"Jaha bara för att det blir en organiserad tävling så får man inte tävla om det"

Examensarbete

Ämneslärarutbildningen för gymnasieskolan 300 hp

"Jaha bara för att det blir en organiserad tävling så får man inte tävla om det"

- En kvalitativ studie om tränares uppfattningar kring barnidrott och tävling

Examensarbete i samhällskunskap 15 hp

Halmstad 2021-06-20

Dominic Strandqvist och Jacob Brink

Sammanfattning

Idrott är ett ämne som berör många människor från alla olika delar av samhället. Under 2010- talet har barnidrotten kommit att införskaffa en rad olika riktlinjer för att skifta fokus från resultatinriktning till målinriktning. Några riktlinjer som har varit omdiskuterade är

avskaffandet av utslagning, resultat och tabeller i barnidrott upp till 12 års ålder. Syftet med studien är således att undersöka hur den organiserade barnidrotten upplevs ha förändrats sedan dessa riktlinjer tillkom. Ett sekundärt syfte är även att undersöka idrottsledares

uppfattningar kring syftet med den organiserade barnidrotten. Det är en kvalitativ studie, där resultatet består av semistrukturerade intervjuer med fyra fotbollstränare och fyra

brottningstränare. Det teoretiska ramverket studiens resultat analyserats med är

socialiseringsteori och motivationsteori. Studien pekar på att samtliga tränare ser till barnets bästa och att de för en dialog med barnet om dennes idrottande. Resultatet pekar även på att tränarna vill ha resultat i barnens tävlingar då barnen ändå räknar resultaten. Tränarna menar att det handlar om samhällsfostran att lära barnen hantera både med och motgång. Slutligen pekar studien på att tränarna belyser att barnidrotten har flera syften där folkhälsan,

socialisering och ett formande av goda samhällsmedborgare lyfts fram.

Nyckelord: Barnidrott, tävling, riktlinjer, inre och yttre motivation, socialisering, folkhälsa

Förord

Först och främst vill vi inleda med att rikta ett stort och ödmjukt tack till de respondenter som tog sig tid att medverka i vår studie. Utan er vilja att medverka hade denna studien inte varit möjlig att genomföra. Tack till er! Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Oscar Andersson vid Halmstad Högskola som stöttat oss från början till slut. Tack Oscar för din vägledning och dina kloka råd!

Innehållsförteckning

1.0 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

2.0 Bakgrund ... 3

2.1 Riksidrottsförbundet ... 3

2.2 Idrottsförbundens policy... 4

3.0 Tidigare forskning ... 6

3.1 Understanding participation in sports and physical activity among children and adults: a review of qualitative studies ... 6

3.2 “Toppningsstudien” - En kvalitativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konstitueras inom barnidrott ... 7

3.3 Regler och tävlingssystem - i barn- och tidig ungdomsidrott ... 7

3.4 The disengagement process among young athletes when withdrawing from sport: A new research approach ... 8

4.0 Teoretiskt ramverk ... 11

4.1 Self determination theory ... 11

4.2 Idrott som socialiseringsmiljö... 12

5.0 Metod och material ... 14

5.1 Semistrukturerad intervju och transkribering ... 15

5.3 Metoddiskussion ... 18

5.4 Etiska principer ... 19

5.5 Reliabilitet och validitet ... 19

6.0 Resultat och analys ... 22

6.1 Barnidrottens syfte ... 22

6.2 Tävling ... 24

6.3 Riktlinjernas påverkan ... 27

6.4 Tränarfilosofi ... 32

7.0 Slutsats... 34

7.1 Slutord ... 35

8.0 Didaktisk implikation ... 37

Litteraturlista ... 38

Bilagor ... 40

Bilaga 1 ... 40

Bilaga 2 ... 41

1

1.0 Inledning

Idrott är ett ämne som berör många människor från alla olika delar av samhället. Ofta är idrotten enkel att förstå och ta till sig vilket gör att många människor ser idrotten som en självklar fritidsaktivitet. Ur ett hälsoperspektiv utgör idrotten och framför allt barnidrotten en monumental grundsten för folkhälsan då det ofta är en inkörsport till ett liv i rörelse. År 2009 kom Riksidrottsförbundet med nya riktlinjer för hur den svenska barnidrotten skulle bedrivas då man ansåg att det var för mycket fokus på resultat. Riksidrottsförbundet ansåg att idrotten som rör barn ska utformas efter deras villkor och att alla ska få vara delaktiga. För att uppnå detta uppmanade man svenska idrottsförbund att se över sina tävlingsformer och motarbeta selektering, utslagning och resultat vid officiella tävlingssammanhang upp till 12 års ålder.¹ Under 2010-talet följde flertalet idrotter, däribland fotboll och brottning,

Riksidrottsförbundets uppmaningar och avskaffade utslagning, resultat och tabeller vid officiella tävlingssammanhang för barn upp till 12 år. Dessa ändringar rörde upp en livlig debatt i media där flertalet etablerade idrottsstjärnor, bland annat simmerskan Sarah Sjöström, uttryckte sitt missnöje mot denna förändring då de menade att det skulle stjälpa idrotten snarare än hjälpa den. Sjöström menade bland annat att om det inte vore för tävlingarna skulle hon själv ha slutat simma som barn.

”Jag gillade inte alls att träna, och hade jag inte fått räkna poäng hade jag slutat. Jag vet inte hur statistiken ser ut, men jag hade inte hållit på med simningen om man inte hade fått

en tid när man kom i mål.”²

En snabbspolning fram till år 2021 så har dessa nya regelsystem varit verksamma ett bra tag.

Debatten som fördes när beslutet klubbades igenom har mer eller mindre dött ut och numera är det få som pratar om ämnet. Några som är involverade och i högsta grad påverkas av beslutsfattningen på regelbunden basis är de många tränare och ledare som är verksamma i olika idrottsföreningar inom barnidrotten runt omkring i vårt avlånga land. Vilka

uppfattningar har dem om det beslut som fattades? Då vi inte hittat någon tidigare forskning kring ämnet finner vi det av intresse att undersöka hur idrottsledare inom den organiserade barnidrotten uppfattar barns idrottande och hur de ställer sig till de riktlinjer som infördes.

1 Idrotten vill: idrottsrörelsens idéprogram: [antagen av RF-stämman 2009], Riksidrottsförbundet, Stockholm, 2009, sida 21–22.

2 Tolén, Martin, Sjöströms kritik: ”Då hade jag slutat…”, Sportbladet, 2017-06-29.

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/zq4wv/sjostroms-kritik-da-hade-jag-slutat (Hämtad 2021-06-14)

2

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka tränares uppfattningar och förhållningssätt kring tävling och träning inom den organiserade barnidrotten sedan utslagningar, tabeller och resultat togs bort. Vidare syfte är att undersöka vilka uppfattningar tränare inom den organiserade

barnidrotten har kring barnidrottens syfte. Den tidigare forskningen som finns har främst haft syfte att belysa hur tränare jobbar med laguttagning, eller uttagning till tävling, och om det sker någon form av selektering både ur tränares och aktivas perspektiv. Studien ämnar således bidra med mer och om möjligt ny kunskap till vad som alltjämt verkar vara ett tämligen outforskat område.

Frågeställningar:

• Vad anser idrottsledare att syftet är med barnidrott?

• Vilka uppfattningar har idrottsledare om tävling inom barnidrotten?

• Hur ser idrottsledares arbets- och förhållningssätt ut inom barnidrotten sedan riktlinjer om utvecklingsfokus istället för resultatfokus infördes?

3

2.0 Bakgrund

I följande kapitel kommer studiens bakgrund presenteras i form av Riksidrottsförbundets riktlinjer, policys och idéprogram. Riktlinjer och policys för de två utvalda idrotterna, fotboll och brottning kommer även att presenteras mer precist eftersom olika idrotters riktlinjer skiljer sig åt.

2.1 Riksidrottsförbundet

Barnidrott innebär enligt Riksidrottsförbundet all organiserad idrottsverksamhet för barn upp till 12 år, för att sedan övergå till ungdomsidrott vid 13 års ålder. Riksidrottsförbundet har uttryckt tydliga intentioner och riktlinjer om hur barnidrotten ska utgå från barns behov och intressen. Idrotten är en stor del av barnens liv, då de flesta någon gång har varit medlemmar i någon idrottsförening. Barnidrotten ska således bedrivas ur ett barnrättsperspektiv för att kunna anses bedrivas på ett bra och korrekt sätt. Huvudsyftet och fokus ska enligt

Riksidrottsförbundet vara att barnen tycker att idrott är roligt, samt att det ska uppmuntra barnen till en vilja att fortsätta röra på sig. För att uppnå detta bör barn uppmuntras till att delta i flera olika idrotter och ta del av en allsidig träningsform. En annan viktig aspekt som Riksidrottsförbundet belyser är att barnen ska få vara med på lika villkor, oavsett kön, könsidentitet, etnisk och social bakgrund, religion, ålder, sexuell läggning och

funktionsförmåga. Tävlingsmoment är en naturlig del av idrotten i alla åldrar, resultatet bör enligt Riksidrottsförbundet dock spela mindre roll. Syftet bör vara att stimulera pojkar och flickor till en långsiktig och kvalitativ idrottslig utveckling, och således även motverka olika typer av utslagning. Att tävla på barns villkor är något som flertalet föreningar nu står bakom och det har skett en attitydförändring inom idrottsrörelsen gällande tävlingssystem. Det kanske mest omtalade är att flertalet idrotter har beslutat om att bortse från tabeller i olika serier och cuper för barn under 13 år.³

Riksidrottsförbundet har skapat ett idéprogram, Idrotten vill, som har tagits fram för att konkretisera de olika stadgar, värdegrunder, visioner och verksamhetsidéer som finns inom förbundet. Detta idéprogram riktar sig mot ledare inom idrotten i Sverige på alla nivåer, allt från nationellt till lokalt. Visionen är att förmedla den ideologi, de värderingar och

ställningstaganden som idrottsrörelsen bygger på, för att bidra till en hållbar värld. Tanken är

3 Riksidrottsförbundet, Idrott på barn och ungas villkor, Riksidrottsförbundet, 2019.

https://www.rf.se/RFarbetarmed/Barn-ochungdomsidrott/ (Hämtad 2021-04-06)

4

att dessa idéer ska bidra till en ideal idrottsverksamhet landet över.⁴ Enligt Idrotten vill ska hänsyn tas till barnens olika utvecklingstakt och deras grundläggande färdigheter. Vidare menar Idrotten vill att barnidrotten ska följa barnkonventionen vilket medför att barnens ska ges utrymme att uttrycka sina åsikter och få dessa lyssnade på i frågor som rör barnet. Här ska barnets ålder och mognadsgrad tas i beaktning så att barnet får vara delaktiga i beslut som rör den aktivitet han eller hon är delaktig i.⁵

2.2 Idrottsförbundens policy

Svenska Fotbollsförbundet kommer från tid till tid med riktlinjer och policys som fotbollens verksamheter i form av föreningar ska tillämpa och leva efter. 2010 kom nya riktlinjer från SvFF där målinriktning snarare än resultatinriktning inom barn- och ungdomsidrott skulle stå i centrum. Barnfotbollen är enligt deras riktlinjer upp till 12 år och ungdomsfotbollen mellan 13–19 år.⁶ Enligt dessa riktlinjer och policys ska barnfotbollen grunda sig i att lära barnen fotboll genom att leka. De belyser vikten av att alla barnen får delta i samma utsträckning och att barnen ska få prova på att spela på alla positioner för att få ett brett rörelsemönster och utsättas för alla möjliga spelsituationer. Matchresultatet ska och får inte styra varken barnen, ledarna eller föräldrarna, utan själva resultatet ska spela en underordnad roll.⁷

Likt svenska fotbollsförbundet gav svenska brottningsförbundet ut nya riktlinjer för barnidrotten 2017. Barnidrott räknas enligt deras riktlinjer upp till 12 år och riktlinjernas fokus ligger på tävlingssammanhang. Dessa riktlinjer syftar till att alla barnen som deltar i en tävling ska få lika många matcher då det tidigare varit utslagningsmoment. Man förändrade även viktklasserna som tidigare funnits då man numera parar ihop barnen i lika stora grupper om fem med kravet om att det inte får skilja mer än 10 procent i vikt barnen emellan på grund av skaderisk om differensen var för stor. På så vis ämnade man att motverka hets kring

barnens vikt samt att tillförsäkra att alla barn som kommer till en tävling får lika många matcher vardera då alla barn i respektive grupp möter varandra. Man införde även krav på att

4 Idrotten vill: idrottsrörelsens idéprogram: [antagen av RF-stämman 2019], Riksidrottsförbundet, Stockholm, 2019, sida 5

5 Riksidrottsförbundet, 2019, sida 14–15.

6 Fotbollens spela, lek och lär [Elektronisk resurs]: svensk barn- och ungdomsfotbolls inriktning, [Ny utg.], Svenska fotbollförlaget, Solna, 2014, sida 7-8. http://fogis.se/barn-ungdom/spela-lek-och-lar/ (hämtad 2021-04- 20)

7 Svenska fotbollförlaget, 2014, sida 20.

5

samtliga barn som deltar i en tävling ska få samma pris eller minnesgåva vilket gäller upp till 12 år.⁸

8 Svenska brottningsförbundet, Ny tävlingsstruktur för svensk brottning, Stockholm, 2017, sida 2–4.

https://www.swedewrestling.se/globalassets/svenska-brottningsforbundet/dokument/sbf_tavlingsstruktur- uppdaterad-31-okt.pdf (hämtad 2021-04-20)

6

3.0 Tidigare forskning

Forskningsfältet som behandlar förändringsprocessen som skett, och fortfarande sker, i svensk barnidrott är ett smalt område. Med anledning av det har vi valt att lyfta fram forskning som behandlar vilka faktorer som får barn att börja idrotta och vilka faktorer som kan få dem att sluta. Vi har även valt att lyfta fram en studie om hur barnidrotten förändrats i Sverige från att ha utgått från ett vuxet perspektiv till att vara mer ämnat för barn och vad detta medfört.

Anledningen till att vi valt att ta med denna studie är för att den ligger nära det område vi själva ämnar undersöka. Slutligen har vi valt att ta med en studie om “toppning” då det är ett omstritt och debatterat ämne som berör ledare och tränares intention med barnidrott. Dessa två studier ligger även till grund för Idrotten vill och barnidrottens styrning, se bakgrund.

3.1 Understanding participation in sports and physical activity among children and adults: a review of qualitative studies

Steve Allender, Gill Cowburn och Charlie Foster genomförde år 2006 en metastudie om vilka faktorer som får människor att delta i organiserad idrott och fysisk aktivitet i Storbritannien.

De använde sig av en kvalitativ metod där de samlade ihop alla peer reviewade studier inom ämnet mellan åren 1990–2004. Av fler än 1200 studier klarade 24 studier urvalsprocessen vilka ligger till underlag för Allenders, Cowburns och Fosters studie. Studiens resultat pekar på att det är olika faktorer som påverkar motivationen för olika ålderskategorier. För

kategorin barn pekar studien på att barnen deltar i idrott i högre utsträckning och upplever en högre tillfredsställelse om de får delta i idrotten utan att tvingas tävla för att vinna.

Resultatinriktad tävling ses här som en barriär vilket kan få barn att sluta eller inte delta alls om detta är ett krav. För barnen var det viktigare att få experimentera och testa på olika idrotter än att få tävla. Andra motivationshöjande faktorer som är viktiga för barn är att de har en positiv och stöttande omgivning i form av sina föräldrar eller vårdnadshavare. Bland föräldrarna var det också viktigt att miljön där deras barn skulle idrotta var säker, lättillgänglig och att det även fanns möjlighet för andra familjemedlemmar att utföra aktiviteter.⁹

9 Allender, Steve, Cowburn, Gill & Foster, Charlie, Understanding participation in sports and physical activity among children and adults: a review of qualitative studies, Health education research, Vol. 21, (6), 2006, 826- 835, sida 828-829.

7

3.2 “Toppningsstudien” - En kvalitativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konstitueras inom barnidrott

Toppningsstudien publicerades 2005 genom Riksidrottsförbundet och är skriven av Eva-Carin Lindgren och Hansi Hinic. Det är en kvalitativ studie som består av intervjuer med tolv ledare och 24 barn i olika föreningar i Sverige. Syftet med studien var “att beskriva a) hur barn erfar deras idrottslags konstituerande före och under matcher och b) hur ledare uppfattar hur de konstituerar lagen inom barnidrott före och under matcher.”¹⁰

I diskussionen av rapporten framkommer det att “toppning” hade förekommit i alla lag på något sätt, om än i liten grad i vissa fall.¹¹ ”Toppning” definieras i studien som en selektion där tränaren ger fördelar, så som mer speltid, till individer som de anser är bättre än andra.

Således deltar inte alla individer på lika villkor.¹² Det framkom en viss diskrepans mellan barnens och ledarnas uppfattning, en anledning till detta kan enligt Lindgren och Hinic vara att det strider mot föreningens idéer och policy att “toppa” laget. Den vanligaste formen av

“toppning” visade sig ske i samband med match, laguttagningar innan match och under match, samt att barnen fick olika speltid på särskilda positioner. Anledningen till denna

“toppning” visade sig bero på att ledarna var resultatorienterade, där det viktigaste var att vinna den enskilda matchen. Samtliga ledare uttryckte dock en strävan att undvika

“toppning”, baserat på att det ska vara en social miljö genomsyrad av glädje där alla barn får vara med och ges möjlighet att lära sig. Slutligen uttrycker Lindgren och Hinic problematiken kring teori kontra praktik och vilka krav det ställer på ledarna i de olika föreningarna att bedriva den formen av idrott för barnen som de uttryckligen strävar mot. Att stå emot sin vinnarinstinkt och komma ihåg att det är barnens behov och intresse som ska ligga till grund för verksamheten och vad uppdraget är.¹³

3.3 Regler och tävlingssystem - i barn- och tidig ungdomsidrott

Bo Carlsson och Kristin Fransson utförde 2006 på uppdrag av Riksidrottsförbundet en studie om tävlingssystem i barn och ungdomsidrott. Det är en fortsättning på tidigare studiers, se toppningsstudien, problematik kring prestations- och resultatinriktad barnidrott. Carlsson och Fransson belyser hur barn- och ungdomsidrott har vuxit enormt de senaste 30 åren och menar

10 Lindgren, Eva-Carin & Hinic, Hansi, ”Toppningsstudien”: en kvalitativ analys av barn och ledares uppfattning av hur lag konstitueras inom barnidrott, Riksidrottsförbundet, Stockholm, 2005, sida 7–8.

11 Lindgren & Hinic, 2005, sida 24.

12 Lindgren & Hinic, 2005, sida 7.

13 Lindgren & Hinic, 2005, sida 24.

8

att den har genomsyrats av normer från vuxenidrott, vilket har gjort att barn och ungdomar betraktats som “vuxna i miniatyr”. Således blir förväntningar på barnen höga och med det medföljer krav på framgångar, något som Riksidrottsförbundet strävar bort från, just för att barn ska få vara barn, där man kan skilja på lek och tävling.¹⁴ Studiens material består av intervjuer, broschyrer och hemsidor för att åskådliggöra barn- och ungdomsidrottens regel och tävlingssystem och hur dessa är anpassade för barn och ungdomar i olika sporter.¹⁵

En sport som ingår i studien är fotboll där det finns tydliga anpassningar i form av storlek på plan och antal spelare på plan. Man börjar i tidig ålder med femmannafotboll, där det

mestadels är lek med boll, för att sedan övergå till sjumannafotboll. Senare i 12–13 årsåldern sker övergången från barnfotbollen till den “riktiga” fotbollen i form av elvamannafotboll.

Denna övergång kan uppfattas som stor och studien menar att detta kan ha en bidragande effekt i form av selektion och avhopp inom idrotten. Fotbollen har även i inom flera förbund tagit bort seriespel och tabeller upp till 12 år, medan innebandyn i större delar av landet har tagit bort upp till 13 år.¹⁶

Sett till individuella idrotter innefattar även dessa flertalet anpassningar för att hantera åldersproblematiken, några exempel som tas upp är att fysiska förutsättningar, utifrån

utvecklingsnivå, längd på tävlingen, matchtid och åldersindelning. Den individuella sport som enligt studien kommit längst i utvecklingen mot “idrotten vill” är orienteringen som gör en indelning efter kunskapsnivå, vilket leder till att en 10 åring kan tävla mot en 15 åring. Flera idrotter har även viktindelning inom åldrarna på tävlingar, såsom brottning för att det inte ska skilja för mycket i fysik beroende på mognadsgrad.¹⁷

3.4 The disengagement process among young athletes when withdrawing from sport: A new research approach

Inger Eliasson och Annika Johansson publicerade år 2020 en studie om ungas avhopp från idrott. Det är en kvalitativ studie kring tjejers avhopp inom innebandyn i Sverige. Den grundar sig i 24 intervjuer, varav 12 var tjejer mellan 12–17 år som var aktiva inom olika

14 Carlsson, Bo & Fransson, Kristin, Regler och tävlingssystem: i barn- och tidig ungdomsidrott, Riksidrottsförbundet, Stockholm, 2006, sida 14.

http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_151/scope_128/ImageVaultHandler.aspx (Hämtad 2021-04-08)

15 Carlsson & Fransson, 2006, sida 23.

16 Carlsson & Fransson, 2006, sida 38–39.

17 Carlsson & Fransson, 2006, sida 43.

9

innebandyföreningar, samt 12 föräldrar till dessa tjejer.¹⁸ Syftet med studien var att undersöka orsakerna till det stora avhopp som sker från 13 års ålder och framåt. 2018 visade det sig att 77 procent av barn mellan 6–12 år var delaktiga i någon form av organiserad idrott, medan denna siffra sedan sjunker drastiskt till 41 procent mellan 13–25 år.¹⁹

Det framgår i intervjuerna att de flesta tjejerna haft en positiv tid inom idrotten. Både föräldrar och tjejerna beskrev positiva effekter av innebandyn så som samhörighet med tränare och lagkamrater, samt att kunna ha kul tillsammans med vänner som man kanske inte hade lärt känna annars. Träningarna upplevdes anpassade under de yngre åren efter tjejernas förväntningar, behov, skicklighet och ambitioner. Trots dessa positiva uppfattningar slutade alla tjejerna med innebandy mellan åren 13–17.²⁰

Slutsatsen av intervjuerna var att tjejerna slutade för att det skett drastiska förändringar inom laget och sättet som träningar och matchupplägg konstruerats på. Från att tjejerna hade fyllt 13 år skedde förändringar i form av förväntningar och framförallt ambitionsnivå, då tränarna blev mer resultatorienterade och ställde högre krav på prestation. Således uttryckte flera av tjejerna att det splittrade gruppen då ambitionsnivån var olika i gruppen och kravet på fler träningar i veckan tvingade fram prioriteringar. En sista orsak som tas upp är hur träningar formades mer efter specialisering då tjejerna skulle spela en viss position. Eliasson och Johansson skriver att det är en kombination av flera orsaker som fått tjejerna att sluta, några yttre faktorer nämns också ha bidragit, som till exempel mer fokus på skola, höga krav på sig själva och tidsbrist.²¹

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den tidigare forskningen belyser selektering eller

”toppning” inom fotbollen, och att det finns en diskrepans mellan tränarnas och barnens uppfattningar, över huruvida det förekommer någon ”toppning”. Eva-Carin Lindgren och Hansi Hinic utgår från intervjuer och fokuserar på lagets konstituerande i samband med match. Inger Eliasson och Annika Johanssons studie om avhopp inom innebandy indikerar att avhoppen beror på en viss stegring av resultatinriktning, men att det samtidigt finns många andra faktorer som gör att ungdomar slutar i sina idrotter, så som skola, specialisering och

18 Eliasson, Inger & Johansson, Annika, The disengagement process among young athletes when withdrawing from sport: A new research approach, International review for the sociology of sport, Vol. 00, (0), 2020, sida 6- 7.

19 Eliasson & Johansson, 2020, sida 1-2.

20 Eliasson & Johansson, 2020, sida 8-9.

21 Eliasson & Johansson, 2020, sida 14-15.

10

tidsbrist. Slutligen bidrar Steve Allender, Gill Cowburn och Charlie Fosters forskning som ett bra komplement till tidigare forskning om vad som motiverar barnen att fortsätta med

idrotten. Några av de mest centrala motivationsfaktorerna som de belyser är att ha en

stöttande omgivning och att barn upplever en högre tillfredställelse om de får delta i idrotten utan att tvingas tävla för att vinna. Således har den tidigare forskningen belyst avhopp inom idrotten som fenomen och vilka faktorer som kan vara bidragande orsaker till en minskad motivation. Tidigare forskning belyser även vilka motivationshöjande faktorer som barnen behöver, vilket även lett oss in på motivationsteorin som en del av vårt teoretiska ramverk. Då vår studie avser att undersöka tränarnas uppfattningar kring riktlinjernas påverkan på

barnidrotten och dess verksamhet kommer både motivationsfaktorer och selektering inom idrotten beröras. Vårt forskningsbidrag kommer således inte vara lika specifikt, då vi valt att undersöka både brottning som individuell idrott och fotboll som kollektiv idrott där

riktlinjerna ser olika ut, finns det anledning att tro att vi kan bidra med en bredare kunskap om tränarnas arbetssätt och uppfattningar om barns tävlande.

11

4.0 Teoretiskt ramverk

I följande kapitel kommer studiens teoretiska ramverk att presenteras. Vi har valt att använda oss av motivationsteori samt socialiseringsteori. Dessa två teorier kommer att användas för att analysera det empiriska materialet för att på så vis få en bättre förståelse för dess innehåll.

4.1 Self determination theory

Richard M. Ryan och Edward L. Deci har utvecklat teorin self determination theory, på svenska kallat motivationsteori, vilken är en teori inom motivationspsykologi som fokuserar på mänskligt beteende och utveckling. Ryan och Deci menar att människan av sin natur är aktiv, nyfiken och lekfull men att hon behöver bekräftelse i form av en stöttande och uppmuntrande omgivning då utebliven stöttning kan leda till att dessa karaktärsdrag försvinner.²²

Enligt motivationsteorin finns det olika former av motivation där de lyfter fram inre

motivation och yttre motivation. Den inre motivationen kommer från att individen upplever det som roligt och finner glädje i att lära sig något och utmana sig själv vid utförandet av en uppgift eller deltagandet i en aktivitet. Denna form av motivation är ideal då individen inte drivs av några yttre faktorer utan upplever en inre tillfredsställelse vid deltagande av

aktiviteten. Den andra formen av motivation är yttre motivation och handlar om att en individ drivs till att delta i en aktivitet eller utföra en uppgift på grund av externa faktorer så som belöningar och bestraffningar. I idrott kan dessa belöningar handla om troféer, vinster eller mutor och bestraffning kan vara minskad speltid, straffträning eller petning. Teorin menar att ju mer en individ drivs av yttre motivation, så som skuldkänslor eller förväntningar, desto svagare blir intresset för aktiviteten. Å andra sidan om en individ drivs av inre motivation, så som glädje och identifiering, är det troligare att individen fortsätter delta i aktiviteten

regelbundet och över lång tid.²³

För att individer ska kunna nå den inre motivationen krävs enligt motivationsteorin att tre psykologiska basbehov, autonomi, kompetens och samhörighet är tillfredsställda.

Autonomibehovet syftar till individens behov att på egen hand välja vilken idrott eller aktivitet som hen vill delta i. Det syftar även till att individen får välja vilken svårighetsgrad som är mest passande till dennes färdigheter. Kompetensbehovet ämnar till att individen ska

22 Ryan, Richard M. & Deci, Edward L., Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being, American Psychologist, Vol. 55, (1), 2000, 68-78. Sida 70.

23 Fry, Mary D. & Moore, Whitney G., “Motivation in sports: theory and application”. I Mark H. Anshel (red.) APA handbook of sport and exercise psychology volume 1 sport psychology, 1 uppl., American psychological association, Washington DC, 2019, sida 278.

12

känna att den utvecklas inom sin aktivitet eller idrott. Om individen känner att den utvecklas inom sin aktivitet kommer den inre motivationen stärkas för att prestera ytterligare. Det sista behovet, samhörighetsbehovet, handlar om individens behov av att känna en samhörighet med andra.²⁴ Ryan och Deci menar att en stöttande, uppmuntrande och positiv omgivning, så som ledare och träningskompisar, är det som är avgörande för att en individ ska kunna uppfylla behovet om samhörighet.²⁵ Vidare menar Ryan och Deci att känslan av samhörighet och den inre motivationen kan öka om individen har en förebild inom gruppen, så som ledare eller träningspartner, som uppskattar uppgiften eller aktiviteten.²⁶ Uppfylls dessa tre grundläggande psykologiska behov kan individen delta och utföra aktiviteten med glädje och intresse.

4.2 Idrott som socialiseringsmiljö

“Significance of sport for society” Sport and physical activity as a socialisation environment är en vetenskaplig granskning från 1994 av Göran Patriksson. Det är en samling av olika teorier, metoder och data som tidigare samlats in om idrotten som socilialiseringsmiljö. Han belyser i sin inledning hur idrotten berör folk, tar plats i nyhetssändningar och tidningar, men kanske viktigast av allt att i de skandinaviska länderna har 80 procent av den yngre

generationen någon gång ingått i någon idrottslig förening. Således menar han på att det är en av, om inte den viktigaste publika socialiseringsmiljön i samhället.²⁷

Patriksson utgår från Heinemanns teori om socialisering där Heinemann först och främst definierar begreppet socialisering vilket han menar är ett komplext begrepp som troligtvis har lika många definitioner som forskare inom området. Heinemann delar in socialisering i fyra dimensioner, den första är social identitet och syftar till värderingar och normer som överförs av samhället till individen. Den andra dimensionen är “jag identitet” och syftar på förmågan att finna en balans och harmoni mellan sociala förväntningar och den egna personligheten och dess behov, mål och erfarenheter. Den tredje dimensionen handlar om att individen behöver ha ett kritiskt, flexibelt och reflekterande tankesätt kring normer för att inte slitas mellan de sociala förväntningarna och den egna personligheten. Den fjärde och sista dimensionen kallar

24 Fry & Moore, 2019, sida 279.

25 Ryan & Deci, 2000, sida 71.

26 Ryan, Richard M. & Deci, Edward L., Intrinsic and extrinsic motivations: Classic definitions and new directions, Contemporary Educational psychology, Vol. 25 (1), 2000: 54-67. Sida 64.

27 Patriksson, Göran, Significance of sport for society: sport and physical activity as a socialization environment:

a scientific review, Mölndal, 1994, sida 2-3.

13

Heinemann solidaritet, att individen ska väga in dess sociala skyldigheter till sin omgivning med de tidigare dimensionerna.²⁸

Patriksson riktar fokus mot socialiseringen i och genom sport och skriver att forskningen pekar på att deltagandet i organiserad idrott leder till allt från att utveckla motoriska

färdigheter till social kompetens, värderingar och normer. Han utvecklar dock detta genom att belysa att det inte enbart handlar om positiva effekter hos barnen, då det är upp till

föreningen, tränare och andra vuxna att förmedla “rätt” värderingar och normer, samt att skapa en god social miljö där barnen kan finna glädje och gemenskap.²⁹

Patriksson pekar dock på att det finns många forskare som går emot varandra vad gäller effekten av socialiseringen inom idrott men en slutsats som går att göra med säkerhet är att barn som ingår i idrott utvecklar motoriska färdigheter som de annars gått miste om. Således ger den organiserade idrotten en grund för en aktiv livsstil som är central för folkhälsan i ett allt mer stillasittande samhälle. Patriksson skriver vidare i sin slutsats att forskningen pekar på att den sociala interaktionen är viktigare för barnen än själva idrotten i sig. Det har även visat sig att tränare, ledare och föräldrar som är uppgiftsorienterade och inte resultatorienterade ger en mer positiv upplevelse och förutsättning för en långsiktighet inom idrotten. Slutligen påpekar han utifrån forskningen att ledare som lyckas skapa goda relationer med barnen är mer troliga att frambringa en positiv socialiseringsmiljö.³⁰

28 Patriksson, 1994, sida 6.

29 Patriksson, 1994, sida 26.

30 Patriksson, 1994, sida 33–34.

14

5.0 Metod och material

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer, då studien ämnar undersöka barnidrottens ledares uppfattning av tävling och träning för barn.

Alan Bryman menar i sin bok Samhällsvetenskapliga metoder att utgångspunkten i den kvalitativa forskningsansatsen är vad deltagarna anser som betydelsefullt utifrån deras perspektiv. Då den kvalitativa metoden är mer inriktad på att få förståelse för värderingar, beteenden och åsikter hos deltagarna är den således mer passande för vår undersökning än en kvantitativ metod som är mer inriktad på mätbara resultat, för att sedan kunna generalisera detta till en representativ population.³¹

Studiens empiri består av intervjusvar från verksamma idrottsledare inom barnidrotten.

Urvalsprocessen skedde genom ett kriteriestyrt urval. Bryman menar att ett kriteriestyrt urval innebär att man väljer ut individer som uppfyller ett eller flera kriterium.³² De kriterium vi hade i urvalsprocessen var att individerna skulle vara tränare inom den organiserade barnidrotten i någon av idrotterna fotboll eller brottning. För att komma i kontakt med eventuella respondenter gick vi ut på idrottsföreningars internethemsidor där vi samlade ihop kontaktuppgifter till aktiva idrottsledare inom barnidrotten. Därefter skickade vi ut ett mejl eller sms, se bilaga 1, med en förfrågan till idrottsledarna om de ville medverka i studien.

Efter åtta positiva återkopplingar började vi boka in intervjuer vilka alla genomfördes inom loppet av två veckor. Då studien genomfördes under Covid-19 pandemin och de restriktioner som medföljde pandemin har samtliga intervjuer genomförts digitalt via Zoom eller Teams där både vi och respondenten haft kameran igång så att vi sett varandra under intervjun.

Antalet respondenter är jämnt fördelat där respondenterna består av fyra ledare inom fotboll och fyra ledare inom brottning. I tabell 1 nedan presenteras studiens respondenter. Då deltagarna ska hållas anonyma har de blivit tilldelade fiktiva namn utan någon koppling till deras riktiga identitet.

31 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, tredje upplagan, Liber, Stockholm, 2018, sida 487–488.

32 Bryman, 2018, sida 497.

15

Tabell 1. Tabellen förklarar respondenternas idrott, ålder, tränarutbildning och tränarerfarenhet.

Simon Stefan Lars Kalle Johan Lukas Rikard Per

Idrott Brottning Brottning Brottning Brottning Fotboll Fotboll Fotboll Fotboll

Ålder 54 år 28 år 54 år 31 år 50 år 48 år 43 år 44 år

Tränarutbildning Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Tränarerfarenhet 18 år 8 år 35 år 3 år 20 år 6 år 3,5 år 4 år

Utifrån tabellen kan vi se att samtliga respondenter är av manligt kön. Vi är medvetna om att den könsmässiga ensidigheten i urvalet kan ha en inverkan på det empiriska materialet men på grund av studiens begränsade tidsram valde vi att gå vidare med de första positiva

återkopplingar som vi fick. Könsfördelningen kan även kopplas samman med valet av idrotter då båda idrotterna domineras av manliga tränare. Man kan ställa sig frågan om det empiriska materialet hade sett annorlunda ut om könsfördelningen i urvalet varit blandat eller enbart bestått av kvinnliga tränare. Det är dock en fråga som lämnas till vidare studier med urvalets könsfördelning är värd att belysas och problematiseras.

När vi genomförde intervjuerna var vi båda delaktiga och närvarande under samtliga intervjuer. Under intervjuerna turades vi om att ställa frågor till respondenten och följa upp dessa med följdfrågor då respondenten delat med sig av intressanta svar och reflektioner. Vi spelade in alla intervjuer med hjälp av inspelningsfunktionen på Teams och Zoom för

möjlighet till transkribering. Innan intervjuerna inleddes bad vi respondenten placera sig så att där inte var någon annan person närvarande så att intervjuerna enbart hölls med involverade parter.

5.1 Semistrukturerad intervju och transkribering

En semistrukturerad intervju utgår från en intervjuguide som består av ett antal centrala teman som intervjun ska beröra. Dessa teman ska behandlas i samtliga intervjuer men behöver inte komma i någon specifik ordning då intervjuprocessen är flexibel och bör lämna utrymme för följdfrågor till respondenten. Därav har intervjuaren en fri och flexibel roll i att ställa frågor utöver intervjuguiden för att respondenten ska kunna utveckla sitt svar. Syftet är att ge respondenten en frihet att utforma och utveckla sina svar på ett personligt och unikt sätt.

Semistrukturerade intervjuer är att föredra om studien ämnar utforska ett bestämt

16

fokusområde istället för en allmän vilja att utforska ett tema eller område.³³ Vi har utformat en intervjuguide bestående av åtta centrala teman som ligger till grund för våra

semistrukturerade intervjuer, se bilaga 2. Innan vi genomförde den första riktiga intervjun genomförde vi en pilotintervju där vi både fick träna på rollen som intervjuare och samtidigt testa våra intervjuteman. Bryman menar att en prövning av frågorna innan den riktiga undersökningen är att föredra då det fungerar som en form av konstruktiv kritik mot intervjuundersökningen.³⁴ Intervjun genomfördes med en före detta ledare inom barn och ungdomsidrotten och materialet från den intervjun kommer inte att innefattas i studien då den utfördes som övning. Efter pilotintervjun valde vi att korrigera intervjuguiden på de ställen där vi kände att det behövdes, vilket mynnade ut i den intervjuguide som senare kom att användas under intervjuerna med deltagarna i studien.

En förutsättning för transkriberingen i arbetet har varit inspelningen av intervjuerna, detta har utförts via inspelningsfunktionen på Teams och Zoom. Anledningen till inspelningarna av intervjuerna är det kvalitativa förhållningssättet där det är centralt att analysera vad som sägs.³⁵ Således var det ett enkelt val att spela in och transkribera intervjuerna istället för att föra anteckningar under intervjun, då vi hade riskerat att gå miste om värdefulla reflektioner och uttryck utan att ha möjligheten att lyssna igen. Detta skapar i sin tur högre tillförlitlighet till studiens empiri.

Patrik Aspers skriver i sin bok Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden att texterna från de transkriberade intervjuerna utgör underlaget för vidare kodning och analys i arbetet. Vidare påpekar Aspers vikten av noggrannheten i transkriberingen och att den återger vad som händer och vad som sägs i intervjun på ett tydligt sätt. Han poängterar även att hummande, pauser och avbrott endast behöver skrivas ut om det är meningsbärande för texten.³⁶ Vi har således följt Aspers råd och endast tagit med hummande och pauser där det har uppfattats fylla någon funktion för intervjun. Efter att samtliga intervjuer blivit

transkriberade valde vi att lyssna igenom intervjuerna en gång för att verifiera att transkriberingen blivit utförd på rätt sätt.

33 Bryman, 2018, sida 563–564.

34 Bryman, 2018, sida 332.

35 Bryman, 2018, sida 577.

36 Aspers, Patrik, Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden, 1. Uppl., Liber, Malmö, 2007, sida 156.

17

5.2 Kodning och tematisering

För att få en förståelse för den insamlade empirin valde vi att använda oss av Michel

Hubermans och Matthew Miles metod för kodning och tematisering som Mikael Hjerm och Simon Lindgren beskriver i boken Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Metoden består av att materialet bearbetas i tre steg vilka är kodning, tematisering och summering.³⁷ Kodningen, som är det första steget i processen, handlar om att göra det insamlade materialet mer hanterbart. Syftet med kodningen är att reducera materialet till betydelsefulla

beståndsdelar där målet är att identifiera materialets allra mest centrala drag. Kodningsarbetet är provisoriskt och kräver ett ständigt jämförande med de koder som redan skapats för att se om koderna stämmer överens eller om nya koder behöver tillkomma. Infaller det att delar av materialet stämmer överens med flera koder ska samtliga koder tillskrivas iakttagelsen.³⁸ För att identifiera koder i vårt insamlade material valde vi att individuellt läsa igenom texterna innan vi gemensamt läste en text i taget. Vid den gemensamma läsningen identifierades och diskuterades koder där de identifierades. Dessa koder noterades i texten för att få en tydligare överblick över materialet. Nedan presenteras det kodningsschema som användes vid

kodningen av materialet.

Tabell 2. På den vågräta axeln presenteras tränarna och på den lodräta presenteras de koder som identifierades vid kodningen.

Kalle Simon Stefan Lars Rikard Johan Lukas Per Hälsa

Fostran Värdering Arbetssätt Förhållningssätt Tävling

Riktlinjer Övergång Socialisering Föräldrar Barnen

37 Hjerm, Mikael & Lindgren, Simon, Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, 1. Uppl., Gleerup, Malmö, 2010, sida 87.

38 Hjerm & Lindgren, 2010, sida 91–92.

18

Steg nummer två i analysprocessen är tematisering. I detta steg fokuserar forskaren på att hitta relationer mellan de fristående koderna för att sedermera kunna sätta in dem i olika teman. I denna del av analysprocessen ligger vikten på att finna teman som är betydelsefulla för studiens frågeställningar och teoretiska utgångspunkt.³⁹ Ser man till kodningsschemat ovan nämndes hälsa, socialisering, värdering och fostran i samband med barnidrottens syfte och skapade således ett gemensamt tema. Vår tematisering resulterade i barnidrottens syfte, tävling, åsikter och uppfattningarom riktlinjer samt tränarfilosofi. Analysprocessens avslutande steg är summering. Här kommer materialet som arbetats fram att presenteras för att få en djupare förståelse kring det område som studerats.⁴⁰ Studiens resultat kommer att presenteras med hjälp av text och för att få en djupare förståelse kommer det att analyseras med hjälp av motivationsteorin och socialiseringsteorin.

5.3 Metoddiskussion

Våra respondenter är ganska olika som individer vilket vi anser är bra. Vi har en spridning på ålder där den yngsta är 27 år gammal medan den äldsta är 53 år. Tränarerfarenheterna skiljer sig också mellan tränarna då den med minst erfarenhet har 3 års erfarenhet medan den med mest har 35 års erfarenhet. Tränarna har även olika mycket utbildning då två av tränarna har gått samtliga utbildningar inom sin idrott upp till elitnivå medan övriga har de utbildningar som krävs för att vara verksam i den grupp de tränar. Dessa skillnader mellan studiens

respondenter anser vi är positiva då det kan skilja sig i uppfattningar beroende på erfarenheter och ålder hos respektive ledare. Från deras olikheter kan vi urskilja att de besvarar frågorna olika då de tränarna med längre erfarenhet reflekterar mycket kring hur det var innan

riktlinjerna kom och drar således jämförelser och paralleller mellan sina uppfattningar. Detta var något som de tränare med kortare erfarenhet inte gjorde då de inte hade något att jämföra med.

Intervjuerna som genomfördes anser vi gick bra men vi noterade längs vägen att ju fler

intervjuer vi genomförde, desto bekvämare blev vi i vår roll som intervjuare. Här funderade vi kring huruvida vi skulle genomfört fler pilotintervjuer än den vi gjorde då det hade medfört mer träning i vår roll som intervjuare. Dock fanns inte tiden till detta på grund av studiens tidsram men det är en reflektion vi bär med oss till eventuella vidare forskningssammanhang.

Här vill vi dock belysa att trots att vi kände oss något obekväma i de inledande intervjuerna

39 Hjerm &Lindgren, 2010, sida 94.

40 Hjerm & Lindgren, 2010, sida 94.

19

upplevde vi inte att det påverkade insamlingen av empirin då vi fick bra och omfattande svar på de frågor vi ställde. Däremot handlade osäkerheten om att det blev ett par upprepningar från vår sida vilket vi tror inte hade skett om vi haft fler pilotintervjuer.

Samtliga intervjuer genomfördes digitalt på grund av pågående Covid-19 pandemi och dess medföljande samhällsrestriktioner. Här upplevde vi en svårighet att läsa av respondenterna i fråga om dem funderade och dröjde med svar kring en fråga eller om dem hade besvarat frågan färdigt. På grund av denna svårighet uppstod det tillfällen när vi och respondenten av misstag pratade i mun på varandra. Detta är något som vi tror inte hade uppstått om

intervjuerna hade genomförts via fysiska möten då det är lättare att läsa av varandra vid ett fysiskt möte till skillnad från ett digitalt möte. Här var vi snabba med att ursäkta oss och istället ge respektive respondent utrymme att uttrycka sina tankar och uppfattningar.

5.4 Etiska principer

Vår studie har utgått från de riktlinjer som är framtagna av Vetenskapsrådet som gäller för all svensk forskning. Dessa riktlinjer är konstruerade som fyra principer vilka är

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.⁴¹ Innan varje intervju startades blev respondenten informerad om studiens innehåll och syfte, att medverkan var frivillig samt att hen när hen ville hade rätt att avbryta sitt deltagande.

Respondenten blev även informerad om att vid deltagande skulle hen hållas anonym vilket tillförsäkrades genom att tilldela varje enskild respondent ett fingerat namn utan någon koppling till dennes personuppgifter. För att ytterligare tillförsäkra respondentens anonymitet innefattas respondentens idrottsförening och dennes lokalisering under konfidentialitetskravet.

Slutligen blev respondenten informerad om att intervjun skulle spelas in i forskningssyfte, att de inspelade intervjuerna skulle förvaras på ett tryggt och säkert sätt samt att inspelningarna kommer raderas vid sammanställd och slutförd studie. Vi erbjöd även samtliga respondenter att ta del av den sammanställda studien om så önskas.

5.5 Reliabilitet och validitet

För att forskning ska ses som trovärdig och pålitlig är det viktigt att den besitter hög

reliabilitet och validitet. Reliabilitet berör frågan om resultaten från en studie blir detsamma vid en återupprepning av studien eller om de påverkas av eventuella betingelser. Validitet

41 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Stockholm, 2002, sida 5.

20

berör frågan om studien verkligen undersöker det som forskaren utger sig för att undersöka.⁴² Dessa två begrepp är främst något som associeras med kvantitativ forskning varvid man har anpassat begreppen för att även passa till kvalitativ forskning. En sådan anpassning är att dela upp begreppen i två delar, varvid man får intern samt extern reliabilitet och validitet.⁴³

Extern reliabilitet berör frågan om en studie är replikerbar med samma resultat. Detta är i de flesta fall svårt inom kvalitativ forskning då det är svårt eller nästintill omöjligt att frysa en social miljö och de sociala förutsättningar som gäller vid en specifik studie.⁴⁴ Då det är svårt att återskapa de förutsättningar och miljöer som fanns när vi genomförde våra intervjuer får studiens externa reliabilitet anses som låg.

Intern reliabilitet kopplas ihop med tanken om att forskarna som ingår i ett forskarlag är eniga om hur de ska tolka den empiri de kommer i kontakt med i kvalitativa undersökningar.⁴⁵ Studiens genomförande, tolkningar och analyser har alltid genomförts gemensamt och i enighet. På så vis anser vi att studiens interna reliabilitet får ses som hög då vi löpande redovisat de tolkningar, antagningar, analyser och utförande som vi genomfört i studien.

Intern validitet innebär att det ska finnas en god överenskommelse och samstämmighet mellan forskarnas observationer och de teoretiska föreställningar som forskarna utvecklar. Den interna validiteten ses som en styrka inom kvalitativ forskning då forskaren ofta har en långvarig delaktighet i en social grupp vilket medför en möjlighet för forskaren att säkerställa en överensstämmelse mellan begrepp och observationer.⁴⁶ Löpande genom studien har vi bearbetat det empiriska materialet och analyserat detta med ett objektivt förhållningssätt vilket medför att studiens interna validitet får ses som hög.

Extern validitet berör frågan om i vilken utsträckning studiens resultat går att generalisera till andra sociala miljöer och situationer. Till skillnad från den interna validiteten får den externa validiteten ses som ett problem för kvalitativa forskare då de ofta tenderar att använda sig av fallstudier och begränsade urval.⁴⁷ Eftersom denna studie utgår från ett begränsat urval är det

42 Bryman, 2018, sida 72.

43 Bryman, 2018, sida 465.

44 Bryman, 2018, sida 465.

45 Bryman, 2018, sida 465.

46 Bryman, 2018, sida 465.

47 Bryman, 2018, sida 466–467.

21

således en fallstudie. Utifrån vårt resultat finns det små möjligheter att dra några slutsatser som kan generaliseras för övriga tränare inom fotboll och brottning. Vad som däremot är möjligt är att urskilja tendenser inom respektive idrott. Bent Flyvbjerg menar i sin artikel Five Misunderstandings About Case-Study Research att även om en studie inte kan generaliseras till den breda massan så kan den ändå utgöra vetenskapliga framsteg då den kan utveckla områden som inte fokuserar på mätning.⁴⁸

48 Flyvbjerg, Bent, Five misunderstandings about case-study research, Qualiative Inquiry, Vol. 12, (2), 2006, pp.

219-245, sida 227.

22

6.0 Resultat och analys

Nedan kommer studiens resultat att presenteras samt diskuteras och analyseras med hjälp av tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk. I kapitel 6.1, 6.2 och 6.4 presenteras samtliga tränares uppfattningar tillsammans medan i kapitel 6.3, riktlinjers påverkan, presenteras fotbollstränarnas uppfattningar för sig och brottningstränarnas uppfattningar för sig. Denna uppdelning sker för att skapa en tydlighet för läsaren då det som tidigare nämnt finns olika riktlinjer för olika idrotter.

6.1 Barnidrottens syfte

När tränarna har berättat om sina tankar kring syftet med barnidrott är likheterna slående.

Samtliga respondenter har likartade tankar när det kommer till syftet med barnidrott och idrotten i stort, samtidigt som olika perspektiv tas upp. Det som är återkommande i

intervjuerna är idrottens roll för samhället ur ett större perspektiv, att barnen får en fostran och förutsättningar att utvecklas till goda samhällsmedborgare.

”För det första är det en väldigt fin fostran, att föreningar gör ett enormt arbete oavsett idrott, så gör dem ett jättestort arbete i att hantera våra ungdomar i att utveckla och utbilda dem till att bli goda samhällsmedborgare. Och dem flesta föreningar har en väldigt bra verksamhet där man är experter på att ta hand om barn och ungdomar och fostra dem.

Sen är det ju.. inom alla idrotter tror jag att man vill att barnen håller på så länge som möjligt. Sen har jag ju haft förmånen vill jag nog säga att vara ledare i en elitförening där

väldigt få egentligen går hela vägen. Så därför är breddidrotter eller föreningar ännu viktigare än eliten kanske där man får en större mängd ungdomar som håller på längre än

vad man kan göra inom elitföreningar.”⁴⁹

Den fostran som Johan tar upp i ovanstående citat är något som samtliga respondenter belyser där de nämner värderingar som en grundsten i denna fostran. Därmed går samtliga tränare mer eller mindre in på det som socialiseringsteorin kallar för social identitet som är en av de fyra dimensionerna inom socialiseringsprocessen, där värderingar och normer överförs av

samhället, i detta fall den organiserade idrotten, till individen.⁵⁰ En annan aspekt som Johan lyfter tillsammans med samtligarespondenter är att ett syfte med barnidrotten är att försöka ge barnen en aktiv grund, där förhoppningen är att de ska fortsätta idrotta så länge som möjligt inom olika idrotter, som i sin tur kommer leda till en förbättrad folkhälsa. Den sociala aspekten är även den återkommande bland respondenterna, där idrotten ger ett sammanhang utanför skolan och möjlighet till att vara en del av en förening eller ett lag.

49 Personlig intervju Johan, 2021-04-19.

50 Patriksson, 1994, sida 6.

23

“Min egen erfarenhet är att de människorna som höll på med idrott när jag var liten hade ett mycket bredare nätverk, nätverk om man snackar hur mycket man nätverkar när man är

8–9 år men alltså att man hade kompisar från andra skolor och vi som höll på med brottning hade kompisar från andra religioner och andra storstäder när man var ute och tävlade, det var aldrig något tjafs, man samlades för att man höll på med en idrott. Så att det tycker jag är syftet med idrott, att man, att det ger så mycket även om du slutar när du

är 15 så är du med så länge och det ger så mycket.”⁵¹

Kalle belyser den sociala aspekten av idrotten och beskriver sina egna erfarenheter kring vad idrotten har gett honom. Han beskriver hur idrottandet skapar ytterligare en social arena för barnet att vara delaktig i. Utifrån Kalles egna perspektiv har han en uppfattning om att barn som idrottar har en större möjlighet till ett bredare socialt nätverk i form av människor från andra skolor, städer och religioner. Detta samverkar med Eliassons och Johanssons forskning där respondenterna i deras studie uppgav att de via idrotten skapat vänner som de kanske inte hade träffat utanför idrotten.⁵² Vikten av det sociala inom idrotten som Kalle är inne på, är även något som går i linje med socialiseringsteorin, vilken menar på att forskningen pekar på att den sociala interaktionen i idrottens värld är viktigare för barnen än själva idrotten i sig.⁵³ En sista aspekt som majoriteten av respondenterna tog upp var oron för utvecklingen i samhället, där teknologin uttrycks ha spelat en stor roll i barnens numera, mer och mer inaktiva livsstil.

”Jo men det Skärmtid och stillasittande hänger väl ihop på något sätt. Jag ser ju det som en fara i samhället att det är för mycket skärmtid bland våra ungdomar, att det tar överhand. Man ser ju på barn framförallt som spelar att dem är helt inne i det, skjuta eller

bygga eller vafan dem nu gör med sina spel. Det är hundra procent fokus på det så allt annat blir inte viktigt längre. Det är en farlig utveckling att vi hamnat där. Jag tror det är

väldigt nyttigt för alla människor att träna och röra på sig…… Så det tror jag för mycket skärmtid är farligt. Det är nog en stress också som inte är hälsosam, det ska va likes, du ska skicka bilder, du ska få bilder och du ska se varenda sak som har hänt.

Dagens ungdomar har ju panik att titta på sin mobiltelefon ju. Det skapar en stress hos människor som jag inte tror är hälsosam”⁵⁴

Ovanstående citat av Johan belyser den negativa utveckling flertalet respondenter står bakom kring sociala medier och tv-spel. Han menar på att skärmtiden bland barn och ungdomar är alldeles för hög och han ser faror i både stressfaktorer och en risk att barn och ungdomar blir allt mer stillasittande. Sju av åtta respondenter menar således på, likt Patriksson, att den

51 Personlig intervju Kalle, 2021-04-28

52 Eliasson & Johansson, 2020, sida 8–9.

53 Patriksson, 1994, sida 33–34.

54 Personlig intervju Johan, 2021-04-19.

24

organiserade idrotten möjligen kan spela en större roll i att bidra till folkhälsan och en aktiv livsstil bland barn och ungdomar i ett allt mer stillasittande samhälle.⁵⁵

6.2 Tävling

Det råder en samstämmig bild bland tränarna när det kommer till barnens generella vilja att tävla. Samtliga respondenter uppger att de uppfattar barnens generella vilja att tävla som hög. Fem av åtta tränare pekar på tävlingsförbudet som uppkom till följd av covid-19 pandemin där alla tävlingssammanhang inom organiserad barn och ungdomsidrott ställdes in på obestämd tid. Sju av åtta tränare uttryckte att de upplevde ett minskat intresse och mindre entusiasm bland barnen på träningarna när de inte hade några matcher att se fram emot vilket barnen även uttryckt verbalt.

“…när vi har fått träna så har vi kört träning och vi har inte spelat en match på evigheter. Det märks bland barnen jättemycket, de tycker det är, jag menar träna är ju kul

men spela match… vi hade en internmatch som det kallas, alltså vi, liksom två lag med olika kläder… alltså så. Och det lyfte de jättemycket så. Så barnen saknar det jättemycket

och så.”⁵⁶

I citatet framgår det att barnen saknar tävlingssammanhangen och tycker att idrotten blir roligare om de får testa sina kunskaper mot likasinnade. Vidare uttrycker samtliga tränare att när barnen tillåts att tävla så har de full koll på vem eller vilka som vunnit eller förlorat då de räknar resultatet på egen hand.

”Sen har dem ju koll ändå, att dem har vunnit oavsett om dem har samma valör på priset så vet ju en kille eller tjej att jag vann ju alla mina matcher. Jag är ju etta bland dem här 5.

Så det har dem ju koll på ändå. Jag har ju sett det själv också, hur… att dem har koll. Sen spelar det ingen roll om dem är 6 år eller 9 år så har dem fullständig koll. Sen kan ju vi försöka göra om systemet hur mycket vi vill men dem har ju full koll ändå. I alla fall, det är

ju så lätt i dem individuella sporterna att hålla koll på matcher, poäng, hur man ligger till, oavsett om man är på nybörjarcup eller lite större tävling.”⁵⁷

I citatet uttrycker en av brottningstränarna att han upplever att barnen vet med sig vad resultatet av tävlingen blivit trots att alla får samma valör på priset. Detta är något som fotbollstränarna håller med om då de uttrycker att även om det inte räknas några mål så vet barnen om hur många mål respektive lag har gjort och således även vad resultatet blev i matchen. Allender, Cowburn och Foster menar att barn deltar i högre utsträckning i idrott och upplever en högre tillfredsställelse om de får delta i idrotten utan att tvingas tävla för att

55 Patriksson, 1994, sida 33–34.

56 Personlig intervju, Rikard, 2021-04-26.

57 Personlig intervju, Simon, 2021-04-21

25

vinna.⁵⁸ Här kan vi dock se att studiens respondenter är eniga om att barnen drivs av att tävla och att de själva räknar resultat tyder på att de får någon form av tillfredsställelse av

resultaten. Vi kan även se att motivationen till att delta i idrotten sjunker hos barnen om de inte har några tävlingar eller matcher att se fram emot.

Även när respondenterna uttrycker sina egna uppfattningar om matcher och tävlingar utan resultat är samtliga åtta respondenter eniga. Här visar det sig att samtliga tränare anser att det ligger i människans natur att tävla oavsett om det är inom idrott eller på rasten i skolan och därav ser tränarna inte någon problematik i att låta barnen tävla. Sex av åtta tränare menar att de anser att resultatet bör räknas i barnens matcher medan två av tränarna menar att det inte spelar så stor roll.

” … alla människor tävlar ju som barn i någonting, om det är kasta sten längst eller om det är springa snabbast upp för en kulle så det är ju en normal del hur barn framförallt umgås med varandra. Och det kan ju vara som när man var liten, klättra högst i ett träd eller hoppa längst från en gunga och sen har vi, jaha bara för att det blir en organiserad

tävling så får man inte tävla om det, barn kommer ju fortfarande att veta om det på träningar eller om man springer i skolan, så det är nog en grundläggande del av barn.”⁵⁹

Citatet ovan är ett utdrag ur intervjun med Kalle där han menar på att han är oförstående till varför resultatet i barnens matcher inte får räknas då de tävlar i andra saker utanför den

organiserade barnidrotten. Kalles uttalande är tämligen talande för hur övriga tränare i studien uttryckt sig då de menar att barnen ändå räknar resultat på egen hand vare sig det handlar om idrott eller när de spelar tv-spel på fritiden. Vidare menar samtliga tränare att det inte är resultatet i sig som är viktigt då de menar på att de inte lägger någon värdering i om deras lag eller adept vinner eller förlorar. Däremot menar de att resultatet är viktigt för de lärdomar en vinst eller förlust kan medföra.

” … alltså det handlar inte om att vinna eller förlora när de är så små, alltså det spelar ingen roll och liksom, visst man kan lyfta upp någon som har vunnit alla matcherna, det är inget fel i det, men man kan hitta lika mycket bra i en person som har förlorat alla matcher.

Och det är viktigt att tränaren lyfter upp dem grejerna så att man försöker att, liksom nollställa det så att ungarna känner att det inte spelar så stor roll. För de handlar det någonstans om att det ska vara kul att tävla, alltså vare sig de vinner eller förlorar. Där

tror jag att allt det ligger på tränaren…”⁶⁰

58 Allender, Cowburn & Foster, 2006, sida 828–829.

59 Personlig intervju Kalle, 2021-04-28

60 Personlig intervju Stefan, 2021-04-20.