Barns inflytande i planerade aktiviteter
Förskollärares syn på begreppet barns inflytande
Författare: Rebecca Edvinsson Handledare: Anna Lövström
Självständigt arbete i
förskolepedagogiskt område
Abstrakt
Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns inflytande under planerade aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån förskollärarens perspektiv. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar; vilken innebörd lägger förskollärarna i begreppet barns inflytande samt på vilket sätt tar förskollärarna till vara på och ger möjligheter till inflytande i planerade aktiviteter? Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studiens teoretiska perspektiv. Analysen är bearbetad med hjälp av begreppen mediering och den proximala utvecklingzonen. Studien bygger på en kvalitativ metod och bygger på inspelade observationer och semistrukturerade intervjuer med två förskollärare.
Resultatet i studien visar på att det finns många olika sätt att arbeta med barns inflytande. Resultatet visar vikten av att följa barnen i deras intressen, vara lyhörd och närvarande men också att miljön påverkar barns inflytande. Resultatet visar också att mina två frågeställningar kan kopplas ihop med varandra genom att förskollärarna beskriver barns inflytande och hur barns inflytande möjliggörs på liknande sätt.
Nyckelord
Barns inflytande, inflytande, förskolan, planerade aktiviteter, förskollärare.
Tack
Ett stort tack till deltagarna i denna studie som jag fick observera och intervjua, detta gjorde det möjligt för mig att samla in material till min studie. Jag vill också tacka min handledare Anna Lövström som stöttat mig genom studiens gång med råd och vägledning. Utan er alla hade detta arbete inte varit möjligt.
Innehållsförteckning
1 Inledning 6
2 Syfte och frågeställningar 7
2.1 Syfte 7
2.2 Frågeställningar 7
3 Bakgrund 8
3.1 Barns inflytande – Förskolans styrdokument 8
3.2 Sammanfattning 8
4 Tidigare forskning 9
4.1 Barns inflytande – Vuxnas skyldighet 9
4.2 Lärarkontroll 9
4.3 Samtal med barnen 10
4.4 Barns inflytande – Valmöjligheter och beslutfattande 10
4.5 Påverkande faktorer 11
4.6 Barns perspektiv 12
4.7 Sammanfattning 12
5 Teoretiska perspektiv – Sociokulturella perspektivet 14
5.1 Sociokulturella perspektivet 14
5.1.1 Mediering 14
5.1.2 Den proximala utvecklingzonen 14
6 Metod 16
6.1 Metodval 16
6.2 Urval 17
6.3 Genomförande 17
6.3.1 Observationerna 18
6.3.2 Intervjuerna 18
6.4 Bearbeta empirin 18
6.5 Etik 19
7 Resultat 20
7.1 Vilken innebörd lägger förskollärarna i begreppet barns inflytande? 20
7.1.1 Följa barnen 20
7.1.2 Lyhörd 20
7.1.3 Närvarande 21
7.1.4 Miljö 21
7.2 På vilket sätt tar förskollärarna till vara på och ger möjligheter till
inflytande i planerade aktiviteter? 22
7.2.1 Följa barnen och deras intresse 22
7.2.2 Tillgängligt material 23
7.2.3 Mindre grupper och personaltäthet 23
7.2.4 Tillåtande atmosfär 23
7.3 Svårigheter och förändringar inom bans inflytande 24
7.3.1 Inte bestämma hela tiden 24
7.3.2 Vi bestämmer över barnens huvud 24
7.3.3 Barns inflytande – förändring i läroplanen 25
7.4 Sammanfattning av resultatet 25
8 Analys 26
8.1 Barns inflytande 26
8.2 Möjligheter till barns inflytande 26
9 Diskussion 28
9.1 Metoddiskussion 28
9.2 Resultatdiskussion 28
9.2.1 Vilken innebörd lägger förskollärarna i begreppet barns inflytande?
28
9.2.2 På vilket sätt tar förskollärarna till vara på och ger möjligheter till
inflytande? 29
9.3 Vidare forskningsförslag 31
9.4 Pedagogiska implikationer 31
10 Referenser 32
Bilagor
Bilaga 1 – Samtyckesblankett för förskollärare Bilaga 2 – Samtyckesblankett för vårdnadshavare Bilaga 3 – Intervjuguide
Bilaga 4 – Observationsprotokoll
1 Inledning
Tar förskolan tillvara på små barns åsikter i planerade aktiviteter? Barns rätt till inflytande tas upp i många dokument som förskolan ska följa exempelvis läroplanen för förskolan, skollagen och FN:s konvention. Barns delaktighet och inflytande har ett eget avsnitt i förskolans läroplan (Skolverket 2018). Ett av förskolans stora uppdrag är arbetet med barns inflytande. Arnér (2009) lyfter att människor inte blir demokratiska av sig själva, hon menar att det krävs fostran och utbildning. FN:s konvention om barns rättigheter lyfter att alla barn, oavsett ålder eller mognad, har sin rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som påverkar dem och att deras åsikter tas emot med stor vikt (Lundy, McEvoy & Byrne 2011). Läroplanen för förskolan nämner också detta: ”Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen)” (Skolverket 2018 s.5). I avsnittet om barns delaktighet och inflytande i förskolans läroplan belyser Skolverket (2018) att;
Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utbildningen av miljön och planeringen av utbildningen (Skolverket 2018 s.16).
I denna studie är syftet att belysa barns inflytande i planerade aktiviteter. På vilket sätt kan barnen påverka planeringen av verksamheten? Hur arbetar förskollärare med att möjliggöra barns inflytande i utbildningen? Barns inflytande har följt mig under hela utbildningen och ser ämnet som mycket viktigt. Jag upplever att förskollärare tycker det är svårt med barns inflytande och hur det kan ges uttryck i verksamheten, speciellt när det kommer till de allra yngsta på förskolan som inte uttrycker så mycket verbalt. Därför belyser denna studie barns inflytande i åldrarna 1–3 år och hur förskollärare arbetar med inflytande i planerade aktiviteter. En av deltagarna säger vid intervjutillfället att barns inflytande verkligen är i tiden.
2 Syfte och frågeställningar
2.1 Syfte
Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns inflytande under planerade aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån förskollärarens perspektiv.
2.2 Frågeställningar
För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats:
● Vilken innebörd lägger förskollärarna i begreppet barns inflytande?
● På vilket sätt tar förskollärarna till vara på och ger möjligheter till inflytande i planerade aktiviteter?
3 Bakgrund
I det här kapitlet kommer förskolans läroplan och skollagen redovisas i relation till barns inflytande. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
3.1 Barns inflytande – Förskolans styrdokument
Skolverket (2018) benämner ämnet barns inflytande i ett eget avsnitt i läroplanen för förskolan. Läroplanen innehåller nio mål gällande barns delaktighet och inflytande där ett av dem är ”barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utbildningen av miljön och planeringen av utbildningen” (Skolverket 2018 s.16). Förskolans första läroplan som kom ut 1998 innehöll också nio mål om barns inflyttande och delaktighet men skillnaden är att vissa mål sedan 1998 har tagits bort, skrivits om och byts ut till den läroplanen förskolan har idag (Skolverket 1998; Skolverket 2018).
Förskolan följer även andra dokument såsom skollagen. Skollagen (SFS 2010:800) lyfter också barns och elevers inflytande och i 9§ att barn och elever ska ges inflytande i utbildningen i frågor som rör dem vilket också FN:s konvention om barns rättigheter lyfter (Lundy, McEvoy & Byrne 2011). Fortsättningsvis menar Skollagen (SFS 2010:800) att inflytande ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Beroende på barnets ålder och språkliga utveckling menar Westlund (2011) att pedagogerna anpassar sitt arbete med barns inflytande efter vad som uttrycks, beroende på ålder, blickar, kroppsspråk och tonfall. Barnen ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som berör dem inom ramen för deras inflytande över utbildningen (SFS 2010:800). I 14§ lyfter Skollagen (SFS 2010:800) att det som är mest centralt för utformningen är det inflytande som ges i samband med planeringen av verksamheten.
3.2 Sammanfattning
I förskolans läroplan lyfts barns delaktighet och inflytande som grunden för planeringen av utbildningen (Skolverket 2018). Skollagen (SFS 2010:800) lyfter att barnen ska kunna påverka frågor som berör dem och att det centrala inom inflytande är att påverka utformningen av utbildningen.
4 Tidigare forskning
I det här kapitlet kommer tidigare forskning redovisas. Kapitlet lyfter barns inflytande – Vuxnas skyldighet, lärarkontroll, samtal med barnen, påverkande faktorer och barns perspektiv. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. Skolverket (2013) lyfts i kapitlet i samband med miljön, den delen är inte vetenskaplig forskning.
4.1 Barns inflytande – Vuxnas skyldighet
Arnér (2006) lyfter i sin avhandling ”Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna?” att begreppet inflytande oftast används synonymt till begreppet delaktighet. Författarens syn på begreppet delaktighet är att barnets skapande subjekt blir skymt då pedagogen har bestämt område/aktivitet som ska utföras. Begreppet inflytande tolkar Arnér (2006) genom att beskriva att barnen ges möjlighet att tydligt påverka sin vardag på förskolan där pedagogerna respekterar barnet medan Wright (2009) beskriver inflytande som att barnen har en röst, att man får tycka till. Wright (2009) menar att situationen kan ta en annan vändning genom att lyssna på barnens röst: ”Inflytande innebär att det man säger eller gör beaktas och blir en del av det gemensamma” (Wright 2009 s.41). Genom att lyssna på barnens idéer och initiativ kan det användas i planeringen i förskolan och barnen får utrymme för inflytande (Arnér 2006). Fortsättningsvis förklarar Arnér (2006) att det är pedagogernas uppdrag att förbereda barnen för inflytande så barnen får möjligheten att påverka sin vardag. Författaren förklarar att det inte är vanligt att forskning enbart lyfter barns inflytande utan det görs i samband med delaktighet. Hon beskriver att det är den vuxnas skyldighet att barn ges rätt till att påverka sin vardag och lyfter mål ifrån förskolans läroplan som visar detta. Arnérs avhandling (2006) har fokus på barns inflytande i förhållande till den planerade verksamheten förskolan bedriver. Arnér (2006) beskriver det som att ge barnen en röst eftersom de vuxna på förskolan har makten att välja att lyssna på barnens röster och respektera deras ord vilket Wright (2009) också nämner.
I avhandlingen intervjuar Arnér (2006) en förskollärare som uttrycker att vi har gett barnen utrymme för åsikter vid lek, samling, temaarbeten men att vi lika ofta har bestämt saker ovanför deras huvuden, medvetenheten om att fråga barnen först fanns inte, det handlar om att få syn på barnens perspektiv. Forskning om ämnet barns inflytande lyfter pedagogens förmåga att närma sig barnens perspektiv som är en förutsättning för att barnen ska få möjlighet att påverka sin vardag. Både Arnér (2006) och Emilson (2008) har fått fram resultat att barns inflytande är beroende av pedagogernas vilja och förmåga att närma sig barnens perspektiv. Att ge barnen möjlighet till inflytande i förskolans verksamhet är ett av de uppdrag som förskolan har.
4.2 Lärarkontroll
Westlunds (2011) resultat lyfter att hon ser vuxnas kontroll som ett tema som genomsyrar forskning om ämnet barns inflytande. I Emilsons avhandling (2008) “Det önskvärda barnet - Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan
lärare och barn i förskolan” innehåller flera delstudier där barns möjligheter till delaktighet och inflytande lyfts. Emilsons (2008) resultat visar sambandet mellan hur stor möjlighet barnen har att påverka och hur stark lärarkontrollen är. Författaren fortsätter beskriva hur stark lärarkontroll pedagogen har bidrar till att minska barnens inflytande. När kontrollen präglas av lekfullhet och emotionell närvaro ges större utrymme för barnens inflytande. Vidare skriver Westlund (2011) att lärarens kontroll över sin arbetssituation har visat att det påverkar barns inflytande. Turnesks (2007) studie visar ett samband mellan pedagogernas upplevelser av vad de själva kan påverka i verksamheten och vilka möjligheter de skapar för barnens inflytande.
Barns inflytande är grundläggande i förskolans verksamhet skriver Pramling Samuelsson och Sheridan (2006). Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) studie visar att barnen inte ska välja hela tiden i förskolans verksamhet utan pedagogerna ska ha kontroll. Arbetet med barns inflytande ska konkretiseras, det vill säga göras konkret och diskuteras i relation till det demokratiuppdrag förskolan har för att barnens inflytande ska bli en resurs (Pramling Samuelsson & Sheridan 2006).
4.3 Samtal med barnen
Westlund (2011) har identifierat samtal mellan pedagoger och barn som har betydelse för barns inflytande. Samtalen är informella och exempelvis kan dessa samtal handla om vad barnen har gjort hemma, vad de gjort på förskolan eller vad barnen tycker om. På detta sätt får pedagogerna syn på barnens åsikter som i vidare steg kan användas i planeringen av verksamheten. Pedagogernas arbete med barns inflytande kommuniceras genom deras blickar, kroppsspråk och tonfall. Exempelvis lyfter Westlund (2011) att förberedelserna för måltider är ett bra exempel för barns inflytande om barnen deltar i dessa förberedelser. Det innebär att ge barnen möjlighet till ansvar genom att barnen får hjälpa till med sysslor som pedagogerna arbetar med i sin vardag och rutiner. Westlund (2011) förklarar att det är viktigt att uppmuntra de initiativ som barnen kommer med. I alla typer av situationer kommer barnen med initiativ, de kommer med förslag om samlingar, vill hjälpa till med sysslor och sätter igång lekar. Denna typ är den mest förekommande formen av inflytande och de vuxna uppmuntrar ofta till sådana initiativ.
I arbetet med barns inflytande har pedagogerna olika former för att möjliggöra barnens direkta och indirekta påverkan. Genom att pedagogerna tar hänsyn till vad de uppfattar att barnen är intresserade av i sin planering uttrycks en indirekt form, det vill säga att barnen inte blir direkt delaktiga i planeringen utan pedagogernas uppfattningar styr planeringen (Westlund 2011). Direkt delaktiga menar Westlund (2011) är när barnen kan påverka under samlingen eller aktiviteten med sina kommentarer och intressen.
4.4 Barns inflytande – Valmöjligheter och beslutfattande
Individer ska få valmöjligheter att själva välja och ta ansvar för de val som görs (Peterson 2020). Petersons (2020) resultat visar att valmöjligheter stimulerar och stödjer barnens kunskapsutveckling och ger barnen möjlighet till egna initiativ.
Författaren förklarar att valfrihet påverkar motivationen för självständighet och
självstyrning positivt. Barnen ska ges valmöjligheter i utbildningens innehåll och material samt aktiviteter (Peterson 2020). Hon understryker i resultatet att barns åsikter ska tas tillvara på i utbildningen och göra val utifrån egna förutsättningar.
Peterson (2020) visar i sitt resultat att valmöjligheter kopplas till barnens egna intressen och att detta styr barns val av aktivitet. Hon understryker att barnen ska i förskolan tillsammans med andra barn och vuxen kunna välja mellan olika aktiviteter och material. Barnen ska kunna påverka utbildningen i både formella och informella sammanhang (Peterson 2020). Det lyfts också att barnen ska påverka utbildningen men inte bestämma (Peterson 2020).
Beslutfattande benämns i likhet med valmöjligheter som uttrycker barns inflytande i olika styrdokument (Peterson 2020). Barnens inflytande i beslut återkommer i barnkonventionen och i läroplanen för förskolan menar Peterson (2020). Peterson (2020) lyfter i resultatet att beslutfattande påverkar barnens utveckling positivt genom exempelvis att emotionell och social kompetens utvecklas. Det är viktigt att beslutfattandet görs i anpassning till barnens ålder och att beslutfattande bara sker när det anses som möjligt enligt pendangerna skriver Peterson (2020) i resultatet. Deltar barnen i beslutfattande får de förståelse för demokratiskt tankesätt menar Peterson (2020). Barnens inflytande och delaktighet möjliggörs i dialog med pedagogerna, de blir involverade i beslut men de betyder inte att de kan bestämma själva. Dialogen kan ske med olika samtalsformer både med pedagoger och kamrater vilket Westlund (2011) lyfter i sin avhandling genom att samtal har stor betydelse för barns möjligheter till inflytande.
4.5 Påverkande faktorer
Wright (2009) lyfter att vissa lärare i skolan använder inre- och yttre villkor som en central referens i både planeringen och undervisningen. Med inre villkor menar Wright (2009) att undervisningen omfattar sådant som ingår i situationen men som inte är handfast. Med detta menas att vi under en dag påverkas av en mängd faktorer såsom vilka vi möter eller vad som har skett på morgonen hemma. Inre villkor kan vi inte påverka eftersom det är inom oss. Yttre villkor kan vi påverka i undervisningen, vi vet inte i förväg hur det blir utan det får vi se efteråt. Yttre villkor förklarar Wright (2009) genom att undervisningen byggs upp av exempelvis traditioner, strukturer, regelverk och arkitektur. Författaren benämner också att lärare ser inflytande och delaktighet som grunden till att människor ska komma överens. Lärande och kunskap är centrala objekt för inflytande och demokrati men eleverna får utöva inflytande inom ramen för de regler som finns. Andra lärare låter sina elevers kommentarer ändra planeringen. Wright (2009) menar att dessa lärare anser att det är omöjligt att planera en situation fullt ut för att de ser inflytande och delaktighet som situationellt betingade, det vill säga att förskollärarna är beroende av vad som sker i situationen att man tar till vara på inflytandet i situationen och inte följa planeringen fullt ut.
Lärarna vill ge eleverna utrymme att bestämma när och hur de brukar sin rätt till inflytande och delaktighet.
Skolverket (2013) har kommit fram till att miljön behöver förändras och anpassas efter att barngruppen hela tiden förändras och där med behoven skiftar. När pedagogerna planerar förskolans miljö är det viktigt att skapa stimulerande miljöer
och som är mångsidig med variation och formbart material för utforskande, skapande och upplevelser som stödjer barnens fantasi och kreativitet.
Peterson (2020) har kommit fram till i sitt resultat att fasta strukturer påverkar barnens möjligheter till inflytande. Med fasta strukturer menar Peterson (2020) fasta tidsramar, det vill säga förskolans rutiner och tidplanerade aktiviteter, Ribaeus (2014) resultat visar också på detta, att strukturella förutsättningar påverkar möjligheten till inflytande. Författaren förklarar i resultatet att sammansättning av barngrupp och personaltäthet som strukturella förutsättningar för att barnen ska få möjlighet till inflytande. Det framkommer att pedagogerna som deltar i studien upplevde att en orolig barngrupp eller underbemanning påverkade deras arbete med barns inflytande.
Pedagogerna i Ribaeus (2014) studie kände att de behövde snäva in barnens ramar till inflytande för att skapa trygghet och att deras attityd emot barnen blev auktoritär.
Ribaeus (2014, s. 44) skriver i sitt resultat att;
Pedagogerna ansåg att deras eget begränsade inflytande, på grund av villkor i verksamheten, begränsade deras möjligheter att i sin tur ge barn inflytande.
Selands (2009) resultat visar att underbemanning under en period innebär att det blir svårigheter att uppnå målen i förskolans styrdokument. Uppdelningen av barnen påverkar verksamhetens förutsättningar för att uppnå målen i styrdokumenten menar pedagogerna i studien. Ribaeus (2014) resultat visar i likhet med Selands (2009) att barnen får mindre handlingsutrymme när det var låg personalbemanning eftersom pedagogerna blev mer auktoritära.
4.6 Barns perspektiv
Arnér (2009) understryker att det är naturligt för vuxna att ta ett vuxenperspektiv medan ett barns perspektiv måste den vuxna välja att inta. För att få insikt om hur barnen uppfattar omvärlden krävs det att pedagogerna söker efter vad barnen riktar sin uppmärksamhet och intresse på, det handlar om barns livsvärld. Undervisningen ska utgå ifrån barnens erfarenheter. Arnér (2009) förklarar att barns perspektiv är barnens egna föreställningar om sina liv, hur barnen ser på situationen, hur barnen ser på sin tillvaro med sina ögon. Genom att se utifrån barnens perspektiv kan barnen ges inflytande i planeringen om man uppmärksammar deras livsvärld.
4.7 Sammanfattning
Flertalet studier exempelvis Arnér (2006) och Wright (2009) uttrycker att inflytande innebär att barnen kan påverka sin situation genom sin röst. Det är pedagogernas skyldighet att ge barnen inflytande så att det kan påverka sin vardag menar Arnér (2006). I likhet med Arnér (2006) lyfter Wright (2009) att inflytande handlar om att ge barnen en röst och att det får vara med och tycka till så situationen kan få en ny vändning. Emilson (2008) beskriver också att lärarkontrollen påverkar barns inflytande, för har läraren en stark lärarkontroll minskar barnens inflytande i situationen. Westlund (2011) lyfter att samtalen med barnen är grunden till att vi ska inkludera barnen i förskolans planering. Genom samtalen med barnen får vi reda på vad de intresserar sig av och vad de tycker om olika saker som vi kan bygga vidare
på i kommande planeringar. Westlund (2011) belyser också att vi måste lyssna in barnens kroppsspråk och speciellt när det gäller de yngsta barnen i förskolan. Det gäller att inta barnens perspektiv, hur de ser på omvärlden, barnens livsvärld. I uppsatsen används begreppet inflytande med betydelsen att kunna påverka sin situation vilket Arnér (2006) och Wright (2009) lyfter i sina forskningar.
Valmöjligheter för barnen under dagen och vara delaktiga i beslutfattande ger barnen inflytande menar Peterson (2020). Fasta strukturer är påverkande faktorer inom barns inflytande förklarar Peterson (2020) och Ribaeus (2014), med fasta strukturer menar dem förskolans rutiner. Låg bemanning och barngruppens storlek har visat sig vara påverkade på barnens möjligheter till inflytande (Ribaeus 2014).
5 Teoretiska perspektiv – Sociokulturella perspektivet
Utifrån Säljös (2000) tolkning av Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet kommer betydelsefulla begrepp av perspektivet att lyftas fram och presenteras. Resultatet kommer att analyseras genom detta perspektiv och begrepp inom perspektivet.
5.1 Sociokulturella perspektivet
Inom det sociokulturella perspektivet är grundtanken samspelet mellan individen och en grupp människor (Säljö 2000). Perspektivet lyfter tänkande och kommunikation samt människors sociala och kulturella miljö (Säljö 2000). Säljö (2014) förklarar att inom det sociokulturella perspektivet är synen på lärande att det sker i alla sociala sammanhang där interaktion sker. Genom interaktion och kommunikation med andra människor tar vi åt oss kunskap och färdigheter enligt Säljö (2000). Syftet är inte själva lärandet i detta perspektiv, utan vad som lärs samt hur vi tar till oss artefakterna.
Dessa artefakter sätter man i ett sammanhang i sitt lärande tillsammans med andra.
Artefakter ses som olika verktyg som innefattar kunskaper, idéer och värderingar som uppkommer i samspel med andra. Centrala delar inom det sociokulturella perspektivet är kommunikationen och språket. Det är genom samspel och att vara lyhörd för omgivningen samt att ta in andras uppfattningar om omvärlden som individen själv skapar sina föreställningar om vad som är sanning och väsentligt (Säljö, 2000). I studien lyfts mediering och den proximala utvecklingzonen som är två centrala begrepp för det sociokulturella perspektivet. Begreppen kommer ha en stor betydelse för studiens undersökning och analys.
5.1.1 Mediering
Begreppet mediering förstås som ett samspel genom det som sker mellan människan, kulturella redskap och artefakter (Säljö 2000). För att tolka och förstå vår omvärld använder vi dessa redskap för att samspela med omvärlden, där det viktigaste redskapet anses vara språket som är länken till samspel. Genom det verbala språket är det lättare att vara en del av en gemenskap och på så sätt delta i sampel med andra.
Individen kan genom språket berätta om erfarenheter och upplevelser hen har varit med om. Språket är det viktigaste redskapet för lärandet nämner Säljö (2000).”Mediering innebär att vårt tänkande och våra föreställningsvärldar är framvuxna ur, och därmed färgade av, vår kultur och dess intellektuella och fysiska redskap” förklarar Säljö (2000 s.81). I denna uppsats anses mediering handla om sambandet mellan människan, kulturella redskap och artefakter, det vill säga föremål som har skapats av människan för att utföra våra sysslor.
5.1.2 Den proximala utvecklingzonen
Den proximala utvecklingzonen är också ett centralt begrepp inom det sociokulturella perspektivet (Säljö 2000), Det Vygotskij menar med begreppet den proximala utvecklingzonen är det utrymme som finns mellan det individen kan göra och det individen kan lära med en annan person med högre kompetens i en lärandesituation.
Det kan vara både en vuxen eller ett barn som har den högre kompetensen och vara medlare i detta utrymme. Tillsammans med den andra kan individen skapa större och
djupare förståelse för något och göra detta själv kommande dag. Det är genom stöttning och hjälp av den andra med högre kompetens som barnen en dag löser saker själv (Säljö 2000). I denna uppsats anses den proximala utvecklingzonen handla om stötta barnen i den proximala utvecklingzonen som Säljö (2000) förklarar.
6 Metod
I metoddelen redogjordes det för metodval, urval och genomförande samt bearbetning av materialet. Avslutningsvis beskrivs de fyra etiska ställningstaganden studien innehåller.
6.1 Metodval
Studien byggde på en kvalitativ forskningsmetod, som Denscombe (2018) förklarar innebörden av empiri som insamlande via ord eller bilder. Empiriinsamlingen kan samlas in via intervjuer, observation eller dokument. Studien genomfördes genom både observation och intervju av förskollärare för att undersöka hur förskollärare möjliggjorde barns inflytande. Två förskollärare intervjuades och observerades under en planerad aktivitet.
6.1.1 Observation
Observationerna skedde via ett löpande protokoll vilket Kihlström (2007) förklarar att forskaren med korta kommentarer beskriv det som observerades och med nya ögon tittar på något som är bekant sedan tidigare. Kihlström (2007) nämner att löpande protokoll är det vanligaste sättet att dokumentera observationer på. Förskollärarna fick också frågan om observationen kunde filmas och intervjuerna spelas in för att kunna bearbeta materialet som samlas in under en längre period, detta skedde genom ett samtycke från förskollärarna. Hermerén (2017) skriver att videoinspelningar och ljudinspelningar kräver ett samtycke eftersom det ses som personliga uppgifter.
Denna studie använde sig av systematisk observation som bar med sig en del för- och nackdelar. Denscombe (2018) lyfter fördelar med systematisk observation såsom att deltagande får vistas i den miljö där de är bekväma. Effektivitet är en annan fördel med systematisk observation, den är effektiv på så sätt att forskaren får in mycket empiri på kort tid. Direkt empiriinsamling är en tredje fördel där forskaren får se vad människor gör till skillnad från vad som sägs. En nackdel med systematisk observation är att vi ser beteende men inte avsikterna menar Denscombe (2018). I observationen sågs vad som inträffar men inte varför det inträffade, det motiverar inte beteendet eller faktorer som orsakade händelserna.
Studien liknade också naturalistisk observation vilket innebär att observatören var passiv vid observationstillfället, detta innebär att observationen görs utan invändningar eller påtryckningar från observatören (Løkken & Søbstad, 1995).
Observationsprotokollet i bilaga 4 skapades och fungerade som ett löpande protokoll.
Första kolumnen visar ordningen och kolumn två vilken som är aktören, kolumn tre är det yttrandet som ges och sista kolumnen är det som görs.
6.1.2 Intervjuer
På grund av rådande pandemi var inte observatören fysisk närvarande vid observationen eller intervjun. Observatören frågade förskollärarna om de hade möjlighet att filma observationen och att intervjuerna utfördes via zoom. Denscombe
(2018) lyfter att intervjuer kan ske digitalt och har samma effekter, det vill väga för- och nackdelar som en intervju som är ansikte mot ansikte eftersom det är visuell kontakt. Fördelen med intervju som metod är att man går djupgående och detaljerat in på empiri om ett visst ämne. Alternativt tillvägagångssätt hade kunnat vara enkät dock hade inte följdfrågor kunnat ställas och ämnet diskuteras djupare. Flexibilitet och hög svarsfrekvens var andra fördelar med att välja intervju som metod.
Denscombe (2018) beskriver också nackdelar med intervju, såsom att validiteten i empirin påverkas, det vill säga att empirin baserades på det människor sa istället än vad som gjordes. I min studie vägde jag upp detta med att välja observation också för att få fram ett tydligare resultat. I semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer kan tillförlitligheten påverkas genom att det är svårt att uppnå en kontext, det vill säga situationen handlar om ämnet. Empirin påverkades i viss mån av kontexten och de individer som deltog (Denscombe 2018). Intervjuernas struktur följde semistrukturerade intervjuer vilket innebär det finns en färdig intervjuguide men att intervjuaren är inställd på att vara flexibel när det gäller ordningsföljd och att låta de som blir intervjuade utveckla sina idéer och tala mer utförligt om ämnet som tas upp (Denscombe 2018). Inför genomförandet av intervjuerna skapades en intervjuguide (Bilaga 3).
6.2 Urval
Studier som tidigare gjorts om barns inflytande har involverat till största del barn i 3 till 5 års ålder. På grund att studier ofta involverar 3–5 åringar inom barns inflytande kommer denna studie rikta in sig på 1 till 3 åringar. Det finns ett begränsat antal studier om barns inflytande i åldrarna 1–3 år. Kihlström (2007) lyfter att undersökningsgruppens respondenter bör ha erfarenhet av de ämnen som ska behandlas, eftersom de då inte bara ger åsikter och synpunkter utan faktiska exempel på händelser de upplevt. I denna studie deltog därför två förskollärare som arbetar med barn i 1 till 3 år.
Pedagogernas namn är fingerade, det vill säga intervjuerna och observationerna genomfördes med anonymitet. Informanterna arbetade på samma förskola, men på två olika avdelningar, förskolan ligger i södra Sverige. I studiens resultat kommer informanterna presenteras som:
Malin, 51 år, förskollärare, 33 års yrkeserfarenhet inom förskolan och fritidshem.
Lisa, 44 år, förskollärare, 6 års yrkeserfarenhet inom förskolan, 5 år som barnskötare och 1 år som förskollärare.
6.3 Genomförande
Två förskollärare kontaktades via mejl och tillfrågades om de ville delta i denna studie och gav skriftligt sitt samtycke (bilaga 1). Information om syfte och arbetssätt som studien utgick ifrån meddelades i mejlet men även att det är frivilligt att delta.
Vårdnadshavare till barnen som var närvarande vid observationen gav sitt samtycke skriftligt (bilaga 2) att det är godkänt att barnen är närvarande vid observationen.
6.3.1 Observationerna
Förskollärarna som deltog i studien blev tillfrågade om att filma en planerad aktivitet som observatören i andra hand observerade med hjälp av observationsprotokollet (bilaga 4). Detta på grund av den pandemi som rådde under denna tid skedde ingen fysisk kontakt. Båda förskollärarna sa ja till detta förslag och filmade varsin planerad aktivitet som jag har observerat genom att granska filmen. Denna metod förde med sig en del fördelar, så som att observatören kunde se tillbaka på materialet under analysperioden. Tidigare benämndes att en fördel med naturalistisk observation är att vara passiv vilket bidrog i denna studie att observationen inte påverkades.
Naturalistiska observationer kan också bidra med en nackdel att observatören och den deltagande inte har samma syn på situationen som blir extra svårt när observationen filmas (Løkken & Søbstad 1995). En fördel för observationerna i denna studie var att observatören inte påverkade situationen med närvarande och att kunna gå tillbaka i materialet som spelades in. En nackdel med observationerna skulle kunna vara att under korta stunder i en av observationerna gick barnen bakom kameran vilket gjorde att i korta stunder i observationsprotokollet finns bara ljudinspelningarna av vad som sägs. Hade observatören varit närvarande vid observationen hade kanske empiriinsamlingen sett annorlunda ut.
6.3.2 Intervjuerna
Intervjuerna skedde digitalt via zoom på grund av den rådande pandemin. En länk skapades via zoom och skickades till förskollärarna. En dag och tid bestämdes när intervjuerna skulle genomföras utifrån vad som passade förskollärarna. Innan intervju startade frågades det som samtycke om det var okej att spela in ljudet från intervjun.
Denscombe (2009) lyfter att ljudinspelningar ger en näst intill fullständig redogörelse av vad som sagts under intervjun men en nackdel kan vara bortfallet av de icke verbala, såsom kroppsspråk. För att väga upp detta användes anteckningsblock vid intervjuerna för att komplettera ljudinspelningarna samt att skriva ned stödord om varje fråga.
Intervjuerna spelades in med en smartphone. Båda förskollärarna godkände detta och intervjun började. När intervjuerna var klara tackades de för deras insats och materialet transkriberades. Genomförandet av intervjuerna skedde på en lugn avskild plats vilket enligt Kihlström (2007) är viktigt för att en intervju ska bli bra.
Respondenterna fick inte ta del av intervjuguiden i förväg, detta för att få så spontana svar som möjligt.
6.4 Bearbeta empirin
Intervjuerna och observationerna transkriberades genom ljudinspelningarna och videoinspelningarna. Dovemark (2007) menar att transkribera sitt material är en använd metod som gör det enklare att kunna bearbeta informationen i materialet. När transkriberingarna var klara började jag bearbeta empirin för att få fram ett resultat.
Detta gjordes genom att läsa igenom transkriberingarna av observationerna och intervjuerna för att kunna se ett samband. Tidigt såg jag att båda informanterna hade många likheter i sina tankar om barns inflytande och rubrikerna formades efter det som båda förklarade som centralt. Några rubriker skapades också där bara en deltagande benämnde en faktor men är centrala i barns inflytande och benämns i resultatet. I resultatet kategoriseras svaren under studiens två frågeställningar och
underrubriker om det bearbetade materialet från genomförandet. Resultatet har också en tredje rubrik där svårigheter och förändringar med barns inflytande benämns. Till sist analyseras resultatet med hjälp av det sociokulturella perspektivet och forskningslitteratur om perspektivet. Citaten i resultatet är ändrade från talspråk till skriftspråk för att det ska bli ett flyt i texten och lättare att förstå sammanhanget.
6.5 Etik
Studien utgick från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002).
Vetenskapsrådet (2002) beskriver att informationskravet innebär att forskaren informerar till alla som deltar i studien om vad de har för uppdrag i studien och vad för villkor som gäller för deras deltagande. Information om att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt till att avsluta sin medverkan i studien. Den information som ges ut till de deltagande ska vara all den information som kan påverka deras villighet att delta i studien. Studiens syfte ska delges, hur genomförandet av studien sker och att de uppgifter som samlas in kommer användas i studiens syfte och inget annat. I denna studie fick deltagarna information om syfte och arbetssätt via ett mejl som skickades till dem. Information om att det var frivilligt att delta i studien lyftes också i mejlet. Samtyckeskravet beskriver Vetenskapsrådet (2002) genom att den deltagande ska ge sitt samtycke att vilja delta i studien. Är det barn som ska delta i studien som är under 15 år ska även samtycke från vårdnadshavare tas emot för att vara godkänt att genomföra. I studien fick förskollärarna skriva på en samtyckesblankett (bilaga 1) vid samtycke för att delta i studien. Vårdnadshavare för de barn som var närvarande vid observationerna skrev också under en samtyckesblankett (bilaga 2). Den tredje forskningsprincipen kallas konfidentialitetskravet och innebär att alla uppgifter som samlas in ska förvaras på ett sätt så att obehöriga inte kan ta del av dem. Principen handlar om offentlighet och sekretess. Avrapportering av uppgifterna ska ske i former som omöjliggör identifiering av deltagarna (Vetenskapsrådet 2002). I studien genomfördes intervjuerna med anonymitet, det vill säga namnen som framgår i studien är inte deltagarnas namn. Fjärde forskningsprincipen kallas nyttjandekravet och innebär att insamlad empiri endast används för forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2002).
Empiriinsamlingen i denna studie användes endast för forskningsändamål.
7 Resultat
I resultatet redogörs för det material som framkommit under observation och intervju för att besvara de två frågeställningarna. Resultat är indelat i respektive frågeställning och underrubriker kategoriserade efter det bearbetade materialet. Svårigheter och förändringar om barns inflytande lyfts också i detta kapitel. Avslutningsvis finns en sammanfattning av resultatet.
7.1 Vilken innebörd lägger förskollärarna i begreppet barns inflytande?
7.1.1 Följa barnen
Att följa barnen lyfter Malin är en väg till barns inflytande i planerade aktiviteter. Hon menar att det kan ta en helt annan väg än det som var tanken med den planerade aktiviteten. Malin förklarar att det gör inget om det tar en annan väg för det är på så sätt barnen får inflytande. Hon beskriver barns inflytande i planerade aktiviteter såhär;
Vi har en plan som vi tänkt men när det är små barn kan det ju bli något annat på vägen och det får bli som det blir ibland. (Malin)
Detta innebär att den planerade aktiviteten kan ta en annan vändning enligt Malin.
Hon fortsätter förklara att det är genom att lyssna på barnen och vara lyhörd som möjligheten att få syn på deras livsvärld, se deras intressen och kunna följa barnen.
För Malin är det viktigt att vara med barnen i deras lek det vill säga vara närvarande och höra vad de har att säga och på så sätt följa barnen och deras intressen.
Lisa menar också att det är viktigt att följa barnen och att det gör vi när vi fångar upp barnens kommentarer och lyssnar på vad dem har att säga. Hon ger ett exempel på när hon och arbetslaget i höstas följde ett barns fråga om ekollon;
Det har varit mycket ekollon på kullen i år och det var ett barn som undrade om korna gillade ekollon. Vi var inne på kor i vårt projekt innan. Vi fick söka fakta om det och så fick vi reda på att det var farligt för kor och det var superspännande. Det var ju inget som vi hade tänkt att ta med i projektet utan ett barns fråga blev det vi pratade om flera gånger sen. (Lisa)
Här visar hon att arbetslaget har följt ett barns fråga om ekollon och att detta blev en väg som inte var planerat från början. Hon förklarar att barnen nu säger ”ajaj mage”
när de ser ekollon och att på detta sätt får barnen driva projektet på ett visst sätt.
7.1.2 Lyhörd
I Malins beskrivning om barns inflyttande lägger hon lyhördhet och att lyssna på barnen vilket hon menar är grunden till inflytande. Är vi inte lyhörda för barnens kommentarer och frågor vet vi inte vad som intresserar barnen. Lisa berättar också om att lyhördhet och att lyssna på barnens kommentarer är vägen till barns inflytande.
Hon beskriver att det är viktigt att vara öppen hela tiden för barnen och låta det dra i väg till barnens intressen;
Det är viktigt att hela tiden vara öppen och lyhörd, vad är det barnen pratar om, vad frågar barnen och låta det dra iväg där barnen har sina intressen. (Lisa)
Fortsättningsvis förklarar Lisa att det är okej om det blir tokigt eller fel någon gång att man ska prova många gånger för att se vad barnen faller för och ta vara på det i både förskolans miljö och arbetet med projektet.
I observationen med Malin syns tydligt hur hon vill förstå vad barnen säger och anstränger sig för att se deras livsvärld. Med livsvärlden innebär, världen som den enskilda människan upplever den. I observationen målar barnen i målarrummet på avdelningen med flaskfärg och stora papper som ligger på bordet eller hänger på ett staffli. Barnen som är i tvåårsåldern har inte ett fullt utvecklat uttal och det är ibland svårt att höra vad de vill förmedla. I observationen kan jag se hur Malin gång på gång försöker lyssna på det barnen vill förmedla med sin målning.
Barn: Måla tomen Malin: Måla?
Barn: Tomten Malin: Tomten
I intervjun med Malin förklarar hon att det är viktigt att ställa rätt frågor till barnen för att barnen ska få inflytande i verksamheten. Detta syns i observationen när Malin ställer frågor till barnen om deras teckningar och är intresserad av deras svar. Att ställa rätt frågor handlar också om att få reda på barnens intresse och för att se vad som behövs tilläggas i miljön.
7.1.3 Närvarande
I samband med att Malin lyfter att barnen får inflytande genom att man är lyhörd för dem menar hon att det sker när man är närvarande med barnen i deras lek. Det är när vi är närvarande i det barnen gör som vi kan vara lyhörda och kan ställa frågorna menar Malin. När vi är närvarande kan vi stödja och inspirera barnen och vara lyhörda för att utmana barnen. Hon säger såhär
Det är viktigt att vara närvarande, stödja och inspirera barnen och att lyssna på dem för att kunna utmana vidare. (Malin)
Att vara närvarande är enligt Malin en grund för att barnen ska få inflytande i verksamheten. Är vi inte närvarande för barnen kan vi inte ge utlopp för barnens inflytande.
7.1.4 Miljö
Flertalet gånger under intervjuerna med både Malin och Lisa lyfts miljön i beskrivningen med barns inflytande. Det är barnen som vistas i miljön och den ska vara utformad efter den barngrupp som är på avdelningen just nu menar Lisa. För att
kunna inreda miljön efter barnen behöver vi vara lyhörda och se barnens intresse berättar Lisa. Lisa uttrycker det såhär:
Vi kan ta hjälp av barnen när vi ska inreda något nytt. (Lisa)
Senare under intervju återkommer miljön i arbetet med barns inflytande och hon förklarar;
Vi kan sitta med katalogen tillsammans med barnen och se om det är något dem pekar lite extra på. Det är viktigt att inte glömma barnen när man beställer och inreder. (Lisa)
Med katalog menar Lisa den katalogen personalen beställer inredning ifrån. Det är lätt att vi glömmer barnen när det ska gå fort menar Lisa. Helt plötsligt ska beställningarna vara inne och efteråt kommer tankarna, frågade vi barnen vad de ville ha i miljön eller om det är något de vill tillägga.
Malin lyfter också i intervjun att barns inflytande handlar om att tillföra material utifrån att vara närvarande och lyhörd i leken. Hon förklarar:
Att vara med i leken och se vad de behöver är en del i barns inflytande, vi kan se vad vi behöver tillföra för material eller utveckla. (Malin).
Här syftar Malin på att genom att tillföra nytt material efter vad barnen intresserar sig för, skulle vi kunna utveckla leken och utmana barnen i deras utveckling. Miljön handlar också om att ha tillgängligt material till barnen så de får välja vad de vill leka med. Fortsättningsvis säger Malin:
Det är viktigt att ha materialet tillgängligt så barnen kan välja vad de vill göra och vara närvarande så vi kan se vad barnen behöver ha i sin lek för att utveckla den. (Malin)
7.2 På vilket sätt tar förskollärarna till vara på och ger möjligheter till inflytande i planerade aktiviteter?
7.2.1 Följa barnen och deras intresse
Som tidigare beskrevs förklarar Lisa att följa barnen är ett sätt att ge barnen inflytande och det görs genom att man är lyhörd. I intervjun berättar hon ett exempel på hur hon följer barnen under sångsamlingar;
Jag spelar ofta gitarr med barnen här och ibland så hittar barnen på en ny vers, exempel på sången hjulen på bussen. Barnen vill kanske att en hund ska åka med på bussen och då hittar vi på en ny vers lite spontant men den finns inte i ursprungssången. Jag bjuder in barnen och låter dem vara med och bestämma lite. (Lisa)
Här visar Lisa att hon är lyhörd på vad barnen vill och följer dem. Det sker spontant och är inget som är planerat. Här fångas barnens intresse när hon är lyhörd och följer deras kommentarer om vad de vill ha för vers i sången.
7.2.2 Tillgängligt material
Både Malin och Lisa betonar att barns inflytande handlar om tillgängligt material. I observationen med Malin har hon materialet tillgängligt för barnen. Penslarna står på en stol så barnen ser och når dem precis som färgerna som står lite högre upp, dock ser barnen färgerna och har möjlighet att klättra upp på stolen så dem se ännu bättre.
I Malins beskrivning om tillgängligt material menar hon att materialet ska vara på barnens nivå. Samma beskrivning ger Lisa genom att säga:
Det är viktigt att barnen når och ser materialet. Barnen ska inte behöva be oss om material. (Lisa)
Lisa menar att materialet ska vara på barnens nivå vilket även Malin nämner med att materialet ska vara på barnens nivå så att de ska kunna välja vad de vill leka med.
7.2.3 Mindre grupper och personaltäthet
Malin lyfter att mindre grupper är en förutsättning för att vi ska kunna lyssna på barnen. Är alla barnen i samma grupp under hela dagen blir det svårt att lyssna på alla men när vi har mindre grupper är det lättare att lyssna på barnen. Det är också en förutsättning att det finns personal på plats för att kunna dela upp sig:
Finns det inte personal så kan vi inte vara i smågrupper och då kan vi inte vara med och lyssna som vi vill. (Malin)
Lisa lyfter också att mindre grupper är en fördel men menar att det är svårt att dela upp sig i de lokalerna som finns på avdelningen. Senare under intervju lyfter hon detta igen i ett sammanhang;
Ska man testa ett experiment är det fördel och en förutsättning att gå iväg med en liten grupp i taget. Att dela upp barngruppen är en stor fördel och under utevistelsen att kunna ta med sig fyra eller fem barn max, vilket gör det lättare att kunna fånga in allas kommentarer. Det är lite sådana strukturella förutsättningar också som är grunden. (Lisa)
Lisa menar precis som Malin att det är lättare att lyssna på barnen och deras kommentarer när det är en mindre grupp barn att lyssna på. Lisa benämner också att när man ska testa experiment att det är en fördel att man är i mindre grupper.
7.2.4 Tillåtande atmosfär
I observationen med Lisa sitter de i ett sagorum och ska läsa en bok om att gå på förskolan. I rummet finns en stor matta och ett bord med ett stort tyg över, på bordet ligger det en bok som Lisa inte ska läsa ur under observationen. Ett barn tar tag i boken på bordet.
Barn: Hålla den
Lisa: Okej, du vill hålla den
Lisa har i denna stund en tillåtande atmosfär genom att hon låter barnet hålla boken medan hon börjar läsa. Det gör inget att barnet håller boken eftersom det inte är ett störande moment. Lisa benämner också tillåtande atmosfär i intervjun och att det är att ge barnen inflytande, att man inte låser fast sig utan är öppen för barnen.
7.3 Svårigheter och förändringar inom bans inflytande
7.3.1 Inte bestämma hela tiden
Malin berättar att det finns en del svårigheter med barns inflytande. Hon ger ett exempel på när barnens inflytande blir ett hinder i förskolans rutiner, hon berättar det såhär;
Barnen vill kanske måla och det är inte alltid att det passar för att vi ska äta mellanmål snart och barnen kan inte börja måla. (Malin)
Gällande svårigheter med barns inflyttande och hur den påverkar barnens möjligheter till inflyttande berättar Malin att det ofta blir att man ska göra något som att gå ut eller äta mat. I de situationerna finns det också utrymme för barns inflytande genom att de får välja vad på bordet de vill äta eller vad man ska leka med ute. Lisa berättar också om svårigheterna att ge barn inflyttande på ett annat sätt vilket hon tycket är en utmaning ibland och förklarar det med ett exempel;
Om ett barn blir argt när vi ska sjunga en viss sång och hen vill inte att vi ska sjunga den men de andra femton barnen vill det. Det är viktigt att tänka varför gör barnet såhär kan man erbjuda barnet att gå till ett annat rum och sitta i soffan med en bok istället om den absolut inte vill vara med på sångsamlingen. Ett barn kan inte bestämma vad femton andra ska göra för att hen är på dåligt humör, det gäller att försöka vara lite flexibel och erbjuda ett alternativ om det är möjligt. (Lisa)
I exemplet förklarar Lisa att det är viktigt med att erbjuda andra alternativ för de barnen som inte vill det som de andra barnen vill. Ett barnen kan inte bestämma och ha inflytande över femton andra barn. Lisa menar att den sången som barnet vill sjunga kan man sjunga vid ett senare tillfälle istället.
Lisa förklarar också liknande som Malin gör med rutinerna att sitta vid bordet när det gäller vissa saker. Lisa berättar om att läroplanen pratar om mjuka övergångar från förskolans värd till skolan och att sitta vid bordet är ett sätt att vänja barnen vid att få vänta, ställa sig i ledet och dagens olika rutiner. Hon tror att det är viktigt att barnen får öva på det även om de strävar emot lite.
7.3.2 Vi bestämmer över barnens huvud
Lisa berättar om hur lätt det är att efteråt tänka att vi skulle involverat barnen i våra beslut. I intervjun ger hon ett exempel på hur förskolan beslutade om cykeldagar och hur hon i efterhand tänkte på att de inte involverade barnen för att de hade kunnat rösta på vilka dagar de vill ha.
Vi har inte haft några cyklar här på förskolan på jättelänge. När vi beslutade om att ta fram cyklarna igen var det vi i personalen som bestämde att vi ska ha cykeldag onsdag och torsdag. I efterhand tänkte jag, vi kunde faktiskt involverat barnen i det här, barnen hade kunnat öva på att rösta. (Lisa)
Exemplet visar på hur lätt det är att vi tar beslut som vi i efterhand tänker att barnen kunde varit med om. Lisa berättar att rösta med barnen är något som hon vill testa
mer av. Hon vill att barnen ska få vara mer delaktiga i utformningen av både innemiljön och utemiljön.
7.3.3 Barns inflytande – förändring i läroplanen
Malin ser en förändring inom hur begreppet barns inflytande har framställts och arbetas med inflytande genom åren som hon har jobbat. Hon berättar att man lyssnar på barnen på ett annat sätt och att hon tror att detta kanske beror på nya läroplanen.
Malin berättar såhär; ” Vi lyssnar på ett annat sätt nu, kanske efter nya läroplanen”.
Den stora förädlingen som hon ser är att barnen ska få inflytande i förskolans verksamhet. Genom att barns inflytande framställs på ett tydligare sätt i läroplanen nu än vad den gjorde förr ser Malin att det är enklare att jobba med barns inflytande nu när det är flera mål om barns inflytande.
7.4 Sammanfattning av resultatet
Resultatet visar att delarna går ihop med varandra vilket också uttrycks i intervjuerna med Malin och Lisa. Barns inflytande handlar om att följa barnen i deras tankar och intressen. Detta beskriver både Malin och Lisa i respektive frågeställning, både hur de beskriver barns inflytande och hur man möjliggör barnens inflytande. För att följa barnen ligger andra aspekter till grund nämligen att vara närvarande och lyhörd. Att vara närvarande menas med att vara med barnen i deras lek för att upptäcka vad som intresserar dem och vara lyhörd det vill säga lyssna på barnen när det uttrycker sina åsikter och bygga vidare på dem. Respondenterna beskriver också att miljön handlar om barns inflytande då de lyfter att miljön ska vara anpassad efter barngruppen som går på avdelningen just nu och vad som intresserar dem för tillfället. Materialet ska också vara på barnens nivå för att kunna möjliggöra att barnen kan välja vad det vill leka med utan att fråga pedagogerna om materialet.
Arbetet med att möjliggöra handlar också om att ha en tillåtande atmosfär menar Lisa vilket också uppfattas i observationen att hon har när hon låter ett barn hålla i en bok som de inte läser medan pedagogen läser den andra boken. Både Malin och Lisa benämner på olika sätt att arbeta i mindre grupper är en fördel. Malin lyfter att det är en förutsättning för barns inflytande och att genom mindre grupper kan vara mer närvarande och lyhörd mot alla barnen. Lisa förklarar att hon ser det som en nackdel med att lokalerna på avdelningen hindrar personalen att dela upp sig. Avslutningsvis berättar Malin om att barnen inte kan bestämma hela tiden eftersom förskolans rutiner ofta påverkar barnens inflytande. Lisa förklarar hur lätt vi bestämmer om olika saker som barnen kunde blivit involverade i. Malin berättar att hon ser en stor skillnad i läroplanen om barns inflytande när hon började fram till nu. Barns inflytande har framställts tydligare i dagens läroplan och att barnen ska få förutsättningar till inflytande. Respondenterna beskriver barns inflytande på liknande sätt som sammanflätas med hur man möjliggör barns inflytande.
