• No results found

Vingutveckling hos Capnia atra Morton i Abisko‐ omridet (Plecoptera)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vingutveckling hos Capnia atra Morton i Abisko‐ omridet (Plecoptera)"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vingutveckling hos Capnia atra Morton i Abisko‐ omridet (Plecoptera)

KARL NIIULLER och HANS MENDL

Mtiller, K. & Mendl, H.: Vingutveckling hos Capnia atra Morton i Abisko-omrfldet (Ple- coptera). [@evelpment of wings in Capnia atra Morton in the Abisko area @lecoptera).] -

Ent. Tidskr. 99:l I l-l l3 (1978). Lund, Sweden, I December 1978. ISSN 0013-886x.

Investigations, carried out in two small streams and in the Lake Tornatriisk in the Abisko area, revealed two morphologically difrerent populations of the stonefly Capnia atra. Al1 imagines in the two streams had normally developed wings, whereas imagines emerging from the lake, on the other hand, were extremely short-winged (brachypterous). The most conspicuous difference between the two biotopes was the water temperature at the time of oviposition and egg-development. It seems likely that shortwinged condition is determined at this stage.

K. Mriller, Dept. of Ecological Zoology , University of Ume6, 5-901 87 Umei, Sweden.

H. Mendl, Johann-Schiitz-Strasse 31, D-8% Kempten, WestCermany.

OIka brfattare(Hynes 1941,Tieder 1941, Aubert 1945,Brinck 1949)har pavisat fenomenet med kortvingadc backsiandOr Och diskuterat orsakema,utan att annu kunna ge en slutgiltig

fё rklaring.Pi den skandinaviska halvё n tende―

rar antalet kortvingade backslandOr att ё ka nor‐

rut i fJ狙

lomradena.Ett undantag tt dc av η eder (1941)funna kOrtvingadc Caρ ″ゴ a vid Vattem.

Han fё rklarar dctta incd att populationen dar計 isolerad fran huvudutbrcdningsomradet.

Fё religgandc undcrsё kningar visar att h● den ё ver havct cller den nordliga breddgraden● kan vara orsaken till fё rekomsten av kortvingade

ρ″

arter.

Unders6kningarna utfё rdes genom handfangs_

ter och fdlenlor vid trc platscri Abisko omradet:

1.Tometrask pa sё dra sidan vid Abisko natur‐

vetenskapliga stations landningsbrygga och pa norra sidan vid Jcbre可 okkStugan.lFig。 1)

2.Vid en liten back ca 400 m ёster om land‐

ningsbryggan(den S k Lagunbhcken).oFig l) 3.Vid NjakttOkk Ca l km vaster Om Abisko na‐

turvetcnskapliga station.oFig.2)

Resultaten av dcssa fingster framgar av Tab. 1.

Undcrsё kningarna utfё rdes under klacknings‐

pcriOden 1976 vid lokal l och 2 och undё

r klack‐

面 gsperiodcn 1975 och 1976 vid loka1 3.Under bagge aren infaner klackningsperioden vid samt‐

liga lokaler mcllan 5 och 25 m可 。 SiSOm aven

'. Lagun

Tornetrask

il

I

+ N

Fig. l. Flngstplatserna (o) firr C. crrd vid Torne trasks strand vid Abisko Naturvetenskapliga stations land- ningsbrygga och vid Laguribhcken.

Collecting sites (o) for C. atra at the shore of the lake

Torne triisk at the landing-stage of Abisko Scientific

Station and at the stream Lagunbiicken.

(2)

112 K.″ ″〃ι″ &〃 .″ ′″グ′

, l

TQ Niaka‐

=jokk

Fig. 2. Njakajokk.

tidigarc undcrsё kningar visar 「 〔 hOmas 1969,

Mcndl&M● ller 1970,1974,Butz 1972,Daan&

Gustafsson 1973)skcr klackningen f6re isloss‐

ningcn. Insektcrna lamnar vattnet genom spHckor i istacket Och vandrar ёver snё n tin namaste buskage dar dc kryper nerifё rnan.Vid NjakttOkk kunde vi bekrttLa tidigare undersё

k‐

ningar av Thomas(1966), att imagines vandrar uppstrё ms frin klackningsplatsen. Fargmarkta Caρ ″

α′ ″ α Vandrade inda upp til1 200 m upp‐

strё ms vid backcns strandcr. Iく lackningen skcr under fё middagstimmarna och enbart nar luft_

temperaturen ё

verstiger O°

C.

、′ ara undcrsё kningar visar att inonl ett rclativt begransat geograrlskt omradc upptrader tva rnor_

fologiskt skilda populationer Fig.3a och b).De vid stranden av「 Fornetrask funna c.α ′ ″ α Var ana kortvingade.I)arcmot kunde vi hos dc fran de bada sma backarna klackta c. α′ ′ α uteslutande patrttFa exemplar mcd normala vingar. Av de

Tab. L Frirdelning av normalt vingutvecklade och kortvingade C. atra.

Frequency of long-winged and short-winged C. atra at 3 sites (l :lake,2 and 3:small stream.).

Lokal Antal

Normalvingutvecklade kortvingade hanar honor hanar honor

(可6)

oack) (back)

92 113

olika faktorer som kan pavcrka vingutvecklingen kan vi utcsluta hadlagC. I卜 Ijak■ Okk upptrader C. α′ ″ α pa en nivi av 70 m ё ver「 Fometrasks vattenniva.Fotoperiodcn ar aven lika pa samtli_

ga undersё kningsplatscr.Dcn cnda faktor som Skiter sig ar vattentemperaturen.Temperatumi‐

van under aret skiljer sig avscvart i TOrnetrask

jambrt med de t]lrinnande backama.Den ar

betydligt lttre i Tometrask.Dcn st6rsta skillna―

den tt under C.α ″θ 's tttglを 絶 gning(manadsskif_

tet juniん

uli), da backarna uppnar ett dygnsme―

deivarde pa lo_12° (3 och Tornetrask 4-6° C.

Vi kan d utesluta m● lighCtCn att det kallare vattnet paverkar enflbryonalutvecklingcn i en sa―

dan riktning att vingarnas utvcckling bcstams pa dctta stadium,pa sa vis att den kallare tempera―

turnivan inducerar denna ''defekt''. Att kort―

vingade C. α′ ″ α upptrader fё rctradesvis i hOgt belttna ttё ar宙 sade aven mateHalct fran de un_

Fig. 3. Normala (a) och korta (b) vingar hos C. atra (kroppsliingd 5,5 mm).

Normal (a) and short (b) wings of C. atra (body length 5.5 mm).

30 92

47

(3)

dersё kningar som Daan&Gustafsson(1973)ut‐

fё rde i den l.012 nl ё h belagna sJOn Kabrcttau_

rats,dar 809る av de kllckande C.α ″ ″ a var kort‐

vingade.

Undersёkningarna utfOrdcs med stё d av Sta‐

tens naturvetenskapliga forskningsrad.

Litteratur

Aubert, J. 1945. Le micropt6risme chez les Pl6copti- res. -Revue Suisse de Zool.52:395-i99.

Brinck, P. 1949. Studies on Swedish Stoneflies. -

Opusc. Ent. Suppl. ll.

Butz, I. 1973. Orientierungsverhalten bei Capnia atra

@lecoptera). - Oikos 24 :33

1

-336.

Vingutveckling hos Capnia atra I l3

Daan, S. & Gustafsson, K. 1973. Midsummer night emergence of stoneflies @lecoptera) in a Lapland nountain lake. -Aquilo Ser. Zool. 14l.29-33.

Mendl, H. & Miiller, K. 1970. Die LaufaktivitAt von Capnia atra Morton @lecoptera). - Oikos, Suppl.

13:75-:79.

Mendl, H. & Mtiller, K. 1974. Die Plecopteren des Messauregebietes. - Ent. Tidskr. 95:129-147.

Thomas, E. 1966. Orientierung der Imagines von Cap- nia atra Morton (Plecoptera). - Oikos 17 :278-280.

Thomas, E. 1969. Orientierung der Imagines von Cap- nia atra Morton (Plecoptera) II. - Oecologia 2:376- 384.

Hynes, H. B. N. 1941. The taxonomy and ecology of the nymphs of British Plecoptera with notes ln the adults and eggs. -Trns. R. Ent. Soc. 9l:459-557.

'Ijeder, B. 1941. Capnia atra Morton vid Viittern.

Opusc. Ent. t0:ll-14.

Nya bё cker om bttrnstensfossil

Scdan dcn scnastc popularvetenskapliga ё vcr―

sikten fran 1949 ёvcr inklusicr fran dcn Baltiska barnstcncn har sa manga nya fakta om birn―

stcnsfyndigheter och deras fossilinnchall kommit till,att cn anmin presentation av barnstensforsk‐

ningens nuvarandc rcsultat verkligen var cfter―

9-Ent Tidskr 3′ 1978

lingtad. Dr. Dieter Schlee, 可alv cn aktiv barn_

stcnsforskare, har pa tyska skrivit ett myckct valillustrcrat haftc― ねrgfOtograflcrna ar av allra h6gsta klass― med titein:Bθ ″ ″ sr′ ′ ″._stuttgar―

tcr Bcitr. Naturk C:8. 1978 pp 72. Framst'11- ningens tyngdpunkt ar lagd pa bearbctnings―

metoderna och utvarderingen av resultaten fё

r

vetenskapliga fragestallningar inonl zoologin.

References

Related documents

a) Inom den regionala utvecklingen betonas allt oftare betydelsen av de kvalitativa faktorerna och kunnandet. En kvalitativ faktor är samarbetet mellan de olika

I dag uppgår denna del av befolkningen till knappt 4 200 personer och år 2030 beräknas det finnas drygt 4 800 personer i Gällivare kommun som är 65 år eller äldre i

Denna förenkling innebär att den nuvarande statistiken över nystartade företag inom ramen för den internationella rapporteringen till Eurostat även kan bilda underlag för

Den förbättrade tillgängligheten berör framför allt boende i områden med en mycket hög eller hög tillgänglighet till tätorter, men även antalet personer med längre än

Det har inte varit möjligt att skapa en tydlig överblick över hur FoI-verksamheten på Energimyndigheten bidrar till målet, det vill säga hur målen påverkar resursprioriteringar

Detta projekt utvecklar policymixen för strategin Smart industri (Näringsdepartementet, 2016a). En av anledningarna till en stark avgränsning är att analysen bygger på djupa

DIN representerar Tyskland i ISO och CEN, och har en permanent plats i ISO:s råd. Det ger dem en bra position för att påverka strategiska frågor inom den internationella

Av 2012 års danska handlingsplan för Indien framgår att det finns en ambition att även ingå ett samförståndsavtal avseende högre utbildning vilket skulle främja utbildnings-,