Arsredovisning 1996 VOLVO

VOLVO

o

Arsredovisning 1996

; "f"•; . ·~~ •.

:, .-·:"

. .· . . ^~. . ^. ·.

ör tre år sedci:n beslöt Vcnvo att koncentrera · alla tillgangliga re'surser till fordons~ och

^{·,< · .}

. ^'·

.

^{.· . .}

transportmedelsrörelsen för att bibehålla och förstärka Volvos långsiktiga .lönsamhet i en av världens mest konkurrensutsatta branscher.

Sedan 1994 har kamverksamheten

för~

stärkts genom aktieförvärv och f6retagsköp, samtidigt som verksamheter utanför for- dons- och transportmedelsrärelsen at'Yttrats till ett varde att 3 4 miljarder kronor:

Idag har Volvo en verksamhetsstruktur där personbilar och tunga kommersiella fordon står för cirka hälften vardera av koncernens försäljningsvärde. soliditeten har förbätt- rats och handlingsutrymmet ökat.

Betydande resurser satsas på att utveckla koncernen genom offensiv produkt- och processutveckung, introduktion av nya produktfamiljer och ökat utbud av tjänster som till exempel finansierings- och service- kontrakt.

Investeringarna i det industrielL'l systemet ökar får att stärka den internationella när- varon och närheten till kunden. Marknads- satsningamLl fokuseras till strategiskt vikti- ga regioner: Återförsäljarnätet, service- och reserodelsverksamheten vidareutvecklas.

>Jmstaget vtsa.· ~rt' v!kt~ga produktnyhf>ter från Volvo

• VOlvo C70 Coupe

• Volvo VN for d~n nordaiTlf".llkanska lastb•lsmarknaden

• en rr;r !_leneF.droil gravrttask;nto.r fdn Volvo Constrvcbon Equ1 pme.1t

·.:

. 4 KOn(.emchefens.kommentar PöTValtnbtgsbetätt~ . 8 Trender och tendenser lOOlll

fordonsmdustnn · Il Satsem&ar för framoden 14 Volvos miljoarbete

· 16 Vo1vo Personvagnar Nytt personbilsprogram .

22 Volvo Lastvagnar Volvo VN i Nordamenka

28 Volvo Bussar

30 Volvo Construction Eqwpment · ·

.··-'.

4

Koncernchefens kom.m.entar

. . ~ . . re år har nu gått sedan Volvos ändrade strategiska inriktning presenterades. Volvos resurser har under denna period koncentrerats på att skapa en konkurrenskraftig for- donsrörelse. Parallellt med detta har avvecklingen av ägarintressen utanför fordonsrörelsen genomförts i ett högt tempo. Denna process är nu i det när- maste slutförd. Ägarintressen till ett värde av 34 miljarder kronor har av- vecklats. Utförsäljningarna har i enlighet med våra ambitioner genomförts på ett sätt som stärkt Volvos finansiella ställ- ning och skapat mervärde för aktie- ägarna samtidigt som ansvarsfulla indus- triella lösningar för de berörda bolagen åstadkommits.

Volvos nettoresultat ökade under 1996 tilll2.477 miljoner kronor. Resultat- ökningen var främst en följd av avytt-

ringen av drygt två tredjedelar av vårt innehav i Pharmacia & Upjohn som genererade en realisationsvinst på 7. 7 66 miljoner kronor. Volvos rörelseresultat för fordonsrörelsen 3.619 miljoner kronor var dock otillfredsställande.

De omfattande förlusterna för vår last- vagnsrörelse i USA var ett svårt bakslag och Volvo Personvagnars resultat är fortfarande otillfredsställande, även om trenden är positiv. Volvo Construction Equipment behöll en god, om än svagare lönsamhet trots

vikande

volymer.

Även Volvo Aero, som gynnades av en starkt ökad försäljning av civila flyg- motorkomponenter redovisade ett till- fredsställande resultat. Utvecklingen för Volvo Bussar och Volvo Penta var nega- tiv främst till följd av oförmånliga valuta- kurser .

Volvos finansiella ställning har under de senaste åren successivt stärkts. Mot den bakgrunden delade vi förra året ut inne- havet Swedish Match till Volvos aktie- ägare. Trots detta har vi idag fmansiella nettotillgångar som uppgår till cirka 12 miljarder kronor. Det ger inte bara handlingsfrihet att utveckla koncernen i linje med våra planer. Det ger oss också möjlighet att på nytt återföra till aktie- ägarna en inte oväsentlig del av den vär- detillväxt som ägt rum. Styrelsen kom- mer därför att föreslå inlösen av egna aktier med en aktie per 20 Volvoaktier.

Den minskning av det egna kapitalet som blir resultatet innebär också en bättre möjlighet att uppnå uppställda avkastningskrav.

Ansträngningarna för att stärka Volvos konkurrenskraft och att skapa sund lön- samhet i fordonsrörelsen har nu högsta prioritet. Vi genomför genomgripande förbättringar i våra industriella system

6

Koncernchefens kommentar

i syfte att uppnå effektivitet och skalför- delar, både genom internt förändrings- arbete och genom strategiska samarbeten.

Ökad marknadsorientering och bättre geografisk balans skall också bidra

till

att stärka Volvos långsiktiga konkurrenskraft.

Volvo har fattat beslut om etableringar i Indien och om ytterligare satsningar i Kina. Frukterna av vår långsiktiga utvecklingsstrategi i dessa och andra till- växtregioner kommer att skördas en bit in på 2000-talet. Vår idag etablerade lastvagnsverksamhet i sydarnerika bygg- des upp med samma långsiktighet.

Förvärvet av Volvo Construction Equip- ment har givit den tunga sidan av Volvo en bredare bas med en stabil andel av koncernens försäljning. Inom denna del av koncernen, med lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och industri- motorer, som alla har en stark position inom sina respektive segment, finns betydande synergier att utvinna genom samarbeten mellan de olika affårsom- rådena. Volvo Personvagnar däremot söker skalekonomi genom flexiblare produktion och processer samt genom samarbeten med externa partners.

Volvo Personvagnars positiva resultat- trend under 1996 förklaras av ytterligare fokus på kostnaderna samt nya effektiva- re arbetsmetoder, men även av ökad för- säljning av den nya mellanklassbilen Volvo S40N 40. Vidareutvecklingen av grundinvesteringen i Volvo 850 fort- satte under 1996 med en successiv komplettering av nya och exklusivare varianter. Under hösten introducerades

Volvo S70N70-den nya generationen Volvo 850 - med försäljningsstart kring årsskiftet. Under året premiärvisades också den exklusiva Volvo C70 Coupe och efter årsskiftet Volvo C70 Cabriolet.

Därmed har Volvo Personvagnar under en tvåårsperiod förnyat sitt produktpro- gram med sex modeller/varianter. Målet är en kontinuerlig och parallell utveck- ling av nya modeller för att nå högre volymer och ökade intäkter. Förändring- en innebär att vi går från långa produkt- livscykler med utdragna introduktions- tider och stegrande produktutvecklings- kostnader

till

tätare modellintroduktio- ner och en jämnare nivå avseende kost- nader för att utveckla dessa produkter.

Volvo Lastvagnar vidtar kraftfulla åtgär- der för att sanera verksamheten i USA och att introducera PH-teknologin i sitt produktionssystem över hela världen.

Under 1996lanserades Volvo VN för den amerikanska marknaden och Volvo NH i Australien, båda baserade på den framgångsrika PH-serien. Tillverkningen av dessa sker i Volvos anläggningar på respektive marknad. I Brasilien pågår förberedelser för montering av PH-serien.

Volvo Construction Equipment och Volvo Bussar deltar genom förvärv aktivt i pågående strukturomvandlingar, vilket ger förutsättningar för bolagen att växa på världsmarknaden och konkur- rera med de bästa i respektive bransch.

Vi har en händelserik period bakom oss.

De närmaste åren kommer sannolikt inte att bli mindre händelserika. Styrel- sens och ledningens hela uppmärksam- het riktas nu mot transportmedelsrörel- sen när koncernen står inför en rad stra- tegiskt och strukturellt viktiga beslut.

Jag lämnar nu Volvo efter fem år som verkställande direktör och koncernchef och överlämnar till Leif Johansson. För mig personligen har det varit en spän- nande tid i en av världens mest upp- märksammade och konkurrensutsatta branscher. Jag har under mina resor och vid möten med människor fått bevis för att våra produkter är välkända och upp- skattade över hela världen. Den konse- kvens med vilken Volvo sedan starten har utvecklat kvalitet och säkerhet har vunnit största respekt och gett oss en unik profil. Vi har därför hög trovärdig- het när vi nu intensifierar arbetet med vårt tredje kämvärde, miljö. Volvos målmedvetna miljöarbete är en investe- ring för framtiden. Detta, tillsammans

med den kompetens och beslutsamhet som finns i Volvos organisation gör mig trygg i förvissningen om att Volvo ska kunna möta 2000-talet som en konkur- renskraftig och självständig fordonstill- verkare.

Sören Gyll 19 februari 1997

7

8

Förvaltningsberättelse

Trender och tendenser inom fordonsindustrin

ärldens fordonsindustri förändras i snabb takt.

Från att tidigare ha bestått av lokala industrikoncerner med fokus på hemmamarknaden är de ledande fordonsföretagen idag glo- bala aktörer.

Den relativt blygsamma mark- nadstillväxten inom OECD, tillväxt- ambitioner inom industrin och nya fordonstillverkare, främst från Syd- ostasien, innebär växande överkapa- citet, stark konkurrens och ökad globalisering. Omstruktureringen av branschen fortsätter med uppköp, samgåenden och projektsamarbeten.

Ökade krav inom miljö och säkerhet fordrar omfattande investeringar i teknisk utveckling. Processutveck- ling, ny teknik och nya arbetsformer i ett globalt perspektiv är nyckelfak- torer för ökad produktivitet och sänkta kostnader.

'lbtalmarknadens ulveckling.

Efterfrågan på gods- och person- transporter växer och är i hög grad relaterad till den ekonomiska utvecklingen.

Enligt branschanalytiker förväntas försäljningen av tunga lastbilar öka

med 1-2% per år inom OECD och 7-8% i Asien fram till år 2005. För- säljningen av personbilar i dessa områden beräknas öka med 1-2%

respektive 4-5% årligen. Marknaden för tunga bussar väntas växa med

l-2% årligen under samma period.

På de asiatiska marknaderna utan- för Japan kommer den ekonomiska tillväxten samt investeringar i vägar och anläggningar att resultera i väsentligt ökad efterfrågan på tunga lastbilar och anläggningsmaskiner.

För kollektiva persontransporter förutses en övergång från enklare lastbilsbaserade bussar till mer moderna bussar. De centraleuro- peiska länderna kommer, efter en initialt starkare marknadstillväxt, att alltmer följa den västeuropeiska utvecklingen. Inom Ryssland, och andra länder inom f d Sovjetunionen, liksom Afrika, är tillväxttakten mer svårbedömd.

Den största efterfrågan på person- bilar kommer även den att finnas företrädesvis utanför OECD, men ökningen där sker från låga nivåer.

Utvecklingen inom OECD kommer att präglas av allt fler modellvarianter och produktspecifikationer för att möta skiftande kundkrav.

Positionerlng l värdekedJan. Flera av de större fordonstillverkarna kon- centrerar verksamheten till kärn- rörelsen och lämnar sina engage- mang i icke-fordonsrelaterade verk- samheter. Vidare görs ompositione- ringar i värdekedjan, dvs i alla delar av produktlivscykeln ifrån utveck- ling och konstruktion till slutlig kontakt med kunder och användare.

I ökande omfattning drar sig företag helt eller delvis ur sådana avsnitt i värdekedjan som inte bedöms vara strategiskt nödvändiga att äga. I des- sa delar ökar samverkan med utval- da partners samtidigt som de strate- giskt viktiga delarna i värdeked j an får allt större fokusering.

Ökad kundorientering. Affarsut- veckling och långsiktig planering sker idag utifrån väl definierade kundgrupper, vars specifika krav och behov styr produkt- och pro- cessutvecklingen.

Personbilstillverkarna strävar efter att bredda sitt utbud till nya seg- ment och nischer. VJSSa prestigebils- tillverkare ökar närvaron i småbils- segmentet, s k downsizing, medan andra satsar på nischprodukter som t ex minivans och sport utilityfordon.

W Lönsamhetsutveckling rl Världsmarknadens utveckling 1987-2000

·Ett 20-tal personbilstill- verkare och ett 20-tal lastbilstillverl<are är idag aktiva på världs- marknaden. Endast ett få1al har en verksem- he1sstruktur som liknar Volvos. Rörelsemargi- nalen för dessa visas härintill.

inom fordonstndustrin", 1989-1996

9

6

3

~D ~

'ii ii

~

~

_~ ^1!1!11 liiil ^-- Mercedes Benz, Mitsubishi, Renault, Fia1, VAG ^Volvo Källa: Årsredovisningar och kvartalsrapporter

Il

MilJoner personbilar

4(1

35

30

25

l ~

_f

_{Il -}

Personbilor

- - Lastbilar

'lllsen1at lastbilar•

•••• 800

•• ••

••

700

800

500

• Inkluderar f d Comeconländerna, Kina och Indien fr o m 1 993

Värdekedjan inom fordonsindustrin

Antal modeller per plaltform eurapelsk bilindustri

,-

1200

^1995.

modelfer/platttorm klllla:Salomon ~IAC..

B

M6Ur20DO

•

lO

Trender och tendenser inom fordonsindustrin

Inom lastvagnar och bussar an- passas produkterna i större utsträck- ning till respektive användningsom- råde och arbetsuppgift. Det gäller exempelvis naturgasbussar för bätt- re miljö i tätorter och låggolvsbus- sar för högre bekvämlighet och god tillgänglighet även för äldre eller rörelsehindrade personer. Lastbilarna anpassas till specifika arbetsuppgifter där påbyggnaden och efterfordonet alltmer integreras med själva lastbils- chassiet.

För att uppnå största möjliga kundtillfredsställelse och samtidigt följ a hur kundernas behov utvecklas krävs en väl etablerad relation med kunder och slutanvändare. Det sker genom ett större utbud av mjuk- varor, i form av finansieringslös- ningar som t ex leasing och service- avtal.

Ökad kundanpassning, tillväxt- mönster i olika regioner och den handelspolitiska utvecklingen höjer kraven på lokal tillverkning i sam- band med nya marknadssatsningar.

Konkurrensen för att få fotfäste i nya tillväxtregioner är hård och de politiska riskerna i vissa fall bety- dande. Etableringarna sker ofta i samarbete med en inhemsk partner.

Ny teknik och nya arbetsformv.

Sedan 1980-talet har betydande effektivitetsförbättringar uppnåtts.

Inom produktutveckling och kon- struktion har modultänkandet fått genomslag. Fordonet byggs upp av ett antal moduler, vars grundkon- struktion är gemensam för flera modeller. Därmed kan fler varianter och modeller utvecklas ur samma grundkoncept (s k plattformstän- kande) samtidigt som arbetsinne- hållet minskar. Genom ett process- orienterat arbetssätt samlas kompe- tens inom utveckling, inköp och

produktion för parallell utveckling av respektive modul. Detta arbets- sätt förkortar ledtidema, vilket ger kostnadsreduktioner samt skapar kvalitetsförbättringar och ger möj- lighet till kundanpassade produkter.

Inköpsfunktioner samordnas och samarbetet med underleverantörer fördjupas. Detta medför enhetliga kvalitetskrav, leveranser av större komponentsystem, kortare ledtider och global anskaffning.

Produktionsanläggningarnas flexi- bilitet är avgörande för kundorder- styrd produktion av flera modeller och varianter i samma system. Större personbils-och lastbilstillverkare samordnar produktionsprocesserna i flera regioner, för att skapa en glo- bal industristruktur baserad på skal- fördelar och flexibilitet.

I distributionsledet kan högre effektivitet uppnås genom ökat samarbete mellan marknader och koncentration till färre men större återförsäljare.

IT får en allt större betydelse för såväl produkt som process.

'1/"åglrd'ken odl .-.'liljÖn. Vägtrafiken är den största enskilda källan till ut- släpp av koloxid, kväveoxider, kol- väten och flera andra ämnen som på- verkar miljön. De miljökrav som ställs på nya fordon skärps kontinuerligt.

Merparten av utsläppen kan eli- mineras genom effektivare motorer, renare bränslen och avgasrening. En modem bensindriven personbil ut- rustad med katalytisk avgasrening släpper ut ca 90% mindre skadliga avgaser än en äldre bil. Utsläppen av koloxid, kolväten och partiklar från en tung dieselmotor är idag ungefår 85% lägre än 1975. Nya renare fordon fasas successivt in inom OECD och kommer att med- föra att utsläppen sjunker fram till sekelskiftet.

Ytterligare förbättringar kan åstadkommas genom effektivare transportplanering. För att bidra till detta utvecklas nya, databaserade hjälpmedel för intelligenta trans- portsystem. Godstrafiken kan då ut- föra mer arbete med färre fordon än idag. Också kollektivtraflken kan bli attraktivare genom att erbjuda snab- bare, bekvämare och säkrare resor.

Den katalytiska avgasreningen har reducerat emissionerna från kol- oxid, kolväten och kväveoxider. Ett större problem är utsläppen av kol- dioxid, som är den dominerande antropogena växthusgasen. För att minska dessa måste förbrukningen av fossila bränslen reduceras radi- kalt genom energisnålare fordon och bränslen som är förnyelsebara.

Ny motorteknik, effektivare transmissioner, lättare material m m kan reducera bränsleförbrukningen med cirka 15-25% fram till år 2005, jämfört med 1990 års nivåer. På längre sikt krävs dock infasning av nya alternativa bränslen och ytter- ligare teknikutveckling.

Utvecklingen går snabbt och det fums flera alternativ som har förut- sättningar att bli viktiga komple- ment. Tillgängliga alternativ har dock idag svårt att konkurrera med dieselolja och bensin. Begränsade tillgångar, låg energitäthet, höga kostnader och outbyggda system för framställning och distribution är hinder som måste överbryggas.

Vilka drivsystem som industrin väljer att vidareutveckla och kom- mersialisera avgörs av vilka mark- nadsförutsättningar som kommer att skapas för olika bränslen. Att fårdigställa infrastrukturen för ett nytt bränsle i ett land beräknas ta 5-1 O år. Att utveckla fordon för motsvarande bränsle tar 2-3 år.

satsningar för framtiden

om ett led i Volvos inrikt- ning att koncentrera samt- liga resurser till fordons- och transportmedelsindustrin görs stora insatser för att effektivisera och förstärka koncernen. Målsätt- ningen är att nå nya kundgrupper, optimera de industriella och kom- mersiella systemen samt öka närva- ron på viktiga marknader.

Nya kundgrupper. För att nå nya kundgrupper och erbjuda förstklas- siga produktprogram investerar Volvo betydande resurser i produkt- utveckling. Prognostiserade årskost- nader

ror

produktutveckling den kommande femårsperioden är drygt 50% högre än den genomsnittliga årskostnaden under de senaste fem- ton åren.

För närvarande lanseras de första produktema som är ett resultat av Volvos nya produktstrategi; Volvo C70 Coupe och Volvo C70 Cabrio- let, Volvo Personvagnars nya nisch- bilar; Volvo VN för den nord- amerikanska lastbilsmarknaden;

samt de första modellerna av en helt ny generation grävmaskiner från Volvo Construction Equipment.

För att rationalisera och effektivi- sera byggs de nya personbilarna och

lastbilarna utifrån ett s k modulkon- cept där grundkonstruktionen för olika modu1er (exempelvis golv, instrumentbräda, kompletta dörrar, drivlinepaket) är gemensamma för flera produkter och tillsammans utgör delar i ett "flexibelt byggsats- system". Det innebär att olika modeller innehåller flera gemen- samma komponenter eller system, vilket genererar skalfördelar vid utveckling, inköp, produktion och distribution.

Investeringar i ökad kapacitet och flexibilitet. Utvecklingen av nya produkter ökar behovet av investe- ringar. Produktionsapparaten anpas- sas inte bara till att producera större volymer utan även till högre flexi- bilitet där flera modeller och varian- ter kan tillverkas i samma produk- tionssystem utan större industriella förändringar.

Ett exempel är personbilsfabri- ken i T orslanda där omställnings- investeringar genomförs för att till- verka fler bilmodeller i samma pro- duktionssystem och NedCars fabrik i Bom där Volvo och Mitsubishi till- verkar respektive personbilsmodel- ler i samma produktionslinje.

Volvo Lastvagnar har de senaste

åren investerat i ökad kapacitet och flexibilitet i samtliga komponent- och sammansättningsfabriker samt hos underleverantörer. I Umeå slut- fördes en utbyggnad av hyttkapaci- teten under 1996 och i New River Valley i USA invigdes en ny hyttfa- brik.

Som ett led i uppbyggnaden av en global industriell struktur har Volvo Construction Equipment inlett ett utbyggnadsprogram i fabriken för lastmaskiner och ram- styrda dumprar i Asheville, USA.

Vid anläggningarna i Sverige foku- seras investeringarna på ökad pro- duktivitet.

Ökad marknadsnärvaro. Volvos målsättning är att komma närmare kunderna både vad det gäller pro-

. duktlon och service. satsningarna

fokuseras mot de växande markna- derna för bilar och transportpro- dukter i Sydostasien.

Volvo Personvagnar har sedan ett antal år stora volymer som import- bil i Japan och i vissa av länderna i Sydostasien. För att ytterligare ut- veckla denna affar etablerade Volvo Personvagnar under 1996 en ny marknadsorganisation i Singapore och utnämnde "Asia Pacific" till ett

Produktutveckllngskostnader, fordonsrörelsen Omrilkrwd 1111 11198..,. penningviinie

Investeringar l anläggningar, fordonsrörelsen Omrikn.t1111 1996 W5 pennlng•lirde

l

4

l

6

4

För åren före 1 993 ingår typbundna verktyg i produkt·

utvecklingskostnader och därefter i årets investeringar.

11

l i l

l

12

satsningar för framtiden

Större investeringar, samarbetsavtal och förvärv 1996

eget marknadsområde. Också Volvo Bussar, Volvo Construction Equip- ment och Volvo Penta bildade under året självständiga affärsregioner i området, samtliga med Singapore som bas.

På vissa tillväxtmarknader görs koncerngemensamma satsningar, där de affarsområden inom Volvo som etablerat sig i regionen banar väg för de andra. Ett exempel är Volvo Lastvagnar som etablerar en produktionsanläggning i Indien och Volvo Bussar som sedan 1994 har en produktionsanläggning i Kina i samarbete med kinesiska intressenter.

I Nordamerika har samtliga affårsområden sin största eller näst största marknad. Undantaget är Volvo Bussar som under 1995 för- värvade 51% i den kanadensiska busstillverkaren Prevost för att öka sin närvaro på den nordamerikanska kontinenten. På den latinamerikan- ska kontinenten har Volvo Lastvag- nar, Volvo Bussar och Volvo Con- struetian Equipment en stark posi- tion, medan Volvo Personvagnar ökar sin närvaro genom nya försälj- ningsbolag.

För att stödja marknadsbolagen investerar Volvo inom säljfinansie- ring. Det gäller framförallt den tunga dieselmotorbaserade delen av koncernen som erbjuder nya kund- lösningar, med allt från finansiering och försäkring till reservdels-och serviceavtaL

Volvo Personvagnar Utveckling av marknads·

organisationen. Nytt sälj- finansieringsbolag.

•

Volvo Lastvagnar Uppgradering av kapa- citet och flexibilitet i lastbilsfabriken i New River Valley. Etablering av säljfinansieringsverk·

sam het.

• • •

l

^VolvoAero

. • 1

Förvärv av aktier i

e

The AGES Group.

Volvo Construction Equipment Investering i anlägg·

n ingen i Asheville för produktion av ram·

styrda dumprar och hjullastare.

•

Omstnllldurertng llnnsdlen. Volvo Bussar och Volvo Construction Equipment har en uttalad tillväxt- strategi och deltar i omstrukturering av respektive bransch genom for- värv och samarbeten.

Volvo Bussar har, förutom de förvärv för ökad integration i kaross- industrin som skedde 1994 (Aaben- raa Karrosserifabri.k A/S och Drög- möller Karosserlen Gr.nbH), ingått nya samarbeten under 1996 med Merkavim Metal Works Ltd i Israel och finska Carrus Oy i Polen. Ytter- ligare ett samarbetsavtal tecknades under året med Shanghai Automo- tive Company Ltd i Kina.

•

Volvo Lastvagnar Förberedelse för montering av Volvo FH i Brasilien.

Volvo Construction Equipment forvärvade i slutet av 1995 den franska tillverkaren av r.ninigrävma- skiner, Groupe Pel-Job.

•

e

Produktionsanläggningar, helägda

•

e - • -

delägda eller friståE.t

Volvo Lastvagnar Ökad flexibilitet och kapacitet i Tuvefabriken.

VolvoAero Nytt samarbete med tyska flygmotortillver- karen MTU på områ- det lågtrycksturbiner.

Volvo Lastvagnar Utbyggd hyttfabrik i Umeå.

Investeringar i komponenttill- verkningen i Skövde, Köping och Lindesberg.

---r-=-==-~~========~---~

Volvo Personvagnar Ökad flexibilitet i Torslanda- fabriken.

•

Volvo Construction Equlpment Ny komponentfabrik för dumpertillverkning i Braås.

•

Volvo Person·

vagnar Ökad kapacitet och miljö- anpassning av måleriet i Gent.

Volvo Bussar Produktionsanläggning i Polen i samarbete med finska Carrus Oy.

••• •

•

e

Volvo Lastvagnar Volvo Personvagnar

e

Utökad säljfinansierings- verksamhet i Europa.

Volvo Lastvagnar Investeringar för utökad kapacitet i de euro- peiska slutmonterings- fabrikerna

Gemensamt reserv·

delslager i Gent för Volvos dieselmotorbase- rade verksamhet.

Produktions·

samarbete i Israel.

•

Volvo Lastvagnar Produktions- och marknadssamarbete i Pakistan.

Volvo Lastvagnar

Volvo Bussar Samarbeten med kinesiska partners i Xian;

kapacitet 1.500 bussar 1998, och i Shanghai;

kapacitet >500 bussar 1 998.

•

Volvo Personvagnar, Volvo Bussar, Volvo Construction Equipment och Volvo Penta Nya marknadsorganisationer

• ^•

•

Ny produktionsanläggning i Indien; kapacitet 4.000 lastbilar fullt utbyggd.

•

• •

Volvo Personvagnar

Volvo Lastvagnar Etablering av säljfinan·

sieringsverksamhet i Australien.

Under 1996 utvecklade Volvos produktde- signers ett nytt skyltprogram för använd·

ning inom koncernen. Skyltarna utgör en viktig kontakt med kunden och är en del i Volvos nya ID-program som kommer att introduceras runt om l världen, med bör·

lan 1997.

•

13

14

Volvos miljöarbete

V

olvos mål är att senast år 2000 rankas som en av de transportmedelstillverka- re som kommit längst i arbetet med att minska miljöpåverkan från pro- dukter och processer. Marknaden efterfrågar allt mer miljöanpassade produkter och de miljökrav som ställs på nya fordon skärps kontinu- erligt. Ett framgångsrikt miljöarbete är därför en viktig förutsättning för långsiktig konkurrenskraft och lön- samhet.

Under första hälften av 1990- talet var mellan 20 och 30% av Volvo Personvagnars kostnader för produktutveckling relaterade till miljöförbättrande åtgärder. Under den kommande femårsperioden bedöms andelen öka till 50%.

Orsaken är insatser för att reducera bränsleförbrukning och minimera utsläpp för nya bilar.

När det gäller investeringar är trenden den motsatta. Under första hälften av 1990-talet var cirka 50%

av Volvo Personvagnars investering- ar att hänföra till miljörelaterade åtgärder. Främst gjordes stora inves- teringar i nya målerianläggningar.

Tlllverlc:nlngsproceuen Ftil'll"*nlng

II I

all l

Under återstoden av decenniet bedöms andelen sjunka till under 30%, i samband med att fokus för- skjuts till förebyggande åtgärder.

En helhetasyn på miljön. Miljö- arbetet inom Volvo utgår från en hel- hetssyn på hur verksamheter och produkter påverkar miljön och inte- greras allt mer i det dagliga arbetet på alla nivåer i företaget. Fram t o m

1997 kommer över 40.000 anställ- da, leverantörer och återförsäljare att ha utbildats i miljöfrågor. Senast 1998 ska system för effektiv miljö- styrning tillämpas vid 40 av Volvos enheter runt om i världen. Livs- cykelbedömningar används i allt fler utvecklingsprojekt och modern, miljöanpassad teknik införs succes- sivt vid Volvos anläggningar.

Produkter. Den absoluta merparten av den miljöpåverkan som orsakas av motorfordon uppstår under an- vändningsfasen. Därfor har utveck- lingen av fordon och motorer med lägre miljöbelastning hög prioritet.

Redan nu finns ett flertal produkter i Volvos program som uppfyller de

Emi5sioner

NO x ⁵⁰²

emissionskrav som kommer att träda i kraft vid början av nästa sekel. På nästa sida redovisas utsläppen från Volvos personbilar, lastbilar och bussar jämfört med lagkrav. Specifika miljöprojekt som presenterades under 1996 redovisas under respek- tive affärsområde i årsredovisningen.

T111werknlngspruc:essen. Volvos målsättning är att välja tillverk- ningsprocesser som är så skonsarn- ma mot miljön som möjligt.

Nedan presenteras de tre senaste årens förbrukning av energi och vatten samt utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och lösningsmedel för Volvos samtliga 42 majoritetsägda anläggningar världen över. Dessutom presenteras data för miljöfarligt avfall.

.Atenrinning. Merparten av Volvos arbete när det gäller återvinning av fordon bedrivs sedan 1994 vid forskningsanläggningen ECRIS (Environmental Car Recycling in Scandinavia) i Jönköping.

I juni 1996 antog Sveriges Riks- dag en förordning om producent-

Miljöfaltigl nfall

Uppgifterna avser endast produktionsprocesser odl omfa:ttar ex- empelvis Inta transporter. Data för energiförbrukning är bilserade pli uppmätta värden. l data för vattenförbrukn l ng In gir kylvatten.

Emissionsdata lir baserade pill beräkningar. Uppgifter om miljö- farligt avfall bygger plli beräkningar och uppskattningar.

Flera av anliggningsrna har varit l Volvos ägo endast under en dal av dan redovisade perioden. Detta gilller bland annat de som ingår i Volvo Construction Equipment, som Volvo äger sedan juli 1995. Data för 1994 och 1995 Innefattar saliledes även miljö- påverkan som kan hinföras till tidigara ägare.

l totalsiffrorna saknas data för miljöfarligt avfall för sex anlägg- ningar och uppgifter om lösningsmedel för fyra anläggningar.

Användnlngsfaen

Utsläpp från Volvos personbil•, Jämfört med lagkrav

Årsmodell

97 (g/km)

co

NOx + ^HC Volvo

S40, 2,01 1,31 0,27

Volvo

S70, 2,51 0,75 0,17

Volvo

S90, 3,01 1 '12 0,44

Volvo S70TLEV/

Miljöklass 1

(FTP) 0,39 0,066 0,062 0,128 Volvo

S70Bi-Fuel Lagkrav EU96 TLEV {FTP) 1 Bensin 2Gas

0,821 0,142

2,2

2,1 0,25 0,0783

3 Kolväten exklusive metan

0,231 0,192

0,5

TLEV-Transiiianal Low Emission Vehicle, gällande emissionslagstiftning i Kalifornien.

FTP ~ Federal Test Procedurs (testmetod i USA)

Utsläpp från Volvos lastbil• och bussar jimfört med lagkrav

(g/kWh)

co

NOx HC PM

Modern

dieselmotor 0,7 6,3 0,4 0,11 Naturgasmotor

med katalysator 0,3 2,0 1 '1 0,05 lagkrav EU 96

(Euno 2) 4,0 7,0 1,1 0,15 Lagkrav EU 01*

(Euno 3) 2,0 6,0 1,0 0,1

• Flirvllntade nivåer ca-koloxid NO x ... kväveoxider HC ... kolväten PM - partiklar

ansvar för uttjänta bilar upp till 3.500 kg vikt. Det innebär att bil- tillverkare och importörer blir skyl- diga att ta emot bilar sålda fr o m den l januari 1998 för skrotning utan avgift. Inom EU finns liknande målsättningar, men ännu ingen lag- stiftning.

Miljöledning. Det lokala miljöan- svaret inom Volvo vilar på respek- tive linjechef Varje affärsområde och de flesta produktionsanlägg- ningar har ett miljöråd, som utarbe- tar strategier och handlingsprogram i enlighet med Volvos miljöpolitik.

Samordningen av miljöarbetet inom varje huvudområde sköts av en miljöchef

Miljöfrågor av stor strategisk be- tydelse behandlas av Volvos ledning.

Miljöatymlngssystem. I syfte att effektivisera miljöarbetet införs miljöstyrningssystem vid allt fler anläggningar och enheter. För detta arbete har en generell handbok utarbetats som gör det möjligt att uppfylla kriterier enligt inter- nationellt aktuella standarder och förordningar och säkerställa att koncernen är konsekvent i sitt miljöarbete.

MIIJörevlsioner. Vid miljörevisioner kontrolleras att gällande lagbestäm- melser och Volvos egna krav efter- levs vid koncernens anläggningar. Dessutom bedöms hur verksam- heten kommer att påverkas av kom- mande lagkrav.

Vid miljörevisioner och införan- de av miljöstyrningssystem görs bedömning av behov och kostnader för att sanera mark och grund- vatten. Sedan 1989 har sanerings- åtgärder för cirka 50 Mkr genom- forts. Vid utgången av 1996 hade inga saneringsbehov identifierats som innebär framtida kostnader av väsentlig betydelse för Volvokoncernen.

Sedan 1989 har 57 miljö- revisioner genomförts. Av de anläggningar som Volvo var

• Ål2000 Ska Volvo rankH som en av de ledande tordonstlllvetkama pA miljöomrjdet

• Ar 2005 IJka brlnslef6rbruknlngen för Volvo personbilar vara ~ llgre In 1990, pi sortimentet av person•

bilar som •il J-Inom EU.

• Bidraget Ull vlxtlluseffeJlten geaom llblipp av COJ (koldioxid) frjn bul-

sar som aliiJ-ft o m 199911ka vara

11~ lägre lin JllmtödJara siffror 1995 för stadsbussar och ~ ltgre för lin·

jebussar och turistbuuar.

• Milj&tymlf19UYStlllm aka nra lnf6rt vid 40 .nheter Inom koncernen sena~1898.

• Alla majoritetsigcia produktlonsan·

llggnlngar ska vara miljöreviderade senast1998.

• Uvsc:ylqdanaiJIIer aka lntegreraa som ett *!utsverktyg l mlrwt 10 utveckiiiiSJIIPI'Oiekt senast 1988.

• limfört 11*1 1895 Ars produktions·

nlv6er ska förtHukning vid oc:h utslipp flin produktionsprocesser s.nast 19&8 reduceras .nllgt f61j·

anda:

utsllpp avl6snlngsmeclel

-25,.

energlf&btuknlng -109'

vattenf6rbruknlng -1~

avfall tUt deponl _,_,.

utslllpp av kvlveoxlder -59'

majoritetsägare i före 1995 har alla utom två reviderats.

l!n utförlig beskrivning av Volvos miljöarbete Ater- finns l Volvos miljö- redovisning 1996.

15

olvo Personvagnar ar Volvo- koncernens stOtsta ensktlda affarsområde och omfattar Volvos personbilsverksamhet med utvedwng, konstrukbon, tillverkrung, marknadstoring och reservdelshantenng

Forskrung or.h utveckhng bedrivs till

!>törsta delen. ^t Sverige. Produktionen

ar

koncentrerad till Sverige, Belgien och Nederlimdema. Volvobilar tillverkas även

1 Kanada, Indonesien, Tha1land, Malaysia och Filippinerna.

Produktionen av familJebUar utgör basen for verksamheten, men Volvo nkta:r sig också till. andra grupper med nya exklus1va cabnolet-och kupevarianter Med tatare modellintroduktioner och bredare produktprogram ska Volvo Personvagnw; posib.on starkas och for- salJningsvolymerna oka.

De nya produkterna utvecklas med en plattforms.- och utvecklingsstrategi som bygger på okad modularisering, flexibla produktionssy!otem och tvarfunlruonella arbetssatt Nedear 1 Nf':Clerlanderna, dar Volvo och Mltsubisht i samarbete tillver- kar respektive personbilsmodeller i samma produktionssystem,

ar

ett exempel på en sådan flexibel produktionsanlaggnmg.

Volvos uppfattrung

ar

att framudens buar måste vara säkra och belasta truljdn så hte som mojhgt. Volvo Personvagnar kommer att mota utveckhngen med en intensdlerad satsning på att reducera brimsleforbrulaung, VIkt och luftmotstånd

i den nya generationen buar och kommer innan dess att utveckla truljobilar med ny

tekruk

¹ små ~er.

Inom segmentet stora bUar, dar Volvo 850, Volvo 960 och Volvo 940 ingick 1996, var Volvos marknadsandel 7,8%

(10,2) ¹ Europa, 9,5% (8,9) t Norda.mertka och 2,5% (2, 1) ⁱ Japan. I mellanbils- klassen,

c:W

Volvo

S40N

40 ingår, var Volvos andelt Europa 3,1% (3,3). VIkti- gaste konkurrenter på världsmarknaden ar Auch, BMW och Mercedes

17

l '

l

I l;

l ;

Volvo Personvagnar

Produldfömyelse. Ökad fö ...

säljning under årets senare deL P08iliY resultatutveckling.

Totalt såldes 36,2 m1~oner buar 1996 (34,6) Den nordamenkanska madmaden stagneradf"~ medan

den

europetska okade med 6% I Japan marktes en svag oknmg

Fårsiljnlng. Forsal}nmgsvardet for Volvo Personvagnar uppgitk till 83 589 Mkr (83.340) Antalet

fak-

turerade Volvobilar var 368.300 (37 4.600) Forsaljnmgsutvecklingen

1 Europa var evag under for~ta halv- året S1tuabonen forbättrades mot 5lutet av året 1 &amband med

okade

leveranser av Volvo S40/V 40. Året praglades ock.;å av en god forsalJ- nmgsutveckhng for Volvo 850 och en starkare

stållning

¹ segmentet

for

storre bilar i USA och Japan

I Europa mmsl:ade antalet faktu- rerade b:tlar till216 100 (219 800).

ForsalJnmgen i Svenge påverbdes negativt av osäkerheten inior den nya tjånstehilsbeskattmngen Volvo

berordes

1 hog

grad

efter&om crrka 50% av forsåljningen utgors av t] ån·

stebilar. Efter regf'ringens proposi- tion i &lutet av året ''ande efterfrågan uppåt. Re-g~strermgarna av Volvo personbuar for helåret 19915 mmska- de dock med Il% till 43 iOO bilar.

På Volvos tredje stOrsta marknad, Skrrbntuuuen,~önk~ertngar­

na med 15% till33 700 buar (39 600) p g a fordroJda leveran~

av Volvo S40/V40. I 1yskland regis-

trerades

31 700 Volvobtlar (31 000)

Fon.aljnm~'Uppgångar noterades också i

Franknke,

Belgten, Nederlan- derna, Finland, Osternke och Portu·

gal.

En stark försäljnmgsutveckling for Volvo 850 och Volvo 960 1 USA er~

satte till stor del Volvo 940, som inte 18 längre ~ål_is i USA I Japan starkte

Volvo sm positlon till totalt 24.000 sålda hllar (20 500).

Resu1taL Rorelseresultatet okade från l 089 Mkr nlll 498 Mkr En mer gynnsam produktnux an tid.tga~

re, me-d okade utleveranser av Volvo S40N 40 och Volvo 850 samt fOr- månhga valutak:urseffekter påverka- de rordseresultatet posinvt Lagre forsaljntngsvolymer och uppstart~

nmgskostnadt!r for 1997 ån. modell~

pregram belastade rorelseresultatet negativt

Rorelsemarginalen var 1,8% (1,3) och avkastnmgen på operabvt kap1~

tal12% (8).

Kostnad&reclukt. Arheret för att romska kostnader fortskred under 1996 Det gällde såväl admuurtra~

tion rom produktion, mkop och chs~

tribun on.

Kostnaderna pe-r producerad b.tl reducerades genom forbåttrad kvali- tet, lagre mköpspriser och okad produkttvttet mom produktionen

Ett antal av Volvos leverantoret etablerade stg under året nara Tarslandafabriken Harigenom mmi~

mer as transportttd och lagerhålhung i fabriken. Genom att fler kompo- nenter levereras sammansatta bll

hela system mmskar dessutom monteringsnden.

I d.tstributionsledet koncentrerar Volvo återförsaljarnatet till farre men 3t0rre enheter Genomfo:tda forandnngar har gtvit resultat i bl a Storbntanruen och Finland I Nord- amenka pågår ett arbete for att san-

ka

kostnaderna i hela distnbutlons-- processen från fabnk till kund

1UiverknJng oc:b kapacitet. Volvo tillvet-kade 375 800 personbilar (370.500) under 1996 Vtd artlågg·

ningen 1 Gent, dar Volvo 850 till- verkas, var kapaotet&utnytqandet högt. Anlaggnmgen 1 Ton-landa var vål Utn}tqad

får

produktion av Volvo 850, medan en svag order~

mgång for Volvo 940/960 medforde lagre kapacitetsutnytt] ande.

Vid NedCar i Bom mleddes pro- duktionen av Volvo S.JON 40 under året och totalt tillverkades 71.100 b:tlar. Produkttonen av Volvo 400 utfasades enhgt plan For 1997 pla- neras produkttonen av Volvo S40/

V 40

öka

till 110.000 bilar.

I Uddevalla startar tiliverkrungcn av Volvo C70 vuen 1997 med en irutial årsvolym på cirka 7.000 btlar,

for

att successivt nå en årstakt på 20 000 bilar.

lftVftterinpr. Investenngar 1 an- laggningllr okade va.senth.gt t:Jll 4.425

Mkr

(2 540). Merparten var relatE'l'ade till den nya målenfabnken i Gent, omr.tallningMilvestet11lgar vid Torslandafabnken samt till mvestermgar i typbundna verktyg for kommande btlmodeller

Procluldutveeldlng. Med h; alp av ett produktprogram som innehåller fler btimodeller och vananter an tu:hgare skall Volvo nå Sltt mål att salja drygt en h.Uv mllJOn bilar per år efter

sekelslaftet

Den nya strategin

mn~bar omfattande ko~tnader for produktutvec.kling Den !;tigande kostnadsruvån under 1995 planade dock ut programenhgt under 1996 En rad produkter, hksom ett nytt system for modellbetecknmgar, lan- serades under året Volvo S40 och V40, :>om mtroduc~ades 1995, var de forsta bilarna ¹ det nya modell- progr.tmmet. Darefter mtroducera- des Volvo S70N70 samt Volvo C70 C.oupe och C70 Cabriolet Se

Sldan 20

Lislre

emlllsiOn .... Med 850 GLT MtlJoklass I som mtroducerade:s 1996 for den svenska marknaden, har Volvo genomfört ett flertal åtgarder som mnebunt krafugt ~ank­

ta avgasutslapp

l borjan av 1996levererades de forsta senetillverkade exemplaren av Volvo 850 Bi-Fuel (nu Volvo S701V70 Bi-Fuel) Bilen har dubbla

braml~stem och kan koras på både bensin och metangas Vid gas- dnft hgger avgaserna på en bondel av dagens europetSka lagkrav Under 1996 sål<ks 160 bllar i Svenge o\h ett flert.U anvands som faltprov tUSA

Volvo ~etönta rnarimeder

Under 1996 mfc.>rde Volvo rruljo- speafikaboner for 8amtliga bd- modeller på den japanska mrukna- den, vilket successtvt också kommer i Europa, USA och Austrahen

Nya fördl}nlnpbolag. I januan 1997 overtog Volvo tmportorr.skapet

från Wolfgang Denzel KFZ AG avseende Volvo personbilar i. Öster- rike Se not 2 till koncernen~ bok- slut.

Nya forsalJnmgsbolag etablerades i Argentina, Tjeckten oth Ungern

Registrerade Volvo personbilar Ma~ndel,%

t99o Hl96 1{195 199&

USA' 87000 87.600 1,0 1,0

Svenge 49000 4$700 28,9 23,8

Storbr!tan111en 39600 33.700 2,0 1,7

Ty-skland 31400 31.700 1,0 0,9

Japan 20500 24000 0.6 O,i

ltc.hen' 27.200 21 !100 1 8 1,:2

Nederländerna 19.000 19700 4,3 4,;.!

Spamen 9.200 9.300 t,l 1,0

8elg1en 8.600 9.300 2.4 2.-1

Franknke 6800 8.200 o,.a _0.4

Kanada' 7.800 7300 1.2 1 ^t 1

Taiwan 10000 5700 2,4 1,6

1 TIOcl<na«<e 'Xder

Totalt

IIIIII

19

Volvo Personvagnar

l.

20

Volvo

s-,

Y• Mh

c-une. Under

den senaste tvåårsperioden hat Volvo Personvagnars produktprogram for- nya~ med sex modeller/varianter, vilket mleddes med Volvo S40N 40 ho&tefl 1995 Oårefter mtroduc:era- des Voh<o S70N70 hor.ten 1996.

Som ytterhgare ett rer.ultat av Volvos nya produktstrategi premiarvi~Sade!S

samttdigt den exklusiva Volvo C70 Coupe och efter årssktftet Volvo C70 Cabnolet, den oppna versionen av Volvo CiO l och med modellårs- b)trt 1997 h)'tte Volvo 960 namn

till

^Volvo S90 och V90 Genom

S~, V- och Clme målgruppsmnktas produktema och anpassas till olika kunders behov och livssttl

Flexibelt modellayltem. Volvo S70 och V70 utgör ett fleXIbelt modell~

f>y&tern dår kunden kan kombinera

dnvhnor, mredrungar och extraut- ruruling efter egna krav Det finns

&JU olika motorvananter att välja

mellan dar basen ar

den

5-cyhndriga motor som funnit& 1 Volvo 850.

Vananterna stracker sig från 126 hk

till

turbovemonen med 240 hk. För den som vill ha bilen i ett exklUSlvt

d e s

hogprestandautforande presenteras Volvo V70RAWD (fyrhjulsdnft) på bilsalongen ¹ Geneve våren 1997

lllljaanpMsade~Medden

20-vent:tlade 2,5 hters motorn på 170 hk ar Volvo S70 och Voh·o V70 två a\' vaddens renaste bensin- dmna buar De feta och ~yrefatt:J.ga

avgaser som uppstår vtd kallstart luftblandas har med hJ alp av en

flakt

som ökar syremangden Dar- med kan kataly&atorn snabbare komma upp i ratt VE'J'krungsgrad, vtlket reducerar utsläppen vtd kall- start med ca 50% Jamfört med andra motorer

Volvo S70N70

Bt-Fuel

ar kon- struerad for att dnvas med både bensin och m~tangas. Motorn ar en 2, 5

liters

motor med 10 ventiler och automatlåda, kompletterad med ^ett

msp~ystem for metangas En full gastank racker till drygt 20 mt1s korning Föraren kan med en knapptryckrung vaxla från det ena branslet till det andra. En intro- duktion på ett flertal europeiOOi marknader planeras under 1997

Okecl ... sakerhetsnivån

ar

en av de högsta ¹ varlden ¹ samtliga modeller. Den har ytterhgare for- hattrats genom en förstarlaung av Sldolrrockskyddet SIPS sakerhets- baltenas funkbon har vidareutveck- lats och ratt~gen

har

gjorts tre- delad for att minska nsken for lena- skador. Volvo C70 Cabriolet kom- mer att utrustas med ROPS (Roll Over Proteetton Syst.exm), dvs automatiska huvudskyddsbågar cx.h haltesforstrackare ¹ både fram- och baksätet.

21

olvo Lastvagnar utvecklar, product-rar och marknadsfor medeltunga och tunga lastbtlar. Den tunga vlktklaMen (over 16 ton~ total- Vlkt) svarar for mer an 90 procent av den totala produkttonen

Volvo FH, som mtroducerades 1993, har lagt grundffi till en fortsatt utvecldm.g av konkurre'IlSkraftiga produkter 1 det tunga segmentet Genom global komponent- forsorjrung och standardi.c;ering av kompo- nenter skapar PH-konceptet forutsattrung- ar for ratlondl montering och ko~tnads­

effekuv tlllvf'!krung

Volvo La!>tvagnar har en global industri-

~truktur med resur~er tor utveckling och produktion i Svenge, Belgien, Brasilien och USA Jnnktrungen ar att montenng av lastbilar skall ske nara k-underna. I hnJe harmed har Volvo Lamragnar ock~å fabri- ker i Storbntanruen, Polen, Peru, MalayS1a och Austrilien.

Forsaltrung ~ker 1 praktlskt taget alla delar av varlden med tonvikt på Europa, Nordamenka och Sydamer.tka. Nya sats- ningar sker for narvarande i bl a Kina, Indien, Pl~Yirt.an, Östeuropa och Mex:tco

Varidsmarknaden

f.:.,r

tunga lastbilar uppgick prelliDlnart till655.000 fordon 1996 Antalet storre tillverkare som konkurrerar om denna marknad uppgår

t1ll

cirh tJugo. Volvos vårldsmarknad!>- anJel uppgick till prelimmart 9%.

Konk'U!l'en.tcr i Europa lanserade under 1996 nya produkter, vllket btdrog till t:tt hårdnande konkurrensklimat Samma effekt hade leasingföretag~ okade sat!!- mngar samt den avreglering !tum genom- fors inom transportsektom.

23

24

Volvo Lastvagnar

Stärkt marknadsposition i Europa. Plocluktfömyelter ocb hwesteltngar l USA. Ny procluktionskapacttell Asien.

BeiJdancle

förtust l den nord·

amerikanska verbamhetert.

Under 1996 minskade varleJs- marknaden för tunga lastbilar med ca 7% till 655.000 fordon från en rekordhag ruvå året uman Nedgäng- en var me8t påtaglig 1 Nord-och Sydamenka men aven 1 Japan, syd- ostasten och Australien rrunskade marknaden. Europamarknaden var fortsatt stark och nådde samma hoga nivå som 1995

Fö...,....

Volvo Lastvagnars tör- salJrungsvatde ~önk med 13% till 44 275

Mkr.

Totalt levererade Volvo 63 680 medeltunga och tunga last- Mar, en mmskrung med 17% Jåm- fort med 1995 ForsalJrungen i Euro- pa \'at 1 ~ort sett oforandrad, 35.030 fordon I Nordamerika gick Volvos forsalJrung ner med 38% tilll6.860 lastbuar och 1 Sydamertka minskade leveranserna med 36% till 4 980 lastbtlar, medan levernmer till övn- ga marknader okade med 6% till 6.810 lastbtlar

I Europa steg Volvos marknads- andel under 1996 och nådde 16,7%

(16,1) ¹ den tunga klassen. I den medeltunga

klassen

(l 0-16 tons total- VIkt) ökade Volvo sin marknadsandel i Europa tilll0,8% (10,0). Andelen i den tunga kl.wen (klass 8) i Nord-

1 .. _----

^l:;;~~ ., o o

.

^.,;

_-

•

'im a mm

amenka rrunskade till 8,8% (11,2) och i Sydamerika tt1l prehminart 22% (25,9).

Orderstocken var vtd utgången av 1996 c:trka 28% lagre ån ett år t:Kiigare

Resultat. Rorelseresultatet mtnskade till 878 Mkr (5 073). Nedgången beror framst på lagre forsål.Jrungs- volymer i Nordamenka samt kost- nader for omstrukturenng av verk- samheten dar Av den totala forlus- ten på orka 1.600 Mkr ¹ den nord- amenkanska rorelsen utgJorde 700 Mkr kostnader for aweck.hng av fabnken 1 Orrvtlle, Oluo och ned- sknvning av dess anlåggningsvärde, en personalredukt:lon på orka 940 personer fr o m januan 1996 fram till halvårs<>luftet 1997 samt omställ- rungskostnader for utfasrung av VlSSa produkter. Resultatet belastade$

v1dare av vtkande for&alJrung och

pre~ade margmaler i Sydamenka Volvo Lastvagnars europetska verk- samhet redovisade ett ttllfredsstal- lande re~ultat men margmaterna mmskade tt11 foljd a\' hårdnande konkurrens.

Rorelsemargmalen var 2,0% (9,9) och avka&trung på operati\'t kap1tal uppgtc.k till l O% (>25)

Produkt- utvecklings·

kostnader

1'lllverknlng. Volvo Lastvagnar pro- ducerade 62 700 medeltunga och tunga lastbuar (77.400). Av dessa tillverkades 38 300 i Europa (40 400), 16 700 1 Nordamenka (27 .600), 4 400 i Sydamerika (7 000) samt 3.300 (2 400) i ovnga delar av våriden De europelSka fabrikerna hade ett gott kapaCJ.tets- utnytt]ande medan produktionen i Nord- och Sydamertka reducera- des till folJd av vtkande forsaljning.

lnftllerl.,... Investeringar 1 an- laggrungar uppg1ck till2.589

Mkr

(2.072) och mnefattade satsrungar på tndustrisystemet t USA med hl a ny hyttfabrik samt förberedelser för montering av FH-senen i Brasilien.

l Europa mord~ omfattande mves- teringar ¹ bl a slutmontenngen och det centrala reservdelslagret 1 Gent, Belgten samt komponenttill..,·erk- rungen i Umeå, Skovde, Ltndesberg och K.opmg i Sverige Vidare genomforde& investeringar i

distri-

butlonsnatet 1 Europa samt mark- nadsmvesteringar för den globala lanseringen av PH-serien

~I augustllanse-

rades Volvo VN p1 den nordameri- kanska marknaden VN år den för-

sta Vldareutvecklade varianten av Volvo FH, som marknadsfors t 60- talet lander I Austrahen presentera- des Volvo NH, aven den en vidare- utveckling av Volvo FH, med PH- modellen& chasst samt med den USA-utvecklade VN-hytten. Vtdare presenterades Volvo FLC utvecklad for ratlonell citydJstributlon.

Under 1996 har Volvo~ Dl2- motor uppgraderats väsenthgt med hogre vndmoment och bättre bransleekonomt som foljd

~I hörjan av 1996

bildades Volvo Paktstan Ltd Bolaget, som ägs till 5 l% ~-Volvo Lastvag- nar, kommer att producera Volvo

lastbilar 1 en egen fabnk i Lahore i Paktstan fr o m 199i samt ansvara for försälJningen t landet.

De in<h~ myndtghetema god- kände under 1996 Volvo Lastvag- nars ansokan om etablenng av last- btisproduktlon i landet Monterings- fabriken kommer att hgga i Banga- lare och produkttonen

mleds

under 1998 med en beraknad produk- tionskapacitet om 4 000 lastbtlar, fullt utbyggd.

Den aVS!ktsförklaring om monte- ring av Volvo lastbuar 1 Kina som tidigare undertecknats följdes under 1996 upp med en s k PCOJektbe- skrivning v11ken ingtv1ts till kmesis- ka myndigheter för godkännande

VOlvo L8stngnars ... maatmader 1888 (lastbbr <::18 ton)

Registrerade Volvo lastblhw MarlcnadAndel, CHI

USA Storbntannren Franknke Brasll1en Tyskland ltalten' Nederlandem a Svenge Spanten Belgren Danmark Kanada

1 Prelunlllafa uppgifter !or 1996

Ovnp markruuler Tot.lt

III Il

o .. o o

l

., • • en

.... flit . . ~

~ ..:: .;

.

.. ^~ w ,...

IIIIII

1995

23.410 6140 4600 5.820 2.740 2080 1.900 1.430 1.560 1.790 1.440 1.700

11198 1995 1996

15.460 11,6 9,1

5.780 18,9 19,2

4.770 13,7 13,7

3.570 28,8 24,3

3.270 6,9 8,5

2.240 13,5 13,6

2220 17,5 17,9

2.070 51,5 46,1

1.540 13,9 14,7

1 520 26,0 24,0

1.480 34,2 35,9

1.320 7,5 6,5

• lnkiuderat f d COMECON-Iandcr, K rna ach lnatom fr o m 1993

Hosten 1996lanserado Volvo VN 1

Nordamen.ka Det ar den första last- htlsmodellf:Jl utveddad direkt frln Volvo FH-serien.

,.,._VNdalt._ ...

^Volvo

FH utgor den plattform från

vUken

kommande modellfamiljer mom Volvo Lastvagnar utvecklas Grund- ftloJ;Ofin ar att ~kapa ett flex1belt

~ystem ur Hlket flera modellkombi- nattoner kan tas

fram,

hlsom ~tt

reduc.era antalet delar. Det

längsik-

tiga målet ar att minska det totala antalet artlklar från nuvarande arka 40 000 till cirka 25.000 är 2000.

Detta system kommer att nunska kostnader for lagerhantermg,

1nköp och tr-ansporter inom Volvo La.-;tvagnar Det inne-

blir aven kvahtetl.forbatt- ringar i alla led Modu-

lanseringen ger ~om mojhg- heter att tillgodose !;peaella kund- krav utan omfattande omkom1:ruk- t1oner 1 detta arbete år Volvo VN det forsta exemplet.

mtrodulruonen av VN-serien kon- centreras Volvos lastbilsnllverknmg

1 USA till den utbyggda fabnken 1

New River Valley, Virginia. Dar- med oV"erförs under fo~ta halvåret

1997 all montering t fabriken i Orr- ville, Ohio till New River Vall~y

F6nl.ltfuodRa

u Metftinl1 unifeL I det ltgardspaket som Volvo Last-

\'agtUU' påbOI]adE- på den nord- amenk.anska Jrutdataden under 1996 mgår en satsning på åtexfor- salJarnåt och kun~töd Återfonal-

jamåtet ar tndelat i tre regioner med w-cunanlagt 240 lterfcirsalJare och 200 servtcepunkter. Sat.sningen omfattar bl a uppgradermg av ser- viceutbudet och en koncentration av lterforsålJarnätet.

Nrtt li'Haau al ll . . b alliii I blu~

av 1995 bildades Volvo Truck Fi.nance, North Amertca. Genom detta bolag erbjuds kunderna flnan-

~iella kontrakt

och

servicekontrakt vid kop av Volvo lastbilar. Dcl ska- par mojtighete-r för kunderna att fl

en fullständig

O<h

långstkttg kontroll over ~in ve-rksamhw kostnadsbild samtichgt som Volvo får ökat mflytande over

denna del av värdekedjan

Volvo YN lr kon•

stnletad enligt Volwo Lasmitnars ny• flaxlbla modul·

system och en Ulrsta Yidareutvede·

llng av den fnlm·

gAngsrlka F1kerlen.

Nytt •aunarbetsavlllll Kina.

Okad

marknadsandel i Europa.

Något ligre resultat.

Volvo Bussars verksamhet omfattar tillverbung och marknadsforing av chassl~, kompletta hussar och tran- sportlosrungar for storstadstrafik Produktton av chassier sker ¹ egna fabnker 1 Europa och Sydamerika.

Kompletta enheter tillverkas vtd hel-och delägda anlaggningar i Europa, Kanada och Asien.

Mwlmacl och konkurlenter •.

V arldsmarknaden for tunga hussar har kontinuerligt mmskat under hela 1990-talet, med undantag av en mindre uppgång 1995 Under 1996 mmskade vartelsmarknaden åter I V asteuropa steg emellertld totalmarknaden och uppgick till prelunmårt 18.400 (17 300) fordon, en okrung med 6%. Omstrukture·

ringen mom branschen ar betydande och Volvo Bussar har genom forvårv och '>arnarbetsavtal starkt mt mter·

nationella närvaro. V1d utgången av 1996 var Volvo Bussar den nast stör5b tlllve.rkaren av bu~ar over 12 ton mom OECD Konkurrentmia

l 1 _~ aiiim

^{9-ftCIDU')... - ... Q ,... #'}

var frarost Mercedes, Setra, Renault

!iamt Scarua

~Volvo Bussar levererade 7 410 (6 830) bussar och huss- cha$1er under 1996, en okning med 8% jamfort med foregäende år Exklusive Prevost som forvarvades Vld halvårsskiftet 1995 var olmmg- en 200 hussar Orderboken var Vld utgången av 1996 ca 28% hogre an ud motsvarande tid 1995 Goda forsåljningsvolymer uppnåddes 1

Norden .. Storbntanruen, Sparoro och BraWien Aven 1 Nordamenka var utvecklmgen positiv. Volvo Bus- sars marknadsandel för bussar over 12 ton okade till19,2% (18,1) i Västeuropa, enhgt prelun1nar mark- nadsstatimk.

Resultat. Rörelseresultatet Uppgick till 331 Mkr ( 405). Det lagre resul- tatet orsakades framrorallt av okad konkurrens och kronans fortsatt star·

ka stallning. Rorelsemargmalt>n SJOnk tål3,9% (5,3). Avkastrung på ope·

rativt kapital uppgick till 12% (18).

'lillvertcning. Volvo tillverkade totalt 7 440 chaSSler (6.870) varav 5 330 ( 4 930) 1 Europa, l 410 (1.5 70)

l l

_o^~

.. ...

."' ....

..

^{b ~ .}

e IIIIII

1 Syd.tmerika och 700 (370) 1 ovnga världen Kapacitetsutnyttjandet var ullfredsstållande Vld samthga fabnker.

Vtd slutet av 1996 fattades beslut om att oka kapac1teten vid ktnesiska X1an S.tlver Bus från 400 t1ll l 500 enheter per lr. Dessutom !>tutade Vol" o Bus Poland produktlon av Volvo bussar 1 slutet av året Altematlva lrinslen. C1rka 1i3 av Volvo Bussars forsaljnmgwolym på den svenska marknaden 1996 utgjorde!i av bussar för alternativa branslen. Serietill.verknmg av natur- gasmotorer, som startade vid motor- fabnken 1 Skovde 1 slutet av 1995, nådde Vld utgångt'n av 1996 en pro- duktionstakt om 200 motorer per år NJit ..._...liDna. Volvo Bussar AB och Shanglw. Automotive Company Ltd undertecknade under året ett avtal om blidandet av ett gemensamt bolag t Shanghai for att tillverka och marknad9fora stads- och förortsburssar Avtalet, som kraver godkannantie a\' kint'Siska myndigheter innebar produktions- start under slutet av 1997 med en irutial årsvolym av 500 bussar.

Yoho ... .t&sta maolmMier1996

Reg1strerade Marknads·

Volvo bussar andel, % 1995 1996 1995 1996 Stor-

bntanmen 1.380 1 500 60.fi 63,8 Bras1hen' 1 01 O 1.170 8,9 8,5

USA 250² 540

Svenge 410 4:.!0 54,8 48,?

HongKong' 210 380 K•na' 1 00 230

Span1en 180 220 10,7 11,8 S1ngapore' 290 200

Finland 130 200 47,4 56,2

Norge 210 190 51,2 62,4 1 Leveran!l från fabnk

2 Avea• JUli-december 29