Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
Information@kau.se www.kau.se
Erika Bäck
Träning och betyg
En studie om tränings betydelse för betygen på gymnasiet
Training and grades
A study on training relevant to the grades in high school
Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet
Datum/Termin: 2010-01-13 Handledare: Henrik Bergman
Sammanfattning
Studien undersöker om elever som tränar mycket i skolan och på sin fritid presterar bättre betygsmässigt på gymnasiet än de elever som inte är lika aktiva. Kan dessa olikheter mellan de elever som tränar mycket och en kontrollgrupp skilja sig åt i avseende på LOT, PANAS, SE och HAD. Hypotesen som testas är: Träning korrelerar positivt med bra betyg.
För att utreda om hypotesen stämmer har elever på gymnasiet fått fylla i en enkät. Enkäten innehåller dels flera psykologiska test, PANAS, LOT, SE och HAD, men även ett formulär där deras betyg ska skrivas in.
Resultatet för studien visar att hypotesen stämmer. Det är signifikant att elever som tränar mycket får högre betyg än de som inte tränar. Förutom betygen visar resultatet även att de idrottande eleverna mår bättre, de hade mindre grad av depression, ångest, ilska, skuld, nervositet och stress än eleverna i kontrollgruppen. De hade även högre energi, högre grad av optimism, entusiasm och koncentration än kontrollgruppen.
Slutsatsen för denna studie blir alltså att träning korrelerar positivt med bra betyg och bättre upplevd hälsa.
Nyckelord: PANAS, LOT, SE, HAD, Betyg, Träning
Abstract
This study examines whether students who exercise a lot at school and in their spare time performs better grades in terms of high school than those students who are not as active.
The hypothesis being tested is: Exercise is positively correlated with higher grades. To investigate whether the hypothesis is true, the students in high school had to fill in questionnaires. The questionnaire includes both multiple psychological tests, PANAS, LOT, SE and HAD, but also a form where their scores will be entered. Students are divided into two groups, an experimental group and a control group. To experimental group consists of students who go on Track and Field National Athletics high school (FIG), while the control group includes students from regular high school.
The results of the study show that the hypothesis is true. It is significant that students who exercise a lot get higher scores than those who do not exercise. In addition to the grades the results also show that the students which is sportsmen feel better, they had lower levels of depression, anxiety, anger, guilt, nervousness and stress than students in the control group. They also had higher energy, greater optimism, higher enthusiasm and concentration than the control group.
The conclusion of this study is therefore that exercise is positive correlated with good grades.
Keywords: PANAS, LOT, SE, HAD, Grades, Training
Förord
Jag har valt att i min C-uppsats i Psykologi undersöka om elever som idrottar får högre betyg på gymnasiet jämfört med de elever som inte gör det. Bakgrunden till detta är att jag velat skriva en uppsats som berör båda mina framtida undervisnings ämnen, idrott och psykologi.
Att arbeta med uppsatsen har varit mycket stimulerande och intressant. Jag har tagit del av olika artiklar som berör ämnesområdet vilka jag funnit mycket intressanta och viktiga för idrottens utbredning i skolan.
Jag skulle vilja ge min handledare Henrik Bergman och de elever som deltagit i studien ett varmt tack, utan er hade uppsatsen inte blivit gjord.
Innehållsförteckning
Förord……….4
Inledning………....6
Syfte……….8
Hypotes………8
Underfrågeställning………..8
Metod……….8
Population...8
Design...8
Instrument...8
Datainsamlingsmetod………..9
Genomförande………10
Databearbetning……….10
Bortfall………...10
Reliabilitet, Validitet och Etik………..….11
Resultat………11
Diskussion………13
Litteraturförteckning ………16
Inledning
Den 1 december 2009 publicerades en studie som visar att unga vuxna som har bra kondition har högre IQ. (Bäckstrand, Cooper-Kuhn, Johnsson, Kuhn, Nilsson, Pedersen, Svartengren, Toren, Åberg & Åberg, 2009) 1,2 miljoner svenska män som är födda mellan 1950-1976 har studerats utifrån sina fysiska tester och IQ-prov vid mönstringen. Resultatet från mönstringen har sedan jämförts med den socioekonomiska status som männen uppnått senare i livet. Jämförelsen visar att de män som hade bra kondition när de mönstrade har i större utsträckning läst på universitet eller högskola än de män som hade sämre kondition.
(Bäckstrand, mfl, 2009) Genom att bland annat analysera tvillingdata har Bäckstrand och hans kollegor (2009) kunnat konstatera att det framför allt är miljöfaktorer som förklarar sambandet mellan kondition och IQ, och inte gener. Bra kondition innebär att man har god hjärt- och lungkapacitet vilket gör att hjärnan får mycket syre. Detta anser Bäckstrand och hans kollegor (2009) vara en anledning till den tydliga kopplingen mellan bra kondition och högre IQ.
Flera andra studier visar resultat som går i samma riktning. Enligt en studie gjord i USA finns det ett tydligt samband mellan bra kondition och goda studieresultat hos elever i årskurs tre och fem. Ett barn som har bra kondition presterar bättre på examineringar och får högre betyg. (Buck, Castelli, Erwin, Hillman, 2007)
I Sverige jobbar även socialstyrelsen (2003) med samma utgångspunkt.
Regelbunden fysisk träning är bra för hälsan då den påverkar såväl fysiologiska som psykologiska parametrar. Personer som tränar regelbundet cirka tre timmar i veckan har mindre depression, ångest, cynism och stress jämfört med de som tränar mindre eller inget alls. Vidare menare socialstyrelsen (2003) att fysisk träning även är ett effektivt alternativ för att förhindra eller behandla stress. Detta då man vid träning aktiverar muskelafferenter som påverkar endorfin-neutrofinsystemet i hjärna vilket i sin tur minskar den mentala anspänningen och reducerar den toniska sympatiska aktiviteten vid stress. (Socialstyrelsen, 2003) Antalet timmar idrott i skolan har på senare tid ökat, helt i linje med Socialstyrelsens rekommendationer.
Andra faktorer som gör oss mer eller mindre känsliga för bland annat miljöfaktorer är personlighet. Alla har vi olika personligheter, vilket gör att vi tolkar upplevelser och situationer olika. Vissa personer reagerar starkt medan andra inte visar några känsloyttringar alls. (Johansson, Magnusson, 2006) Watson, Clark och Tellegen (1988) har utvecklat testet PANAS som mäter affektiv personlighet. PANAS är en psykometrisk skala som är utvecklad för att mäta positiva och negativa känslolägen. De positiva känslorna (PA) återspeglar
kortfattat i vilken utsträckning en person känner sig entusiastisk, aktiv och alert. Hög PA kännetecknas av engagemang, koncentration och energi, medan lågt PA utmärks som ledsam och mindre energisk men även optimistiskt och låg grad av stress. De negativa känslorna (NA) är en allmän dimension av subjektiv ångest och onjutbart engagemang som införlivar en rad av dåliga sinnestillstånd som ilska, förakt, äckel, skuld, rädsla och nervositet. Högt NA kännetecknas med obehagliga sinnesstämningar som avsky, ilska, nervositet, skam och rädsla, medan lågt NA karaktäriseras av lugn och stillhet. (Watson, Clark, Tellegen, 1988)
2004 kom Archer, Bood och Norlander genom en studie fram till att en person som ligger högt på PA-skalan samtidigt som den ligger lågt på NA-skalan är en själförverkligande person. En självförverkligande person upplever generellt mindre stress och har lättare att hålla en positiv attityd till omgivningen och i olika situationer. En person som istället har lågt värde på PA-skalan och högt värde på NA-skalan karaktäriseras som en självdestruktiv individ som har lättare till att ta till negativa känslor vid olika situationer. (Archer, Bood, Norlander, 2004)
Ett annat personlighetsdrag är optimism som kan mätas på olika sätt. Ett test som är utvecklat för att kolla skillnaden på personlighet är LOT. LOT är skapat av Carver och Scheier (1985) och är avsett för att mäta grad av optimism hos personer. (Carver, Scheier, 1985)
Under gymnasietiden upplever många elever att de är stressade. För en del är stressen något positivt som får dem att prestera bättre, medan den för andra kan vara skadlig.
För mycket stress kan leda till ångest och depression. (Danielsson, 2003)
Kjellberg och Wadman (2002) har utvecklat Stress-Energi testet vilket är ett självskattningstest för att mäta personers upplevelser av stress och energi i arbetet. Utifrån de värden man får fram av testet kan man dela in deltagarna i fyra undergrupper: Slutkörda (hög stress, låg energi), Engagerade under press (hög stress, hög energi), Uttråkade (låg stress, låg energi), och Engagerade utan press (låg stress, hög energi). (Kjellberg, Wadman, 2002)
Om man vill se om en person lider av ångest eller depression används testet HAD.
HAD står för Hospital Anxiety and Depression Scale och är ett självskattningstest som ger ett mått på en persons sinnesstämning. (Snaith, Zigmond, 1983)
Som synes finns det mycket som kan avgöra hur en person är. En person kan ha hög IQ för att den har hög kondition, hög grad av optimism för att den har hög poäng på LOT samtidigt som den kan känna hög stress. Det finns både vinnande kombinationer som det finns dåliga kombinationer.
Syfte:
Syftet med den här undersökningen är att se om elever som tränar mycket i skolan och på sin fritid presterar bättre betygsmässigt på gymnasiet än de elever som inte är lika aktiva. Avsikten är även att se om dessa grupper skiljer sig i avseende på LOT, PANAS, HAD och SE.
Hypotes:
Träning korrelerar positivt med bra betyg.
Underfrågeställning:
Skiljer sig elever som tränar mycket i skolan och på sin fritid sig åt i testerna LOT, PANAS, HAD och SE jämfört med de elever som inte är lika aktiva?
Metod
Population
Populationen består av studenter från Gymnasieskolor i Karlstad, 15st från Friidrottsgymnasiet (FIG) och 19 elever från en gymnasieskola i Karlstad.
Experimentgruppen består av friidrottseleverna och innehåller 3 män och 12 kvinnor, medelåldern på friidrottseleverna är 19år (M=19). Eleverna i experimentgruppen valdes ut genom sannolikhetsurval då alla elever på FIG tilldelades en enkät.
Kontrollgruppen består av elever som går andra och tredje året på gymnasiet och innehåller 6 män och 13 kvinnor, medelåldern på eleverna är 18år (M=18). Eleverna i kontrollgruppen valdes ut genom kvoturval för att kunna matcha urvalet på FIG eleverna.
Design
Designen av denna studie är en kvantitativ enkätundersökning med Hypotetiskt- deduktiv ansats. Då meningen med studien är att mäta skillnaden mellan två olika typer av grupper har studien mellangruppsdesign. Studien har fem beroende variabler, Betyg, PANAS, LOT, SE, och HAD testen, och en oberoende variabler, friidrottare eller inte friidrottare.
Instrument
I Sverige använder vi oss utav en betygsskala beståendes av ickegodkänt (IG), godkänt (G), välgodkänt (VG) och mycket välgodkänt (MVG). (Skolverket, 2009) För att kunna tillämpa betygen i denna studie om kodas varje betyg till en siffra. IG=1, G=2, VG=3 och MVG=4.
PANAS är en psykometrisk skala som är utvecklad för att mäta positiva och negativa känslolägen. De positiva känslorna (PA) återspeglar kortfattat i vilken utsträckning en person känner sig entusiastisk, aktiv och alert. De negativa känslorna (NA) är en allmän dimension av subjektiv ångest och onjutbart engagemang som införlivar en rad av dåliga sinnestillstånd som ilska, förakt, äckel, skuld, rädsla och nervositet. PANAS testet består av 20 olika ord som beskriver känslor och stämningsläge, där 10 ord är positivt laddade och 10 ord negativt laddade. Testpersonen ska för varje ord fundera över i vilken utsträckning hon eller han har känt sig så under den senaste veckan och sedan välja ett svarsalternativ som stämmer mest överens av: Inte alls, lite, i någon mån, ganska mycket, väldigt mycket. (Clark, Tellegen, Watson, 1988)
LOT är ett livs orienterings test som mäter grad av optimism. Detta används ofta i forskning kring beteende, emotioner och hälsokonsekvenser på den personliga variabeln.
Testet består av 12 olika påståenden som testpersonen får ta ställning till. Det svarsalternativ som finns att tillgå är: Stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer, stämmer precis. (Carver, Scheier, 1985)
Stress-Energi testet är ett självskattningstest som används för att mäta människors upplevelser av stress genom att mäta sinnesstämningen under arbete. Skillnaderna i de prövade sinnesstämmningarna beskrivs i två dimensioner, stress och energi.
Självskattningstestet består av 12 adjektiv, sex stycken som avser mäta stress och sex stycken som avser mäta energi. När testpersonen fyller i formuläret ska hon eller han svara efter hur de känt sig de senaste 10 minuterna. Man har sex svarsalternativ att välja på: Inte alls, knappast alls, något, ganska, mycket och mycket mycket. (Kjellberg, Wadman, 2002)
HAD är ett självskattningstest som ger ett mått på en persons sinnesstämning. Man kan se om personen antingen har ångest eller en depression. Testet består av 14 frågor, där sju frågor hör till depression och sju frågor hör till ångest. På varje fråga kan man maximalt få tre poäng. Får man 8-10 poäng på i någon av kategorierna hamnar man på ett gränsvärde mellan milda och måttliga besvär. Skulle man får över 10 poäng talar detta för att man kan lida av antingen ångest eller depression. (Snaith, Zigmond, 1983)
Datainsamlingsmetod
Data som behövts för den här studien har samlats in genom enkäter. Enkäterna består av 14 delar. Det är dock endast Bakgrundsdatan, Betyg, PANAS, LOT, SE och HAD som används och analyseras i denna studie.
Genomförande
Datainsamlingen av experimentgruppen var redan insamlad då studien satte igång, så som ett första steg matades det första materialet in i SPSS (Statistical Package for Social Science). När materialet från experimentgruppen var inskrivet delades enkäten ut till en klass på 11 elever tillhörande kontrollgruppen. Innan eleverna började fylla i enkäten informerades de om att undersökningen är helt anonym och att de får ta så god tid på sig som behövs.
Försöksledaren stannade i klassrummet och svarade på de eventuella frågor som uppkom under tidens gång. När materialet från enkätomgång två var insamlat matades detta in i SPSS.
En kompletterande datainsamling utfördes för att säkra trovärdigheten och klara matchningen i studien. Således lämnades åtta enkäter ut i en annan gymnasieklass, vilka även de matades in i SPSS.
När all data var inlagd i SPSS bearbetades materialet för att få fram ett giltigt resultat.
Databearbetning
Som ett första led i databearbetningen kodades först resultaten från PANAS, LOT, SE och HAD testen om enligt de mallar som hör varje test till. För att undersöka om det fanns några signifikanta skillnader mellan friidrottande elever och vanliga elevers resultat av betyg, PANAS, LOT, SE och HAD användes one-way ANOVA. För att undersöka en eventuell korrelation mellan betygen och de olika testerna användes Pearsons korrelationsanalys.
Bortfall
Den första enkäten skickades ut till 27 friidrottselever varav 15 svarade. Detta ger ett bortfall på 12 elever, trots påminnelser. Från enkäterna som delades ut i omgång två och tre finns inget bortfall när det gäller deltagande.
Vid databearbetningen föll vissa deltagare bort, olika deltagare vid olika moment.
På betygsvariabeln gick 11 friidrottselevers betyg att använda, detta ger ett bortfall på fyra elever. Hos kontrollgruppen fanns det inget bortfall på betygsvariabeln. Vid PANAS- testet uppkom bortfall hos både experimentgruppen och kontrollgruppen. För experimentgruppen registrerades ett bortfall vid NA och två bortfall vid PA. För kontrollgruppen registrerades ett bortfall på NA och tre bortfall på PA. Vid SE-testet uppkom bara ett bortfall, vilket var för experimentgruppen på stress delen. Vid HAD-testet uppkom inget bortfall. Vid LOT-testet uppkom bara ett bortfall, vilket var för kontrollgruppen. Detta ledde till 11 antal FIG elever och 19 antal elever i kontrollgruppen.
Reliabilitet, Validitet och Etik
Innan eleverna började fylla i enkäten var alla väl underrättade om att det var frivilligt att delta i studien, och att de kunde avbryta enkäten när de ville. De var alla informerade om syftet med studien, att den var helt anonym och att materialet skulle komma att behandlas konfidentiellt. Då flera deltagare var under 18år finns medgivande från rektor.
PANAS, LOT, SE och HAD är väl prövade och använda test vilket inbringar stabil validitet till studien. Syftet med den här undersökningen var att se på om elever som tränar mycket i skolan och på sin fritid presterar bättre betygsmässigt på gymnasiet än de elever som inte är lika aktiva, vilket är det som har undersökts och inbringar ytterligare validitet.
Reliabiliteten i studien är hög då studien skulle kunna göras om på samma sätt.
Resultat
För att jämföra resultaten från betyg, PANAS, LOT, SE, och HAD mellan experimentgrupp och kontrollgrupp gjordes en ”One-way ANOVA”.
Mellan experimentgruppen och kontrollgruppen finns det en signifikant skillnad när det gäller Betyg. Det signifikanta resultatet för experimentgruppen gällande betyg (M=3,2964, SD =,56443), och kontrollgruppen [M=2,4947, SD =,44164; F(1)= 18,718, p=,000].
Det högsta medelbetyget hos experimentgruppen är (M=4) medan det hos kontrollgruppen är (M=3,11). Det lägsta medelbetyget hos experimentgruppen är (M=2), medan det hos kontrollgruppen är (M=1,25).
Båda PANAS testen, PA och NA, visar att det finns en signifikant skillnad mellan experimentgrupp och kontrollgrupp. Det signifikanta resultatet vid PA testet för experimentgruppen (M=25,1333, SD =3,96172), och kontrollgruppen [M=17,2778, SD
=5,01534; F(1)= 13,296, p=,001]. Det signifikanta resultatet vid NA testet för experimentgruppen (M=25,1333, SD =3,96172), och kontrollgruppen [M=17,2778, SD
=5,01534; F(1)= 8,286, p=,007].
LOT visade på en signifikant skillnad mellan experimentgruppen (M=24,9333, SD
=2,89005), och kontrollgruppen [M=15,6667, SD =4,51142; F(1)=47,048, p<,000].
Båda SE testen, Stress och Energi, visar på en signifikant skillnad mellan experimentgrupp och kontrollgrupp. Det signifikanta resultatet vid Stress testet för experimentgruppen (M=8,21, SD =5,925), och kontrollgruppen [M=13,95, SD =6,372; F(1)=
6,917, p=,013]. Det signifikanta resultatet vid Energi testet för experimentgruppen (M=19,47, SD =6,093), och för kontrollgruppen [M=15,63, SD =2,857; F(1)= 5,083, p=,031].
Även båda HAD testen, Ångest och Depression, visar att det finns en signifikant skillnadmellan de två grupperna. Det signifikanta resultatet vid Ångest testet för experimentgruppen (M=4,80, SD =1,265), och för kontrollgruppen [M=4,80, SD =1,265;
F(1)=71,577, p<,000]. Det signifikanta resultatet vid Depression testet för experimentgruppen (M=2,20, SD =2,210), och kontrollgruppen [M=6,95, SD =2,857; F(1)= 28,073, p<,000].
Förhållandet mellan de beroendevariablerna undersöktes med hjälp av Pearsons korrelationskoefficient.
Mellan Betyg och HAD-depression finns det en stark negativ korrelation [r=-,651, n=30, p=,000], höga betyg ger låga poäng på depressions testet.
Mellan Betyg och LOT finns det en stark positiv korrelation [r=,612, n=29, p=,000], höga betyg ger högre grad av optimism.
Mellan SE-stress och NA finns det en stark negativ korrelation [r=-,266, n=31, p=,001], hög grad av stress ger ett lågt NA.
Mellan SE-stress och HAD-depression finns en stark positiv korrelation [r=,735, n=33, p=,000], hög grad av stress ger höga poäng på depressions testet.
Mellan SE-stress och HAD-ångest finns en stark positivkorrelation [r=,541, n=33, p=,001], hög grad av stress ger höga poäng på ångest testet.
Mellan SE-stress och LOT finns en stark negativ korrelation [r=-,657, n=32, p=,000], hög grad av stress ger en lägre grad av optimism.
Mellan SE-energi och PA finns en stark positiv korrelation [r=,623, n=29, p=,000], hög grad av energi ger hög grad av PA.
Mellan LOT och NA finns en stark negativ korrelation [r=-,663, n=32, p=,000], hög grad av optimism ger låg grad av NA.
Mellan LOT och PA finns en stark positiv korrelation [r=,639, n=29, p=,000], hög grad av optimism ger hög grad av PA.
Mellan LOT och HAD-depression finns en hög grad av negativ korrelation [r=-,829, n=33, p=,000], hög grad av optimism ger låg poäng på depressions testet.
Mellan LOT och HAD-ångest finns en hög grad av negativ korrelation [r=-,839, n=33, p=,000], hög grad av optimism ger låg poäng på ångest testet.
Mellan HAD-depression och NA finns det en stark positiv korrelation [r=,706, n=32, p=,000], hög poäng på depressions testet ger ett högre NA.
Mellan HAD-depression och HAD-ångest finns en stark positiv korrelation [r=,733, n=34, p=,000], hög poäng på depressions testet ger hög poäng på ångest testet.
Mellan HAD-ångest och NA finns en stark positiv korrelation [r=,574, n=32, p=,001], hög poäng på ångest testet ger högt NA.
TABELL 1
Pearsons korrelations analys mellan mätningarna av de beroende variablerna
Betyg NA PA SE-
stress SE- energi
HAD- depression
HAD- ångest
LOT
Betyg -,651** ,612**
NA ,576** ,706** ,574** -,663**
PA ,623** ,639**
SE-stress ,676** ,735** ,541** -,657**
SE-energi ,623**
HAD- depression
-,651** ,706** ,735** ,733** -,829**
HAD- ångest
,574** ,541** ,733** -,839**
LOT -,663** ,639** -,657** -,829** -,839**
*p<0,05
**p<0,01 Diskussion
Syftet med den här undersökningen var att se på om elever som tränar mycket i skolan och på sin fritid presterar bättre betygsmässigt på gymnasiet än de elever som inte är lika aktiva. Hypotesen säger att träning korrelerar positivt med bra betyg. Detta är något som resultatet kan styrka. Det finns en signifikant skillnad i betygen mellan elever som tränar mycket på fritiden och i skolan jämfört med de elever som inte är lika aktiva.
Friidrottselevernas medelbetyg hamnade på 3,2964, vilket i detta fall skulle motsvara ett klart VG, medan de vanliga eleverna hamnade på 2,4947, vilket motsvarar ett starkt G. Ser man till det högsta medelbetyget hos friidrottseleverna och hos de vanliga eleverna skiljer det sig även detta. Det högsta medelbetyget hos experimentgruppen var 4, vilket ger ett MVG, medan det hos kontrollgruppen är 3,11, vilket ger ett VG. Ser man till det lägsta medelbetyget hos båda grupperna skiljer sig även detta. Det lägsta medelbetyget hos experimentgruppen är 2, vilket ger ett G, medan det hos kontrollgruppen är 1,25, vilket ger ett IG.
Studien hade otur med lite bortfall, detta är dock något som inte anses påverka resultatet. Detta då antalet deltagare fortfarande var så högt att det gav ett korrekt resultat.
Dock hade ett större sampel varit att önska då detta skulle ha gett studien ännu högre trovärdighet
Slutsatsen för denna studie blir alltså att träning korrelerar positivt med bra betyg.
Ser man till Buck mfl (2007) studie som visar ett tydligt samband mellan bra kondition och bra betyg hos elever i årskurs tre och fem, så kan man se tydliga kopplingar genom denna studie, att denna trend nu även fortsätter upp till elever som går på gymnasiet.
Betygen på gymnasiet visar inte vilken grad av IQ en elev har. Men då träning både ger högre betyg i skolan och högre IQ borde det finnas ett samband. Det är något som sker uppe i hjärnan. Bäckstrand och hans kollegor (2009) anser just att det kan vara att god kondition som gör att man har god hjärt- och lungkapacitet vilket gör att hjärnan får mycket syre som i sin tur gör att man får högre IQ. Kan det vara det som ligger tillgrund för att friidrottarna fick högre betyg än de andra eleverna? Detta är något värt att forska vidare på.
Alla testerna visade på en signifikant skillnad mellan experimentgruppen och kontrollgruppens medelvärden. Flera av testerna visade sig även korrelera ihop. Hög grad av optimism (LOT) visar sig korrelera med lägre grad av obehagliga sinnesstämningar som avsky, ilska, nervositet, skam och rädsla, och även låg grad av depression och ångest. Hög grad av optimism ger även en hög grad av engagemang, koncentration och energi. Resultatet visar en signifikant skillnad mellan experimentgruppen och kontrollgruppen angående grad av optimism där experimentgruppen har ett medelvärde på M=24,9333, och kontrollgruppen M=15,6667. Detta säger tydligt att de elever som tränar har mycket högre grad av optimism.
Höga poäng på HAD-depressions testet korrelerar med att de elever som är deprimerade även är mer stressade, har mer ångest och lättare att känna avsky, ilska, nervositet, skam och rädsla. Resultatet visar en signifikant skillnad mellan experimentgrupp och kontrollgrupp gällande grad av depression. Experimentgruppen har ett medelvärde på M=2,20 och kontrollgruppen M=6,95. Detta säger enligt Snaith och Zigmond (1983) att de elever som inte tränar lika mycket är mer deprimerade. Elever som känner sig stressade känner lättare depression, ångest, lägre grad av optimism och avsky, ilska, nervositet, skam och rädsla, då SE-stress korrelerar med HAD och PANAS-NA. Det signifikanta resultatet visar på en skillnad mellan experimentgrupp och kontrollgrupp där medelvärdet för experimentgruppen är M=8,21 och kontrollgrupp M=13,95. Detta säger att de elever som tränar mycket är i större omfattning mindre stressade än elever som inte tränar mycket.
Enligt resultaten korrelerar bra betyg med lägre grad av depression. Detta är ett resultat som är väldigt påtagligt då det redan visat sig att elever som tränar mycket både har högre betyg och lägre grad av depression. Lika tydligt är korrelerade mellan bra betyg med hög grad av optimism, även här dominerat av tränande elever.
Resultat från denna studie visar tydligt att de elever som tränar både på fritiden och i skolan besitter fler positiva effekter så som högre betyg, energi, optimism och PA än de andra eleverna. De aktiva eleverna drabbas mindre av depressioner, ångest och stress, precis som socialstyrelsen (2003) betonade. Detta är ett bevis på att idrott i skolan är viktigt.
Litteraturförteckning Artiklar
Archer, T., Bood, S. Å., & Norlander, T. (2004). Affective personality in relation to general personality, self-reported stress, coping, and optimism. Individual Differences Research, 2(1), 26-37.
Buck, S.M., Castelli, D.M., Erwin, H.E., Hillman, C.H. (2007) Physical Fitness and Academic Achievement in Third- and Fifth-Grade Students. Journal of Sport & Exercise Psychology. 29, 239-252.
Bäckstrand, B., Cooper-Kuhn, C.M., Johnsson, T., Kuhn, H.G., Nilsson, M., Pedersen, N.L., Svartengren, M., Toren, K., Åberg, M.A.I. & Åberg, N.D. (2009) Cardiovascular fitness is associated with cognition in young adulthood. Proceedings of the National Academy of Sciences, 106, 20906–20911.
Carver, C.S., Scheier, M.F. (1985) Optimism, Coping, and Health: Assessment and Implications of Generalized Outcome Expectancies. Healt Psychology. 4, 219-247.
Clark, L.A., Tellegen, A., & Watson, D. (1988) Development and Validation of Measures of Positive and Negative Affect: The PANAS Scales. Journal of Personality and Social Psysholohy. 54, 1063-1070
Johansson, B. & Magnusson, A. (2006). Perfektionism – på gott och ont i arbetslivet. Opublicerad kandidatuppsats, Högskolan i Borås: Pedagogiska institutionen.
Kjellberg, A., & Wadman, C. (2002). Subjektiv stress och dess samband med psykosociala förhållanden och besvär. En prövning av Stress-Energi-modellen. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet: Arbete och Hälsa 2002:12
Snaith, R.P., Zigmond, A.S. ”The hospital anxiety and depression scale”. Acta Psychiatr Scand. 67(6), 1983: 361-370
Böcker
Danielsson, Tomas (2003). Vad vore livet utan stress? – om nödvändig och onödig stress och dess konsekvenser. Stockholm: Prisma.
Socialstyrelsen. (2003) Utmattningssymtom – stressrelaterad psykisk ohälsa.
Stockholm: Bjuner och Bruno AB.
Internetkällor
http://www.skolverket.se/sb/d/208/a/3062 kl. 12.06: 20100109
