Duffey (1963)noterade massupptridande av spindlar pa h6sten vid tva 6versvaminade 10kaler i England.Aven dar var P ′ yg″ α′″ 221 den dO―
minerande arten Det r6rde sig emenertid om brs6k fran spindlarna att med vindens hialp ta sig fran omradet(fran spindelvartorna sinds en trad ut sonl fangas upp av vinden). Detta obser―
verades inte vid Osten.Under artificicHa fё rhal―
landen (fllterbaddar vid reningsverk)har aven massupptradande av linyph五 der konstaterats (DufFey&Green 1975,Dumey 1979).
Sunllmary
Together with other arthropods,i e Coleoptcra, Heteroptera,Hymenoptcra and Diptera,spidcrs (Araneac)were fOund in large numbers in a
n。 。ded alder(4′ ″
“
s)W00d l April 1979 in SW Sweden.The spiders were running along the rail―
ing of a foot― bridge or found in webs atthe bHdge piles. Approxiinately 2000 individuals werc observed at the foot‐ bridge. The most frequcnt species(perhaps 90%)waS Pο ″力ο″″α ′ yg‐
777α
′″″,Other species found were Sα ν′ g″yα ルο 4-
Notiser 107
tata, Tetragnatha sp., Anelosimus sp. and Dlc- tyna sp.It is suggested that the bridge was a sort of refuge for the arthropods in the flooded envi- ronment.
I am grateful to Dr. E. Duffey for supporting me with information about his observations on mass occurrence of linyphiid spiders in England.
Litteratur
Askenmo, C., von Br<imssen, A., Ekman. J. & Jans- son, C. 1977. Impact of some wintering birds on spider abundance in spruce - Oikos 28:90-94.
Duffey, E. 1963. A Mass Dispersal ofSpiders - Trans.
Norf. & Norw. Nat. Soc. l0 (1): 38-43.
Duffey, E. 1979. Aerial dispersal by linyphiid spiders from filter beds - Br. arachnol. Soc. Newsletter 26:
34.
Duffey, E. & Green, M. B. 1975. A linyphiid spider biting workers on a Sewage-treatment plant - Bull.
Br. arachnol. Soc. 3 (5): 130-131.
Locket, G. H. & Millidge, A. F. 1953. British Spiders Vol. IL London (Ray Society).
Bengt Gunnarsson
Dept. of Zoology, University of Gtiteborg Box 25059, 5-400 3l G<iteborg, Sweden.
Massf<irekomst av noshornsbagge i vhxthus
[Mass-occurrence of the rhinoceros-beetle (Oryctes nasicornis L.) in glasshouses (Col., Scarabei- dae)l
STAFFAN WIKTELIUS
En plantskola nagra mil norr om Uppsala har drabbats av en massfё rekomst av noshornsbagge (Oη Cr′ S ″αSJCOr72Js L.). Plantskolan bedrivcr odling av prydnadsvaxter och grё nsaker bade i vixthus och pa friland. Noshornsbaggarna har blivit si manga att de utgё r ett stort problem fё r
agaren. Genonl larvernas b6kande i jorden far smaplantor svart att rota sig, dessutom gnager larvcrna gangar i traramar Och gnagcr sё nder plastkrukor.Larverna rlnns framfё rant i vaxthu_
sen inen fё rckominer aven l drivbinkarna.
1974 observerades de fbrsta larverna. Dessa kom troligen lned gammal hastgё dsel till vaxthu_
scn. Skalbaggarna trivdes bra och fё rё kade sig
snabbt Under sominaren 1979 hade de blivit sa talrika att de fё rorsakade ordentliga problem.
Under hё sten 1979 kundc agarcn p10cka ca 40 000 1arver ur ett vaxthus. En enda jordllda
(3× 3 rn)kunde innchaua upp til1 5 000 1arver De vaxthus sOm drabbats ar relativt ganlla Odlingcn skeri kompostrikjord pajordg01v Od‐
lingssattct rned mycket halin och naturgё dscl ar fOrmodligen dcn st6rsta orsaken till att nos‐
hornsbaggen kunnat uppfё r6kas sa kraftigt.
Under de fё rsta aren kunde cn markerad svarmning av de vuxna skalbaggarna markas.
Dcnna skeddc vid midsommartid. Under de sc―
naste aren har dock svarmningsperioden f6r―
108 ,Vο
r′s′ ′
Fig l.Ett fullbildat nOshornsbaggepar Adult rhinoceurs bectles.
svunnit och parning och agglaggning tycks kunna ske nar som helst under aret.Det relat市 tjimna
vttxthuskⅡ matet tycks ha suddat ut skalbaggens ganlla rnarkerade livscykel.
Ar■ oshornsbaggen pi vag att blien skadegOrare?
Noshornsbaggens ursprungliga livsrum ar i murkna trttdstammar men lever numera i sag_
spanhё gar, 16vhё gar ener kOmpOster. Den ar kanske pa vag att bli en skadeg6rare i vaxthus och binkgardar? Det ir inte fbrsta gangen som den observerats som skadeg6rare. Albert Tull‐
gren skriver om noshornsbaggen i sin omfangSri_
ka bok''Kulturv,xterna cch● urvarlden''sOm utkom 1929:''NagOn ging kOmma de med mull―
rik jord till drivbankarna och kunna dl i dessa
anst,1la stor fё r6delse genom sitt bё kande ijor―
den."
Fig. 2. Ungefdr 25 000 larver plockade ur 30 m2 vhxt- husyta.
About 25 000 larvae collected from 30 m2 under glass.
Summary
A market garden has been attacked by the rhino- ceros-beetle (Oryctes nasicornis L.). The insect is so abundant that it has become a real pest. The larvae almost prevent small plants from rooting by digging. From one small glasshouse the owner collected about 40 000 larvae over a period of a
few days.
Litteratur
Tullgren, Al 1929. Kulturvixterna och djurvirlden.
Stockholm (Albert Bonniers f<irlag).
Staffan Wiktelius
Department of Plant and Forest Protection Swedish University of Agricultural Sciences P. O. Box 7044, S-750 07 Uppsala, Sweden
． 、ふ 一〓
一 Ｉ 議
一 ‘ ヽ
・ 一 ・
，
． ¨ 一
一一 一一 一 一
．
｀争 ヽ
“
