Svart organisation kontra vit institution

2H135E

Handledare: Cecilia Trenter 15 hp

Examinator: Zara Bersbo

G1E G2E Avancerad nivå

Camilla Sandberg

Svart organisation kontra vit institution

The Black Panther Party i populärkultur, det amerikanska historiebruket och film som socialt minne

2012-01-13 Historia

Innehållsförteckning

1. Inledning 3

1.1 Syfte och frågeställningar 4

1.2 Avgränsning 4

2. Källor och metod 6

2.1 Myt, tecken och kontext 7

2.2 Filmanalys 8

3. Bakgrund och tidigare forskning 10

4, Perspektiv och teori 12

5, Undersökning 16

5.1 Svart organisation/vit institution 21 5.2 ”Panther” inom historiebruket på 1990-talet 22 5.3 ”Panther” som socialt minne under 1990-talet 24

6. Sammanfattande analys 26

7. Käll- och litteraturlista

1. Inledning

Arvet efter slaveriet i USA har varit närvarande i det amerikanska samhället i flera år efter att den sista slaven fick sin frihet. Ända sedan dess har den afro-amerikanska befolkningen kämpat mot den vita statsmakten för att få samma rättigheter som majoriteten i landet. Denna kamp intensifierades under 1950- och 1960-talet då medborgarrättsrörelsen växte fram och utmanade den amerikanska makten.

USA`s förflutna blev alltmer framträdande i och med Barack Obamas presidentkampanj, där hans plaster att hålla tal var väl utvalda utifrån medborgarrättsrörelsens historia. Detta visar att än idag så har denna del av historien en stor del i det amerikanska samhället, och genom att USA valde fram en svart president så påstår vissa att cirkeln till viss del är sluten.¹

Medborgarrättsrörelsen arbetade för att motverka svartas underordning i den amerikanska södern.² Medborgarrättsrörelsens kamp från slaveriets och den underjordiska järnvägens dagar till mordet på Martin Luther King är en berättelse om stora personligheter och om frågor som berör demokratins grundfrågor och alla människors lika värde.³

Lindgren skriver att populärkulturen finns överallt omkring oss och den är något som alla kan relatera till. Medier, som film, tv och reklam, präglar det sociala livet alltmer och det hjälper oss att tolka bearbeta avgörande delar av vår kunskap om oss själva och om världen. Populärkulturen uttrycker och bidrar i formandet av det stora flertalet människors känslor, attityder, tankar, drömmar och livsstilar.⁴

Varför jag valt att inrikta mig på just The Black Panther Party är för att jag anser att de inte fått någon plats inom den amerikanska historien. Deras värderingar om lika rättigheter går att återfinna i dagens samhälle, och speciellt under 1990-talet var det viktigt att framhäva dessa perspektiv. Det finns en rad litteratur och filmer som tar upp Malcolm X och Martin Luther King och deras kamp, men vilka som fortsatte deras kamp är inte lika känt. Jag tycker att det är viktigt att belysa The Black Panther för att de lyckades göra mycket för det afro-amerikanska samhället. De var emot den stereotypa bilden av afro-amerikaner som florerade i USA under denna tid, och ville på ett icke-våldsamt sätt öppna USA`s ögon och visa att olika etniciteter med olika bakgrunder kan leva sida vid sida.

1 Sommelius, Sören, Från King till Obama, Medborgarrättsrörelsens kamp i USA, 2010, s. 17.

2 Sommelius, 2010, s. 186.

3 Sommelius, 2010, s. 269.

4 Lindgren, 2009, s. 9.

1.1 Syfte och frågeställningar

Huvudsyftet med denna undersökning är att analysera hur The Black Panther Party presenteras och skildras i populärkultur, och i det här fallet har jag riktat in mig på filmmediet. Hur deras

värderingar under 1960-talet fortfarande var aktuella under 1990-talet när filmen jag har valt att använda mig av kom ut.

För att genomföra detta ska jag analysera filmen Panther som kom 1995 och är regisserad av Mario van Peebles. Filmen behandlar organisationen The Black Panther Party och deras kamp.

Filmen är inte helt autentisk i jämförelse med historien, då man blandar autentiska och påhittade karaktärer och händelser.

Denna film tillsammans med andra som Malcolm X, Thunderheart och Forrest Gump kom alla under 1990-talet i en tid då det var viktigt att belysa minoriteter och mångfald. Det fanns en stark vilja att framhäva den amerikanska historien, och visa att många olika nationaliteter och kulturer hjälpt till att bygga upp landet. Så i tillägg till filmanalysen så kommer jag även att

diskutera historiebruk och populärkultur under 1900-talet och placera in Panther i denna diskussion och varför filmer som denna är viktiga.

Frågeställningar

− Vilka värderingar gällande etnicitet och klass i Panther var viktiga att belysa under 1990- talet och varför?

- Varför ansåg man att det var det viktigt att göra en film som denna?

- Hur framställs den afro-amerikanska och vita identiteten?

1.2 Avgränsning

Efter att ha läst den valda litteraturen har jag insett att det krävs en avgränsning för att arbetet inte ska glida utanför sina ramar. The Black Panther Party existerade i flera delstater i USA, men jag har valt att rikta in mig på organisationen som växte fram i Oakland, Kalifornien. Tidsperioden jag har valt att rikta in mig på är åren mellan 1966-1968, framförallt för att det är denna tidsperiod som presenteras i filmen. Även om Malcolm X och Martin Luther King var framträdande personer inom medborgarrörelsen, och influerade The Black Panther Party så kommer jag inte lägga någon tyngre vikt på detta. Om man ser till filmen så nämns båda deras död som en katalysator för The Black Panthers fortsatta kamp.

När det kommer till historiebruket under 1990-talet, försökte man i USA lyfta fram gömda

delar ur den nationella berättelsen och lyfta fram mångfalden ur skuggorna. 1900-talets USA var i kaos i efterdyningarna från Gulf-kriget och Västvärldens ignorans mot Afrika. USA´s president Bill Clinton var en av de som fick skulden för att Västvärlden vänt ryggen mot folkmorden i Rwanda som bröt ut 1994. I tillägg så uppstod det starka, vita rasistiska rörelser och organisationer i USA som gick emot det nya historiebruket och upphöjningen av mångfalden. I ett sådant land började man att skapa filmer som hjälpte till att skapa den nya nationella berättelsen, och detta kan ses som ett svar på allt kaos som pågick i landet. Just ”Panther” kan ses som ett svar på när Västvärlden vände ryggen till Afrika, och för att visa afro-amerikanska ungdomarna under 1990-talet att det går att stå upp för den man är och att etnicitet-tillhörighet inte bestämmer värdet på en människa.

2. Källor och metod

Källmaterialet jag ska använda mig av är filmen Panther som berättar historien om The Black Panther Party´s uppkomst, organisering och fall i Oakland, Kalifornien mellan åren 1966-1968. Vi får följa deras kamp för lika rättigheter för alla medborgare i samhället beroende på vilken etnicitet man tillhör. Detta var även en stor fråga i det amerikanska samhället under 1900-talet, så på ett sätt kan man se filmen som ett inlägg i en pågående samhällsdebatt.

Filmen hör hemma i kategorin ”dramadokumentär”, där syftet är att försöka återskapa dokumenterade historiska händelser, situationer och personer.⁵ Inom denna kategori kan man utifrån filmskaparens förhållningssätt urskilja två olika typer som behandlar denna genre. Den utmärkande skillnaden mellan dessa två typer är var man lägger betoningen i ordet ”dramadokumentär”, på drama eller dokumentär. I detta fall läggs betoningen på det senare, och enligt Ludvigsson är den rätta benämningen ”didaktisk dramadokumentär” där den lärande funktionen får dominera över den underhållande.⁶ Ludvigsson påpekar även att filmer där dramat betonas är i de flesta fall en film som gjorts för kommersiellt syfte.⁷ Panther var en lågbudgetfilm som inte nådde någon

kommersiell succé, och genom regissörens val av självständighet faller inte filmen in i något klyschigt Hollywoodfack.⁸

Jag har valt att analysera filmen utifrån två olika perspektiv. För det första kommer jag att använda mig av den postkoloniala teorin som den är beskriven i Simon Lindgrens bok

”Populärkultur”, där den främsta utgångspunkten är vi och dom. Denna teori kommer användas på det sätt att den kommer förklara förhållandet mellan det svarta- och vita samhället i filmen. I och med detta kommer jag även komma in på varför organisationen The Black Panther Party startades och lyckades växa sig stark. I tillägg till detta kommer jag även att använda mig av Lindgrens kapitel om myter, kontext och tecken. Detta ser jag som ett bra komplement till den postkoloniala teorin, då det ger en mer omfattande analys och väver samman lösa delar till en helhet.

I tillägg kommer jag att använda mig av ”Makten över minnet” som är en antologi skriven av en rad olika historiker. Jag kommer att använda David Ludvigssons avsnitt om ”Den

audiovisuella historien” för att fastställa vilket fack Panther ingår i. När det kommer till att förklara och diskutera kring den postkoloniala teorin kommer jag att använda mig av Cecilia Trenters avsnitt

5 Ludvigsson, David,”Den audiovisuella historien”, Makten över minnet, historiekultur i förändring, 2000, s. 83.

6 Ludvigsson, 2000, s. 85.

7 Ludvigsson, 2000, s. 86.

8 Hoerl, Kristen, Mario Van Peebles´s Panther and Popular Memories of the Black Panther Party, Routledge, 2007, s.

207.

”And now – imagine she´s white”, som tar upp den postkoloniala historieskrivningen.

Thomas Hylland Eriksens bok ”Etnicitet och nationalism” kommer användas för att förklara hur begrepp som etnicitet och samhällsklass påverkar samhället. Eriksen förklarar även hur ett samhälle med tydliga minoriteter och majoriteter verkar och hur USA platsar in i denna bild.

I min diskussion kring det sociala och kollektiva minnet kommer jag använda mig av Peter Aronssons bok ”Historiebruk – att använda det förflutna”. Där jag främst kommer inrikta mig på hans diskussion kring monument som minnesmärken, vilket jag kommer att applicera på filmmediet istället.

2.1 Myt, tecken och kontext

När det kommer till kulturella myter är en av de viktigaste punkterna att ställa texten i relation till vad som är orsaken till att just dessa figurer och historier presenteras. Huvudfrågan som följer är, vilka är kombinationernas minsta element och vilka är deras lagar? Detta tankesätt underlättar det om man inte bara utgår från sin valda text, utan även ser på liknande texter och hittar gemensamma nämnare för att på så sätt få en mer omfattande analys.⁹ Det är genom myterna som vi kan finna spår av olika igenkännbara teman och typer. Lévi-Strauss menar att i de centrala berättelserna styrs myterna av underliggande regler som baseras på homogena strukturer, dvs. strukturer som ser likadana ut överallt, inom den heterogena uppsättningen, som består av olika delar. Det är när vi får en klarhet i dessa mönster som den egentliga meningen träder fram inom de enskilda myterna. Detta är viktigt för den postkoloniala teorin då Lévi-Strauss anser att myter bygger på binära, dvs. något som består av två delar, motsatspar. Där betydelsen skapas genom att vi ser världen uppbyggd av olika kategorier som är ömsesidigt uteslutande som vi/de, högt/lågt och bra/dåligt. Det viktiga här är att myternas betydelser kommer ur samma process av likhet och åtskillnad, alltså vet vi inte vad som är dåligt om det inte finns ett motbegrepp om vad som är bra som går att ställa emot detta.¹⁰

En av de viktigaste mytologierna som Roland Barthes presenterar är den om ideologier. Han menar att verkligheten är en konstruktion som förmedlas genom kulturellt bestämda

meningssystem. Och denna mening, i sin tur, fyller viktiga ideologiska funktioner i och med att den ofta används som ett verktyg av samhällets dominerande grupper.¹¹ I Panther utmärker denna konstruktion sig inom de båda grupperna, men på två helt olika sätt. Begreppet ”ideologi” får två helt olika betydelser, beroende på vilken grupp som presenterar den. Detta går att stödja genom Chandlers som menar att om man dekonstruerar och ifrågasätter tecknens verklighet, så kan man

9 Lindgren, Simon, Populärkultur, Teorier, metoder och analyser, Liber, 2009, s. 75.

10 Lindgren, 2009, s. 76.

11 Lindgren, 2009, s. 77.

avslöja vilkas verkligheter som privilegieras och vilkas som undertrycks.¹² Ideologi är alltså ett mer eller mindre sammanhållet system av föreställningar och idéer som man utgår ifrån när man

betraktar samhället omkring oss. Detta presenteras i filmen när man visar upp The Black Panthers enade kamp. Det är viktigt att utmärka ”den dominerande ideologin”, som verkar som den

världsbild som starkast påverkar det tankesätt som alla i ett samhälle delar, och resulterar i hur de som grupp uppfattar världen. Alltså återspeglar ideologier inte verkligheten, utan formas på det sätt som vi uppfattar den.¹³

Tecken och kontext är tätt sammanslutna och hjälper till att plocka isär den text som ska analyseras. Det är tecknen som skapar meningen med texten, och Thwaites, Davis och Mules presenterar två punkter som förklarar tecknens grundläggande egenskaper. För det första kommenterar tecknen inte bara världen, utan de kan även utgöra sig själva som ting, t. ex. i den sociala världen. För det andra så är de inte bara förmedlare av betydelser, utan de kan även producera nya betydelser. Dessa betydelser kan även vara mångtydiga. (Lindgren, s. 64) Man kan även sätta in tecknen i olika betydelsefunktioner; referentiell, metaspråklig och formell. Den referentiella funktionen hjälper till att förklara hur delarna förhåller sig till varandra, samtidigt så antyder den metaspråkliga funktionen relationen mellan koder och tecken. Den formella funktionen utövas när tecknen i sin blotta form förmedlar information.¹⁴ Slutligen används en kontextuell funktion när man anger sammanhanget, inom den ram som tecknen verkar.¹⁵

2.2 Filmanalys

För att få ytterligare perspektiv på filmanalysen kommer jag att använda mig av Robert Burgoynes

”Film Nation”. I ett kapitel analyserar han filmen Thunderheart (1992) utifrån en postkolonial teori där han ställer en minoritet (i detta fall indianerna) mot den vita amerikanska staten. Jag kommer att ta hjälp av Burgoynes analys och applicera den på Panther, då jag anser att trots att dessa filmer är olika är det samma problem som behandlas. Jag kommer i tillägg att använda mig av hans kapitel om filmen Glory som tar upp etnicitetfrågan mellan svarta och vita soldater inom samma regemente under det amerikanska inbördeskriget. Detta kommer att fungera som ett komplement till analysen av Thunderheart.

När man pratar om uppkomsten av organisationen så är det även viktigt att ge en bild av hur det amerikanska samhället såg ut under slutet av 1960-talet, och som underlag till detta kommer jag

12 Lindgren, 2009, s. 77.

13 Lindgren, 2009, s. 77.

14 Lindgren, 2009, s. 68.

15 Lindgren, 2009, s. 71.

använda mig av Teddy Arnbergs ”Revolutionära rörelser i USA”. Det som gör att denna bok står ut mot andra som tar upp liknande ämne, är att denna bok är skriven 1968. Författaren själv har både intervjuat de båda upphovsmännen till organisationen i fråga, och själv upplevt hur det amerikanska samhället såg ut under denna tidsperiod som jag ska behandla. Detta gör att bakgrunden till

analysen får en autenticitet som jag tycker är viktig för att sedan kunna gå in på riktig fakta och fiktionalisering i själva analysen av filmen.

Slutligen kommer jag att diskutera om film och historiebruket under 1990-talet. Jag kommer att sätta in filmen i ett perspektiv där diskussionen kommer ta upp vilka värderingar i filmen som var viktiga att belysa i perioden som filmen kom ut. Som underlag kommer jag att även här använda mig av Robert Burgoynes bok, där hans inledning ger en bra grund att fortsätta diskutera kring.

När det kommer till vald tidsperiod så kommer själva filmanalysen att ta upp åren mellan 1966-1968, samtidigt som jag sedan kommer att sätta in filmen i ett 1990-tals perspektiv.

3. Bakgrund och tidigare forskning

USA är ett land som byggts upp av en omfattande immigration under flera år, och detta har gjort att olika nationaliteter och kulturer utvecklats och växt fram. Dock har utvecklingen mot ett jämställt samhälle varit en lång och komplicerad resa, och en gemensam nämnare genom den amerikanska historien har varit att minoriteterna alltid har fått kämpa för sina rättigheter. Det började med indianerna som blev undertryckt och fråntagna sitt land, sedan har vi slavfrågan som är en stor del av den amerikanska historien och som levt kvar i det amerikanska samhället långt efteråt.

Medborgarrättsrörelsen började arbeta för lika rättigheter för alla, och när den rörelsen dog ut i och med morden på Malcolm X och Martin Luther King tog The Black Panther Party över. Dock

använde de sig av vissa delar ur den tidigare medborgarrättsrörelsen och utformade ett eget program som skulle främja det svarta samhället i en tid då den vita statsmakten använde sitt övertag på ett våldsamt sätt.¹⁶

Den tidigare forskning kring The Black Panther Party är rätt tunn och bara övergripande, detta på grund av att det är svårt att hitta material av oberoende källor. Det är dock mycket lättare att hitta forskning kring medborgarrättsrörelsen och Martin Luther King, än The Black Panther Party.

Jag anser att denna organisation inte fått den uppmärksamheten som den är värd. När det gäller filmen så är den enda analysen jag hittat en artikel, ”Mario van Peebles´s ”Panther” and Popular Memories of the Black Panther Party” skriven av Kristen Hoerl. Där tar hon upp vad filmens budskap, vad den vill förmedla. Hon nämner även problemet med att göra en film om en historisk företeelse när man blandar både autenticitet och fiktion och produktens plats i populärkulturen.¹⁷

Denna artikel kommer tillsammans med Robert Burgoynes bok ”Film Nation” vara den grundläggande tidigare forskningen till filmanalysen. Burgoynes forskning är inriktad på amerikanska filmer som framhäver den nationella identiteten och förhållandet mellan den vita statsmakten och minoriteterna i den amerikanska historien. Burgoyne menar att filmerna som kom under 1990-talet hjälpte till att omforma det nationella berättandet, med hjälp av historier som

”underifrån” utforskade meningen med nationen.¹⁸ Då landets tidigare berättelse gällande vissa folkslag hade uteslutits ur den traditionella landsberättelsen. Burgoyne menar på att ett av de medier som tog detta ifrågasättande till en ny nivå var film, då de började att lyfta fram minoriteter och sätta dom i förgrunden. En av de främsta punkterna inom detta var att lyfta fram slaveriet och den

16 Arnberg, Teddy, Revolutionära rörelser I USA, Stockholm, 1968, s. 88.

17 Hoerl, Kristen, Mario Van Peebles´s Panther and Popular Memories of the Black Panther Party, Wales, 2007, s. 219.

18 Burgoyne, Robert, Film Nation, Hollywood Looks at U.S.History, University of Minnesota Press, 1997, s. 1.

ekonomiska exploateringen, som är har en central plats i det amerikanska förflutna.¹⁹ Genom att ifrågasätta de bilder och berättelser som utgör den dominerande skönlitteraturen, startade dessa filmer en motberättelse som stärkte de sociala trosföreställningarna. Ranciére insåg 1977 vikten av samspelet mellan berättandet och illustrationer, han menade att detta fostrade en mening i den nationella identiteten och att det skapade en bild av samhället som omedelbart gick att avläsa av alla klasser. Denna länk mellan nationell identitet och berättande går att återfinna i en mängd av

amerikanska filmer, och då speciellt under 1900-talet. Burgoynes bok kommer att användas både i själva filmanalysen, men även i diskussionen om historiebruket under 1900-talet i frågan om filmens roll i ett större perspektiv.

Teddy Arnbergs bok ”Revolutionära rörelser i USA” är den boken som tar upp The Black Panther Partys organisation under de åren de var som starkast. Som jag nämnt tidigare är boken skriven 1968 vilket ger en av de mest autentiska bilderna av USA och The Black Panthers kamp under denna tid. Arnberg var t.ex. på plats i Oakland och intervjuade de både upphovsmännen till organisationen, Bobby Seale och Huey P. Newton. Detta ger en direkt bild hur de såg på det amerikanska samhället och motgångarna de mötte. Då Panther inte ger någon direkt konkret

bakgrundsbild till varför organisationen uppstod, så har det varit till stor hjälp att läsa Arnbergs bok.

19 Burgoyne, 1997, s. 1.

4. Perspektiv och Teorier

Det jag ska inrikta mig på är etnicitet och klass ur ett postkolonialt perspektiv. Det finns ett viktigt samband mellan klass och etnicitet, och etnisk tillhörighet kan vara en viktig faktor för

klasstillhörighet. Men det är samtidigt viktigt att hålla isär dem rent begreppsmässigt då de står för helt skilda benämningar.²⁰

När en etnisk grupp försöker att skapa sig en egen identitet som ett självständigt folk, är makten över det förflutna ett viktigt steg på vägen.²¹ Denna makt används ofta som ett vapen hos majoriteten för att skapa en klyfta mellan vi och dom andra. Två bra exempel i USA är indianerna och afro-amerikanerna, trots att deras kultur och deras självständiga kamp skiljer sig från varandra, så går det att hitta liknelser t.ex. har de båda haft en motståndare hos den vita motpolen. Robert Petersen betecknar kolonialism som ett tillstånd där ett folk blir dominerat av ett annat; politiskt, ekonomiskt, intellektuellt och fysiskt.²²

En annan teori som ligger nära är den om samhällsklassernas uppbyggnad. Samhällsklasser hänvisar alltid till system av social rangordning och maktfördelning. Etnicitet behöver inte vara det som hänvisar detta, men det är allmänt känt att flera multietniska samhällen är rangordnade efter etnisk tillhörighet. Kriterierna för detta brukar vila på påstådda kulturella skillnader eller ”raser”.

Alltså kan det finnas viktiga samband mellan klass och etnicitet, och etnisk tillhörighet kan vara en viktig faktor för klasstillhörighet. Det som dock är viktigt att belysa att både klasskillnader och etniska skillnader kan vara framträdande i ett givet samhälle, men trots detta så bör de hållas isär rent begreppsmässigt.²³ När det gäller det afro-amerikanska samhälle i filmen visar det starkt på hur minoriteter vill vidmakthålla sina släktband och grannkontakter i den nya stadsmiljön. Detta

resulterar i att det uppstår etniska kvarter och etniska politiska grupper uppstår. Vilket i sin tur gör att även om den sociala och kulturella förändringen kan vara snabb, så tenderar människor att bibehålla sin etniska identitet.²⁴

Den ”etniska vågen” i USA på 1960- och 1970-talen har fått stor uppmärksamhet, då många forskare hävdade att ”den amerikanska smältdegeln” som förväntades slå ihop olika

befolkningsgrupper till en enda aldrig funnits. Samtidigt har det amerikanska samhället fortsatt att vara etniskt heterogent.²⁵ Eriksen menar också att just de amerikanska indianerna och afro-

20 Eriksen Hylland, Thomas, Etnicitet och nationalism, Nya Doxa AB, 1993, s. 16.

21 Cecilia Trenter,”And now – imagine she´s white” - postkolonial historieskrivning, Makten över minnet – historiekultur i förändring, 2000, s. 50.

22 Trenter, 2000, s. 51.

23 Eriksen Hylland, 1993, s. 16.

24 Eriksen Hylland, 1993, s. 17.

25 Eriksen Hylland, 1993, s. 172-173.

amerikanerna tycks vara de ”osmältbara” etniska kategorierna, då de skiljer sig fenotypiskt från majoriteten. För afro-amerikanerna kan deras hudfärg fungera som en effektiv etnisk gräns, därför att den mörka huden är förknippad med kulturella stereotyper.²⁶

Det amerikanska samhället har genom historien alltid varit uppbyggt av ett klassystem som varit baserat på etnicitet. I och med detta har jag valt att använda mig av en infallsvinkel som kommer att baseras på hur de svarta undertrycktes av de vita pga. sin hudfärg och de stereotypiska uppfattningar som fanns inom den vita befolkningen (dock inte hela). Denna punkt färgas rätt tydligt av den postkoloniala teori som jag valt att använda mig av. Fiske menar att ”vithet har den sociala makten att definiera sig själv som normen.” Teun van Dijk fortsätter med att konstatera att bilder som målas upp av ”andra” etniska grupper utmärks av en ”systematisk negativ framställning”

som i sin tur leder till ”stereotyper, fördomar och ideologier om de Andra, och på sätt bildas en indirekt synpunkt till utagerandet och reproduktionen av rasism”.²⁷

I tillägg till detta tycker jag även att det är viktigt att betona klass, då endast afro- amerikanernas hudfärg placerade dem långt ner på samhällsstegen.

Det viktigaste och svåraste är att hålla isär dessa begrepp, men samtidigt visa på hur de förstärker varandra och hjälper till att lyfta upp eller trycka ner människor beroende på vilken ”ras” de tillhör.

När det kommer till att sätta in denna teori i filmanalysen så är det viktigt att poängtera att begreppet ”vi och dom” återfinns i flera skikt. The Black Panther Party var ingen rasistisk

organisation, även om vita människor inte fick gå med i organisationen så uppmuntrades de att starta sina egna organisationer som The Black Panthers i sin tur arbetade med och fick stöd hos. De vita som det kämpas mot är den vita statsmakten som i filmen framställs som att de inte skyr några medel för att stoppa The Black Panthers. Filmen tar även upp att det fanns en konflikt inom det afro-amerikanska samhället där visionerna för framtiden gled isär. Detta kommer jag kommer jag komma närmare in på i min filmanalys.

När historiebruket under 1990-talet ska behandlas så är det viktigt att befästa filmens plats inom det sociala/kollektiva minnet. Film har blivit en av de viktigaste medier när det gäller att återberätta och belysa historiska händelser, och detta går under begreppet socialt/kollektivt minne.

Definitionen av socialt/kollektivt minne är när en grupp människor minns en händelse utan att ha upplevt det själva. Men genom t.ex. en film eller ett monument upplever de en närhet till händelsen som om det vore deras egna upplevelser. Genom att bevara den tidigare historien så får de

kommande generationerna ta del av världens alla händelser, något som är viktigt för att samhället ska fortsätta att utvecklas och växa. Det sociala minnet tar ett rum i anspråk och omskapar det till en

26 Eriksen Hylland, 1993, s. 173.

27 Lindgren, 2009, s. 176.

minnesplats som markerar händelser som är viktiga att belysa, att behålla dess historia och berätta dess historia.²⁸ Peter Aronsson skriver i sin bok om monument, men jag anser att det går att

applicera de primära förklaringarna och beskrivningarna han använder sig av på film som använder sig av historiebruk. Aronsson menar att begreppet ”monument” kan användas i en överförd

bemärkelse, t.ex. på en litterär skapelse som blir som ett monument över en person eller över en gärning. Detta ger autentisk kraft åt historiska minnesmärken, som idag även kan vara en film.²⁹

Aronsson radar även upp tre punkter innehållande villkor som behöver befästas för att något ska kunna verka som minnesmärken, och senare även kunna bli en del i det fortsatta sociala minnet.

För att en film ska kunna fungera som ett minnesmärke måste den vara offentlig till sin karaktär och kunna kommunicera i ett universellt rum, vilket inte är något problem då filmer i stort sett görs för ett kommersiellt syfte för att nå ut till en stor publik. För det andra ger filmen aldrig en autentisk bild av händelserna den presenterar inom det ämne som den behandlar, utan den fungerar som en referens. Något som väcker upp det sovande intresset för glömda historier och berättelser. Till sist så är det rummet, initiativtagare och utformningen som avgör autenticitetens värde som i sin tur gör att den narrativa kontexten kan avkodas på rätt sätt.³⁰ Autenticitet inom film är viktigt då det sociala minnet måste inrymma en korrekthet och händelsen måste återberättas på ett sätt som inte uppfattas som stötande för det/de som porträtteras. För att uppnå detta måste filmen innehålla

huvudelementen när det kommer till minnesproduktion: ting, platser, händelser och berättelser.³¹ Fiske menar att publiken omedvetet skapar mening genom att använda sin stora kunskap inom kulturella koder från andra texter för att förstå en ny text. Detta är sammanlänkat med den

postkoloniala teorin, då de flesta filmer har ett motsatspar som på något sätt strider mot varandra.³² Denna kunskap gör att människor håller det sociala minnet vid liv, och drar paralleller mellan olika händelser genom historien. Filmen om The Black Panthers ingår i flera av de perspektiv som går att återfinna inom det sociala minnet. Filmen verkar som ett monument över den lokala berättelsen i Oakland, men samtidigt så går den och sättas in i ett större rum som en del av

medborgarrättsrörelsens kamp över hela USA.

Även litteraturen som kommer att användas går att stoppa in i olika minneskategorier. Det material som producerat under 1960-talet är produkter av självupplevda iakttagelser och

vittnesskildringar mitt i händelsernas centrum. Viket gör att denna litteratur hamnar under personliga minnen. Den litteraturen som är skriven på 1990-talet, och återberättar händelser och

28 Aronsson, Peter, Historiebruk – att använda det förflutna, Studentlitteratur, 2004, s. 193.

29 Aronsson, 2004, s. 194.

30 Aronsson, 2004, s. 195.

31 Aronsson, 2004, s. 197.

32 Hoert, 2007, s. 210.

förlopp är en delprodukt i minneskulturen som återger värderingar och teman från Black Panther- rörelsen. Dessa två produkter tillsammans skapar ett omfång av autenticitet som är viktig att påpeka i en sådan filmanalys som jag ska göra.

5. Undersökning

Physically you look black, but you don’t know who you are.

You don’t know where you from, you were given a slave name and a slave mentality.

Slaves hates themselves, slaves hates their skin, a slave hates his natural king and heir.

If you give a gun to a slave he’ll kill his own brothers.

Are you going to cry?

And blame your oppression,

before you will get up off your knees and do it yourself.

Known the 10 points, if you don’t, you do not know what you living and dying for.

(från Panther, 1995)

Panther utspelar sig i Oakland, Kalifornien under åren 1966-1968. I huvudberättelsen får följa Huey P. Newton och Bobby Seale, grundarna av The Black Panther Party, och deras kamp mot den vita maktstrukturen. Det finns även en parallell historia där vi får följa karaktären Judge, som kommer från samma område som Newton och Seale, och hur han påverkas av att gå med i organisationen.

/.../Black Power är ett revolutionärt begrepp; makt att förstöra, makt att bygga upp. Makt att bygga upp ett samhälle, makt att förstöra ett samhälle om det inte fyller människors behov.

Det är inte makt att bygga upp svart kapitalism. Det är inte makt

att välja folk till olika poster – vilket är politisk makt och kan integreres.³³

Innan Black Panther Party fanns det andra Black Power-organisationer (t.ex. SNCC) som var en antirasistisk studentorganisation men vände sig mot den vita förmyndarattityden. De uppmanade de vita radikalerna att mobilisera sig mot rasismen inom sina vita samhällen, istället för att arbeta tillsammans som en enighet inom samma organisation.³⁴ SNCC betraktade de svarta som ett koloniserat folk inom USA´s gränser och de underströk vikten att vidta revolutionära åtgärder för

33 Arnberg, 1968, s. 73.

34 Arnberg, 1968, s. 72.

att vinna befrielse och uppnå ett självbestämmande. Bob Allen säger att ”vid roten av denna konflikt låg det faktum att det svarta folkets situation liknade en etnisk subkultur inom den amerikanska samhället, och påminner om en förtryckt kolonis som står utanför sitt samhälle. Denna motsättning ligger i verkligheten bakom mycket av den splittring som uppstått inom Black Power-rörelsen”.³⁵

Allen fortsätter med att The Black Panther Party var den enda militanta svarta grupp som begrep dessa motsättningar och som försökte att motverka dom. Både när det kom till relationen med de vita radikalerna och inom det svarta samhället.³⁶

Regissören själv säger att filmen gjordes med syftet att erkänna bristen på den offentliga vetenskapen om The Black Panther Party, och att han ville inspirera unga afro-amerikaner med liknande bakgrund som dom i filmen att fortsätta kämpa. Till sist ville han försöka ge röst åt dem personer som varit aktiva i Black Panther-rörelsen, och de förändringar de lyckades göra i

samhälle.³⁷ När filmen kom 1995, så var det afro-amerikanska folket fortfarande en minoritet i USA, deras rättigheter hade dock förändrats under perioden filmen behandlar, 1966-1968, men det fanns fortfarande en känsla av ett samhälle som undertryckte vissa etniciteter. Afro-amerikanerna har varit med i historieskrivningen tidigare, men då har de oftast tolkats genom andra kulturers ögon.³⁸ Panther var en av de första filmerna som vågade sätta de afro-amerikanska karaktärerna i förgrunden, och berätta historien utifrån deras perspektiv om den rasism som hägrade i USA under 1960-talet.³⁹ Filmen visar hur historieskrivningen är en politisk handling, och hur viktiga begreppen etnicitet och minoritet är för identitetsskapandet hos en folkgrupps emancipation.⁴⁰

Innan förtexten till Panther förklarar regissören att ”filmen är ett drama med ett innehåll av riktiga personer och händelser som medverkar för berättandets skull. Alla fiktionella händelser och dialoger är med enbart för att skapa ett drama”. Detta följs av ett kollage av autentiska bilder som visar polisbrutalitet mot afro-amerikaner och olika upplopp i USA, detta ackompanjeras av sången

”We Shall Overcome” som var en av de främsta sångerna som medborgarrättsrörelsen använde sig av. Detta följs av bilder på Malcolm X, Martin Luther King och John F Kennedy när de håller tal och varje bild på dem efterföljs av ett skott, för att visa att tre av de största männen i världen som på något sätt arbetade för afro-amerikanernas rättigheter och blev mördade för sitt politiska arbete och för att de stöttade det afro-amerikanska folket. Thunderheart använder sig av en liknande

introduktion för att fastställa bakgrunden för den minoritet som presenteras. Där visar man upp indianer som dansar kring en eld i solnedgången, detta visar upp den mystik som finns kring

35 Arnberg, 1968, s. 73.

36 Arnberg, 1968, s. 73.

37 Hoerl, 2007, s. 207.

38 Ludvigsson, 2000, s. 50.

39 Hoerl, 2007, s. 207.

40 Ludvigsson, 2000, s. 50-51.

indianerna.⁴¹

Filmen använder sig av namn från framstående Black Panther-medlemmar som de två upphovsmännen Bobby Seale och Huey P. Newton, men även Little Bobby Hutton och Eldrige Cleaver. Huvudpersonen och berättarrösten i filmen, Judge, är en påhittad karaktär och vi får följa hans medverkan i The Black Panther. Mycket av filmens drama kretsar kring Judge och hans relation med kriminalpolisen Baker som fått i uppdrag att infiltrera The Black Panthers, och Judge fungerar som en infiltratör inom FBI. Denna specifika händelse är påhittad men det finns dokument som visar att FBI infiltrerade organisationen för ta reda på vad deras nästa steg skulle vara. Jude och Baker fungerar som en omgjord modell som härstammar från den amerikanska kulturmyten ”Lone Ranger and Tonto”, som är baserad på en vit hjälte med en trofast indian som sidekick.⁴² Men i Panther är inte deras roller lika fackindelade, Judge karaktär påminner mer om den vita hjälten och Baker är den som tillslut hjälper till att försöka stoppa FBI´s framfart.

Det är här vi kommer in på svårigheterna att göra en dramadokumentär, att finna en gräns mellan fiktion och autenticitet, och det är viktigt att påpeka att filmen är baserad på en verklig historia. En av de största värderingarna som Panther stödjer sig på är ”counter-memories”, som enligt Lipsitz uppstår när dolda berättelser som uteslutits ur den nationella berättelsen kräver granskning. Cox fortsätter med att utövandet av att minnas kan avslöja ideologiska förvridningar, som är inbäddade i den dominanta berättelsen och även verka som en kraft för sociala

förändringar.⁴³ I filmen Panther så representerar counter-memories de händelserna som organisationen utsattes för i verkligheten. Men även de påhittade händelserna är viktiga då de parallellt gav en röst, och samtidigt visade upp erfarenheter som går att återfinna i många afro- amerikanska samhällen. Dessa minnen visar hur maktinstitutioner begränsade och hotade den kollektiva organiseringen och aktivismen. Panther visar även att när kollektiv aktivism är som bäst, så tillåter den människor med en liten röst att spela en roll i den politiska beslutsfattande processen som påverkar deras liv. Så genom att skildra denna historia med båda perspektiven, representerar filmen det oppositionella invändningsmedvetandet som sällan representeras i mainstream media.⁴⁴

Arnberg skriver att inom Black Power-rörelsen sysslade man inte med landfrågan, vilket praktiskt taget alla tidigare svarta nationalistiska rörelser gjort. Man diskuterade aldrig huruvida man ska återvända till Afrika eller hur man ska kunna få den vita maktstrukturen att avstå från ett antal stater i söder. Den inriktade i stället de militanta svartas uppmärksamhet på frågan hur man skulle kunna få makt inom det amerikanska samhället som det är, med den svarta befolkningen

41 Burgoyne, 1997, s. 51.

42 Pack, Sam, The Best of Both Worlds: Otherness, Appropriation, and Identity in ”Thunderheart”, s, 2001, s. 98.

43 Hoerl, 2007, s. 209.

44 Hoerl, 2007, s. 214.

spridd över hela landet.⁴⁵ Filmen börjar med att visa ett stereotypiskt afro-amerikanskt samhälle med en stark sammanhållning där alla känner alla. Redan från början visar man upp att det finns ett kollektiv som arbetar tillsammans. I och med att organisationen växer sig starkare uppstår det klyftor i kollektivet, när de karaktärer som visar upp den stereotypa bilden av afro-amerikaner inte går med på att arbeta för att förbättra samhället. Stereotyper tenderar att vara mer eller mindre nedsättande⁴⁶, men i det här fallet så vill regissören visa på att det fanns en splittring även inom det svarta samhället. Arnberg säger att de alienerade svarta som klängde sig fast vid livet i

slumområdena var, till skillnad från många tidiga aktivister, klara över att medborgarrättsrörelsen var avsedd att gynna den svarta medelklassen och att integration innebar assimilering in i det vita samhället och undertryckandet av varje existerande svart kultur.⁴⁷ The Black Panthers arbetade lika mycket för att omvända dem, som för att få sin röst hörd i resten av landet. I tillägg är det viktigt att ta upp den andra splittringen inom det svarta samhället. Filmen visar hur det fanns en oenighet i vad det var man kämpade för och vad man ville uppnå. Det fanns afro-amerikaner som tyckte att man inte skulle interagera med den vita mannen, utan räddningen var Afrika, Moderlandet. I en scen i filmen visas denna oenighet, och medlemmarna i Black Panther Party poängterar att nu är vi i Oakland och inte i Afrika, och i Oakland är det största problemet polisbrutaliteten. Här kan vi använda oss av Thwaits, Davis och Mules syn på tecknens betydelsefunktioner. Denna motsats till The Black Panthers är viktig för berättandet då de stärker organisationens syfte och vad deras kamp siktar mot. De funkar som ett tecken som måste sättas i relation till The Black Panthers så att deras koder går att utläsa, och befäster olika relationer.⁴⁸ Det är viktigt att ta upp även detta perspektiv då det är en viktig del av filmen vid sidan av den uppenbara postkoloniala teorin som behandlar svart minoritet/vit majoritet.

Filmen utmanar den amerikanska myten som innehåller två parallella texter. Den nationella identiteten är traditionellt uppfattad som ”ett horisontellt kamratskap”, men jämsides med detta så finns det ett förtryck som leder till att en samhällshiearki bildas, och ett starkt driv från den

dominerande kulturen.⁴⁹ Panther presenterar även en berättelse där raskampen utmanar den rådande myten om rättvisa inom det amerikanska politiska och rättsliga systemet.⁵⁰ En annan myt som används men nu i en nyskapande form som rekonstruerats från marginalernas perspektiv, är westernfilmernas krigsmyt. I det här fallet hjälper till att ge ett sammanhang mellan de två

45 Arnberg, 1968, 75.

46 Eriksen Hylland, 1993, s. 33.

47 Arnberg, 1968, s. 75.

48 Lindgren, 2009, s. 68.

49 Burgoyne, 1997, s. 48.

50 Hoerl, 1997, s. 211.

identiteter som presenteras och sätter afro-amerikanerna i förgrunden.⁵¹ Arnberg skriver att poliserna som verkade i slumområdena hade många likheter med en ockuperad armé. De hade överseende när våldet och brotten endast hade svarta som var inblandade, men när någon vit person eller dess egendom var inblandade reagerade de snabbt och med stor styrka.⁵² Det finns en mängd scener i filmen som visar vita poliser som agerar som arméer i de afro-amerikanska samhällena.

Men när The Black Panthers har mobiliserat sig och börjat göra motstånd så framstår även dem som en armé när de börjar bära vapen öppet för syns skull. De bär även alla svarta skinnjackor och en svart basker som även de visar på en kollektiv tillhörighet. I en talande scen möts dessa två

”arméer” ansikte mot ansikte för första gången med utanför en klubb där de vita poliserna brutalt slår ner en svart man.⁵³ Konfrontationen består i att poliserna använder provocerande ord för att sätta The Black Panthers ur balans, men de svara med citat ur lagboken och förklarar sin rätt till att bära vapen, och deklarerar att The Black Panthers är här för att stanna och arbetar för att skydda sitt samhälle. Detta anser jag vara en av nyckelscenerna i filmen, för det är här som de både

motsatsparen konkret ställs emot varandra, och denna konfrontation fortsätter igenom hela filmen.

Det speciella med Panther är att regissören valde att kommentera de stora drogproblemen i USA under 1990-talet i sin film. Han påstår att när Hoover insåg att The Black Panthers fortsatte att växa trots hans försök att slå ner organisationen. Detta gjorde att Hoover bad FBI att slå sig samman med maffian så att de kunde skicka in billigt kokain in i de svarta slumområdena⁵⁴, och på så vis försöka slå hela den svarta befolkningen ur spel. I slutscenen hör man Judge röst säga:

In 1970, there were 300,000 addicts in the United States.

Yesterday there were 3 million. The way I see it, the struggle continues.

This film is dedicated to all of the Black Panthers who gave their lives in the struggle

Panther skyllde den inhemska fattigdomen och drogproblemen på de federala och

statsauktoriteterna. Enligt filmen var ökningen av droganvändningen bland afro-amerikaner en konsekvens, av statens försök att slå ner den kollektiva aktivismen och samhällsutvecklingen bland de fattiga svarta. Filmens slutsats illustrerar hur filmer är counter-memories när de skildrar nutida sociala konflikter i en kontext som baseras på tidigare orättvisor.⁵⁵

51 Burgoyne, 1997, s. 46-47.

52 Arnberg, 1968, s. 81.

53 Hoerl, 1997, s. 211.

54 Hoerl, 1997, s. 212.

55 Hoerl, 1997, s. 213.

5.1 Svart organisation/vit institution

Ett av de viktigaste ämnena i filmen är begreppen minoritet och majoritet, vilket kan placeras inom den postkoloniala teorin tillsammans med motsatsparen vit/svart. För att visa ett förtryck måste man alltid ha en motpol, dessa två poler förstärker varandras goda och dåliga sidor. Två motpoler

vit/svart skapar stereotyper men samtidigt kan detta utvecklas i att normer utvidgas och man tänjer gränser. I Panther visas hur stereotyper konfronteras med varandra och utifrån det skapas en ny identitet som försöker ta plats i den amerikanska berättelsen.

Enligt filmen, växte The Black Panthers sig stora och fick politisk makt genom

medlemmarnas insatser att organisera afro-amerikanerna till att stödja sitt egna samhälle försvara sig mot polisen och de vita auktoritära strukturerna. När den vita poliskåren och FBI insåg att The Black Panthers var ett hot mot den vita maktstrukturen, satte FBI-chefen J. Edgar Hoover igång en uttänkt kampanj för att förstöra den svarta organisationen.⁵⁶ Postkolonialteoretikern Homi K. Bahba säger att i de andra ser vi stereotyper som är instabila och i vårt möte med dessa ser vi den

ociviliserade vilden och samtidigt motsatsen till den civiliserade medborgaren.⁵⁷ Denna definition av De andra som en ambivalent kategori knyter an till den kluvna identiteten mellan etnicitet och minoritet. Att definiera etniska grupper har varit kraftfulla redskap för att samla människor under en beteckning.⁵⁸ Detta går att återfinna i USA då man under en lång period antecknade personens etnicitet i folkräkningen. Detta gjorde att samhället delades upp och det uppstod samhällen som var etnicitetbaserade. The Black Panther Party växte fram i ett splittrat USA, där synen på människors etnicitet och även kön gick före andra värderingar.

Det är även viktigt att veta att regissören, Mario van Peebles, själv är afro-amerikan, och filmen är gjord för att visa The Black Panthers historia. I och med detta ges det större utrymme för de afro-amerikanska karaktärerna, vilket gör att det är lättare som publik att känna mer för dem och skapa en relation. I jämförelse ses de vita karaktärerna endast som ett komplement och de är där för att ge en bild hur polisterrorn och FBI´s förtryck såg ut under 1960- och 1970-talen.⁵⁹ Den vita identiteten består endast av lokala poliser, FBI och politiker, och de visas endast som en grupp som är ute efter att bevara sin makt.

Det primära i filmen är dock förhållandet mellan vita/svarta som kan utläsas ur två olika perspektiv, både ett motstånd och samarbete mellan de två identiteterna. Samarbetet har jag varit inne på tidigare då The Black Panthers tog hjälp av vita radikaler i sin kamp. Men går även att

56 Hoerl, 1997, s. 211.

57 Ludvigsson, 2000, s. 53.

58 Ludvigsson, 2000, s. 54.

59 Hoerl, 1997, s. 212.

återfinna i Judge och Bakers relation, som slutar i att Baker börjar inse vilka medel FBI arbetar med för att slå ner The Black Panthers. Motsatsen till detta är när en av de främsta cheferna inom FBI som skickas till Oakland för att ta över polisernas arbete, är en afro-amerikan. I en dialog mellan denna chef, Pruitt, och en afro-amerikans lokalpolis säger Pruitt att Amerika är byggt på kapitalism och demokrati, och i en demokrati styr majoriteten och afro-amerikanerna kommer att fortsätta vara en minoritet fram tills dess att de integrerats helt. Detta känns som ett val hos regissören för att skapa mer drama, och för att de olika raserna inte ska fastna i ett fack. Det Pruitt pratar för visar även att det fanns afro-amerikaner som trodde på att integration var det enda rätta för att de skulle finna en plats i det vita samhället. Regissören är även väldigt noga med att visa upp en bred afro- amerikansk identitet, och på så sätt utmanar han tidigare filmer som valt att lägga afro-amerikanska karaktärer i bakgrunden oberoende på vilken berättelse som berättas.

Trots att den vita identiteten har en sån liten plats i filmen så har dess medverkan ett stort syfte. Dyer påstår att en näst intill osynlig vit identitet blir synlig genom kontrasten mellan det vita och icke-vita i berättandet, när markören är etniska och rasskillnader. I en sådan text kan vithetens karaktär definiera genom kontrasterna hos det stereotypa för icke-vithet. Dyer menar att ”närvaron av afro-amerikanska folket... tillåter att man ser vitheten i vithet.” Trots att vitheten kan vara i bakgrunden, så hjälper hudfärgen till att centrera den vita rasen i filmer där den vita dominansen utmanas.⁶⁰ Det går även att se det så att berättelsen om vita och svarta i USA är oskiljaktiga och ömsesidigt fastställda.⁶¹ Denna mening summerar filmen och den amerikanska historien på ett bra sätt. Motsättningarna mellan den svarta- och vita identiteten har varit en röd tråd igenom USA´s utveckling, så till den grad att den blivit en symbol för det amerikanska samhället.

Medborgarrättsrörelsen och The Black Panthers kan ses som en förlängning av de svarta slavarnas kamp för sina rättigheter.

5.2 ”Panther” inom historiebruket på 1990-talet

Under 1990-talet blev det viktigt att ta upp och ifrågasätta den nationella och kulturella identiteten i USA. Detta gjorde man genom att visa upp historier som berörde de minoriteter som tidigare gömts undan i den nationella berättelsen.

Det är även viktigt att veta hur samhället i USA såg ut på 1990-talet. Efterverkningarna av Gulf-kriget skakade USA, 1993 hade Schindlers List premiär och världen fick för första gången se hur ett helt folkslag utrotades på grund av sin etnicitet. Bill Clinton satt vid makten och hade 1994,

60 Burgoyne, 1997, s. 19.

61 Burgoyne, 1997, s. 26.

året innan Panther kom ut, demonstrerat hur världen var uppdelad i hierarkier. 1994 bröt

folkmorden i Rwanda ut samtidigt som det var oroligheter i Sarajevo, och hela Västvärldens ögon riktades mot Europa samtidigt som man vände ryggen till Afrika och benämnde händelserna i Rwanda som ett krig mellan stammar. Samtidigt skakades det amerikanska samhället av uppkomsten av en beväpnad vitmilis som förespråkade etnisk nationalism, som hotade medborgarnationalismen som tidigare hade definierat de amerikanska idealen i flera sekel.⁶²

Genom att kombinerar synvinklarna från både den dominerande och icke-dominerande, visar dessa filmer även upp ett mer komplicerat tema, nämligen ”en identitet som är vågrätt”.⁶³ Detta betyder att den sociala identiteten varken härstammar ”ovanifrån” i linje med nationsstaten, eller ”underifrån” genom etnicitet och ras. Utan istället ”vågrätt” genom horisontala relationer vars motstridiga och transitiva karaktär bäst representeras av termer som ”inre” och ”yttre”.⁶⁴ Då de sociala identiteterna i USA i stort sett blivit formade genom relationer som baserats på motstånd och motsättningar. Detta i sin tur har influerat formandet av etnisk- och ras identiteter som särskiljer en grupp från en annan. I denna samling av filmer är Panther en av de filmer som ville visa hur den vita identiteten format sig själv i kontrast till deras uppfattning av den svarta identiteten och tvärtom.⁶⁵

Under 1990-talet utmanades och kritiserades många av de helgade myterna som berörde den amerikanska ideologin i filmer. De hjälpte till att belysa den växande utbredningen av frihet, att lägga ödet i sina egna händer, makten av nationell tillhörighet som rubbade den etnicitetidentitet som tidigare varit stark inom nationens ramar och den främsta myten som tas upp är USA som den

”enade och homogena nationen”. Dessa filmer hjälpte till att öppna de dörrar till det nationella förflutna och lyfte fram de historier som blivit bortglömda eller uteslutna från den dominerande redogörelsen. Panther var en av dessa filmer som hjälpte till att bevara och återuppliva några av grundtroperna inom den traditionella nationsberättelsen. Som bilden att bilden av ett mystiskt nationsstatus endast avslöjas på slagfältet, och vikten av krigföring när man formar en känsla av ett etniskt och nationellt samhälle. Här kan vi se vad Mikhail Bakhtin menar med ”genre minne” från västernfilmer, nämligen krigsfilmer, och melodrama. Bakhtin´s ”genre minne” hjälper till att

bemöta en av de mest anmärkningsvärda aspekter i filmer som dessa. Nämligen det faktum att deras vädjan efter ny former av socialt sammanhang, skapas i stor del av den retoriska, bildspråkliga och genremönstrade krigsmyten från det nationella förflutna.⁶⁶

62 Burgoyne, 1997, s. 11.

63 Burgoyne, 1997, s. 2.

64 Burgoyne, 1997, s. 3.

65 Burgoyne, 1997, s. 2.

66 Burgoyne, 1997, s. 7.

På 1900-talet var det amerikanska samhället uppbyggt av medborgarnationalism och etnisk nationalism, dessa två motsatspar hjälpte till att forma samhället i en orolig period. Michael Ignatieff skriver att medborgarnationalismen hävdar att nationen bör utgöras av alla, oberoende av ras, färg, tro, kön, språk och etnicitet – bara man erkänner nationens politiska tro. Denna form av nationalism visualiserar nationen som ett samhälle med jämlika medborgare som enas genom patriotism och delar den politiska utövningen och värderingar. Den etniska nationalismen anser att en individs beteende och det som är etniskt utmärkande är ärvda och inte valda.⁶⁷ Denna extrema nationalism visades upp i filmen American History X som kom ut i slutet av 1990-talet. Anthony D.

Smith poängterar att begreppsmässigt, är nationen en blandning av dessa två dimensioner. Den ena har en medborgerlig och territoriell inriktning, och den andra en etnisk och genealogisk. Han menar också att det är detta stora omfång som skapat den nationella identiteten som en flexibel och ständig kraft i den moderna tiden.⁶⁸

Det är viktigt att veta vad medborgarnationalismen betyder och står för och vad dess

motstånd var, för under 1900-talet hjälpte filmer som Panther och Thunderheart till att omdefiniera dessa. De skapade en ny form av medborgarnationalismen, som hade sina värderingar inom

polycentriska och pluralistiska begrepp. Vilket kan ses som ett alternativ till den våldsamma etniska och etnocentriska nationalismen som var stark under denna period. Ignatieff menar att i dessa filmer bygger försvarandet av nationen mer eller mindre på medborgarnationalismen, och formar i tillägg ett centralt, unifierande tema. Detta i sin tur erbjuder ett starkt värde i makten av blodargument för att utkristallisera meningen med det nationella syftet. Alltså, använder sig dessa filmer av sociala berättelser som har en retorik som bygger på blodsutgjutelse och berättelser som bygger på ”blod som offras för nationen”.⁶⁹

5.3 ”Panther” som socialt minne under 1990-talet

Förutom att dessa filmer på 1900-talet var banbrytande och hjälpte till att omvärdera den

amerikanska historien, var de också en del i bevarandet av historia och blev som minnesmärken för händelser som inte alltid blivit accepterade inom den amerikanska nationens ramar. Detta är en viktig del när man pratar om det sociala minnet som måste hållas vid liv för att berättelser från den förflutna ska kunna hållas vid liv.

67 Burgoyne, 1997, s. 9.

68 Burgoyne, 1997, s. 9.

69 Burgoyne, 1997, s. 9-10.

Som jag nämnt tidigare så har regissören för Panther själv sagt att han ville fylla ett tomrum med sin film. The Black Panthers har inte varit representerats inom historiebruket tidigare.

Regissören van Peebles tyckte även att det var viktigt att berättade denna berättelse för publiken så att de kunde finna stöd och ett ljus i tillvaron genom en berättelse om människor i underläge som slåss för sina rättigheter. Här använder van Peebles det rum som är det sociala minnet när han försöker återanknyta händelserna mellan 1966-1968 med 1900-talets amerikanska samhälle.

Oakland omformas delvis som en minnesplats för The Black Panthers kamp om frihet och rättvisa, likaså blir filmen ett minnesmärke som visar nya generationen en historia som de inte kunnat uppleva själva.⁷⁰

Som jag nämnt tidigare så kan filmen om The Black Panthers ingår i flera av de perspektiv som går att återfinna inom det sociala minnet. Filmen verkar som ett monument över den lokala berättelsen i Oakland, men samtidigt så går den att sättas in i ett större rum som en del av

medborgarrättsrörelsens kamp över hela USA. Regissören använder sig av medborgarrättsrörelsens arv när han väver in Malcolm X och Martin Luther King på det sätt att han visar hur mycket de betydde för det afro-amerikanska samhället. Han tar två av de största männen inom den afro- amerikanska historien, vilket ger filmen ett band till det sociala minnet kring

medborgarrättsrörelsen och deras kamp innan The Black Panthers bildades. Genom detta fungerar Malcolm X och Martin Luther King som tecken som medför tidigare perspektiv till en större kontext.⁷¹ Detta kan ses som ett försök från regissören att få den afro-amerikanska publiken att skapa ett intresse för den tidigare historien och att inse vad vissa personer gjort för att USA ska bli ett land med bättre villkor för alla medborgare.

Michael Kammen menar att minne och historia är särskilt splittrade men trots detta ändå förenade med varandra inom den amerikanska kulturen. Splittringen kommer ur den sociala mångfalden som resulterat i en mängd av olika minnen, istället för ett enda enhetligt kulturellt minne. Föreningen mellan dessa är baserad på en blandning av kulturer som karakteriserat den nutida verkligheten, som i sin tur ger en historia som är beroende av minnet.⁷² Detta kan vi se i slutscenen i Panther när man väver samman gamla strider med nutida samhällsproblem. Då detta ger ett starkare band till den berättade berättelsen, i och med att man får en känsla av att historien genom tiden hänger ihop och påverkar fortfarande samhället efter flera år.

Dessa former av att kollektivt återskapa minnet genom historiska ämnen blev väldigt viktigt under 1990-talet, genom att synliggöra och genom deras influenser att belysa traditionella koncept av

70 Aronsson, 2004, s. 193.

71 Lindgren, 2009, s. 64.

72 Burgoyne, 1997, s. 4.

kollektiva identiteter.⁷³

George Lipsitz menar istället att det sociala minnet är baserat på vad han kallar

”sedimenterade lager av historisk kunskap och historisk kritik” inom populärkulturella artefakter.⁷⁴ Detta anknyter till Aronsson som menar att autenticitet och värdet i en film måste vara högt för att det ska gå och ta på allvar och, verka som ett värdefullt minnesmärke.

Panther följer inte The Black Panthers historia helt fullt ut, men det viktiga i filmen och det som gör den autentisk är att förhållandet mellan vita och svarta visas upp på ett förskönat sätt.

Vilket i sin tur ger en bild av hur våldsam striden under 1960-talet var för det afro-amerikanska samhället. Det är nog detta som Mario van Peebles ville visa 1900-talets ungdomar, en historia om det svarta folket som inte enbart visar upp ett förtryck utan även ett motstånd. Denna fråga är fortfarande aktuell, inte bara i det amerikanska samhället, och inte endast för det afro-amerikanska folket. Utan för runt om i världen finns det minoriteter som undertrycks och kämpar för sina rättigheter. Det är därför Panther tillsammans med andra filmer som kom på 1900-talet fortsatt är aktuella, och fortsatt är relevanta och viktiga för det sociala minnet.

6. Sammanfattande analys

Panther är en film som vågar visa och ta upp det våldsamma förhållandet mellan svarta samhällen och den vita maktstrukturen under 1966-1968. Det var en av de första filmerna som satte endast afro-amerikanska karaktärer i förgrunden. Detta motsatspar är det primära i filmen och det främsta inom den postkoloniala teorin. Filmen visar hur två olika identiteter integrerar med varandra under en period då begrepp som etnicitet och klass skapade hierarkier inom samhället.

Den viktigaste värderingen som filmen presenterar och representerar är vikten av att våga utmana det heterogena, i det här fallet den traditionella, nationella berättelsen. Igenom att göra det så försvarar dem konceptet med medborgarnationalismen under en period då etnisk- och ras baserade konflikter var stora i USA. Detta gjorde att man tvingades göra en ny bedömning av mening och betydelsen av nationell tillhörighet.⁷⁵ Panther är uppbyggd efter westernfilmernas krigsmyt, där man är redo att dö för det man tror på. Den lyckas även med att ifrågasätta den amerikanska myten som menar att nationen vuxit fram genom ett horisontellt kamratskap, men egentligen är den myten en berättelse som stängt dörren till minoriteternas plats inom landets gränser. Filmen tar även upp myten om rättvisa inom den amerikanska politiska och rättsliga

73 Burgoyne, 1997, s. 4.

74 Burgoyne, 1997, s. 4.

75 Burgoyne, 1997, s. 15.

systemet, och visar upp hur den vita institutionen använder sig av detta för att hålla kvar makten och slå ner sitt motstånd.

Regissören väljer även att använda filmen som ett inlägg i samhällsdebatten om droger som blossade upp på 1900-talet. Det fiktionella slutet berättar hur FBI och maffian i området

tillsammans skickade in billigt kokain i de svarta slumområdena som ett sista försök att slå ner The Black Panthers. Och filmen påstår att denna händelse på 1960-talet är det största skälet till varför det amerikanska samhället under 1900-talet har så stora drogproblem. Här använder sig regissören sig av counter-memories för att demonstrera nutida sociala konflikter i en kontext som baseras på tidigare orättvisor.

Panther är, tillsammans med andra filmer som kom ut under 1900-talet, bevis på hur viktigt det sociala minnet i ett samhälle är. Minnesmärken konstrueras och berättar en historia för de som inte upplevt det själva. Ground Zero i New York är ett exempel på ett sådant minnesmärke som påminner om att vi aldrig ska glömma 11 september då World Trade Center rasade. Även filmer fungerar som ett minnesmärke då de berättar historier för en ny generation som inte kunnat uppleva det själva. Detta är viktigt för att hålla historieberättelser vid liv, då historia påverkar våra liv mer än vad vi tror.

Käll- och litteraturlista

Audiovisuella medel

Panther, 1995, Mario Van Peebles

Litteratur

Arnberg, Teddy, Revolutionära rörelser i USA, Prisma, 1968

Aronsson, Peter (red.), Makten över minnet – historiekultur i förändring, Studentlitteratur, 2000

Aronsson, Peter, Historiebruk – att använda det förflutna, Studentlitteratur, 2004

Burgoyne, Robert, Film Nation – Hollywood Looks at U.S. History, University of Minnesota Press, 1997

Eriksen Hylland, Thomas, Etnicitet och nationalism, Nya Doxa, 1993

Hoerl, Kristen, Mario van Peebles´s Panther and Popular Memories of the Black Panther Party, Routledge, 2007 24: 3 (s. 206-227)

Lindgren, Simon, Populärkultur – teorier, metoder och analyser, Liber, 2009

Pack, Sam, The Best of Both Worlds; Otherness, Appropriation, and Identity in ”Thunderheart”, University of Minnesota Press, 2001 16:2 (s. 97-114)