Kommunfullmäktiges kallelse 2020-09-21.pdf Pdf, 21.2 MB.

(1)

Kallelse

₁₍₃₎^Sida

Datum 2020-09-08

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges sammanträde

Tid: Måndagen den 21 september 2020 kl. 18:00 Plats: Plenisalen, Stadshuset, Vimmerby

Upprop

1. Val av protokolljusterare

Informationsärenden

2. Meddelanden till kommunfullmäktige

3. Ledamöternas frågestund i kommunfullmäktige 4. Kommunalförbundet ITSAM och dess uppdrag

Föredragande: Förbundsdirektör Mattias Robertsson Bly, 30 min

5. Kommunens ekonomiska läge

Föredragande: Kommundirektör Carolina Leijonram, 40 min

Beslutsärenden

6. Budgetuppföljning per 30 april 2020

Beslut: Kommunfullmäktige godkänner upprättad budgetuppföljning per 2020-04-30.

7. Förslag till policy för hållbarhet

Förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar upprättad policy för hållbarhet som styrdokument att gälla för Vimmerby kommunkoncern.

8. Klimatkompensation för tjänsteresor

Förslag till beslut: Kommunfullmäktige häver fullmäktiges beslut KF § 69/2015, Dnr 2012/246, Id 47443, med hänvisning till beslutet vid dagens sammanträde om policy för hållbarhet.

9. Sydarkiveras årsredovisning och ansvarsfrihet

Förslag till beslut: Kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen i

kommunalförbundet Sydarkivera för verksamhetsåret 2019.

(2)

Sida

2(3)

10. Stiftelsen för bevarandet av Astrid Lindgrens gärning

Förslag till beslut: Kommunfullmäktige Kommunens representanter i styrelsen för Stiftelsen för bevarandet av Astrid Lindgrens gärning ska erhålla ett årligt arvode på 30 000 kr.

Då kommunens ledamot är arvoderad enligt principen om ”all inclusive” utgår inget extra arvode.

11. Nyproduktion av bostäder på fastigheten Uven 7

Förslag till beslut: Kommunfullmäktige ställer sig positivt till att Vimarhem AB går vidare med nyproduktion av bostäder enligt upprättad beskrivning från Vimarhem AB.

Kommunfullmäktige ger Vimarhem AB i uppdrag att utreda en uppskrivning av sitt bestånd. Om möjligt genomförs en uppskrivning motsvarande den nedskrivning som kommer att behövas av det bokförda värdet på Uven 7. Utredningen ska utföras i samråd med Vimmerby kommun Förvaltnings AB (VkF).

Byggnadernas yttre bör utformas i samråd med Bevara Vimmerby.

12. Förlängning av nuvarande tomtpristaxa på industriområdet Krönsmon

Förslag till beslut: Kommunfullmäktige förlänger den sänkta taxan för tomtpris, 130 kr per kvm, på industriområdet Krönsmon.

Sänkningen gäller till och med 2021-12-31.

13. Detaljplan för fastigheten Snövit 13

Förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar detaljplanen för Snövit 13 med flera.

14. Medborgarförslag om att satsa mer på infrastruktur för cykel

Förslag till beslut: Kommunfullmäktige anser medborgarförslaget besvarat med hänvisning till pågående arbete för att ta fram en trafikstrategi.

15. Medborgarförslag om belysning av gång- och cykelbana samt Norregårds kvarn

Förslag till beslut: Kommunfullmäktige avslår Storebro Intresseförenings, genom Inge Teodorsson, medborgarförslag om belysning på gång- och cykelbana från infarten av Strandvägen fram till Pelarnevägen samt vid Norregårds kvarn.

Reservation: Petra Whidotti (SD) reserverade sig mot kommunstyrelsens beslut.

(3)

Sida

3(3)

Handlingarna finns tillgängliga på kommunens webbplats www.vimmerby.se under fliken

"Kommun och politik".

Protokollet justeras den 28 september på administrativa avdelningen, stadshuset, Vimmerby.

Nästa sammanträde infaller den 19 oktober kl 18.00 i Plenisalen, Stadshuset.

Vimmerby den 10 september 2020

Leif Larsson

Ordförande Jenny Andersson

Kommunsekreterare

Vid anmälan av förhinder och inkallande av ersättare, skicka i första hand ett mail till kommunens huvudbrevlåda: kommun@vimmerby.se. Kontakta även din gruppledare.

Vid frågor kontakta:

Administratör Liselott Frejd: 0492/ 76 90 18

Kommunsekreterare Jenny Andersson: 0492/ 76 90 06

(4)

(5)

(6)

Socialförvaltningen Hanna Alsér

Tjänsteskrivelse

^Sida1(1) Datum

2020-08-26

^Referens

Id

Kommunens revisorer

Kommunfullmäktige

Rapportering av förekomsten av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS kvartal 2 2020

Rapporteringen avser år 2020 kvartal: 2 (april, maj, juni) Ansvarig nämnd: Socialnämnden

Man/kvinna Verksamhets- område*

Insats Beslutsdatum Orsak till dröjsmål

M LSS OF Boende vuxna 2019-07-22 Resursbrist, ledig bostad saknas M SoL ÄO Särskilt boende 2020-01-20 Resursbrist, ledig

bostad saknas K SoL ÄO Särskilt boende 2020-04-24 Resursbrist, ledig

bostad saknas K SoL ÄO Särskilt boende 2020-05-15 Resursbrist, ledig

bostad saknas M SoL ÄO Dagverksamhet 2020-01-27 Fördröjning i

verkställighet p.g.a.

Covid -19 K SoL ÄO Dagverksamhet 2020-02-03 Fördröjning i

Covid -19 M SoL ÄO Dagverksamhet 2020-03-11 Fördröjning i

Covid -19

* Begreppen hämtas från IVO:s kategorisering av verksamhetsområden

Underskrift av ansvarig

Hanna Alsér

Kvalitetssamordnare

(7)

(8)

(9)

(10)

(11)

(12)

(13)

(14)

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

(20)

(21)

(22)

(23)

(24)

Post: Vimmerby kommun, Stadshuset, 598 81 Vimmerby Besök: Stångågatan 28

Telefon: 0492-76 90 00 Fax: 0492-76 90 98 E-post: kommun@vimmerby.se Webbplats: www.vimmerby.se Organisationsnummer: 212000-0787, godkänd för F-skatt Bankgiro: 577-2777 Plusgiro: 7 48 59-0

Kommunfullmäktiges presidium

Skrivelse ^Sida

1(1) Datum

2020-06-08 ^ReferensVIMKS 2020/000336/109 Id 71814

Kommunfullmäktiges presidium

Medborgarförslag om en blocköverskridande överenskommelse om bredband i hela kommunen

Beslut

Medborgarförslaget får ställas.

Medborgarförslaget överlämnas till kommunstyrelsen för beredning.

Ärendet

Christer Schultzén lyfter i sitt medborgarförslag frågan om snabb och stabil uppkoppling även på landsbygden. Han vill att samtliga politiska partier sluter upp och gemensamt agerar i frågan för att få statsbidrag för en utbyggnad inom hela kommunen. Christer Schultzén menar att det ger stöd till det lokala

näringslivet och underlättar för medborgarna att digitalt ta del av den offentliga sektorn.

Christer Schultzén föreslår att de förtroendevalda sätter Vimmerby kommun i centrum och får till en blocköverskridande överenskommelse rörande bredband i hela kommunen.

Vimmerby 2020-06-08

Leif Larsson

Kommunfullmäktiges ordförande

(25)

(26)

(27)

Telefon: 0492-76 90 00 Fax: 0492-76 90 98 E-post: kommun@vimmerby.se Webbplats: www.vimmerby.se Organisationsnummer: 212000-0787, godkänd för F-skatt Bankgiro: 577-2777 Plusgiro: 7 48 59-0 Kommunfullmäktiges presidium

Skrivelse ^Sida

1(1) Datum

Kommunfullmäktige

Motion om säkrare skolskjutsar

Beslut

Motionen får ställas.

Motionen överlämnas till kommunstyrelsen för beredning.

Ärendet

Jens af Ekenstam Stenman (V) skriver i sin motion att skolskjutsar ibland ställs in med kort varsel pga oväntade omständigheter. Barn riskerar i dessa fall bli kvar väntandes på bussen. Det kan inträffa att föräldrarna åkt till sina arbeten, och att hemmet är låst. Jens af Ekenstam Stenman menar att informationen på

kommunens hemsida inte alltid räcker till i dessa fall.

Jens af Ekenstam Stenman (V) föreslår i sin motion att kommunen inför en enkel SMS-lösning som föräldrar frivilligt kan ansluta sig till. När en skolbuss råkar ut för något görs ett snabbt och enkelt massutskick med information.

Förslaget syftar till att öka barnens säkerhet och trygghet. Jens af Ekenstam Stenman (V) förtydligar att det är upp till respektive förälder att ta tag i saken, men att det underlättar om de får veta att det finns ett problem.

Kommunfullmäktiges presidium överlämnar motionen till kommunstyrelsen för beredning, eventuellt kan de remittera den till barn- och utbildningsnämnden för yttrande.

Beslutsunderlag

Motion om säkrare skolskjutsar, 2020-06-15

Vimmerby 2020-06-22

Leif Larsson

Kommunfullmäktiges ordförande

(28)

(29)

Skrivelse ^Sida

1(1) Datum

Motion om MicroMötesplatser

Beslut

Motionen får ställas.

Motionen överlämnas till kommunstyrelsen för beredning.

Ärendet

Jens af Ekenstam Stenman (V) har lämnat in en motion mot bakgrund av de nationella riktlinjer som nu gäller om att hålla avstånd och vidta andra åtgärder för att minska risken att sprida smitta av coronaviruset och Covid-19. Han beskriver sin idé om MicroMötesplatser, som syftar till att gynna sociala kontakter.

Jens af Ekenstam Stenman (V) menar att MicroMötesplatser är en form av folkhälsoarbete. Förslaget syftar till att skapa nya möten mellan människor, bryta social isolering, förbättra psykisk hälsa, åstadkomma ett tryggare samhälle.

Jens af Ekenstam Stenman (V) föreslår att kommunen på utvalda parkbänkar placerar en skylt med texten ”Mötesplats – den som sitter här VILL inleda samtal.”

Han föreslår också att kommunen uppmuntrar andra att följa exemplet, det kan vara caféer som utser ett särskilt bord för annars ensamfikande människor, ett säte på bussen etc.

Beslutsunderlag

Motion om MicroMötesplatser, 2020-06-15

Vimmerby 2020-06-22

Leif Larsson

Kommunfullmäktiges ordförande

(30)

(31)

Skrivelse ^Sida

1(1) Datum

Motion om lekredskap för funktionshindrade barn

Beslut

Motionen får ställas.

Motionen överlämnas till kommunstyrelsen för beredning.

Ärendet

Petra Whidotti (SD) och Jimmy Rödin (SD) understryker i sin motion om lekredskap för funktionshindrade barn att personer med funktionsvariationer ska ha möjlighet att leva som andra invånare i så stor utsträckning som möjligt.

De menar att kommunens lekplatser behöver anpassas för barn med

funktionsvariationer, och ger två exempel på funktionsanpassade lekredskap;

rullstolsgungor och karuseller för de med rullstolar.

Petra Whidotti (SD) och Jimmy Rödin (SD) hänvisar till barnkonventionen:

Punkt 23 ”Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället”.

Punkt 31 ”Barn har rätt till lek, vila och fritid”.

Petra Whidotti (SD) och Jimmy Rödin (SD) föreslår kommunfullmäktige att ge berörda nämnder i uppdrag att ta fram anpassade lekredskap för barn med funktionsvariationer, och placera dem på platser i kommunen där de finner det lämpligt.

Beslutsunderlag

Motion angående lekredskap för funktionshindrade barn, Id 72091.

Vimmerby 2020-06-24

Leif Larsson

Kommunfullmäktiges ordförande

(32)

2020-09-10

Motion l Sverigedemokraterna Vimmerby

Motion angående lekredskap för funktionshindrade barn

Det står att läsa i det nuvarande styret S, C & L:s politiska program att ”Personer med funktionsvariationer ska ha möjlighet att leva som andra invånare i så stor utsträckning som möjligt”. Detta är något som vi Sverigedemokrater verkligen håller med om.

Kommunen har ett flertal lekplatser men vi saknar lekplatser för alla barn, även de med funktionsvariationer. Vi tycker att det är gement att inte erbjuda funktionsnedsatta barn

samma möjligheter som andra barn. Lekredskapen kan t ex vara rullstolsgungor, karuseller för de med rullstolar eller andra funktionsanpassade lekredskap.

Sverigedemokraterna föreslår därför att drift/servicenämnden, i samverkan t ex kultur/fritidsnämnden, får i uppdrag att ta fram anpassade lekredskap för barn med funktionsvariationer och placera dem på platser i kommunen där de finner det lämpligt.

Barnkonventionen:

Punkt 23

”Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället”.

Punkt 31

”Barn har rätt till lek, vila och fritid”.

Sverigedemokraterna föreslår med bakgrund av ovanstående, kommunfullmäktige besluta:

- att ge berörda nämnder i uppdrag att ta fram anpassade lekredskap för barn med funktionsvariationer och placera dem på platser i kommunen där de finner det lämpligt.

Petra Whidotti (SD) Jimmy Rödin (SD)

(33)

Kommunfullmäktiges presidium

Skrivelse ^Sida

1(1) Datum

Motion angående information om blodgivning

Beslut

Motionen får ställas.

Motionen överlämnas till kommunstyrelsen för beredning.

Ärendet

Anneli Jakobsson (SD) föreslår i sin motion att kommunen som arbetsgivare upplyser alla vid både nyanställning och befintliga anställda att möjligheten finns att lämna blod på betald arbetstid och uttalar sig positivt till att anställda blir blodgivare.

Anneli Jakobsson (SD) menar att blodgivning är en viktig samhällsinsats som ofta innebär att man räddar en annans liv, och understryker att sjukhusen är i stort behov av blod varje dag. Kommunen bör därför informera på sin hemsida om att medarbetarna har rätt att lämna blod på betald arbetstid, anser Anneli Jakobsson (SD).

Beslutsunderlag

Motion om att informera nyanställda om förmåner som blodgivning på betald arbetstid samt andra förmåner kommunen erbjuder, 2020-06-25

Vimmerby 2020-06-30

Leif Larsson

Kommunfullmäktiges ordförande

(34)

(35)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll

^Sida¹⁽¹⁾

Sammanträdesdatum 2020-03-17

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

§ 100 Dnr 2019/000570 610

Mindre barngrupper och fler förskoleenheter

Kommunstyrelsens beslut

Kommunstyrelsen godkänner, i enlighet med barn- och utbildningsnämndens beslut, det ekonomiska underlaget för hur man ska kunna uppnå Skolverkets riktmärke om mindre barngrupper i förskolan och överlämnar det till

kommunfullmäktige.

Sammanfattning

I motionen om mindre barngrupper och fler förskoleenheter befarar

motionärerna att barngruppernas storlek i kommunen ligger över Skolverkets rekommendationer för de minsta barnen och att det riskerar få negativa konsekvenser för både barn och personal. Motionen behandlades av

kommunfullmäktige som bifaller motionens förslag att ta fram underlag för hur man i etapper ska kunna uppnå Skolverkets rekommendationer med sex till tolv barn i grupper för barn mellan ett och tre år (2019-10-21, KF § 164).

Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett underlag som svar på kommunfullmäktiges uppdrag till barn- och utbildningsnämnden för hur man ska kunna uppnå Skolverkets riktmärke. Underlaget riktar sig enbart till den ekonomiska aspekten, det vill säga vilka kostnader innebär det för

Vimmerby kommun om förskolorna håller sig inom det riktmärke som Skolverket angett gällande barngruppers storlek.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag barn- och utbildningsnämnden 2020-02-26 § 20 Motion - Mindre barngrupper och fler förskoleplatser

Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse, id 28466 Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige

___________________

(36)

Telefon: 0492-76 90 00 Fax: 0492-76 90 98 E-post: kommun@vimmerby.se Webbplats: www.vimmerby.se Organisationsnummer: 212000-0787, godkänd för F-skatt Bankgiro: 577-2777 Plusgiro: 7 48 59-0 Barn- och utbildningsförvaltningen

Ola Karlsson

Tjänsteskrivelse

^Sida¹⁽³⁾

Datum

2020-02-07 ^ReferensVIMBUN 2018/000261/109 Id 28466

Barn- och utbildningsnämnden

Ekonomiskt underlag för att kunna uppnå Skolverkets riktmärke om mindre barngrupper i förskolan

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden godkänner det ekonomiska underlaget för hur man ska kunna uppnå Skolverkets riktmärke om mindre barngrupper i förskolan och överlämnar det till kommunstyrelsen.

Ärendet

Gudrun Brunegård (KD), Torbjörn Sandberg (KD) och Ola Gustafsson (KD) lämnade 22 maj 2018 in en motion om barngruppernas storlek i kommunens förskolor. De befarar att storleken ligger över Skolverkets rekommendationer för de minsta barnen, och menar att stora barngrupper riskerar få negativa

konsekvenser för både barn och personal. I motionen föreslår motionärerna att ta fram ett underlag för hur man ska kunna uppnå Skolverkets rekommendationer med sex till tolv barn i grupper för barn mellan ett och tre år.

Motionen behandlades av kommunfullmäktige som bifaller motionens förslag att ta fram underlag för hur man i etapper ska kunna uppnå Skolverkets

rekommendationer med sex till tolv barn i grupper för barn mellan ett och tre år (2019-10-21, KF § 164).

Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett underlag som svar på kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden; för hur man ska kunna uppnå Skolverkets riktmärke. Underlag riktar sig enbart till den ekonomiska aspekten, det vill säga vilka kostnader innebär det för Vimmerby kommun om förskolorna håller sig inom det riktmärke som Skolverket angett gällande barngruppers storlek.

Bedömning

Skolverket har uttalat sig om barngruppers storlek på förskolan:

”Barngruppernas storlek har betydelse för barns trygghet, utveckling och lärande. Det är flera faktorer som styr när en barngrupp kan anses vara lagom stor. När man planerar barngruppers storlek och sammansättning är det viktigt att väga in de här kvalitetsfaktorerna:

- Personalens kompetens - Personaltäthet

- Sammansättning och antal barn i grupperna.

- Inne- och utemiljön.

- Riktmärke för antal barn

(37)

Barn- och utbildningsförvaltningen

Mia Gustafsson

Tjänsteskrivelse

^Sida²⁽³⁾

Datum

2020-02-07 ^ReferensVIMBUN 2018/000261109

För barn mellan ett och tre år kan ett riktmärke för barngruppens storlek vara sex till tolv barn. För barn mellan fyra och fem år kan ett riktmärke vara nio till 15 barn. Riktmärkena är inte tvingande. De ska användas som något att förhålla sig till och vara ett stöd för att skapa lagom stora barngrupper.”

Behov av nybyggnation av avdelningar inom kommunen

Idag är det 673 barn inskrivna i kommunens förskolor (exklusive de fristående förskolorna). För att bedriva verksamhet inom förskolan finns det 14 förskolor i kommunen, och tillsammans består dessa förskolor av 41 avdelningar.

För att barngruppernas storlek ska ligga inom riktmärket behöver nedanstående förskolor byggas ut med avdelningar:

Backsippan, Djursdala 1 avdelning Mosippan, Gullringen 1 avdelning

Rumskulla 1 avdelning

Kotten, Frödinge 1 avdelning

Katthult, Storebro 3 avdelningar

Junibacken, Tuna 1 avdelning

Lilla Lunden 2 avdelningar

Skogsbacken 1 avdelning

Lunden 1 avdelning

Snövit 1 avdelning

Stenshult 1 avdelning

Totalt 14 avdelningar

Göteborg stad har tagit fram ett ramprogram för nybyggnation av skola och förskola. I detta program beräknas den totala lokalarean för nybyggda förskolor.

I den totala lokalarean ingår utrymmen såsom personalrum, arbetsrum, avdelningsrum, pausrum, toaletter, matrum, kök, förråd, kommunikationsytor samt teknikrum. I vår beräkning utgår vi från detta ramprogram, och den totala lokalarean för en nybyggd förskola är 170 m².

Kostnaden för att bygga varierar med bl.a. typografiska och geografiska

omständigheter, men vid kalkyler brukar man utgå från en beräknad kostnad på 28 000 kr/m². Kostnaden är enbart kostnaden för byggnationen, och inkluderar inte inventarier och kostnader för dragning av bl.a. vatten, vägar och el.

Behovet av att tillskapa 14 ytterligare avdelningar i kommunen för att matcha det

riktvärde skolverket har för barngruppers storlek, skulle innebära att kommunen

behöver bygga 14x170 m² = 2 380 m².

(38)

Barn- och utbildningsförvaltningen

Mia Gustafsson

Tjänsteskrivelse

^Sida³⁽³⁾

Datum

2020-02-07 ^ReferensVIMBUN 2018/000261109

Den totala byggkostnaden för detta blir 67 miljoner kronor.

Utökad bemanning som ett resultat av fler avdelningar

Utifrån en schablon för antal medarbetare på en avdelning är den 2,75 tjänst, vilket varierar beroende på antal barn på avdelningen.

Om antalet avdelningar utökas i kommunen, innebär inte det att dessa avdelningar ska bemannas enbart med ”ny” personal. Då barnantalet kommer att minska på nuvarande avdelningar som ett resultat av nybyggnationen kommer en stor del av bemanningen på de nya avdelningarna att vara omplaceringar från andra förskolor eller avdelningar. Men det kommer trots det att krävas nyrekryteringar för att få till verksamheten inom samtliga avdelningar.

En grov uppskattning visar att antalet tjänster inom förskolan kommer att behöva utökas med 27-28 tjänster. Det motsvarar en utökad driftkostnad med ungefär 12 miljoner kronor årligen.

Summering

Ovanstående uträkningar är enbart grova uppskattningar. De ska inte ses som en definitiv slutsumma, utan mer som en fingervisning. Vidare fokuserar denna utredning enbart på de ekonomiska aspekterna. Om frågan skall drivas vidare krävs en bedömning kopplat till perspektivet kompetensförsörjning och bemanning.

Beslutsunderlag

Kommunfullmäktiges beslut 2019-10-21, KF § 164 Beslutet ska skickas till

Kommunstyrelsen

Ola Karlsson

Skolchef

(39)

Post: Vimmerby kommun, Stadshuset, 598 81 Vimmerby Besök: Stångågatan 28 Telefon: 0492-76 90 00 Fax: E-post: Webbplats: www.vimmerby.se

Organisationsnummer: 212000-0787, godkänd för F-skatt Bankgiro: 577-2777 Plusgiro: 7 48 59-0 Kommunfullmäktiges presidium

Delegationsbeslut

^Sida¹⁽¹⁾

Datum

2020-08-17 ^ReferensDnr 2020/000424/106

Id

72485

Kommunstyrelsen

Beslut att remittera motion om hastighetssänkning i Storebro

Beslut

Motionen får ställas.

Motionen överlämnas till kommunstyrelsen för beredning.

Ärendet

Anneli Jakobsson (SD) föreslår i sin motion att kommunen sänker hastigheten på Skvalmovägen och Stångågatan samt överväger om farthinder är ändamålsenligt på dessa gator. Anneli Jakobsson (SD) föreslår också att kommunen gör en översyn av vilka övriga kommunala gator i Storebro som kan vara i behov av hastighetssänkning.

Anneli Jakobsson (SD) menar att hastigheterna på dessa gator i Storebro ibland innebär en trafikfara.

Beslutsunderlag

Motion om hastighetssänkning i Storebro, 2020-08-14

Vimmerby 2020-08-17

Leif Larsson

Kommunfullmäktiges ordförande

(40)

(41)

Post: Vimmerby kommun, Stadshuset, 598 81 Vimmerby Besök: Stångågatan 28 Telefon: 0492-76 90 00 Fax: E-post: Webbplats: www.vimmerby.se

Organisationsnummer: 212000-0787, godkänd för F-skatt Bankgiro: 577-2777 Plusgiro: 7 48 59-0 Kommunfullmäktiges presidium

Remittering

^Sida¹⁽¹⁾

Datum

2020-08-14 ^ReferensDnr 2020/000423/109

Id

72487

Kommunstyrelsen

Beslut att remittera motion angående information om skyddsrum

Beslut

Motionen får ställas.

Motionen överlämnas till kommunstyrelsen för beredning.

Ärendet

Anneli Jakobsson (SD) föreslår i sin motion att kommunen på ett lämpligt vis tydligt informerar kommuninvånarna om var respektive orts skyddsrum finns.

Anneli Jakobsson (SD) menar att information om skyddsrum mot krig och andra katastrofer skulle vara en bra samhällsservice till kommuninvånarna.

Beslutsunderlag

Motion om skyddsrum, 2020-08-14

Vimmerby 2020-08-14

Leif Larsson

Kommunfullmäktiges ordförande

(42)

(43)

(44)

Direktionsmöte 2020-08-20

(45)

Kommunal samverkan

”Behovet av kommunal samverkan ökar hela tiden och det finns många olika lagar som ger utrymme för att samverka, ibland finns det också direkta uppmaningar till samverkan i

olika former.”

(SKR, Kommunala samverkansformer 2009)

(46)

Historik

• Kommunal samverkan har funnits i olika former sedan 1862

• Interkommunala avtal främst för begränsade uppgifter, kommunalförbund för mer omfattande och stadigvarande verksamhet.

• Gemensamma beslutsorgan har historiskt inte kunnat tillskapas via interkommunala avtal

• Före kommunreformen 1952 fanns åtskilliga kommunalförbund. 509 stycken 1942

• Som lägst har det sedan varit nere på 18 förbund.

• SOU 2020:8 föreslår ett statsbidrag för kommuner som vill bedriva ett ”utvecklingsarbete

inriktat på att åstadkomma en mer strategisk samverkan eller en frivillig sammanläggning. Statsbidraget får

användas till kostnader för utvecklingsarbete som bedrivs av två eller fler kommuner tillsammans.”

(47)

Överlämnande av kommunal angelägenhet

• Kommuner och regioner får bilda kommunalförbund och lämna över skötseln av kommunala angelägenheter till sådana förbund

• Kommuner och regioner får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller region

• Kommuner och regioner får, med de begränsningar som framgår av lag,

lämna över kommunala angelägenheter till kommunala eller privata bolag.

(48)

Kommunal samverkan

Kommunallag 2017:725 9 kapitlet

• Kommunalförbund 9 kap. 1 §

• Gemensam nämnd 9 kap. 19 §

• Avtalssamverkan 9 kap. 37 §

• Interkommunala bolag

(49)

Kommunalförbund

• Utnyttja samordningsvinster för mer kostnadseffektiv och kompetenshöjning.

• Större inflytande och bättre uppfyllande av krav på demokrati och löpande politisk styrning

• Enda generella samverkansalternativet för myndighetsutövning

• Lämpligt om syftet är att ta över, driva och utveckla verksamheten

• Kommunalförbund är en egen myndighet

(50)

Gemensam nämnd

• Möjlighet till samverkan mellan region och kommun att samarbeta om uppgifter som inte är gemensamma för de båda huvudmännen

• Möjlighet för alla parter att behålla ett reellt politiskt inflytande

• Nämnden tillhör en kommun men alla kommuner är representerade

• Respektive kommun behåller sitt huvudmannaskap för verksamheten

(51)

Avtalssamverkan

• Effektivt för att en kommun ska kunna skapa en större organisation

• Köp av enskild tjänst

• Den säljande kommunen styr verksamheten och avtal styr förhållandet mellan parterna

• Beslutsmandat får, i de flesta fall , inte utföras av annan kommun. Undantag

exempelvis miljötillsyn

(52)

Interkommunala bolag

• Effektiv organisation i affärsdrivande verksamhet

• Får ej avse den obligatoriska verksamheten eller myndighetsutövning (med vissa undantag såsom renhållning).

• Styrning via ensidiga ägardirektiv men dessa får inte gå emot bolagets intressen.

• Samordning av styrning krävs då ett kommunalt bolag har flera ägare,

offentliga eller privata

(53)

Kommunalförbund

(54)

Kommunalförbund

• Regleras i 9 kap KL §§ 1-18

• Offentlig rättslig juridisk person som har egen rättskapacitet och är fristående i förhållande till sina medlemskommuner.

• Egen beslutande församling, direktion eller styrelse och fullmäktige

• Den beslutande församlingen ska tillsätta de organ som utöver styrelse/direktion behövs för att fullgöra kommunalförbundets uppgifter

• Kommunalförbund övertar en verksamhet från kommunerna

• De förtroendevalda i ett kommunalförbund har samma personliga ansvar för hur verksamheten bedrivs som förtroendevalda i kommuner och regioner.

• Ingen egen beskattningsrätt men rätt att debitera sina kostnader

• Frivillig sammanslutning och en medlem har rätt att dra sig ur.

(55)

Kommunalförbunds styrdokument

• I KL 9 kap 6 § anges vad förbundsordning ska innehålla.

• De bildande medlemmarna kommer överens om utformningen

• Stor variation på innehåll i förbundsordning beroende på verksamheternas

art

(56)

(57)

Kommunalförbundet Itsams förbundsordning

• Övergripande principer i enlighet med kommunallagen

• Vid skrivning om både uppdrag och ekonomi

• Övergripande nivå och Itsams uppdrag kan med stöd av denna tolkas mycket

brett

(58)

Andra styrdokument

”Itsam- avtalet”

• I juridisk mening inget avtal utan mer en överenskommelse för att hantera den dagliga verksamheten.

• Till viss del tolkningar av, och förtydliganden av, förbundsordningen och i andra fall mer uppdrag som annars skulle angetts i den löpande politiska styrningen

• De enda avtal som finns mellan Itsam och dess medlemmar är där Itsam köper HR, ekonomi och lön av Åtvidabergs kommun och

avfallshantering av Kinda kommun.

Budget, verksamhetsplan, Hyresavtal, kalkyler och avtal med tredje part

• Årlig budget med uppsatta mål för verksamheten

• Årlig verksamhetsplan

• Löpande hyresavtal i enlighet med beslutad prislista och tjänstekatalog

• Kalkyler och hanteringsorganisation för respektive system

• Kommunalförbundet har, med stöd av

fullmakt, tecknat avtal med leverantörer

(59)

Politisk organisation

(60)

Verksamhet

Arbetsgrupp

Styrgrupp

Kommundirektörsgrupp

Direktion

Itsams styrtrappa

(61)

Digitalisering vs it- utveckling

Digitalisering

• Förändring av arbetssätt för att öka effektiviteten.

• Verksamhetsutveckling med digitala inslag

• Styrs av verksamheten med Itsam som stöd

It- utveckling

• Effektiv support

• Överallt hela tiden

• ^Säkerhet

• I teknikens framkant

• Teknisk sakkunnighet

• Överlämnat till Itsam

(62)

Sveriges bästa användarupplevelse

En krona på Itsam ska ge mer än samma krona i skolan I teknikens framkant

Digitalisering/

Verksamhetsutvecklin g

Rätt svar snabbt Hög tillgänglighet

Hjälp till självhjälp Effektiva lösningar

Fånga verksamheternas behov

Omvärldsbevakning

Gemensamma processer Helhetsperspektiv

Omvärldsbevakning Våga testa

Utvärdera

Lyft perspektiven Spara pengar åt kommunerna

Samverka

Identifiera det verkliga behovet

Effektiv Support

Stabila system Stabila och snabba

nätverk

Enhetsoberoende Effektiv incidenthantering

Överallt hela tiden

Lätt att göra rätt Strukturerad

Informationshantering Skydd mot attacker

och intrång

Säkert

(63)

(64)

STYRNING & LEDNING

Aneby 2020-04-07

(65)

Serviceaktör

Samhällsbyggare Demokratiaktör

Arbetsgivare

Kommunens uppdrag

(66)

Kommuner och regioners beslut kan ge stora effekter!

Service/tjänste-

uppdraget Demokrati-

uppdraget Samhällsbyggar

-uppdraget

(67)

Varför behöver vi

styrning ?

(68)

Varför behöver vi styrning?

Styrningen anger riktning men ska också kunna identifiera problemen.

Avvikelse:

 Vi når inte våra mål!

 Vi når inte förväntade resultat!

 Vi överskrider budget

 Vi gör fel saker

(69)

Perspektivskifte

Från medborgarfokus

Till medborgaren i fokus

(70)

MEDBORGARE BRUKARE

FÖRTROENDE- VALDA

TJÄNSTE-

PERSONER

LOKALS AMHÄLLE LOKALS AMHÄLLE

(71)

VERKSAMHET

MEDBORGARE BRUKARE

BESTÄLLNING/MÅL

FÖRTROENDEVALDA

Värde Effekt

(72)

VERKSAMHET

MEDBORGARE BRUKARE

BESTÄLLNING/MÅL

UPPFÖLJNING/

ANALYS

FÖRTROENDEVALDA

Värde Effekt

(73)

VERKSAMHET

MEDBORGARE BRUKARE

BESTÄLLNING/MÅL

DIALOG

UPPFÖLJNING/

ANALYS

FÖRTROENDEVALDA

Värde Effekt

(74)

KOMMUN/REGIONSLEDNING (POLITIK OCH TJÄNSTEPERSONER)

Hur styr vi?

• Styr- och uppföljnings system

• Budgetprocess

• Mål- och resultatkedjan

• Regler/policy- dokument

• Mått och uppföljning

• Verksamhetsplaner

Hur leder vi?

• Kultur

• Värderingar

• Värdegrund

• Lärande

• Delaktighet

• Engagemang

VERKSAMHET

Hur arbetar vi?

• Ständiga förbättringar

• Processer

• Kompetens

• Samverkan

• Brukar- medverkan Hur organiserar vi oss?

• Vem ska göra vad?

• Hur samordna?

• Hur fattar vi beslut?

• Vem utför?

VISION, INRIKTNING, MÅL

(syfte med verksamheten)

(75)

Det handlar om beteenden och förhållningssätt

Var befinner vi oss idag? Hur ska vi ta oss dit? Vilka resultat ska vi uppnå?

Str ukt ur

Vilka är mina beteenden idag?

Behöver jag ändra mina beteenden för att bidra till att målen uppnås?

Hur gör jag det?

Kultur

(76)

(77)

Från Taylorism till ???

Stordrift, planering,

rutiner, enhetlighet

Decentralisering målstyrning

resultat

1975 1985 1990 1995

2000 2005 2010

(78)

"Vi har levt för länge med föreställningen att staten ska lösa människors problem…

Men, vet ni vad, det finns inget sådant som ett samhälle. Det finns bara individer –män och kvinnor, och familjer… och de måste

först och främst ta hand om sig själva."

(79)

(80)

Från Taylorism till ???

Mått, mätning, styrkort, benchmarking

Stordrift, planering,

rutiner, enhetlighet

Marknadisering (1.0)

Decentralisering målstyrning

resultat

”SAM 1…”

Marknadisering (2.0)

– konkurrens på riktigt!

1975 1985 1990 1995

2000

Lean &

värdegrund (”SAM 2…”)

2005 2010

?

(81)

”Lager på lager”

Kommun/region 1.0

Myndighet

Kommun/region 2.0

Serviceaktör

Kommun/region 3.0

Gemenskap –

Samskapande, involvering, kunskap,

tillit, dialog

(82)

Traditionell offentlig förvaltning

New Public Management

Public Value Management Nyckelvärden Rättssäkerhet

Transparens Ansvarighet

Resultat Effektivitet Kunder

Samarbete Övervägande Bemyndigande Tjänstemannarollen Följa regler och

politiska beslut

Process viktigare än produktion

Definiera och uppnå mål

Produktion viktigare än process

Driva värden och dialog

Långsiktigt resultat viktigare än process och produktion

Bidrag till den demokratiska processen

Skapa rättssäkerhet Skapa mål Skapa dialog

Bidrag till utveckling Stabilitet Effektivitet Lika möjligheter Bidrag till mänskliga

rättigheter Likabehandling Frihet och ansvar Medskapande

(83)

Fördjupning kring styrningens olika

komponenter

(84)

Förtroendevald

Tjänsteperson

Var agerar jag?

(85)

Medborgare/brukare Verksamhet

Styrning

Lokalsamhälle

Dilemmat kring hur vi ofta utformat vår styrning:

• Ofta utformats central

• Utan kontakt med medarbetare i kärnverksamheten

• Avsaknad av kollegial styrning (stark tilltro till organisationens professioner/medarbetare)

(86)

Att göra samma sak

Om och om igen

förvänta sig Men Ett annat

Resultat

Definitionen på dårskap

Vi bara mäter och

mäter

(87)

• Ambitioner och tillgängliga resurser hänger inte ihop

• Otydlig resursfördelningsmodell

• Gemensam bild över läget?

Gemensam bild kring vart vi ska?

HELHETSSYN

• Beslut förhalas eller genomförs inte

Brister i planeringsprocessen

(88)

• Görs det någon analys?

• Har vi koll både på effektivitet, produktivitet och kvalitet?

• Har vi koll på var vi behöver bli bättre?

• Tar vi lärdom av goda exempel?

Brister i uppföljning och analys

(89)

• Avsaknad av handlingskraft

• Politiken är inte överens om behovet av anpassning?

Brister i åtgärdsprocessen

• Beslut förhalas eller genomförs inte

• Politiken är inte överens om behovet av

anpassning?

(90)

(91)

Hur många mål?

• Mål som inte kan följas upp

• Mål som aldrig följs upp

• Mål som säger självklarheter

• Mål kring sådant vi inte kan påverka

Ta bort:

Sätta mål

Följa upp

Sätt bara mål kring det som

är viktigt!

(92)

Mäta resultat – hur många mått?

Mått Mått Mått

Mått

Mått Mått Mått Mått Mått Mått

Mått

Mått Mått

Mått

Mått Mått Mått

Mått Mått

Mått Mått Mått M ått

Mät det som är väsentligt!

(93)

Olika ingångar för analys

Nya mätresultat

Utredning/genomlysning Förtroendevalda

Media En integrerad del i styrprocessen

genom koppling till

mål och uppdrag

(94)

Jämför (med andra enheter), ex. Södertälje

Medel 81,3%

(95)

Sök orsaker

Granska statistiken

• Stämmer statistiken?

• Tittar vi på rätt nyckeltal?

Fördjupad statistik

 Kön

 Enheter

 Annat

Annan information

ANDRA EXEMPEL

(96)

Omvärld Kommun

Förvaltning Enhet Brukare

Lagstiftning Befolkning Arbetsmarknad Ekonomi

Utbildning Lokalpolitik

Organisation Ledarskap Riktlinjer

Ambitionsnivå Kultur

Behov Önskemål Förväntan Naturlig variation

Ledarskap Ambitionsnivå Arbetsmetoder

Medarbetarengagemang Effektivitet

Kompetens Kultur

Möjliga orsaker till avvikelse

(97)

• För vem är det ett problem?

(Tänk utifrån och in, dvs utgå från mottagaren av tjänsten)

• Olika på kort och lång sikt.

• Försök inte lösa världsfreden – avgränsa i delproblem!

Ni måste klargöra:

Vad är problemet?

(98)

Åtgärder

• Åtgärder som måste hanteras av politiken

• Ständiga förbättringar i det dagliga arbetet i verksamheten

Medborgare/brukare Verksamhet

Styrning Åtgärder som

måste beslutas av politiken!

POLITIK

Löpande arbete i verksamheten med ständiga förbättringar!

POLITIK

(99)

Hur går vi vidare från uppföljning och analys?

Hur gör vi en

konsekvensanalys

utifrån förslag till

åtgärder?

(100)

Att göra en konsekvensbeskrivning utifrån förslag till åtgärder!

• Vilka perspektiv ska fångas upp?

• Vilket tidsperspektiv?

• Hur gör vi en välunderbyggd prognos för olika effekter?

• Vem ska involveras?

• Hur sammanfatta en

konsekvensbeskrivningen?

(101)

Konsekvensbeskrivning – ”pyramiden”

En åtgärd kan

påverka i många olika perspektiv!

Socialhållbarhet, integration Hälsa, miljö

Jämställdhet,

barnperspektiv, m.m.

Resultat/nytta

Personal

Ekonomi

(102)

Processen för konsekvensbeskrivning

Förslag till åtgärd

Beslut om konsekvens-

beskrivning Planering

Ingen konsekvens-

beskrivning Förenklad konsekvens-

beskrivning Omfattande konsekvens- beskrivning

Värdering/

prioritering

Återremiss

Beslut

Avslag

Uppföljning/

analys

Genomförande

(103)

Beakta tidsperspektivet!

Att ta hänsyn till:

 Framskrivning av fakta?

 Global – lokala påverkansfaktorer?

 Trender?

 Lära av historien?

 Oförutsedda händelser?

Svårare att spå framtiden ju längre fram vi

tittar!

(104)

Hur träffsäker är vår

konsekvensbeskrivning?

 Evidens

 Väl beprövad erfarenhet

 Tester och piloter

 En gissning

 ”Alternativa” fakta

(105)

Så här kan det se ut:

(106)

Värdering och prioritering av åtgärder

 Viktning av olika effekter

 Politisk värdering

 Antagna mål

 Andra styrdokument

 Nationella mål

 Regionala mål

Hur sker samspelet politiker

tjänstepersoner vid

värderingen?

(107)

Ett beslut måste omsättas till handling!

Planering Uppföljning/

analys

Genomförande

(108)

Vad är utmaningarna?

 Att kunna förklara och presentera komplexa beslutsunderlag på ett tydligt sätt!

 Att ta fram ett underlag som möjliggör för politiken att kunna besluta utifrån sin politiska ideologi/inriktning!

 Att kunna belysa en bred palett av konsekvenser både på lång och kort sikt!

 Att beakta övergripande politiska mål och strategier!

 Att bygga konsekvensanalys på relevanta fakta!

 Att tydliggöra roller mellan politiker och tjänstepersoner i framtagningsprocessen!

(109)

Detaljstyrning

Stuprörstänk

För många styrsignaler

Otydliga mål och uppdrag

Avsaknad av uppföljning

och analys

Vilken nytta har vi av styrsystemet?

Vilka effekter

uppnår vi?

(110)

STYRMODELL

Reglementen

Vad behöver vi utveckla?

Vad vill vi uppnå?

Uppföljning Nyttorealisering

VARFÖR?

(111)

(112)

Tendens att följa upp på enkla mått och

regelefterlevnad Uppföljning med större utrymme för

förståelse kring komplex praktik Tendens att betona oberoende och

ansvarsutkrävande Uppföljning med större utrymme för närhet,

dialog och utveckling Tendens att uppföljning görs alltför

detaljerad och omfattande Mer selektiv uppföljning, med större fokus på systemeffekter

Tendens att uppföljning endast noterar

brister och görs ex post Löpande uppföljning för att bidra till lärande kring både brister och styrkor

Tendens att betona främst

huvudmannens perspektiv Uppföljning ur flera intressentperspektiv, särskilt medborgarens

En förändrad syn på uppföljning

(113)

Traditione ll uppfö ljnin g K ollegial u ppföljn ing

K un ds ty rd uppföljn ing Intre ssen t sty rd uppföljn ing

(114)

Kontrollbaserad

styrning Tillitsbaserad

styrning Nyckelverktyg Incitament, kontroll,

auktoritet, formalisering, reglering

Motivation, psykologisk trygghet, gemenskap, mening, informella relationer

Fokus Kontrollbehov centralt Behov och förutsättningar i kärnverksamheten

Ansvarsområden Snäva, personliga Breda, gemensamma

Främsta medel för att uppnå verksamhetens mål

Följsamhet mot beslutslinje

och formella processer Kollegialt lärande, ömsesidig anpassning

Syn på organisation Detaljerad planritning Komplext och dynamiskt nätverk

Prestationsutvärdering På distans utifrån mätning,

fokus på avvikelser Utifrån nära dialog, delvis kvalitativt, fokus på

främjande

Utformning av

styrningen Central, utifrån

kontrollbehov Samskapande i dialog med verksamheten

Tiilit – en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor Louise Bringselius

(115)

Ungefär två

tredjedelar av alla

förändringsinitiativ

misslyckas…..

(116)

Men om det nu är så viktigt med förändringar

VARFÖR pratar så många om att det är svårt att LEDA förändringar?

Jag blir galen!!!

Varför gör inte alla bara som jag säger.

Jag har informerat alla 20 gånger. Hur svårt kan det vara?

De vill ju

inte!

(117)

De vanligaste misslyckandena:

1. Oklart syfte med förändringen 2. Bristande sponsorskap

3. Bristande förståelse för hur människor reagerar i förändring 4. Ingen leder förändringen

5. Bristande planering

6. Ingen följer upp effekterna

7. Glömmer bort kulturen i organisationen

8. …………..

(118)

Framgångsrecept

Syfte och mål

Struktur

Tydligt syfte med förändringen Sponsorskap

Förstå människor i förändring Ledarskap och förändring

Kommunikation

Organisationskultur och förändring Identifiera framgångsfaktor

Organisation Plan och metod Uppföljning

Människor

(119)

NÅGRA SLUTORD PÅ VÄGEN

(120)

Att skapa ett sammanhållet styrsystem en komplex utmaning

• Acceptera komplexiteten, det finns inga enkla lösningar

• Betrakta ett styrmedel i sitt sammanhang (bara för att det fungerar bra på ett ställe behöver det inte fungera hos oss)

• Diskutera behovet av styrning –våga resonera om varför vi styr…..

(121)

….vilka är våra utmaningar?

Mål

Servicekvalitet Erbjudande

Kontroll

Syfte

Livskvalitet Behov

Tillit

PER SPEK TIVSKI FTE

(122)

Det är individernas, medarbetarnas och ledarnas beteenden som avgör om en

vision/strategi/förändring ska bli

verklighet.

(123)

2020-09-10

Analysgruppens presentation

VIMMERBY

(124)

Innehåll:

1. Skattesats 2. Demografi

3. Resultaträkning

4. Investeringar

5. Verksamheter

6. Framtidsanalys

(125)

Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika Vimmerby

Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med.

Huvuddelen av uppgifterna är hämtade från www.kolada.se

Nr Jfr övergripande Jfr frh Jfr fsk Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr Ifo Jfr LSS

1 Lilla Edet Hultsfred Klippan Hörby Hallsberg Osby Götene Hedemora

2 Simrishamn Tidaholm Götene Säffle Söderköping Tranås Orust Krokom

3 Herrljunga Oxelösund Gällivare Klippan Burlöv Nybro Vara Sävsjö

4 Mönsterås Filipstad Tranås Hultsfred Orust Mönsterås Söderköping Mora

5 Hedemora Leksand Åtvidaberg Lilla Edet Hagfors Orust Simrishamn Flen

6 Vara Sunne Filipstad Tomelilla Tranås Markaryd Sjöbo Kalix

7 Hallsberg Ljusdal Arboga Filipstad Nora Munkedal Tranemo Kumla

(126)

17,12 17,52 17,92 18,32 18,72 19,12 19,52 19,92 20,32 20,72 21,12 21,52 21,92 22,32 22,72 23,12 23,52 23,92

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Pr o ce n t

Vimmerby, kommunal skattesats

Vimmerby Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet

(127)

0,1

0,8

1,4

0,6

0,2

-0,7

-1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0

2014 2015 2016 2017 2018 2019

Pr o ce n t

Vimmerby, invånare 31 dec, årsvis förändring, %

(128)

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Födelsenetto -27 3 -46 7 -47 -6 2

Immigrationsnetto 90 87 137 294 186 107 74

Övriga landet - flyttnetto -250 -116 -51 -51 -47 -24 -165

Länet - flyttnetto 66 36 84 -33 -1 -42 -31

Invånare totalt, antal 15 287 15 297 15 419 15 636 15 728 15 764 15 647

15 000 15 100 15 200 15 300 15 400 15 500 15 600 15 700 15 800

-400 -300 -200 -100 0 100 200 300 400

A n ta l in vå n ar e to ta lt

A n ta l pe rs o n er

Vimmerby, befolkningsförändringar

(129)

99,2

103,8

99,0 99,4

101,0

98,5

101,5

90 92 94 96 98 100 102 104 106

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Pr o ce n t

Vimmerby, nettokostn som % av sk, stb o utj

(130)

-2 000 -1 500 -1 000 -500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

2014 2015 2016 2017 2018 2019

Resultat före extraordinära poster

Res f eo, Vimmerby Res f eo, Jämförbara kommuner

Res f eo, Genomsnitt för riket

(131)

750

-1 493

1 172 1 212

510

1 744

1 423 501

874

312

920

1 139

1 032

-272

-2 000 -1 500 -1 000 -500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

K r/ in v

Årets resultat kommun och företag

(företagen exkl koncernkonsolideringar)

Årets resultat kommun, kr/inv Årets resultat företagen, kr/inv

(132)

404 656 878 1 071 865

2 368

-1 643 -1 364 -1 293 -1 113 -978

2 009

-2 000 -1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

2014 2015 2016 2017 2018 2019

K r/ in v

Finansnetto kommun och företag

(företagen exkl koncernkonsolideringar)

Finansnetto kommunen, kr/inv Finansnetto företagen, kr/inv

(133)