1 UPPSALA UNIVERSITET
Teologiska institutionen
Religionshistoria & Beteendevetenskap C 30hp Vårtermin, 2021
Handledare: Victor Dudas
Betygssättande Lärare: Andreas Önver Cetrez
“Glöm Allt Du Lärt Dig Förut!”
En Religionpsykologisk studie om förändrade upplevda Gudsrelationer och det psykiska välmåendet bland före detta sektmedlemmar
Amos Rova Amos.Rova.0328@student.uu.se
2 Abstract:
The idea of sects has been something observed from a distance, which creates a mystery regarding what occurs in these selective religious groups. In today's media cults is often depicted as mystic groups, but is that a correct portrayal of cults, or is in fact misleading? The purpose of this thesis is to create an overview regarding the mental health by former sect members by the usage of Heider Fritz interpretation of attribution theory. The issue that will be leading this thesis is “How can attribution theory be used to understand sect defectors regarding their mental health?”. This work will be analysed with thematic analysis, due to it being more fitting, regarding to the material based on peoples own stories about their experiences, as well as the usage of theory functioning like framework while reading and later analysing the material. The theory that will function as a base for the work is as mentioned, Attribution theory describe people under the impression that events outside of logical explanation is caused by God. In a religious perspective the roles between God and humans are mentioned several times throughout the Bible. The result of this thesis shows that people in Swedish sects develop mental illness due to the strict image of God and the
pressure put on members by parish leaders, that functions as a form om degradation.
Although it is important to underline that one cannot generalize the members of a sect, due to the complex individuality prerequisites that each person obtain. The prerequisites vary from person to person and therefore establish the psyche of every individual and the risk of developing a mental illness.
Keywords: Religion, sects, attribution theory, groups, thematic analysis, Social Psychology
3
4
Innehållsförteckning
1. Inledning …...4
1.1. Syfte och mål …...5
1.2. Frågeställning …...5
1.3. Definitionsbegrepp...5
1.4. Avgränsning …...6
1.5. Forskningsgenomgång …...6
1.5. Material …...8
2 Teori...…...9
2.1. Presentation av teori …...9
2.2. Arbetsmodell …...11
Kapitel 3 Metod...11
3.1 Metod...11
3.2 Etiska överväganden...11
3.3 Tematisk analys…...12
3.4 Kodningstabell...13
3.5 Validitet...13
4 Resultat och Analys …...…...14
4.1. Resultat …...14
4.2. Analys …...22
4.3. Slutsatser …...27
Kapitel 5 Diskussion …...29
Sammanfattning …...32
Referenser…...32
5 Kapitel 1 Inledning
1.1 Inledning
“Glöm allt du lärt dig förut! Nu är det nya uppenbarelser för nya tider. Se inte tillbaka, gå framåt, framåt i den Helige Ande! Gud kallar dig att vandra vidare med honom!”
Och jag vill så gärna göra det, vill lämna allt gammalt bakom mig och sträcka mig efter det som Gud har i beredskap åt mig. (FRI, 2004. s.68)
Citatet skildrar en händelse en före detta sektmedlem beskriver under hennes tid i Livets Ord, som hon observerade under en gudstjänst. Citatet beskriver den syn på Gud som den
personen hade under tiden hon var medlem i Livets Ord. Jag anser att citatet visar en bra bild av den Gudsbild som framkommit ur samlingen av intervjuer av före detta sektmedlemmar i boken Manipulation pågår (2004). Den förekommande Gudsbilden skildras utifrån individers gruppmedverkan inom ramverket av en sluten församling, vilket är en bidragande faktor till att deras Gudsbild kan framstå som annorlunda och urskilja sig från till exempel öppna församlingar (Heider, 1958). Inom socialpsykologi betonas attributionsteorin vilket beskriver hur människor observerar och tolkar orsakssamband för sina egna, och andra individers handlingar. Jag anser att denna teori kan förklara vissa informanters perception av Gud, men även hur deras psykiska hälsa påverkats av den Gudsbild som existerade i de sekterna de tillhörde. För att förstå hur svenska sekter kan påverka sina medlemmars psykiska hälsa kommer jag använda mig av sektavhoppares berättelser återfunna i boken Manipulation pågår (2004) genomförd av den svenska hjälporganisationen Föreningen Rädda Individen (FRI).
Med denna uppsats ämnar jag utifrån FRI:s bok belysa den påverkan sekter kan ha på sina medlemmar, utifrån informanternas egna upplevelser dokumenterande i Manipulation Pågår (2004). Studien kommer ske utifrån att analysera de före detta medlemmars berättelser för att se hur deras deltagande i församlingar kan ha en positiv och negativ effekt på deras psykiska mående, analyserat utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. Frågan kommer analyseras utifrån Fritz Heiders attributionsteori då jag anser att den teorin är användbar i denna studie då den identifierar hur människors perception påverkas av utomstående faktorer, samt hur människor ser på fenomen som är utanför logisk förklaring. Detta ämne är intressant då det ger en inblick hur sektmedlemmar kan förklara olika händelser och tolkningar av Gud. Det är även intressant då det kan ge en bra bild av olika faktorer som kan påverka människor inom sekters mentala hälsa. Min studie om sektmedlemmars upplevda perception av Gud och deras mentala hälsa kopplat till den Gudsbild som porträtteras i församlingarna är relevant för ämnet religionspsykologi då det ger ett perspektiv på människors perception av Gud och deras mående kopplat till religiositet. Denna studie belyser dels hur perception kopplat till Gud kan se ut för olika individer, men även hur perception av Gud kan ta form i slutna religiösa grupper som sekter.
6 1.2. Syfte och mål
Syftet med uppsatsen är att skapa en tydlig bild av den psykiska hälsa som förekommer ur ett religionspsykologiskt perspektiv utifrån attributionsteorin som den presenteras i The
psychology of interpersonal relations (1958) av Heider Fritz. För att nå det syftet kommer jag undersöka före detta sektmedlemmars berättelser från deras tid i församlingarna: Livets ord, Kristi församling (Church of Christ) och Arkens bibelskola för att kunna analysera den psykiska påverkan en sluten församling kan ha för individen och gruppen. Intervjuerna från de före detta sektmedlemmarna är hämtade från boken Manipulation pågår (2004) av Föreningen Rädda Individen (FRI). Målet med studien är att klarlägga faktorer för psykisk ohälsa utifrån de intervjuerna med före detta sektmedlemmar presenterade i Manipulation pågår (2004). Målet med studien ämnar utifrån intervjusubjektens relation med Gud, och hur bibehållandet av relationen med Gud kan vara påverkande faktorer för deras mående. Jag kommer smått beröra församlingens påverkan på individen och de psykiska konsekvenser som depression eller ångest, som sektmedlemmar kan få som en följd utav sitt deltagande i församlingen (FRI, 2004).
1.3 Frågeställning
Hur kan attributionsteorin användas för att förstå före detta sektmedlemmars berättelser gällande deras psykiska hälsa?
- Vilka faktorer har positiva effekter på informanternas psykiska hälsa utifrån deras berättelser?
- Vilka faktorer bidrar till psykisk ohälsa i informanternas berättelser?
1.4 Definition av begrepp
Termen sekt beskrivs utifrån nationalencyklopedin som: “Sekt (latin seʹcta ’följe’, ’anhang’,
’sekt’, av seʹquor ’följa’), religiös grupp som markant avviker från den eller de religiösa huvudlinjerna i ett samhälle. Termen används även för att beteckna (mindre) politiska ytterlighetsgrupper” (Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-05-13), vilket beskriver god överblick av vad är sekter. Värt att nämna är att det är en övergripande bild, som beskriver gemensamma likheter med sekter men den tar inte in de individuella skiljaktigheter som varje sekt har. Termen sekt är laddad, och något problematisk att använda sig av, men används i första halvan av materialet på grund av att det är termen som många är bekanta med och som används av informanterna själva. I analysen förekommer termerna församling, Gud och djävulen, då det är återkommande termer i materialet, och kommer därav användas för att underlätta analysen och för att det analyserade materialet ska kunna återkoppla till liknande händelser och kontexter, där dessa termer förekommer. Termen Gud syftar på en kristen Gud, men är porträtterad utifrån hur församlingarnas egen tolkning av Gud. Termen
“djävulen”, syftar på den bibliska idén om djävulen, det vill säga en personifiering av ondska.
Dessa två termer används i materialet av försmalingsledare och informanter och beskrivs ibland som en fysisk- eller spirituell entitet. Psykisk hälsa är en central del av denna uppsats,
7 därav är det viktig att definiera vad psykisk hälsa är för att etablera vad som kommer syftas på när jag använder termer som; psykisk hälsa eller mentalt mående. Nedan har jag
sammanfattat Folkhälsomyndighetens definition utav texten Vad är psykisk hälsa?
Psykisk hälsa är ett paraplybegrepp vilket innehåller olika former av psykisk hälsa, som: Psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. (Folkhälsomyndigheten. 2021). Psykiskt välbefinnande kan beskrivas som en grundläggande del av individers mående, då det innefattar balansen mellan positiva och negativa känslor, vilket kan vara att ha sociala relation och att känna en mening med livet. Denna kategori tar innefattar även människan behov av lycka, njutning, lust och lycka, och kan beskrivas som individers verktyg för att kunna hantera de konflikter varje individ möter i sitt liv. Psykisk ohälsa beskriver individers negativa mående, vilket kan ske på grund av påfrestningar från vardagen vilket kan orsaka nedstämdhet, oro eller sömnbesvär. Psykisk ohälsa kan även vara mer gravt och ta form av psykiska sjukdomar som depression, ångestsyndrom eller bipolär sjukdom, vilket är sjukdomar som utvecklas under längre tidsperioder. Psykisk ohälsa kan variera i svårighetsgrad och långvarighet.
Psykisk ohälsa kan påverkas av arv och miljö. Arv betyder personens genetik, vilket är det som är medfött och egenskaper som man ärvt av föräldrar. Miljö är det områden personer har eller aktivt lever i. Arv och miljö är tillsammans de saker som formar människor (Folkhälsomyndigheten. 2021).
1
.5 AvgränsningPå grund av att egna intervjuer går utanför denna c uppsats ramar, kommer intervjuer i ämnet hämtas från böckerna Manipulation Pågår (2004). Materialet består av informanters egna berättelser vilket betyder att jag enbart kommer kunna röra mig med det informanterna valt att berätta under tiden för skapandet av boken, dock är avhopparnas intervjuer mer
djupgående berättelser, vilket skapar en utförlig beskrivning av deras erfarenheter. Valet av tre specifika informanter vars berättelser kommer studeras, sker på grund av att deras texter är skrivna på ett sätt som tar upp mycket av deras inre reflektioner kring ämnen som kan kopplas till den valda teorin, till exempel informanternas roll till Gud och deras mentala hälsa. Jag har även begränsat omfånget av material med faktorer som geografi och
tillgänglighet, därav är de sekter i fråga svenska för att kunna skapa en gemensam nämnare, det vill säga en svensk kontext. Valet av att enbart studera sekter i en svensk kontext, är även för att avgränsa materialet för att undvika att studien blir för bred. Dessa val har skett utifrån litteraturen som kommer användas i studien, vilket primärt valts utifrån böcker skriven inom en svensk kontext. Observera att en av sekterna nedan även har ett engelskt namn, vilket beror på att den är skapad utanför Sverige men har församlingar i Sverige, där en av
intervjusubjekten befann sig. Sekterna som studeras är Arkens bibelskola, Kristi församling (Church of Christ) och Livets ord. Dessa kyrkor har valts utifrån att jag fann specifika avhoppares berättelser som bättre anpassade för att analysera, då andra berättelser som inte använts, är skrivna på ett mindre reflekterande sätt, vilket är nödvändigt för att kunna analysera individernas upplevelser och reflektioner. Denna uppsats har skrivits utanför Uppsala vilket har begränsat tillgången till material, vilket resulterat i att vissa böcker är i E- bokformat, medan andra är i text.
1.6 Forskningsgenomgång
Den tidigare forskningen inom sekter utifrån ett religionsspykologiskt perspektiv är
någorlunda begränsad vilket gjorde att jag sökte efter utländska studier inom ämnet för att se
8 hur det religionspykologiska landskapet sett ut inom ramverket för sekter. Jag använda mig av Uppsala universitets databaser för att i Diva och EBSCOhost först använda mig av sökord som “sekter” och “religionspsykologi”, när jag inte fann något inom ämnet vände jag mig till engelska studier och sökte “sects” “cults” och religious psychology”, där jag fann en handfull studier inom ämnet, jag valde senare två som båda studerade sekter ur ett
religionpsykologiskt- eller sociologiskt perspektiv. När jag sökte efter dessa studier valde jag att fokusera uppsatser eller artiklar som analyserar sektmedlemmars mående, eller forskare som studerade psykologin inom sekter knutet till psykologi eller sociologi. Det existerar forskning som berör sekter, dock ett fåtal som berör ämnet ur ett psykologiskt perspektiv.
En studie som tar upp sekter utifrån nämnt perspektiv är Cults: A natural disaster — Looking at cult involvement through a trauma lens (2014) av Shelly Rosen. Studien kom fram till att processen av indoktrineringen utförd av karismatiska ledare eller gruppen är traumatiserande för individer och deras barn. Människor som dras till sekter tenderar att öka risken för att få posttraumatiskt stressyndrom. Människor som växer upp i religiösa grupper löper även risk för svårigheter i utvecklingen identitet och grundläggande egenskaper, vilket är symptomer på komplex posttraumatisk stressyndrom (Rosen, 2014). Långtids medlemmar som lämnar sekten upplever ofta svårigheter att integreras i samhället, en påverkande faktor som bidrar till medlemmars problematik att integreras är bristen på information om sektmedlemmar, vilket skapar en bild av avhoppare som avvikande vilket ökar känslor av skam och skuld (Rosen, 2014). Rosen tar även upp att det är naturligt och mänskligt att söka sig till en grupp med en karismatisk ledare, och därav bör en person som ansluter sig till sekter ej
kategoriseras som abnormal, istället bör det ses som ett möjligt vägval inom människans natur utifrån individens förutsättningar (Rosen, 2014). En annan artikel inom ämnet sekter är Charismatic Groups and Cults: A Psychological and Social Analysis (2013) av Marc
Galanter, där bilden av sekter i världen framstår som grupper med geografiska och kulturella olikheter men som har liknande drag utifrån perspektiv baserade på psykologiska- och sociala strukturer inom grupperna. I artikeln argumenterar Galanter för motiven bakom att söka sig till en grupp vilket återspeglar Sigmund Freuds idé om att individers sökande till en grupp grundas i människors primitiva beteende om att tryggheten som återfinns att göra samma som gruppen. Den freudianska idén beskriver hur medlemmarna i en församling är en central del för att kunna omforma medlemmarna till att tänka för gruppen. Artikeln beskriver även hur medlemmar fungerar ur ett socialpsykologiskt perspektiv, till exempel deras möten och lyhördhet kring andra medlemmarna, alternativt medlemmarnas kollektiva övertygelse om sin tro, vilket tar sin form i medlemmarnas vardag då den formas efter ledarnas doktriner
(Galanter. 2013). Medlemskapet beskrivs av olika nivåer av “helighet”, vilket får
medlemmarna att vara i en ständig strävan att nå högre nivåer av acceptans, vilket enligt Galanter formar om individerna att anpassa sig mer efter gruppens förväntningar, vilket utifrån ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv beskrivs som en symbiotisk relation mellan gruppen och individen, där individen enbart blir en förlängning av gruppens identitet.
Galanter summerar texten med att man inte bör se sektmedlemmars gruppbeteende som nödvändigtvis negativ då det enbart bidrar till att individerna i gruppen känner mer
utanförskap, man bör även beskåda sekter ur ett icke-bedömande synsätt, då aktiva eller före detta medlemmars åsikter och upplevelser kan bidra till att skapa en bättre bild av hur individers tankegångar kan se ut när de väljer att ansluta sig till en sekt. Galant avslutar med att understryka att många före detta medlemmar kan framstå som avvikande och i vissa fall
9 verklighetsfrånvända, men att man inte bör se dem som “störda”, istället bör uppmärksamhet ägnas åt att urskilja gruppens avvikande engagemang från patologisk illusion (Galant. 2013).
Sammanfattning: Rosens studie utforskade människors psykiska mående i sekter, där Rosen fann att människor inom sekter har en ökad risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom.
Rosen fann även att människors som växer upp i religiösa grupper har en mer komplicerad utveckling av identitet och andra grundläggande egenskaper, vilket är symptomer på komplex posttraumatisk stressyndrom. Rosen avslutade sin text med att beskriva avhoppares
komplikationer att återintegreras i samhället, och de försiktighetsåtgärder samhället bör ta för att kunna återintegrera före detta sektmedlemmar (Rosen. 2014). Galants studie fokuserade på att utifrån ett freudianskt perspektiv förklara vad som attraherar människor att ansluta sig till sekter. Studien lade även fram medlemmars sociologiska beteende av lyhördhet kring andra medlemmars mående, samt medlemmars personliga strävan att söka acceptans för att nå olika nivåer av helighet. Galant avslutar sin text på ett liknande sätt som Rosen genom att presentera de problem som avhoppare kan uppleva i samhället, men fokuserar mer på
samhällets negativa bild av sektmedlemmar och hur före detta sektmedlemmar bör ses med förståelse och respekt (Galant. 2013). Båda studierna skapar ett relativt brett perspektiv och studerar sekter som grupper, vilket ger en bra överblick av sekters beteende och kollektiva mående. Värt att nämna är att båda studierna är genomförd utanför Sverige och därav är fokuset på de sekter de studerar inom författarnas geografiska kontext. Dessa studier är relevanta för min studie då båda studerar sekter ur ett religionspsykologiskt- eller sociologiskt perspektiv. Studierna ger liknande bilder inom ämnet och drar liknande slutsatser, vilket kan återspegla hur de gemensamma faktorerna i ämnet sekter ser ut.
1.7 Material
Den primära litteraturen kommer bestå av FRI:s Manipulation pågår: avslöjande
erfarenheter från före detta sektmedlemmar (2004) och The psychology of interpersonal relations (1958) av Fritz Heider. Den första boken är skriven av stödgruppen för avhoppare FRI, består av 16 berättelser utav före detta medlemmar som beskriver sin tid och diverse händelser som skedde i sekten. Vissa av berättelserna beskriver tiderna före, under och efter sekten, vilket skapar en förståelse för de olika faktorerna som bidrog till deras ingång, men även vilka händelser som gav en stark effekt under tiden och efter utgången ur sekten.
Materialet är utformat där före detta sektmedlemmar har fått återberätta sina upplevelser från den sekt de var med i, boken innehåller enbart förord och informanternas berättelser och har få ändringar vilket enbart skett när författarna ändrat namnet på vissa av intervjusubjekten.
Boken The psychology of interpersonal relations (1958) är skriven av den österrikisk-
amerikanska psykologen Fritz Heider och behandlar attributionsteorin. Denna bok är en av de första inom ämnet attributionsteori, och är skriven med djupgående detaljer och tolkningar av olika fenomen inom teorin. En bemärkelse är bokens datering, vilket påverkar bokens
validitet, men de existerande nyare utgåvorna har inte ändrat bokens innehåll utan har bara nya förord och moderniseringar av vissa tidsföråldrade termer, vilket lämnar bokens innehåll mer eller mindre orört. I och med att bokens innehåll inte ändrats, har den inte tagit in
moderna utvecklingar av attributionsteorin, men i och med att boken har varit en av
grundstenarna för teoriernas utveckling anser jag att boken är acceptabel att använda då det ger en djup nyansering inom ämnet, samt att modern forskning återfunnen i den litteratur som
10 jag presenterar nedan kan användas för att komplettera moderna detaljer som inte existerar i Heiders bok. Den sekundära litteraturen består av Geels och Wikström Den religiösa
människan: en introduktion till religionspsykologi (2017). Boken är en introduktion till ämnet religionspsykologi, som ger en överblick och grundläggande beskrivningar av förekommande ämnen i religionspsykologi. Boken beskriver religion utifrån ett psykologiska teorier där teorierna inom religiösa ämnen som senare utvecklas i en religiös kontext och kommer användas för att skapa en grund inom ämnen som perception och sekter. Boken Handbok i Kvalitativ analys (2019) av Andreas Fejes och Robert Thornberg beskriver användandet av kvalitativ analys inom forskning och kommer användas för att skapa en förståelse för vad kvalitativ analys är och hur man applicerar det på material.
11
Kapitel 2 Teori
2.1 Presentation av teori
För att kunna analysera materialet har jag valt attributionsteorin då jag anser att den kan lyfta fram olika perspektiv som belyser viktiga delar av materialet. Jag valde denna teori då den lyfter upp människors upplevda perception till fysiska föremål eller abstrakta ting vilket i materialet är en högre makt. Materialet består av människors upplevelser och tankar kring religiositet och Gud, teorin kan beskriva hur människor resonerar och till exempel upplever kontakt med en högre makt. En grundläggande beskrivning av teorin återfinns i Anton Geels och Owe Wikströms Den religiösa människan: en introduktion till religionspsykologi (2012).
Utifrån Geels och Wikström beskrivs attributionsteorin som människans grundläggande behov att förklara världen, vilket människor gör för att skapa en logisk förklaring av
omvärlden och på så sätt skapa en upplevd känsla av kontroll över sina liv och tillvaro. Detta beteende kan i sin enkelhet beskrivas som individens sätt att förklara och tolka världen utifrån sina erfarenheter och beteenden. Enligt attributsteoretiker är just att göra omvärlden
meningsfull ett av de grundläggande behoven hos människor, dock existerar det två
ytterligare drivkrafter som kan beskrivas som själva starten av attributionsprocessen (Geels &
Wikström, 2012). Den första är behovet att kontrollera sitt liv, särskilt i hotfulla eller osäkra situationer. Den andra är behovet av självaktning. Dessa tre faktorerna går att knyta samman, dels behöver man korrekt information för att kunna förutsäga och kontrollera, vilket i sin tur skapar möjligheten att känna en meningsfull uppfattning av världen. På liknande sätt är självuppfattning knuten till upplevelser av meningsfullhet och kontroll. Med dessa tre källor som utgångspunkt kan händelser och tilldragelser tillskrivas vitt skilda orsaker t.ex. en själv, andra, Gud, slumpen, Ödet (Geels & Wikström. 2017).
Ett viktigt perspektiv för attributionsteorins utveckling är Fritz Heider tolkningar som han dokumenterade i boken The psychology of interpersonal relations (1958). Heider förklarar viktiga perspektiv av socialpsykologi, då han kartlägger olika perspektiv av attributions- och perceptionsteorin för att beskriva hur människor observerar och tänker när de kommer i kontakt med en annan människa eller ett objekt, likväl som den belyser ett förhållningssätt kallat naiv- eller sunt förnuft-psykologi. Heiders perspektiv på attributionsteorin skapar en djupgående analys som tar upp olika perspektiv så som hur individen upplever andra personer eller hur andra personer kan uppleva individen. Heider tar i sin bok upp flera viktiga
perspektiv så som lust och begär, hur individer uppfattar andra människor och hur andra människor uppfattar den enskilda individen. Attributionsteorin beskriver olika grader av perception så som distal och proximal stimuli vilket beskriver psykologin bakom individers kontakt med omvärlden på meso- och mikronivå. Heider beskriver fenomenet av den
specifika typen av perception som något det är möjligt att observera eller vara i direkt kontakt med, som distal stimuli. Denna typ av perception baseras på objekt som hen kommer i kontakt med, vilket kan vara ljudvågorna från en fiol, som personen kan känna av eller mer abstrakta fenomen som önskningar eller trosföreställningar (Heider, 1958). Distala stimuli kan ta form i mer enkla former som “Jag vill ha det där” eller i en handling, men det kan även ta form i mer komplicerade former, som till exempel en undermedveten vilja. Heider tar upp att interaktionen mellan en person och hensmiljö, (mellan en person och någon hen
observerar), kan bäst beskrivas som att det pågår mellan två olika brännpunkter åtskilda av
“medling” som till viss del kan försvinna i sin beskrivning av det hen söker (Heider, 1958).
Konceptet av okända händelser beskriver ting som är okänt för individers vardagliga liv och
12 medvetande. Ifall en oförutsedd eller livsändrande händelse sker, skulle det kunna beskrivas som en okänd händelse, det vill säga något som är bortom människans logiska förklaring.
Människor kan förutse ett gott eller ett dåligt öde, glädjas över att lycka har skjutits till våra liv eller att olycka har dragits över oss.
Heider tar upp tesen om hur vissa “tyngdpunkter”(personer eller större fenomen inom en kontext) tagna från individers miljö kan påverka deras perception och beteende. En tyngdpunkt kan ha positiv eller negativ effekt på individen, och kan oftast gestaltas i en mänsklig gestalt av stimuli, vilket kan orsaka skada eller förmåner. Heider tar även upp hur perception skapas i stunden av händelsen, där individen kan tänka att det som sker är bra eller dåligt (Heider, 1958). Ett viktigt perspektiv inom attributionsteorin är frågan om verkligheten av en händelse, där Heider påpekar att händelser som är kopplade till behag kan anknytas till en psykologisk verklighet men inte nödvändigtvis en objektiv verklighet, då önskan av händelsen kan vara tillräcklig för att det ha upplevts, då det inte är själva händelsen, utan önskan om att händelsen sker som är nödvändig för att kunna nå och uppleva behag. Negativa händelser kan även anknytas liknande, där individens upplevda negativa händelse är
psykologiskt verklig, även fast den nödvändigtvis inte är objektivt verklig då händelsen ändå kan påverka individens perception, vilket kan influera hans tankar och handlingar. Det existerar även individuella olikheter bland individer som attribuerar händelseförloppet till sig själv eller till utomstående faktorer. Franz Rosenzweig kategoriserade människor i två olika kategorier: intropunitiv och extrapunitiv, där den intropunitiva personen är mer benägen att beskylla sig själv för negativa händelser, medan den extrapunitiva personen är mer benägen att beskylla andra personer eller miljön omkring sig (Heider, 1958).
Jag har valt denna teori då den skapar ett bra perspektiv på hur människor observerar olika saker och hur de skapar en förklaring till det dom observerar. Utifrån ämnet om sekter är bilden mellan individ och Gud central, och det kan därför vara viktigt att kunna analysera hur informanterna i texten observerar och skapar en relationen med Gud. Teorin möjliggör att kunna se hur informanterna kan skapa en förklaring till det dom upplever. Det är dock viktigt att belysa hur attributionsteorin tenderar att skapa en objektiv bild av människors perception, i och med att uppsatsen berör religion vilket är ett abstrakt ämne, kan teorin inte förklara ifall individer till exempel haft kontakt med Gud eller inte. Denna teori förklarar människors perception och kommer användas för att beskriva informanters perception och upplevelser av Gud, appliceringen av teorin kommer därav skapa en objektiv bild av vad informanterna upplevt, vilket skapar en bild av deras perception av Gud och inte ifall vad dom upplevt faktiskt skedde.
Arbetsmodell 2.2:
Denna teori förklarar brytpunkten mellan det människor observerar och kommer i kontakt med. Inom religiösa sekter kan Gud eller religiositet vara en central del eller gruppens hela liv och kan därför ha en större vikt i människors liv, där attributionsteorin kan ge olika nyanser till hur och varför människor som är religiösa eller i sekter resonerar kring olika händelser och i vilka grader. Attributionsteorin används primärt för människors förklaringar av omvärlden och spelar en stor roll i ämnet om sekter i och med att denna teori ger
perspektiv på hur människor kan resonera kring diverse händelser som är bortom deras kontroll. Denna teori kan bidra till att förklara hur människor som lever i en sekt resonerar
13 kring händelser inom sekten, som sker av deltagarna eller Gud. Heider använder termen distal stimuli vilket antyder på observationen av ett föremål människor gör på ett avstånd.
Detta begrepp ämnar jag använda i studien för att beskriva den mer abstrakta observationen av Gud informanterna gör i berättelserna, då de upplever Gud som närvarande eller icke- närvarande på ett avstånd.
14
Kapitel 3 Metod
3.1 Metod
Attributionsteorin kommer användas för att försöka analysera berättelserna för att kartlägga mönsterlägga individernas sätt att förklara omvärldens händelse och deras meningsskapande i livet utifrån deras religiositet. Teorin har hämtats från Anton Geels och Owe Wikströms tredje upplaga av Den religiösa människan: en introduktion till religionspsykologi (2017).
Denna bok ger grundläggande kunskap inom området av religionspsykologi och innehåller teorier anknutna till religionspsykologi. Boken ger en grundläggande beskrivning av teorin, men för skapa en mer djupgående och nyanserade bild av teorin kommer Fritz Heiders bok The psychology of interpersonal relations (1958) användas för att ge en djupare beskrivning av attributionsteorin. Denna studie kommer utföras utifrån en kvalitativ metod, vilket betyder att fokuset kommer riktas på att samla in data kring avhoppares intryck, åsikter och attityder om sekten de varit medlem i.
3.2 Etiska överväganden
Denna studie kommer att beröra psykisk hälsa inom sekter, vilket är ett laddat ämne. På grund av att ämnet är laddat är det därför viktigt att etablera min forskarroll i arbetet och vilka etiska överväganden som existerar i arbetet. Den primära kunskapen om sekter jag hade innan denna studie baserades främst på populärkultur och nyheter om bland annat
Knutbymorden, i och med att jag aldrig haft direkt kontakt med sekter har inte haft någon förstahandsfakta i ämnet. I denna studie valde jag därför att gå in med en objektiv bild, och inte låta de förutfattade meningar jag haft om sekter påverka uppsatsen. Anledningen till att ta ett objektivt ställningstagande istället för ett subjektivt, beror på att jag studerar sekter där ett subjektivt ställningstagande kan försvåra arbetet eller missrepresentera. Ställningstagandet bidrar till att skapa en analys från ett avstånd, vilket är viktigt inom detta ämne. Det kan vara svårt att skapa en nyanserad bild då gruppen är sluten och jag enbart har informationen från tre personers perspektiv från tre separata grupper. Att gå in med ett subjektivt
ställningstagande kan återge en felaktig representation av församlingarna, då ett subjektivt ställningstagande utgår från författarens egen syn på ämnet, vilket inom denna kontext är problematiskt. Utifrån det objektiva ställningstagande kommer inga egna synpunkter om gruppen eller det som skedde i gruppen skrivas, då det kan påverka hur läsaren ser på det material som presenterats. Utifrån forskarrollen kommer jag ge en objektiv bild av ämnet där mina egna synpunkter av ämnet inte ska påverka ämnet eller hur det presenteras.
Avslutningsvis vill jag tillägga de etiska överväganden jag har genomfört i studien.
Intevjusubjekten kommer inte nämnas vid namn utan kallas för “informanter” eftersom jag inte kunnat försäkra mig om personerna vars intervjuer jag använt mig av är bekväma att nämnas vid namn i uppsatsen, har jag för säkerhets skull valt att inte skriva deras namn. Jag kommer istället numrera informanterna efter nummer (till exempel informant 1, 2, 3) för att underlätta genomgången och analysen av materialet, samtidigt som jag behåller deras anonymitet. Användningen av termen sekt kommer användas i alla de flesta kapitel men kommer inte användas i resultat- och analysdelen, då termen har en negativ betoning och kan påverka läsarens intryck av materialet. När materialet inte används, kommer termen användas dels på grund av att det är den använda termen för att beskriva grupperna som beskrivs i texterna, och för att det är den använda termen i forskning inom sekter. I och med att boken jag använder mig av har informanternas namn, öppnar användningen av boken en risk då människor kan söka upp informanternas identitet. Dock tror jag att denna studie kan ge en
15 god bild av före detta sektmedlemmars mående vilket kan “väga upp” nyttan i jämförelse med risken, då nyttan som studien kan tillföra kan väga upp den risk som existerar för informanterna i materialet. Avslutningsvis kommer termen sekt inte användas resultat- och analysdelen där informanternas berättelser förekommer, på grund av att informanterna själva använde ordet församling när de beskrev sin tid gruppen, och refererade enbart till
församlingarna som sekter när de senare reflekterade över sin tid i sekten efter att de lämnat sina församlingar.
3.3 Tematisk analys
För att kunna analysera materialet har jag valt att använda tematisk analys, vilket är en metod inom forskningen som används för att analysera hur individer reagerar och beter sig när hen är i kontakt med en individ eller grupp. Artikeln Using thematic analysis in psychology av Virginia Braun & Victoria Clarke beskriver och argumenterar för användningen av tematisk analys i forskning. Denna form av analys fokuserar på att samla in data och försöka skapa teman och nyckelord som korresponderar med den valda forskningsfrågan. Under arbetets gång görs även anteckningar för att kunna beskriva arbetets gång och utveckling, samt återvända till tidigare delar av forskning metoden för att dokumentera de olika besluten och ändringarna i analysen (Braun & Clarke.2006).
En viktig del i analysen är att skapa en bra förståelse för den data man använder sig av, vilket kan ske genom att söka efter delar av texten som ses som latent eller betydelsefull. Att skapa anteckningar av data är viktigt då det senare kan användas i senare del av analysen, Efter att man samlat in data som är relevant för forskningsfrågan så delas det in teman och kodas.
Teman understryker viktiga delar i material och belyser ett sorters mönster i materialet, och skapar en överblick av materialet. Efter man skapat teman är det viktigt att skapa kategorier, vilket kan beskrivas som en bro mellan teman och framtida koder. Utifrån övergripande teman skapar man en eller flera detaljerade kategorier, för att kanalisera materialet utifrån övergripande teman, till kategorier och till sist koder. Koder identifierar en del av materialet som anses relevant för analysen och är detaljerna av att ett övergripande material. Ett sätt att göra det enklare för personen som arbetar och personen som läser kan vara att måla upp kodningen i en mind map eller en tabell, då det kan underlätta visualiseringen av hur den tematiska analysen skett. Efter att man har avslutat denna del av analysen är det viktigt att se över ifall utvecklingen av koderna stämmer överens med ens tidiga material och är valida, för att annars måla om mindmapen för att det ska överensstämma Braun & Clarke. 2006).
Jag har utifrån tematisk analys först läst igenom det valda materialet, för att senare markera stycken som var betydelsefulla för forskningen, med teorin som vägledare. Efter att ha samlat in stycken ur intervjuerna, markerade jag specifika meningar eller ord (Koder) som fångade mitt intresse, till exempel;” Trygghet”, “älskad” eller “sorg”, vilket var ämnen i texten som kunde anknytas till teorin. Efter att jag skapat koder, använde jag mig av teorin vald till arbetet för att skapa kategorier som “Gud gör under” och “djävulen har tagit över” vilket organiserade koderna kopplade till olika attribut och teser som lyfts upp av Heider.
Avslutningsvis skapade jag övergripande teman för kategorierna och koderna, för att skapa ett brett utrymme för de olika kategorierna att sorteras in i. De teman jag skapat som Sedd av Gud och Gudomlig kraft, fungerar som övergripande titlar som innehåller mer specifika kategorier som senare kanaliseras in till koder vilket kan ses som grunden för varje tema.
Temat Sedd av Gud syftar på händelser eller inre tankar som intervjusubjekten kopplar till Gud och upplever som positiva, det kan vara att dom upplever att dom är sedda av Gud, eller upplever Guds kärlek. Fritz Heider beskriver positiva attribut som en positiv konativ trend
16 som tar form i fysisk eller verbal aktivitet för att komma närmare entiteten för att kunna dra nytta av det, vilket ofta beskrivs som önskan att komma i kontakt med entiteten vilket är en fundamental personlighetsskildring av mänskligheten (Heider, 1958). Bildandet av temat Sedd av Gud har kategorierna “Direkt kontakt med Gud” och “Indirekt kontakt med Gud”.
Kategorierna är baserade på de två olika former informanterna kommit i kontakt med Gud, vilket existerar i denna uppdelning för att kunna separera de känslor som informanterna har kring avståndet av kontakt de upplever. Avstånd är ett återkommande ämne i Heiders tes om hur känslan intensifieras utav faktorer som tro men även avstånd, där intensiteten ökar ju närmare man kommer till entiteten, medan perceptionen av entiteten blir mildare baserat på avståndet (Heider. 1958). En av informanterna beskriver tidigt hur hon kom i kontakt med en församling från Livets ord, vilket enligt henne uppgav en känsla av att hon kände Gud och den helige andes närvaro i sitt liv (FRI, 2004).
3.4 Kodningstabell
Tema Kategori (Kodgrupp) Kod
Sedd av Gud Direkt kontakt med Gud
Indirekt kontakt med Gud
Eufori-Älskad-Förlåten Trygghet
Djävulens makt Djävulen har tagit över Sorg-ånger-svaghet Gudomlig kraft Gud gör under
Allseende Gud
Guds Plan
Botar-befriande
Synder-vaksam-Överlämnad Framtid-trygghet
Utanför Guds skydd Sviker Gud Lämnar Gud
Sorg-ånger-svaghet Rädsla-ensamhet
3.5 Validitet
Utifrån Andreas Fejes och Robert Thornbergs bok Handbok i kvalitativ analys (2019), har följande punkter valts ut för att identifiera validiteten i det primära materialet:
Diskurskritieriet- I frågan om denna studies validitet i jämförelse med andra studiers påståenden inom samma ämne är att det existerar en överensstämmande uppfattning i denna studie likväl i den tidigare forskning om att avhoppares upplevelser (Se delkapitel 1.5).
Denna studie beskriver avhoppares berättelser om sina upplevelser samt en analys utifrån teorin. I bestånd mot alternativa argument eller påståenden skulle denna forskning existera inom ramverket av den tidigare forskningen, då denna likt tidigare forskning ger liknande överbilder inom ämnet om sekter ur ett religionspsykologiskt perspektiv
Heuristiskt värde-Den information som kommer läggas fram, är något okänt i samhället, på grund av den upplevda tabustämpeln som existerar kring sektmedlemmar och sekter. Den information som framkommer kan skapa nya perspektiv och förståelse för avhoppare, då det enligt informanterna existerar en tabubeläggning och okunskap kring sekter, vilket är en återkommande uppfattning i informanternas berättelser men även tidigare forskning (se
17 delkapitel1.5). Den upplevda bristen av kunskap gällande sekter och dess medlemmar,
påverkar avhoppares återintegrering i samhället, men även bristen på rätt vård, vilket
försvårar avhopparnas integration och tillgänglighet till korrekt vård i samhället (FRI, 2004).
Empirisk förankring- All information som presenteras under delkapitlet 4.1 består enbart av avhoppares erfarenheter. Dessa intervjuer är begrundade i intervjuobjektens erfarenheter och intryck. De berättelser som presenteras i Manipulation pågår (2004) är intervjuer genomförda av hjälporganisationen Föreningen Rädda Individen, som hjälper avhoppare och människor inom sekter. Materialet kan ha tagits fram för att belysa avhopparnas historia, vilket primärt framstår som negativt, då organisationens mål är att hjälpa människor ut sekter, därav kan motivet av att vilja belysa de upplevda farorna i sekter vara en central del i deras arbete.
Informanternas berättelser kan därav fokusera på mer negativa då informanternas syfte med att berätta om sina upplevelser är för att visa upp och i vissa fall varna för den fara dom anser att sekter kan ha (FRI, 2004). Materialet kan utifrån författarnas motiv ha en indirekt negativ inställning, vilket kan kanaliseras ner till informanterna vars motiv är att belysa sina
erfarenheter dom har kring de sekter de har tillhört
18
Kapitel 4 Resultat & Analys
4.1 Resultat
Nedan kommer jag presentera resultatet, kategoriserat utifrån teman presenterade i Metod kapitlet (kapitel 3) med tillhörande beskrivning av varje tema. Underkategorierna kommer bestå av kategorier, och slutligen koder.
4.1.1 Sedd av Gud
Utifrån temat Sedd av Gud existerar kategorierna Direkt kontakt med Gud och indirekt kontakt med Gud, där den förstnämnda kategorin existerar inom individens ramverk, där miljöändringen som sker under den första tiden i församlingen skapar känslor som eufori och att känna sig älskad av Guds kärlek och närvaro. Det är även möjligt att se utifrån denna kategori hur styrkan av känslorna ökar desto närmare informanterna var Gud. Informant 1:s tidigare liv upplevde hon som syndigt i jämförelse med församlingsmedlemmarna, där känslan av att känna sig älskad skedde när hon blev förlåten av Gud för sitt tidiga levnadsätt.
Informant 1:s övergång från vad hon själv beskriver som sitt “torra kristna liv” till att bli accepterad av Gud, övergången sker redan vid första mötet.
Det går inte att bara vara åskådare till allt detta. Snart är jag en av de många som med slutna ögon och uppräckta händer sjunger ut min lovsång och min längtan, min smärta och mitt hopp. Tårarna rinner nedför mina kinder, människor lägger sina armar runt mig. Någon ber i tungor, jag sveps in i en varm filt av salighet. Jag har kommit hem!
(FRI, 2004. S.66)
Koderna älskad och eufori, anspelar på dom känslorna informanterna upplevde, genom att ha kommit in i församlingen, där de var under intrycket att de funnit den rätta tron, och att de hörde hemma i församlingen och med Gud. Informant 1 upplevde att vid sitt första möte med församlingen upplevde att hon kommit hem, där beskrivningen av att “ha kommit hem”
anspelar den euforiska känslan som uppkom bland flera informanter när de gick med i församlingarna. Känslan av tillhörighet och övertygelsen om deras tro är centrala delar i början av informanternas text. “Indirekt kontakt med Gud” har likheter med den första
kategorin då båda syftar på någon form av kontakt med Gud, medan denna kategori fokuserar på en mer avlägsen kontakt vilket återspeglas i informanternas berättelser, där informanterna 2 och 3 försökt återuppta kontakten med Gud år efter att de lämnat sina församlingar. Den indirekta kontakten sker i form av att bådas religiositet har påverkats negativt utav deras tid i församlingen men att de försökt återuppbygga sin tro på Gud. Den gudsbild informanterna skapade efter att de lämnade församlingarna skiljer sig från den gudsbild dom hade under tiden i församlingen. Informant 3 återkopplar sin bild av Gud på följande sätt; “Jag är fast övertygad idag om att en högre god makt kan ingripa i våra liv” (FRI, 2004. s.144). Utifrån informanternas gudsbild skapas koden trygghet, då deras nuvarande bild är en kärleksfull Gud som beskyddar dom, vilket återspeglar informantens bild av Gud som en god makt som kan ingripa. Den nya Gudsbild som de två informanterna skapade tiden efter att de lämnat församlingarna skiljer sig från den tidiga gudsbild dom hade. Informanterna gudsbild består av Gud som en trygghet och beskyddande (FRI, 2004).
Sammanfattning: “Direkt kontakt med Gud” fick informanterna att känna sig älskade av Guds kärlek och närvaro. Intensiteten påverkas utifrån graden av kontakt, informanterna hade med Gud, vilket gav känslorna: Älskad och Eufori. Kategorin “Indirekt kontakt med Gud”
19 återspeglar en avlägsen kontakt med Gud, vilket fick informanternas gudsuppfattning att ändras från den dom hade i församlingen. Informanterna såg Gud som en tryggpunkt och mindre kravställande, vilket gav känslan av Trygghet (FRI, 2004).
4.1.2 Djävulens makt
Temat Djävulens makt syftar på händelser eller tankar som skapar ett avstånd mellan
intervjusubjekten och Gud, vilket skapade kategorin Djävulen har tagit över, vilket syftar på informanternas upplevelse utav de inte följt Guds vilja, och på så sätt påverkat deras relation med Gud negativt. Heider beskriver negativa attribut som knutna till perception, där saker som bortom människors kontroll tenderar att förklaras med att personen inte beskylles för till exempel; ha dålig syn eller hörsel, utan kan till och med någon man tycker synd om. Men dessa attribut kan även beskrivas utifrån psykologiska faktorer, som motivation, tro,
individens mentala uppsättning eller utifrån hur man dömer personen. Medan de förenämnda faktorerna är sedda som bortom individens kontroll, är det något som hen inte kan dömas för, men när motiveringen för individens handlingar är knutna till personens tro eller uppfattning, så är det något som sker utifrån personens ego och blir något som hen kan dömas för (Heider.
1958).
Utifrån temat Djävulens makt har kategorierna Djävulen har tagit över och Guds vilja som selektiv skapats. Den sistnämnda kategorin syftar på hur individer i församlingar använder djävulen som ett attribut för att förklara varför det skapas ett avstånd mellan dem och Gud.
Utifrån den kategorin existerar koderna: sorg, ånger och svaghet, vilket är återkommande känslor som uppstår när människor upplever att de genom sina egna handlingar låtit djävulen utnyttja dem och på så sätt förhindrat dem att komma närmare Gud. I intervjuerna framstod bilden av djävulen som något som höll informanterna borta från att komma närmare Gud, alternativt något som hindrade dom från att ha en klar syn över deras religiösa liv, vilket är en central del till informanternas texter och är viktigt att belysa. Material som tog upp
informanternas negativa bilder av deras egen närhet till Gud kunde delas upp i två kategorier som beskriver olika former av hur de upplevde att djävulen hindrade dom eller andra
församlingsmedlemmar att komma närmare Gud. Djävulen har tagit över syftar på informanternas upplevelse att de igenom att inte varit starka nog eller aktivt låtit djävulen kommit in i dom, vilket förklarats som anledningen till att Gud inte hör eller ser dom. I en av informanternas berättelser förekommer en händelse där en predikant lade sina händer och välsignade människor. När informant 1 inte blev vald resonerade hon kring varför hon inte blivit vald av församlingsledaren:
Jag gläds med dem som får ta emot speciella välsignelse och längtar efter ett Guds tilltal till mig, men predikanten kommer inte fram till mig. Jag förstår att det beror på att jag inte lyckats hålla djävulen borta. Går hem med en dov, molande värk i magen och känner sorg över att jag brustit i koncentrationen och hängivenheten (FRI, 2004.
s.71)
Jag anser att citatet belyser ett återkommande ämne i informanternas texter då större delar av deras texter baseras på deras interna konflikter om att motverka djävulen i deras vardag.
Informant 1 beskriver att hon inte valdes av predikanten på grund av att hon inte lyckats hålla djävulen borta, vilket senare kopplas till att hennes egna handlingar lett till att hon inte valdes
20 då hon upplevde att hon brustit i sin koncentration och hängivenhet. Informant 3 beskriver i sin text hur hon upplevde att djävulen hade kraft över henne, vilket skedde efter att hon varit på en konferens med Livets Ord.
Efter två dagars konferens kom jag hem igen. Då gick allt fel. Alla möjliga fel dök upp.
Men så skulle det var, påstod sakkunskapen. Detta var bara ett bevis på att jag varit på farlig mark, och att det var djävulen som var arg...Man fick alltid vara på sin vakt, eftersom djävulen går omkring som ett rytande lejon (FRI, 2004. s.141)
Likt informant 1:s upplevelser, var informant 3 under intrycket att hon framkallat djävulens ilska genom att hon varit på farlig mark. Koderna sorg, ånger och svaghet, vilket härstammar från de känslor informanterna upplevde i texten, skapades i och med informanterna tolkade att deras handlingar var det som skapade avståndet mellan dem och Gud, vilket framkallar känslor av ånger och sorg, vilket baseras på deras handlingar och insikt att de svikit Gud.
Informanterna upplevde att de inte kände sig starka nog att motstå ting som
församlingsledarna hade hindrat dom från att göra eller tänka. Koderna anspelar på de mest förekommande känslor som informanterna upplevde, när de var under intrycket att de svikit Gud, vilket skapar en tydlig bild av informanternas sätt att resonera under tiden de var i församlingen, vilket kan anknytas till informant 1:s citat där hon upplevde sorg av att ha misslyckats motstå djävulens attacker på grund av sina egna handlingar. En faktor som bidrar till varför informanterna kände sorg och ånger över deras handlingar var på grund av
församlingsledarnas doktrin om hur församlingen bör tänka kring deras relation med Gud.
När informanterna upplevde att de svikit Gud och skapade ett större avstånd som ett resultat av sina handlingar, upplevde informanterna att de själva orsakade mellanrummet. Som nämnt i temat Sedd av Gud upplevde informanterna en stark kärlek utav direkt kontakt med Gud, vilket försvagades genom avståndet de skapat (FRI, 2004).
Sammanfattning: Djävulen har tagit över syftar på informanternas känsla att djävulen har genom deras handlingar eller brist på tro tagit över dem vilket begränsar deras relation med Gud. På grund av de var under intrycket att deras handlingar ledde till djävulens närvaro kände dom sorg, ånger och svaghet (FRI, 2004).
4.1.3 Gudomlig kraft
Temat Gudomlig kraft beskriver händelser som informanterna upplevde skedde bortom deras makt och kan vara något som tillhör en större plan som de inte är medveten om. Gudomlig Kraft har blivit indelade i tre olika kategorier; Gud gör under, allseende Gud och Guds plan.
Den första kategorin syftar på bilden av att Gud har möjligheten att bota sjukdomar och besitter därav övermänsklig kraft. Utifrån den kategorin har koden botar skapats, vilket beskriver Guds kraft att bota sjukdomar vilket är ett återkommande tema i materialet.
Kategorin allseende Gud beskriver den bilden av en Gud som kan se allt, mer specifikt informanternas handlingar och tenderar. Under denna kategori har koderna Synder vaksam och Överlämnad skapats, vilket behandlar de känslor som informanterna upplever med idén om att allseende Gud vakar över dem. Synder syftar på när individer inte följer vad deras religiösa doktrin anser vara Guds vilja. Koden vaksam beskriver en sorters vaksamhet som kan förekomma kring att ständigt vara observerad vilket liknar den tidigare nämnda tesen beskriven av Heider om individers ändring i beteende utifrån närvaron av en auktoritet
21 (Heider, 1958). Temat Gudomlig kraft tar upp händelser eller förklaringar som beskrivs som att det sker utav Gud, och är bortom människors kontroll. Informanterna återberättar hur antingen de själva eller via församlingsledarna kommit till slutsatsen att specifika händelser sker på grund av händelsen var i Guds händer, eller var en del av Guds plan. I materialet har jag funnit att det är återkommande förklaringar från församlingsledare eller informanterna själva där diverse företeelser förklaras som en Gudomlig kraft vilket jag vidareutvecklat till följande kategorierna: Gud gör under, Allseende Gud och Guds Plan. Namnen till
kategorierna återspeglar termer som förekommer i materialet, vilket skapar en mer korrekt bild av kategorierna (FRI, 2004). Kategorin Gud gör under kontextualiserar bilden av Gud som han presenteras i texten, vilket är en mer närvarande Gud som har en aktiv och nästintill fysisk kontakt med församlingen.
Även jag går fram, vill blir av med huvudvärken som plågat mig i flera dagar. Jag står där framme med lyfta händer och slutna ögon. Känner hur händer läggs på mitt huvud, jag sveps in i en kaskad av tungotal...Mitt huvud värker fortfarande, hela min kropp känns konstig, lägg och tung på samma gång. Det ‘bubblar’ i magen som skratt. Jag vet inte hur, men plötsligt skrattar jag. Jag hjälps på fötter och skrattet bara väller ur mig.
Halleluja, Gud är så god! Huvudvärken är borta och jag skrattar hela vägen hem. (FRI, 2004. s.73)
Informant 1 beskriver en huvudvärk vilket blir temporärt botad under en gudstjänst, efter att församlingsledaren informerat församlingen om Guds kraft att bota sjukdomar och
församlingsmedlemmar lagt sina händer på henne och bett Gud att bota informanten. Bilden av en existerande kraft som är över människor kontroll förklaras på olika sätt i texten bland informanterna och församlingsmedlemmar, och framställs förklaras ofta som en direkt kontakt med Gud eller den Helige Ande, vilket utvecklades i koderna Botar och Befrielse.
Dessa koder har tagits fram då dom beskriver känslorna som framkommit utav
informanternas upplevelser av att Gud har gjort under. Informanten kopplar botandet av huvudvärken som en handling av Gud, i och med att kunskapen om hur Gud kan bota sjukdomar är ett abstrakt ämne, fokuserar informanten på känslorna hon upplevde under händelsen. Utifrån citatet anser jag att det går att koppla bilden av den gudomliga kraften informanterna upplevde med händelser som detta, vilket är märkbart informant 1:s berättelse då gör en direkt koppling med att botandet av huvudvärken med att Guds kraft kunde bota henne. Botar syftar på den mer direkta handlingen av att Gud botade sjukdomar under
gudstjänster, medan “Befrielse” syftar på den större känslan som kommer efter känslan av att dom blivit botade, då dom dels upplever en befrielse från sjukdomen men informanterna beskrev att det även var ett tecken på Guds kraft, och att dom blivit befriade från sitt tidigare liv och gått in i det nya livet i församlingen (FRI, 2004). Det existerar liknande känslor som beskriva under kategorin Direkt kontakt med Gud från temat Sedd av Gud, jag separerade dessa kategorier då bortsett från deras likheter, är Gud gör under knuten till specifika
handlingar och har koder som behövde en egen kategori på grund av att de skedde i kontexten av specifika handlingar. Guds under förekommer ett antal gånger i denna specifika intervju och beskrivs vilket förutom att informant 1 pratar om hur hon blir botad, talar hon även om Guds härlighet vilket även liknar kategorin Direkt kontakt med Gud, då hon upplever att befrielsen av huvudvärken sker i via direkt kontakt med Gud (FRI, 2004).
Bilden av en allseende Gud porträtteras i materialet, i positiv och negativ bemärkelse då som tidigare beskrivits har informanterna sett Guds närvaro och bevakande positivt, då dom
22 känner sig älskade. Jag kunde se en ändring ske i materialet angående informanternas
uppfattning kring att ständigt vara bevakade, vilket skedde i samband med att
församlingsledarnas sagda regler blev mer strikta, och bild av Gud som mer hård, ledde till att synen på en allseende Gud i materialet successivt ändrades från positivt till negativ vilket skapade känslor som jag utvecklades till koderna: Synder, vaksam och Överlämnad. Koderna beskriver de olika känslor som informanterna upplevde under utveckling av deras Gudsbild från älskande till mer selektiv och mer villkorlig (FRI,2004). Det som framkom i materialet var att informanterna ständigt blev påminda om sina synder, vilket även var något som
informanterna själva reflekterade över, informanterna reflekterade över deras handlingars och tankar, och försökte ofta förklara sina egna synder för sig själva utifrån vad
församlingsledarna pratat om. Informant 2 berättar om att hon deltog i en “rekonstruktion”
där församlingsledarna skulle se ifall församlingen var frälsta och graden av “helighet” varje individ i gruppen hade. Många i den församlingen beskrivs som att ha blivit deprimerade som följd av rekonstruktionen:
Min egen reaktion var ‘stolthet’. Det var svårt att för mig att acceptera att jag var så rutten som det framhölls. Jag kritiserades för att inte vara mer förkrossad över tidiga synder i mitt liv. Själv tyckte jag det rörde sig om saker som Gud redan hade förlåtit vid min ursprungliga omvändelse. Efteråt kände jag mig mest förvirrad och jag tyckte det var svårt att reda ut exakt vad som förväntades av mig (FRI, 2004. s.54)
En central del av stycket fokuserade på församlingsmedlemmarnas synder, vilket ansågs vara den huvudsakliga faktorn till att de inte blivit mottagna av Gud, informanten reflekterade dock kring ifall de synder hon begått inte blivit förlåtna tidigare av Gud. Denna del av texten anser jag återspeglar hur vaksamhet blev en mer förekommande del i informanternas vardag, då det existerade en oklarhet om vad som var synd och inte, vilket enligt mig visar på en osäkerhet över vilka handlingar som var acceptabla och vilka handlingar som resulterade i att påverka informanternas relation till Gud. Förutom synder existerade även en ständig
vaksamhet bland informanterna vilket skedde som utveckling från att tidigare haft en positiv syn på att ständigt vara sedd av Gud, till att nu i kombination med reflektionen om synder utvecklas till en negativ bild att ständigt vara sedd av Gud, därav blev informanterna mer vaksamma över deras handlingar och tankar. Informanterna uppgav känslan om att vara
“överlämnad” eller att “överlämna sig till Gud”. Utifrån materialet kunde jag se att det existerade två olika reaktioner till känslan att överlämnat sig till Gud. Likt hur koden allseende Gud var positivt i början för att under en tidsperiod utvecklas till något negativt baserat på vad församlingsledarna predikade och informanterna själva reflekterade över, då en allseende Gud även kunde se när de syndade eller inte följde församlingsledarnas regler.
Tidigt ansågs idén om att överlämna sig till Gud som en befrielse för informanterna, men det övergick som förenämnt till att informanterna kände obehag då dom var i Guds makt,
samtidigt som de upplevde att de syndat och ökade avståndet från Gud (FRI, 2004). Den sista kategorin som existerar inom temat Gudomlig kraft är Guds plan, vilket baseras på delar i texten som tar upp att Gud har en större plan för informanterna, vilket de fått veta genom församlingsledarna för respektive församling. Församlingsledarnas predikningar om Guds plan bidrar till att informanterna upplever att det existerar en större plan som är bortom deras kontroll och som de inte kan ändra på. Det gav informanterna känslan av trygghet då de visste att deras liv hade en mening och redan var förplanerat.
23 Vi var en liten grupp människor som var övertygade om att Gud hade utvalt var och en av oss att vara missionärer i hela Skandinavien. Vi var de enda kristna i hela
Skandinavien. Skandinaviens enda hopp! (FRI.2004. s.52)
Informant 2 var under intrycket att om att hon och en mindre grupp omkring henne var specifikt utvalda av Gud, vilket återkopplar till de mer positiva känslor informanterna upplevde, vilket var trygghet och en positiv bild av sin framtid. Jag anser att citatet
återspeglar den förekommande bild som existerade bland informanternas känslor i sina texter, där informanterna upplevde att de var utvalda av Gud och menade att utföra Guds vilja. Jag kunde dock se att det även existerade negativa konsekvenser av det sätt informanterna såg på Guds plan, då det även tillät att saker inom församlingen skedde, vilket de förklarade som att det var en del av Guds större plan, och att de inte skulle motverka den. Ett exempel på en negativ händelse var när informant 1 var med om ett övergrepp från en av
församlingsledarna, men hon var under övertygelsen om att församlingsledaren var utvald av Gud, och han tillhörde en större plan vilket inte var något hon kunde eller ville motverka (FRI, 2004).
Sammanfattning: Gudomlig kraft handlar om församlingsledarnas lära om Guds kraft, vilket omfattar att bota sjukdomar, allseende och att Gud har en större plan för varje
församlingsmedlem. Informanterna ser det som positivt i början men det utvecklas
progressivt till negativa tankar då det informanterna upplever att det blir svårare att uppehålla alla regler som församlingsledarna sätter ut, vilket leder till att idén om en allseende Gud blir påfrestande då Gud ständigt ser ifall de syndar eller inte följer församlingsledarens regler.
Idén om Guds plan är i början en positiv tanke för informanterna då dom är under intrycket att Gud har en plan för dom, men som senare utvecklas till att de inte vill göra något för att störa eller förhindra Guds plan (FRI, 2004).
4.1.4 Utanför Guds skydd
Temat Utanför Guds skydd beskriver känslan eller stadiet när individer känner att dom har blivit utelämnade av Gud, alternativt att de upplever att dom är i en position att stå mellan Gud och djävulen och inte längre har det skydd Gud skulle ha gett. Heider gör här
utskiljningen mellan dyader och triader, vilket är när en harmoni eller disharmoni existerar mellan två (dyad) eller tre (triad) entiteter. Obalansen sker individen uppfattar att en eller två entiteter innehar negativa känslor medan individen själv innehar positiva känslor (Heider, 1958).
Utanför Guds Skydd har kanaliserats till kategorierna Sviker Gud och Lämnar Gud, där det förstnämnda baseras på den skamfyllda känslan som uppstår när individer upplever att de sviker Gud, vilket kan påverka deras handlingar och strävan att söka förlåtelse. Den andra koden lämnar Gud syftar på när informanterna lämnade sina församlingar. De lämna inte sin religiösa tro, med upplevde att de tappar sin personliga relation med Gud i samband med utgången från församlingen. Temat Utanför Guds skydd beskriver när informanterna upplevde att deras handlingar och val har lett till att de inte hade Guds skydd, och att de kunde stå i ett sorters status quo mellan det goda och det onda, vilket får informanterna att känna att dom lever i en obalans. Temat kunde även baseras på informanternas känsla att dom hade kunskap om Gud men inte kommit in under hans skydd. Den första kategorin Sviker
24 Gud baseras på när informanter upplever att dom genom sina handlingar eller tankar sviker Gud. De olika sätt informanterna kände att de svek Gud var genom att genom att tänka förbjudna tankar eller göra handlingar som gick emot församlingens doktriner. Ett exempel på en förbjuden handling var när informant 1 köpte huvudvärkstabletter vilket hon visste gick emot Gud, då församlingsledaren informerat att sjukdomar var djävulens attacker (FRI, 2004). De koder som framkommit utifrån denna kategori baseras på de känslorna
informanterna upplevde under perioden de existerade i obalansen, vilket var: Sorg, ånger och svaghet. Koderna Sorg och ånger var mest förekommande när informanterna upplevde att det aktivt gick emot Guds vilja, vilket var ständigt återkommande känslor i de perioder de själva upplevde att de syndat, tills de erkände sina fel inför församlingsledarna. I texten kunde jag se att känslorna sorg och ånger kom snabbt eller instinktivt när informanterna gjorde något de visste var emot Gud, då dom i kombination med bilden av en allseende Gud bidrog till att han såg dom göra fel. Samtidigt kunde informanterna uppleva genuin ånger och sorg över att dom svek Gud vid olika tillfällen, när dom kommit till underfund med att deras handlingar varit felaktiga, alternativt att de var medvetna innan att deras handlingar var fel och att dom ansåg att dom varit svaga för att dom inte motstått frestelsen. En stor rädsla som informanterna kände efter att de upplevt sig att ha gått emot Gud var känslan av obalans då dom inte kände att dom hade samma skydd av Gud, då ett avstånd mellan dem och Gud skapades som en följd av deras handlingar.
Materialet visade även att när informanterna befann sig i den obalansen mellan det goda och det onda, upplevde dom känslan av svaghet (FRI, 2004). Att informanterna beskrev känslan av svaghet berodde på att de kände att de inte hade någon styrka, på grund av att de svek Gud och trodde att Guds kärlek blivit begränsad. Koderna i denna kategori är likadana som
kategorin djävulen har tagit över (se delkapitel 4.1.2). Jag kom fram till att dessa kategorier faller in i varandra, på grund av sina koder, vilket beror på att informanterna ofta tolkade att de hamnat i obalans på grund av att de tillåtit djävulen ta över dem, men att de föll in under två separata kategorier, då kategorin Sviker Gud, var en separat handling som informanterna gjorde. Den andra kategorin Lämnar Gud behandlar informanternas avhopp, vilket
informanterna beskriver som en komplicerad process då det existerar en stor press från församlingen och ledarna att de gör fel beslut. Kategorierna Sviker Gud och Djävulen har tagit över var centrala i de senare delarna av materialet som beskrev informanternas beslut och process att lämna församlingen. Känslorna som uppkom när informant 3 lämnade församlingarna beskrivs väldigt bra i detta stycke:
Vad händer då när en människa lämnar en sekt? Den första tiden går man i ett
chocktillstånd. Allt är så overkligt. Hur kan Gud svika en när man gjort allt för honom?
Vad är det för slags Herrens tjänare som utnyttjat en så totalt och ansvarslöst? Man ifrågasätter allt, en förnekelsetid börjar och man lever i ett slags vakuum med en fruktansvärd sorg inom sig. Förtvivlan, bitterhet, självömkan, allt i en enda förvirring (FRI, 2004. s.143)
Detta citat fokuserar på en sorters ilska hos informanten utifrån hennes bild av att Gud och hans tjänare lämnat och utnyttjat henne efter att hon dedikerat en stor period av sitt liv till honom. Känslan av sorg är förekommande vilket även återkopplar till en annan informant 1:s upplevelse av att ha lämnat sin församling: “Det var en stor lättnad att inte längre gå på mötena, men jag var också oerhört rädd. Rädd för ensamheten, för framtiden och för Guds straff. Jag hade hemska skuldkänslor och var rädd att det nu var ‘fritt fram’ för djävulen.”
25 (FRI, 2004. s.95). Medan informant 3 kände en form av ilska efter att ha lämnat
församlingen, upplevde informant 1 skuldkänslor över sitt val att lämna församlingen. Den gemensamma nämnaren i dessa citat är känslan av rädslan över vad som skulle kunna hända och rädslan av att inte längre vara under Guds skydd, vilket jag anser visar en central del i informanternas mående i tidsperioden efter att de lämnat församlingarna. Centrala känslor som existerade i materialet som behandlar avhoppet är ensamhet och rädsla, som existerar på grund av den ensamhet som uppstått av att ha lämnat den större gruppen (församlingen), samt ensamheten informanterna upplevde då dom var under intrycket att de även lämnat Gud (FRI, 2004). Det existerade en stor rädsla då informanterna uppgav att när de var under intrycket att de lämnat Gud, var dom utelämnade till djävulen, vilket ledde till att de uppgav sig känna att djävulen kunde ta över, när som helst, vilket även bidrog till att de upplevde de känslor som existerar inom kodgruppen Djävulen har tagit över.
Sammanfattning: Temat Utanför Guds skydd omfattar informanternas upplevelse att deras handlingar och val har resulterat i att de inte längre har Guds skydd, vilket gör att dom lever i en obalans mellan det goda och det onda. Kategorin Sviker Gud baseras på att informanterna genom sina handlingar och val svikit Gud, vilket dom att känna att deras avstånd mellan dem och Gud ökar, vilket resulterar i att dom känner sorg, ånger och svaghet. Känslorna baseras på deras medvenhet att de gjort fel och att de kände sig svaga utan Guds skydd. Den andra kategorin Lämnar Gud tar upp informanternas tid och process av att lämna sina församlingar, vilket får dom att hamna i obalans mellan det goda och det onda vilket resulterar i att dom kände rädsla och ensamhet. Anledningarna till känslorna baserades på att inte längre tillhöra församlingen och rädslan att djävulen skulle attackera när dom inte längre hade Guds skydd (FRI, 2004).
