EXAMENSARBETE INOM SAMHÄLLSBYGGNAD, AVANCERAD NIVÅ, 30 HP
STOCKHOLM, SVERIGE 2021
Innovation i
stadsutvecklingsprojekt
En studie om implementeringen av en innovation i Norra Djurgårdsstaden ISMAIL SAEED
YUSUF AHMED
KTH
SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD
Master of science thesis
Title
Authors Department TRITA number Supervisor Keywords
Innovation in urban development projects
A study of the implementation of an innovation at Stockholm Royal Seaport Ismail Saeed och Yusuf Ahmed
Department of Real Estate and Construction Management TRITA-ABE-MBT-21353
Tina Karrbom Gustavsson
Innovation, Public organization, Urban development project, Implementation process
Abstract
The management of cities is a multifaceted task and the future brings with it great challenges along with the growing urbanization and climate change. Therefore there is a need for innovative and creative cities to be able to effectively deal with the coming challenges.
Implementing innovations in cities and public organizations might seem promising in principle but can become challenging to accomplish in practice. Studies illustrate that
organizations, both private and public, very often struggle with implementing innovations or fail to reap the expected benefits of the adopted innovations.
This paper therefore conducts a study of the implementation of an innovation in the urban development project Stockholm Royal Seaport, with the aim of studying how innovations are implemented in urban development projects. This paper further aims to identify the enabling conditions that facilitate successful implementations of innovation aswell as the barriers that arise during the implementation process.
A qualitative research method has been used to be able to fulfill the aim of this paper and to answer the research questions. Semi-structured interviews has been conducted with
individuals who were directly involved with the implementation and use of the innovation.
The conceptual framework that this paper is based upon consists of a literature review of the chosen research area and an implementation model that breaks down the implementation of innovation in construction projects into six different phases. A thematic analysis of the empirics based on the literature review and the implementation model provided the basis for the conclusions presented in this paper.
The study establishes that the implementation of innovation in urban development projects starts with the identification of a clear vision of the innovation and the benefits that are expected to be obtained by implementing the innovation. Furthermore, the innovation and the expected benefits should be aligned with the projects and/or the organizations overarching goals in order to motivate the allocation of resources for further investigation. The
organization needs to demonstrate its commitment throughout the implementation process.
The organization also needs to prepare for the implementation of the innovation by obtaining the needed resources and permits. After the necessary modifications and adjustments of the
conducted where the expected benefits are compared to the actual outcome. The enabling conditions that were identified during the implementation of the innovation included the competence within the project group, commited leadership with high initiative, a gradual work progress with long term planning and a sustained commitment throughout the entire process. The barriers that were identified during the implementation of the innovation included high work load and lack of time, legal pressure from third party, long and bureaucratic processes as well as lack of information and knowledge amongst end-users.
Acknowledgement
The following master thesis paper is the concluding part of the master´s degree program Real Estate and Construction Management within the Civil Engineering program at the Royal Institute of Technology. This paper was conducted during the spring of 2021 and awards 30 credits.
We would like to start by thanking our supervisor Tina Karrbom at the Royal Institute of Technology. Thank you for all the inspiration and supervision!
We would also like to thank our external supervisor Fredrik Bergman at Stockholm Royal Seaport who provided knowledge and valuable discussions! We also want to thank all the respodents who took their time and agreed to be interviewed for this study!
Finally, we would like to thank our families for all the support during this journey!
Ismail Saeed & Yusuf Ahmed Stockholm, 10 juni 2021
Examensarbete
Titel
Författare Institution TRITA nummer Handledare Nyckelord
Innovation i stadsutvecklingsprojekt
En studie om implementeringen av en innovation i Norra Djurgårdsstaden Ismail Saeed och Yusuf Ahmed
Fastigheter och Byggande TRITA-ABE-MBT-21353 Tina Karrbom Gustavsson
Innovation, Offentlig organisation, Stadsutvecklingsprojekt, Implementeringsprocess
Sammanfattning
Förvaltningen av städer är en mångfacetterad uppgift och framtiden för med sig stora
utmaningar i takt med den växande urbaniseringen och klimatförändringarna. Detta kräver att städer är innovativa och kreativa för att effektivt kunna hantera kommande utmaningar.
Implementering av innovationer i städer och offentliga organisationer kan se lovande ut på papper men vara utmanade att genomföra i praktiken. Studier visar att organisationer, privat som offentligt, allt som oftast kämpar för att implementera innovationer eller misslyckas helt med att skörda de förväntade nyttorna med den antagna innovationen.
I denna rapport har därför en närmare studie på implementeringen av en innovation i stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdstaden genomförts med syftet att utreda hur innovationer implementeras i ett stadsutvecklingsprojekt. Vidare syftar studien även till att utreda vilka förutsättningar som möjliggör en lyckad implementering samt de utmaningar som uppstår i samband med implementeringsprocessen.
För att kunna uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ forskningsmetod använts. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med de individer som var direkt involverade i implementeringen och användningen av innovationen. Studiens konceptuella ramverk bygger främst på litteraturstudier inom problemområdet och en
implementeringsmodell som bryter ner implementeringen av innovationer i byggprojekt i sex olika faser. En tematisk analys av resultatet utifrån litteraturstudien och
implementeringsmodellen gav underlag till studiens slutsatser.
Studien mynnar ut i att implementeringen av innovationer i stadsutvecklingsprojekt startar med identifieringen av en tydlig vision av innovationen och målen som ska uppnås med tillämpningen av innovationen. Vidare ska innovationen och de förväntade målen
överensstämma med projektets- och/eller organisationens övergripande mål för att motivera avsättningen av resurser för vidare utredning. Organisationen behöver demonstrera sitt engagemang under hela implementeringsprocessen. Inför tillämpningen av innovationen ska organisationen förbereda sig genom att bl. a erhålla de resurser och tillstånd som krävs för
tillämpningen. Efter en period av justering och anpassning av innovationen för att få en så effektiv användning som möjlig så ska slutligen en efterhandsutvärdering genomföras där de förväntade nyttorna jämförs mot de faktiska resultaten. Framgångsfaktorerna som
identifierades under innovationsimplementeringen var bland annat kompetensen inom projektgruppen, engagerat ledarskap med ett högt initiativtagande, etappvis arbetsgång med långsiktig planering och ett bibehållet engagemang genom hela processen. De utmaningar som uppstod under innovationsimplementeringen var bland annat arbetsbelastning och tidsbrist, juridiska påtryckningar från tredje man, långa och byråkratiska processer samt information – och kunskapsbrist hos slutanvändare.
Förord
Detta examensarbete är det sista och avslutande momentet på Kungliga Tekniska Högskolans mastersprogram Fastigheter och Byggande inom civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnad.
Studien genomfördes under våren 2021 och omfattar 30 högskolepoäng.
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till vår handledare på KTH, Tina Karrbom. Tack för all inspiration och handledning!
Vi vill även tacka vår externa handledare i Norra Djurgårdsstaden, Fredrik Bergman, som bidragit med kunskap och värdefulla diskussioner! Ett stort tack även till samtliga
respondenter som tog sin tid och ställde upp på intervjuerna!
Slutligen vill vi även tacka våra familjer som har vart ett enormt stöd för oss under resans gång!
Ismail Saeed & Yusuf Ahmed Stockholm, 10 juni 2021
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 11
1.1 Bakgrund ... 11
1.2 Problemformulering ... 12
1.3 Syfte ... 12
1.4 Frågeställning ... 12
1.5 Avgränsning ... 12
1.6 Disposition ... 13
2. Litteraturstudie ... 14
2.1 Innovation inom offentlig sektor ... 14
2.2 Innovation inom byggsektorn ... 14
2.3 Innovation inom interorganisatoriska projekt ... 15
2.4 Organisatoriska utmaningar vid implementering av innovationer i offentlig sektor ... 15
3. Teoretiskt ramverk ... 17
3.1 Motivering till teorival ... 17
3.2 Implementeringsfaser ... 17
3.2.1 Identifikation ... 18
3.2.2 Utredning ... 18
3.2.3 Engagemang ... 19
3.2.4 Förberedelse ... 19
3.2.5 Användning ... 20
3.2.6 Efterhandsutvärdering ... 20
4. Metod ... 22
4.1 Metodval ... 22
4.2 Semistrukturerade intervjuer ... 22
4.2.1 Urval av respondenter ... 23
4.3 Tillvägagångsätt ... 24
4.4 Tillförlitlighet och trovärdighet ... 25
4.5 GDPR ... 26
5. Empiri ... 27
5.1 Norra Djurgårdsstaden ... 27
5.2 Identifikation och utredning ... 28
5.2.1 Utmaningar ... 29
5.2.2 Framgångsfaktorer ... 30
5.3 Engagemang ... 32
5.3.1 Utmaningar ... 33
5.3.2 Framgångsfaktorer ... 33
5.4 Förberedelse ... 33
5.4.1 Utmaningar ... 34
5.4.2 Framgångsfaktorer ... 35
5.5 Användning ... 35
5.5.1 Utmaningar ... 36
5.5.2 Framgångsfaktorer ... 37
5.6 Efterhandsutvärdering ... 38
5.6.1 Utmaningar ... 38
5.6.2 Framgångsfaktorer ... 38
6. Analys ... 40
6.1 Implementeringsprocessens olika faser ... 40
6.2 Utmaningar ... 42
6.2.1 Arbetsbelastning och tidsbrist ... 42
6.2.2 Konflikter med tredje man ... 43
6.2.3 Offentliga- och myndighetsprocesser ... 43
6.2.4 Projektstorlek ... 43
6.2.5 Information- och kunskapsbrist hos slutanvändare ... 44
6.2.6 Administration ... 44
6.3 Framgångsfaktorer ... 44
6.3.1 Gruppsammansättning- och dynamik ... 44
6.3.2 Ledarskap ... 45
6.3.3 Arbetsprocess och strategi ... 45
6.3.4 Offentlig organisation ... 45
6.3.5 Engagemang och vilja att utveckla innovationen ... 46
6.3.6 Synliga fördelar ... 46
7. Slutsats ... 47
7.1 Hur implementeras innovationer i stadsutvecklingsprojekt? ... 47
7.2 Vilka faktorer är avgörande för en lyckad innovationsimplementering i stadsutvecklingsprojekt? ... 48
7.3 Vilka utmaningar kan uppstå vid implementeringen av innovationer i stadsutvecklingsprojekt? ... 49
7.4 Vetenskapligt- och praktiskt bidrag ... 51
7.5 Förslag till framtida studier ... 51
8. Referenser ... 52
9. Bilagor ... 57
9.1 Intervjumall 1. ... 57
9.2 Intervjumall 2. ... 62
Figurförteckning
Figur 1, Disposition ... 13 Figur 2, Illustration av implementeringsmodellens sex faser. ... 18 Figur 3, Illustration av implementeringsprocessen i Norra Djurgårdsstaden. ... 48
Tabellförteckning
Tabell 1. Lista över respondenter som deltagit i studien ... 24 Tabell 2, Framgångsfaktorer... 49 Tabell 3, Utmaningar ... 50
1. Introduktion
I följande kapitel presenteras studiens bakgrund och problemformulering. Vidare presenteras syfte och efterföljande frågeställningar. Kapitlet avslutas med studiens avgränsningar och disposition över rapportens uppbyggnad.
1.1 Bakgrund
Förvaltningen av städer är en mångfacetterad uppgift och framtiden för med sig stora
utmaningar i takt med den växande urbaniseringen och klimatförändringarna. Detta kräver att städer är innovativa och kreativa för att effektivt kunna hantera kommande utmaningar. FN har i samband med Agenda 2030 arbetat fram 17 globala mål för hållbar utveckling där medlemsländerna ska leda världen mot en mer hållbar och rättvis värld fram till år 2030 (FN, 2018). Ett av dessa 17 mål är att ”bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation”. Av delmålen framgår det att industrisektorernas tekniska kapacitet och den vetenskapliga forskningen ska förbättras genom att uppmuntra innovation och öka antalet personer som arbetar med forskning och utveckling.
En snabbt växande stad idag som står inför stora utmaningar vad gäller globalisering, digitalisering, krav på en ekologisk och socialt hållbar utveckling är Stockholm
(StockholmStad, 2015). I regionen pågår arbetet ”Innovationskraft Stockholm” där målet som sattes år 2015 är att vara världens mest innovationsdrivna ekonomi år 2025. För att uppnå dessa mål krävs det enligt stadens innovationsstrategi att det finns en stark och välutvecklad kultur som främjar innovationer i såväl offentliga samt privata sektorer. Kulturförändringen handlar bland annat om att ledarskap och arbetsmetoder förändras, innovationsledare utbildas, utveckla stadens processer och att i högre grad tillämpa innovationsupphandlingar.
Tillämpning och implementering av innovationer i städer och offentliga organisationer kan se lovande ut på papper men vara utmanade att genomföra i praktiken (Boström, 2015). Trots att en innovativ idé legitimeras av ett politiskt beslut kan den sakna en direkt efterfrågan vilket kan försvåra genomförandet av implementeringen. Offentliga organisationer kännetecknas även som lågeffektiva utifrån ett byråkratiskt perspektiv och dess upphandlingssystem är mer lämpligt för ”business as usual” än för riskfyllda innovativa lösningar. Studier visar även att organisationer, privat som offentligt, allt som oftast kämpar för att implementera innovationer eller misslyckas helt med att skörda de förväntade nyttorna med den antagna innovationen (Piening, 2011).
I denna rapport kommer en närmare studie på implementeringen av en innovation i
stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdstaden genomföras. Norra Djurgårdsstaden är ett hållbarhetsprofilerat område i Stockholm med en vision att vara föredöme inom hållbar
stadsutveckling (NDS, 2017). Detta kräver nytänkande och implementering av innovationer för att skapa verktygen för att uppnå projektets miljö- och hållbarhetsmål.
1.2 Problemformulering
För att kunna tillgodose de många intressenternas olika behov måste offentliga organisationer kontinuerligt förbättras och utveckla kvaliteten på sina tjänster (Piening, 2011). Med hänsyn till detta så anses implementationen av innovationer vara lösningen till denna utmaning.
Studier belyser dock att organisationer väldigt ofta kämpar med att implementera
innovationer eller misslyckas helt med att realisera de planerade nyttorna med den antagna innovationen. Litteraturen bidrar inte med utförliga förklaringar till varför detta fenomen uppstår, istället framställs implementeringsprocesser som ”svarta hål” i befintlig forskning.
Tidigare litteratur beskriver implementeringen av innovationer i enskilda projekt men det finns begränsad forskning om implementering av innovationer i stadsutvecklingsprojekt och dess utmaningar och framgångsfaktorer. Av denna anledning valdes just detta
forskningsområde att studeras närmare.
1.3 Syfte
Detta examensarbete syftar till att utreda hur innovationer implementeras i ett
stadsutvecklingsprojekt och vilka förutsättningar som möjliggör en lyckad implementering samt utmaningar som uppstår i samband med implementeringsprocessen.
1.4 Frågeställning
Hur implementeras innovationer i stadsutvecklingsprojekt?
Vilka faktorer är avgörande för en lyckad innovationsimplementering i stadsutvecklingsprojekt?
Vilka utmaningar kan uppstå vid implementeringen av innovationer i stadsutvecklingsprojekt?
1.5 Avgränsning
Examensarbetet är avgränsat till ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholms kommun. Vidare är forskningsområdet avgränsat till att endast studera implementeringsprocessen av innovationer utifrån den innovationsgenererande organisationens perspektiv.
1.6 Disposition
Rapporten är uppdelad i sju kapitel, se figur1 för illustration av rapportens disposition.
Figur 1, Disposition
Inledning
I detta kapitel presenteras studiens bakgrund och problemformulering. Vidare presenteras syfte och efterföljande frågeställningar. Kapitlet avslutas med studiens avgränsningar och disposition över rapportens uppbyggnad.
Litteraturstudie
I detta kapitel presenteras en sammanställning av tidigare forskning om innovation inom offentlig sektor, byggsektorn och interorganisatoriska projekt. Kapitlet avslutas med en sammanställning av de organisatoriska utmaningarna som uppstår i samband med implementering av innovationer i offentlig sektor.
Teoretiskt ramverk
Detta kapitel inleds med en motivering till teorivalet. Sedan följer en presentation av studiens teoretiska ramverk som består av en implementeringsmodell som är uppdelad i sex olika faser: Identifikation, utredning, engagemang, förberedelse, användning och
efterhandsutvärdering.
Metod
I detta kapitel presenteras valet av forskningsmetod, en sammanställning av hur de
semistrukturerade intervjuerna genomförts, studiens tillvägagångsätt och slutligen studiens forskningsetiska hänsynstaganden.
Empiri
Detta kapitel inleds med en beskrivning av Norra Djurgårdsstaden och dess nya
Masslogistikcenter. Vidare följer en sammanställning av empirin som kategoriseras enligt implementeringsmodellens olika faser.
Analys
Detta kapitel inleds med en analys av implementeringsprocessens olika faser utifrån studiens teoretiska ramverk. Därefter följer en tematisk analys av de utmaningar och
framgångsfaktorer som identifierats i empirin.
Slutsats
Detta kapitel besvarar studiens frågeställningar och sedan presenteras studiens vetenskapliga- och praktiska bidrag. Kapitlet avslutas med förslag till framtida studier.
Introduktion Litteraturstudie Teorertiskt
- ramverk Metod Empiri Analys Slutsats
2. Litteraturstudie
I detta kapitel presenteras en sammanställning av tidigare forskning om innovation inom offentlig sektor, byggsektorn och interorganisatoriska projekt. Kapitlet avslutas med en sammanställning av de organisatoriska utmaningarna som uppstår i samband med implementering av innovationer i offentlig sektor.
2.1 Innovation inom offentlig sektor
Innovation kan definieras på flera olika sätt utifrån flera olika perspektiv. En generell definition av innovation inom offentlig sektor är en ny tillämpning av ändringar i en
organisation som anses vara tillräckligt stora och hållbara för att ge en märkbar påverkan på organisationens karaktär eller dess verksamhet (Bloch & Bugge, 2013). Tillämpningarna av ändringarna i detta fall ska vara märkbara i jämförelse med organisationens övergripande verksamhet och inte en jämförelse av hur ny innovationen är. Innovationer inom offentlig sektor definieras även som implementeringen av nya idéer som skapar offentligt värde där idéerna är nya och visar sig vara nyttiga och användbara, (Mulgan, 2007). Av litteraturen framgår många innovationsdefinitioner som lämpar sig enbart för den privata sektorn (Demircioglu & Audretsch, 2017). Innovation initieras samt drivs dock alltid av kreativitet och förändring oavsett om den tillämpas i en offentlig eller privat sektor. Flera forskare menar att innovation i den offentliga sektorn omfattas av nya, märkbara och betydande förändringar på organisationens operativa processer, tjänster och varor eller på sättet organisationen kommunicerar med dess användare, (Wynen, Verhoest, Ongaro, & van Thiel, 2014) (Demircioglu & Audretsch, 2017) (Lægreid, Roness, & Verhoest, 2011) (Bloch, Bugge, &
Mortensen, 2011). Vidare poängterar även en del av forskarna att en innovation kan betraktas som ny för organisationen även fast samma idé har initierats och utvecklats av andra.
2.2 Innovation inom byggsektorn
Byggsektorn har länge betraktats som en innovationsfattig bransch (Loosermore & Richard, 2015). Innovationskraften inom byggsektorn bedöms generellt utifrån investeringar i
forsknings- och utvecklingsverksamhet vilket, enligt flera studier, bidrar till den kritiska föreställningen om en traditionell och innovationslös byggsektor (Gambatese & Hallowell, 2011). Denna sorts bedömning tar heller inte hänsyn till innovationer som utvecklats på projektnivå (Aouad, Ozorhon, & Abbott, 2010). Möjligheterna för innovation ökar med projektens komplexitet, innovation sker ofta i megaprojekt där komplexiteten kräver
nytänkande (Brockmann, Brezinski, & Erbe, 2016). Utöver projektens tekniska komplexitet och beställarkrav, så är innovationsfrämjande ledarskap från chefer en stor drivkraft för innovation (Pellicer, Yepes, Correa, & Alarcón, 2014).
Det har under lång tid önskats mer innovation och effektivitet i byggbranschen av åtskilliga intressenter från både privat- och offentlig sektor men det finns branschspecifika barriärer som hindrar dessa önskemål (Smiley, Fernie, & Dainty, 2014). Byggbranschen är väldigt projektbaserad och innovationerna som genereras sker oftast inom det specifika byggprojektet och är inte sällan inkrementella och baserade på aktuella kunskaper och erfarenheter.
Byggprojekten har oftast kortsiktiga ekonomiska mål som största prioritering medan innovationer kräver långsiktiga ekonomiska strategier (Drucker, 2001). Beställare utgår fortfarande ifrån lägsta pris vid tilldelning av entreprenadkontrakt (Loosermore & Richard, 2015), och begränsar ofta entreprenörernas handlingsutrymme genom detaljerade handlingar och krav (Eriksson, o.a., 2019).
I tillfälliga projektorganisationer är ansvaret decentraliserat vilket hindrar spridningen av effektiva innovationer som skapats ur kreativa problemlösningar på byggarbetsplatsen mellan olika projekt (Eriksson, 2013). Spridningen av innovationer mellan projektorganisationen och huvudorganisationen hindras på samma sätt (Engström & Stehn, 2016). Interorganisatoriska nätverk är en grundläggande förutsättning för att möjliggöra spridning av innovationer bortom det individuella projektet (Bygballe & Ingemansson, 2014).
2.3 Innovation inom interorganisatoriska projekt
Ett annat hinder för innovation inom byggsektorn är medverkandet av olika aktörer som är beroende av varandra i interorganisatoriska byggprojekt vilket kan leda till att
beslutsfattningar blir en gemensam process (Lindgren & Emmitt, 2017), förhandlingar krävs då mellan berörda aktörer innan innovationer kan införas (Winch, 1998). Aktörerna som samarbetar i interorganisatoriska projekt kommer ibland från olika verksamhetsområden vilket också kan vara en barriär för innovation (Dille & Söderlund, 2011). För att
implementera interorganisatoriska innovationer krävs samordning och samarbete mellan aktörer vilket förutsätter en tydlig kommunikation mellan aktörerna då de har olika rutiner och arbetssätt samt motstridiga mål och intressen (Cabrera & Cabrera, 2002). En bra början för att kunna implementera interorganisatoriska innovationer är att se till att informationen är tillgänglig för samtliga aktörer, (Gann & Salter, 2000). Inom interorganisatoriska projekt så är innovationer oftast genererade och formulerade gemensamt bland aktörerna (Eriksson, o.a., 2017), därför är effektiv kommunikation mellan aktörer en förutsättning för innovation (Eriksson, 2013).
2.4 Organisatoriska utmaningar vid implementering av innovationer i offentlig sektor
Innovation är en process som består av flera olika aktörer och aktivtiter som under processens gång sprider sig i olika riktningar efter att innovationsprocessen har påbörjats oavsett om en organisation är innovativa för första gången eller om innovationen har anammats från annat håll inom den offentliga sektorn (Brown T. , 2002).
Den interna miljön utgör en stor andel av utmaningarna för innovation inom offentlig sektor.
Enligt en litteraturstudie om hinder för innovationsprocesser i offentlig sektor angavs organisatoriska utmaningar som hinder för innovation i 40 % av de studerade artiklarna, (Cinar, Trott, & Simms, 2019). Den största utmaningen ur ett organisatoriskt perspektiv är administrationen av de olika aktiviteterna inom innovationsprocessen. De vanligaste administrativa svårigheterna inom innovationsprocessen är kompetensbrist hos personal (Abuya, o.a., 2012), bristfällig support för slutanvändare (Gardner et al., 2010), alltför få antal medborgarbesök (Rocque, Welsh, Greenwood, & King, 2014). Innovation kan emellanåt medföra ytterligare arbetsbelastning för anställda och chefer vilket kan leda till att de föredrar att arbeta enligt gamla rutiner och undviker innovativa aktiviteter (Piening, 2011). En annan administrativ utmaning som motverkar innovationsprocesser är organisationers höga
personalomsättningar (Gardner, Dowden, Togni, & Bailie, 2010). Andra identifierade hinder som kan kopplas till dålig administration av innovationsaktiviteter är ”top-down” ledning inom organisationen (Bernardes, Cummings, Évora, & Gabriel, 2012), brist på samordning inom organisationen (Bloch & Bugge, 2013), överambitiösa eller otydliga mål (Ramon Gil- Garcia, Chengalur-Smith, & Duchessi, 2007), otillräckliga incitament (Wigfall, Monck, &
Reynolds, 2006), bristfälligt ledarskap (Brown L. , 2010), förhalade beslutsfattningar (Hansson, Øvretveit, & Brommels, 2012) och förlust av entusiasm (Borins, 2000).
Inom innovationslitteraturen nämns att organisatoriska hinder även förekommer i form av motstånd eller brist på stöd från särskilda aktörer (Cinar, Trott, & Simms, 2019). Obefintligt eller bristfälligt stöd från chefer och anställda identifierades som ett stort hinder (Bartlett &
Dibben, 2002). Detta kan bero på tveksamheter kring de nya organisatoriska förutsättningarna som innovationer kan medföra (Roger, 2003 ). Allmän motvilja bland anställda och chefer (Plotnikof, 2015), i samband med konflikter och motstånd inom organisationen utgör typexempel på förändringsmotstånd (Ezzamel, Hyndman, Johnsen, & Lapsley, 2014).
Resursbrister i form av pengar, tid eller informationsteknisk infrastruktur har också noterats som en organisatorisk utmaning (Cinar, Trott, & Simms, 2019). Innovationsprocessen kan hindras av brist på nationell eller statlig finansiering (Levine & Wilson, 2013), brist på personal (Weber, Heller-Schuh, Godoe, & Roeste, 2014) samt begränsad informationsteknisk infrastruktur (Bazemore, Phillips, & Miyoshi, 2011).
En organisationskultur som präglas av riskaversion och olämpliga strukturer inom organisationen kan utgöra innovationshinder (van Buuren & Loorbach, 2099). Andra
innovationshinder kopplade till organisationskultur är; en fördelssökande organisationskultur (Azad & Faraj, 2011), fördröjningar kopplade till långa byråkratiska processer (Bakici, Almirall, & Wareham, 2013), hierarkiska interna strukturer inom organisationen (Susha &
Grönlund, 2014) och brist på intern kultur av organisatoriskt lärande (Marsden, Frick, May, &
Deakin, 2011).
3. Teoretiskt ramverk
Detta kapitel inleds med en motivering till teorivalet. Sedan följer en presentation av studiens teoretiska ramverk som består av en implementeringsmodell som är uppdelad i sex olika faser: Identifikation, utredning, engagemang, förberedelse, användning och
efterhandsutvärdering.
3.1 Motivering till teorival
För studiens teoretiska ramverk har Slaughter’s implementeringsmodell använts för att kunna beskriva och analysera hur innovationer implementeras i stadsutvecklingsprojekt, (Slaughter, 2000). Implementeringsmodellen är i grunden lämpad för byggprojekt. Ett
stadsutvecklingsprojekt består mer eller mindre av flera olika byggprojekt där det främsta målet är att skapa och/eller utveckla en hållbar stad eller stadsdel. En viktig faktor vid innovationsimplementering i byggprojekt är byggprojektens komplexitet som kan försvåra användandningen av innovationen (Winch, 1998). Slaughter’s modell tar hänsyn till denna faktor och har en primär fokus på att innovationen ska kunna användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Liknande komplexitet och svårigheter för användning av innovationer bör återfinnas i stadsutvecklingsprojekt vilket motiverar valet av just denna
implementeringsmodell. Vidare inriktar sig denna implementeringsmodell endast på implementeringsprocessen och med tanke på att denna studie är avgränsad till att endast studera implementeringsprocessen motiverar även detta den valda modellen.
Slaughter’s implementeringsmodell beskrivs utifrån ett perspektiv där entreprenörföretaget är den innovationsimplementerande organisationen till skillnad från
innovationsimplementeringen i det studerade stadsutvecklingsprojektet där det är
beställarorganisationen som implementerar innovationen (Slaughter, 2000). Denna skillnad har ingen märkbar betydelse för användningen av modellen i denna studie då modellen inte omfattar olika aktörers inverkan på byggprojekten och utgår istället endast ifrån den enskilda organisationens implementering av en innovation.
3.2 Implementeringsfaser
Med hjälp av olika implementeringsfaser och underliggande aktiviteter kan man planera för en lyckad implementering av innovationer (Slaughter, 2000). De sex faserna som
implementeringsmodellen hänvisar till är;
Identifikation
Utredning
Engagemang
Förberedelse
Användning
Efterhandsutvärdering
Figur 2, Omarbetning av implementeringsmodellens sex faser (Slaughter, 2000).
De flesta implementeringsprocesser passerar dessa faser, men det finns också särskilda fall då utfallen från olika faser påverkar varandra vilket kräver omprövning och anpassning
(Slaughter, 2000). Genom organisatoriskt lärande kan en organisations tidigare erfarenheter när det gäller implementering av innovationer ha en direkt påverkan på aktuella beslut eller implementeringsaktiviteter
3.2.1 Identifikation
Implementeringsprocessen börjar med en tydlig definition av de mål som projektet och organisationen ska uppnå, även alternativa strategier för att uppnå de uppsatta målen ska definieras och fastställas (Slaughter, 2000). De alternativa strategierna utformas oftast internt av de involverade organisationerna utifrån kända medel för att uppnå bekanta mål. Däremot kan innovationer identifieras eller utvecklas vartsomhelst längs värdekedjan samt inom industrin i allmänhet.
Tillverkare och leverantörer har länge betraktats som den huvudsakliga drivkraften bakom byggrelaterade innovationer (Slaughter, 2000). Forskning påvisar dock att byggrelaterade innovationer som kräver integration och samspel mellan olika system utvecklas och
implementeras även av huvudentreprenörer och underentreprenörer som är specialister inom sitt område. Projektörer, arkitekter och konstruktörer kan också vara viktiga
innovationskällor, särskilt i tidiga skeden av projekt där beställaren har höga kravställningar.
En viktig förutsättning för identifikationsfasen är att organisationen har en nyckelindivid i sitt led som ser potentiella lösningar på utmaningarna som organisationen står inför (Slaughter, 2000). Dessa s. k ”gatekeepers” kan ofta identifiera nya tillvägagångssätt och bidra med relevant information som gynnar implementeringsprocessens utredningsfas. En annan nyckelroll som behövs vid identifikationsfasen är ”idésprutan”, denna individ bemöter nya utmaningar genom att utarbeta unika lösningar. Båda dessa roller kan innehas av en och samma person inom vissa organisationer.
3.2.2 Utredning
Efter att de alternativa strategierna har fastställts så ska de utvärderas mot uppsatta projekt- och organisationsmål, där det bedöms vilken påverkan de alternativa strategierna har på kritiska parametrar som exempelvis; långsiktig anläggningsprestanda, rykte, nya
affärsområden (Slaughter, 2000). För att utforska alla potentiella fördelar med att
implementera en innovation så är det viktigt att i denna fas inte enbart jämföra alternativa
strategier med strategier enligt praxis, det är även viktigt att beakta om innovationen bidrar till möjliga förbättringar inom andra relaterade områden (Slaughter, 2000).
Innovationer förväntas generellt minska projekterings- och produktionskostnader med tanke på den kostnadsmässiga konkurrenskraften inom byggsektorn (Seaden, 1996). Senare studier visar emellertid att en stor del av innovationer som utvecklats och anammats inom
byggsektorn antingen förbättrar projekterings- eller produktionsfasen, eller prestandan av den färdiga byggda produkten (Slaughter, 2000).
Innovationer utvecklas ofta för ett särskilt projekt men kan ibland gynna hela organisationen (Laborde & Sanvido, 1994). Att en organisation är innovativ i sig kan i vissa fall bli
strategiskt fördelaktigt och en lyckad implementation av en innovation kan stärka
organisationens anseende (Hampson & Tatum, 1997). Långsiktiga strategiska fördelar eller ökad konkurrenskraft kan vara starka skäl till att implementera en innovation när de
förväntade projektspecifika fördelarna med innovationen inte är ekonomiskt försvarbara (Slaughter, 2000).
3.2.3 Engagemang
Efter att organisationen har utvärderat alla möjliga alternativa strategier och beslutat för att genomföra en viss innovation så måste organisationen engagera sig i implementeringen av innovationen (Slaughter, 2000). Beslutet att genomföra en viss innovation påverkas i högsta grad av att det finns en eldsjäl inom organisationen som är villig att vägleda innovationen genom implementeringsprocessen (Nam & Tatum, 1997).
Avsättningen av interna resurser för genomförandet av innovationen är den främsta indikatorn på organisationers engagemang för att implementera innovationer (Slaughter, 2000).
Organisationen bör exempelvis avsätta direkta resurser i form av investeringar, personal, utrustning och material för att kunna implementera innovationen men även avsätta långsiktiga resurser som krävs för att bibehålla innovationen. Organisationer kan även demonstrera sitt engagemang till implementeringsprocessen genom offentliga utlåtanden som informerar allmänheten om att en viss innovation kommer att implementeras och användas. Offentliga utlåtanden kan ibland bidra till ett ökat incitament inom organisationen att lösa problem som kan uppstå under implementeringsprocessen för att säkerställa en lyckad implementation (Goodman & Griffith, 1991).
3.2.4 Förberedelse
Organisationens förberedelse inför tillämpningen av innovationen är avgörande för en lyckad implementering av innovationer och bör inte försummas (Slaughter, 2000). Den
innovationsgenererande gruppen inom organisationen som ska tillämpa innovationen måste förbereda sig för tillämpningen. Även de olika aktörerna inom projektgrupperna behöver förbereda sig då det är där innovationen ska tillämpas. Projektgruppen har två viktiga
uppgifter under förberedelsefasen, dels måste tilldelade resurser erhållas samt att
kompetensutvecklingen av relevant personal säkerställs. Projektledaren kommer att ha en central roll under denna fas genom att samordna projektgruppens insatser, förhandla mellan de olika aktörerna vid behov och ta avgörande beslut vid tillämpningen av innovationen (Nam
& Tatum, 1997).
Innan en fullskalig implementation av en innovation genomförs så kan organisationer genomföra en småskalig testimplementation av innovationen (Slaughter, 2000). Ett sådant förfarande kan påvisa kritiska moment som bör beaktas och bidra med viktig
erfarenhetsåterföring inför en fullständig implementering. Resultatet från sådana mindre testimplementationer kan dock inte likställas med en fullständig implementering av innovationen då prisbilden och innovationens potentiella nytta kan skilja avsevärt vid en fullskalig implementering. En annan fördel med småskaliga testimplementeringar är att det skapar möjligheter för nödvändiga korrigeringar innan en total implementering samt att det indikerar, både internt och externt, hur engagerad organisationen är i innovationen.
Under tiden som innovationen testas i en mindre skala kan projektgruppen förbereda sig inför en fullständig implementering genom att granska och anpassa incitamenten för varje aktörs aktiva deltagande i implementeringen (Slaughter, 2000). Risken för en misslyckad
implementation ökar om ena aktören anser att den utför all arbete medan en annan aktör erhåller alla nyttor. Detta kan motverkas under förberedelsefasen genom att formulera gemensamma mål och fördela materiella och immateriella nyttor bland aktörerna i
projektgruppen och således öka aktörernas vilja att samarbeta för att kollektivt lösa problem som kan uppstå vid implementeringen (Teece, 1993).
3.2.5 Användning
Användningsfasen av innovationer omfattas oftast av en tid där tillämpningen justeras eller ändras i realtid för att skapa möjligheter och nå de förväntade nyttorna med innovationen (Slaughter S. , 1993). Detta på grund av att innovationer i byggsektorn är mer eller mindre förändringar som implementeras i stora komplexa system (Slaughter, 2000). Förändringen och justeringen som benämns i detta sammanhang är förändringar och/eller justeringar i antingen själva innovationen eller i processen/systemet som innovationen implementeras i.
Beslutfattarrollen blir på sådana sätt en avgörande roll då det är beslutfattaren som har beslutsmandat och kontroll över resurser samt kompetensen som krävs för att leda
förändringen/justeringen ifråga. Vidare behöver personalen utbildning om innovationen och hur den ska användas för att innovationen ska komma till användning på ett så effektivt sätt som möjligt.
3.2.6 Efterhandsutvärdering
Denna fas handlar om att jämföra de förväntade nyttorna av implementeringen och kostnaderna med det faktiska resultatet (Slaughter, 2000). För att utföra detta behövs
information och data om innovationen samlas in. Tekniken och strategin som använts vid implementeringen bör studeras närmare. Vidare bör engagemanget i organisationen och innovationens påverkan på projekten även granskas. Slutligen bör även den demonstrerabara samhällsnyttan med innovation analyseras.
Den grupp som har varit direkt involverad i implementeringen av innovationen bör belönas oavsett om innovationen anses som lyckad eller inte (Meyer & Goes, 1988). Vissa belöningar utdelas per automatik av implementeringsprocessen, till exempel ökad kunskap, ökad
professionell kompetens och ett mer attraktivt rykte (Slaughter, 2000). Organisationen kan belöna gruppen ytterligare genom offentliga nomineringar, löneförhöjningar eller bonusar i kapital. Vidare kan även organisationen ändra personalens tjänst för att ge mer utrymme att arbeta med innovationer eller andra relaterade uppdrag.
4. Metod
I detta kapitel presenteras valet av forskningsmetod, en sammanställning av hur de
semistrukturerade intervjuerna genomförts, studiens tillvägagångsätt och slutligen studiens forskningsetiska hänsynstaganden.
4.1 Metodval
För att utreda hur innovationer implementeras i ett stadsutvecklingsprojekt och studera vilka utmaningar och framgångsfaktorer som uppstår i samband med implementeringsprocessen har en kvalitativ forskningsmetod använts. Kvalitativa metoder ger utrymme för forskaren att värdera personers upplevda verklighet som kunskap och är mest lämpad för studier som inte kan förklaras med kvantitativ data (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2016).
Implementeringsprocessen har i överlag studerats utifrån personers upplevelser och samlade subjektiva bedömningar vilket motiverar den valda forskningsmetoden.
4.2 Semistrukturerade intervjuer
Datainsamlingsmetoden som valdes för detta arbete var semistrukturerade intervjuer. Denna metod bedömdes vara mer fördelaktig för studien då intervjuformen är interaktiv och skapar utrymme för flexibilitet samt att det tillåter respondenterna att formulera sina upplevelser och erfarenheter på ett originellt sätt (Kallio & Kangasnieme, 2016) (Kvale & Brinkmann, 2014).
Två intervjumallar utformades efter (Slaughter, 2000) implementeringsmodell för
implementering av innovationer i byggprojekt, se bilagor. Den första intervjumallen användes för att intervjua individerna i den innovationsgenererande projektgruppen. Den andra
intervjumallen användes för att intervjua projektledare vars projekt nyttjade innovationen.
Frågesektionerna i den första intervjumallen utgick efter implementeringsmodellens olika faser där sedan relevanta delfrågor ställdes för att kunna besvara studiens forskningsfrågor.
Även delfrågorna i den första intervjumallen är till stor del baserade på
implementeringsmodellens beskrivning av fasernas olika ingående delar. Vissa delfrågor i den första intervjumallen formulerades specifikt för att ta hänsyn till studiens aktuella
förutsättningar, främst att det är en offentlig organisation som utreds. Den andra
intervjumallen formulerades uteslutande utifrån den aktuella studiens förutsättningar. Den syftar till att utreda hur projektledare och byggledare upplevde implementeringsprocessen och användningen av innovationen. Totalt genomfördes elva olika intervjuer och samtliga
intervjuer genomfördes på Skype eller via telefon p. g. a rådande pandemiläge.
De semistrukturerade intervjuerna som genomfördes för detta arbete följer nedanstående sex faser (Silvia, 2009).
Val av intervjutyp
Sätta etiska riktlinjer för intervjuerna
Upprätta intervjumall
Genomföra och spela in intervjuer
Transkribering och utvärdering av insamlat material från intervjuer
Presentera resultaten
4.2.1 Urval av respondenter
För att kunna besvara på forskningsfrågorna och uppfylla studiens syfte grundades urvalsprocessen i ett icke-sannolikhetsurval och mer specifikt i ett avsiktlighetsurval s. k
”purposive sampling”. Användandet av avsiktlighetsurval kräver en subjektiv bedömning av vilka individer som är bäst lämpade för att kunna besvara forskningsfrågorna och uppfylla studiens syfte (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2016). Bedömningen av vilka individer som skulle intervjuas utfördes med hjälp av extern handledare. Urvalsprocessen började med en kartläggning av implementeringsprocessens tidslinje. Sedan kategoriserades tidslinjen i enlighet med implementeringsmodellens olika faser; Identifikation, Utredning, Engagemang, Förberedelse, Användning, Efterhandsutvärdering. Därefter identifierades vilka individer som var delaktiga under implementeringsprocessens olika faser. Bland urvalskriterierna för att inkluderas i denna studie var att individerna skulle vara delaktiga minst under en hel fas och ha en tydlig roll under fasen.
Respondenterna som intervjuades för denna studie delades in i två grupper där båda grupper intervjuades med separata intervjumallar. Ena gruppen bestod av individer som tillhörde den projektgrupp som initierade och implementerade innovationen. Den andra gruppen bestod av individer vars projekt använder innovationen i dagsläget. Nedan presenteras samtliga
respondenter, deras tjänstetitel, antal år som de har varit verksamma inom byggsektorn och intervjulängd, se tabell 1.
Tabell 1. Lista över respondenter som deltagit i studien
Tjänstetitel Intervjuperson (IP)
Antal verksamma år inom byggsektorn
Intervjulängd
Projektledare/Uppdragsledare IP3 10 1h
Genomförandeprojektchef IP1 25 2h:17m
Systemanalytiker IP4 7 30m
Expertstöd, markmiljö IP2 15 35m
Geovetare IP9 27 41m
Expertstöd, materialmodifiering och
miljögeoteknik
IP5 32 47m
Byggprojektledare IP6 26 37m
Byggprojektledare IP11 30 32m
Byggprojektledare IP10 15 35m
Byggledare IP8 22 28m
Byggledare IP7 20 24m
4.3 Tillvägagångsätt
Studien inleddes med en bedömning av vilket problemområde som var mest lämpligt att undersöka. En kommunal förvaltning hade tillämpat en helt ny masshanteringsstrategi som ansågs vara en innovativ lösning på den negativa miljöbelastningen som orsakas av
masstransporter kopplade till masshantering. Det fanns ett flertal intressanta riktningar som denna studie kunde ha tagit, initialt var det tänkt att utföra en jämförande studie som utreder skillnaderna i olika masshanteringsstrategiers miljö- och samhällsekonomiska påverkan.
Denna forskningsinriktning förkastades efter diskussion med handledare då det konstaterades att författarna inte hade erhållit tillräckliga förkunskaper inom samhällsekonomi under utbildningens gång för att utföra en sådan studie. Eftersom författarna hade större
förkunskaper inom management skiftade forskningsfokus istället till andra relevanta områden som exempelvis projektstyrning och förändringsledning. Organisationen som utreds i denna studie har tidigare implementerat en liknande innovativ strategi för att minska
miljöbelastningen kopplat till bygglogistik. Strategin innebär att större transporter och leverans av byggmaterial inom stadsutvecklingsprojektets samtliga entreprenader samordnas genom ett Bygglogistikcenter. Då blev det istället intressant att utreda vilka erfarenheter organisationen hade av att implementera innovationer och därefter bestämdes det att innovationsimplementering i stadsutvecklingsprojekt var det område som skulle studeras.
Forskningsinriktningen var förenlig med författarnas förkunskaper inom management och var även intressant för organisationen som utreddes, därefter förankrades forskningsinriktningen med både intern- och extern handledare.
Sedan påbörjades en litteraturstudie inom det valda området för att inhämta mer kunskap om ämnet. Tidigare forskning om hur innovationer implementeras i just stadsutvecklingsprojekt var begränsad vilket bidrog till formuleringen av syftet och forskningsfrågorna.
Det konceptuella ramverket för detta arbete bygger främst på tidigare litteratur och en implementeringsmodell för implementeringen av innovationer i byggprojekt. Då
litteraturstudier om innovationsimplementering i stadsutvecklingsprojekt var begränsad fick litteraturstudien baseras på innovationsimplementering i offentliga organisationer.
Vetenskaplig litteratur inhämtades främst från KTH Primo och andra databaser kopplade till KTH. Sökorden som har använts för att hitta relevant litteratur för detta arbete var
”Innovation”, ”Implementering”, ”Stadsutvecklingsprojekt”, ”Offentlig organisation”,
”Utmaningar”.
För att kunna uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna har semistrukturerade intervjuer genomförts med de individer som varit direkt involverade i implementeringen och användningen av innovationen. Intervjuerna bygger på den implementeringsmodell som ansågs vara mest relevant för denna studie för att kunna förankra det teoretiska ramverket.
Intervjuerna spelades in med respondenternas godkännande och transkriberades för att sedan kunna sammanställas och analyseras.
En tematisk analys av den insamlade empirin utfördes. Först lästes samtliga transkriberingar noggrant för att kunna orientera sig i den relativt stora mängden empiri som skapats. Sedan kodades materialet med olika beteckningar som sammanfattade innehållet. Därefter söktes teman och mönster hos koderna i materialet för att sammanställa och kategorisera empirin.
Koder som var relaterade grupperades under samma tema. Analysen av den insamlade empirin var en iterativ process, koder fick bearbetas om och teman som upplevdes som självklara modifierades efter insikter längs analysens gång. Avslutningsvis analyserades teman utifrån litteraturstudier och teoretiskt ramverk för att sedan presentera studiens slutsatser och förslag till framtida studier.
4.4 Tillförlitlighet och trovärdighet
Saknaden av standardisering i semistrukturerade intervjuer kan ge upphov till frågor om tillförlitligheten av empiri som insamlats genom kvalitativa forskningsmetoder (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2016). Tillförlitlighet avser ifall andra forskare hade fått fram liknande information med samma metod. Empiri som erhålls genom semistrukturerade intervjuer är inte nödvändigtvis ämnade för att kunna replikeras då det reflekterar den upplevda
verkligheten vid insamlingstillfället. Kvalitativa forskningsmetoder grundas på antagandet att sammanhangen som ska undersökas är komplexa och dynamiska. Värdet i att använda
semistrukturerade intervjuer kommer från möjligheten till flexibilitet under intervjutillfället vilket möjliggör en bred utforskning av ämnets komplexitet. Att försöka säkerställa den
kvalitativa metodens replikerbarhet innebär därför en underminering av dess huvudsakliga värde.
Tillförlitligheten i denna studie förstärks av att metodval och syftet bakom metodval samt studiens tillvägagångssätt beskrivs tydligt. Vidare beskrivs även hur datainsamlingen och dataanalysen har genomförts vilket också bidrar till studiens tillförlitlighet. Utformningen av de båda intervjumallarna som används som forskningsinstrument i denna studie beskrivs noggrant. Med empirin som genererades från intervjumallarna kunde studiens syfte uppfyllas och frågeställningar besvaras. Den insamlade empirin utmärks dock av att en märkbar andel av data kommer från en särskild intervjuperson (IP1). Denna intervjuperson är den enda som har vart delaktig i samtliga faser av det studerade fenomenet och är därför en central
informationskälla för denna studie. Vidare bidrar denna intervjuperson med värdefulla insikter avseende sammanhang och kausalitet. Nackdelen med att den insamlade empirin präglas av en specifik intervjuperson är att det riskerar försvaga studiens tillförlitlighet då resultaten av studien kan bedömas vara delvis beroende av intervjupersonens perspektiv och upplevelser. Sammantaget kan studien därför anses vara relativt tillförlitlig.
Trovärdigheten i kvalitativa forskningsmetoder kan förklaras som hur väl
forskningsdeltagarnas upplevda verklighet överensstämmer med den verklighet som forskningsresultaten presenterar (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2016). Samtliga intervjuer har spelats in med intervjupersonernas tillstånd för att säkerställa att empirin kan tolkas så korrekt som möjligt. För att försöka minska intervjuarnas eget inflytande på intervjuerna har intervjufrågorna formulerats och framförts på ett tydligt och neutralt sätt utan att ställa ledande frågor eller vinkla intervjupersonernas svar genom kommentarer, tonlägen eller icke- verbala uttryck. Vidare fick intervjupersonerna tala fritt och relevanta följdfrågor ställdes för att kunna få mer detaljerade svar. Intervjupersonerna hade även kunskap om intervjuämnet och vad som skulle diskuteras i förväg och var således förberedda inför intervjuerna vilket stärker studiens trovärdighet. Empirin som inhämtades från litteraturstudier användes som komplement till empirin som genererades av intervjuerna vid dataanalysen vilket ytterligare bidrar till trovärdigheten av studiens resultat. Studien kan alltså anses uppnå god trovärdighet.
4.5 GDPR
I enlighet med Dataskyddsförordningen (GDPR) har respondenterna anonymiserats i rapporten. För särskiljning av och hänvisning till respondenterna har de försetts med alias i denna studie för att deras medverkan inte ska kunna kopplas tillbaka till deltagaren.
Respondenterna intervjuades var för sig genom Skype med anledning av rådande
pandemiläge. Inför intervjuerna meddelades respondenterna om anonymiseringen och de fick även en förfrågan om intervjun fick transkriberas. Med deras medgivande transkriberades intervjuerna och det var endast författarna som hade tillgång till det inspelade materialet.
5. Empiri
Detta kapitel inleds med en beskrivning av Norra Djurgårdsstaden och dess nya
Masslogistikcenter. Vidare följer en sammanställning av empirin som kategoriseras enligt implementeringsmodellens olika faser.
5.1 Norra Djurgårdsstaden
Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden, NDS, drivs av Stockholms stad genom Exploateringskontoret som beställarorganisation. NDS är ett av Europas största
stadsutvecklingsprojekt där det planeras för minst 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser (NDS, 2017). Projektet kännetecknas av dess hållbarhetsprofil och har en utvecklingsstrategi där effektiva och långsiktiga lösningar ska bidra till en hållbar
resurshållning och klimatansvar, med andra ord ska NDS vara ett föredöme inom hållbar stadsutveckling. I projektet omvandlas industrimark till stad där 1,5 miljoner kbm av totalt 3 miljoner kbm mark är förorenade av olika grader. Stora mängder jord fraktas bort i olika markreningsentreprenader för rening och/eller deponering.
NDS har tydliga mål för en hållbar stadsutveckling och ett led i detta är att minimera utsläpp av koldioxid och luftburna partiklar, energiförbrukning och transportarbetet kopplade till masshanteringen enligt IP1. Därför har NDS etablerat ett Masslogistikcenter, MLC, för hantering, siktning, sortering och återvinning av schaktmassor som är icke farligt avfall från markreningen för vidare borttransport till deponi. NDS avser att utöka användningen av MLC så att även förorenade massor som är farligt avfall kan borttransporteras via MLC, men tillstånd för att hantera farligt avfall har ännu inte beviljats.
Innovationen i detta fall är den nya strategin vad gäller masshanteringen inom NDS. Enligt IP1 skedde masshanteringen tidigare entreprenadvis och entreprenörerna hade rådighet över schaktmassorna och beslutade hur det skulle hanteras och vart det skulle borttransporteras till.
Med införandet av MLC så tog beställarorganisationen inom NDS rådighet över schaktmassorna. Den nya masshanteringsstrategin innebär en central samordning av masshanteringen i samtliga markreningsentreprenader inom NDS genom MLC. I samband med den nya masshanteringsstrategin så har NDS även slutit ramavtal med deponier och åkerier för att på så sätt kunna kontrollera hela värdekedjan från schakt till slutupplag. MLC är lokaliserat nära en kaj för att möjliggöra utlastning av material på fartyg. Transport av massor sker för närvarande med lastbil men planen är att inom snar framtid, i samband med godkänt tillstånd för hantering av farligt avfall, transportera massor med fartyg till olika kustnära deponier.
5.2 Identifikation och utredning
IP1 berättar att berg har återvunnits efter sprängning i Norra Djurgårdsstaden ända sedan början på 2010-talet genom att läggas på upplag och krossas upp till mindre användbara fraktioner. Återvinningen av berget inom Norra Djurgårdsstaden har vart bland de fokusområden som man har arbetat med genom hela projektet. Rena schaktmassor återanvändes lokalt inom projektområdet men förorenade schaktmassor kördes bort till deponi. Ibland kunde stora stenblock plockas ut för att återanvändas men i regel deponerades förorenade schaktmassor från olika entreprenader utan sortering och återvinning.
Schaktmassorna tillföll entreprenören som kunde transportera bort massorna till vilken deponi som helst. Transportsträckorna kunde vara så långa som 30-60 mil tur- och retur. Detta ledde till att NDS försökte hitta nya strategier för att minska mängden schaktmassor till deponi samt effektivisera masstransporterna för att således reducera projektets miljöbelastning.
”Det har liksom funnits som en bakomliggande loop, att hela tiden jobba med de här frågorna” – IP1, Genomförandeprojektchef
Enligt IP1 så testade NDS att införa ett incitamentsystem för att reducera miljöutsläpp vid upphandlingen av en markreningsentreprenad under 2014. De förorenade massorna skulle köras bort med pråm istället för lastbil. Koldioxiden värderades till en viss summa per enhet och anbudsgivarna kunde tillgodoräkna sig anbudspoäng genom att reducera
koldioxidutsläppet. Koldioxiden värderades för lågt vid denna upphandling och det medförde att det inte fanns tillräckligt med incitamentet för att transportera de förorenade massorna med pråm. Detta blev startskottet för NDS att börja tänka på sjötransport som ett alternativ istället för lastbilstransport av förorenade massor inom NDS.
IP1 beskriver att projektgruppen initialt bestod av IP1 och IP2 som diskuterade olika idéer och förslag för att effektivisera masshanteringen under informella möten med utgångspunkt i NDS hållbarhetsmål. IP2 var markmiljöexpert med flerårig erfarenhet av markmiljöfrågorna inom NDS. IP1 är genomförandeprojektchef inom NDS och IP2 var en extern konsult, vilket var en bra balans enligt IP1 då IP2 hade den miljötekniska kompetensen och IP1 hade mandat att besluta om praktiska och administrativa frågor samt att IP1 visste hur man kunde söka investeringsmedel, vilka tomter som kunde köpas loss osv. IP1 och IP2 diskuterade olika masshanteringsstrategier för att uppnå projektmålen, och genom att samordna
masshanteringen inom NDS med ett MLC och övergå från lastbilstransporter till sjötransport genom att placera MLC i ett kajnära läge skulle man kunna uppnå projektmålen.
Efter att visionen för den nya masshanteringsstrategin hade identifierats så ansökte IP1 om klimatinvesteringsmedel under hösten 2015 för bl. a framtagande av beslutsunderlag genom att utreda hur masshanteringen kunde genomföras med sjötransport. I samband med
ansökandet så fastställdes målen för den nya masshanteringsstrategin vilket var att halvera energiförbrukningen, klimatgasutsläppen och kostnader kopplade till masshanteringen. Efter att klimatinvesteringsmedlen hade beviljats så upprättade IP1 ett förfrågningsunderlag för att sedan handla upp en konsultorganisation som hjälper NDS att skapa förutsättningarna för masshantering med sjötransport. Organisationen som blev tilldelade kontraktet uppfyllde
samtliga kompetensområden som eftersöktes; sjöfart, miljövetenskap, miljölagstiftning, geoteknik och materiallära, logistikflöden, systemvetenskap och projektledning.
”Modellen är ju att man vill förbättra och göra det effektivare, smartare och miljövänligare”
– IP1, Genomförandeprojektchef
IP3 som var projektledare för den upphandlade organisationen ansåg att uppdraget var tydligt, att utreda hur masshantering med sjötransport kunde genomföras genom att ta fram
logistiksystem, tekniska specifikationer, bistå med tekniskt stöd vid implementering samt upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. När organisationen lämnade in anbudet för
uppdraget föreslog de en konsultgrupp på fyra personer med kompetens som täckte kraven för att kunna utföra utredningen. Konsultgruppen bestod av t.ex. geotekniker, systemanalytiker, erfarna miljökonsekvensbeskrivare samt allmänt beräkningskunniga personer vad gäller massbalans. Uppdraget var tydligt men inte utredningen då det under denna fas dök upp många nya frågor längs med utredningsprocessen som man var tvungen att bearbeta. Frågorna ledde till att det initiala målet med att föra över masstransporterna från väg till havs sågs över flera gånger om. Förslag på nya lösningar dök upp och även dessa fick utredas. Faktorerna man tog hänsyn till under denna fas var begränsade, de potentiella lösningarna bedömdes utifrån klimatutsläpp och transportminskning, alltså innovationsmålen. Vidare tog man inte hänsyn till andra faktorer såsom sociala konsekvenser exempelvis.
5.2.1 Utmaningar
Konstellationen på två personer i början var inte bara en framgångsfaktor, utan det hade sina utmaningar också. IP2 menar att de båda hade mycket på sina bord utöver innovationsarbetet och att tidsfaktorn kom att bli en utmaning. Den tidiga identifieringsfasen hade enligt IP2 kunnat genomföras utförligare om de hade kunnat avsätta mer tid. Vidare anser IP2 även att den tidiga identifieringsfasen gick lite för fort och att man gick för snabbt in på självaste lösning istället för att bryta ner problemet ordentligt och identifiera flera lösningar, detta återigen på grund av hög arbetsbelastning samt konstellationens låga antal. Enligt IP1 fanns även vissa administrativa utmaningar i implementeringsprocessens tidiga skede bl. a saknaden av en utförlig projektplan initialt.
”Jag och IP1 var väldigt upptagna personer, vi hade mycket annat på våra bord. Vi hade säkert kunnat styra upp processen mycket mer om vi hade haft mer tillgänglig tid”
- IP2, Expertstöd markmiljö
En stor miss under utredningsfasen var att identifiera närboendes åsikter och synpunkter om lokaliseringen av MLC enligt IP1-5. Det borde ha utförts mer djupgående riskanalyser och de närboende borde ha inkluderats tidigare under utredningsfasen. Enligt IP3 förekom öppna möten och en enkelriktad dialog men IP3 menar att det skedde under en tid då det var redan
fastställt att ett MLC skulle byggas i området. Kommunikationen borde skett mer proaktivt enligt IP3 och IP5 samt att de berörda medborgarna borde involverats tidigare i processen för att skapa en bättre relation till de närboende. Det ledde till juridiska påtryckningar från närboende och att NDS då lämnade samtliga yttranden gentemot de närboende till rättsinstanser.
”Det var sådana öppna möten och liknande, man fick komma in på MLC och titta på verksamheten. Men den hanteringen skedde lite försent, man borde ha kunnat berätta om verksamheten tidigare och jobba mer proaktivt”. – IP3, Projekt- och uppdragsledare
En annan utmaning under denna fas var tiden det tog att utreda alla förslag på lösningar som dök upp under utredningsfasen. IP3 menar att man kunde komma fram till en lösning som alla inblandade bedömde som fungerande men direkt efteråt kunde man börja diskutera nya förslag som återigen skulle utvärderas. Detta ledde till att det blev så många bitar att hålla ihop, utöver alla miljörapporter och miljöanmälan som skulle upprättas så var man tvungen att analysera samtliga förslag på lösningar.
5.2.2 Framgångsfaktorer
Initialt bestod projektgruppen utav två personer, IP1 och IP2. IP2 anser att denna konstellation på två personer var en framgångsfaktor då möten kunde bokas med jämna mellanrum utan hinder. IP2 och IP1 var dessutom kontorsgrannar och hade utöver formella möten även flera informella interaktioner varpå innovationen diskuterades fram och tillbaka.
Vidare anser IP2 att IP1 fungerade som idésprutan och att hens initiativtagande och helhjärtade satsning på innovationen var en stor fördel i den tidiga fasen. Innovationen var komplex och tidskrävande och därför var det väldigt viktigt att ha en innovationsledare med ovanstående egenskaper och dessutom med en ekonomisk befogenhet.
Enligt IP1 så var en av framgångsfaktorerna det tidiga formulerandet av de tre målen som var tänkta att uppnås med innovationen och som man skulle arbeta mot. Det fanns en tydlig bild av vad som skulle uppnås med innovationen och dessa mål var vägledande för hela
implementeringsprocessen. IP1 upplevde även att eftersom det är en offentlig förvaltning som ska implementera innovationen så kunde man styra utredningsfasen mot mjukare och mer långsiktiga parametrar än att enbart begränsas av kostnad och tid.
Projektgruppen bestod nästan uteslutande av externa konsulter under utredningsfasen vilket IP1 kände var en positiv faktor då hen kunde tydligt förankra utredningens inriktning och beslut kunde tas snabbare. IP1 tror det hade vart svårare att komma fram i processen om det fanns fler personer med beslutsmandat. Offentlig upphandling är också en framgångsfaktor enligt IP1 då ramarna för offentliga upphandlingar kräver att man verkligen har tänkt igenom det man vill handla upp. IP1 menar att det förhindrar ekonomiska förluster genom spontana och överilade inköp vilket skulle kunna hämma eller försvåra innovationsimplementeringen.
En annan framgångsfaktor enligt IP1 var att projektgruppen hade en väldigt bra gruppdynamik samt att det var väldigt kreativa och öppna diskussioner inom gruppen.
IP3 anser att utredningsfasen hade en stor positiv påverkan på hela
implementeringsprocessen. Varje fråga som dök upp bröts ner och analyserades och även flera praktiska lösningar utvärderades tidigt i processen. IP5 beskriver utredningsfasen som en stegvis process som senare präglade hela implementeringsfasen. Vidare beskriver IP5 att NDS resurser i form av kapital och förståelse för innovationens risker var en stor
framgångsfaktor.
”Organisationen i NDS är intresserade av att göra det riktigt bra. Sedan har de resurser som möjliggör det, resurser i både pengar och förståelse för att innovation är osäkert och kostar pengar”- IP5, Expertstöd.
En annan framgångsfaktor enligt IP3 var att man arbetade för en beställare som var öppen för nya idéer och lösningar. IP3 menar att hen personligen skulle önskat att man borde hållit sig till ett begränsat antal alternativa lösningar men i sådana här komplexa innovationer behövs en riktig idéspruta. IP3 anser att IP1s personliga egenskaper är en stor anledning till att det idag finns en ny masshanteringsstrategi inom NDS.
”Om man hade någon ansvarig person som var en annan typ av person än IP1 så skulle det här aldrig ha hänt” – IP3, Projekt- och uppdragsledare
