar
Från ”dräng” till fullvärdig
Två års tid eller någonting sånt, då är du en slav, du ska finns
tillgänglig 24 timmar om dygnet. Medlemmen då som tar in dig och du får den här där prövotiden så, allt han vill ha, allt han säger så va, gör så, kom dit, sitt där, vänta där, gör det, och det går före din barn, din familj, allting och då är ju inte det. För mig är det inget brödraskap, så sen för två års tid när han blivit, när han har visat sig tillräckligt lojal då, eller som jag sa, har drängat tillräcklig mycket, så helt plötsligt ska han komma upp på en jämn nivå med den som, dem människorna som har utsatt han för såna här saker då. Eh, jag har svårt att de att det
fungerar. Sen finns det sådana som är jättedriftiga, och det ena med det andra och de är rån eller om det är narkotikasmuggling eller något sånt, eller har gott om pengar, goda kontakter i den kriminella världen.
Dom kan gå förbi den där, inte i HA, men i andra grupperingar så kan
man på ett, något sätt köpa sig in där.
Gängets externa spänningar - ett navigerande
mellan olika konstellationer och logiker
Avsaknad av spänningsreducering och konfliktregulatorer – våldet enda medlet
- Vad händer med en liksom när man är med om väldigt tuffa saker och.
- Känslomässigt finns ingenting.
- Ingenting?
- Helt avstängd bara. Alltså så, totalt blackout.
- Fanns det vissa känslor som du kunde liksom få uppleva?
- Ja med min dotter där. Men det är ju någonting. Jag kan ju göra så, av och på, i alla situationer.
- Jaha, beroende på vad du behöver för läge?
- Ja. Jag har ju fått prata en del om det då med min psykolog då som håller på, för jag har varit med i situationer alltså där folk stycka en annan människa i ett badkar liksom, och hur jag hanterade det då liksom. För det är ju något så, det är ju så groteskt egentligen, men i dagsläget, jag känner ingenting för det. Det var då, och jag vet inte. Så då blir man ju mer så psykopatiskt.
- Var det någonsin som du tränade dig när du, eller kom det successivt?
- Nej det blev så på grund av mitt, på grund av hur jag levde som barn, alltså att jag lärde mig stänga av. Alla händelser som hände så blev jag liksom bara ett avstängt barn som var utåtagerande såhär. Så minsta lilla grej så, exploderade jag. Och sådana situationer var ju bara, ja ja. Han har gjort något fel då liksom, synd för han, klipper fingrarna på han, och ja det är ju ganska, det är hemskt alltså, i dagsläget.
- Så en känsla var viktig, alltså aggression, ilska, hat, och den känslan, den.
- Ja, aldrig känna, aldrig visa rädsla.
Att lämna gänget
Sökande efter förlorade och nya livsområden
1. Familjeskäl - oförenliga nya roller och förväntningar – föräldraskap, partner
– Jag vill, den här gången vill jag vara, ta hand om mitt barn. Jag vill ha den här tryggheten med ett jobb, boende, familjelivet så sätt… försöker liksom kanske på olika sätt få in extrapengar ändå på något sätt såhär… ska jag förhoppningsvis få lönebidrag här nu då. Då har jag en inkomst, det är inte mycket, det är kanske på 14, 15 tusen.
– Jag har min dotter som jag har jobbat för att få hem, eller jag har jobbat för att få träffa henne bara eller för att kunna ha min dotter i mitt liv i snart åtta och ett halvt år. Någonstans så känner jag att för hennes skull framför allt då liksom, och även för min då, att hon får ha sin pappa i livet.
– Hur känns det när ni träffas, hon är glad att?
– Hon är jätteglad. Trots att det var kanske fem år sen vi träffades sist.
2. Mognad – att bli mer vuxen och ansvarstagande
Kriminaliteten har varit som en drog för mig. Adrenalinet där, som man säger. Kickarna. Jagad av polisen, alltså du vet …
Helikopter, körde ifrån … alltså, du vet, såna här grejer. Det går inte att förklara för en normal person som inte liksom …
Men om jag säger så här ”om du får helikoptern efter dig”, så säger du ”jaha, vad ska jag göra då? Det är ju bara stanna. Jag kan inte …” För mig är det tvärtom. Det är ju det minsta
problemet. Jag blir av med dem [knäpper med fingrarna] så lätt.
Men jag menar, vad är det för jävla tänk, liksom? Det är inte
[skratt] normaltänk. Hur jag ska dölja det, hur jag ska komma
undan det. Alltså, förstår du vad jag menar? Man lever ju i
någon jävla Daltonvärld.
3. Hot, utbrändhet – liv under ständig stress
Alltså den här stressen som blir bland dom här folken
liksom. Eftersom det är nu, det är så mycket vapen liksom.
Det är så mycket våld och det är så mycket grejer som
händer hela tiden att man måste hela tiden vara på alerten liksom. Så man kan säga att en tung kriminell person
egentligen, den har posttraumatisk stress som i krig ungefär.
Det är det som jag har varit utsatt för liksom. Ren
posttraumatisk stress.
4. Nackdelarna börjar överväga fördelarna –
fängelsevistelser och besvikelser över gängtillvaron
Allt handlar om att man måste be om hjälp själv. Det är ju det det handlar om. Får ju ofta den frågan då, eller fick den på gymnasiet (vid föreläsningar) där, hur bryter man sig ur eller hur bryter man sig ut ur ett sådant här
levnadssätt. Och det kan man ju inte säga på något bra sätt mer än att du måste egentligen åka på så många nerköp till slut, kanske anstalter eller man blir liksom blåst eller man blir misshandlad (…)
Allt det här som skapas i det här livet som var så, något helt annat för en
själv från början. Det var ju så flashigt och det var, ja, det är bröder som
hjälper varandra, men jag menar det finns alltid folk som vill ha mer pengar
än dig själv. Så till slut så hugger dom kniven i din egna rygg, trots att dom är
din vän. För att dom vill ha det som du har. Så det finns liksom inget, det här
broderskap som egentligen målas upp så stort i gängen liksom. Det gör det
inte liksom.
5. Broderskapet?
Sen när man väl åkte in så insåg man att de här 30
medlemmarna stöttade en inte lika mycket som familjen gjorde. Det fanns inte riktigt, riktigt brödraskap. Det fanns det när det hände någonting på utsidan eller om du hade problem, så var de där, självklart. Det kan man inte ta ifrån dem.
Men när man väl åkte in så kanske nästan inte det var
någon som hörde av sig, och det var någon annan som ville
ta din plats, ledarrollen. Så blev det lite intriger och så, sen
blev man äldre med tiden och började tänka “ja, men det
är inte som det låter” liksom. Alltså verkligheten är inte så
Manlighetens omformning – en spänningsfylld resa
• från konkurrens-, dominansrelationer till omsorg om andra (familj, barn)
• från hat och aggression till större förståelse av samhället och livet
• från gängmoralen till en större acceptans av samhällets normer
• från oberäknelighet och impulsivitet till reflexivitet och impulskontroll
• från att leva i nuet och hedonism till planering för framtiden och måttfullhet
• från stress 24/7 till en möjlighet till lugn
Andras behov och intressen
Egna behov
och intressen
Ömsesidighet Självständiga Jämställda
Dominans Exploaterade Överordnade
Vad kan och bör samhället göra?
Förebyggande, intervenerande och stödjande insatser
Navigering och och viljans förankringspunkter under exitresan
Navigeringskontexter – viljans förankringspunkter
Resurser, värderingsmiljö, stöd, betydelsefulla andra
Livssammanhangets utmanande spänningar
Artikulationer av identitet och
manlighet Reorganisering
Reproduktion
Restrukturering Legitimering
Viljan
Navigering
Multipla behov under exit-resan
• Komma undan de eventuella hoten
• Få stöd och hjälp för ekonomiska problem, missbruk, psykologiska/psykiatriska problem
• Skapa nya sociala sammanhang och vänskapskretsar
• Skaffa ett boende
• Skaffa sig och behålla ett arbete
• Att lära sig att leva utan de stora inkomsterna
• Lära sig att vara den ansvarsfulle maken och omhändertagande pappan
• Bli mer av en ”svensson”
• Både stödpersoner som männen måste ha tålamod eftersom
denna förändringsprocess tar tid och kan innebära ”återfall”
Några allmänna principer i arbete med män och deras manligheter
•Komma loss från kontexter där den mer traditionella och våldsorienterade
manligheten bejakas.
•Få stöd i att börja reflektera över sitt eget sätt att vara man.
•Få stöd i att utveckla känslorepertoar och handlingsmönster som är kopplade till
mjukare känslor och omsorgslogiken.
Kriminalvården och gäng
• Riskbedömningar blickar framåt med utgångspunkt från historien
• Gängtillhörighet är något som kan skapa en förhöjd risk för våld och en brottsbejakande brottskultur
• Men, åtgärder i förhållande till en förhöjd risk kan innebära minskad tillgång till sådant som långsiktigt skulle kunna minska risken
• Mindre möjlighet till strukturerad utslussning
• Stora avdelningar inom fängelset
• Skapar lätt en negativ gruppkultur
• Minskar möjligheten för kontaktmannarelationer
• Skapar ett säkerhetstänkande även hos de intagna som motverkar att lämna gänget
• Hur väga in en eventuell påförd risk genom de åtgärder som vidtas
för att minska de långsiktiga riskerna?
Några generella förhållningssätt för att stödja exitprocessen
Verka tillits- skapande
Skapa multipla förankrings
-punkter
Bedöm säkerhet,
skydd, risker Introducera
nya spänningar
Synliggör interna spänningar
