Men ä v e n de m a t e m a t i s k t mer eller m i n d - re o b e g å v a d e s framsteg m å s t e v i d i n d i v i - duell undervisning v ä c k a en s ä r s k i l d t i l l - fredsställelse, n ä r m a n ser dem p å ett nöjaktigt s ä t t l å n g s a m t

Full text

(1)

Som j a g ser d e t

Räkneundervisning en

De l ä r a r e som undervisat individuellt i räkning och. e r h å l l i t vana och funnit framgång i denna metod skulle s ä k e r l i - gen inte s å g ä r n a v i l j a å t e r g å t i l l klass- undervisning. Det m å s t e j u dock ä v e n v i d klassundervisning v a r a en t i l l f r e d s s t ä l - lelse a t t se de n o r m a l b e g å v a d e hand i hand med de mer r ä k n e b e g å v a d e , p å för- svarligt a v s t å n d och genom ideliga hopp åtföljda av de i r ä k n i n g mer eller mindre obegåvade, t r a s k a genom kurserna. V i d individuell undervisning k o m m e r de nor- malbegåvade f r a m i u n g e f ä r samma t a k t , men de r ä k n e b e g å v a d e hinner l ä n g r e och blir d ä r f ö r s ä r s k i l t stora g l ä d j e ä m n e n . Men ä v e n de m a t e m a t i s k t mer eller m i n d - re o b e g å v a d e s framsteg m å s t e v i d i n d i v i - duell undervisning v ä c k a en s ä r s k i l d t i l l - fredsställelse, n ä r m a n ser dem p å ett nöjaktigt s ä t t l å n g s a m t men s ä k e r t av- verka avsnitt efter avsnitt av kursen.

En sak som v i d a l l r ä k n e u n d e r v i s n i n g mera borde b e t ä n k a s ä r a t t de r ä k n e t r ö g a borde ha mer t r ä n i n g ä n de r ä k n e b e g å - vade. Det k a n v a r a frestande a t t t i l l de- ras hjälp k o r t a av kursen n å g o t , f ö r a t t de följande l ä s å r ska k u n n a b ö r j a p å den nya kursen i den n y a boken. Men r ä k n i n g är en t r ä n i n g s s a k , och de som har s v å r t för sej i r ä k n i n g skulle helst t r ä n a ä n n u mer, i varje f a l l inte mindre ä n de nor- malbegåvade. D e t t a ä r en sak som v ä l ändå borde beaktas i den n y a undervis- ningar o m grundkurser och t i l l ä g g s k u r - ser. T i l l ä g g s k u r s e r n a borde koncentreras ningsplanen, som v ä l k o m m e r med anvis- till skoltidens slutskede. Sjunde klassens kurs, som j u enligt l ä r o b ö c k e r n a s u t t o l k - ning av kursplanen n ä r m a s t b l i v i t ett hop- kok p å hela realskolkursen, borde f å be- traktas som en t i l l ä g g s k u r s . M å n g a sjun- deklassare ä r absolut inte mogna f ö r den kursen. Ofta nog b e h ö v e r de i s t ä l l e t t r e år för femte och s j ä t t e klassens kurser, nota bene o m de ska bibringas s å d a n f ä r - dighet t . ex. i s j ä t t e klassens b r å k l ä r a a t t de ska kunna a n v ä n d a den i det p r a k t i s k a livet. E n del r ä k n e t r ö g a b a r n p å landet, där inte h j ä l p k l a s s u n d e r v i s n i n g f ö r e k o m - mer, borde inte f ö r a s f r a m l ä n g r e ä n t i l l och med d e c i m a l b r å k . Det ä r j u b ä t t r e a t t de kan r i k t i g t det de k a n ä n a t t a l l t ska sitta löst. E f t e r ö v e r g å n g t i l l a l l m ä n t bråk k a n f ö r m å g a n a t t a n v ä n d a decimal- bråk f a k t i s k t g å t i l l b a k a . A l l t k a n b l i en enda r ö r a . Undertecknad har en b e s t ä m d känsla av a t t speciellt i r ä k n i n g m y c k e n fåfäng l ä r a r m ö d a l ä g g s ned och l i k a s å mycken f å f ä n g e l e v m ö d a . T y skolan h a r inte den m ö j l i g h e t e n a t t ge de r ä k n e t r ö g a tillräcklig träning i a l l t som n u i n g å r i folkskolans kurs, s å a t t dessa k a n f å n å - gan p r a k t i s k a n v ä n d n i n g d ä r a v . D ä r f ö r bör kursen f ö r deras del f ö r k o r t a s .

En efter dessa principer upplagd i n d i -

viduell undervisning borde finna s t ö d i en l ä r o b o k , som ä r s ä r s k i l t anpassad t i l l den- na metod. Ö n s k e m å l som m a n kunde ha b e t r ä f f a n d e en s å d a n ä r a t t alla s k r i f t - l i g a r ä k n e e x e m p e l i hela skolkursen s t å r i l ö p a n d e n u m m e r f ö l j d . Det borde b ö r j a med n u m m e r 1 i tredje klassen och sluta med t . ex. 7 000 i sjunde. Ä n d å kunde j u varje å r s k u r s utges i s i t t eget h ä f t e . H u - v u d r ä k n i n g s e x e m p e l (och ev. fyllnads- exempel f ö r skolor med klassundervis- ning) borde i n f l i k a s men följa s ä r s k i l d a nummerserier. T i l l varje k u r s h ä f t e borde

b i l ä g g a s ett eller t v å diagram. P å dessa b ö r en n o r m a l k u r v a f ö r r ä k n i n g e n s f o r t - skridande under l ä s å r e t v a r a i n r i t a d , och vidare b ö r det d ä r v a r a u t m ä r k t v a r k u r - sens olika avsnitt b ö r j a r och slutar eller

— v i l k e t ä r detsamma — v a r p r o v r ä k - ningarna finns — efter v i l k e t r ä k n e e x e m - pel och v i d v i l k e n t i d p u n k t p å l ä s å r e t . P å n o r m a l k u r v a n skulle o c k s å k u n n a a n g e » p å v i l k a s t ä l l e n det ä r s ä r s k i l t a n g e l ä g e t a t t eleven f å r l ä r a r e n s ledning, v i l k e t a l l t skulle k u n n a u n d e r l ä t t a l ä r a r e n s över- b l i c k ö v e r det hela. — P å diagrammer

(2)

u t r i t a s sedan av l ä r a r e n l ä r j u n g a r n a s re- alkurvor. ( J f r Ture Ericsson m . f l . B2- och B3-skolan.) F ö r varje g å n g l ä r j u n g - en avslutat ett avsnitt av kursen med en g o d k ä n d p r o v r ä k n i n g , u t m ä r k s detta p å n å g o t s ä t t p å n o r m a l k u r v a n , t . ex. d ä r - igenom a t t p r o v r ä k n i n g e n s nummer ifylls med r ö t t . Ä v e n p r o v r ä k n i n g a r n a b ö r ges individuellt, och eleven b ö r ha m ö j l i g h e t att efter n y f ö r b e r e d e l s e g ö r a om en miss- l y c k a d p r o v r ä k n i n g . — Det ä r självfallet a t t en s å d a n samling diagram, utvisande varje l ä r j u n g e s s t å n d p u n k t i kursen, skul- le v a r a utomordentligt v ä r d e f u l l v i d lä- rarbyte. Och genom att diagrammen ofta och regelbundet ifylls, b ö r l ä r a r e n å t - minstone en g å n g varje vecka kunna över- blicka hela situationen.

Genom a t t alla ä r i n s t ä l l d a p å a t t inget f å r hoppas ö v e r eggas eleverna t i l l arbe- te. De vet a t t det inte b l i r n å g o n n y bok, f ö r r ä n den gamla ä r u t r ä k n a d . V a r och en kommer a t t k ä n n a mer eller mindre ansvar f ö r a t t kursen medhinns. Det k a n d ä r v i d h ä n d a a t t eleverna s j ä l v m a n t slu- ter sej samman i grupper. D å u n d e r l ä t t a s l ä r a r e n s arbete, och han k a n ha gemen- sam g e n o m g å n g . De s ä r s k i l t m a t e m a t i k - b e g å v a d e b ö r inte hejdas av fyllnadsexem- pel. T y d å b e r ö v a s de den eggelse som ligger i t ä v l i n g s m o m e n t e t . Det ä r b ä t t r e för dem a t t f å g å vidare och kanske s å s m å n i n g o m b l i en hel å r s k u r s före eller mer. Detta ä r s ä r s k i l t betydelsefullt f ö r s å d a n a som ska g å ö v e r t i l l l ä r o v e r k . I t r a k t e r d ä r det inte finns f e m å r i g real- skola b ö r en bra elev, som i femte klas- sen r ä k n a t s j ä t t e klassens kurs, ha gans- k a stora chanser a t t k l a r a en tentamen t i l l f ö r s t a klass i f y r a å r i g realskola. M a - tematiken b r u k a r j u annars i s å d a n a f a l l v a r a den v ä r s t a s t ö t e s t e n e n .

B å g n a r H ä r n e l i u s

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :