Kandidatuppsats i statsvetenskap
Venezuelas demokratiska tillbakagång
En teoriprövande fallstudie om tidsperioden 2005 – 2017
Författare: Daniella Selander Handledare: Martin Nilsson Examinator: Gunnar Hansson Termin: VT17
Ämne: Statsvetenskap III Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2SK300
Abstract
The aim of this thesis is to examine whether Venezuela's democratic decline could be explained by the consolidation theory of Juan Linz and Alfred Stepan. Between the years 2005 – 2017, the organization Freedom House concluded that Venezuela’s political and civil rights declined, resulted in that Freedom House classified Venezuela from “partly free” in 2005 to “not free” in 2017, and several scientists classified Venezuela year 2017 as an autocracy. The method is to apply the consolidation theory and its five arenas (the civil society, the political society, rule of law, state bureaucracy and economic society) in the case Venezuela between the years 2005 – 2017. Each arena contains different qualifications which are all needed for a state to transition from democracy to consolidated democracy. However, in this thesis the aim is to study if the consolidation theory is able to explain a state’s transition from democracy to autocracy. By using material as scientific articles and reports, it is concluded that each arenas’ qualifications have deteriorated between the years 2005 - 2017. Therefore, it is found that the consolidation theory works very well in explaining a state’s transition from democracy to autocracy, which in this case is Venezuela.
Keywords
Venezuela, Juan Linz and Alfred Stepan, consolidation theory, civil society, political society, rule of law, state bureaucracy, economic society
2
Förkortningar
CNE National Election Council CPI Corruption Perception Index DOS United States Department of State
FH Freedom House
HRW Human Right Watch
IACHR Inter-American Commission on Human Rights IMF International Monetary Fund
IPYS Institute for Press and Society LIC Law on International Cooperation
LDPS Law for the Defense of Political Sovereignty and National-Self Determination
MUD Mesa de la Unidad Democrática NGO Icke-statliga organisationer
PSUV Partido socialista unitario de Venezuela (United Socialist Party of Venezuela)
PROVEA Programa Venezolano de Educación-Acción en Derechos Humanos (Venezuelan Program for Education Action on Human Rights) RESORTE Law of Social Responsibility for Radio and Television
3
Innehåll
1 1 Introduktion _______________________________________________________ 1 1.1 Inledning ________________________________________________________ 1 1.2 Forskningsproblem ________________________________________________ 4 1.3 Syfte och frågeställningar ___________________________________________ 6 1.4 Disposition ______________________________________________________ 6 2 Teori och tidigare forskning ____________________________________________ 7 2.1 Centrala begrepp __________________________________________________ 7 2.1.1 Demokrati ___________________________________________________ 7 2.1.2 Diktatur _____________________________________________________ 8 2.1.3 Konsolidering ________________________________________________ 9 2.2 Tidigare forskning _______________________________________________ 12 2.1.1 De-konsolidering _____________________________________________ 12 2.3 Teori __________________________________________________________ 13 3 Metod och material __________________________________________________ 16 3.1 Forskningsdesign: teoriprövande kvalitativ fallstudie ____________________ 16 3.2 Operationalisering _______________________________________________ 17 3.3 Material ________________________________________________________ 21 4 Resultat ____________________________________________________________ 23 4.1 Civilsamhället i Venezuela mellan tidsperioden 2005 – 2017 ______________ 23 4.1.1 Demonstrationsfrihet i Venezuela ________________________________ 23 4.1.2 Icke-statliga organisationers frihet att verka _______________________ 25 4.2 Det politiska samhället i Venezuela mellan tidsperioden 2005 – 2017 _______ 28 4.2.1 Det politiska samhället i Venezuela mellan tidsperioden 2005 – 2017 ____ 28 4.2.2 Pressfrihet __________________________________________________ 32 4.3 Rättsstat i Venezuela mellan tidsperioden 2005 – 2017 ___________________ 34 4.3.1 Oberoende rättsväsende _______________________________________ 34 4.4 Statsbyråkratin i Venezuela mellan tidsperioden 2005 – 2017 _____________ 36 4.4.1 Korruption __________________________________________________ 36 4.5 Det ekonomiska samhället i Venezuela mellan tidsperioden 2005 – 2017 ____ 39 4.5.1 Ekonomi ____________________________________________________ 39 5 Diskussion __________________________________________________________ 40 5.1 Konsolideringsteorins förklaringsnivå av civilsamhället __________________ 40 5.2 Konsolideringsteorins förklaringsnivå av det politiska samhället ___________ 41 5.3 Konsolideringsteorins förklaringsnivå av rättsstat _______________________ 42 5.4 Konsolideringsteorins förklaringsnivå av statsbyråkrati __________________ 43 5.5 Konsolideringsteorins förklaringsnivå av det ekonomiska samhället ________ 44 6 Slutsatser __________________________________________________________ 45 Referenser ___________________________________________________________ 47
1
1 Introduktion
I nedanstående text ges en inledning och problemformulering till ämnet som undersöks i uppsatsen. Därefter presenteras uppsatsens syfte och frågeställningar, som följs av uppsatsens disposition.
1.1 Inledning
I decennium styrdes Venezuela av diktatur och militära juntas, tills den första presidenten, Romulo Betancourt även känd som ”Father of Venezuelan Democracy”, tillsattes år 1958.
Under de efterkommande tre decennierna klassificeras Venezuela som demokratiskt.1 Däremot var valkonkurrensen begränsat till de två ledande politiska partierna genom en pakt vid namn ”Punto Fijo”, som grundades 1958. Trots det överfördes den politiska makten fredligt genom regelbundna val mellan de två partierna2 och landet var unikt i Latinamerika för sin stabilitet som hölls i flera decennier.3 Venezuela var även rankad som det näst mest demokratiska systemet i Latinamerika.4
År 1979 började en 20-årig ekonomisk nedgång i Venezuela, som grundades bland annat av stor skuldsättning, ökade oljeproduktionskostnader och neoliberal politik. Den dåvarande presidenten Carlos Andres Perez ökade priserna i landet avsevärt, som resulterade i våldsamma protester och ett uppror, senare kallad Caracazo, inträffade.5 Det framkallade två kuppförsök i februari och november 1992, varav den första leddes av Hugo Chávez.6 Trots att kupperna misslyckade fick de starkt medborgerligt stöd och Chavez sågs som folkets hjälte.7
År 1998 var de ekonomiska och sociala förhållandena i Venezuela försämrade.
Arbetslösheten var 11,3 procent, inflationen 29,9 procent8 och fattigdomen i landet ökade från 17 procent år 1980 till 65 procent år 1996. På grund av den sociala och ekonomiska krisen som existerade i landet, samt det enorma missnöjet med det politiska systemet
1 Council of Foreign Relations.
2 Curato. 2014, s 115.
3 Von Soest, red. 2011, s 1317.
4 Hawkins red. 2008, s 1.
5 Bean. 2016, s 830.
6 Kutiyski, & Krouwel. 2014, s 73.
7 Bean. 2016, s 831.
8 Gutiérrez. 2017, s 163-164.
2
Punto Fijo, skapades goda förutsättning för Chávez vid presidentvalet 1998.9 Under förutsättningarna om att Venezuelas gamla politiska systemet Punto Fijo förkastas10 samt att korruptionen och fattigdomen bekämpas,11 vinner Chávez presidentvalet med 56,2 procent12 Efter valet lanserar Chávez ”Bolivarian Revolution” som leder till en reform av konstitutionen,13 som bland annat förlänger presidentens mandatperiod från fem till sex år, byter statens namn till Bolivarian Republic of Venezuela, förkastar Venezuelas politiska system Punto Fijo14 och går från representativ demokrati till deltagande demokrati.15 Eftersom en ny konstitution infördes hölls det omval 18 månader senare,16 vid vilket Chávez vann med 59 procent. Chávez parti vann även 60 procent av platserna i parlamentet.17
Under Chávez-regim (1999 – 2013) förbättrades demokratin de första fem åren. Genom att granska bedömningar från organisationen Freedom House (FH) kan det konstateras att mellan åren 1999 – 2004 ökade de civila och politiska rättigheterna i Venezuela. År 1999 – 2001 klassificerades Venezuela som delvis fritt land med ett värde på 4.0,18 vilket förbättras åren 2002 – 2004 till 3.519 (FH graderar värden från 1 till 7, varav lågt värde indikerar ”mest fritt”20). Därefter skedde det en försämring av demokratin.21 Mellan åren 2005 – 2008 graderade FH Venezuela med ett värde på 4,022 och som försämrades åren 2010 – 2013 till 5,0.23 Venezuela utvecklades mot ökad auktoritärism24 och särskilt har Venezuelas regim sedan 2006 använt sig av hårdare auktoritära metoder. Flera anledningar ligger till grund, exempelvis minskandet av det västerländska främjandet av demokrati, det växande inflytandet av icke-demokratiska stater såsom Kina och Ryssland, samt ökade oljepriser 2003–2008 och 2010–2012 vilket genererade stora resurser till staten som därmed kunde förtrycka oppositionen.25
9 Bean. 2016, s 831.
10 Sanchez Urribarri. 2011, s 861.
11 Council of Foreign Relations.
12 Smith. 2005, s 4.
13 BBC. 2018.
14 Duffy. 2015, s 1477.
15 Hernández 2013, s107; García-Guadilla & Mallén 2013, s 142.
16 Wilpert. 2012.
17 Kutiyski & Krouwel. 2014, s.75.
18 Freedom House 1999; 2001; 2002.
19 Freedom House 2003; 2004; 2005.
20 Kornblith. 2013, s 51.
21 Curato.. 2014, s 113.
22 Freedom House. 2006; 2007; 2008; 2009.
23 Freedom House. 2011; 2012; 2013; 2014.
24 Corrales. 2015, 40.
25 Ibid, s.49-50.
3
Efter att Nicolás Maduro blev president (2013-nuvarande) har Venezuela blivit mer auktoritärt.26 Situationen i Venezuela har blivit så kritiskt att FH år 2016 - 2017 klassificerade Venezuela som ett ”icke fritt” land med värde 5.5.27 Särskilt har Venezuelas regim år 2017 antagit en alltmer auktoritär strategi28 och åtgärder har genomförts för att konsolidera presidentens makt.29 Exempelvis beslutade Venezuelas högsta domstol i mars 2017 att avlägsna oppositionsdominerade parlamentets befogenheter30 för att istället bevilja sig själva befogenheterna.31 Dock fördömdes beslutet nationellt och internationellt och beslutet reviderades.32 Däremot uppgav Maduro i juli 2017 att en konstitutionell församling (Constituent Assembly) skulle bildas33, vars befogenheter är att skriva om konstitutionen.34 Den konstitutionella församlingen kommer att ersätta Venezuelas traditionella styrande institutioner, såsom parlamentet,35 vilket leder till att parlametets befogenheter upphävs. Beslutet bemöttes med månader av antiregeringsprotester.36 Ledamöterna till den konstitutionella församlingen valdes i juli, vilket bojkottades av oppositionen och allmänt avvisades som olagligt.37 Av den anledningen är de invalda ledamöterna till den konstitutionella församlingen allierade med Maduro.38 Därutöver har Venezuela år 2017 en politisk,39 ekonomisk40 och humanitär kris.41 Missnöjet mot presidenten är omfattande42 och staten lider av hög brottslighet43, hyperinflation, och allvarlig brist på väsentliga varor, såsom mat och medicin44, som orsakar fattigdom och undernäring hos miljontals.45
26 Diamond red 2016, s 78; Alarcón & Hidalgo 2016, s 21.
27 Freedom House. 2017; 2018
28 Stuenkel. 2017, s 56–57.
29 Renwick. 2018.
30 Puerta Riera. 2018.
31 Venezuela’s deepening crisis. 2017.
32 Freedom House. 2018.
33 Luhnow & de Córdoba. 2017.
34 Venezuela’s deepening crisis. 2017.
35 Luhnow & de Córdoba. 2017.
36 The Month in Review. 2017, s 288.
37 Freedom House. 2018.
38 The Month in Review. 2017, s 288.
39 Puerta Riera. 2018; Stuenkel 2017, s 59.
40 Alarcón & Hidalgo 2016, s 20; Puerta Riera 2018.
41 Stuenkel 2017, s 59; Alarcón & Hidalgo 2016, s 20.
42 Alarcón, red. 2016, s 31.
43 Ibid, s 20.
44 Stuenkel 2017, s 56-57; Alarcón red 2016, s 20; Antonopoulos & Cottle 2018, s 50; Krygier & Faiola 2017.
45 Venezuela’s deepening crisis. 2017.
4
Venezuela har med andra ord utvecklats från att bli klassificerad som en stabil demokrati år 1958, till att bli klassificerad som en konkurrenskraftig auktoritär regim46 och icke-fritt land år 2017, en transition som FH indikerar skedde 2005. Således väcktes intresse för att undersöka vilka tänkbara faktorer som kan förklara den demokratiska tillbakagången i Venezuela mellan åren 2005 – 2017.
1.2 Forskningsproblem
Demokratiseringsprocess är en process när en stat utvecklas från ett auktoritärt till ett demokratiskt styre för att sedan bli en konsoliderad demokrati.47 Definition av konsoliderad demokrati kan göras med hjälp av den klassiska teorin av Juan Linz och Alfred Stepan, som anser att konsoliderad demokrati uppstår när demokrati ses som ”the only game in town.” Det innebär att en överväldigande majoritet av medborgarna stöder legitimiteten hos de demokratiska regeringsformerna och att medborgarna anser att auktoritära alternativ är oacceptabla.48
Politiska forskare har länge ansett att det politiska systemet är stabilt när en demokrati konsolideras.49 Därutöver har Seymour Martin Lipset redovisat att det är större sannolikhet att utvecklade stater blir demokratier än mindre utvecklade stater, något som har bekräftats upprepade gånger. Demokratin stärks med hjälp av ekonomisk utvecklingen, eftersom det exempelvis skapar en stor utbildad medelklass samt ombildar medborgarnas värderingar till att prioritera val- och yttrandefrihet.50 Liknande slutsats visade Adam Przeworski och Fernando Limongi efter att de konstaterat att de rika demokratierna är tillförlitligt stabila och att det är de fattiga demokratierna som ofta kollapsar,51 vilket har bevisats genom historien. Ingen rik konsoliderad demokrati som haft minst två fria och rättvisa regeringsbyten har kollapsat.52 Trots att mindre utvecklade demokratierna varit demokratiska flera år och framgångsrikt haft regeringsbyten genom val är de fortfarande i fara att kollapsa. Det har därför varit en säkerhet i resonemanget om att rika konsoliderade demokratier inte erfara regimkollaps och det resonemanget har
46 Alarcón, red 2016, s 21; Kornblith 2013, s 48; Levitsky & Loxton 2013, s 123; Mainwaring 2012 s 959.
47 Huntington. 1991, s 9.
48 Foa & Mounk. 2017, s 9.
49 Ibid, s 8.
50 Inglehart. 2016, s 21.
51 Mounk & Foa. 2018, s 3.
52 Foa & Mounk. 2017, s 8-9.
5
grundat litteraturen om demokratisering och regimers stabilitet.53 Det i sin tur har resulterat till att området om demokratisk de-konsolidering förblivit outforskat.54
Däremot anser Roberto Stefan Foa och Yascha Mounk att det är möjligt demokratin i konsoliderade demokratier kan upphöra att vara ”the only game in town”,55 och att man måste förstå möjligheten att de-konsolidering kan ske. Demokratisk de-konsolidering kan utmana stabiliteten hos det demokratiska styrelseskicket, även i länder som har ansetts vara stabila, varav Venezuela är ett exempel. År 1980 ansågs Venezuela vara en stabil demokrati med flera år av fria och rättvisa val och där regeringsbyten genomfördes fredligt. Landets utveckling hade förbättrats och Venezuela var nära inpå att klassificeras som en utvecklad demokrati. Flertalet forskare ansåg därför att Venezuela hade avancerat långt mot demokratisk konsolidering.56 Däremot har det skett en försämring av demokratin under Chavéz-regim57 och som tidigare nämnt har FH klargjort att Venezuela har haft en demokratisk tillbakagång mellan tidsperioden 2005 – 2017.
Foa & Mounk anser att stabila demokratier riskerar att kollapsa om de de-konsolideras och anser därför att en av de viktigaste faktorerna för att bestämma sannolikheten för en demokratisk kollaps är demokratisk de-konsolidering.58 Med anledning av den utgångspunkten kommer följande uppsats att undersöka Venezuelas de-konsolidering med hjälp av den klassiska konsolideringsteorin av Linz & Stepan. Konsolideringsteorin grundar sig i att en stat kan utvecklas till en konsoliderad demokrati när fem arenor uppfylls; civilsamhälle, politiskt samhälle, rättsstat, statsbyråkrati och ekonomiskt samhälle.59 Däremot, på grund av Venezuelas tillbakagång i demokratin, är avsikten med uppsatsen därför att testa förklaringskraften i Linz & Stepans konsolideringsteori. Det utförs genom att applicera de fem arenorna i fallet Venezuela, för att därefter klargöras huruvida teorin kan fungera som förklaringsmodell för en stats bakåtvända demokratiseringsprocess.
Uppsatsen är intressant ur ett statsvetenskapligt perspektiv. Ur inomvetenskaplig aspekt har det aktuella forskningsproblemet blivit försummat inom forskningen, i och med att
53 Foa & Mounk. 2016, s 14.
54 Foa & Mounk. 2017, s 10.
55 Foa & Mounk. 2016, s 15.
56 Foa & Mounk. 2017, s 9-10.
57 Curato, N. 2014, s 113.
58 Foa & Mounk. 2016, s 16-17.
59 Linz & Stepan. 1996b, s 17.
6
demokratisk de-konsolidering har ansett vara omöjligt. Därför har den aktuella studien relevans, i och med att studien fyller luckan i ett outforskat område. Dels eftersom den aktuella studien bidra till ytterligare forskning inom området demokratisk de- konsolidering, men även för att studien bidrar till ytterligare forskning angående hur konsolideringsteorin är anpassningsbar för att studera staters bakåtvända demokratiseringsprocess. Därutöver är forskningsproblemet ett återkommande fenomen i studieområdet demokratiseringsprocess, vilket innebär att den aktuella studien inte är teorilös.60 Den aktuella undersökningen är därmed relevant, eftersom studien fyller en lucka i studiet om hur demokratiseringsprocesser kan fungera i olika kontexter. Även ur utomvetenskaplig aspekt är det aktuella forskningsproblemet intressant. Vad som sker i Venezuela påverkar resterande av världens stater och följaktligen är situationen i Venezuela högaktuell inom den politiska sfären. Således har det aktuella forskningsproblemet relevans för samhällsfrågor, något som kan vara av intresse för politiska organisationer såsom FN, EU, men även enskilda stater.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet i uppsatsen är att undersöka huruvida den demokratiska tillbakagången i Venezuela mellan tidsperioden 2005 – 2017 kan förklaras med konsolideringsteorin utav Juan J Linz och Alfred Stepan.
För att kunna besvara syftet presenteras två huvudfrågor som kommer att undersökas:
-
Hur har de fem arenorna förändrats i Venezuela mellan tidsperioden 2005 – 2017?-
Hur applicerbar är konsolideringsteorin av Linz och Stepan för att förklara en stats demokratiska tillbakagång.1.4 Disposition
Uppsatsen inleds med en inledning, problemformulering, syfte och frågeställningar, där forskningsproblemet tas upp samt varför det är intressant att behandla. Det efterföljs av ett kapitel om den valda teorin som kommer att förklaras och motiveras. Samma kapitel
60 Esaiasson red. 2017, s 33.
7
innehåller tidigare forskning om de-konsolidering, samt begreppsdefinition av demokrati, diktatur och konsolidering. I kapitel tre introduceras uppsatsens tillvägagångsätt i och med att metod och material beskrivs. Kapitel fyra presenterar analysen. Analysen är uppdelat i fem delar där varje del berör en arena. Kapitel fem presenterar analysdiskussion där det framgår huruvida konsolideringsteorin är applicerbar i det aktuella fallet. I det avslutande kapitlet sex presenteras en slutsats som gör återkopplingar till syftet och frågeställningen. Varje kapitel inleds med en kort beskrivning om vad som kommer att presenteras i det kapitlet.
2 Teori och tidigare forskning
Nedan presenteras begreppsdefinitioner som efterföljs av tidigare forskning om de- konsolidering och den valda teorin.
2.1 Centrala begrepp
Följande del ger en övergripande förklaring till begreppen demokrati, diktatur och konsolidering som är av relevans för att få ökad förståelse om den aktuella uppsatsen.
Det ges även en förklaring till vilka begreppsdefinitioner som används i uppsatsen.
2.1.1 Demokrati
Definitionen av demokrati varierar beroende på vilket samband begreppet använts i och kan exempelvis förklaras som en ideologi, teori eller begrepp. Därmed finns det inte någon bestämd definition. Ett alternativ att definiera demokrati är utifrån ett minimalistisk respektive maximalistisk synsätt.61 Enligt den minimalistiska definitionen klassificeras en regim som demokrati utifrån den politiska arenan och fokuserar främst på genomförande av en stats valprocess.62 En förespråkare för den minimalistiska definitionen är Joseph Schumpeter. Schumpeter definierar demokrati som en möjlighet för individer att välja de styrande genom konkurrerande val. Medborgarnas makt är därmed endast begränsad till att acceptera eller vägra de som ska styra dem, och därför kan man inte definiera demokrati som att det är folket som styr.63 Det maximalistiska
61 Mikaelsson. 2008, s 24 - 25.
62 Ekman red. 2014, s 20.
63 Mikaelsson. 2008, s 26.
8
definition av demokrati väger in fler faktorer utöver förekomsten av regelbundna val och alternativa politiska partier. Enligt den maximalistiska definitioner måste sfärer i samhället, exempelvis den ekonomiska, politiska och sociala sfären, demokratiseras för att demokrati ska uppnås.64
En annan synvinkel på begreppet demokrati är av Robert Dahl som med sin demokratidefinition haft stort inflytande inom modern statsvetenskap.65 Dahl hävdar att polyarki är det närmaste man kan komma idealet demokrati. Dahl´s polyarki består av sju kriterier som måste uppfyllas och fungera för att en stat ska kunna betraktas som en demokrati. 1) Valda befattningshavare. 2) Fria och opartiska val. 3) Allmän rösträtt. 4) Rätt att kandidera i val. 5) Yttrandefrihet. 6) Alternativa informationskällor. 7) Föreningsfrihet.66
I den aktuella uppsatsen kommer begreppet demokrati baseras på den maximalistiska definitionen i och med att uppsatsen undersöker flera faktorer inom Venezuelas demokrati.
2.1.2 Diktatur
De mest klassiska icke-demokratiska regimtyperna är totalitära och auktoritära regimtyper.67 En totalitär regim saknar politisk, ekonomisk och social pluralism. Det råder enpartisystem och den politiska makten är centraliserad och absolut,68 samt sker det en aktiv mobilisering av medborgarna.69 Två framstående definiationer av totalitär regim är av Carl Friedrich och Zbigniew Brzezinski samt Hannah Arendth.70 Friedrich och Brzezinski definierar totalitära regimer med sex interrelaterade kriterier; 1) en officiell ideologi; 2) ett massparti; 3) utövande av terror av polis; 4) monopol på masskommunikation och opinionsbildning; 5) vapenmonopol; samt 6) central kontroll av landets ekonomi.71 Friedrich och Brzezinski hävdar också att totalitära stater för en aggressiv expansionspolitik, vilket innebär att de totalitära staterna utgör direkt militärt
64 Ekman red. 2014, s 20.
65 Ibid, s 24.
66 Dahl. 1989, s 221.
67 Brooker. 2014, s 14.
68 Ekman red. 2014, s 127.
69 Østerud. 2002, s 133.
70 Ekman red. 2014, s 125.
71 Brooker. 2014, s 16.
9
hot mot de andra närliggande staterna. Utöver de ovanstående dragen hos en totalitär regim hävdar Arendth att det i de totalitära regimerna existerar en hög nivå av medborgerlig främlingskänsla och att medborgarna blir skrämda till att vara förtegna vilket resulterar till att medborgarna intar en politiskt passiv ställning.72
Gällande auktoritär regim definierar Juan J Linz och Alfred Stepan de stater som har en begränsad politisk pluralism men ökad ekonomisk och social pluralism. Makten är koncentrerad till en person eller en mindre grupp som kan representera en politisk ideologi. Däremot sker ingen mobilisering av medborgarna för den ideologin.73 Øyvind Østerud förtydligar med att de styrande kan acceptera en viss begränsning av styret, exempelvis att regimen är underordnad institutioner och lagar, men tillåter däremot inte någon reell konkurrens om den politiska makten.74 Guillermo O’Donnell framförde en avgränsad form av auktoritarianism; den byråkratisk-auktoritära regimen. Regimen försöker kontrollera samhälleliga sektorer genom att byråkratier, såsom offentlig sektor, företag och militären, tillsammans utöver ett viktigt inflytande. Strävan är att passivisera och exkludera medborgarna från den politiska arenan.75 I den aktuella uppsatsen kommer begreppet diktatur baseras på den definitionen av Linz och Stepan.
2.1.3 Konsolidering
Konsolideringsfasen är institutionalisering och fördjupning av demokratin. Definitionen av konsolidering är obestämd, dock brukar de flesta definitioner framhålla ett stabiliseringsmoment, institutionalisering av de politiska spelreglerna, samt en legitimitetsaspekt.76
Juan J Linz och Alfred Stepan definierar konsoliderad demokrati när demokratin i en politisk regim anses vara ”the only game in town” med ett komplex system av institutioner, regler och mönster. Därutöver hävdar Linz och Stepan att tre dimensioner måste finnas i staten för att konsoliderad demokrati ska råda: beteende, attityd och konstitutionell aspekt. Beteende innebär att alla betydelsefulla politiska aktörer agerar utifrån de demokratiska spelreglerna, samt att ingen aktör försöker motarbeta den
72 Ekman red. 2014, s 126.
73 Ibid, s 130.
74 Østerud. 2002, s 132.
75 Ekman red. 2014, s 131.
76 Ibid, s 28 – 29.
10
demokratiska ordningen för att därigenom skapa ett icke-demokratiskt styrelseskick.
Därutöver ska ingen aktör försöka främja inhemskt eller internationellt våld för att avskilja sig från staten. Attityd innebär att den demokratiska ordningen ska uppfattas som legitim av medborgarna samt att majoriteten anser att det demokratiska styrelseskicket är det mest lämpliga sättet att styra. Utöver det ska en stor majoritet av medborgarna ta avstånd från och marginalisera grupper som stödjer icke-demokratiska alternativ.
Konstitutionell aspekt innebär att samtliga aktörer anser att politiska konflikter inom staten ska lösas genom hantering inom det konstitutionella ramverket av demokratiska lagar, normer och institutioner, samt att överträdelser mot demokratins spelregler är ineffektiva och kostsamma.77
Larry Diamond presenterar i boken Developing Democracy (1999) sin definition av konsoliderad demokrati. Diamond betonar legitimitet, vilket innebär att demokratin legitimeras så att samtliga betydelsefulla politiska aktörer betraktar demokrati som den mest lämpade styrelseformen. Dessutom måste demokratin legitimeras även på medborgarnivå.78 Därutöver kräver legitimeringen ett beteendemönster, vilket innebär att demokratins normer, procedurer och förväntningar blir inrotade hos aktörerna som då efterlever demokratin spelregler. Med andra ord innebär det att en demokratisk kultur av tillit och samarbete växer fram under den pågående konsolideringsprocessen och medborgarna socialiseras in i demokratins värden och normer. Diamonds konsolideringsteori grundar sig i att konsolidering är en process som pågår på tre olika samhälleliga nivåer: elitnivå, organisationsnivå och massnivå. På elitnivå innefattar eliterna bland annat de högsta beslutsfattarna, ledarna och opinionsbildarna. De har en central roll att forma den politiska kulturen. Exempelvis signalerar eliterna vilka typer av beteende som ska accepteras eller inte. Majoriteten av aktörerna ska tro på den demokratiska regimens legitimitet och anser att demokrati är det bästa styrelseskicket.
Därutöver ska eliterna respektera de demokratiska normerna samt respekterar varandras rätt att på ett fredligt sätt tävla om makten. Organisationsnivå innebär att organisationer och politiska partier har sina egna normer, värden och beteendemönster. Däremot ska samtliga signifikanta kollektiva aktörer stödja demokratins legitimitet samt att ingen aktör regelbundet bryter mot demokratins spelregler. Därutöver krävs det marginalisering av odemokratiska alternativ, samt strävan om makt genom våld och valfusk inte är tillåtet.79
77 Linz & Stepan. 1996b, s 15-16.
78 Diamond 1999, s 65.
79 Ekman red. 2014, s 36 – 38.
11
Massnivå innebär att den större delen av medborgarna anser att demokrati är den mest fördelaktiga styrelseformen. Dessutom ska det finnas en avsaknad av odemokratiska metoder, våld och andra illegala aktioner när det gäller medborgarnas politiska engagemang.80
En annan definition av konsoliderad demokrati är av Samuel P. Huntington. Huntington hävdar att konsoliderad demokrati existerar om det i en stat har genomförts ”two turnover test”. Det innebär att makten överlämnas på ett fredligt sätt. Exempelvis, om partiet som får makten i det första valet efter övergångsfasen sedan förlorar det efterföljande valet, ska överlämna makten till valets vinnare, som i sin tur överlämnar makten till vinnaren i det tredje valet på ett fredligt sätt.81
Det finns olika faktorer som antas främja demokratisering, såsom ekonomisk utveckling, välorganiserat civilt samhälle, liberala politiska traditioner och internationella faktorer.82 Samuel P. Huntington beskriver i boken ”The Third Wave: Democratization In The Late Twentieth Century” tre faktorer som främjar en demokratisering. Transformation innebär att en aktör kan främja demokratisering, i och med att de som har makten i den auktoritära regimen tar ledarrollen i demokratiseringen. Ledarna kan därmed förändra det auktoritära styrelseskicket till demokratiskt. För att det ska ske måste regimen vara starkare än oppositionen.83 Replacements innebär att regimen är svag eller icke-existerande medans oppositionen är stark. Oppositionens makt ökar i och med att regeringens makt minskar tills regeringen kollapsar eller störtas. Oppositionen får därmed makten och blir den drivande aktören mot demokratisering. Således kräver det att oppositionen är starkare än den auktoritära regimen.84 Transplacement innebär att regimen och oppositionen gemensamt agerar mot demokratisering. Regimen är villig att förhandla om en demokratisering men tar inte steget till några förhandlingar. Istället måste oppositionen tvinga fram förhandlingar. Däremot, till skillnad from regimen i replacement, är regimen i transplacement villig att förhandla när förhandlingsstadiet väl nås.85
80 Diamond 1999, s 68.
81 Huntington. 1991, s 266–267.
82 Nationalencyklopedin. Demokratisering.
83 Huntington. 1991, s 124 – 125.
84 Ibid s 142 – 143.
85 Ibid s 151.
12
2.2 Tidigare forskning
2.1.1 De-konsolidering
År 2016 och 2017 publicerade Roberto Foa och Yascha Mounk två studier om demokratisk de-konsolidering i vid namn ”The Democratic Disconnect” respektive ”The Signs of Deconsolidation” i Journal of Democracy. Foa och Mounk beskriver att det råder säkerhet bland flera politiska forskare om att rika konsoliderade demokratier inte kommer att erfara regimkollaps.86 Däremot har medborgarna i flertalet konsoliderade demokratier i Nordamerika och Västeuropa utvecklat minskat förtroende för politiska institutioner, en antydan på att det existerar strukturella problem i eller hot mot demokratin, vilket flera forskare avvisat. Istället hävdar flera forskare att det minskade stödet endast finns mot särskilda regeringar, och inte mot demokrati som styrelseskick. Det resonemanget ifrågasätter Foa och Mounk.87 De anser att man måste vara öppen för möjligheten att de- konsolidering kan ske, exempelvis av att en betydande andel av medborgarna förlorar tron på demokratiska värderingar och/eller att auktoritära alternativ får ökat stöd.88 Enligt Foa och Mounk kan nivån av demokratisk konsolidering graderas med hjälp av på tre faktorer: vilket utsträckning det populära stödet är för demokrati som styrelseskick;
vilken utsträckning de demokratiska reglerna accepteras; samt vilken utsträckning antisystempartier och rörelser är svaga eller obefintliga. Genom att ha förståelse för graderingen av demokratisk konsolidering kan möjligheten till att begreppet demokratisk de-konsolidering förstås.89 Därför anser Foa och Mounk att för att undersöka demokratisk de-konsolidering måste hållbarheten av demokratiskt styre studeras, exempelvis huruvida medborgarna är missnöjda med demokratin.90
I rapporterna av Foa och Mounk behandlas hur medborgarnas förtroende mot demokrati och centrala demokratiska principer i ett antal konsoliderade demokratier i Nordamerika och Västeuropa har avtagit, samtidigt som det skett en ökad öppenhet gentemot icke- demokratiska regeringsformer. Foa och Mounk bygger sina rapporter på redogörelser av World Values Surveys åren 1995–2014,91 som sedan 1980-talet har inkluderat frågor som
86 Foa & Mounk. 2016, s 14.
87 Foa & Mounk. 2016, s 6.
88 Foa & Mounk. 2017, s 9.
89 Foa & Mounk. 2016, s 7.
90 Foa & Mounk. 2017, s 10.
91 Foa & Mounk. 2016, s 6 -7.
13
syftar till att värdera förtroendet mot offentliga institutioner.92 Det som omnämns i rapporterna är exempelvis att år 1995 ansåg 16 procent bland unga amerikaner samt 8 procent bland unga européer att demokrati var ett dåligt politiskt system i sitt land. 2011 var siffran 24 procent bland unga amerikaner och 13 procent bland unga européer.93 År 1995 ansåg en av sexton amerikanska respondenter att det skulle vara bra om armén styrde. År 2016 hade andel ökat till en av sex.94 I Polen år 2005 ansåg 15,7 procent av respondenterna att ett demokratiskt politiskt system var dåligt, och år 2012 hade andel ökat till 16,6 procent.95 I Frankrike år 2015 uttryckte två femtedelar av respondenterna stöd för en auktoritär regering, fri från demokratiska hinder. I USA år 2016 ansåg 46 procent av respondenterna att de antingen förlorat eller aldrig haft förtroende på amerikanska demokratin.96
Foa och Mounk konkluderar att demokratin framstår att vara i ett tillstånd av allvarligt förfall.97 De hävdar att demokratisk kollaps är mer sannolikt om demokratier de- konsolideras, även stabila stater, och de misstänker att en av de viktigaste faktorerna för att fastställa sannolikheten för demokratisk kollaps är att gradera nivån av demokratisk konsolidering.98 Slutligen anser de att deras tre faktorer för demokratisk de-konsolidering kan ge en mer nyanserad uppfattning om demokratins utsikter än de tidigare traditionella åtgärderna.99
2.3 Teori
Den teorin som kommer användas i uppsaten är konsolideringsteorin av Juan J Linz och Alfred Stepan som beskrivs i boken Problems of Democratic Transition and Consolidation. I boken beskriver författarna fem arenor som måste samspela för att en stat ska bli konsoliderad demokrati. Utöver de fem arenorna krävs ytterligare tre faktorer som en stat måste uppfylla för att bli en konsoliderad demokrati. Det första kravet är att en stat måste existera. Utan en stat kan inte fria och korrenkurrensval hållas, samt
92 Howe. 2017, s 17.
93 Foa & Mounk. 2016, s 8.
94 Ibid, s 12.
95 Foa & Mounk. 2017, s 11.
96 Ibid, s 7.
97 Foa & Mounk. 2016, s 6.
98 Ibid, s 16 -17.
99 Foa & Mounk. 2017, s 12.
14
individers fri- och rättigheter kan inte garanteras, etc.100 Därutöver måste individerna i staten känna en samhörighet. Ifall en stor grupp av individer i en stat vill tillhöra ett annat territorium eller vill bilda en egen oberoende stat, kan staten inte bli konsoliderad.101För det andra måste det skett en demokratisk övergång i staten för att det ska kunna bli konsoliderad. Med andra ord, staten måste vara demokratiskt för att bli konsoliderad demokrati. För det tredje måste staten styras demokratiskt, exempelvis genom att konstitutionen efterföljs, att individers och minoriteternas rättigheter garanteras, osv.102 Uppfylls de tre kraven kan staten bli konsoliderad demokrati. Dock måste även staten uppfylla fem arenor som Linz och Stepan anser är villkoren för en konsoliderad demokrati. De fem arenorna är civilsamhället, politiska samhället, rättsstat, statsbyråkrati och ekonomiskt samhälle.
Civilsamhället innefattar fristående och självständiga individer, grupper och rörelser som försöker organisera sig, uttrycka sina värderingar, samt agera i det gemensamma och/eller egna intressen. Civilsamhället inkluderar enskilda individer samt sociala föreningar och rörelser, såsom fackföreningar, företagarorganisationer och yrkesorganisationer, kvinnogrupper, grannskapsföreningar och religiösa grupper. Ett starkt civilt samhälle kan starta övergången från en auktoritär stat till fram till att demokratin har fullbordats. Det innebär att det civila samhället kan störta en auktoritär regim. Därutöver kan civilsamhället befästa och fördjupa demokratin. Ett oberoende och starkt civilt samhälle är därför viktigt vid alla skeden av demokratiprocessen.103 I uppsatsen bedöms civilsamhället i Venezuela utifrån demonstrationsfrihet och NGO:s frihet att verka fritt mellan tidsperioden 2005 - 2017.
Det politiska samhället innebär att de politiska aktörerna konkurrerar om den legitima makten. Därmed ska det ske fria och konkurrerande val om den legitima makten i staten.104 Därutöver krävs det att det finns samtycke om regeringens procedurer och normer105, samt att medborgarna har förtroende för politiska partier, lagstiftning, val, politiskt ledarskap, osv. Existera ett starkt och självständigt politiskt samhälle i en stat kan det bli en fullständig demokratisk övergång till en demokratisk konsolidering.106 I
100 Linz & Stepan. 1996b, s 14-15.
101 Linz & Stepan. 1996a, s 7.
102 Linz & Stepan. 1996b, s 14-15.
103 Linz & Stepan. 1996a, s 7-9.
104 Ibid. s 14.
105 Ibid. s 10.
106 Ibid. s 8.
15
uppsatsen värderas det politiska samhället i Venezuela utifrån hur fria och rättvisa valen är genom partifrihet, samt begränsningar mot pressfrihet under tidsperioden 2005 - 2017.
Rättsstat innebär att lagarna ska ha en tydlig hierarki, samt att det juridiska systemet som tolkar lagarna ska vara oberoende. Därutöver måste konstitutionalism och rättsstatsprincipen existera i staten. Rättsstatsprincipen innebär att samtliga betydande aktörer ska kunna hållas ansvariga. Därutöver ska det i civilsamhället finns en stark juridisk kultur.107 Existerar rättsstat kan individers friheter och rättigheter skyddas.108 Det innebär att det civila samhället och politiska samhället måste kompletteras med rättsstatsprincipen för att en stat ska kunna bli konsoliderad.109 I uppsatsen bedöms rättsstaten huruvida rättssystemet i Venezuela har varit självständigt under tidsperioden 2005 – 2017.
Statsbyråkratin innebär att den demokratiska regeringen har den legitima tillämpningen på våldsmonopol inom sitt territorium. Dessutom innefattar statsbyråkrati att den demokratiska regeringen kan erhålla och disponera skatteinkomster till grundläggande tjänster, poliser och domare. En fungerande statsbyråkrati skyddar och garanterar de civila rättigheterna.110 Existerar en statsbyråkrati förekommer rationella juridiska statsbyråkratiska normer i staten.111 I uppsatsen värderas statsbyråkratin i Venezuela utifrån nivån av korruption som existerat under tidsperioden 2005 - 2017.
Institutionellt ekonomiskt samhälle. En konsoliderad demokrati kan inte ha en planekonomi eller marknadsekonomi, eftersom staten i en konsoliderad demokrati inte kan ha hand om allas egendomar och besluta om prissättning, arbetskraft, utbud och distribution. Istället måste staten och marknaden samspela. Dessutom måste institutioner, förordningar och normer vara sociopolitiskt utformade och accepterade. Därutöver, för att skapa ett oberoende civilsamhälle krävs det att det i ekonomin finns en obetydlig grad av marknadsautonomi och ägandeskillnad.112 I uppsatsen värderas det ekonomiska samhället i Venezuela utifrån huruvida ekonomin reglerats av statlig intervention under tidsperioden 2005 – 2017.
107 Linz & Stepan. 1996a, s 10.
108 Linz & Stepan. 1996b, s 17.
109 Linz & Stepan. 1996a, s 10.
110 Ibid. s 10-11.
111 Ibid. s 14.
112 Ibid. s 11-12.
16
Arenorna främjar demokrati var och en för sig, men de kompletterar även varandra och främjar tillsammans demokrati. Arenorna behöver även stöd av varandra för att demokratin i staten ska fungera. Förslagsvis kräver civilsamhället stöd av rättsstaten för att individers rätt till föreningsliv kan garanteras, och de som olagligen försöker förneka de civila rättigheterna ska få rättsliga påföljder av en fungerande statsbyråkrati. Därutöver har arenorna en inverkan på de andra arenorna. Exempelvis påverkar det politiska samhället det ekonomiska samhället i och med att det politiska samhället producerar övergripande regelverk.113
3 Metod och material
I följande kapitel presenteras den valda metoden och uppsatsens operationalisering samt en diskussion och källkritik gentemot det valda materialet.
3.1 Forskningsdesign: teoriprövande kvalitativ fallstudie
Forskningsdesignen som valts för uppsatsen är teoriprövande kvalitativ fallstudie, med syfte att förklara Venezuelas demokratiska tillbakagång. Valet av forskningsdesign bestämdes eftersom det ansågs vara det mest användbara för att besvara uppsatsens forskningsproblem och syfte.
Uppsatsen är av kvalitativ metod, eftersom möjligheten ges att använda och studera materialet nära och ingående.114 Särskiljningen mellan kvantitativ och kvalitativ metod är att den kvantitativa metoden likvärdigt behandlar ett stort antal analysenheter. Den kvalitativa metoden behandlar ett specifikt innehåll genom att bearbeta innehållets delar, helhet och kontexten den framgår i. Fördelen med kvalitativ metod är att specifika delar i innehållet kan lyftas fram som viktigare än andra.115 I den aktuella uppsatsen kommer fallet Venezuelas granskas utifrån vissa delar eller kvalifikationer, som ses vara viktigare än andra delar, för att kunna nå en relevant slutsats angående konsolideringsteorin applicerbarhet (se operationalisering). Därmed valdes kvalitativ metod eftersom det ger en helhetsbeskrivning av det som undersöks.116
113 Linz & Stepan. 1996a, s 13-15.
114 Nationalencyklopedin. Kvalitativ metod.
115 Esaiasson red. 2017, s 211.
116 Nationalencyklopedin. Kvalitativ metod.
17
Uppsatsen är en teoriprövande studie, som innebär att en eller flera teorier testas på ett empiriskt material, för att därefter konstatera huruvida teorin stärks eller försvagas.
Därför är teorin i centrum i studien117 och stor vikt läggs på huruvida resultatet kan generaliseras till andra fall.118 Den teorin som kommer vara grunden i den aktuella uppsatsen är konsolideringsteorin av Juan J Linz och Alfred Stepan från boken Problems of Democratic Transition and Consolidation. I uppsatsen kommer Venezuela bedömas utifrån konsolideringsteorins fem arenor (se operationalisering), för att därefter dra slutsatser om huruvida teorin kan användas för att förklara en demokratisk tillbakagång.
Det fördelaktiga med teoriprövande studier är att orsaksmönstret på förhand är bestämt och därmed anpassas inte teorin till det empiriska materialet.119 Det minimerar objektiva vridningar och analysen blir mer trovärdig.
I uppsatsen tillämpas fallstudie. Vid fallstudier kan ett enda fall granskas och undersökas genomskådligt och detaljerat och komplexitet framhävs.120 Fallstudier registrerar analysenheterna i en och samma kontext, vilket lämpar sig i den aktuella uppsatsen eftersom det som ska undersökas är den demokratiska tillbakagången i Venezuela mellan 2005 – 2017 (en kontext, två tidpunkter).121 Fallstudier är dessutom fördelaktig i den aktuella uppsatsen eftersom fallstudier ofta kommer till användning vid studier om processer och förändringar122, vilket som sker i en demokratiseringsprocess. Fördelen med fallstudier är exempelvis den höga nivån på validitet, i och med att indikationer kan identifieras som möjliggör att studien kan mäta det den avser att mäta, vilket statistiska metoder har svårigheter att uppnå.123
3.2 Operationalisering
Venezuela har haft en demokratisk tillbakagång mellan tidsperioden 2005 – 2017 och avsikten med uppsatsen är att testa förklaringskraften i Linz & Stepans konsolideringsteori. Konsolideringsteorin av Linz och Stepan valdes efter deras teori är en av de mest citerade och använda definitionerna av konsoliderad demokrati.124 Intresset
117 Esaiasson red. 2017, s 41.
118 Ibid, s 89.
119 Ibid, s 113.
120 Stake. 1995, s xi.
121 Esaiasson red. 2017, s 109.
122 Patel & Davidson. 2011, s 56.
123 Bennet & George. 2005, s 19.
124 Esaiasson red. 2017, s 31.
18
i den aktuella uppsatsen att undersöka huruvida konsolideringsteorin är applicerbar för att beskriva en demokratisk tillbakagång, med andra ord huruvida konsolideringsteorin kan förklara en stats utveckling från demokrati till auktoritärt styre.
Operationaliseringen av den aktuella uppsatsen utförs genom att applicera konsolideringsteorins fem arenorna (civilsamhället, politiska samhället, rättsstat, statsbyråkrati och ekonomiskt samhälle) i fallet Venezuela, för att därefter klargöra huruvida teorin kan fungera som förklaringsmodell för en stats bakåtvända demokratiseringsprocess. Konsolideringsteorin borde därmed visa att samtliga arenors kvalifikationer har försämrats i landet och att den demokratiska processen i Venezuela utvecklats från demokrati till auktoritärt styre. Arenorna i konsolideringsteorin beskriver vilka kvalifikationer som krävs för att en stat utvecklas till en konsoliderad demokrati (se avsnittet 2.5 teori). Däremot, på grund av uppsatsen omfång har arenornas kvalifikationer begränsats och i nedanstående text beskrivs vilka kvalifikationer som den aktuella analysen kommer baseras på och motivation till varför. Därtill kommer analysen inte ge en fullständig detaljerad information om händelser i Venezuela och det kommer även inte beskrivas om händelser under samtliga år 2005 – 2017. Istället kommer analysen bestå av relativt kortfattad beskrivning om tillkomna lagar, statistik och i stora drag beskriva den politiska situationen och i kronologisk ordning kommer några årtal att nämnas för att på så sätt kunna visa på en eventuell demokratisk försämring.
Civilsamhället i Venezuela bedömas utifrån huruvida demonstrationsfriheten samt operationsfriheten för icke-statliga organisationers (NGO:s) har utvecklats mellan åren 2005 – 2017. Intresset vid undersökningen av demonstrationsfrihet var huruvida demonstrationer blev undertrycka samt hur demonstranterna blev behandlade av regeringen. Intresset vid operationsfriheten för NGO:s var att undersöka huruvida det fanns restriktioner för NGO:s samt hur NGO:s och dess medlemmar blev behandlade av regeringen. Anledningen till varför de två faktorerna undersöktes var för att NGO:s vanligtvis berör sociala och politiska frågor, såsom mänskliga rättigheter, valfrågor etc.
och mycket av deras arbete är orienterat på att reformera statliga institutioner.125 Demonstrationer kan främja konversation eller debatt. Således kan de båda faktorerna bidra till en förändring och utveckling inom diverse områden som inte adresseras direkt eller effektivt av exempelvis regeringen.
125 Gill. 2017, s 621 -622.
19
Det politiska samhället i Venezuela värderas utifrån huruvida valen varit fria och rättvisa, samt utvecklingen för pressfriheten mellan tidsperioden 2005 - 2017. Partifrihet innebär att valen är fria, rättvisa och konkurrerande.126 Intresset var att undersöka huruvida valen genomförts utan bedrägerier och oegentligheter, samt nivån på röstdeltagandet eftersom nivån av röstdeltagande indikerar på medborgarnas förtroende för den demokratiska valprocessen.127 På grund av uppsatsens begränsade omfång kommer endast presidentvalen (2006, 2012, 2013) och parlamentsvalen (2005, 2010, 2015) vara av intresse. Genom pressfrihet ges information till medborgarna128 som möjliggör för medborgarna att vara informerade när de utövar sina politiska rättigheter, samt garantin för exempelvis rättsstatsprincipen och de demokratiska institutionerna säkerställas.
Intresset var att undersöka huruvida pressfriheten utsätts för restriktioner samt hur medier och journalister blir behandlade av regeringen.
Rättstaten bedöms utifrån huruvida rättssystemet i Venezuela varit självständigt under tidsperioden 2005 – 2017. Rule of law innebär att rättsstaten är autonom från regeringen och möjliggör jämlikhet inför lagen för att samtliga personer och aktörer kan hållas ansvariga.129 En svag rättsregel bidrar till förlorat förtroende för formella rättsliga normer.130 Intresset var att undersöka oberoende av Venezuelas rättsystem.
Statsbyråkratin i Venezuela värderas utifrån nivån av korruption som existerat under tidsperioden 2005 - 2017. Existerar korruption inom de demokratiska institutionerna och offentliga sektorn kan medborgarna påverkas negativt, vilket kan resultera till att medborgarna får negativa uppfattningar om det politiska systemet.131 Därutöver kan korruption bidra till ekonomisk och politisk instabilitet.132 Intresset var att undersöka nivån av statens korruption och eventuella åtgärder för korruptionsbekämpning.
Det ekonomiska samhället i Venezuela värderas utifrån huruvida statens ekonomi utsätts för statlig intervention under tidsperioden 2005 - 2017. Intresset var att undersöka huruvida staten involverade sig i ekonomin genom nationalisering av företag och priskontroller.
126 Corrales. 2011, s 82.
127 Duffy. 2015, s 1479.
128 Atwood. 2006, s 26.
129 Millett red. 2009, s 84-86.
130 Ibid. s 302-303.
131 Ibid, s 67.
132 Ibid, s 80.
20
Baserat på de ovannämnda kvalifikationerna kommer demokratiutvecklingen i Venezuela granskas mellan tidsperioden 2005 – 2017. Den valda tidsperioden motiveras av att det utgår ifrån att det har skett en demokratisk tillbakagång i Venezuela mellan åren 2005 – 2017, vilket stöds av rapporter av Freedom House. I rapporterna av Freedom House graderas 195 länders politiska och civila fri- och rättigheter längs en sju gradig skala, från 1 vilket är det högsta resultatet, till 7 som är det lägsta värdet. Länderna klassificeras därefter antingen som ”fria”, ”delvis fria” eller ”ofria”. Värden mellan 1.0 – 2.5 klassificeras som ”fria” länder, 3.0 – 5.0 som “delvis fria” länder samt 5.5 – 7.0 som
”ofria” länder.133 De länder som klassificeras som ”fria” respekterar de politiska och civila fri- och rättigheterna. De ”delvis” demokratiska länderna har brister gällande de politiska och civila fri- och rättigheterna. ”Ofria” länder har stora brister gällande de politiska och civila fri- och rättigheterna.134 I fallet Venezuela klassificerades staten som
”partly free” åren mellan 1999 – 2001 med ett värde på 4.0.135 Åren därpå, 2002 – 2004 förbättrades statens politiska och civila fri- och rättigheter och Venezuela graderades med 3.5, dock klassificerades staten fortfarande som ”partly free”.136 Däremot, efter år 2005 hade de politiska och civila fri- och rättigheter försämrats och mellan 2005 till 2008 var värdet 4.0.137 Det skedde ytterligare en försämring åren 2010 – 2015 då Venezuela graderades med 5.0.138 Slutligen, år 2017 blev Venezuela klassificerad som ”not free”
med ett värde på 5.5.139 Uppsatsens avgränsning gällande tidsperioden 2005 – 2017 baseras därför på att Venezuela började den demokratiska tillbakagången åt 2005 och har fortsatt tillbakagången fram till år 2017.
Analysdelen är uppdelad i fem delar där varje del berör varsin arena. Varje del i analysen beskriver hur kvalifikationerna utvecklats i en kronologisk tidsföljd från år 2005 – 2017.
Analysdelen efterföljs av en sammanfattning av arenas utveckling mellan 2005 – 2017 för att därefter kunna konstatera huruvida arenans kvalifikationer har försämrats eller förbättrats. Det kommer ske genom en betygsättning baserat på huruvida konsolideringsteorin var applicerbar enligt de fyra aspekter: ”fungerar mycket bra”,
”fungerar bra”, ”fungerar dåligt” och ”fungerar mycket dåligt”. För att konsolideringsteorin ska kunna vara en applicerbar teori för att förklara demokratisk
133 Freedom House. About freedom in the world.
134 Mikaelsson. 2008, s 3.
135 Freedom House 1999; 2001; 2002.
136 Freedom House 2003; 2004; 2005.
137 Freedom House. 2006; 2007; 2008; 2009.
138 Freedom House. 2011; 2012; 2013; 2014; 2015; 2016.
139 Freedom House. 2018
21
tillbakagång, ska samtliga arenors kvalifikationer försämrats under tidsperioden 2005 – 2017. Med andra ord, kan det konstateras att utvecklingen försämrats inom arenorna och om de går i motsatt riktning mot arenornas kvalifikationer, fungerar konsolideringsteorin
”mycket bra” att användas för att beskriva en demokratisk tillbakagång.
3.3 Material
Det material som kommer att samlas in är primära och sekundära källor inom den statsvetenskapliga genren. Materialet kommer grunda sig i diverse rapporter, men även vetenskapliga framställningar i form av litteratur, artiklar och Internetkällor. Därutöver kommer även artiklar från oberoende mediesidors rapporteringar om ämnet att samlas in och användas. Materialet som kommer samlas in och användas är empiriskt. Litteraturen har uteslutande varit västerländsk litteratur på engelska.
Vid användande av kvalitativ fallstudier ska materialet vara omfattande. Det ses som positivt, eftersom användandet av flera olika källor kommer öka trovärdigheten och validiteten, samt kommer det ge skilda infallsvinklar på ämnet. För att öka trovärdigheten ytterligare kommer flera olika källor angående samma ämne att användas. Vid bearbetningen av materialet är koncentrationen på att materialet är väsentligt och betydelsefullt för att syftet ska kunna uppfyllas. Därutöver ska materialet granskas källkritiskt, värderingsfritt och objektivt. Vid granskningen av källornas källkritik utgicks det ifrån källornas trovärdighet, äkthet, tendens, nutid och oberoende.
Tre källor som kommer utgå som grund för resultatsdelen: Freedom House, Human Right Watch samt US Department of State. Freedom House är en oberoende organisation som årligen redovisar en rapport (Freedom in the World) där samtliga av världens länders politiska och civila rättigheter granskas och graderas. Freedom House fokuserar på demokrati, frihet och demokratiutveckling. Något som kan ses som en nackdel med Freedom House, är att de förespråkar USA:s ledarskap och samarbetar med regeringar som motsätter diktatorer och förtryck.140 Därmed kan deras rapport betraktas som partisk mot USA samt dess förenade partner. Däremot är Freedom House väl använd i diverse artiklar och undersökningar, vilket höjer dess trovärdighet. Rapporterna som användas är Freedom in the World publicerade åren 2006 – 2018.
140 Freedom House. About us.
22
Human Right Watch är en icke-statlig organisation som försvarar och skyddar mänskliga rättigheter. Human Right Watch publicerar årligen över 100 rapporter om cirka 90 staters människorättsförhållanden. Organisationens information och rapporteringar är opartisk och oberoende. Däremot finns kritik mot Human Right Watch gäller dess oberoende, då organisationen tros vara partisk mot, eller influerad av, USA. Dock betonar organisationen att statlig finansiering, direkt eller indirekt, samt stöd från privata finansiärer inte accepteras.141 Utöver det är rapporteringar från Human Right Watch väl brukad av reportrar, politiker, mellanstatliga organisationer och FN.142 Rapporterna som användas är World Report publicerade åren 2006 – 2018.
US Department of State (USA:s utrikesdepartement) redovisar årligen en rapport vid namn Country Reports on Human Rights Practices (the Human Rights Reports).
Rapporterna omfattar de stater som mottar bistånd från USA och samtliga medlemmar i FN. Rapporten redogör för staters mänskliga rättigheter, såsom de civila, politiska och arbetstagares rättigheter som de framgår i Universal Declaration of Human Rights, samt andra internationella avtal. US Department of State vill genom rapporterna främja mänskliga rättigheter och demokratiskt styre.143 Rapporterna används exempelvis av den lagstiftande, verkställande och juridiska makten för att utforma politik, som vägledning vid beslut, samt vid bestämmandet fördelning av utländskt bistånd. Rapporterna används även av människorättsförespråkare, multilaterala institutioner och icke-statliga organisationer världen över.144 Rapporterna som användas är Country Reports on Human Rights Practices publicerade åren 2005 – 2017.
141 Human Right Watch. About
142 Human Right Watch. Frequently asked questions.
143 US Department of State. Human Rights Reports
144 US Department of State. Country Reports on Human Rights Practices for 2016.
23
4 Resultat
I följande kapitel presenteras resultatet. Resultatet är uppdelat i fem delar där varje del berör varsin arena.
4.1 Civilsamhället i Venezuela mellan tidsperioden 2005 – 2017
Civilsamhället är uppdelad i två delar. Första delen berör demonstrationsfrihet och andra delen berör NGO:s operationsfrihet.
4.1.1 Demonstrationsfrihet i Venezuela
Rättigheten för fredlig sammanslutning garanteras i Venezuelas konstitution, vilket regeringen generellt respekterar under tidsperioden 2005 – 2012 enligt United States Department of State (benämns härefter DOS).145 Trots det uppstod våldsamma interaktioner mellan protester och säkerhetsstyrkor och mellan 2007 – 2012 rapporterades att säkerhetsstyrkorna använde vattenkanoner, tårgas och gummikulor mot demonstranterna.146 Däremot var det majoriteten av demonstrationerna fredliga. Mellan oktober 2005 – september år 2006 förekom 1,280 fredliga demonstrationer och 103 våldsamma enligt den nationella mänskliga rättighetsorganisationen ”Programa Venezolano de Educación-Acción en Derechos Humanos” (härefter PROVEA).147 Mellan januari till augusti 2009 förekom 2,079 offentliga demonstrationen, varav 130 blev undertryckta av säkerhetsstyrkor enligt NGO:n Public Space.148 Mellan oktober 2010 och september 2011 inträffade 4,472 fredliga demonstrationer och cirka 134 blev undertryckta, enligt PROVEA.149 PROVEA registrerade år 2005 att 49 människor skadades av säkerhetsstyrkor150, år 2007 registrerades 536 människor skadade151 och år 2009 registrerades 584 människor skadade.152
145 U.S. Department of State. 2005; 2006; 2007; 2008; 2009; 2010; 2011; 2012.
146 Ibid. 2007; 2009; 2010; 2011; 2012.
147 Ibid. 2006.
148 Ibid. 2009.
149 Ibid. 2011.
150 Ibid. 2005.
151 Ibid. 2007.
152 Ibid. 2009.
