• No results found

Det är ju naturens eget resultat som är utgångspunkten för vår produktion.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Det är ju naturens eget resultat som är utgångspunkten för vår produktion. "

Copied!
68
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Många företag kan arbeta med kvalitet i andra tenner än vi:

Det är ju naturens eget resultat som är utgångspunkten för vår produktion.

I

årets årsbok visar vi bland annat hur vi föroaltar begreppet kvalitet.

~

(2)

Dell V&S-koncernen

2 Företaget 4 Huvudkontoret 6 stockholmsfabriken 8 Falkenbergsfabriken l O Sundsvallsfabriken 12 Åhusfabriken 14 Kemetyl AB

De/2 V&Sprodukter

16 V1ra produkter 20 Skördeberättelse 24 Vita viner 26 Röda viner

28 Starkvin och mousserande vin 30 Sprit

32 Kvalitet

De/3 Förvaltningsberättelse och årsredovisning 1986

3 7 Förvaltningsberättelse

41 Moderbolagets resultaträkning 42 Moderbolagets balansräkning 44 Moderbolagets finansieringsanalys 45 Koncernens resultaträkning 46 Koncernens balansräkning 48 Koncernens finansieringsanalys 49 Bokslutskommentarer

52 Vinstdisposition

53 Revisionsberättelse 55 Styrelse och revision 56 statistik

60 1986 i sammandrag 61 Summary 1986

62 Zusammenfassung 1986 63 Resume 1986

64 Adresser

(3)

\

l

Vin- & Spritcentralens årsbok 1986

Vin-& Spritcentralen spelar många roller: Vi är både produ-

cent, importör, grossist, produktutvecklare och exportör.

Men oavsett verksamhetsområde ger vår ställning oss ett stort ansvar för kvalitet. Antingen det gäller urval, inköp, sortimentsutveckling, produktutveckling eller lagring förvaltar och förädlar vi naturens egen produktion. Därför hoppas vi att den här årsboken speglar två saker:

Vår organisation och verksamhet som företag.

Och den röda tråden, överallt och under alla arbetsdagar:

strävan efter kvalitet, i ordets alla betydelser. säkerhet,

javisst. Rätt kombination av egenskaper som doft, f.irg, smak och pris. Och även om den svenska allmänheten sällan möter oss direkt, vill vi gärna visa vad ett av Sveriges mest välkända firmamärken står för när det gäller kvalitet.

Trevlig läsning!

Del l

presenterar koncernens organisation och våra olika produk- tionsenheter. Vad vi gör och var vi finns.

Del2

handlar om våra produkter. Där finns också ett särskilt avsnitt om begreppet kvalitet samt en redogörelse för skörderesulta- ten i världen 1986. Du kan också läsa om vår export, som från en blygsam start 1979 nu nått en värdemässig omsättning som är större än den samlade spritimporten.

Del3

är den egentliga årsredovisningen. Där finns förvaltningsbe- rättelsen samt bokslutet med kommentarer. Där finns också större delen av de tabeller som i siffror visar utvecklingen under de senaste åren.

(4)

-

.. i\1

., . i ~ ....

__ :.':'i'-

(5)

Vin- & Spritcentralen (V&S) är ett grossist-, tillverknings- och exportföretag. Vår uppgift i Sverige är att förse konsumenterna med vin, sprit och starköl (samt alkoholfritt). Företaget svarar för import, beredning och tillverkning, tappning, lagerhållning och distribution av vin och sprit. Det andra alkoholbolaget i Sverige, Systembolaget, är ansyarigt för detaljhandeln och driver ca 330 systembutiker i hela landet.

Båda bolagen ägs av staten.

Vin- & Spritcentralen är ett modernt industriföretag. Företaget är på hemmamark- naden undantaget den fria marknadens

mekanismer, vilket ställer alldeles speciella krav på verksamheten. För de flesta företag är

konkurrensen den drivkraft som skapar effekti- vitet och håller priserna nere. Den drivkraften får vi på den svenska marknaden skapa själva.

Det gör vi inte minst genom jämförelse med övrig svensk livsmedelsindustri och industrin i utlandet. Genom väl utvecklade system för planering, kontroll och utveckling av egna produktivitets- och effektivitetsmått hävdar vi oss väl i den jämförelsen.

V&S har också en betydande export av svenska alkohol produkter. 1979 lanserades Absolut Vodka, en förfinad slutprodukt av den månghundraåriga traditionen att göra brännvin i Sverige. Idag är Absolut det i särklass största importerade vodkamärket i USA. Absolut marknadsförs dessutom på ett trettiotal andra marknader.

Exporten kommer också den svenska konsumenten tillgodo. Förutom att den visat god lönsamhet vitaliserar den hela företagets verksamhet och ger impulser för produkt- utveckling och nytänkande i Sverige.

Vin- & Spritcentralen har sitt huvudkontor i Stockholm, fabriksanläggningar i Stockholm, Falkenberg, Sundsvall och Åhus samt en vin- och kursgård i Provence, Domaine Christiane Rabiega. I koncernen ingår även dotterbolaget KemetylAB.

(6)

n v

Vin-& Spritcentralens direktion, främre raden från

vänster: Egon Jacobsson, VD. Curt Nycander, Teknik/

Logistik, v W. Goran SandberR, Information. Bakre raaertjrdn vänster: Robert Ceaerschiöld, Försaljning.

Björn Carlson, Personal. Mats]urdahl, Inköp. Annelie sylven Troedsson,]urtdik, sekr. Erik Stille, Ink6p.

Ingvar Danielsson, Ekonomi/ ADB

Egon]acobsson, verkstallande direktör

(7)

Vin- & Spritcentralens huvudkontor är beläget i Årstadal i Stockholm. Hit flyttade vi 1978 efter att i många decennier ha arbetat i det gamla klas- siska vinhanteringshuset vid S :t Eriksgatan, där Vin- & Sprithistoriska Museet nu byggs om och utökas.

Företagsledningen består av VD och cheferna för följande sju centrala enheter:

l nköp, Försäljning, Ekonomi/ ADB, Teknik/

-~bgistik, Personal, Information och juridik.

Inköpsenheten ansvarar för inköp av vin, sprit, starköl och alkoholfritt. Här finns de inköpare som, specialiserade på olika delar av den stora världsmarknaden för vin och sprit, bevakar att de svenska konsumenterna får del av både nya och etablerade producenters bästa produkter. I Provrummet provar inköparna över 6 000 prover per år.

Försäijningsenheten har funktioner för försäljning till Systembolaget, marknadsplane- ring samt export. Marknadsplanerarna arbetar intimt ihop med inköparna för att utveckla sortimentet av både viner och spritdrycker.

Inom enheten Ekonomi/ ADB handlägges frågor som rör ekonomisk planering och

styrning, finansiering, affärsbokföring och ADB.

På grund av sin struktUr är V&S ett dataintensivt företag. Vi har satsat på en användarorienterad verksamhet, eftersom en stor del av företagets anställda arbetar med dataterminalen som sitt

narurliga redskap.

Teknik/Logistik ansvarar för den

långsiktiga tekniska utvecklingen av företagets produktionsapparat, byggnader samt utrustning och inköp av material. Enheten svarar också för företagets kvalitetsstyrningssystem och följer upp resultatet av kvalitetsarbetet. Avdelningen för materialstyrning arbetar med hemtagning, transporter av bulkvaror och buteljimport samt reglering av varuflödet mellan fabrikerna. En planeringsavdelning gör prognoser för försälj- ningen och arbetar med övergripande plan- läggning av fabrikernas kapacitetsutnyttjande.

Personalenheten samordnar alla våra personalfrågor, dvs personaladministration, utbildning och förhandlingsverksamhet

Informationsenheten har funktioner för intern information, extern information, besöks- verksamhet och driver Vin-& Sprithistoriska Museet. Den externa informationen är i första

hand koncentrerad till restaurangbranschen där vi ger en allsidig varuinformation och. utbildar restauratörer och deras personal.

juridik ansvarar för bolagets juridiska verksamhet samt för säkerhets- och riskplane- ring.

..

(8)

GOran Sauter,fabrikschtf

(9)

stockholmsfabriken levererar varor till ca 100 av Systembolagets butiker i mellansverige.

Fabriken har byggts i flera etapper.

1977 fick anläggningen sin nuvarande form och sysselsätter nu ca 400 personer. Den totala

byggnadsytan är 110 000 m2Av dessa är 40 000 m2 lagerytor i de fem bergrummen.

Stockholmsfabri}s:ens verksamhet består av destillation av råsprit, tillverkning och beredning av vin och sprit, tappning, lagerförvaring i cistern och på butelj samt ordersammanställning och distribution till butikerna. Fabriken har också ansvaret för lagerhållnirig och leverans av de varor som ingår i specialsortimenten för vin ochsprit

Vid anläggningen finns lagercisterner på 20 milj liter för vin och sprit och ytterligare 10 milj liter för rå- och finsprit. I bergrummen mognadslagras bl a de slottsviner som tagits hem i bulk och tappats i Stockholm.

Anläggningen har sju tappningslinjer.

Omkring 100 milj buteljer (buteljimporten in- räknad) lämnar årligen fabriken.

Den 92-procentiga råspriten, som anländer från Sveriges enda kvarvarande råspritsdestilleri, Gärdsbränneriet i Skåne, renas ytterligare (rekti- fieras) genom en andra destillation. slutproduk- ten blir en 96-procentig finsprit. Destillations- anläggningen, som är en av de största i världen, har en kapacitet på 150000 liter per dygn.

Vid beredning av sprit blandas finspriten med vatten och i vissa fall kryddsprit. Bulkim- porterad cognac och whisky bereds till

tappningsfardiga varor under överinseende av företagets egen "blender". Under hela hante- ringen kontrolleras varorna ingående såväl kemiskt som manuellt och samtliga tappnings- linjer har en omfattande inbyggd kontrollutrust- ning för att garantera produktemas kvalitet.

Stockholmsfabrlken1986

o stockholmsanläggningens totala försäljning •

1986 var 70,9 milj liter.

• Under 1986 tappades 78,8 milj buteljer. En del av denna kvantitet har levererats till de övriga V&S-fabrikema.

• Liksom vid de övriga fabrikerna har 1986 inneburit en ytterligare ökning av tappning av buteljer med naturkork Detta ligger i linje med den profilering av de härtappade varorna som nu pågått i flera år.

(10)

rsjabriken

Nils-Goran Brand, fabrikschef

(11)

Falkenbergsfabriken utgör huvudenheten i V&S sydvästra region. Fabriken invigdes 1976 och den totala golvytan är ca 63 000 m2. Härifrån levereras härtappade och buteljimporterade vin- och spritdrycker samt starköl och

alkoholfritt till ca 165 systembutiker i södra och västra Sverige.

Varje dag tappas vid de fyra tappnings- linjerna i genomsnitt ca 275 000 buteljer. Antalet anställda i Falkenberg är ca 265.

Fabriken har en cisternkapaåtet på nästan 13 milj liter (1,5 milj liter finsprit utomhus och 11,5 milj liter vin och sprit inomhus).

Falkenbergsfabriken är högt automa- tiserad. Efter pallning transporteras flaskorna automatiskt in i ett höglager, där åtta datastyrda kranar hämtar och lämnar varor vid ca 22 200 pallplatser. Höglagret är 21m högt och har en kapaåtet för lagring av 7,5 milj buteljer. Även sammanställningen av order till systembuti- kerna är i huvudsak automatiserad.

De firdiga kundpallarna lastas i växelskåp (container). Dessa går sedan med dragbilar till någon av sex terminaler, från vilka de trans- porteras till butikerna.

Förutom tappning, ordersammanställning samt udeverans har falkenbergsanläggningen egna resurser för beredning och tillverkning av vin och sprit samt för varukontroll i ett modernt laboratorium.

Falkenbergsfabriken 1986

• Falkenbergsfabriken sålde under året 67,7 milj liter.

• Antalet tappade buteljer uppgick under 1986 till67,6 milj.

• Till ny chef för Falkenbergsfabriken har under året utsetts Nils-Göran Brand.

(12)

Tommy Andersson, fabrikschef

(13)

Sundsvallsfabriken svarar för leverans av

företagets produkter till ett 60-tal systembutiker i norra Sverige. Varje dag levereras ca 160 000 buteljer med järnväg och lastbil. Fabriken

moderniserades och byggdes ut 1980. Golvytan är ca 33 000 m2 och anläggningen har drygt l 00 anställda.

Av de fyra tappningslinjerna används två för den svenska marknaden. De andra två används för Absolut Vodka. Linjemas kapacitet varierar mellan 1500 och 24 500 buteljer i

timmen.

Sundsvallsfabriken har en total cisternka- pacitet på lO milj liter. I sex stora utomhuscister- ner förvaras 8 milj liter finsprit och inne i fabri- ken lagras 2 milj liter sprit och vin i 130 rostfria cisterner. Största delen av cisternkapaciteten utomhus hyrs ut till dotterbolaget Kemetyl AB.

I lagren finns dessutom ca 2,5 milj tappade buteljer. För att vinet vid förvaringen i cisterner inte skall komma i kontakt med luftens syre och därigenom försämras, skyddas det liksom vid övriga fabriker av ett skikt kvävgas.

Vid Sundsvallsfabriken finns även ett laboratorium och en beredningsavdelning. Vid beredningsavdelningen inryms bl a brännvins- blandningen. I en automatiserad enhet blandas den 96-procentiga finspriten med vatten till okryddat brännvin.

Sundsvallsfabriken 1986

• 1986 årsförsäljning uppgick till23,4 milj liter.

• Under året tappades vid fabriken 26,6 milj buteljer.

• Tappningslinjen för 1,75-litersbuteljer av Absolut Vodka har kompletterats.

• Under året har avancerad utrustning för avsyning och kontroll av tappningen samt för palletering installerats.

(14)

janMatson,jabrikschef

(15)

Åhusfabrikens mest betydande verksamhet är tillverkning och tappning av Absolut Vodka~

både för export och för den svenska marknaden.

Dessutom tillverkar den nu 80-åriga fabriken kryddsprit1 likörer och fruktviner samt tappar likörer och finare cognacssorter. En av V&S två destillationsanläggningar finns också i Åhus.

Större delen av destillationskapaciteten tas i _.hspråk för Absolut Vodka.

Antalet anställda är ca 100 och den totala golvytan för närvarande ca 13 000 m2Lagrings- kapaciteten är ca 9 milj liter råsprit och nära 4 milj liter finsprit. I tillverkningscisterner finns en kapacitet på 4j milj liter.

Den 92-procentiga råspriten från det närbelägna Gärdsbränneriet rektifieras (renas) till 96-procentig finsprit. Kapaciteten är 40 000 liter 96-procentig sprit per dygn.

Under senare år har tillverkningen allt mer kommit att domineras av framgångarna för

Absolut Vodka. De första skeppningarna för export till USA ägde rum 1979. 1986 uppgick tillverkning och tappning av Absolut Vodka

( Sundsvallsfabrikens andel inräknad) till drygt 1815 milj liter, av vilka 13,6 milj liter såldes på export och resten på den svenska marknaden.

I Åhus tillverkas också kryddsprit1 genom att kryddor, frukt etc läggs i sprit, så att ett koncentrerat rnacerat erhålles. Maeerater kan också destilleras för att få en renare karaktär och får då benämningen kryddsprit. Denna

används för smaksättning av brännvin och för likörtill verkning.

I den doftande kryddboden förvaras ca 50 olika sorter och man förbrukar årligen ca 40 ton kryddor.

I Åhus tillverkas och tappas samtliga 2 3 svenska likörer. Ä ven tappningen av de finaste cognacssorterna är förlagd till Åhus. Det gäller Grönstedts Monopole, V.0.1 X. O. och Extra.

Man framställer också ca 2,5 milj liter fruktvin varje år.

Abusfabriken1986

• Den stora ökningen för Absolut Vodka har dominerat verksamheten i Åhus även under 1986. Drygt 18,5 milj liter tillverkades under året.

• Under året tappades vid anläggningen totalt 20 milj buteljer.

• Under 1986 beslutades en omfattande utbyggnad av Åhusfabriken för att möta den stadigt ökande efterfrågan-på Absolut Vodka.

Projektet avser en enplansbyggnad som på sikt kommer att tillföra fabriken två nya tappnings- linjer, vardera med en kapacitet av 12 milj buteljer per år. Utbyggnaden beräknas kosta ca 50 Mkr och medför i en första etapp ca 15 ny- anställningar. Produktion i den nya byggnaden beräknas starta under 1988. :

(16)

Klas Sjöstedt,

verkstallande direktör

(17)

Dotterbolaget Kemetyl AB har under året genom omfattande investeringar väsentligen byggt ut sin kapadtet på produktions- och lager- sidan. Därjämte har företaget byggt ett eget laboratorium med utrustning för kontroll och produktutveckling. Syftet är att skapa möjlig- heter för företaget att utvidga verksamheten såväl inom industri- som konsumentdivisionen.

Industridivisionen - med en omsättning 1986 på ca 68 Mkr - har hittills huvudsakligen baserat sin försäljning på teknisk sprit av olika kvaliteter med inriktning på industri och offentlig förvaltning. Nu pågår en successiv breddning av sortimentet att omfatta även andra kemiska bas- och spedalprodukter anpassade till den nuvarande stora kundkretsens behov.

Konsumentdivisionen-med en

försäljning 1986 på drygt 57 Mkr - marknadsför i den allmänna handeln produkter baserade på alkoholer, petroleumfraktioner och spedal- kemikalier. Verksamheten riktar sig med bred distribution i huvudsak till motorist-, hushålls- och fritidssektorerna. Även här står utveck- lingen av nya produkter i centrum.

Totalt udevererades under 1986 20 000 ton.

Kemetyl köper numera de flesta råvarorna utomlands. Dollarkursens utveckling och fallande oljepriser har därför i icke oväsentlig grad påverkat det ekonomiska utfallet.

Bolagets verksamhet är förlagd till Årstadal.

Förutom omfattande egna dstemresurser utnyttjas äyen stora tankutrymmen inom Vin-&

Spritcentralens stockholms- och sundsvalls- fabriker.

För tappning på fat och dunk, glasflaskor och olika plastemballage förfogar bolaget över en flexibel anläggning med hög kapadtet.

(18)

Not:]ämförelserna i de/2 mellan olika produkter försäljning avser, om inte annat anges, volymer.~

(19)

Urval och valfrihet är också en form av kvalitet.

Bl a för att hålla jämna steg med det ökande vinintresset har vi utökat vårt sortiment: Idag kan vi, erbjuda ca 800 produkter - och räknar man storleksvarianterna blir det ca 1100 artiklar.

Vår samlade försäljningsvolym uppgick till 17 4,1 milj liter. För första gången såldes under

r-~

. ·

;':i

:· .- J.

'--.i

- -

'

; ,...,,

.... ~ ... ,

'.':" ({··":

1()86 mer än l 00 milj liter vin i Sverige på ett år Uer närmare bestämt 101,4 milj liter).

Spritförsäljningen fördelade sig på 46,2 milj liter i Sverige medan 13,6 milj liter exporterades.

Under år 1986lanserades 293 nya viner och spritprodukter inklusive nya årgångar av viner vi sålt förr. Motsvarande siffra 1985 var 230. Ett stort antal av nyheterna presenterades i spedalsortimentet, som totalt omfattar ett hundratal viner och ett tjugotal spritsorter.

Huvudsakligen säljs dessa varor via Systembo- lagets butiker i Stockholm och Göteborg. En nyhet för 1986 är spedalsortimentet av sprit- drycker, som började säljas under hösten.

Efterfrågan från många olika konsument-

grupper tillgodoses genom ett brett och varierat sortiment. Spedalsortimentet har gjort det möjligt att göra intressanta inköp av udda pro- dukter och från leverantörsländer, som är nya för Sverige.

För närvarande finns 38 länder represen- terade i sortimentet. De röda och vita vinerna är ungefår lika många till antalet märken, men de röda svarar för den största delen av försälj- ningen.

Övervägande delen (79%) av det vin V&S säljer är importerat som bulkvara och tappat på butelj i Sverige, vilket med bibehållen kvalitet ger klara prisfördelar för konsumenten. De övriga 21% är buteljimporterade varor.

Bland spritdryckerna dominerar de

svensktillverkade och härtappade produkterna (82%). Bland de svenska spedaliteterna märks (förutom vodka) ört-och bärlikörer, som samt- liga är tillverkade enbart av naturliga råvaror.

V&S marknadsplanerare och inköpare tillgo- doser de svenska konsumenternas behov av ett varierat utbud av produkter till vettiga priser genom noggrann bevakning av den internatio- nella marknaden samt genom konsumentun- dersökningar och marknadsanalyser. Genom att V&S är en av världens största inköpare kan vi också ta mycket förmånliga priser. Trots de relativt höga alkoholskatterna ger de förniånliga inköpen butikspriser för kvalitetsviner

sbm

ofui

ligger under marknadspriserna i ursprungs- landet. Detta hänger också samman med den svenska prissättningsmodellen: vi prissätter varorna enligt självkostnadsprincipen och priserna höjs inte när efterfrågan i utlandet trissar upp den internationella prisnivån.

Man brukar säga att information om en produkt är en del av produkten själv. Ä ven informationen om produkterna är en del av begreppet kvalitet. sedan 1985 bedriver vi informatiqn till restauranger, bl a i form av fuck- pressannonsering, direktadresserade informa- tionspaket och produktion av utbildningsma- terial för restauranganställda.

Ansträngningarna har krönts med framgång: I bedömningen av Sveriges bästa direktreklam fick vårt informationspaket "En låda om vin" en sk DR-nyckel i 1986 års bedömning. Samma informationspaket fick diplom i 1986 års Guldäggstävling.

På den amerikanska marknaden har vår

(20)

samarbetspartner, Carillon Importers Ltd, fått flera utmärkelser för sin marknadsföring, bl a en Clio-statyett, som är reklamens motsvarighet till filmens "Oscar".

Nya produkter

Under 1986 har ett stort antal viner lanserats.

Åtskilliga av dem är årgångsviner från nya områden som tagits fram för att tillfredsställa det stora intresset hos många konsumenter att leta sig fram till mer personliga smakpreferenser. Man

kan

notera att Australien bidragit med många spännande produkter och att Sverige numera är Australiens största vinkund. Totalt har under året sålts 17 olika röda och vita australiska viner:

av vilka två var härtappade.

~.

· Vinintresset har också tagit sig uttryck i en uppgång för beaujolais där inte minst de här- tappade kommunvinerna]ulienas, Morgon och Moulin-a-Vent starkt bidragit.

Det ordinarie sortimentet har bland vitvi- nerna berikats med bland andra Trentino Chardonnay och Las Meninas. Det gamla paret Bordeaux Rouge och Bordeaux Blanc har ersatts av ett par finare släktingar: Marechal och Marqui.Se. Bland de mousserande vinerna har Amadeus, tillverkad av druvsaft, äpplen och fläderblom, rönt stora framgångar.

Vi har också under året sålt vin från vår nyinköpta vingård i Provence, "Domaine Chris- tiane Rabiega".

Sortimentets två körsbärsviner har under året kommit ut i lättvinsversion.

Portvinssortimentet utökades under året med den vita Acordo, vilken är en licens- tappning från Cockburn. I början på 70-talet bestämde man i Portugal att vintage port inte längre får säljas i bulk. Det var därför med ett visst vemod som vi under året sålde vår sista härtappade vintage, en Barros från 1970.

I början av året introducerades för första gången en härtappad "Kentucky Straight

Bourbon". Nyheten, som heter Heaven Hill, har mottagits mycket väl och kraftigt bidragit till att amerikansk whiskey fått ett uppsving.

För den whiskyintresserade finns nu också ett större utbud av malt-whiskies. Genom att det sedan slutet av året finns specialbutik även för sprit, har spritsortimentet utökats med ett flertal exklusiva produkter som tidigare inte sålts i Sverige.

(21)

Falkenbergsfabriken har nu fått en egen produkt, ett nytt kryddat brännvin som heter Hallands Fläder. Den dominerande ingre- diensen är fläderblom, en "krydda" som är välbekant i våra sydligaste landskap. Genom denna komplettering av sortimentet har nu · varje fabrik "sin egen" produkt: Årsta Brännvin

(Stockholm), Åhus Bitter (Åhus), Gammal Norrlands Aquavit (Sundsvall) och Hallands Fläder (Falkenberg).

Under sommaren lanserades en likör med cola-smak, Atlanta.

Med sikte på i första hand den amerikanska marknaden har vi även utvecklat en s k flavored :vodka, Absolut Peppar.

Exporten

En av våra viktigaste uppgifter är att förädla

§.Ortimentet - och på export marknaderna får vi t>artiska bevis för hur vår produktkvalitet står sig i hård internationell konkurrens. Här är fakta som får tala för sig själva:

Det totala exportvärdet under 1986 ökade med 42% jämfört med året innan. Det betyder att den svenska spritexporten var värd 247 Mkr - eller betydligt mer än vår sammanlagda import av sprit.

Absolut Vodka spelar huvudrollen i det här sammanhanget. Absolut säljs nu på ett 30-tal marknader utanför Sveriges gränser. Den

ojämförligt största är USA, dit vi för första gången levererat mer än en miljon kartonger under ett och samma år. Det innebär en ökning i USA på -~la 62%. Nu är Absolut Vodka det i särklass största importerade vodkamärket

Försäljningen av storförpackningen på J,. 75 liter har dessutom närmast fördubblats

·~ lnfört med föregående år. Denna förpackning säljs ännu bara på export.

Intresset för våra produkter i USA är stort och under året lanserades Absolut Peppar, som är starkt pepparkryddad. Sedan sommaren 1986 har den funnits tillgänglig i delar av USA och rönt stor uppskattning.

Årsproduktionen av Absolut uppgick till 18,5 milj liter, varav 13,6 milj liter såldes på export. För att möta efterfrågan har vi förstärkt kapaciteten vid Åhusfabriken i etapper. Nu har vi dessutom beslutat genomföra en större tillbyggnad.

Succen Absolut Vodka har dessutom

skördat lagrar åt Vin- & Spritcentralen utöver exportframgångar och försäljningssiffror.

Konstnären And y Warhals bild av Absolut- som prydde förra årets Årsbok~ har belönats med reklamens egen "Oscar", en Clio-statyett.

(22)

Skördeberättelse

(23)

Skörden 1986 blev i allmänhet sen, men en lyckad blomning och en vacker sommar hade dock gett allmänt lovande skördeutsikter i Västeuropa. Dåligt väder under skördearbetet försämrade emellertid resultatet på många håll.

I Frankrike gav vinskörden 72 milj hl, något mer än 1985 års produktion. Vinerna

-med kontrollerad ursprungsbeteckning pro- - Jceras i stadigt stigande mängd och nådde

· rekordnivån 21 milj hl.

Bordeaux. Blomningen försenades av en kylig vår, men efter en lång period över

sommaren med varmt och mycket torrt väder kunde kring månadsskiftet september-oktober en riklig skörd på 6 milj hl bärgas, en kvantitet till och med större än 1985 års volym. Medan Merlat-druvan gav en mycket hög avkastning erhölls på många håll Cabemet-varianterna i mindre mängder än 1985.

De röda vinerna, som är alkohol- och tanninrika och ofta med djup vacker furg,

väntas bli mest lyckade på Medoc/Graves-sidan.

De vita torra vinerna är aromatiska med frisk syra. Förväntningarna på högklassiga Sauternes-viner är stora.

Skörden i Loiredalen torde vara 20-30 procent mindre än 1985. Vinerna har överlag höga syravärden och kvaliteten är skiftande.

Skörden i Alsace blev 1986 ca 25- 30 procent större än året innan eller ungefur l milj hl. Priset på druvorna-steg med omkring 5%

jämfört med föregående år. 1986 års skörd når inte upp till1985 års höga kvalitet, men resul- tatet anses ändå gott. Inga "vendange tardive"- viner (viner producerade av mycket sent skördade druvor) producerades.

I Champagne ligger kvantiteten över genomsnittet för det senaste decenniet eller på ca 200 milj buteljer. Kvaliteten är skiftande.

I Bourgogne är kvaliteten ojämn på de flesta håll, i Cote d'Or på grund av tillfålliga regnoväder under skördearbetet. Vinerna, i första hand de röda, väntas bli lätta och snabb- mognande. Kvantiteten är tillfredsställande.

Även M~con-och Beaujolais-vinerna får ojämn kvalitet pga regn under skörden.

Lyckade cuveer av Beaujolais väntas dock bli mer typiska än 1985. Chablis-vinerna

kommer att få bra kvalitet men en kvantitet under genomsnittet.

Också i C6tes-du-Rh6ne blir kvaliteten ojämn. Resultatet blir bättre i söder än i norr.

Kvantiteten är överlag tillfredsställande.

Coteaux-du-Tricastin ger bra kvalitet och hygglig kvantitet.

I

Provence

blev 1986 års skörd tack vare fint väder av god kvalitet med tillfredsställande alkoholhalt. Blomningsperioden upplevde närmast idealiska förhållanden. Kvantiteten är genomsnittlig med undantag för Carignan- druvan, vars utbyte reducerades till40% av mängden året innan. Domaine Christiane Rabiega, 89m numera ägs av Vin-& Spritcen- tralen, fick en god skörd av fin kvalitet.

I Luberon och Ventouxväntas ojämn och ganska dålig kvalitet. Det kommer troligen att bli nödvändigt att blanda i vin från 1985 års skörd. Kvantiteten är tillfredsställande.

Costieres-du-Gard-vinema får ojämn kvalitet pga mycket regn i slutet av skördepe- rioden. De vinbönder som hann få undan skörden i tid har dock lyckats bra. Tillfreds- ställande kvantitet även här.

(24)

Både Coteaux-du-Languedoc och Roussillon har f.ltt viner av bra kvalitet och kvantitet.

Spanien räknar med en total kvantitet på inemot 40 milj hl. Kvaliteten är tämligen god med f.irg och alkoholhalt något i underkant.

I Navarra blev utfillet mindre än normalt på grund av extremt långvarig torka, sol och hetta. Kvaliteten anses vara mycket god.

I Penedes blev 1986 ett besvärligt år för många vinproducenter. Det var mycket torrt i regionen ända fram till slutet av augusti, då regn föll i relativt stora mängder. Även vid skördens början kom regn och det var dessutom mycket varmt. I det våtvarma klimatet spred sig snabbt mögelsvamp. Skörden blev mindre än normalt.

Man har arbetat hårt, åtminstone i de större exportföretagen med modern teknologi och sortering av druvor och påstår att kvaliteten blivit god (för vissa sorter mycket'god).

Alkoholhalten är i vissa falllägre och syran något lägre än normalt.

Riojadistriktet har fått en bra skörd av god kvalitet.

Tyskland. På grund av en period med dåligt väder i slutet av augusti och början av september kom de tidigare högt ställda kvali- tetsförväntningarna på årets skörd delvis på skam. Totalt bärgades drygt 10 milj hl vin (86%

vitt och resten rött). Ca 6% har klassificerats som bordsvin, 74% som Qba-vin och 20% som Predikatsvin. Fördelningen på de olika kvalitets- grupperna varierar dock en hel del mellan de olika odlingsområdena. I de två största,

Rheinpfalz och Rheinhessen, blev fördelningen på de tre grupperna i nämnd ordning 8%, 80%

och 12% resp 1%, 79% och 20%. Motsvarande siffror för Mosel-Saar-Ruwer blev 3%, 84% och 13% och för Rheingau 0%, 67% och 33%.

Mest lyckade av de tyska vinerna blev de som framställts av den sent mognade Riesling- druvan. Årets skörd med liten andel Predikats- viner passar marknadens behov väl.

I Italien blev skörden 1986 i de flesta regioner över genomsnittet. Totalt uppnåddes ca 72 milj hl och man tävlar därigenom med Frankrike om att vara västvärldens största vinproducent under året.

I Baro/o reducerades skörden på grund av hagelstormar med ca 50% jämfört med 1985.

I Barbaresw nåddes normal kvantitet och mycket bra kvalitet.

Vento-distriktetgav normal skörd av god kvalitet.

I Trentino förstörde hagelstormar knoppar och blommor i vissa trakter av distriktet. K van- riteten var normal och kvaliteten god.

I Friu/i regnade det mycket och blomningen blev dålig.

En del områden i Toscana, främst Chianti Classico'-<iistriktet, drabbades av hagel- och frost- skador men kvantiteten blev ändå normal.

Kvaliteten mycket bra.

Umbria (Oroieto) fick ca 10% mindre

kvantitet pga hagel strax före skörden. Kvali- .

ra

teten mycket bra. · "~

I Portugalblev årets skörd trots en del frost och regn överlag bättre än man vågat hoppas:

På grund av delvis fuktig väderlek under

skörden med mögelangrepp på druvklasarna ~ som följd reducerades avkastningen.

Dourodalen lyckades ändå producera fina, välbalanserade viner med djup fug, men 1986 kommer troligtvis inte att bli ett vintage-år.

I Vinho Verde-distriktet blev kvantiteten i somliga områden 20% och i andra ända till 40% lägre än genomsnittet. Kvaliteten betecknas som hygglig. Priset på druvorna är avsevärt högre än tidigare.

Österrike ernådde bra kvalitet men kvanti- teten stannade vid endast ca 2 milj hl. Detta motsvarar knappt två tredjedelar av en normal skörd.

. I

Ungern

blev kvantiteten under genom-

~

snittet eller ca 4 milj hl. Kvaliteten blev bättre än genomsnittet, i vissa distrikt och vingårdar to m utomordentlig.

Bulgarienfick regn i lagom mängd i maj, Q

juni och juli men torka och värme i augusti och september gjorde skörden-ca 20% mindre än normalt. Kvaliteten blev mycket bra. De röda vinerna har goda förutsättningar att bli lagrings- dugliga och de vita har bra syra, fruktighet och smak.

Totalt sett är tillgången på vin mycket god och beräknas så förbli under de närmaste åren.

1986 har uppvisat en stabil prisutveckling på leverantörsmarknaderna, med relativt begrän- sade höjningar och sänkningar. För 1987 väntas priserna totalt sett stiga med högst 2%.

(25)
(26)

Vitavi

!',../,' ~~'ln'tl'

'l. '

Bil R Il t o\1.':,

. •.

._ . ... ~,. . . '

..

..... ~-', •, ..

e

(27)

~~-.oerlt()~~

S E C CO

WIPCR""1~~ rn: OtAl) .v;

\..I.JtGI 8\C:il ft Af'?li(lS;)-"'

Ända sedan 1978 har både röda och vita viner ökat sin försäljning i Sverige. För varje år tom 1985 har emellertid de vita vinerna närmat sig de röda, även om det fortfurande är rött vin som säljs mest. 1978 utgjorde andelen vita viner 36% av lättvinsförsäljningen, en siffra som stigit till41% år 1986. Under flera år har de franska vita vinerna visat en markant ökning, inte minst den vita bordeauxen. Under 1986 har de största procentuella ökningarna bland vitvinerna avsett australiska, amerikanska, italienska och spanska viner. De vita lantvinerna har 1986 haft en negativ försäljningsutveckling.

1986 steg försäljningen av vita viner med 2% jämfört med föregående år. Den totala försäljningen av vita viner blev därmed 35,6 milj liter, liksom året innan den högsta vitvins- försäljningen någonsin. De vita bordeauxerna ökade med 35%. Ökningen hänför sig åter i första hand till de härtappade vita slottsvinerna där en mängd prisvärda viner introducerats under året. ökningen för de härtappade vita slottsvinerna från Bordeaux blev 45% och för tredje året i rad såldes därmed betydligt flera vita härtappade slottsviner än röda. Buteljim- porterade vita slottsviner visar en minskning med 12% under 1986. Övrigt franskt vitt vin har fått en markant försäljningsökning med 21%.

Försäljningen av vit bourgogne visar en nedgång med 11% under 1986 främst på grund av att priserna fortsatt att stiga. Den vita bourgog- nen svarar numera för en volym uppgående till endast 4% av volymen för vit bordeaux.

De tyska vinerna visar en nedgång med 16% för 1986. Orsaken är främst en tillbakagång för det tyska lantvinet vars försäljning halverats.

Under året fortsatte moselvinerna sin uppgång (+24%) medan rhenvinerna ökade 1%. Österri- kiska lantvinet har inte återhämtat sig från 1985 års "glykolaffiir", trots att Sverige och de viner vi säljer inte på något sätt var berörda.

Totalt sett har de vita lantvinerna minskat i relativ betydelse under 1986. Under andra halv- året 1984 svarade de vita lantvinerna för 33% av den totala vitvinsförsäljningen, medan mot- svarande siffra för 1986 var 9%.

I det ordinarie sortimentet har under 1986 lanserats 92 vita viner och i specialsortimentet 38märken.

(28)

l ....

(29)

-. ~ ::· ···•.· ~~· ~. / ..

''. '.'.;

·, :,: ./.

,.

f~<"\fJVJ'-\ClO'> O! (lRIG•"- I'ROD\.C:f. Of ~<11\

Försäljningen av röda lättviner steg under 1986 med 2% jämfört med 1985, dvs samma ökning som för vitt lättvin. Detta är en mindre ökning än tidigare under åttiotalet, då tillväxten var mellan 5 och 10% varje år. Att den högre

ökningstakten inte fortsatt under de två senaste åren beror dels på en viss övergång till vita viner, dels på att försäljningen av röda lantviner planat ut. De mycket stora kvantiteter som de röda lantvinerna svarade för strax efter de intro- ducerats fick stort genomslag i volymstatistiken.

1986 års försäljning av röda lättviner upp- gick till42,3 milj liter. Av denna volym svarar fortfarande de röda lantvinerna för en betydande andel, 18%, eller ca 7,8 milj liter. Detta är dock en mindre andel än de båda senaste åren. Ändå är både de franska och spanska lantvinerna fortfarande bland de mest sålda rödvinerna.

De röda bordeauxvinerna ökade under 1986 med 5%. Buteljimporterad röd bordeaux ökade 11% till 0,7 milj literoch härtappad röd bordeaux med 3% till2,2 milj liter. slotts·

vinerna (härtappade och buteljimporterade) ökade med 4% till2,1 milj liter.

Den röda bourgognen gick upp med 6%.

Årgångsbetecknade övriga röda viner

fuin

Frank- rike, Italien, Australien, Spanien och Bulgarien har blivit allt populärare och utgör nu ett betydande inslag i sortimentet.

Bland nya röda viner under året märks 32 nya härtappade slottsviner från Bordeaux, en rad riojatn7rken av kvalitetsklass Gran Reserva och flera nya italienska viner, främst i special- sortimentet. I det ordinarie sortimentet har under året lanserats 116 röda viner och i specialsorti- mentet29.

(30)

,...

(31)

Den nedåtgående trenden bröts redan 1985, då starkvinerna ökade 2%. Försäljningen av starkvin under 1986 visar oförändrad försäljning med 9,9 milj liter. Om man gör en jämförelse över en tioårsperiod, har försäljningen av starkvin sjunkit med 16%. De svenska fruktvinerna minskade under 1986 med 5%. Madeira ökade 3%, portvin 6% och vermouth 4%. Sherry visar en minskning med l%. starkvinsglöggen fortsätter att tappa marknadsandelar tilllättvinsglöggen och minskade 4%. Den totala glöggförsälj- ningen ökade 90f6 till3 ,8 milj liter.

Den uppåtgående trend i försäljningen av mousserande viner som varat sedan 1979 har under 1986 ytterligare accentuerats. Ökningen blev hela 44% och försäljningen sammanlagt 3,8 milj liter. Den viktigaste anledningen till den stora ökningen är introduktionen av det

svenska fruktvinet Amadeus som sålde 0,8 milj liter. Ä ven champagneförsäljningen fortsätter öka, under 1986 med 15%.

(32)
(33)

Spritförsäljningen ökade 53% på export och 4%

i Svep.ge, vilket medförde en total ökning under 1986 med 12% jämfört med föregående år.

Vår försäljning av spritdrycker till System- bolaget ökade med 4% till46,2 milj liter. Upp- gången har flera orsaker: dels medförde den i förväg aviserade skattehöjningen den l januari 1987 en onormalt stor försäljning under

december (

+

16%), dels blev 1986 ett år då svenska folkets reala köpkraft för första gången på flera år ökade. En annan faktor som

påverkade försäljningen var den långvariga strejken vid det norska Vinmonopolet

Försäljningen av Absolut Vodka på export ökade med 53% tilll3,6 milj liter. Det totala exportvärdet uppgick 1986 till247 Mkr, vilket är 16% mer än värdet av den samlade importen av sprit till Sverige. Absolut Vodka är nu störst på marknaden för importerad vodka i USA.

Kryddat och okryddat brännvin ökade med 3% i Sverige. Inkl exporten visar bränn- vinsförsäljningen en ökning med 14%. Explorer är fortfarande det största spritmärket i Sverige med en försäljning av 8,8 milj liter ( -6%). Näst störst är Renat Brännvin med 7,5 milj liter (-2%).

Absolut Vodka visar under 1986 åter ökad försäljning i Sverige. Försäljningen uppgick till 4,9 milj liter, vilket är nästan tre gånger mer än den sammanlagda försäljningen av all impor- terad vodka. Explorer, Renat Brännvin, Absolut Vodka, Brännvin Special och Kron-Vodka svarar tillsammans för 82% av den totala bränn- vinsförsäljningen i Sverige. Den sammanlagda försäljningen av Absolut i Sverige och på export uppgick till18,5 milj liter.

Bland övriga spritdrycker är whiskyn den största varugruppen. Försäljningen uppgick till 9 milj liter, en ökning med 9%. Både den härtappade och den buteljimporterade skotska whiskyn öpde med 6%. Mest sålda märke är Mae Scot med en omsättning av l, 4 milj liter.

Den härtappade kanadensiska whiskyn Lord Calvert ökade med 57%.

Försäljningen av gin ökade under 1986 med 4% till2 ,3 milj liter. Cognac ökade med 12% till 0,7 milj liter. Likörförsäljningen ökade 7% tilll,3 milj liter. Både svenska och impor- terade likörer ökade.

(34)

t

(35)

Vin är en mycket gammal dryck: de äldsta vingårdarna anlades redan 6 000 år f Kr i trakterna söder om Kaspiska Havet. Därifrån spreds vinodling och tillverkning av vin så småningom till Europa och den grekiska övärlden omkring 1600 f Kr. De grekiska poeterna lovprisade sitt vin, men eftersom en del av vinerna dracks utspädda och andra

. essutom först koncentrerades genom in-

·, kning, gick nog de flesta naturliga kvaliteter förlorade.

Då var det säkert lättare att uppskatta de

ro~erska vinerna. I Rom började man alltmer inse mognadslagringens betydelse och där diskuterade man livligt bra och dåliga årgångar.

Lagring i amforor av lera gav kanske ingen kvalitetshöjning, men när man började använda träfat var man snart mognadseffekterna på spåren.

Under medeltiden var det kyrkan som kom att identifieras med vinet och de moderna vintyperna byggdes upp. Olika typer av vin har efterfrågats under olika tider. Rosevinerna och

andra lätta röda viner var länge populära, men i bötjan av 1800-talet kom de ur modet och ersattes av betydligt tyngre röda viner. Man förstod att vin som förvarades i en välkorkad flaska höll sig mycket bättre än vin på fat.

Flaskornas form ändrades efter hand från den lökformade runda typen till den långa och smäckra som medger liggande förvaring, vilken är nödvändig för att inte korken ska torka ut.

Brännvin- bränt eller destillerat vin-är en betydligt yngre dryck än vin. Man tror fortfaran- de att det var araberna som i sitt sökande efter ett livselixir kom underfund med hur man fram- ställer "bränt" vin genom destillation. Medan vinet kom till Sverige under tidig medeltid nådde oss brännvinet först på 1400-talet. Det användes först bara som medicin och vid kruttillverkning, men när berusningseffekten upptäckts blev "medicinen" snabbt mycket populär. Under 1500-talet lärde man sig att använda säd för tillverkning av brännvin men efter det att Eva de laGardie på 1700-talet efter experiment funnit att potatisen också var en bra råvara för brännvinstillverkning slog denna så småningom igenom och ersatte säden, som då i större utsträckning kunde användas till

matbröd.

Ört- och kryddtillsatserna i brännvinet har ett medicinskt ursprung, men de behövdes också för att bättra på smaken. Man lagrade också brännvinet på fat för att mildra

beskheten. Under 1700-talets slut började man använda kolfiltrering och vid kallreningsverken gjorde man enkelt eller dubbelt renat brännvin.

Den tekniska utvecklingen under 1800- talet ledde till att husbehovsbränningen efter- hand ersattes av stora effektiva industrianlägg- ningar. Vid mitten av seklet gick man över till ny teknik: varmrening. Sveriges första och mest betydelsefulla varmreningsverk uppfördes på Reimersho)me år 1869 - och Vin-& Spritcen- tralen rektifierade brännvin i dess kolonner ända in på 1970-talet.

Vinets och spritdryckernas utveckling under seklerna måste i mångt och mycket ha skett genom experiment, vid vilka tekniken utvecklades och större hantverksskicklighet uppnåddes. Mer och mer har vetenskaplig forskning utnyttjats. Louis Pasteur studerade till exempel syrets inverkan på mognadsprocessen för mer än 100 år sedan. På Vin-& Spritcentralen

(36)

kombinerar vi idag gammal beprövad erfarenhet med den nya kunskap och teknik som forsk- ningen ständigt tillför. Hos oss kan man hitta modern teknik men också traditionellt hantverk.

I våra laboratorier finns de analysinstrument som behövs för att garantera en jämn och god kvalitet och som bidragit till att skydda oss mot

(37)

de falsarier och felgrepp som dessvärre förekommit i omvärlden.

Men vad är god kvalitet när det gäller smak och doft? Det är inte vår uppgift att vara smak- domare men att se till att olika kunder får det just de vill ha (och av god kvalitet som motsvarar alla krav man ställer på livsmedel överhuvud- taget). Det är ju först när man har nöjda kunder som man har producerat kvalitet i stort. Det innebär till exempel att förmånliga priser och god service också är hörnstenar i vårt totala kvalitets begrepp.

Vi tar hänsyn till samdiga konsumenter, även de små grupperna. Specialsortimentet för

. j..in - och numera också för sprit-har öppnat

(i~ya möjligheter i det avseendet Huvudsorti- mentet ses dessutom över löpande så att det finns bra urval av produkter när det gäller varutyper, producendänder, pris och kvalitet

~ Förpackningen ingår också i kvalitetsbe- greppet Vi gör alltid en koppling mellan produktens pris, kvalitet och karaktären hos etiketterna och förslutningen. Alltfler viner förses t ex med naturkork Fortfarande

använder vi uteslutande glasflaskor men andra förpackningar som "Bag-in-box", "Tetra Brik"

och karaffer är intressanta alternativ.

Litteraturen om vin berättar om druvsorter, jordmån och lagringstidens betydelse. För att slutresultatet skall bli det bästa möjliga krävs också rätt behandling i alla led. Lättviner är mycket känsligare än spritdrycker i det j..Vseendet Låg alkoholhalt ger utrymme för

·;hde önskade och oönskade mikrobiologiska aktiviteter. En aktivitet som är positiv för röda viner är den bakteriejäsning som omvandlar r ~.ppelsyra till mjölksyra, den s k malolaktiska

~~ningen.

Den processen leder till viner med mindre syrlig karaktär. Mjölksyran är mindre sur än äppelsyran och har också betydelse för bildning- en av flera angenäma aromämnen. Eftersom omvandlingen åtföljs av en svag kolsyreutveck- ling gäller det att få jäsningen avslutad innan vinet tappas på butelj. Andra mikroorganismer kan också ge önskade effekter på vinet Bl a bidrar de till aromatiska esterbildningar. Mögel- svampen Botrytis einerea i druvmusten ger mycket söta viner deras speciella karaktär.

Men det är naturligtvis mycket viktigt att man kan kontrollera de mikrobiologiska pro-

cesserna. Svaveldioxid, som har en hämmande

ver~ vid dessa, används sedan urminnes tider redan i druvmusten för att förhindra tillväxt av mögelsvampar och ättiksyrabakterier. Men svaveldioxiden har fler och än viktigare funk- tioner vid vinframställning: den används för att oskadliggöra enzym som annars brunf.irgar musten och för att inte olika föreningar skall framkalla lukter av mindre angenämnt slag.

Vin-& Spritcentralens kemiska kontroller

och analyser omfattar alla steg i hanteringen, från den första undersökningen innan ett vin överhuvudtaget tas in i sortimentet tills det tappats på flaska. Vid sidan av analyser som syftar till att verifiera doft, smak och ±arg och ge underlag för beredningsinsatser kontrolleras varans äkthet Dessutom måste vi naturligtvis

kontrollera att alla produkter lever upp till kraven hos svensk livsmedelslag. Vi bevakar att det inte sker några oönskade förändringar - vare sig medan varan befinner sig hos oss eller efter försäljningen.

Hughjohnson skriver ungefar så här: Ett riktigt dåligt vin är i våra dagar något av en sällsynthet Samtidigt har man frestats att sänka standarden på de bästa vinerna för att göra en större kvantitet på bekostnad av kvaliteten. Men ojämförligt mycket värre är den smygande tendensen att göra neutrala, säkra viner som passar varje smak.

På Vin-& Spritcentralen gör vi vårt allra

bästa för att garantera att vinets mest fungslande egenskap - dess oändliga variationsrikedom - verkligen överlever och kommer den svenska marknaden tillgodo. Det är kvalitet, det också.

Kvalitet är konsten att ifrågasätta redan innan rankan blommar. ..

Vår kvalitetskontroll börjar långt innan några varor anl~nder till oss eller ens till Sverige. Vill

man titta bakom kulisserna, ser hela kedjan ut så här:

Den första gallringen sker i och med att vi bara handlar med leveråntöret som vi har för- troende för. Det utesluter inte nya produkter från nya odlare: den som lever upp till våra stränga leveransvillkor kan naturligtvis hitta vägen till svenska kunder genom oss. Men det faktum att vi är petiga i början av en affiir gynnar i slut- ändan den svenska konsumenten.

(38)

Innan det första varuprovet finner nåd gör vi först en sensorisk kontroll (doft, smak och f.irg). Och när provarna sagt sitt i det avseendet

tar laboratoriet vid. I kemiska analyser får både vin och sprit bekänna fug, oberoende av kulör, styrka och pris.

I samband med lastningen hos leve-

rantören tas nya prov från båten, tankbilen eller containern. Då tar vi ett prov från varje tank som därefter plomberas.

Innan vi godkänner varan och den tas om hand av fabriken tar vi ett nytt prov från varenda tank i leveransen. Efter en omfattande sensorisk och kemisk kontroll accepterar vi leveransen om vi inte hittat något fel. Har vi däremot funnit brister, returneras allt innehåll i den dåliga försändelsen till leverantören.

Men låt oss anta att en vara godkänts och alltså lagras i någon av våra cisterner. Antingen den finns där under dagar eller månader tas kontinuerliga prov, så att vi kan vara säkra på att inget negativt inträffar med vinet.

Om vi behöver göra något så enkelt med ett vin som att flytta det kontrolleras det på nytt av laboratoriet. Vin är ju en levande produkt och alla gillar inte ett rörligt liv.

Veckan före tappning gör vi likafullt ett prov på laboratoriet innan vinet transporteras till vad vi kallar "tappningsplattan".

Omedelbart före tappningen pumpas vinet till en särskild cistern på tappningsplattan. Där- ifrån passerar vinet ett filter på väg till en tapp- ningscistern och alldeles innan det släpps ner till tappningen kan vi alltså göra en sista kontroll innan buteljeringen startar. Nöjd? Vi är det inte.

Den första buteljen som gått igenom tappningsmaskinen kontrolleras och jämförs med provet som togs på laboratoriet innan vinet fördes till tappningsplattan. Och den här kontrollen är en fYsikalisk silhuett: i en refrakto- rneter jämför vi med hjälp av ljus och vinets brytningsindex att ingenting har förändrats.

skulle den kontrollen visa att allt är som det ska, är vi ändå inte nöjda. Fem slump- mässigt valda flaskor tas direkt från bandet till en noggrann analys. Då kontrollerar vi igen bl a alkoholhalt, flyktiga syror och svavelinnehålL

Nå, men buteljimporterade viner då?

Samma sak: alla väsendiga kontroller görs lika- fullt, även om vi naturligtvis inte kontrollerar tappningsprocessen i detalj. Och oberoende av

om det står "V&S" på korken eller inte kan man alltså tryggt bryta förslutningen.

Ett glasklart krav:

Kvalitet utsidan också.

Buteljer, kapsyler och etiketter är den kläd- samma förpackning som också ska informera, höja förväntningen - och bekräfta ett val. Så här arbetar vi med "rummet för vinet":

Genom att välja välkända och pålitliga leverantörer vet vi att vi får bästa möjliga kvalitet på butelj, förslutning·och allt annat som hör förpackningen till. Och det är klart: En kund av vår storlek har stora möjligheter att diskutera med leverantörens egna avdelningar för

utveckling och kontroll.

~

När tomtlaskorna kommer till oss kontrol- lerar vi att det inte finns skadade flaskor- vare sig det handlar om nya glas eller returflaskor.

Alla flaskor diskas eller sköljs innan de gå@X in i tappningsmaskinen.

sedan kontrollerar vi igen att inget hänt i disken eller sköljningen. Vi har alltså redan nu minst två tillfullen att hitta eventuella fel i glaset.

Men vi litar inte enbart till ögonen. Innan flaskan kommer in i tappningsmaskinen passerar den en elektronisk kontrollstation, en "botten- smutsavsynare". Finns det vätska eller något föremål i en butelj sorteras den omedelbart bort, helt automatiskt.

När flaskan fyllts och fått kapsyl och etiket- ter kommer ytterligare elektroniska kontroller.

Den här gången kontrolleras nivån i flaskan, kapsylen och att etiketterna sitter på rätt plats.

Men inte ens elektronik är ofelbar och därför vakar avsynare även över tappningen.

När buteljerna placerats i backar passerar - hela backen en elektronisk kontroll. Nu

Q_.

kontrolleras antalet buteljer. Om det är för litet tas backen åt sidan och fylls på.

Effektivt? I princip ja, men inte tillräckligt effektivt för oss. Vid sidan av alla kontroller som sker manuellt eller elektroniskt har vi fristående kontrollanter som arbetar oberoende av de

"inbyggda" kontrollerna.

Men inte ens våra kontrollanter är

ensamma om ansvaret. Alla känner ansvar för kvalitet så varje enskild flaska som verkar misstänkt genom att den avviker på något sätt sorteras bort, var den än befinner sig i produk- tionen.

(39)

Fakturering och resultat

Moderbolagets fakturerade försäljning ökade 1986 med 18% till2 277 Mkr (föregående år 1923 Mkr). Resultatet re bokslutsdispositioner och skatt ökade med 3% till439,9 Mkr ( 425,1 Mkr). Nettoresultatet uppgick till 208,0Mkr (174,4Mkr).

Koncernens fakturering ökade med 17% till2 400 Mkr (2 059 Mkr).

Nettoresultatet för koncernen blev 218 Mkr (181 Mkr).

Försäljningsvolymen uppgick under 1986 till174,1 milj liter mo~

160,6 milj liter regående år, vilket innebär en ökning med 8%. Export- försäljningen av Absolut Vodka ökade med 53% jämfört med 1985, medan den inhemska försäljningsökningen uppgick till 6%. Härtappningarna nådde samma volym som 1985 medan buteljimporten ökat med 20%. Det är främst de buteljimporterade vinerna som ökat kraftigt, medan härtappat vin har sjunkit något sedan 1985.

Fakturerad försäljning

1btalfakturering i Mkr 2800

24()() 2000 1600 1200 800 400

82 83 84 85 86

Försäljning av vin o. sprit i volym

F()rsäljning av vin och sprit (exkl stark6l och alkoholfritt) t milj liter

175 150 125 JOO

75 50 25

82 83 84 85 86

References

Related documents

[r]

Vi har utfört en översiktlig granskning av rapporten för KappAhl Holding AB för sex- månadersperioden 1 september 2008 till 28 februari 2009.. Det är styrelsen och

Andelen handlare som planerar att öka antalet anställda i den egna butiken är 10 procent, medan 77 procent tror att den egna personalstyrkan kommer att vara oförändrad.. Det är en

Handlingen får därför ej användas i annat syfte, kopieras eller spridas utan Hem1:s skriftliga medgivande.. FASAD MOT

• Reglementen för kommunstyrelsen, bygg- och miljönämnden, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och utbildningsnämnden samt reglemente för ersättning för förtroendevalda

ƒ Order- och leveransläget var fortsatt gott under fjärde kvartalet, med en organisk tillväxt om 10 procent för såväl kvartalet som för helåret. - Fortsatta förbättringar

Det saknas tillräckligt underlag för att bedöma om Botkyrka kommun &#34;betalt&#34; dubbelt för eftersatt underhåll, dels i form av avdrag i värderingen, dels i form av avdrag

En viss lageruppbyggnad på den nordamerikanska bilmarknaden påverkade affärsområdets försäljning positivt inom antivibrationsverksamheten och försäljningen ökade kraftigt