Torg som offentliga mötesplatser: En praktisk tillämpning av analysmetoder

(1)

1 Torg som off entliga mötesplatser

- En praktisk tillämpning av analysmetoder -

Amanda Adenholm & Helène Neerings Kandidatarbete 15HP

Fysisk Planering Blekinge Tekniska Högskola

2021-05-27

(2)

2

Torg som off entliga mötesplatser - En praktisk tillämpning av analysmetoder-

Amanda Adenholm & Helène Neerings Kandidatarbete 15HP

Grundnivå FM1473

Fysisk Planering 180HP Instutitionen för fysisk planering

Blekinge Tekniska högskola Handledare: Patric Karlsson Examinatorer: Jimmy Andersén Bertil Malmström

Alla fotografier och illustrationer är framtagna av författarna om inget annat anges.

Kartor är framtagna i arcGIS eller AutoCAD med grunddata tillhandahållen från Lantmäteriet,

Karlskrona Kommun, och Örebro Kommun.

(3)

3 Sammanfattning

Foto taget av: Corrie Neerings Oﬀ entliga rum som torg har en potential att att åter bli stadens huvudsakliga mötesplatser.

De sociala utbyten som sker på torg, att se och bli sedd, är viktigt för människors välmående.

Syft et med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som möjliggör att torg fortsätter upfylla sin viktiga funktion som mötesplatser i städer.

Metoderna som användes var litteraturstudie, fallstudie, och referensstudie.

Litteraturstudien resulterade i en kunskapsöversikt som vi tog med oss genom arbetets gång. I referensstudien undersöktes hur tre olika städer analyserar sina torg och vilka analysmetoder som användes. Städerna som valts för referensstudien är, Borås, Skelleft eå och Lund. Valet av dessa gjordes för att de tre städerna har stor geografi sk sridning och dess analyse kan generera riktlinjer som kan användas oavsett klimatzon eller geografi ska läge i Sverige. Utifrån resultatet av referensstudien valde vi analysmetoder för våra valda torg och dess platsanalyser.

Platsanalys utfördes på Stortorget i Karlskrona och Stortorget i Örebro. Gemensamt för dessa torg är deras storlek samt att en stor yta i dagsläget upptas av parkeringsplatser, samt att motortrafi k skapar barriärer för fotgängare och cyklister.

Följande är riktlinjer som vi kommit fram till i vårt arbete vilka vi anser är grundläggande för torg som mötesplatser:

- Identitet - Arbeta med platsens identitet för att öka attraktiviteten.

- Omgivning - Använda ett holistiskt förhållningssätt och planera torget i samklang med staden.

- Utformning - Utgå från människans dimension och behov.

- Möblering - Flexibel möblering för social interaktion och välmående.

- Användning- Ett torg för alla tillfällen.

- Tillgänglighet - med grundoﬀ entlighet.

(4)

4 Del 1

Inledning...s.7-14

Bakgrund...s.7-8 Problemformulering...s.9 Frågeställning...s.10 Syfte...s.10 Avgränsning...s.10 Teori...s.11 Metod... s.12 Metodkritik...s.13-14

Del 2

Kunskapsöversikt...s.15-19

Inledning

- Vad är en offentlig plats?...s.16 - Den offentliga sfärens utveckling...s.16

Hur används en offentlig plats?

- Typer av användning...s.17 - Transport...s.18 - Den fysiska strukturens påverkan...s.18 - Konsumption...s.19 - Det offentliga livets värden...s.19

Referensstudier...s.20-35

Inledning...s.20 Borås

- Bakgrund och syfte...s.21 - Kontext och lokala särdrag...s.21 - Analysen...s.22-23 - Generella planförslag...s.24-25

Skellefteå

- Bakgrund och syfte...s.26 - Kontext och lokala särdrag...s.26 - Analysen...s.27-28 - Generella planförslag...s.29

Lund- Bakgrund och syfte...s.30 - Kontext och lokala särdrag...s.30 - Analysen...s.31-33 - Generella planförslag...s.33 Vilka analysmetoder passar Karlskrona och Örebro?...s.34-35

Del 3

Fallstudier och resultat...36-79

karlskrona platsanalys

- Historia...s.39 - Viktiga byggnader kring stortorget...s.40 - Gator kring stortorget...s.41 - Stortorgets utformning...s.45 - Användning...s.47 - Diskussion och resultat...s.51 - Riktlinjer...s.52-53

Örebro platsanalys

- Historia...s.55 - Viktiga byggnader kring stortorget...s.57-60 - Gator kring stortorget...s.63-65 - Stortorgets utformning...s.67 -Stortogets möblering...s.70 - Användning...s.73 - Riktlinjer...s.74-75

Sammanfattande Diskussion...s.76-78 Slutsats...s.79 Slutord...s.80 Källor...81-83

Innehåll

(5)

5 Förord

Detta kandidatarbete är den avslutande kursen inom programmet fysiskt planering på Blekinge Tekniska Högskola. Vi vill börja med att tacka vår handledare Patrick Karlsson som stöttat oss i arbetet, kommit med goda råd, och gett oss hopp när vi tappat det. Vi vill även tacka Örebro kommun som varit enormt hjälpsamma och tillhandahöll information samt våra

korrekturläsare och familjer som stöttat oss genom arbetet. Tack även till dig som läser detta arbete.

Amanda Adenholm & Helène Neerings

(6)

6

Del I

- Inledning-

(7)

7 Bakgrund

Denna del utav arbetet syftar till att presentera bakgrunden till undersökningen och ämnet offentliga torg som

mötesplatser. I denna del introduceras även arbetets problemformulering, frågeställning, syfte, avgränsning, teori, samt metod.

Historiskt sett har offentliga platser använts som mötesplats för social interaktion och samlingsplats för rekreation. Av de publika stadsrum har torg oftast en central roll i staden på grund av dess många användningsområden.

Torg kan genom sin flexibla utformning

användas till exempelvist handel, lokala event, politiska manifestationer och större möten.¹ En offentlig plats definieras av Boverket som ett stadsrum vilket utgör en plattform för goda möten i en hälsosam och vacker miljö.² Problemet med en minskad användning av torgen är att möten och interaktionen på torgen minskar, vilket i sin tur bidrar till en mindre levande stadsmiljö.

En levande stadsmiljö bör bidra till ökade möten eftersom människan behöver en socialt god miljö. För att få en god livsmiljö behöver människan enligt Jan Gehl städer som;

“increase the quantity and quality of well- planned beautiful public spaces that are human in scale, sustainable, healthy, safe,

and lively.” ³

Detta är en av anledningarna till varför torg har valts som fokus för detta arbete och för att återskapa dessa som mötesplatser behövs det analysmetoder som verktyg vid utformningen och gestaltningen.

Med hjälp av analysmetoderna vill vi skapa en trevligare miljö för människor och främja vistelse i dessa publika stadsrum samt skapa

plattformar för goda möten i en hälsosam och vacker miljö.⁴

Stortorget Karlskrona

Torg har länge fått vara en stads huvudsakliga publika rum som inretts med monumentala och centrala byggnader. Stortorget i Karlskrona är ett exempel på detta och det finns flera monumentala byggnader som ingår i UNESCO världsarv. Fredrikskyrkan och Trefaldighetskyrkan är historiska byggnader från 1700-talet.

Karlskrona rådhus är också en monumental byggnad som ramar in torget. Den militära prägel som utgör en stor del av Karlskronas historia och utformningen av staden har lett till ett stortorg som har svårt att uppfylla den ursprungliga funktionen som mötesplats. Den ursprungliga funktionen av torget var för stora militäriska maktdemonstrationer, som idag till stor del har spelat ur sin roll i Karlskrona.

1.Boverket, torg.

2. Boverket, Byggnader och publika rum.

3.Jan Gehl, Cities for people, s. IX (g).

4. Lisa Hogdal m.fl., Arkitektur i offentliga rum, s. 4-7, 47.

Inledning

(8)

8

Genom att ha stora dimensioner på torget framhävs de monumentala byggnaderna och byggnaderna inger betraktaren en känsla av respekt.⁵

Stortorget Karlskrona har enligt oss en stor potential att utvecklas till en mer levande plats för att främja lokala möten i staden, eftersom användningen av Stortorget som mötesplats har minskat. Det är även därför vi har valt Karlskrona torg som studieobjekt.

Stortorget Örebro

Vårt andra studieobjekt är Stortorget Örebro som har anor från 1260, vilket innebär att stortorget Örebro är 420 år äldre än Stortorget Karlskrona. Stortorget Örebro är i dagsläget ett av Sveriges längsta torg.

Från början kallades torget för Stora torget. Sedan dess har stortorget förlängts i två omgångar.

Stortorget är omringat av historiska byggnader från olika årtal vilket framhäver stadens historia.

I jämförelse med Stortorget Karlskrona är Stortorget Örebro ett avlångt torg som både fungerar som boulevard med endast gångstråk och som torg. I väst avgränsas stortorget av Nikolaikyrkan medans Stortorgets östra del till stor del präglas av sin parkering och fungerar som vändplats. Parkeringen i stortorgets östra del bildar i dagsläget en barriär mot Oskarsparken vilket anses därför förhindra tillgängligheten.

Stortorget Örebro skiljer mycket i användning under årstiderna. På sommarhalvåret är det en mycket använd off entlig plats där det händer mycket. Under vinterhalvåret används det dock mycket mindre.

5. Boverket, Byggnader och publika rum.

(9)

9 Problemformulering

En trend som pågått i decennier inom fysisk planering är att den mänskliga dimensionen hamnat i skymundan. Fokuset har istället legat på trafikplanering. Dessutom har planeringsideologier, så som modernismen, medfört låg prioritering av offentliga platser, gångtrafikanter, och offentliga platser som en plattform för möten. Idag har alltså torget förlorat en del av sin grundläggande funktion som mötesplats.

“The traditional function of city space as a meeting place and social forum for city dwellers has been reduced, threatened or

phased out.” ⁶ Möten

Enligt Madanipour är möten i en stad något som är nödvändigt för människan. En stad som främjar möten är en socialt hållbar stad.⁷ Faktorer som ökar den sociala hållbarheten i staden är möjligheten till att se, lyssna och prata. Mötesformen i publika platser utgörs främst av att se och bli sedd, vilket även är den mötesform som är vanligast i staden som helhet.⁸

Transport

Torgen har under årens gång fått ge plats för motorfordon och parkeringsplatser. Det beror delvis på bilismens framfart under 1900-talet och att invånaren hamnade i skymundan. Förflyttningen av handeln till externa köpcentrum är bidragande faktorer som tillkommit i och med bilismen. Torgen var även en markyta som lätt kunde anpassas för motorfordon utan att göra större ingrepp i den fysiska miljön.⁹ En annan bidragande orsak till en minskad användning av torg är att när gångtrafikanter och motorfordon delar på en yta blir reglerna oftast på bilarnas villkor. Gångtrafikanter är stadens invånare som även de behöver sin plats i det offentliga rummen.

Förändrade handelsmönster är ytterligare en faktor som har påverkat torgets användning negativt. Bilismen gjorde det möjligt för handelsområden utanför stadskärnan. Enligt statistiska centralbyrån hade 84 % av alla städer i Sverige externa handelsområden år 2015. Ett handelsområde definieras av SCB som ett område där det finns

“minst fem detaljhandelsföretag, eller fyra detaljhandelsföretag, vilka tillsammans har minst

100 anställda”. ¹⁰

Dagligvaruhandeln har minskat sedan

1950-talet och livsmedelsbutikerna har fram till år 2000 minskat från 36 000 till 6 000. Detta medför att rörelse minskar i stadskärnan då det har bildats färre livsmedelsbutiker som tar större markyta i anspråk. Den här förflyttningen av handel och dess lokalisering har medfört en minskad användning av torgen som mötesplats och för att främja ett rikt stadsliv bör handel utgöra en stor del i stadskärnan.^11.

Andelen restauranger och caféer har även ökat markant. Detta är en positiv trend, men också en trend som gör att ytor under vissa delar av dygnet är stängda för allmänheten och därför inte anses som offentliga platser.

6. Jan Gehl, Cities for people, s. 4.

7. Jan Gehl, Cities for people, s.6-7.

8. Jan Gehl, Cities for people, s. 148.

9. Ali Mandanipour, marginal of public spaces in European cities, journal of urban design, s.277-276.

10. SCB, Statistik över handelsområden.

11. Boverket, Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling.

(10)

10 Syfte, frågeställning, och avgränsning

Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka torget som mötesplats och studera de faktorer som påverkar användningen utifrån ett socio-spatialt perspektiv. Vidare är syftet att undersöka torgens historiska utveckling fram till idag och identifiera de faktorer som gynnar torget som mötesplats.

Referensstudier kommer att göras utav tre utvecklingsprojekt för torg i tre svenska städer. Det ska göras två fallstudier utifrån ortsanalyserna och identifierade faktorer

kommer appliceras i fallstudien. Vidare är syftet att framställa två enskilda gestaltningsförslag ett för Karlskrona torg och ett för Örebro torg. Dessa grundar sig i undersökningen av analyserna och handboken.

Avgränsning

Detta är ett kandidatarbete inom området fysisk planering., vilket innebär att endast analysmetoder med koppling till den fysiska miljön kommer att appliceras på Karlskrona och Örebro torg. Matematiska analysmetoder som använts i referensstudierna kommer därför inte att diskuteras detta arbete.

En tematisk avgränsning har gjorts till torgplatser då dessa är bland de största och mest komplexa mötesplatser i dagens städer samt att de kan argumenteras ha förändrats mest i hur de använts under tidens gång.

Vidare har analyserna avgränsats till att endast undersöka torget som mötesplats.

En geografisk avgränsning har gjorts till Karlskrona och Örebro centrum då dessa är centrala delar i två större svenska städer med olika karaktär och båda kommuner i dess översiktsplaner anger torget vara centralt i utvecklingsarbetet.

Frågeställning

- Vad kännetecknar en god torgmiljö?

- På vilket sätt analyseras torg i de valda analyserna och handboken?

- Vilka analysmetoder i den studerade litteraturen och referensstudierna är relevanta för analyserna av Stortorgen i Karlskrona och Örebro?

- På vilket sätt kan ovanstående kunskap appliceras för att förstärka den befintliga torgmiljön i Karlskrona och Örebro?

(11)

11 Teori

Då samma fenomen kan studeras utifrån ett flertal perspektiv, avgränsas forskningsarbeten ofta till en teori som arbetet sedan använder till grund. En teori har som syfte att tydliggöra ett fenomen eller forskningsområde på ett specificerat sätt. Detta sätt beror på vilken teori som valts att använda under arbetet. Teorin fungerar som ett par glasögon vilka hjälper forskaren att analysera, tolka, och förstå den empiri som samlats in samt förklara och bedöma det som under arbetets gång har trätt fram.

12. Gottdiener m.fl., The new urban sociology s.19-20

Socio-spatiala perspektivet

Enligt det socio-spatiala perspektivet finns det två sidor till offentliga miljöer. Det första innebär en plats utformning, innehåll, och karaktär avgör vad det är som görs på platsen och vilka det är som vistas på den.

Detta innebär att en offentlig miljö antingen formas av människan eller formar människan.

Den andra sidan innebär att människor

tenderar att skapa nya miljöer som fyller deras behov. Planerare och arkitekter kan bestämma att det ska anläggas en ny park med fina gångstigar, men de har ingen kontroll över hur människor kommer att använda parken eller dess gångstigar när parken står färdig.¹²

Motivering till vald teori

Det socio-spatiala perspektivet har valts som teori för detta arbete då undersökningen analyserar på olika sätt de valda offentliga platserna och hur dess miljö påverkar

människor. Då det socio spatiala perspektivet har människan som fokus anses denna teori passa arbetet och dess inriktning på ett bra sätt.

(12)

12 Metod

Metoder är vetenskapliga tillvägagångssätt för att hämta in, systematisera, och kartlägga kunskap. De metoder som valts för att genomföra undersökningen i detta arbete är referensstudie, fallstudie, samt litteraturstudie.

Referensstudie

En referensstudie jämför likheter och skillnader i ett studerat objekt eller

fenomen. Vid en referensstudie kan både kvalitativa- eller kvantitativa analysmetoder appliceras. Vid kvantitativa referensstudier studeras flertalet referenser och det görs en generaliserad jämförelse mellan dessa.

Jämförelsen av referenserna kommer resultera i en analys som grundar sig i de data som genererats.¹³

Referensstudiernas underlag är en handbok och två analyser handplockade från tre olika kommuner i Sverige. Dessa kommuner har tagit fram en handbok eller analyserat ett torg för att få fram underlag till efterkommande planprogram. Grundkriterier för de utvalda analyserna och handboken är att de är framtagna av kommunen, är inte äldre än 8 år och att de innehåller analysmetoder som kan gå att applicera på Karlskrona och Örebro stortorg.

Fallstudie

En fallstudie är en kvalitativ istället för kvantitativ analysmetod, vilket innebär att fallstudier är applicerbara på individuella fenomen istället för flera. En fallstudie är en datainsamlingsmetod som används för ett känt fenomen som utspelat sig inom en viss tidsram. En fallstudie innebär även att man använder flera olika metoder, källor och data input för att skapa sig en helhetsbild (holistiskt synsätt) av fenomenet.

Det man analyserar är dokumentation om händelser, förhållanden erfarenheter eller processer. Fallstudien är oftast detaljerad och kan ge upphov till frågeställningar inför kvalitativ forskning.¹⁴ I detta arbete används platsanalys som grund för fallstudien.

En platsanalys uppmärksammar aspekter av betydelse i den bebyggda miljön och dess karaktär. Dessa aspekter består bland annat av struktur, typologi, gestaltning, samt de rum som har bildats.¹⁵ Genom analys av faktorer såsom ljus, grönska, material, och flöden samt genom att beskåda, erfara, och beskriva platsen

skapas en djupare förståelse för platsen som undersöks.

Platsanalysen ger även förståelse för hur platsen har vuxit fram och omformats under tidens gång, samt dess kvalitéer, brister, och utvecklingsmöjligheter. Dessa faktorer samt den djupare förståelsen för platsens förutsättningar ligger sedan till grund för det fortsatta planeringsarbetet.¹⁶ Platsanalyser går att genomföra på ett flertal sätt, bland annat genom observationer, intervjuer, och undersökningar av kartmaterial.

Litteraturstudie

En litteraturstudie innebär en granskning av litteratur. Med litteratur i detta fall menas publikationer såsom avhandlingar, vetenskapliga artiklar, rapporter, analyser, handböcker, och vetenskapliga böcker.¹⁷

Genom att systematiskt, kritiskt, och metodiskt granska litteraturen söker man svar på det syfte som sammanställts för arbetet.¹⁸

13. Sharan B Merriam, 1994, Fallstudien som forskningsmetod. s. 64.

14. Martyn Denscombre, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. s.65 15. Boverket, Platsanalyser.

16. Boverket, Lär känna din ort!, s.49-50.

17. Umeå Universitet, Vetenskapliga publikationer.

18. Karlstads Universitet, Vad är en litteraturstudie?.

(13)

13 Metodkritik

Alla forskningsmetoder och vetenskapliga förfaranden har sina för- och nackdelar. I den eller de valda metoderna som valts för ett arbete ska metoderna utöver att besvara frågeställningen, även positivt utväga över nackdelarna. Det är av stor vikt att forskaren är medveten om de för- och nackdelar som varje vald metod medför. Detta för att kunna motverka de funna nackdelarna och höja arbetets validitet.¹⁹

19. Sharon B Merriam, Fallstudien som forskningsmetod, s.23.

20. Sharon B Merriam, Fallstudien som forskningsmetod s.20.

21. Stuart Farthing, Research design in urban - a Student’s guide, s. 204-205.

22. Johannes Lindvall, Fallstudiestrategier, s.276-277.

Referensstudie

Liksom med andra kvalitativa metoder är resultatet induktivt; Det vill säga att resultatet innebär att forskaren undersöker individuella fall och försöker arbeta fram en eller flera generella regler. Detta innebär att det krävs någon form av generalisering. Kritiken som riktats mot denna typ av metod är att de baseras på denna induktiva logik, vilket i kombination med de subjektiva observationer som forskaren utför, inte anses vara tillräckligt pålitliga för att ligga till grund för slutsatser.²⁰

Det finns olika typer av generalisering som är viktiga att veta om är metoder som Firestone har arbetat fram. Den generaliseringen som är relevant för vårt arbete är “case-to-case”

translation även vilket kallas för “transferability”.

Det innebär att om man ska applicera analysens resultat måste detta sluta i förklaringar av fenomenet. Det som referensstudier länge har kritiserats för är att de ofta resulterar i en beskrivning av fenomenet istället för en förklaring av jämförelsen.²¹

Fallstudie

En fallstudie är en undersökningsmetod som studerar ett fenomen i en kontext. Syftet med en fallstudie är att hitta mönster och förklaringar.

Detta hollistiska synsätt gör att materialet kan användas vid vidare forskning för att hitta samma mönster när man tittar på liknande fenomen. Fallstudier innebär ofta att forskaren måste använda sig av ett flertal metoder för att forska fram material som kan ge underlag för att hitta en eller flera förklaringar. Fallstudien tittar på komplexiteten och på djupet istället för bredden.²²

Fallstudier tenderar att sakna den mängd data som andra metoder har. En av anledningarna till detta är att det finns risk för etiska problem i samband med insamlingen av eventuella personlig uppgifter som behövs för studien. De anses därför vara bättre lämpade att undersöka en process istället för mätbara slutprocesser.

Vidare kritik som riktats mot fallstudier är att det kan ta lång tid att samla in tillräckligt med material för att kunna dra slutsatser.

Trots detta finns även risk för att studien blir för ingående, vilket leder till att den istället blir svårläst. Forskaren själv kan även argumenteras vara en felkälla, då mycket av de slutsatser som formuleras baseras på vad forskaren anser vara rätt, istället för empirisk data. Detta innebär även att forskaren måste vara extra försiktig och i möjligaste mån undvika att personliga värderingar skrivs in i arbetet.²³

Platsanalys

En av Platsanalysens största fördelar är att de tillför värdefull information om hur platsen ser ut och används i dagsläget. Platsanalyserna har utvecklats från att endast vara inriktade på att bevara orten och dess karaktär till att även behandla andra aspekter viktiga till den fysiska planeringen såsom sociala, ekonomiska, och kulturella värden.²⁴

En viktig nackdel vid platsanalyser är att det finns risk för att författarens åsikter om platsen präglar dess analys.

23. Sharon B Merriam, Fallstudien som forskningsmetod, s.46.

24. Boverket, Lär känna din ort!, s.32.

(14)

14

Litteraturstudie

En litteraturstudie kan vara kvalitativ, eller kvantitativ. Vid en kvantitativ litteraturstudie analyserar man flertalet texter för att kunna jämföra och generalisera kunskapen. Vid en kvalitativ analys kan texterna studeras på fler nivåer än en och antalet texter minskas eftersom metoden ofta är mer tidskrävande.

När antalet texter minskas ökar vikten av urvalet. Författarens syfte och erfarenheter om ämnet kan lättare färga litteraturen. Det är därmed av vikt att vara källkritisk och använda sig av flertalet källor vid en litteraturstudie.

Liksom vid kvalitativ undersökning kan litteraturstudier leda till extrapolation, vilket innebär att ett fenomen som sker vid ett fall inte sker vid ett annat och att man generaliserar detaljerad kunskap.²⁵

25. Beck, Tatano, Generalization in quantitative and qualitative research: Myths and strategies.

(15)

15

Del II

- Kunskapsöversikt-

(16)

16 Inledning

I denna del av arbetet framförs tidigare forskning och kunskap inom ämnet och undersöks de olika referensstudierna. Här förklaras även centrala begrepp inom arbetet.

Vad är en offentlig plats?

Begreppet offentlighet används i många olika sammanhang. Offentlighet inom fysisk planering beskriver stadens allmänna rum, d.v.s. rum som har en gemensam användning av kommunens invånare. I en stad räknas till exempel gator, torg, och parker som offentliga platser. Ett torg kan liknas vid ett rum där byggnadernas fasader representerar väggarna och gatorna samt torgets markbeläggning representerar golvet.

Sören Olsson nämner att motsatsen till offentliga miljöer är de privata miljöerna, men han lägger även till en dimension och använder begreppen halvprivata och halvoffentliga miljöer.

Halvoffentliga miljöer enligt Olsson är rum som är tillgängliga under en viss tid och med en förväntan att besökaren ska betala för att få vistas på platsen, t.ex. ett café.

Den halvprivata sfären å andra sidan är ett rum där människan måste inneha en behörighet att besöka rummet, exempel på halvprivata rum är trapphus och bostädernas innergårdar.

Sören Olsson myntar begreppet

26. Sören Olsson, Det offentlig livets förändrningar, s.5-6.

27. Olsson, m.fl., Lokala torg - Liv, miljö och verksamheter på förortstorg s. 46.

28. Olsson, m.fl., Lokala torg - Liv, miljö och verksamheter på förortstorg s. 51-52.

grundoffentlighet vilket innebär att man får vistas i rummet så länge man följer lagar och regler, t.ex. en öppen torgyta.²⁶

Den offentliga sfärens utveckling

Habermas och Sennett är två framstående författare i ämnet om offentlighetens roll. Enligt Habermas och Sennett växte den moderna demokrati vi har idag fram under 1700-talets gator, torg, kaffehus, och teatrar i England och Frankrike.²⁷

Tidigare stadsplanering skapade rum som i sin tur fick sociala definitioner. Dessa sociala definitioner definierade vad som ansågs acceptabelt i den offentliga miljön och vilka som fick vistas i rummet. Till skillnad från tiden innan 1930-talet har, i och med modernismen och funktionalismen, gränserna mellan det privata och offentliga minskats. Användningen är därmed inte lika definierad som tidigare eftersom det skedde en rumsupplösning. Den privata sfären är till skillnad från det offentliga mer begränsad, men den enskilda ägaren kontrollerar den fysiska utformningen.²⁸

(17)

17 Hur används en offentlig plats?

Typer av användning

Jan Gehl nämner två kategorier där aktiviteter som sker i de offentliga rummen antingen är

“necessary” eller “optional”. Direkt översatt blir detta nödvändiga eller valbara aktiviteter. Jan Gehl föreslår en skala där de har olika grad av betydelse för medborgaren. De aktiviteter som är viktiga och nödvändiga är de som sker i vardagen såsom inköp och transporter.

De som är valbara är de sociala möten eller konflikter som uppstår spontant.²⁹

Olsson å andra sidan nämner tre

användningar för offentliga rum och det är praktiska, sociala, och det offentliga rummets upphov till upplevelser och känslor. Enligt Olsson har torg en praktisk användning vilket kan vara posta brev, hämta en pizza eller hämta ett paket. Det sociala livet innebär de möten som uppstår på offentliga platser.

Jan Gehl, William.h. Whyte och Matthew Ciolek är författare som har sett en återkommande regel vid användningen av torg. Torgen har en tendens att fyllas snabbare om folk redan använder torget, beskrivet med Whytes ord:

29. Jan Gehl, cities for people, s.20-23.

30. William H. Whyte, The social life of small urban spaces, s.19.

31. William H. Whyte, The social life of small urban spaces, s.61-65.

32. Björn Andersson, Öppna rum - om ungdomarna, staden och det offentliga livet, s. 254.

de undviks eftersom det kan ske något obehagligt eller farligt på grund av att dessa ytor “tillhör” den mörka sidan av det offentliga livet. Andersson ställer de här motpolerna mot varandra och beskriver att samtidigt som festivaler, evenemang och andra aktiviteter sker i de offentliga rummen övervakas de och regleras utifrån lagar och regler.³²

“What attracts people the most, it would appear, is other people”.³⁰

Camillo Sitte skriver å andra sidan att

torgen används mindre för offentliga fester, i vardagen. Sitte nämner även att torgens syfte är att skapa ljusinsläpp och luft och skapa avbrott i stadens struktur. Torgens syfte är att vara ett rum som är utformad efter syftet att visa upp stora monumentala arkitektoniska verk.

Det offentliga livet har en ljus och mörk sida som både Andersson och William. H. Whyte skriver. Whyte skriver om “the undesirables”

och att dessa bidrar till en utformning av en fysisk miljö som är otillgänglig och oattraktiv eftersom man planerar bort sittplatser och skapar en plats som utesluter människans behov.³¹

Å ena sidan är det offentliga livet en plattform för möten mellan alla sociala gränser såsom kulturella eller sociala. Å andra sidan kan vissa publika platser inge otrygghet och

(18)

18

Transport

Transporter och inköp har sedan 1920-talet fått övertaget vid utformningen av de offentliga ytorna. Skiftning i detta fokus har lett till att gestaltningen av torgen formas efter dessa nödvändiga aktiviteter.³³

Fokuset i utformningen av torg i den offentliga miljön har skiftat från hur människan använder de offentliga rummen till funktioner så som transport.³⁴

Camillo Sitte nämner att man ska hålla

torgens mitt fria eftersom nya monument kan störa de redan använda stråken som finns på torgen. Innan kartläggningen av större torg fanns spår i leran på torgen som visade var stråken gick och konstellationer placerades på de platser som var trafikfria på torget. Därför är torgen som “växt” fram i större utsträckning asymmetriska.³⁵

33. Olsson, m.fl., Lokala torg - Liv, miljö och verksamheter på förortstorg s. 292–293.

34. Jan, Gehl, cities for people s. . 35. Camillo Sitte, Stadsbyggnad, s.28–29.

36. William H. Whyte, The social life of small urban spaces, s.24-39.

Den fysiska strukturens påverkan

Whyte menar att det som har störst inverkan på hur stor del av medborgarna som använder ett torg beror på andelen möjliga sittplatser.

Han nämner även att det inte bara är höjden, utformningen och sortens sittplats som spelar stor roll utan även placeringen. Placeringen är viktig eftersom de inte används om de är för lite aktivitet kring sittplatserna.³⁶

“People tend to sit where there are places to sit.”³⁷

Whyte skiljer aktiviteterna på torgen i större städer och mindre städer, han nämner att skalan i mindre städer är viktigare än större eftersom befolkningsunderlaget är mindre bidrar detta till offentliga platser som behöver mindre skala. Städer som har offentliga ytor med oproportionerlig skala tenderar att få ytor som omvandlas till markanvändning för bilar och transport.³⁸

Enligt Anjan Chatterjee föredrar människor öppna platser som ger betraktaren en

överblick och på så sätt lättare upptäcka fara.

Dessa öppna platser måste däremot ha en plats som inger en känsla av trygghet och skydd.³⁹

Isabelle Sjövall nämner i sin bok begreppet mormorseffekten, den innebär att när en äldre dam sitter på en parkbänk indikerar det att platsen är trygg. Hon nämner även att orienteringen i en stad är viktig eftersom det också inger en känsla av trygghet, större monument och det är bra att bygga städer efter logiska mönster eftersom många känner sig osäkra när man inte vet om man står på en plats för gångtafikanter eller för bilar. Det blir ett orosmoment och man kan känna sig obekväm på platsen.⁴⁰

37. William H. Whyte, The social life of small urban spaces, s.28.38. William H. Whyte, The social life of small urban spaces, 90-91.

39. Isabelle Sjövall, Designfullness, s. 16–18, 24-27.

40. Isabelle Sjövall, Designfullness, s. 175-177.

(19)

19

41. William H. Whyte, The social life of small urban spaces s.17-18, 28.

42. Sören Olsson, m.fl., Lokala torg - Liv, miljö och verksamheter på förortstorg, s.46-48.

43. Björn Andersson, Öppna rum - om ungdomarna, staden och det offentliga livet Göteborg universitet, s. 33-34.

44. Björn Andersson, Öppna rum - om ungdomarna, staden och det offentliga livet Göteborg universitet, s. 33-35.

45. Olsson, m.fl., Lokala torg - Liv, miljö och verksamheter på förortstorg s.55- 59.

46. Olsson, m.fl., Lokala torg - Liv, miljö och verksamheter på förortstorg s.293-294.

Konsumtion

När William H. Whyte studerade livet på torgen i New York, under 1970-talet, använde folk torget till att sitta, solbada, och äta picknick, men antalet folk under andra tider på dygnet var låg. Tidpunkten då flest använde torgen var speciellt vid lunchtid. Vi lunchtid användes de offentliga platserna till att sitta och äta lunch, vilket innebar att både sittplatser och grönytor är viktiga för faktorer som påverkar vistelsetiden på torgen. Sitthöjd, trappor, bänkar, gräsmattor och murar i

olika utformning är det som räknas som

sittplatser.⁴¹ Detta är praktiska och nödvändiga användningar av torgen, eftersom det är en del i vardagslivet.

Städer har sedan 80-talet ökat sin

marknadsföring kring kultur och evenemang.

Torget och offentliga platser har även fått en ökad andel av restaurang- och kaféliv. Han nämner även att dessa har ett konsumtionskrav och att dessa därmed är en del av den halvoffentliga sfären. Enlig Olsson är det offentliga livet kopplat till ett mindre antal stråk och rum i staden än tidigare.⁴²

Olsson använder begreppet tolerans, och det handlar om en ökad tolerans mot olikheter och likheter eftersom möten sker i dessa offentliga miljöer varje dag.

Den tredje punkten handlar om Samhörighet och medborgaranda är en viktig del för invånarnas och stadens Identitet. Offentliga platser såsom torg utgör oftast hjärtat av staden, medborgaren kan vara en del utav helheten d.v.s. att medborgaren är en del av samhället.⁴⁴ Den fjärde punkten handlar om offentlighetens värde för demokratin. Ett exempel som politiska manifestationer kan färga offentliga platser och ge dessa en politisk identitet, exempel är himmelska fridens torg och Vaclavplatsen i Prag. Dessa platser kan vara ett komplement till demokratiska ståndpunkter som är viktiga i en demokrati såsom diskussion, debatt och möjligheten till att utföra demonstrationer.⁴⁵ Ur en demokratisk synvinkel är torgen en spegelbild av vad demokrati innebär, ett

gemensamt utrymme som är tillgängligt för alla.

Torg är allmän platsmark och den kommunägda marken är till skillnad från den privatägda alltid öppen för allmänheten.⁴⁶

Det offentliga livets värden

Värdet av det offentliga livet ligger i de spontana sociala utbyten som uppstår på de offentliga.

Detta värde medför att medborgaren har tillgång till stadslivet och de möten som uppstår i de offentliga rummen. Det offentliga livet kan, enligt Björn Andersson, ge möjlighet till:

• Lärande

• Avkoppling och rekreation

• Rum i rummen som ger avskildhet

• Politisk praktik ⁴³

Olsson tar upp fyra anledningar till varför det sociala livet är viktigt för att skapa en ett rikt offentligt stadsliv. Den första punkten tar upp möten, som Olsson och även Madanipour nämner är möjligheten till att bli sedd och kunna iaktta en del av stadslivets värde.

Den andra punkten tar upp begreppet tolerans.

Invånaren utövar tolerans omedvetet i de offentliga rummen. Detta beror på att när personer i de offentliga rummen inte har

kulturella eller ekonomiska förväntningar kan ett etniskt utbyte ske i en neutral miljö.

(20)

20 Referensstudier

I detta avsnitt presenteras de tre referenstudier som utförts. Fokuset i detta arbete ligger på analysverktygen och de riktlinjer som redovisas i studierna. Övrigt material som tillhör dessa analyser såsom bakgrundsmaterial eller pågende planeringsprojekt kommer därför inte att behandlas i detta arbete.

De tre valda referensstudier är:

Borås Kommun Handbok för Stadsmiljön

- Förtydligande kring riktlinjerna för Stadsmiljön i Borås -

Skellefteå Kommun Analys av Skellefteå torg - Underlag för program till torget -

Lunds Kommun Torgstrategi

- För en levande stadskärna -

(21)

21 Borås

Bakgrund och syfte

Syftet med handboken som Borås kommun framställde är att underlätta planeringen samt skapa och förtydliga de befintliga planeringsstrategierna i den off entliga stadsmiljön, den gavs ut 2017.

I handbokens inledande del redovisas en rörelseanalys över staden och i resterande delen av handboken redogörs för hur det off entliga rummet ska planeras. I denna del samordnas riktlinjer för hur bland annat möbler, markbeläggning, och belysning ska utformas. Bakgrunden till handboken är att Borås stadscentrum ständigt växer och kommunen såg ett behov av att samordna de befintliga off entliga platserna.⁴⁷

“Utformningsprinciperna i handboken ska hjälpa till att skapa trygga och lättorienterade miljöer och att det ska

kännas säkert att ta sig fram längs prioriterade stråk i vår innerstad.” ⁴⁸

Kontext och lokala särdrag

Borås befinner sig i Sveriges sydvästra del i Västra Götalands län och är Sveriges 13 e största stad. Stadens ursprung är en liten kyrkby som hette Torpa och var beläget kring det som i dag är Carolikyrkan. År 1622 utfärdade kung Gustaf Adolf II stadsrätt till Torpa så att bönderna legalt kunde sälja sina varor inom stadens gränser, och namnet ändrades till Borås. Under 1600-talet växte textilindustrin fram som kom att prägla den lilla industristaden och stod för de stora befolkningsökningarna tills tekokrisen hände kring 1950. I dagsläget har Borås en blandad industristruktur.

Borås har vuxit som stad från att ha 80 invånare 1646⁴⁹ till att ha 113 714 invånare 2020.⁵⁰ Detta har medfört en stor ökning av stadens yta och lett till att de kringliggande byarna och städerna även har ökat i storlek och befolkning. År 2015 gjorde Borås kommun en ny tätortsindelning där de tidigare förorterna Tosseryd och Frufällan numera ingår i Borås tätort.⁵¹ I den nya indelningen beslöts även att stadsdelarna Simonsland och Druvefors ska ingå i Borås stadskärna.⁵² I och med det beslutet ändrades

47. Borås kommun, Handbok för stadsmiljön, s.3.

49. Borås Kommun, Borås historia.

50. SCB, Folkmängd, topp 50.

51. Borås Kommun, Invånare i tätorter 2018, yta 2015.

stadsstrukturen från att enbart ha bestått av rutnätsstruktur till att vara en blandning av rutnät- och icke-rutnätsstruktur. Handboken framställdes för att skapa ett karaktäristiskt

“Borås-sammanhang”⁵³ med analyser och riktlinjer som kan appliceras och användas i olika planerings- och byggsammanhang i hela staden.

(22)

22

Handboken har gjort en rörelseanalys som utgångspunkt. I denna analys har Borås kommun gjort en avgränsning av området de vill analysera, i detta fall Borås stadskärna. Sedan har huvudsakliga rörelsemönster observerats och kategoriserats i fem kategorier. Dessa är:

Huvudstråk, Stråk, Promenadstråk, Planerat stråk, Målpunkter.

Analysen

Huvudstråk

Handboken definierar huvudstråk som stråk där den största rörelsen sker i staden, med undantag för stråket mellan Borås resecentrum och högskolan. Vidare dras slutsatsen i handboken att huvudstråket

troligtvis leder mellan de största och viktigaste målpunkterna som finns inom staden. Att huvudstråket innefattar de mest populära shoppingstråken är en vidare observation som gjordes.⁵⁴

Stråk

Stråk i Borås handbok definieras som övriga betydelsefulla stråk och förbindelser mellan huvudstråket och målpunkter, men som inte är lika använda som huvudstråket och där det är mindre rörelse.⁵⁵

Promenadstråk

Promenadstråk definieras som stråk som är lämpade endast till gångtrafik. Dessa promenadstråk är även lämpade som rekreationsstråk.⁵⁶

(23)

23

Planerat stråk

De planerade stråken som påpekas i handboken är stråk som i dagsläget inte finns, men som planeras att anläggas i syfte att underlätta rörelsen inom staden och till huvudstråket. Nya planerade stråk längs och över ån Viskan ges som exempel på detta.⁵⁷

Målpunkter

Målpunkterna i rörelseanalysen definieras av kommunen som de viktigaste offentliga målpunkter inom Borås centrum. Kommunen har även valt att inkludera kommersiella verksamheter som målpunkter. Detta motiveras genom att dessa verksamheter bidrar till att öka rörelsen längs de definierade stråken samt påverkar hur rörelsen sker inom staden vilket innebär att de fungerar som målpunkter i staden.⁵⁸

Motivering

Enligt Borås kommun är det målpunkterna som förutsätter rörelsestråken och dessa stråk löper mellan de olika målpunkterna.

Vidare menar kommunen att det är viktigt att rangordna de olika stråken för att underlätta arbetet att göra Borås mer lättorienterat.

De stråk som har högst rangordning, i handbokens fall huvudstråken, ska enligt kommunen utformas så att de utstrålar dignitet. De övriga stråken i rangordningen bör utformas liknande, men inte i samma utsträckning. Detta är enligt handboken för att underlätta orienteringen i staden och leder till ett minskat behov av skyltar. I samma anda ska de minsta gatorna utformas enklast.

Genom denna rangordning kan besökare intuitivt avläsa rangordningen i stråken och följa huvudstråken till de huvudsakliga målpunkterna.⁵⁹

(24)

24 Generella planförslag

Handboken för stadsmiljön i Borås har delat in utformningen och generella förslag i nio kategorier:

• Stadens golv

• Stadens möbler

• Stadens grönska

• Stadens konst

• Stadens nyttobyggnader

• Stadens belysning

• Stadens skyltar

• Stadens uteserveringar

• Stadens evenemang

61. Borås kommun, Handbok för stadsmiljön, s.14-15.

Stadens golv

Denna kategori behandlar vilken typ av markbeläggning handboken anser staden ska ha. Enligt dessa riktlinjer ska torg ha en stenbelagt mönsterläggning vilken ska bjuda in folk att stanna upp. Vidare bör

mönsterläggningen vara mer exklusiv än andra platser i staden för att belysa torgets historiska funktion som största mötesplats.⁶⁰

Stadens möbler

På torg identifierar handboken ett större behov av möbler. Bänkar bör ställas ut där rörelseanalysen fastlägger att besökare vistas och uppehåller sig mycket. Likaså finns det ett ökat behov av sopkärl i samband med bänkarna då det skräpas mer där

människor uppehåller sig. Sopkärlen bör enligt handboken även placeras längs rörelsestråken.

Planteringskärl med växter ska även dessa placeras där besökare väljer att uppehålla sig. Detta för att höja upplevelsevärden samt förstärka rumsbildningen.⁶¹

Även cykelparkering räknas som stadens möbler. Dessa ska enligt handboken placeras i sidokant så att de inte övertar och dominerar

stadsrummet. Handboken föreslår vidare att dessa ska placeras vid torgets entréer. Det föreslås även att pollare kan användas för att betona torgets entréer.⁶²

Stadens grönska

Grönskan på torget föreslås främst utgöras av träd, planteringar, och planteringskärl. För att framhäva torgets historiska betydelse rekommenderas även att grönskan bör anläggas på rad för att öka det formella intrycket som torget borde ha. Detta kan i sin tur förstärkas genom att använda formklippning på träden.⁶³

Stadens konst

Borås kommun har lagt stor vikt på konsten i staden och menar att konsten skapar trivsel och välbefinnande hos invånarna.

Genom konstinstallationer sätts prägel på de olika platserna inom staden. Handboken betonar dock att konsten kommer att stå kvar mycket länge och kan bli framtida historiska minnesmärken, så stor vikt måste läggas på vilken typ av konstinstallationer som ska placeras.⁶⁴

(25)

25

Stadens nyttobyggnader

Under kategorien nyttobyggnader omfattas byggnader som är nödvändiga för att staden ska fungera. Här är de generella riktlinjerna att torg i största möjliga mån ska hållas öppna för att behålla dess karaktär. Tekniska byggnationer såsom elskåp ska utformas så att de passar in i stadsrummet och inte dominerar.⁶⁵

Stadens belysning

Torgets belysning sker enligt handboken efter andra förutsättningar än exempelvis gaturum. Här ska belysningen istället utformas utefter torgets karaktär och hur den genom historien har använts. Fasadbelysning är något riktlinjerna belyser som mycket användbara på torg då dessa ses bra på håll samt bidrar till att forma rumsbildningen även i mörkret. Här föreslås även att off entliga byggnader ska belysas mer, medan privata byggnader belyses mindre. Detta för att belysa byggnadens status och funktion. Det är även mycket viktigt att ljussättningen på torget samspelar med angränsande gator och rum så att en harmonisk stadsbild skapas.⁶⁶

Stadens skyltar

De skyltar som finns på torget ska vara anpassade efter dess karaktär och samspela med stadsmiljön. Fristående skyltar såsom gatupratare råds att undvikas då de ofta står i vägen för funktionshindrade. Om det ska stå sådana skyltar rekommenderas det att de placeras i möbleringsstråken.⁶⁷

Stadens uteservering

En stads uteserveringar ska passa in i dess omgivning, och utformas på så sätt att de förhöjer stadsmiljön. Dess design och utformning bör därför anpassas till torgets karaktär och arkitektur. För torghandel

rekommenderas att utpeka en plats på torget så att den inte blir dominerande eller inkräktar på stadsbilden.⁶⁸

67. Borås kommun, Handbok för stadsmiljön, s.40, 43.

Foto taget från Borås Handbok för stadsmiljön

(26)

26 Skellefteå

Bakgrund och syfte

Skellefteå kommun har tagit fram en

styrgrupp, projektledare och projektgrupp i samarbete med planavdelningen (BMK) och samhälls-utvecklingsavdelningen (KLK) i samråd med gatu- och parkavdelningen (TK) för att analysera Skellefteå torg. Analysen gavs ut 2013. Syftet med analysen är att den, tillsammans med tidigare utredningar som gjorts, ska ligga till grund för ett nytt program för Skellefteå torg.

69. Ulf Lundström, Skellefteås och norra Västerbottens historia under 1000 år.

70. Ulf Lundström, Skellefteås och norra Västerbottens historia under 1000 år.

71.SCB, Tätorternas landareal, folkmängd och invånare per km²2005 och 2010.

72. Skellefteå kommun, Analys av Skellefteå torg, s.6.

Kontext och lokala särdrag

Skellefteå befinner sig i Västerbotten län i Sveriges Nordöstra del. Stadens ursprung är Skellefteå socken som bildades rund 1320-talet samtidigt som dess första träkyrka byggdes. Den huvudsakliga industrien i socknen har ändrats från att under 1300-talet främst ha varit fiske och boskapshållning till att under 1620-talet ändra till gruvarbete.

Kring 1720 började Skellefteå socknen att utvecklas mot ett industrisamhälle. Detta dels på grund av ökade kunskaper inom jordbruket samt lättade handelsrestriktioner. 1845 fick Skellefteå stadsrättigheter.⁶⁹ Invånarna i Skellefteå har vuxit från att år 1750 vara ca 4000⁷⁰ invånare till att i dagsläget ha ca.

32775⁷¹ invånare.

Det har uppmärksammats från Skellefteå kommun att dess torg i dagsläget inte är ett attraktivt stadsrum och att det finns brister i dess utformning och funktion vilket har lett till att torget inte utnyttjas till dess fulla potential.

Analysen av torget är ett första steg i att framföra de brister platsen har samt åtgärda dessa.⁷²

(27)

27 Analysen

Analysen

Analysen tar upp Skellefteå torgs historia genom en platsanalys och denna resulterar i en nulägesbeskrivning vilken beskriver Skellefteå torgs utformning, grönska och användning. Det har även genomförts en solstudie och en SWOT- analys. SWOT -analysen valdes av kommunen för att

rapporten ska hitta torgets styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

Skellefteå kommun har dessutom utgått från fem punkter i ett försök att fånga den upplevda dimensionen av torget. Metoden utgår från att analysera torget utefter

funktionell dimension, social dimension, visuell dimension, tidsdimension, och den upplevda dimensionen. En ytterligare del i analysen är att den tar hjälp av kvantitativ analysmetod där en utvärdering från både medborgare och politiker har använts. Konsekvensanalysen utgår även från ett nollalternativ d.v.s. Vad som händer om ingen förändring av torget sker.

73. Skellefteå kommun, Analys av Skellefteå torg, s.7.

74. Skellefteå kommun, Analys av Skellefteå torg, s.8-9.

75. Skellefteå kommun, Analys av Skellefteå torg, s.12-13.

Torgets Historia

Under detta kapitel redovisas platsens historia från 1919 då platsen var hälften så stort via resten av 1900-talet tills det officiellt blev ett torg år 1989. Det framgår här även att byggnaderna som ligger längs med torget anlades innan platsen blev till torg, vilket enligt Skellefteå kommun skapade den

naturliga inramningen och ligger till grund för hur ett nytt torg kan gestaltas.⁷³

Byggnader runt torget

Skellefteå kommun har i sin platsanalys redovisat de byggnader som angränsar till torget var för sig. Här framgår det när byggnaderna anlades, hur många våningar byggnaden består av, Hur många entréer byggnaden har mot torget, Vad för funktion byggnaden har och om den är privatägd eller ägd av kommunen samt övrig information om byggnaden som kan vara av vikt till vidare planering.⁷⁴

Gator runt torget

Likasom analysen redovisar torgets angränsande byggnader presenterar den

även de gator som angränsar till torget. Här redovisas vad för trafik som vistas på gatan, om den har cykelväg, samt övrig information som är viktig att förmedla om respektive gata.

Utformning

Under utformningen har torget delats in i två delar; den norra respektive södra delen. I detta kapitel redovisas i detalj hur och av vem torget är utformat samt hur det är möblerat.

Det framgår att den södra sidan innefattar en kiosk och en fontän där det sätts ut sittbänkar på sommaren. I den norra delen av torget finns den öppna torgytan, sittbänkar, och busshållplats. På vinterhalvåret är dessa sittbänkar de enda sittmöjligheterna, men är placerade där den skottade snös läggs, så de är svåra att nå.

Här redovisas det även att torget kan upplevas som osäkert ur ett trygghetsperspektiv då speciellt bra belysning saknas. Detta följs av en detaljerad redovisning av torgets belysning och resultatet av en belysningsinventering som gjordes 2012 där det framkom vidare brister i belysningen och dess underhåll.⁷⁵