vi pengar.

Myntskatten från Eskedal i Småland

Valsverksprägling - gåtan myntbildens ovalitet Pollettsamlingen vid LUHM

SNFs auktion ^{Pris 20 kr}

Om. vi ha.de stora pengar.

Måndagen den 12februari 1934 hade Stockl!olms-Tidningen en artikel om plåtmynt. Inspirerad

a1•

artikeln ritatie Bertil Almql•ist en teckning på temat "Om vi hade stora pengar". Teckningen infördes den 13februari. Bertil Almqvi.,t, som då var anstill/d vid

Stockholms-Tidningen. ärmest kiindför böckema om "Bama Hedenäs ''.

74

SVENSK

NUMISMATISK TIDSKRIFT

har en upplaga på 1.400 ex.

Ca l/lO av dessa når utanför Sveriges

gr~inser

- Norden, Europa, USA.

Tidningen kommer ut med 8 nr per år:

fö rsta veckan i

februari - m<\i, september- december.

Våra annonspriser är jämförelsevis låga.

För annonsering kontakta Kjell Holmberg, tel 018-38 23 47 (kvällstid och helger).

SNT har

fortfarande låga annonspriser

Utnyttja det!

Prisexcmpel:

1/1 sida( l5 1 X2 14 mm) 2:a omslagssidan 4:e omslagssidan

1/2 sida ( 151 x l 05 mm) 1/4 sida (72

X

105 mm) 1/6 sida (47 x 105 mm) 1/12 sida (47 X 50 mm)

1.800:- 2.200:- 2.500:-

1.000:- 500:- 350:- 175:- Sista materialdag: Den l :a i månaden före utgivning.

Heloriginal eller manus och gäma skiss sändes till Kjell Holmberg efter överenskommelse.

Annonser som ej ärförenliga 1 ned SNF:s, FIDEM:s och AINP:s etik avböjs.

SNT 4 • 96

ges ut av

SVENSKA NUMISMATISKA

FÖRENINGEN

i samarbele med

KU NGL.

MYNTKABINETTET

Förl.'llingen:

B:m<!rgaran 17 nb 115 22 Stoc.:kholm

Tel 08-667 55 98 onsdag - rorsdag kl 10.00 - 13.00

Fax 08·66

7 07

71 E-post snf@wineasy.se

Posrgiro 15 00 07 • 3 Bankgiro 219-0502 Svenska Handebbaoken

Redaktion t u:

Ku ngl. Mynlkabinc!ICI Box

5405

I l-l

84

Swckholm

Tel 08-783 94 00 Fax 08-411 22 14

Anst• arig ttlgil'lll'<':

lan Wi schn

lltll'udn•dakliir

och layout:

Monica Golabiewski t annby

Mmwskri{JI/il'liiiSkare:

Lars O. Lagcrqvist

Även lcl 0152-200 79

AIIIIOIIS<~r oclr

auk.tionskalell<ler:

Kjell Holmberg Tel 018-38 23 47 (kvällstid och helger)

Prc'JIIIIIteratiVJlf!r:

Pris

150

kr/år (

8

nr) Medlemmar

erh~llcr

ridningen

auwmaliskl

Si\'T ~ • 96

Tryck:

Masrerprinr SU11eri

&

Tryckeri AB

I SSN 0283-071 X

SNFs program våren 1996

Förening>lnkalcrna !lr Cippna ftlr medlemmar - gärna med sällskap - en rorsdagkv!lll

i

månaden. Dlirr<lrlla öppnas kl 18.30.

Öppc1

hu~.

9 maj

30 maj Kl. 1 7.45. l'llrcningcn' aulaion. Aukrioncn hålls i Staren s hislOris ka

rnu~c~'fs

lokaler. Scssions,:tlcn. Srol'!lalan

-l

l. Sroc.:kholm. Aukrions·

li>ln

och

undra upplysningar linner ,;i i ridningens min. efrer ~id 8-l.

Om <i

tilltUll t m.~

c.< htllls miitrtrtt kl

J Il.

JO på Bmr irgatmr

J 7

n

h.

Tag bu ss nr

-14

eller

5-I d/er

1 :1xmt1 till Kar/ap/mr .

SNfs knnsli

Bc;,ökM id 10.30- 1 3.00 on,c.lal!

och

rorsdac.

Stängr: MiW.ommar ·

l

>Cplc;,thcr ;,ami j,;J.

och

ny: \n.helgcma.

Kungl. 1\lyntkllbincllct

p:u :kar

och

lly11 ar under maj

och

juni. Fr.o.m.

l

juli är

be>iik.,adr~ssen

Slonsbacken

6

(cfr er övcrcn,kvnuuchc). Sanllllll telefonnummer >om ridigar e. För vidare infomta·

rinn

ang~cntlc

ilppnandc

av

ur,t:illningar m.m.

se

>iSI:I sidan!

CJN-miitc i Stockhol m

lntcmalionclla Numi;,maliska K ommissionens sryrelsc har årsmiile 17-19 maj. D en

17

maj kl

15.00

h511s lrc

fiircdmg

i Kungl. Mymkabincllcl. SloiiSbacken 6. 1nrresse-

rade lir vii!

komna!

Andrew 1 3urncu:

!llt•.wnda tl~t•

Grct1/ ami

tlu· \\h·t,

C~cilc

Morrb;,on: Pmm Gm/mul

ond

Birka

to Mik/agan/:

Swedenand tlre

lly:.alltiut• nmnt•rTiau.

Swni~l:ow

Sudmdobki: {);,.

iilti'Jit'll polnixclwtr Miitr:en.

Innehåll SNT 4 • 96 Sid

Myntskatten från Bskcdnl

i

SmAli ltld .... ... .... .. .. . .. .... . , . . . . . . . . . 76

Varuplomb eller Je!oog? . , . ... . •.•.. , . . . . . . . . . . . • • . . . . . 77

Val$verk.$prltgling

-sA~<~n mynibilden.r

avtllit/Jtl . . . • . . . • • . . . 78

Äl'bctspollen ft6n

Y'llen~tfors

. . . • . . . 80

Pollcllsmulingen vid

Lund~

universitets historiska museum . . . • • . . . 82

Slov~niQnS

nyn

militllrdcl;ora~ioncr

. .. . . . • . . . 87

Puppc.rspolleucma fritn

Mnssom~

gntva . . . • . . . • . . . 89

Registrera dina mynr . ... . ... , .... , . . .

90

Nyklcrhctsmednlj frd.n J 895 ... . ... . ... ... .. • . ... 90

Nytt om biickcr .... . ... . ... . . • ... .. 92

Utstiillnlngor . . . • . . . 94

Fr!\gcspallcn . . . • . . . 95

Auktioner & Mässor , , . . . • . . . 95

My)lltillverkningcn 1 995 .. , ... ... ... . . . .. 95

Omslag

De iildstu greki kn mynten s logs omkring år 600 f. Kr. i elektron, en blandning av guld och silver. Under I..'Ung Krösus (560-545) slogs de försia mynten i rent guld rcspeklivesih-cr. År 1 995 fOrvärvade KMK tv11 s4d:ma. Hllrsesena.vdem i guld. Moti.ve tutgörs.av ertlejonhuvud till vänsteroch ettoxhuvud till

hög~r.

ställda mot v< .trondra. Ännu hndc inte myntets at1dra sida ulformats som en bild lilan bestar bnr.1 av märken frun prilglingen. Vikt 8,09 g. Foto Jan Eve Olsson.

75

Myntskatten från Eskedal i Småland

Av Peter Å vall

A o ^r 1869 påträffades vid dikes- grävning" ... 8 hela och några brutna kufiska mynt'' (Hilde- brand 1876). Strax intill fann inspek- tor C J A Lindblad år 1876 vid gräv- ning i oodlad mark en stor silverskatt bestående av en öppen armring med punkter och småcirkeldekor samt 586 hela och 1400 bitar kufiska mynt (inv nr 5872). De Ilesta mynten" ...

lågo i en klump, omgifven af rödbrun lera (den öfriga jorden var vanlig back- eller björklera)." (Hildebrand 1876.) Silverskatten hade en vikt av 8 skälpund och 16 ort. vilket motsva- rar 3 kg och 468.8 gram. Fyndet från Eskedal i Loftahammars socken är ett av fastlandets största vikingatida skattfvnd från 800-talet. ~

Skåttcn består av sammaniact 2.001 hela och bitar av mynt. Dessa är identi lierade och beskrivna av pro- fessor C J Tomberg i ett opublicerat manuskript från 1800-talet. Mynten är fördelade mellan följande dynas- tier enligt Bengt E Hoven:

Sassanid 3

Arab-Sassanid 2

Umajjad 152

Abbasid revolution l

Abbasid l 578

ldrisid 4

Kharijite Imam 2

Aghlabid l

Tahirid ,

Obestämbara 79

Mynt eller myntämne 35

Ospecifika bitar 1 43

... är tidningen för Dig som är intresserad av historia.

konst. ekonomi. kultur etc.

D.v.s. MYNT & SAMLANDE!

PRENUMERERA NU!

\12 år = 140:- l år= 280:-

Pos tgiro 482 06 15 - 5.

Tel 031-18 24 30 Fax 031-18 39 60

76

Tornberg klassificerar alla mynt som är präglade efter år 820 i Iran och österut som tnhirider, medan Hoven vliljer att benämna dem som abbasider, förutsatt att inte något namn eller någon titel på en tahiri- disk prins förekommer.

Av de totalt 2 00 1 mynten har bara 623 st. dvs 31, l % av skatten. fått en exakt datering. Det äldsta daterbara myntet är från år 619 och det yngsta myntet från år 865. Mynten lir fördc- lade inom följande år enligt Hoven:

615-20 = 0,2%: 680-85 = 0,3%;

700-05 = ^l ,0%: 705-1 o= ^0.6%:

710-15 = 1,0%; 715-20 = 0,5%;

720-25 = 0,8%: 730-35 = 0.2%:

735-40 = ^l ,6%: 740-45 = ^3,2%;

745-50 = 1.8%: 750-55 = 0.8 %:

755-60 = l ,0%: 760-65 = 1.4%;

765-70 = 1.6%; 770-75 = 4,2%:

775-80 = 4,5%; 780-85 = 4,2%;

785-90 = 2, l%: 790-95 = 1.1 %;

795-800 = 4,5%; 800-05 = 11.9%:

805-10 = 11.9%: 810-15 = 6.3%;

815-20 = 4,5%: 820-25 = 2,4%;

825-30 = 0,5%; 830-35 = 1.9%:

835-40 = 3.2%;

~40-845

= 2.2%:

845-50 = 3.0%: 850-55 = 3,5%:

855-60 = 5,8%; 860-65 = 6.3%.

År 1877 gjordes e tt byte mellan Yesterviks Elemcmar Läroverks samling och Kungl. Myntkabinettet.

Kungl. Myntkabinettet bytte till sig två kufiska mynt, funna på samrna ställe som Eskedalsfyndet.

Den stora vikingatida silverskat- ten från Eskcdal är ett mycket väl- känt fynd. Det har bl a framkommit vid docent Gunborg O J anzons arkeologiska undersökningar inom Hellerö fornlämningsområde i Västra Eds socken (ca en mil viistcr om Eskedal). Där har besökande ortsbefolkning och turister vid upp- repade tillfällen gjort förfrågningar om skattfyndet. Sommaren 1988 nämnde tre äldre ortsbor. att dc kände till var skatten blivit funnen.

Vid länsantikvarie Britt-Marie Hammarskiö ld s och antikvarie Monika Raschs besök på Hellcrö i juli 1989 rapporterades de uppgifter som ortsbefolkningen hade lämnat.

och man enades om att en uppfölj- ning borde göras. Man planerade att i samarbete med Kalmar läns muse- um pröva uppgifternas riktighet genom en metalldetektorundersök- ning av platsen.

En arkeologisk undersökning av skattfyndsplatsen genomfördes i juli 1990.

Området kring skattfyndplatsen saknade registrerade forn!Umningar från yngre järnåldern. Det fanns emellertid skm att anta, att skattfyn- det kunde indikera, att både bebyg- gelse och gravfält funnits i området.

Därför var en specialinventering av Eskedals gårds marker nödvändig.

Området inventerades av Iii. stud Eva Åström. Anna Börjesson och Peter Å vall.

lrwcntcringen resulterade i upp- täckten av ca femtio gravar. huvud- sakligen oregelbundna och runda stensättningar. fördelade p<'! två olika gravflllt.

l samband med inventeringen visade Ture Classor1. den tidigare gårdsarrendat orn i 1-lulöhamn, var skatten blivit funnen . Platsen är känd under namnet "Aiblaskekärret".

Vid undersökningen anvHndes två metalldct ektorcr. Den ena manövre- rades av antikvarie Monika Rasch och den andra av Peter Å vall. Vidare deltog docent Gunborg O Janzon, Anna Börjesson samt den nuvarande ägaren till Eskedals gård. Gerd Lundblad. vid undersökningen. Ett område so m omfattade ca 35

x

30 meter avsöktes systematiskt med en tillförlitlig överlappnings teknik.

Undersökningen resulterade i 31 fyndställen rnecT sil vermynt. totalt 6 hela och 36 bitar av mynt. samt ett antal fynd av järnspi k etc av recent karaktär.

Mynten dater.Jdes preliminärt un- der hösten 1990 av Bengt E Hoven vid Kungl. Myntkabinettet. Det iildsta myntet är daterat till år 696-7 1 8 och det yngsta till år 847/8. Mynten iir fördelade mellan följande dynastier:

Umajjad Abbas id Tahirid

Obestämbar dynasti Mynt eller myntämne

1 36 l 2 l 1990 års fynd innehåller mänga bitar av mynt. vilket försvårar datc- rim!en. menman kan Und å se likheter med det gamla fyndet. Merparten av de nyfunna mynten är präglade under 700-talcts sista decennium och i bör- jan av 800-talet (jämför

Hoven~

årtalsspridning från det stora skatt- fyndet).

SNT-1·96

a b c ^d

Fyra av de fyrtio mynt som hittades vid undersökningen i Eskedal 1990.

a)

umajjad.

Hi~am.

\Väsit. 739/40: b) abbasid. :11 Rasid.

Madinat ai-Saläm. 769170 eller 771112: c) abbasid al-Amin. Madinat lsbahii n. 8 1 21 1 3: d) tahirid. Talhah, ai- Mamun. ai- Muhammadijjah. 823n4. Foto Jan Eve Olsson. RIK-foto. KMK neg 3920-21.

Si lverskanen från Eskedal torde vara nedlagd efter år 865, för an sedan glömmas bort i tusen år. Varför skatten gömtS lär vi aldrig m visshet om. men säkert döljer sig här en all- deles speciell händelse.

R eferenser

Hildebrand: ATA-rappon om fyndom- ständigheterna för Eskedalsfyndct. 1876.

Hildebrand: A TA-rappon om inbyte av kufiska mynt till Kungliga Myntkabinet- tet. 1877.

Hoven

B E:

Ninth-cenn•n• dirham hoards from Sweden. From Jmimal of 8altics studies. Volume XIII. numbcr 3. Minnc- sota 1 982.

KMK. top. ark. 288190.

Janzon G 0: Rapport från fornlämnings - inventering och avsökning med metallde- tektor

p~

Eskedal. Lofthammars sn!Små- land 1990.

Tomberg C: Katalog över mynt funna i

E.~kedal.

Lunds universitets bibliotek.

Å vall P: Sökande efter mineraliserin!!

inom fål tarkeologin. En metoduppsais med en praktisk exempel från

E.~kedal.

Loftahammars sn. Småland. C-uppsats i arkeologi Stockholm 1992.

SNT 4 ·96

Varuplomb eller jetong?

l Göte borgs stadsmuseum linns eu

föremål som har okänt ursprung.

Dess utseende anknyter till varu- plomber eller jetonger. Det är av bly.

mäter 30 mm i diameter och vliger 17,5 gram. På åtsidan finns överst-ett kors eller eventuellt e n kärve. DHrun- der finns en ryttarpist o l. ett svärd och e n stjärna. Frånsidan lir slät. Överst vid kanten har någon borrat ett hål.

De t som talar för plombteorin är mate rialet (bly) och det för övri gt e nkla utförandet. Det som talar mot plomb är själva konstn1ktionen.

Plomber består a v två oftast runda plattor som är förenade med en smal ribba. l den e na plattan är ett. ibland två runda hål vilka på den and ra plat- tan motsvanldes av två upphöjda par- tier. De bå da plattorna böjdes mot varandra omkring

1

ex klädets stad- kant, upphöjningarna pressades mot hålen och båda sidor

st~impladcs

med o lika märke n. Plombstämplar visar oftast respekti ve stads vapen e ller initial. ibland bokstäver. hela insk rif- ter. årtal. symbo liska tec ken e tc. Allt detta saknas på vårt f6re mål. K var finns då möjlig he ten att de t är en jetong som utg ivits av något sällskap eller dylikt. De t kan naturligt vis även röra sig om etttecken till tjänsteutöv- ning.

l'aruplmnh eller jetong?

Skala l: l. Forn:

Gijrehof1:S SllltfSIIIIISI'II/11.

Som så ofta är de tina medaljerna.

mynte n i ädla metaller m m utredda och beskrivna. När vi komma till de enkla förem ålen av oäde l metall linns få uppgifter och otydliga svar.

Detta gör också dessa förem~l spän- na nde att utreda.

P engar kan göra iil•en en dåre till herre.

Japan /W

77

Valsverksprägling-gåtan myntbildens ovalitet!

Av Tomas Gustaj:~son, Växjö

Valsverks prägling i korthel l kona drag gick valsverhprliglingen till på det säuet all den renade koppa- ren formades till klumpar. vilka plat- tades/bankades ut med hjmp av Mora vallendrivna släggor till

~tora

plåtar.

Plåtama skars i cu sk skLirvcrk till tenar i till mynten avsedd bredd. Te- nen slätvalsades till en Morlek något tjockare än mymcn dc var av:.edda for. Därefter pr'Jglades tenen genom all den fördes in mellan t va s k präg- lingsvalsar. Myntbildcn. 'mn i ned- slinkning var graverad (inpun:.ad) på prliglingsvalsarna. gav p5 tenen ifrån sig en upphöjd bild i rclicf(dcn färd i ga myntbilden). Frän dc prli- glade tenarna ··st<m adcs·· dc 11irdiga mynten ut. Dc flesta momenten utfördes sannolikt med kopparen i uppheuad/glödgud forn1.

Gåtan myntbildens 01• alitet

M~nga

av oss har iinnu inte upp- miirksammat det, några har uotcrat det men inte funderat vidare. ot:h yt- tcrl igurc några har funderat i timmar.

kanske dagar utan au vara :.1ikra p;i att ha löst gåwn med myntbildens ovalitet.

Gåtuniproblemet jag hiir exponc- rar Hr vurför valsvcrkspriigladc mynt har blivit präglade med förvrängd myntbi l d. dvs mer eller mindre ovala ( ihoptryckta i priiglingsriktningcn. y- led). Ovali l eten iir mest mlirkbar på Gustav Il Adolfs och

Kri~tinas

l- öringar i koppar. varför jag i :.ynner- het baserar mina studier p;1 des:.a.

BiM l. Myntbildem omlitt•t illtt.llrl'fml m· eu Kristina-iin• 1652

(y=

priiglilfg.trikmittl:rll).

78

Stut.liema visar att mynten genom- gående uppvisar att x>y. Ovaliteten

syn~

tydliga:.t genom att studera de nEiradc ringama. Roterar man myntet 90°

~yn~

det än mer markant.

Resumc av debatten

Tv:' teorier angående

valsvcrkspr~ig­

ling har på senan.: tid f ons fram.

Delar av

dc~~a

berör pr'.iglingsvalsar-

na~

ut<.ecndc och orsaken till mynt- bilderna' 1walitct.

L Överkomp enseri ng

Ulf Otw:.sons teori i anikcln ··vals- vcrkspriigladc mynt berlittar .. :·

(Mynllidningcn 1995/:l) iir att mynt- bilden graverades in ovalt (tillplat- tad. d vs x >y) di rek r i den viilvda

prligling~valsen.

Vid prliglingcn var det

~edan

tlinkt att mymbilden i och med

tenen~

förHmgning i y-led skulle

""tiinjas·· ut till att bli helt drkul:ir.

Ouosson menar här. att den ingrave- rade kompenseringen i prliglingsval- scn varit för s1or så att lenens f<ir- llingning inte till fullo ··orkat'" med att tiinja ut myntbilden.

Kmnntelttarer

l. Studier

¹

av det i Kon sthistori~ ka museet i Wien bevarade valsparet visar att myntbilden på dessa Ur cir- kuHir (nftgon kompensering har alltså inte gjorts h1ir). Studier visa r vidare att dc idag hevamdc mynten, av dessa valsars typ. uppblir tydliga spår av ovalilet. Ett rimligt antagande Ur all likartad teknik skulle

rilliimpat~

liven i Sverige. då mycket av vån tekniska kunn;mdc inom rn yntprii- glingsteknik hade sitt ursprung i dessa trakter.

2. En annan sak som talar mot teorin lir svårighcrcn mr gravera in en oval myntbild på en vlilvd yra med i.,,, fall fOr detta

moiS\~trande

välvda v..:rk- ryg..

3. Vurfiir hur man konsekvent i flera decennier överkompenserar och inte justenn detta"! 01\ man änd;' gjor- de den ··avancerade"' gravyren skulle denna justering vari l relativ enke l.

l.

Sc Jan-Olof BJörks

anikcl Htln· ,.rks- prii!llilll:t' /1 m· Gttstm• Il

Adolf~

koppor- mynt i SNT 1 995/3.

4. Svårigheten att hiirda en tjock.

massiv vals med lyckat resultat.

5. Varför kulle mymbilden för-

länga~

i präglingsögonblickct? Te- nen förliings pga tenen s

överskott~­

material och detta sker ju hela tiden bakom mymbilden !?

Med dessa synpunkter vill ju g hävda att man for det fOrsta ime utförde ingra,·eringen direkt i den väh·da präglingsvalsen och för det andra ime graverade myntbilden i oval form!

2. Nedsvar vat präglingsband Jan-Olof Björks teori i artikeln

··v alsverkspräglingen av Gustav Il Adolfs koppam1ynt'" (SNT 1995/3) är an mymbilden graverades in cir- kulän (dvs x= y) i ett plant liggande präglingsbancl. viikel sedan fixc- rades runt en

r~vals

och svarvades ned för ntt erhålla en jämn priig- lingsyta. Med detta som bakgrund förklurar författaren ovulirctcn ge- nom geometriska beräkningar. Ne- dan visar jag i korthet detta rcsonc- mung:

myntbild i y-led efter ned~v:uvning

Bild 2. Mymbildens minsJ.ning i y-let/

1·id priiglingsbandets neds1·an· ning.

Då y-mfittct minskar fr.in y

₁

(fö- re svarvningen) till y

₂

(efter svarv- ningen) minskar gravyrdjupet och således den gmvcrude myntbildens mått i y-led, medan den i x-led fOrblir ofOrändrad. Denna minskning i y- l ed menar forfattaren skulle ge upphov r iii mynlcts ovaliter. ,·ilket inte skulle ha något med själva präglingsmo- memet att göra.

SNT 4 · 96

Kommentarer

l. Av författarens redogörelse fram- går all myntbilden (på den fardig-

~reparerade

valsen) JUSt före präg- ltngsmomcntct var oval. Om vi åter studerar '' wienervalsarna" linner vi, som tidigare nämnts, au myntbi lden på dessa är cirkulär. vilket de enliot denna teorin inte borde vara.

e

2. En faktor förfanaren inte taoit hänsyn till lir vad som händer m~d prllglingsbandet då det tixeras/böjs runt råvalsen. "Böjspänninoen" gör au bandet utvidl!as och dä~ed även den ingraverade myntbilden (för- längningen är mest påtagbar i yuer- knnten).

prl.glingsband efter theringiböjning

Bild 3. Myntbildens förliingning t•id jixering/biijning nmt råm/sen.

Den graverade myntbildens y-mått förlängs från Yo till y

₁

i och med den spänning som uppstår då bandet böjs.

Denna fårlängning kommer senare att kornpenseras i och med nedsvarv- ningen/putsningen av präo lingsban - det. Della innebär att n~yntbilden (dvs J?å den fårdigpreparerade val- sen)

JUSI

före präglinosmomentet fortfarande är i stort sett 7:irkulär.

Med dessa synpunkter vill jag häv- da att huvudorsaken till myntbildens

o~alitet

inte heller beror på gravyr- djupet eller nedsvarvningen av pr'.i<>-

lingsbandet! "'

Min teori ...

~ravet

på ekonomi och snabb präg- lingstakt var höga. ofta högre ;in kra- vet på utmärkt kvalitet Cirkulär

i~1gravering

i plant liggande priig- hngsband var enkel att utföra. Pörut-

sättni~~?ar .fö~

en god präglingskva- litet lorelag

1

och med svarvning/

~utsning

(tilljämnande) av präg- ltngsbandet. Svarvningen/put s ning-

~.'~ ~oml?en~.era~e fö~ bandets ''böj- forlangnmg , vilket JU var bra! För

SNT4 ·96

au i möjligaste mån rå ett jiimnttryck på tenen och för all förhindra slirninn graverade man in punkter (el dyl) på ytorna utanfOr rnyntbilderna. Med dessa åtgärder ansåg man att tillräck- liga förutsättningar för en god prä"- lingskvalitet var uppnådda. Man t;g

~iirför

inte någon ytterligare hänsyn ull vad som hände under själva präg- lingsmomentet - "det var ju bara kopparmynt man skulle prägla".

Som parenres till mitf egentliga utredande kanjag här 11ämna vmj'ör så förhållandevis

nu~nga

mvnr (tmts de .wi godaförwsättningama) lirför- sedda med klumpar och andra ska- dor orsakade av sk(ldor i priiglings- bant!er . De fia beror

~iikerligen

på att man im e bytre präglingsbandet bara för af! en eller rwi mymbilder bör·

jade bli dåliga llfan man präglade vidare tills kvtliiren överlag var oac- ceptabel. De((a gjonle attman yner- ligare vann i ekonomi och prtiglings- takt menförlorade i kvalitet. Det kan vara en anledning till au 1\rboga- mynten (Gusllll' Il Adolf) wtder Cas- par Hedvigers liverinseende över- lag tycks vara biiltre präglade - man Sl'arvade/putsade priiglingsbandet ''finare" och by(( e präglingsbandet tidigare.

3. Krafter under präglingsmomentet

o.~aliteten

i myntbilden tror jag i stallet beror på andra. mer oförstå- bara "krafter'' och att dessa påverkat

·~yntbilden

under själva präg- lmgs momentet.

Krafterna var så oförutsägbara att man av tekniska och ekonomiska sk iii h elt enkelt inte brydde sig om att

k(~mpensera ~ör

?cssa. (Som jag i

tnlll

sammantallntng senare niimner kriivs det expertis För att utreda vad dessa respektive kr..fter har haft för inverkan. Mina egna

försökspr~io­

lingar med hemgjorda valsar i pla~t och tenar av plast och modellera får ses mer som utrustning för au väcka dessa ideer till li v.)

Nedan beskriver jag ett par exem- pel.

p~

krafter som möjligen kan ha vant mblandade

u~der

själva präg- llllgsmomentet (btlderna Ur över- dr!vn:• för att tydligare åskådliggöra pnnctperna).

A. Valsparets slirning

Bild 4 illustrerar hur en opri1glad ten mrs ⁱⁿ mellan präglingsvalsarna, överskottsmaterialet gör au 1enen förliings bakåt. På vänster sida kom-

n~cr

den fiirdigpriiglade tenen ut, nu nagot tunnare.

valsparet slirarmot tenen

överskotts·

material

tenens

forlängoing sker

bakåt /Jild 4. V(l/.warets slirning.

Det som händer i rutan jag marke - rat är att valsparct, i och med kraften som krävs för all bakifrån ''dra in"

tenen genom valsarna, slirar en aning gentemot tenen. Man kan på c u annat sätt uttrycka det att tenens hastighet i y-led är aningen långsammare än valsparets. vilket får till följd att myntbilden blir en aning ihoptryckt i y-led. Detta är en av de oförutsUgbara krafterna, kanske den största, som påverkar myntbilden under sj iilva präglingsmomentet! (Försöket au motverka bia denna kraft genom att gravera in punkter på ytorna utanför myntbilderna har alltså inte varit helt tillfredsställande.)

B. Tenens ihoptryckning vid prägling

Bild 5 illustrerar på samma siiu som i bild 4 hur en ten förs in mellan vals paret.

tenens ihop-

tryckning

Bild 5. Tenens ilwprryckninx vid priig/ing.

Vad händer då i rutan som jag kal- lat renens ihoptryckning? Jo, valspa-

re~

somtrycker (pressar) ut den något lllJUka tenen framför sig trycker ihop tenen en aning i y-led. Denna påver- kan kan möjligen ge ett litet bidral!

till ovalitcten. -

- ₇₉

4. Metallens flytning i x- led Då präglingsbandet

lixera~lblijs

runt råvalsen inträffar spänningar i metal- len vilka påverkar metallen p:'t olika säll: l) bandet förlängs i y-led, mer ju närmare yuerkantcn man kommer (deua har berörts tidigare). 2) bandet blir en aning tunnare med tendens till en aning konkav yta. dvs lite tunnare i mitten än i kanterna.

3)

bandet strii- var efter au utvidga sig något i x-led.

före böjning (streckad linje)

~ÖDD~

metallen str!lvar gravyr utåt i ll-led

- - -- ll-led - - - -

Bild

6.

Pri(((lingsbwulets 111,\t't'llde efter fixering/böjning nmt

rtlmlten

(gemmrskiiminJ.I).

Denna ut vidgning i x-led skulle kunna vara ytter)jgare en faktor som påverkar myntbilden. men torde vara marginell.

Som parentes till mirr egentliga IIIredande kan jag ltiir niinma en möjlig anledning (ide

²

for fonsarra swdier) till varfor ml. n·erkspriiglade myntbilder ofta ii r :n·agare priiglade i ,·iinster och höger kant jiimfjjrr med i mirren (sett i präglingsriktningen.

y). Det forsta man nom1oft kommar arr tiinka på är arr trycket 1 • als!ren har V(trilmin dr e i kantema. pga <m materialer /iiuare flyter ut ltiir 1•id valsningen, vilket gjort priiglingen smgare. Men derraförk/arar egemli- gen inte varför der förrliga mynters relief tenderar au mm mindre (dvs inte sn hiig i kanrema).

Förklaringen till detta .fkulle milj·

/igen kunna vara. arr dc' priiglings- brmdet böjdes uppkom en upp/töj·

ning av materialet 1•id kwllema. se bild 6. Denna upphöjning svarra- des/pliisades borr. 1 •ilket fick till följd

alf

hatWirande gravyr/J/ev mindre i kantema, se bild 7.

Då präglingsbandet diire.fter m'·

salte sin priigel i renen rycks mymet vara svagare präglat i kanterna.

2.

Denna ide I'Cirfor mymbiltler ofta

llf>f'·

visor svagare

prägling

i kfllllcnw iin i

milll'll har framkommit i smnband med pr'Jglingstckniska diskussioner n1cd nu- mismatikern Jan-Olof Björk. Växjö.

80

nedsvarvat/putsat präglingsband

-~ J "

- - - - ll-lcd - - - -

8iltl

7.

Netlsmn·mlplll.\111

prii~:liii):Sbmld.

Sammanfattning

Som sammanfattning p11st1'tr jag hlir- mcd att myntbildens ovalilet huvud- sakligen uppkommit i samband med själv:t priiglingsmomcntet.

Kraftema som påverkar metallen/

myntbilderna under präglingsmo·

mente! lir som tidigare ntirmm s11 oförutsligbara i och med mUngden obekanta faktorer (tex tenens tjock·

lek. bredd. priiglingsha!>tighct. ten- temperatur. vabdiametrar mm). Det blir därför viildigt svån att

teorcti~kt

göra bcriikningar över vilken p1l\'cr- kansgmd respektive kraft haft (om ens möjligt): det skulle

åtmin~tone

krävas metallurgisk och matematisk expertis.

c lt annal. mera konkret sliu alt kanske komma till klarhet skulle vam att utföra praktiska testpr'.igli ngar i så verklighetsniira miljöer

!>11111

möjligt.

Man skulle också kunna studer:1 oli·

ka typer av valsning i dagens indu·

stri . Sker det i dag överhuvudtaget någon typ av priiglingsvalsning ()Ch hur hanteras i s11 fall eventuellt lik·

nande problem diir? n

Källhiirwisnin~::tr:

Björk. Jan-Olof. Valsvcrkspriiglingcn av Gustav Il

Adolf~

kopparmynt. SNT 1995/3.

Mcnt.in~ky.

Hans

&

Sonny !:>crrcMarn.

Valsvcrk~prligling

i Sverige under 1 500- talct. SNT 1993/1.

Nathorst- Uöös. E. Vatl besökare hcriit·

tar om AvcMU myntverk.

Mymkomakt 1984/6.7 och 9/10.

Onos~on.

Ulf.

Valsvcrk~pr:igl:ulc

mynt bcriittar.

M.\'111/idnin)!t'll

1 995/3.

Scrrc~tarn.

Sonny. Moddler

a\'

tre rnynt- priiglingsnruskincr. SNT 1990/1.

Scrrcstarn. Snnny.

l'r!igling~IIIClotlcr.

Myll/):(11/t•riN.v lagerkatalog 10. april

1994.

Sticm~tcdt.

AW. Om

kopptrml)'lllllill/1<'11 • S1·eri~:c od1 tle.u wliimls~a lu.'.lit111h1,~ar.

Stockhohn

18(>-1.

Welin. Ulla S Linder.

Sn:n.vk

koppar twh

kofl[ltrflll,l'llllling.

Göteborg 1 965.

Arbetspollett från Ytterstfors

l Kungl. Myntkabinettet s samlingar

finn s

S\>111

bekant allehanda intrcs·

santa ting. diiribland en arbetspollett från Yuerstfors Aktiebolag. Pollet- ten '.ir tryckt p5 gr.iblåu papper och storleken lir 7.5 x 14 cm. Framsidan blir texten ARB/:.TSPOLE7T Å EN (l) K RONA som vid uppris(llulet emot

l'(tror

till gting!Jara priser inlö- ses af Yuersrfnrs Handelsbod, eller mot kmrumt vid YJTERSTFORS KONTOR af Yuerstfors Aktie-Bolag genom fljn'alrningen. l vänstra hör- net finns plats för nummer där detlir handskrivet nr 2090. l det högr.t hör- net st11r au polletten ingår i serie A (se bild l). Baksidestexten lyder:

Ingen po/eu gii/ler Wall Yuerstfors Ncmmstiimpcleller i andra ombyten ii11 emella11 Yuerstfors Handelsbod.

Yuersifor~

kon/Or och arbewre der- .11iides. Polletten iir tryckt i Norrkö- ping av Litograliska Aktiebolaget.

Yue~tfors

industriepok börjar den 18

augu~ti

179-t då gruvfogden Anders Markstedt ansöker till K B ( Kungliga Befallningshavandel om au anHigga en s;,g. Året därpå bi lda·

des bolac.et Y uerstfors-bruk och såg- verk. Fö'nnorn Markstedt var intres- sentema bl a överstelöjtnant Fredrik Holmström i Skellcftc.i. rådmannen.

tillika handelsman. Johan Degennan i Pite11. Skellefteås häradshövding C F Funenbach sa mt Byske Byamän.

Sågen anlades vid Byske älv (öster om nuvurande E4:an).

S11gens tillkomst hade fiireg11tts av stridigheter med Brännfors sligin- tressenter. År 1760 hade nämligen Br.innfors crh111lit sågverksprivile-

"icr varför man ansåg sig ha r.iu au bestrida ut Hirdandel av privilegier fdr Yuerstfors. Den strid en vanns av Yuerstforsintn;sscntc rna nUr man fick tillstånd au anliigga en t viirarnig vauens!'tg på Ayske:ilvens södra sida i Yuerstf ors. Fler stridigheter stun- dade dock. denna gång med Ytterst- forssågens om den

etabl~rade

parten som mrsvarar si u revir. Ar 1813 lick Carlsforsbruk K B:s tillstånd au hygga eu såg i nedre Selforsen, vilket ogillades av Yuerstfors-bruk och

s~gvcrk.

Lösningen på _tvisten b]cv att man helt e nkelt slog t hop dc bada företagen till eu bolag, som I!ck namnet Yuerstfors och Carlstors så!! verk.

Ar 1 837 Undmdes bolagets namn till Ytterstfurs bntk sedan f<iretaget erhållit privilegier för att anlägga eu glasbnrk.

SNT4 ·91\

uppvisandet emot varor till gångbara priser

~tterstfots · ~anDef5.6o~

~-~---·~-···-~~

Efter utvidgning av verksa mheten med bl a tillkomst av en skvaltkvarn 1 839 bildas Ytterstfors Aktiebolag år 1874. Därefter lät företaget bygga en ångsåg vid Furu.ögrund (ca 4 km fdn Ynerstfors). Ar 1887 byggdes Ytterst

for~ ~ågverk

om och upprusta- des ordentligt.

Bolaget omorganiserades 1 894 och bytte namn till Ytterstfors Triiva- ruaktiebolag. År 1907 rev~ sågen.

men redan 1912 uppfördes en ny s; 'g i närheten av den ursprungliga plat- sen. 19 1 6 inregistrerades AB Ytterst- fors- Munksund, vilket kan

~es

som början till slutet för sågverksepoken i Ytterstfors. Bolaget gick i konkurs J 925 och Munksunds AB blev ensam ägare till anläggningarna

J

927. Drif- ten vid Furuögrundssågen lades ned 1925 och vid Ytterstfors mellan 1927 och 1930. sägverksdöden var diir- med etl faktum för Ytterstforsborna.

Med ledning av ovanstående förc- faller det klart att polletten härintill måste vara från tiden 1874 och 1 89-t.

Det är endast under denna period som företaget heter Ytterstfors Ak tie·

Fara tf .. iii• het•r.

En Krona.

SNT 4 · 96

Bild l. Foto Gabrid Hildebrmul.

bolag. Ertersom polletten är i tämli- gen gott skick kan det antas att den är från början av 1 890-talet.

Texten på polletten sUger en del om hur den var tänkt att användas.

Handelsboden,

~om

iigdes av såg- verksintressenterna. var den natur- liga pl atsen att nyttja pollellen. Kan- ske fick man ut hela lönen i polleller.

Det har emellertid ej g:\tt att finna någon uppgift om det. Om så var fal- let sil Hir det inte ha spelat s;i stor roll.

Dels fungerade polletten i handels- boden, dels gick den (om man får tro texten) attlösa in rnot vanliga pengar om man så önskade.

Som bekant var polletter inte enbart praktiska som myntsubstitut utan lika mycket ell sätt all hindra folk från all handla på andra platser iin i den av företaget ägda handelsbo- den. Det finns polleller bevarade från Fumögrund (se bild 2). Dessa är av ell senare dalLim iin Ytterstforspollet- t..:n. Värt all notera är all de är tryckta i olika valörer. Arbetarna vid Furuö- gmnd lic k ut sin lön i polleller. varför det iir rimligt all anta. all förhållandet

IWtl 2.

Fo1o

Jon En! Ols. <on

var detsamma i Ytterstfors samt all man även där begagnat sig av pollet- ter i olika valörer. l KMK:s sam- l ingar finns tyvärr inga polletter från Furuögrund.

Riclumi Kjellgren

Litterat ur·

Hellder, L Vanenkraft i Byske socken.

Bilaga till Skellejieå Stads Krajfllerks årsredovisning för år 1970. Skellefteå

1970.

Olofsson. J. Scx kommuner under en halvsekel. Målet var välfård. Skellefte- bygdens hi sinria del 7. JSSN 0349-3 t 21.

Uppsala 1990.

Wischn. I. Från kaos till ordning. Mynt·

ningen i Sverige, s. 219-254. Numi.rma·

1iska Meddelanden XL. ISBN 91·85204- 16-1. Stockholm 1995.

Bebyggdsen i Byske_ Ynerstfors och Furuögrund. Kulturhiswrisk bcbyggef.

seilfl'l'lllering

i Skellefteå

komn11m

13.

ISSN 0349-0807. SkellefleA 1983 .

81

Pollettsamlingen vid Lund s universitets historiska museum

Av Jan-Olof Björk

R

i/d

l. lllleriiir

jm11 lll,lllll.allillt'/1

l'id LUHM.

Allliharie

Ulla

Sill-1'1/rt'll

!tar

)III/ ltll/11/mmmult'I'H Sl't'IIJI.a

bmhpnlleuer. ( Fow

fiirfil/lart'll).

Onsdagen den 12 juli klockan tio var den i förväg avtalade tiden. då jag skulle besöka Lunds universitets hh.- toriska museum. Jag lu iller sedan några år på med en studie om

Gu~tav

II Adolfs runda kopparmynl. Syflet med min besök var d;irfiir all gil ige- nom och förteckna

mu~eet~

innehav av dessa mynl. Trots semestertider med högsommarv;irme

101!

antikva- rie Ull<l Silvcgn:n viilviOigt emot mig. Efter en kort information oc h hastig blick p:i den permanenta ut ställningen Hingst upp i byggna- den, se !Jihl l . vidtog variantbcst;im- ningen av Gustav Adolfs mynl.

S~vHI

utställt som icke utstiillt mat erial genomgicks i sökandet eft er typer och varianter som jag inte tidigare kände till. Efter en gemensa m lunch var mill egentliga iirendc vid museet avklara!. Det kan nii mnas all inget nyll framkom vid gcnomg:,ngen.

Dock kunde jag notera yucrli gare några exemplar av sä llsynta varianter i min förteckning.

Då jag befinner mig på något museum och har yucrligarc tid till mitt fOrfogande brukar jag fniga om det finns några svenska bruhpollet- ter i samlingarna. Denna fniga fick även Ulla Silvegrcn. l lon trodde !>ig 82

känna tillnagra stycken Mlm fiirvara-

de~

i mu!>ccl. men det !>kulle inte vara någn1 "mlirkvlirdigbcter". H on bad all m undersöka saken. Efter en stund!> letande fann hon t '': i

~ton1

målade trlibrickor med pollellcr och

~pclpenningar.

Pollcllcma låg i

ul~tan~ade

hål. Dc var iiverdmgrw med ett tunt lager av damm. vilket tyder p;\ a tt det var länge sedan någon studerat dessa kulturhistoriskt

intre~­

santa rnyntsubstitul. Framf ör mig l äg en viii avvligd och kvalitetsmiissigt utsökt samling. D: \ Ulla Silvegrc n sade all samlingen saknade invcn- taricnummer och proveniensen var okiind, beslöt jag mig för all mr-

teckna polleitcrna. se nedan. Pollett- samlingens storlek och innehåll tyder

p ta att den hamnat i museet gen om en gäva eller donatio n. Möj ligen kan den vara inköpt i si n helheL Trots en del efterforskningar av l'iirfauaren och Ulla Silvegren har

provenicn~cn

inte gltll all fastställa. Den genomgå- ende höga kvaliteten på pollcllerna indikemr all samlingen kanske in·

ihopbragt någon gång under senare halvan av 1 700-talcl. K anske har den komplcllcntl' med yucrligarc objekt vid senare tillliillcn.

Samlingarna vid LUI IlVI hiirstammar från 17:10-talct.

Profe!.~om

i medicin o<.:h pnlyhistorn Kilian Stob:cus d.ii.

( 1690- 17-1 2) skiinkte sina samlingar av "curiosa och

~k;\n~ka

antiquiteter"

till

mu~eet

år 1 735. Grunden tillmu- see t s 111\'lllkal>inell består av sam me mans s.tora mynt- och mcdaljsam- ling, vilken inköptes till museet år 1745.

Museet var i begynnelsen inhyst i Lundag:irdhusct. Dc nu varande loka- lerna. omede lbart nordost orn dorn- kyrkan, i park en Lunclagård, crhöll museet år 1 91ll. Byggnaden uppför- tles under 1840-talct och var avsedd som hiskopsrcsideus. Andra sam- lingar uv större betydelse somtillför- des museet var J Pfeiffcrs ( 1731- 1 !!06). Dennes an tika mynt iniOr- livades med rnyntkabinellel under 1 790-talel och utgör i dag stommen i

museet~

mycket fina ant ika mynt- samling. Delar av den i numisma- tbka

kret~ar

viilkiinde Adolph Mo- deers ( 1739- 1 799)

~amling

av svcn- l>ka mynt och medaljer kom också

SNT-1 ·96

Här intill redovisas huvuddelen av polletterna. Stora Koppar- bergs Bergslags så kallade mynt- polletter, Höganäs mer allmänna polletter med korg eller skrinda samt några bleck med instan- sade siffror etc är inte medtagna.

under 1790-talet i museets ägo. Det kan nämnas au Modeer genom en gåva i fonn av mynt och medaljer år J 793 Jade grunden till Härnösands högre allmänna lämverks myntsam- ling. Slutligen bör även kronbagaren G C Aspegren ( 1 79 1-1 828) omn;im- nas. Efter Aspegrens död beslöt man au inlösa hans stora samling av bland annat alllika mynt. sve nska my m och medaljer samt jetonger och plåtmynt etc. J musee t s åtkomsth andling för år 1830 kan inhämtas !ol jande imres- santa information:

Aspegrenska M)1llsamlingen

inköpt~s

efter Consistoni academici beslut af

d~

n

27

mars - 1830 fOrdet vill kor an betala en tredjedel öfver metallvtinlet. Enligt Con·

sistorii förordnande af den n dcrp:\ följ.

april reste Hi ldebrand till Carlskrona.

upp,·iigde mynten

och

nedhämtade dem till academien. Guldet viigde 20 'h Ducm.

silfret 139 'l• Lod samt K opparn 6 Lis·

pund 2 markpund. Enligt accord

betalte~

Guldet med 8 Rd rgs Dukaten. Silfrct med l

Rtl 39

skilling rgs lodet

och

K opparn

37

skilling

6

runstyck cn skålpundet.

och

uppgick således hela summan. sedan 1 /3 öfver metallvärdet hlif vit till;tgd. till 683 Rd

22

skilling

8

runstyckcn

~·gs.

hvilka genom extra anslag

af

acadcmie kassan betaltes. Jernmedaljerna .:rhöllos för in- tet.

Den i citatet omnämnde Hilde- brand är ingen mindre än Bror Emil Hildebrand- ( 1806- 1884). År 1830 var han trots sin ungdom docent i numismatik vid Lunds universilcl.

Han skulle senare göra sig känd som riksamikvarie och som förfallare till bl.a. de båda ännu gångbara ref erens- verken över svenska enskilda (ut- given år 1860) och kungliga medaljer (del l och II, 1874 resp 1875).

Guldet vägde således 20 1/2x 3.48 gram r l du kal] = 71,3 gram. medan silverföremålens vikt, 139

³/4

lod, motsvarar 139

3!4 x

13,16 gram r

^J

lod]. det vill säga ungeflir 1.84 kg.

Samlingen av mynt etc i koppar vägde 6

x

6,80 kg [J lispund] + 2

x

0,34 [J markpund] = 4 1 ,48 kg! Sum- man som betalades för hela sam- lingen uppgick alltså till drygt 683 rd rgs vilket. som sagt, skulle motsvara metallvärdet plus 33%. Som j ämfö- rel se kan nämnas en

J

:c stynnans månadslön om cirka 36 rd rgs j ämte mat. Intressant au notera i samman-

-

SNT .;-96

Utgivare

A

vesta Avesta Avesta Avesta Avesta Avesta Avesta Avesta

Dormsj(i Eckersho'm Forbundshåren Garpenberg Garpent>erg Gy11enlors Hellefors Hellefors tiOganas

Höganas

Hoganas

tiöganas

Hoganas Hoganas Hoganas Hoganas Hoganås Hoganås Hoganas Hoganäs Haganäs Hoganäs Hoganäs

Kallmora

Le1

onanker

Lövås

Lövils Lövås Lövås

Lövås L6vås

Löv<ls

N1

ssafors

N•

ssafo

rs Nr

ssafo

rs Nr

sshytto

Nrssh

ytto

Nis

shytto

Sala Sala S

ala

S

a

la S

tjemsun d2 Stora Koppa•

b

S

tora Kopparb

S

to•a Kopp

ar b Stora Kopp artJ Stora Kopp arb S

tora K

opp a1b Stora Kopp arb Stora Kopparb stora Koppar!>

S

tora Kopparb

Stora Kopparb Stora Kopparb Svappavara Svappavaral

Svappavara

We<!evåg

Wlken

W

dhngstlerg

W

dl1ngstlerg

Beskrivning

1

Sligh (l<olryss) K ohl t 669

1

Stigh Ko11

11715 En

lass

wå~n gåårkoppar

WegetB

Weget

C

Afwesla

Elibro T1111a

;transk lilja) Passerar

?asserar Sr

uksPQiten 1lass M

alm En Ryss H:

t.ohl

1/KANI•R·B:)(KJona/1634 1

Stigh Kohl

En KO!Qh Kchl 13 Tunnor Kohl 1)01 1/4)QI Gruwagn)(VII S(Jaoe)(IV S(JadeXIIII

?iog)(IV

Plog

)(l Y.xa)(XXXII Y.xa)(\1111 8åt)C<XJ<It Båt)(\1111 8åt)Qf 8åt)(VII Apoteksllas>.a)(XXXII

Apoteksllas~<l)(XJI Apoteksllas><~)(IV

Apoteksllas>.a)(Vtl

l Siigh Kohl

FlnUll En stalrum \Vt>dh En Stlgh Kahl En Wlndhast

1

Crono dagzwark

l Crondagsv.ercke/EL

D:o)(Stor kungl k

•

ona D

:

o)(Dubb

la F l monogram t Skttt Malm)(N

F

1

/Skttt Malm 1/4 S

llttl M

a

lm 1

Lass Ma

lm

t S

tigt1 K

ohl 1 Slafrum Vvedh 1 s

K

ohl Sah

ta B

1 Slafrum Grtlfwe

dh 1

Lass Was;)(Stor Krona

D:o. t 7 44

lnpu

1

1sat A

R

tSU ND/ l KANNA

l l

ass C

h10110 W

edh

l

/2 Lass C

h1ono W

e

dh l Stlgh Sllat< Kohi)(Hytta t (ryss) K

oht l G7 4)(FH d:o

1

(

ryss) Kohll

682)(FH d:o

l Stigh Skall HohQ(FH 1

Stigll Skall K ahi)(ZU

t Sllgh Kohi)(HI

t (

ryss) Kohl

l Sl<unda Kchfl(JGG

l Sknn<Ja KohQ{CML 10 ma• k

KM

t 721 1

Stlgh Kohi)(Koppr Bergh

20 års f)Ollet

·o

års pollet

Spa~sam/4/1797

2

Kannor driCka

t Kanna OhQ(KJona RF t Stop 0ni)(Krona

RF

Andvändning Kolteverans d:o

gårkoppa•ens vägntng

v~gning

av jlergsl plåtmynt vägning av Cronans plåtmynt

älvbrons ö\'ertan

älvbrons överfan

pas.~agen

geoom bruksporten

leverans av kopparmalm kot Ull stång)äms·Hammaren DrycMspo!'ett

kolleverans d:o

koflevetans en dagsverke e1t kvans dagsverke 1/2 sklll1ng v-.d gnNarbete 4 sklllmg

vld

JOidbfuksarbete 112 skilling d.o

4 sklll1ng

v;;s

)Oidb!uksa•bete 1 sklll1ng o·o

32 s!<llflng vid byggnadsarb 8

s!<ll~ngd:o

32 skitung VId fiske el SJOiart 8 skilling d o

2 skilling d o 1/2 skitllng d:o

32 skilling VId

SJukvåtdsarb 12 skillrng d.o

4

sk1lilng do 112 skilling d o

kolleverans ulleverans

(?)

vedleverans

kolleverans

häst VId

gruvans vmdspel

dagsverks•ollelt do

<1.0

d.o mahnle•1erans

d:

o

d:o malmleverans kalleverans voolev

erans

kollev

erans

vedlev

erans

kolleverans d:o rfryckespollelt vedlev

erans

<f:o kolleverans

o·o o:o

d:

o d:o d:o

d:o myntpollen

kolleverans mynlpollelt

d:o

myn(j)OIIelt om 4 s'KJIIrng ?

d•yc:kespoll""· 2 slolhng?

Dr)'ckespolk!lt

do

Re l' Övrigt Bild 2:

26 :4 e

n

sr

dig 1 26:5

e

n

sidig

2 28:32 ensidig

3 29:33

29 :34 3

t

:48 e

nsidig

31:49 e

n

sidig 32

:58

ensidig 49:1 51:3

t

7:5

4

64:2

64:3

5

68:9 69·1

70:3

76:20

praktexemp'ar

6

76:27 7

76:30

praktexempar 77:37

77:39

77:42 77:46

77:52

77:56 77:58

77:60

78:62 78:65

78:67 78:70 80: 1 mässing

142:2 8

93: 1 ensidig 93:2 er.isidig 93:3

ensidig

93:4

ensidig

93:5

ensidig. praktex

93:

6 praktexemplar 9

93:7

praktexemplar tO

99:3

99:4

99:5 99: t ensid;g 99:2 ens

idig

t

00:3

ensidig

t23:4 11

1

24:11 t6/88

in

punsat

1

26:23

1

26:25

(t 40:6) ensidig 12 17t :4

en sidi g

t

71 :5 en

sidig

172:tta 13

172:12 praktexe

m

plar 1

72:t2a

t72:13 1

73:15

1

74:21

14

1

74:22 ensidig, stämpe!g! 15 175:24

praktexempla

r 175:25

praktex emplar

16 176:39

praktexemplar

t82:1

17

t 83:3

nr 2263 u 1

enen

t

83:4 nr 178

på baksidan 1

93:1 m3ssmg 194:1 praktex. un:r. 2 st

18

195:1

195:2 praktexemplar 19

83

2 3

5 6 7

~

8 9 JO Il

•

Bild

2:1-1 J.

Et11tn·a/ m · IJmkspolleuemal·id

LV/IM. Nmertl

den genomgående hiiga kollSt'n·erings[lmdt'll.

Siffmnw

hiim· i.wr till

flirt~CÅIIillgen ptlfliregtlmde sida. (Foro

Bent:t

Almgnm/LUIIM.

skala

1:1 ). -

84

^{SNT.J ·96}

Svenska Numismatiska Föreninge ns Auktion

den 30 "-:'aj 1996 ,..

r 1~/

.

l

Auktion och visning hålles i statens historiska museer. Storgatan 41 . Stockholm. Visning av objekten försiggår auktionsdagen, kl 15.00 • 17.30 och auktionen börjar kl17.45.

Endast medlemmar i föreningar anslutna till Nordisk Numismatisk Union äger ratt att narvara och att göra inköp. Kontant betalning, gärna med check. som skall utställas på auktionsförrättaren. Inropat material oversändes mot postförskott, varvid porto tillkommer. Insända anbud skall ange ett bestämt högsta bud för ett bestämt objekt. Vid identiska bud inkomna per post ges förtur åt det först poststämplade. Äganderätten övergår till köparen då fu ll betalning erlagts.

Eventuella reklamationer skall för att kunna beaktas framföras senast en vecka efter att inköpta objekt erhå llits.

Frånvarande medlemmars uppdrag för inrop vid auktionen mottages av auktionsförrättare Jan Karlsson , Götgatan 3, 753 15 UPPSALA Anbud skall vara auktionsförättaran tillhanda senast 28 maj.

Anbudslistor vars bud ej resulterat i inköp, kommer ej att återsändas.

Uppnådda priser publiceras snarast i Svensk Numismatisk Tidskrift.

Foto: Christer Nordkvist, SNF.

Sverige

s-t:>•-• 1 ^Gotland W Brakteat LL:XXXIV 2d

Erik XIV

Lo~>~

• ocf2 [,, , lt , ,1 Mark ;1' _~:.

^l

l

l ~ ^.·'

1567 Stockholm

1 '\

\ l ^'1'.?o

^~

^{SM 26 IL/}

Johan III

1/1+ '- ~ / o

6

l)

-1" 3 t- 2 Penningar

i

+

.',f

1576 Stockholm \ ,015

^l.

1$'1>

f ^,.;.,so~>

SM 121 g _!11C " ' ' ö

~~ 06~41

• • L<- 4 öre t) S'

¹

^{',( 1581 Stockholm l? •}

^\/)v''.

^{SM 59 SJ) 1 l .... o}

S i~ismun d .

5 1 Fyrk ,., _'

1')

1598 Stockholm t -l ~_.J5 ^{SM29 4~-c 1/1+} s':.

Karl iX _'

)k: 6 1 1/2 Mark l .! IL \ :),C\ 1607 Stockholm

^l

'!' .,;'\) _{l ~} '-I'V" ^SM60

^"t~

¹

~.s'"'\:>

Gustav Il Adolf

SM114 :<>?.S'1?

7 C

;:o

112 öre 1625 Sllter Klipping

~ 'J ~ ~'" ^{Fyrk '\..s 1627 Arboga} Svagt utpräglad SM 167 1/1+

r'

r,

⁾

t ₁ ^{; ·} 4 to~ ^{Fyrk 1627} Arboga SM 167 1

'}... K. f ns ma

10 \d?'- ^{2 Ore 1650 1/1+}

~ · 1 öre v. •;

^{1 ~}

1631 Sllter SM 139 1?

12 !.u 1 öre 1634 Sala SM81 1/1+

13:0

o

1 öre -. _{1634 Stockholm SM81 1?}

14 1 öre -'• ·r 1634 111+

15 15o 1 öre H -- 1638 Sater Repor SM 105b (111 +)

16 51> 1

öre~

_ .- 1650 Avesta SM 115

17t''tl

1 öre •rov- ^{1653 Stockholm SM85}

18 !o 1/4 öre

^{} ':/l}

1 ,, "' • • 1635 Nyköping SM 123a

19

Karl X Gu st~~ .

' " 1/4 öre 1 " ^{1656 Avesta SM 59 1/1+}

20 ) o _{1/4 öre 1659 Avesta} SM63 1+

21 1/4 öre 1659 Avesta \) -1

'(\'

1+

Karl XII

22 :, .. " 5 öre , , c).

v\

v . 1 1713 Stockholm h? n;- SM 113 1+/01

23 t o 1 daler SM 1718 Stockholm '1S 1+

24 'l_ & ll 1 Daler SM 1718 Stockholm Flink och Färdig

r :,_-,

SM216 1+

Ulrika Eleonora

25

(J.

1 öre KM 1719 Stockholm : c · - SM24a

Fredrik l

Stockholm ?. ~ "'O ·

26 . 1 Rd. Jub. 1721 SM. 58a 1+/01

27. 1 Rd. 1725 Stockholm t4

~')

; • ·' _{SM62 1+/01}

28. 1 Rd. 1732 Stockholm -· . " SM 71b 1/1+

29 1 Rd. 1748 stockhol m Repa, kantskada

_;..p, -):-

- ^{SM88 (1+)}

30. 1 Rd. 1748 Stockholm -" SM88 01 /0

31 1 Rd 1750 Stockholm

^l

'l· l), _{SM90 1+}

32. 1/4 Rd. 1750 Stockholm :._-1-,r.:.

^{r -}"', r

l

SM 106 1+/01

33 10 öre 1739 Stockholm'l "? · SM 121 1/1+

34

·~:-o

10 öre 1740 Stockholm ..._"'"- ' SM 122 1+/01 35 bt-

^{10öre~ !.- t;,~ -}

^o• ~ ~744 Stockholm Al , .. ^{l~ %: - ~·'·•J'} SM 126 01

36 5 öre ' ' :O" 1735 Stockholm SM 137 1+/01

37 5 öre ...

^~

_{1738 Stockholm SM 140b 01}

38. 5 öre

^'

. ^, _{1741 Stockholm SM 143 01}

39. 5 öre - -

1· l !i t.- t •

5(/.i 1744 Stockholm

k• .

( ... 't o•·

SM 146 01

40

o~.,;~·

5 öre ' ' '·9 1747 Stockholm SM 149 01/0

- ''? • ₄₁

¹

₇₁₁ 5öre - l tl5t. c, : ~ _, 1748 Stockholm n

^{h l./0~ ...}

SM 150 1+/01 42 5 öre -

t,\ 't~

1750 Stockholm i-t

(,'St>

SM 152 01

43 ....--'

¹⁵

1 öre 1722 Stockholm SM 157a 01

44 1 öre 1723 Stockholm SM 158a 01/0

45 1 öre 1723 Stockholm SM 158a 1+

46 '!:

~

1 öre 1726 Stockholm SM 161 01

47 1 öre 1732 Stockholm SM 167 01/0

48 1 öre 1733 Stockholm SM 168 1+/01

49 1 öre 1735 Stockholm SM 170 01/0

50 1 öre 1737 Stockholm SM 172 01

51 1 öre

r: ^{1740 Stockholm \ ..} l. !>'l SM 173 01

52 1 öre ,

₁

1742 Stockholm SM 174 1+/01

53 1 öre (IL ^{1743 Stockholm SM 175 01/0}

54. _{2 öre SM 1746 Stockholm SM 313b 1+}

55 '

¹

2 öre SM 1748 Stockholm SM 315 1+

( ")

56 •

,L/

2 öre SM 1748 Stockholm SM 315 1+/01

57. 1 öre SM 1732 Stockholm SM 320 1+/01

58 1 öre SM 1740 Stockholm SM 328

59. 1 öre SM 'o 1742 Stockholm SM 330 1+/01

60 1 öre SM \"( 1744 Stockholm SM 332 1/1+

61 1 öre SM 1744 Stockholm SM 332 1

62 1 öre SM 1747 Stockholm SM335 1

63 .

~

1 öre SM 1748 stockhol m SM336 01/0

64 - 'llJ .... _{1 öre SM 1749} Stockholm SM 337b 1+/01

{! ^{~~· 1 öre SM 1749 stockhol m SM 337a 1/1+}

1 öre SM 1749 stockhol m SM 337b 1

67 1 öre KM 1724 stockhol m SM 346a 1+

68 1 öre KM 1749 Stockholm SM340 1

69 1 öre KM 1750 stockhol m SM349 1+

70 1/2 öre SM 1720 stockhol m SM 342a

Adolf Fredrik

71 1/8 Rd 1768 Stockholm Putsad 1+

26

27

28

72 2 öre SM

~·'J

1765 Stockholm SM 174

73 1 öre SM 1761 Avesta SM 182

74 1/12 Thaler 1763 Pommern

Gustav III

75 1 Rd. 3D. SM 1776 Stockholm SM43 1/1+

76 1 Rd. 3 D.SM 1776 Stockholm liten kantskada SM43 1+

]7 1/3 Rd. 1 Daler SM 1777 Stockholm SM61 1+/01

78 116 Rd. 16 öre 1777 Stockholm SM 77 1?

79 1/24 Rd . 4 öre 1777 Stockholm SM92

80 1/24 Rd. 4 öre 1777 Stockholm SM92 1?

Gustav IV Adolf

81 1 Rd. 1806 Plantsrepor SM29 1+

82 1/6 Rd. 1808 Stockholm SM43 1/1+

83 1/2 Sk. 1802" Avesta SM 53 1+

84 1/4 sk. 1806 Avesta 1+

Karl XIII

85 1/2 Skilling 1817 Avesta SM42 1+

Karl XIV Johan

86 1/2 Rd. Specie 1832 Slackholm SM 74 1+

87 1/8 Rd. Sp 1832 Stockholm SM 86 1+

88 1 Skilling 1832 Stockholm Kantskada SM 130 1?

89 1/2 Skilling 1832 stockhol m SM 131 1+/01

90 1/4 Skillng 1833/32 stockhol m SM 134 1+

Oskar l

91 2 Rd. Riksmynt 1857 Stockholm SM 59 1+

92 50 öre 1857 Stockholm SM61 1+/01

93 50 öre 1857 Stockholm SM61 1+

94 25 öre 1855 Stockholm SM62

95 10 öre 1855 Stockholm SM67e 1+

96 4 Skilling 1849 Slackholm SM 71 111+

97 1/6 Skilling 1854 stockhalm SM 130 111+

98 5 öre 1857 stockhalm SM 132a 1+

99 5 öre 1858n stockhalm SM 133b 1+

100 5 öre 1858 Stockholm SM 133a 1+

101 2 öre 1858 Stockholm SM 136a 1

102 1 öre 1858 Stockholm SM 139b 1+

103 1/2 öre 1857 Stockholm SM 141 1+

Karl XV

104 4 Rd. Riksmynt 1861 Stockholm hack SM 14 (1+)

105 4 Rd. Riksmynt 1864 Stockholm SM 17 01

106 1 Rd. Riksmynt 1860 Stockholm SM 28 1+

107 25 öre 1864 Slackholm SM 37a 1+

108 25 öre 1865 Stockholm SM 38 1+/01

109 25 öre 1871 Stockholm SM 41a 1

110 10 öre 1865 Stockholm SM46 1+

111 5 öre 1860 Stockholm SM 51 a 1

112 5 öre 1867 stockhol m SM 58b 1+

113 2 öre 1861 Slackholm SM 61 1+

114 1 öre 1867 Stockholm Kantskada SM 77

115 1/2 öre 1867 Slackholm SM 81a 1+

Oskar Il

116 20 Kr 1889 Stockholm SM 16 01

117 10 Kr 1876 Stockholm SM27 1+/01

118 5 Kr 1901 Stockholm SM40 01

119 1 Rd. Riksmynt 1873 Stockholm SM41 1+/01

30

32

38

120 5 öre 1873 Stockholm SM 132a 1/1 +

121 2 öre 1873 Stockholm SM 133 1

122 1 öre 1873 Stockholm SM134c 1+

123 2 Kr 1876 Stockholm SM44c 1?

124 2 Kr. Jub 1897 Stockholm SM 54 01

125 2 Kr. Jub 1897 Slackholm SM 54 01

126 2 Kr. Jub. 1897 Stockholm SM 54 01

127 2 Kr 1907 Stockholm SM61 1

128 2 Kr. Jub 1907 Stockholm SM 61 01

129 1 Kr 1875 Stockholm SM62 1?

130 1 Kr 1876/5 Stockholm SM 63b 1?

131 1 Kr 1880 Slackholm SM 66 1

132 1 Kr 1906 Slackholm SM 79

133 50 öre 1878 Slackholm SM 83 1/1 +

134 25 öre 1877 Slackholm SM 94

135 25 öre 1898 stockhol m SM 104 01

136 25 öre 1 907 Slackholm SM 80 1+/01

137 10 öre 1874 stockhol m SM 110 1

138 10 öre 1899 Slackholm SM 126

139 10 öre 1900 stockhol m SM 127 1/1 +

140 5 öre 1874 Slackholm SM 135 1+

141 5 öre 1874 Stockholm 1+

142 5 öre 1877 Stockholm SM 138 1+

143 5 öre 1877 Stockholm 1/1+

144 5 öre 1882/1 Slackholm SM 143b 1 ?/1

145 5 öre 1883 Stockholm SM 144 1+

146 5 öre 1883 Slackholm 1+

147 5 öre 1895 Slackholm SM 154 1+/01

148 5 öre 1895 Stockholm 1+

149 5 öre 1899 Stockholm SM 158 1?

150 5 öre 1902 Stockholm SM 161

151 5 ore 1907 Stockholm SM 166

152 2 öre 1875 Slackholm SM 168a 1

153 2 öre 1876/5 Stockholm SM 169b 1?

154 2 öre 1878 Stockholm SM 171b 1+

155 2 öre 1 878 Stockholm 1+

156 2 öre 1896 Stockholm SM 188 1/1+

157 2 öre 1904 Slackholm SM 195 1+/01

158 1 öre 1875 Stockholm SM 200 1

159 1 öre 1878 Stockholm SM 203 1+

160 1 öre 1879 Stockholm SM 204a 1

161 1 öre 1880 Slackholm SM 205b 1 / 1+

162 1 öre 1891 Stockholm Kantskada SM 215 01

163 1 öre 1903 Stockholm SM227 1+

164 1 öre 1905 Stockholm SM229 1+

165 1 öre 1906 Stockholm SM230 1+/01

166 1 öre 1907 Stockholm SM 231 1?/1

167 1 öre 1907 stockhol m SM 231 01

Gustav V

168 5 Kr. Jub. 1935 Stockholm SM 39 1+/01

169 2 Kr 1929 Stockholm SM 14

170. 2 Kr. 1934 Stockholm SM 18 1+/01

171 2 Kr. 1926 Slackholm SM 12 1+/01

172 2 Kr. Jub. 1932 Stockholm SM 17 1+/01

173 2 Kr. Jub. 1938 Stockholm SM22 1+/01

39

54

56

57