Individanpassat brandskydd
En studie om hur dödsbränder kan minskas för ålderskategorin 65 år och äldre
Arvid Franzén Richard Lundstedt
Brandingenjör 2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Titel Individanpassat brandskydd –
En studie om hur dödsbränder kan minskas för ålderskategorin 65 år och äldre
Title Individualized fire prevention –
A study on how death can be reduced for the age group older than 65 years
Författare Arvid Franzén Richard Lundstedt
Brandingenjörsprogrammet, 210 HP, 2020 Handledare Helena Klasson
Luleå tekniska universitet/ Region Norrbotten Examinator Michael Försth
Luleå tekniska universitet
Sökord Individanpassat brandskydd, IAB, brandskydd hos äldre, kostnad- och nyttoanalys, Brandskydd, Nollvision mot dödsbränder
Keywords Individualized fire protection, fire protection in the elderly, cost and benefit analysis, Fire protection, Vision zero against fatal fires
Luleå tekniska universitet SE – 971 87 Luleå
Brandingenjörsprogrammet Examensarbete X7007B 15.0 Hp
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser www.ltu.se/sbn
I
Förord
Tack till Syed Moniruzzaman filosofie doktor i folkhälsovetenskap och universitetslektor i risk och miljöstudier samt Ragnar Andersson, senior professor i riskhantering vid
Karlstad universitet som bidragit till att hitta rätt i WHO:s statistik avseende dödsbränder.
Vi vill också rikta tack till Malin Vestin, brandingenjör vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som till och från under processen fått svara på mycket olika frågor. Tack för att du också svarat för hur MSB arbetar för att förbättra det material i form av
vägledningar och checklistor som myndigheten tillhandahåller gällande individanpassat brandskydd. Tack även till Jesper Stage professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, som bidragit med sitt kunnande för ett korrekt upprättande av den kostnad- och nyttoanalys, som genomförts som en del av detta examensarbete.
Avslutningsvis vill ett extra stort tack riktas till Helena Klasson adjungerad
universitetsadjunkt vid Luleå tekniska universitet, som handlett oss genom arbetet och ständigt givit oss konstruktiv feedback för att nå en bättre slutprodukt. Tack för ditt tålamod och dina insikter som fått oss att vilja gräva djupare.
___________________________ ___________________________
Arvid Franzén Richard Lundstedt
II
Sammanfattning
Äldre är överrepresenterade i dödsbrandsstatistiken där 90 procent av bostadsbränderna som inträffar i Sverige drabbar personer över 65 år. 2011 presenterade MSB en nollvision med målet att ingen ska dö eller skadas allvarligt till följd av brand, för att motverka att bland annat äldre omkommer och för att höja kunskapen kring individanpassat
brandskydd hos kommunerna. Att bo kvar i sitt hem trots åldrande, sjukdom och
funktionsnedsättning är en stigande trend hos den svenska befolkningen. Vid flytt till ett särskilt boende följer mer omfattande krav på det byggnadstekniska brandskyddet, vilket är en följd av att bland annat funktionsförmågan hos de boende kan vara nedsatt.
Denna studie består av litteraturstudier, intervjuer och en kostnad- och nyttoanalys där målgruppen var personer över 65 år som är hemmaboende och fått en behovsprövning med hemtjänst som följd. Litteraturstudierna undersöker hur lagar, regler och
rekommendationer behandlar individanpassat brandskydd. Genom litteraturstudien har också vägledningar som beskriver för kommunerna hur det går att arbeta med
individanpassat brandskydd granskats och jämförts mot verkligheten.
Intervjuerna genomfördes för att undersöka hur de upprättade vägledningarna implementeras hos kommunerna, i vilken utsträckning arbetet med individanpassat brandskydd bedrivs och vilka svårigheter och utmaningar som finns.
Kostnad-och nyttoanalysen berör de tekniska tillämpningar som både kan och har
använts hos de riskutsatta personer som identifieras i verksamheten. Denna genomfördes för tre olika fall där kostnaden av olika tekniska lösningar, så som brandvarnare, brandfilt, brandsläckare, spisvakt och portabel sprinkler, jämfördes med deras effekt. Målet var att undersöka om det fanns en samhällsnytta med att installera ett tekniskt brandskydd för olika fall, där effekten varierar mellan 10, 50 och 90 procent för tre olika fall med olika brandtekniska skyddsnivåer. Kostnad- och nyttoanalysen visar på en samhällsnytta för två av de tre fallen där flertalet liv kan räddas vid installation av ett aktivt brandskydd.
Studien visar på att lagar, regler och rekommendationer i dagsläget inte direkt behandlar hur arbetet med individanpassat brandskydd ska bedrivas. Genom vissa tolkningar av befintlig lagtext och gällande regelverk kan dock ett visst arbete motiveras, dock har intervjuerna i denna studie visat att en tydligare styrning och ansvarsfördelning behöver tillkomma för ett mer enhetligt arbete i landet. Intervjuerna visar på att kommunerna är medvetna om vikten och innebörden av att bedriva ett arbete med individanpassat
III brandskydd. Dock finns det stora skillnader i hur långt i arbetet olika kommuner har kommit. Till grund för detta ligger ofta organisatoriska och ekonomiska svårigheter, där det upplevs oklart vem som har ansvaret samtidigt som uppfattningen är att det är dyrt att bedriva arbetet. Samtidigt prioriteras de uppgifter som är kravställda i större
utsträckning än övrigt.
För att uppnå MSB:s nollvision om att Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand och de upprättade målen krävs mer än bara tekniska lösningar hos de boende.
En av många svårigheter är ansvarsfrågan, vilken behöver förtydligas från politiskt håll.
En annan problematik finns i hanteringen av vägledningar som är för svåra för
kommunerna och dess verksamheter att implementera med dagens utformning. Som en lösning på detta bedriver MSB tillsammans med Socialstyrelsen ett arbete med att uppdatera befintlig vägledning Brandsäker bostad för alla. Detta för att kommunerna enklare ska kunna upprätta och bedriva arbetet med individanpassat brandskydd, som en naturlig del i den befintliga verksamheten samtidigt som ansvarsfrågan också hoppas kunna bli tydligare än i dagsläget.
Studien visar att en tydligare politisk inriktning, ett bättre underbyggt stöd från MSB och en insikt i organisation, ansvar och ekonomi kan leda till att arbetet med individanpassat brandskydd kraftigt underlättas för kommunerna.
IV
Abstract
The elderly is over-represented in the death statistics regarding fires at home, 90 percent of the housing fires resulting in deaths in Sweden affect persons over 65 years. In 2011 MSB presented a vision that nobody should die or be severely injured as a result of fire, to counteract that elderly die and to raise the knowledge amongst the municipality.
Continued living in your own home despite increasing age, sickness and disability is a rising trend among the Swedish population. When moving to a retirement
accommodation, the demands on the building's fire protection are increased and the expectations of the residents are reduced. But what happens to the fire protection and expectations regarding, for example, evacuation for the elderly who want to, or are forced to stay in their homes?
This study consists of literature studies, interviews and a cost-benefit analysis in which the target group was persons over 65 years of age, who lives in their own homes and has a need for home care. The literature studies examine how laws, rules and recommendations deal with individualized fire protection. Through the literature study, guidance documents describing how to work with personalized fire protection in municipalities has been reviewed and compared to reality.
The interviews were conducted to investigate how the established guidance documents are implemented in the municipalities, the extent to which they work on personalized fire protection is conducted and the difficulties and challenges that exists.
The cost- and benefit analysis concerns the technical applications that both has been- and can be used in the homes of risk-sensitive persons. This was carried out for three different cases where the cases of various technical solutions, such as fire detectors, fire blanket, fire extinguisher, stove guard and portable sprinkler, were compared with their effect.
The goal was to investigate whether there was a societal benefit in installing a technical fire protection for different cases, where the effect varies between 10, 50 and 90 percent for cases 1–3. The cost and benefit analysis show a societal benefit for two out of three cases where most lives can be saved when installing an active fire protection.
The study shows that laws, rules and recommendations does not directly address how the work with personalized fire protection should be conducted. Interpretations of existing legal texts and regulatory frameworks may provide guidance for some work to be justified. However, the interviews have led to the result that clearer governance and
V responsibilities need to be added for more uniform work in the country. The interviews show that the municipalities are aware of the importance and meaning of pursuing a work with individualized fire protection. However, there are major differences in how far the work in different municipalities have come. The reason for this is often organizational and financial difficulties, where it is unclear who is responsible at the same time as the
perception is that it is costly to carry out the work. At the same time, priority is given to other things in the municipality, which are required and must be carried out instead of something that is not controlled or followed up.
In order to achieve the MSB's vision that Nobody should die or be seriously injured as a result of fire and the defined goals, it takes more than just technical solutions. One of many difficulties is the question of responsibility, which needs clarification from political
quarters. Another problem exists in the handling of guidance documents that are too difficult for the municipalities and its occupations to implement with the current design.
As a solution to this, MSB along with the National Board of Health and Welfare conducts a work to update the existing guidance Brandsäker bostad för alla. This is to make it easier for the municipalities to both establish and carry out work on personalized fire protection, as a natural part of the existing business. While the liability issue also hopes to be clearer than it is at present.
VI
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och mål ... 2
1.2.1 Frågeställningar ... 3
1.3 Avgränsningar ... 3
1.4 Disposition ... 4
1.4.1 Uppdelning av arbetet ... 5
2. Metod ... 6
2.1 Metodval ... 6
2.2 Datainsamling ... 7
2.2.1 Litteraturstudie ... 7
2.2.2 Intervjuer ... 7
2.2.3 Kostnad- och nyttoanalys ... 9
2.3 Statistisk bearbetning ... 11
2.4 Källkritik ... 11
2.4.1 Studiens tillförlitlighet ... 12
3. Teori ... 14
3.1 Regelverk ... 14
3.1.1 Lagen om skydd mot olyckor ... 14
3.1.2 Plan- och bygglagen ... 18
3.1.3 Socialtjänstlagen ... 24
3.1.4 Hälso- och sjukvårdslagen ... 25
3.1.5 Lagen om valfrihetssystem ... 26
3.1.6 Lagen om bostadsanpassningsbidrag ... 26
3.2 Boende ... 26
3.2.1 Kvarboendeprincipen ... 26
3.2.2 Boendeformer ... 27
3.2.3 Demografi och boendefördelning ... 29
3.2.4 Urbanisering ... 31
3.3 Dödsbränder ... 32
3.3.1 Statistik ... 33
VII
3.3.2 Nollvision mot dödsbränder ... 36
3.4 Individanpassat brandskydd ... 36
3.4.1 Uppdatering av MSB:s vägledning ... 37
3.5 Kostnad- och nyttoanalys ... 38
3.5.1 Tidigare forskning ... 41
3.5.2 Kostnadsaspekten ... 41
4. Resultat ... 43
4.1 Reglering av IAB ... 43
4.2 Utvärdering av nollvisionen mot dödsbränder – Intervju med representant från MSB ... 45
4.3 Åsikter avseende ansvarsfördelning – Intervju med representant från MSB ... 46
4.4 Arbetet med IAB i Sverige – Intervju med flera svenska kommuner ... 47
4.4.1 Kommunens arbete med brandskydd med inriktning mot den äldre befolkningen ... 48
4.4.2 Arbetet i kommunerna med individanpassat brandskydd ... 48
4.4.3 Tillgängligt stöd i arbetet med IAB ... 50
4.4.4 Vägledningen Brandsäker bostad för alla ... 50
4.4.5 Upplevd trygghet i utformning av äldres brandskydd ... 52
4.4.6 Ansvar för IAB ... 52
4.4.7 Kommunernas svårigheter i arbetet med IAB ... 53
4.5 Kostnad- och nyttoanalys ... 53
4.5.1 Fall 1 ... 53
4.5.2 Fall 2 ... 55
4.5.3 Fall 3 ... 56
5. Analys ... 59
5.1 Reglering av IAB ... 59
5.1.1 Nollvisionen mot dödsbränder – Hur bra har det fungerat? ... 62
5.2 Kommunernas möjlighet att bedriva arbete med IAB ... 63
5.2.1 Ansvarsfördelningen enligt MSB ... 64
5.3 Kostnad- och nyttoanalys ... 65
6. Diskussion ... 68
6.1 Felkällor ... 70
6.2 Förslag på fortsatt arbete ... 70
7. Slutsatser ... 71
VIII
Bilagor
Bilaga 1 – Missivbrev intervju 1 Bilaga 2 – Frågor intervju 1, Kommun Bilaga 3 – Missivbrev intervju 2
Bilaga 4 – Frågor intervju 2, MSB – Nollvision Bilaga 5 – Missivbrev intervju 3
Bilaga 6 – Frågor intervju 3, MSB – IAB
Bilaga 7 – Beräkningar för kostnad- och nyttoanalys
IX
Förkortningar
AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling BBR Boverkets byggregler
Br Byggnadsklass
BSF Brandskyddsföreningen DBDB Dödsbrandsdatabasen DOR Dödsorsaksregistret
HSL Hälso- & Sjukvårdslag (2017:30) IAB Individanpassat brandskydd
IDA MSB:s informationssystem Indikatorer, Data och Analys för skydd mot olyckor
LoV Lag (2008:962) om valfrihetssystem LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PBL Plan- och bygglagen
PBF Plan- och byggförordningen RättsBase Rättsmedicinska databasen SoL Socialtjänstlagen
Vk Verksamhetsklass
VSL Värdet av ett statistiskt liv
Nomenklatur
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
MSB är en statlig myndighet vilken ansvarar för att stödja samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar (MSB, 2019b). Myndigheten arbetar förebyggande och värnar om människors liv, hälsa samt samhällets funktionalitet och grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter (MSB, 2019c).
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen stödjer och utvecklar hälso- och sjukvården samt socialtjänsten.
Socialtjänsten är Sveriges kunskapsmyndighet gällande vård- och omsorg. De tar även
X fram föreskrifter stöd för utveckling samt kunskapsutveckling för att Sveriges människor ska få god tillgång till vård och omsorg på lika villkor. (Socialstyrelsen, 2019a)
Statistiska centralbyrån, SCB
SCB förser användare och kunder med statistik för beslutsfattande, debatt och forskning.
Uppdraget är i huvudsak från regeringen och olika myndigheter men även det privata näringslivet och forskare. Det är även SCB som har ansvara för Sveriges officiella- och annan statlig statistik (SCB, 2019a).
Boendeformer
I texten benämns ”ordinärt boende” vilket syftar till ett boende där en människa bor kvar även på äldre dagar, boendeformen kan avse såväl flerfamiljshus som småhus eller liknande. Där ”särskilt boende” eller ”särskilda boenden” är boendeformer som är anpassade för personer med ett vårdbehov som blivit behovsprövade enligt
socialtjänstlagen. ”Trygghetsboende” nämns i texten och syftar till en boendeform till vilken en äldre kan söka sig för att få trygghet och gemenskap utan att behovet behöver utredas. Denna boendeform kallas ofta en mellanboendeform då den överbryggar glappet mellan ordinära boenden och särskilda boenden. Också nämns ”seniorbostad”, detta är en boendeform vilken ofta innefattar gemensamhetslokaler och god tillgänglighet. Utöver det är definitionen otydlig och likheterna mellan ”trygghetsboenden” och ”seniorbostäder” är stora.
Diskonteringsränta
Ett annat ord för kalkylränta som används för att kunna jämföra värden som är skilda i tiden. Det är även en räntesats som används för att göra beräkningar på framtida avkastningar.
Ramlag
Innehåller grundläggande värderingar, helhetsprinciper, och riktlinjer, där lagstiftaren mer uppställer mål och i mindre utsträckning detaljreglerar vad som ska göras.
Kvalitetssäkrad statistik
Den kvalitetssäkrade statistiken i MSB:s databas IDA bygger på en insamling och noggrann avstämning av uppgifter från den kommunala räddningstjänsten, Polisen, Trafikverket, sjukvården och Rättsmedicinalverket.
1
1. Inledning
I studiens inledande kapitel ingår bakgrund, problemställningar, syfte och mål samt avgränsningar som begränsar omfattningen. Vidare ges även en ansvarsfördelning mellan studiens två författare och avslutningsvis följer en disposition av arbetet samt
läsanvisningar för respektive delkapitel.
1.1 Bakgrund
Sveriges äldre och personer med vissa funktionsnedsättningar ska i största möjliga mån ha möjlighet att bo kvar i sina bostäder så länge som möjligt och under tiden erbjudas den vård och omsorg de behöver. Men de ska också, om behovet finns ha möjlighet att bo i ett boende där mer hjälp kan erbjudas.
Internationellt uppskattar världshälsoorganisationen (WHO) att cirka 180 000 människor omkommer till följd av brand årligen (WHO, 2018). En siffra att jämföra med Sverige där studien Brandsäker bostad för alla – Vägledning för individanpassat brandskydd (2013) av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB), visar att det sker drygt 110
dödsbränder årligen, vilket får ytterligare stöd i MSB:s statistikverktyg, IDA (MSB, 2019a).
Bland dessa är 90 procent bränder som inträffar i bostäder där personer i åldersgruppen 65 år eller äldre är överrepresenterade. Vanligt förekommande är också att de omkomna har någon form av funktionsnedsättning (MSB, 2013).
I Sverige visar utvecklingen av dödsbränder en nedåtgående trend där risken att
omkomma till följd av brand har mer än halverats de senaste 60 åren (MSB, 2018). MSB redogör för att den största minskningen skett bland barn (0–4 år, med en minskning på 91 procent) men att minskningen inte följt med när det handlar om den växande äldre (65+) delen av den svenska befolkningen. (MSB, 2018; SCB, 2019d). I studien Mot en
evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder (2018) lyfter författarna att en faktor som spelar in vid behandlandet av personskaderisker är välstånd. I länder med lägre välstånd löper invånarna större risk att omkomma till följd av brand, även om spridningen är stor ser trenden likadan ut för både män och kvinnor (MSB, 2018).
Arbetssättet för att uppfylla respektive individs behov när det kommer till brandskydd ser olika ut i landets olika kommuner. Detta medför att de äldre har olika förutsättningar att klara sig vid brand. 2010 redovisade MSB en nollvision vilken de fått i uppdrag av
regeringen att ta fram 2009. Visionen mot dödsbränder fick rubriken Ingen ska omkomma
2 eller skadas allvarligt till följd av brand (MSB, 2011). Förhoppningen med upprättandet av visionen var att det förebyggande arbetet hos räddningstjänsten skulle effektiviseras och att bränder med dödlig utgång i landet skulle minska (Brandsäkert, 2012).
I WHO:s (2018) statistik visas också de ekonomiska effekterna av dödsbränder, bland annat i form av förlorad inkomst och emotionellt trauma för anhöriga. I Sverige diskuteras sällan de ekonomiska effekterna som drabbar befolkningen, vilka lyfts fram i WHO:s statistik utan enbart den samhällsekonomiska nyttan som gynnar samhället i stort.
Däremot är det rimligt att anta att de ekonomiska konsekvenserna blir liknande för svenskar som internationellt.
Alla boendeformer regleras i någon omfattning av Boverkets byggregler, i det femte kapitlet regleras brandkrav och en del i problematiken om äldres boende härleds hit.
Boenden som inte kräver behovsprövning ingår i verksamhetsklass 3A och den boende förväntas själv kunna försätta sig i säkerhet (Boverkets byggregler [BBR], BFS 2011:6). I de fall då den boende får biståndsprövning från kommunen innebär det också att
förväntningarna på individen är lägre, det kan avse såväl rörelseförmåga som annan funktionsnedsättning vilket kan försvåra exempelvis en utrymning. Biståndsprövningen kan leda till att den boende får flytta in på ett särskild boende, vilket tillhör
verksamhetsklass 5B enligt Boverkets byggregler, för att säkerheten ska kunna tryggas (BBR, BFS 2011:6). Ett annat problem rör boenden som marknadsförs åt en viss
åldersgrupp av äldre. Den äldre kanske flyttar i hopp om att få ett tryggare boende, ur många perspektiv kanske det blir tryggare men det är inte säkert att det blir det ur brandskyddssynpunkt.
1.2 Syfte och mål
Syftet är att öka medvetenheten i samhället kring att äldre personer (ålderskategorin över 65 år och personer med vissa åldersrelaterade funktionsnedsättningar) i större
utsträckning, än människor som inte ingår i gruppen, omkommer till följd av brand i bostad. Syftet är också att med gällande regelverk och riktlinjer se vilka möjligheter och hinder som finns för att genomföra en behovsanpassning av brandskyddet i ordinära boenden. Men också att belysa hur det ser ut idag och vilken vilja till implementering som finns hos kommunerna för att nå målet om en nollvision mot dödsbränder. Till syftet hör också att ta reda på vilka kostnadsaspekter som finns förknippade med IAB. Vilken nytta
3 det finns med att vidta åtgärder för att höja skyddet för den, enligt studien, utsatta
gruppen.
1.2.1 Frågeställningar
Nedan följer ett antal frågeställningar som behandlar nutida och det framtida behovet av ett bättre arbete med individanpassat brandskydd.
Vad nämner nuvarande lagar, regler och rekommendationer om IAB?
Hur är ansvarsfördelningen reglerad avseende IAB?
På vilket sätt har vägledningen Brandsäker bostad för alla – Vägledning för individanpassat brandskydd hjälpt kommuners arbetssätt avseende IAB?
På vilket sätt har nollvisionen mot dödsbränder bidragit till en ökad medvetenhet avseende dödsbränder i Sverige?
Finns en samhällsnytta med att installera ett aktivt brandskydd för studiens målgrupp?
1.3 Avgränsningar
Studien har avgränsats till att utvärdera arbetet med förebyggande brandskydd för människor i ålderskategorin 65 år och äldre, vilka bor i ordinära boenden och har hemtjänst till följd av behovsprövning. Beroende på olika kommunala förutsättningar skiljer det sig hur arbetet med förebyggande brandskydd går till. Ingen hänsyn har tagits till kommuners eventuella geografiska placering. Beroende på tidsramen som
examensarbetet avser har inte landets samtliga kommuner studeras utan ett mindre antal berörs.
För kostnad- och nyttoanalysen har avgränsningar gjorts där endast personer över 65 år har analyserats. I Sverige finns drygt 2 miljoner svenskar över 65 år (SCB, 2019d),
dessutom finns ca 164 000 (Socialstyrelsen, 2019b) personer som behovsprövats och är i behov av hemtjänst. I studien har antagits att alla i behov av hemtjänst är över 65 år.
Värden för antal bränder hos folkgruppen 65 år och äldre har använts för beräkningarna av antalet årliga bränder.
MSB:s statistik från 2015 är kvalitetssäkrad och representativ för 60 procent av den totala folkgruppen över 65 år som är i behov av hemtjänst.
Analysen har utgått från tekniska förebyggande åtgärder och inte organisatoriska.
4 Eftersom målgruppen redan är i kontakt med hemtjänst innebär det endast en förändring i hemtjänstpersonalens arbetsuppgifter, detta utan att någon ytterligare kostnad uppstår.
De tekniska förebyggande åtgärderna är däremot åtgärder som inte funnits hos brukaren tidigare och därför medför de en ny kostnad vilken tas med i analysen.
Antagandet har även gjorts att alla 164 000 personer i behov av hemtjänst motsvarar 164 000 boenden, huruvida vissa personer är sammanboende eller inte har inte beaktats.
I studien har även antagits att en lägenhet inte påverkar en annan till följd av brand.
Dessutom tas ingen hänsyn till brandens startutrymme, det antas att alla lägenheter har samma förutsättningar om en brand uppstår och risken för uppkomst av brand antas vara lika stor. 10- och 15-årsperioderna som används i beräkningarna för kostnad- och
nyttoanalysen har baserats på den tekniska lösningens förväntade livslängd.
1.4 Disposition
Rapportens refereringssystem följer anvisningarna för APA (The American Psychological Association).
En lista över författningssamlingar och förkortningar återfinns i avsnittet Förkortningar.
Citat presenteras ordagrant med citationstecken i början och slutet av meningen. Texten i ett citat kommer skrivas kursivt. Även texttitlar kommer att skrivas med kursiv stil.
Rapportens kapitelinnehåll beskrivs nedan.
Kapitel 1 Inledning
I det inledande kapitlet presenteras studiens bakgrund, frågeställningar, syfte samt de avgränsningar vilka studien förhåller sig inom.
Kapitel 2 Metod
I metoden redovisas vilket tillvägagångssätt som använts för insamling av information samt vilket tillvägagångssätt som används för att uppnå syftet. Dessutom diskuteras studiens tillförlitlighet och trovärdigheten av dess källor utvärderas.
Kapitel 3 Teori
Teorikapitlet avser att ge en bakgrund till de tidigare studier och rapporter som ligger till grund för rapportens frågeställningar. Det avser också att ge grundläggande kunskaper i de regelverk och rekommendationer som finns gällande individanpassat brandskydd.
Kapitel 4 Resultat
I resultatdelen presenteras de data som är insamlat från de genomförda intervjuerna, litteraturstudien av det byggnadstekniska brandskyddet samt resultatet av kostnads- och nyttoanalysen som genomförts.
5 Kapitel 5 Analys
I denna del analyseras resultatets innehåll, det vill säga det insamlade materialet från intervjuer, litteraturstudien samt resultatet av kostnads- och nyttoanalysen med hjälp av studiens referensram.
Kapitel 6 Diskussion
I diskussionskapitlet diskuterar författarna resultatet och analysen utifrån egna
kunskaper, åsikter och tolkningar. Avslutningsvis diskuteras även studiens tillförlitlighet och möjliga framtida studier.
Kapitel 7 Slutsatser
Studiens slutsatser baseras på all tidigare lyft information. Här sammanfattas resultatet och dess konsekvenser diskuteras.
1.4.1 Uppdelning av arbetet
Examensarbetet har i sin helhet utförts gemensamt. Utöver att skribenterna på egen hand ansvarat för mindre delmoment, har en större uppdelning gjorts där Arvid Franzén ansvarat för framtagandet av metod samt genomförandet av kostnad- och nyttoanalysen medan Richard Lundstedt ansvarat för genomförande och sammanställning av de olika intervjuerna.
6
2. Metod
I metodkapitlet redovisas vilket tillvägagångssätt som använts för insamling av information samt vilket tillvägagångssätt som används för att uppnå syftet med studien. Tillförlitligheten av metodvalen motiveras och källkritik behandlas.
2.1 Metodval
Till grund för studien ligger i huvudsak litteraturstudier och strukturerade- och semi- strukturerade intervjuer genom personlig kontakt för insamlandet av information.
Litteratur är enligt Björklund och Paulsson (2012) all typ av skrivet material. Vidare menar de att material som används i en litteraturstudie ofta är sekundärdata vilken tagits fram i ett annat syfte än det som föreligger den aktuella studien. Formatet intervjuer kan enligt Björklund och Paulsson (2012) ske i form av direktkontakt, en telefonkonversation eller via en skriftlig konversation i sms eller e-post. Datatypen blir då istället primär eftersom informationen är avsedd för den aktuella studien. De strukturerade- och semi- strukturerade intervjuerna innebär att frågorna är bestämda på förhand och tas upp i en speciell ordning, respektive att ämnesområdet är bestämt och frågorna formuleras efter hand och tas upp baserat på respondentens svar eller reaktion på tidigare ställda frågor (Björklund & Paulsson, 2012).
Studien är till största delen explanativ, men också till viss del av normativ karaktär. Det vill säga att en fördjupad förståelse inom området för IAB önskas uppnås, samtidigt som resultatet förhoppningsvis kan ge en viss vägledning och förslag om framtida arbetssätt.
Studien är av det kvalitativa slaget, vilken enligt Björklund och Paulsson (2012) används när en djupare förståelse vill uppnås. I detta fall berör det problematiken där en särskild kategori av befolkningen är de som oftast faller offer för brand i sin bostad. Vissa inslag kommer även genom kvantitativa sammanställningar verifiera den kvalitativa delen.
Kvantitativa studier omfattar enligt Björklund och Paulsson (2012) information som kan mätas eller värderas numerisk, vilket i studien kommer konkretiseras genom tabeller och grafer.
7
2.2 Datainsamling
Olika metoder för insamling av information har använts i studien. Till största del har information samlats genom en litteraturstudie. Även intervjuer har använts som en källa för insamlandet av fakta. Nedanstående rubriker redovisar metodvalen.
2.2.1 Litteraturstudie
En litteraturstudie har präglat hela arbetet där lagar, regler och rekommendationer har varit en stor del av det som behandlats. Dessa har legat till grund för att få en ökad förståelse kring vem som bär ansvaret kring olika områden samt hur arbetet med IAB utförs i dagsläget. Detta har även gjorts med syfte att förstå de äldres boendesituation i Sverige.
Vilka grupper som är ansvariga för arbetet med IAB har identifierats genom
litteraturstudien. Dessa gruppers individuella och gemensamma arbete har studerats för att dels mynna ut i en analys över tillvägagångsätt för genomförande och
förbättringspunkter. Men även för att ligga till grund för frågorna till intervjuerna, genomförda enligt avsnitt 2.2.2.
Studien är baserad på rapporter genom sökningar i myndighets- och litteraturdatabaser.
Exempel på källor som behandlats är myndighetsrapporter och vetenskapliga artiklar.
Även lagar, regler och rekommendationstexter såsom lagen om skydd mot olyckor, Boverkets byggregler, socialtjänstlagen, hälso- & sjukvårdslagen och lagen om valfrihetssystem används i studien.
2.2.2 Intervjuer
Studien har kompletterats med strukturerade- och semi-strukturerade intervjuer för att ge en fördjupad bild av hur arbetet med förebyggande brandskydd ser ut hos ett antal kommuner. Intervjuerna har skett både per telefon och via mejlkontakt. Nedan anges vilken kommun som intervjuats och vilken roll den intervjuade personen haft. För studien ansågs det mer intressant att veta vilken tjänsteman som har ansvaret för IAB snarare än att ange personen vid namn.
Enhetschef hemvård, Åre kommun (intervjuad 2019-10-10)
Brandingenjör förebyggande avdelningen, Kristianstad kommun (intervjuad 2019- 10-14)
8
Enhetschef förebyggandeavdelningen räddningstjänsten, Tanum kommun (intervjuad 2019-10-15)
Lokalplanerare hemvårdsförvaltningen & Chef förebyggande enheten Räddningstjänsten, Halmstad kommun (intervjuad 2019-10-15)
Lokal och Säkerhetssamordnare socialförvaltningen &
Brandmästare/Brandinspektör, Gotland kommun (intervjuad 2019-10-15 respektive 2019-10-22)
Brandsäkerhetssamordnare säkerhetsenheten, Lerum kommun (intervjuad 2019- 10-16)
Brandinspektör, Sollefteå, Kramfors & Härnösands kommuner (intervjuad 2019-10- 16)
Säkerhetssamordnare, Filipstad och Storfors kommuner (Intervjuad 2019-10-17)
Enhetschef hemtjänsten, Malå kommun (intervjuad 2019-10-17)
Utvecklingschef socialförvaltningen, Östhammar kommun (intervjuad 2019-10-21)
Brandingenjör, Gällivare kommun (intervjuad 2019-10-23)
Brandingenjör/Räddningschef i beredskap & Brandinspektör, Finspång kommun (intervjuad 2019-10-24)
Vård- och omsorgschef, Vetlanda (intervjuad 2019-10-30)
Missivbrev till intervju 1 finns i Bilaga 1 och frågorna för intervju 1 med kommunerna finns i Bilaga 2.
MSB har intervjuats i två avseenden, dels gällande nollvisionen Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand, dels avseende hur ansvarsfördelningen kring arbetet med IAB är reglerat. Dessa intervjuer är genomförda på samma sätt som ovan beskrivet.
Malin Niklasson. Brandingenjör, Handläggare, MSB – Ansvarsfördelningens reglering avseende IAB (intervjuad 2019-11-07)
Anders Lundberg. Brandingenjör/Biträdande enhetschef vid enheten för stöd till kommunal räddningstjänst, MSB – Följder av nollvisionen Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand (intervjuad 2019-11-13)
Missivbrev till intervju 2 finns i Bilaga 3 och tillhörande frågor i Bilaga 4. Missivbrev till intervju 3 finns i Bilaga 5 och tillhörande frågor i Bilaga 6.
9 Vid intervjuerna eftersträvades primärt att den personen med huvudansvar för IAB
besvarade frågorna, sekundärt den personen med störst inblick i frågorna. Materialet från intervjuerna sammanställdes därefter och jämfördes med materialet från
litteraturstudien, både för att se hur det ser ut idag men också för att se vilka framtida möjligheter till utveckling som finns.
2.2.3 Kostnad- och nyttoanalys
Genomförandet av kostnad- och nyttoanalysen för det förebyggande brandskyddet
kommer utgå från tre scenarion med olika tekniska lösningar som förebyggande åtgärder.
Lösningarnas effekt medför att antalet som tidigare omkom till följd av brand reduceras med motsvarande procentsats. För fallen har procentsatserna motsvarat hur många av de årliga dödsfallen från år 2015 som kan undvikas med de olika tekniska lösningarna. Dessa förebyggande åtgärders kostnader kommer att värderas mot värdet av ett människoliv samt eventuella egendomsskador vid scenarierna för att ta fram samhällsnyttan
(Trafikverket, 2018). Scenarierna utgick ifrån en stigande effektivitet hos brandskyddet och tekniska lösningar valdes därefter.
De tre scenarierna är:
• Fall 1: Människan kan reagera och agera med hjälp av de tekniska lösningarna. 10 procent av målgruppen är uppskattad att klara av detta.
o Teknisk lösning: Brandvarnare, brandfilt och brandsläckare.
• Fall 2: Människan och egendomen klarar sig i 50 procent av fallen då branden släcks med hjälp av spisvakten. Människans agerande har låg inverkan på utfallet.
o Teknisk lösning: Brandvarnare och spisvakt.
• Fall 3: Människan och egendomen klarar sig i 90 procent av fallen då den portabla sprinklern släcker branden med en effektivitet av 90 procent. Människans
agerande har låg inverkan på utfallet. Kostnaden för brandvarnare är försumbar ur kostnad- och nyttoanalysens hänseende, varför den inte beaktas i beräkningarna.
o Tekniska lösningar: Brandvarnare och portabel sprinkler.
Beräkningen av nyttan har baserats på värdet för ett statistiskt liv och de möjliga egendomsskador som kan uppstå vid brand i sin bostad enligt fallen ovan.
Enligt Trafikverkets (2018) analyser uppgavs värdet för ett statistiskt liv till 40,5 miljoner kronor. Värdet för ett statistiskt liv är baserat på beräkningar av vad individer är villiga
10 att betala för att minska risken för olyckor och öka den egna säkerheten. I rapporten Bränders samhällsekonomiska kostnader av MSB (2008) redovisas det försäkringsbelopp som betalats ut i samband med bränder för egendomsskador under 2005, beloppet uppgår till 4,2 miljarder kronor. Detta värde ligger till grund för studien och har med inflation beräknas motsvara 5 miljarder år 2019 enligt (SCB, 2019) och har slagits ut på de drygt 20 000 bostadsbränder som enligt Brandskyddsföreningen (2019d) inträffar varje år. Detta motsvarar 250 000 kronor per skadad egendom.
Statistiken för antalet bränder och skador/omkomna har hämtats från MSB:s databas IDA.
Detta genom att sortera statistiken utefter de gjorda valen: detaljerade statistiken, dödsbränder och omkomna i bränder, och dödsbränder och omkomna i bränder 1999–
2015 Kvalitetssäkrad statistik enligt (2019a):
• Åldersklass; 65–79, 80+
• Brandobjekt; Byggnad
• Verksamhet eller utemiljö: Övergripande; Bostad
• År; 2015
För samtliga fall har en effekt för de respektive förebyggande åtgärderna använts för att beräkna nytta och lönsamhet. För fallen har kostnader för lösningar, nyttan för
människoliv och nyttan för egendomsskador värderats mot varandra.
Den totala kostnaden beräknades för varje fall där de förebyggande åtgärderna slogs ihop och värderades som engångskostnader. De förebyggande åtgärderna som presenterats med fallen ovan är de som har räknats med i kostnaden.
Nuvärde beräknar ett investeringsvärde över tid, för att kunna jämföra investeringar som sker vid olika tidpunkter. Nuvärdet beräknas med hjälp av en fast räntesats för att få fram ett framtida värde med följande ingångsdata: ränta, periodantal och betalning vilka
tillämpas enligt Bilaga 7 (Visma, 2018).
Nettonyttan har beräknats med kombination av egna metoder framtagna i samverkan med J. Stage (personlig kommunikation, 24 oktober 2019) samt metoder från Trafikverket (2018) och rapporten Kostnadsnyttoanalys (Skogum, 2013) genom att nyttan för
respektive falls vägdes mot kostnaden för att få fram nettonyttan. Kostnaden för lösningarna subtraheras från nyttan för respektive fall för att få fram en positiv eller negativ nettonytta.
11 𝑁𝑒𝑡𝑡𝑜𝑛𝑦𝑡𝑡𝑎 = 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑛𝑦𝑡𝑡𝑎𝑛 − 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑛 (1) Effekten för den tekniska lösningen gav hur många procent av de årligen omkomna som överlevde vid installationer av den tekniska lösningen för respektive fall
𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑟ä𝑑𝑑𝑎𝑑𝑒 𝑙𝑖𝑣 = 𝐿ö𝑠𝑛𝑖𝑛𝑔𝑒𝑛𝑠 𝑒𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡 ∗ 𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑜𝑚𝑘𝑜𝑚𝑛𝑎 (2) Nyttan beräknades för livslängden hos den tekniska lösningen för att sedan värderas mot hur många som överlevde. Genom detta värderades kostnaden för lösningarna mot värdet för nyttan som sparades vid räddade liv. Detta för att se om lösningen är lönsam över tiden. Även en nyttokostnadskvot togs fram. Denna kvot fås genom att dividera nyttan genom kostnaden. Om kvoten överstiger 1 är åtgärderna lönsamma, om kvoten
understiger 1 är åtgärderna inte lönsamma. Denna tar inte hänsyn till de tekniska lösningarnas livslängd och möjliggör därför en jämförelse mellan fall 1 – 3.
𝑁𝑦𝑡𝑡𝑜𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑠𝑘𝑣𝑜𝑡 = 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑛𝑦𝑡𝑡𝑎
𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑 (3)
Resultatet för beräkningarna redovisas i avsnitt 4.5. Detaljerade formler redovisas i Bilaga 7.
2.3 Statistisk bearbetning
Tabeller och diagram framtagna för kostnad- och nyttoanalys är bearbetade i programmet Windows Excel genom egna beräkningsmodeller vilka även är delvis grundade på tidigare analyser.
Svar från intervjuerna har också bearbetats med hjälp av Excel för att på ett enklare sätt åskådliggöra respondenternas arbetssätt.
2.4 Källkritik
Tidsramen för studien har varit avgörande för både dess omfattning och djup.
Litteraturstudien av gällande regelverk och granskade studier genomförda av
myndigheter anses bidra med hög trovärdighet till studien. Dessutom gav den information om lämpliga frågeställningar till de genomförda intervjuerna. Avsaknaden av ett direkt regelverk avseende IAB möjliggör stora tolkningsmöjligheter i befintliga regelverk, detta ger också upphov till stor variation i landet. Antalet genomförda studier på området är relativt få, när de är genomförda varierar också ganska mycket och deras aktualitet kan således ifrågasättas.
12 För en ökad trovärdighet och en bredare gestaltning av hur arbetet med IAB bedrivs kunde fler intervjuer ha genomförts. Genom bättre intervjuer och en tydligare målbild kunde respondenternas svar bidragit på ett ännu bättre sätt till resultatet. På grund av rådande organisatoriska svårigheter bland kommunerna varierar även svarens kvalitet, beroende på respondentens huvudsakliga kompetensområde. De respondenter som bidragit med avseende på den aktuella studien har dock bidragit till en generell bild av dagens läge. Dessutom är intervjuerna utförda på enskilda individer inom deras
respektive organisationer. Det finns därför en risk att åsikterna kring de sakfrågor som besvaras i intervjuerna skiljer sig åt inom de respektive organisationerna.
Effekten för de tre fallen i kostnad- och nyttoanalysen är baserade på tidigare forskning och experiment på de tekniska lösningarnas tillförlitlighet. Den teoretiska effektiviteten är inte nödvändigtvis helt tillförlitlig i varierande verkliga scenarion då den är framtagen under experimentella former. Värdena resulterar i att det i teorin förmodligen ser bättre ut än i praktiken.
2.4.1 Studiens tillförlitlighet
Det finns enligt Björklund och Paulsson (2012) tre mått på en studies trovärdighet. Dessa är validitet, som beskriver i vilken utsträckning det som avsetts mätas blivit mätt.
Reliabilitet, vilket beskriver graden av tillförlitlighet i de använda mätinstrumenten och till sist objektivitet som beskriver i vilken utsträckning värderingar påverkar studien (Björkberg & Paulsson, 2012). Alla tre måtten kan ökas genom olika insatser, Björkberg och Paulsson (2012) beskriver att validiteten kan ökas genom exempelvis triangulering som innebär att man mäter saker på flera olika sätt. Reliabiliteten kan ökas genom användning av kontrollfrågor i enkäter och intervjuer medan objektiviteten kan ökas genom att tydliggöra och motivera de val som görs i studien för att ge läsaren möjlighet att själv ta ställning till studiens resultat (Björkberg & Paulsson, 2012).
Utifrån studiens omfattning och referensram anses studiens validitet och objektivitet vara hög. Detta kan motiveras med att en stor mängd litteratur granskats, de genomförda intervjuerna har genererat svar av hög kvalitet vilket bidragit med en tydlig trend avseende arbetet med IAB. Flera tidigare studier där kostnad- och nyttoanalyser
genomförts har granskats, därtill har hjälp tagits för att i tillräcklig omfattning uppnå ett resultat som speglar verkligheten på ett trovärdigt sätt.
13 Dessutom har stor vikt lagts vid att kontrollera trovärdigheten i de källor som använts. I första hand har informationen inhämtats från ursprungskällan, vilket medför att den största informationsinhämtningen är av sekundärdata.
Reliabiliteten anses vara relativt hög eftersom resultatet liknar vad som framkommit i tidigare studier på samma område. För att ytterligare höja reliabiliteten kunde antalet respondenter ökas ytterligare.
14
3. Teori
Teorikapitlet redogör för tidigare studier och rapporter som genomförts på området. Här beskrivs också kortfattat de lagar, regler och rekommendationer som är relevanta för studien.
3.1 Regelverk
Ett antal regelverk ligger till grund för arbetet med brandskydd, säkerhet och människors rätt till vård och omsorg.
3.1.1 Lagen om skydd mot olyckor
Lagen om skydd mot olyckor (LSO, SFS 2003:778) utfärdades den 20:e november 2003 med inledande bestämmelser att:
”Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor” (Lag om skydd mot olyckor [LSO], SFS 2003:778).
Lagen om skydd mot olyckor beskrivs av Brandskyddsföreningen (2019c) som lagen där skyldigheter för myndigheter, företag, organisationer och privatpersoner beskrivs. Lagen beskriver krav för hur ett systematiskt brandskyddsarbete ska utföras, men också hur ansvar fördelas mellan kommunen och myndigheter gällande räddningsinsatser (Brandskyddsförreningen, 2019c).
Arbetet med LSO kan ge en grundläggande förståelse kring vad som krävs av den enskilde och kommuner samt vilken ansvarsfördelning som gäller avseende brandskydd (MSB, 2013).
En tvetydighet i LSO är enligt MSB oklarheten kring ordet ”skälig”. Skäligheten beskrivs som en avvägning mellan kostnad och nytta vilken ligger till grund för beslut. MSB menar att innehavare av en byggnad kan utföra åtgärder som leder till undvikandet av
personskador. Tolkningen av dessa åtgärder kan ske på väldigt olika sätt, vilket i
praktiken kan leda till att en bedömning av vad som är skäligt är svårt att avväga (MSB, 2017).
15
Enskildas skyldigheter
Utöver skyldigheten att larma och varna om en brand eller olycka har inträffat, beskriver 2 kap. 2§ om skyldigheten för ägande eller nyttjande till byggnader och anläggningar enligt nedan (LSO, SFS 2003:778):
”Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar ska i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand (LSO, SFS 2003:778)”
Enligt Brandskyddsföreningen har likväl hyresgäst, lägenhetsinnehavare, fastighetsägare samt bostadsrättsföreningen skyldigheter att efterleva 2 kap. 2§ i LSO. Ägaren är skyldig att regler upprättas samt att brandtekniska installationer kontrolleras och underhålls.
Medan den boende ska rätta sig efter de regler som gäller för den aktuella byggnaden.
(Brandskyddsförreningen, 2019b)
Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)
MSB skriver att det enligt LSO är ägare och nyttjare till en byggnad som har det yttersta ansvaret för sitt brandskydd (MSB, 2019d).
I Statens räddningsverks allmänna råd och rekommendationer om systematiskt
brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) beskrivs att en helhetssyn krävs och att ägare och nyttjare av byggnader och anläggningar har kunskap om sitt brandskydd, hur de vidtagna åtgärderna samverkar samt hur de bidrar till att minska riskerna. Genom systematik och kontinuitet med utgångspunkt i de förekommande brandriskerna underhålls och
utvecklas kunskaperna om brandskyddet i verksamheten (SRVFS 2004:3). Den bedrivna verksamheten och dess utveckling och förändring styr omfattningen av det systematiska brandskyddsarbetet (SRVFS 2004:3). För varje byggnad eller anläggning bör det
dessutom enligt Statens räddningsverks författningssamling (SRVFS 2004:3) finnas en samlad dokumentation av brandskyddet, vilkens omfattning kan säkerställa
brandskyddets tillräcklighet och funktionsduglighet. Vidare ska dokumentationen beskriva byggnaden och dess brandskyddslösningar, den bedrivna verksamheten samt den organisation som finns för brandskyddet. Den bör dessutom utföras eller
sammanställas av personer inom den egna organisationen som är kunniga om den verksamhet som bedrivs. Dokumentationen, vilken ska lämnas till kommunen enligt 2 kap. 3§ LSO kan användas som underlag i ändamålet (SRVFS 2004:3).
16 Enligt MSB (2019d) kan arbetet med SBA bedrivas varierande beroende på omfattningen av byggnaden eller verksamheten. I en villa eller lägenhet kan det räcka med att ha en brandvarnare uppsatt vilken kontrolleras regelbundet samt någon form av
släckutrustning, det krävs då inte heller någon form av dokumentation. Varefter risknivån och byggnadens omfattning ökar växer också dokumentationens omfattning (MSB,
2019d).
Kommunens ansvar
Den inledande texten i LSO 3 kap. 1§ gällande kommunens ansvarsområde lyder:
”För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.
Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet.”
LSO 3 kap. 1§ beskriver att ett förebyggande brandskydd ska skydda liv, hälsa och miljö.
Kommunen ska enligt 3 kap. 1–2§ i LSO underlätta för att den enskilde ska ha möjlighet att fullgöra sina skyldigheter för ett fördelaktigt brandskyddsarbete.
LSO 3 kap. 2§:
”En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.”
Kommunen ska också ta fram ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet enligt första stycket LSO 3 kap. 3§. Handlingsprogrammet innehåller målen för kommunens verksamhet och kring förhöjda risker som kan leda till räddningsinsatser. Den innehåller också hur det förebyggande arbetet ordnas och planeras (LSO, SFS 2003:778).
Handlingsprogrammet innehåller även mål för verksamheten och hur det förebyggande arbetet är tänkt att utföras. Handlingsprogrammet ska också beskriva kommunens förmåga att hantera olyckor. Förmågan kan variera mellan olika kommuner och kommer således beskrivas på olika sätt i de respektives handlingsprogram. Enligt Kommunal (2019) kan det handlingsprogram som upprättas för räddningstjänstens arbete begränsas av den ekonomiska styrningen och således inte målstyras utifrån riskbilden.
LSO 3 kap. 3§, första stycket:
17
”En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.”
Räddningstjänstens förmåga
Enligt 3 kap. 7§, LSO framgår det att kommunen ansvarar för den kommunala räddningstjänsten. I LSO ställs krav på att kommunen ska tillhandahålla ett
handlingsprogram för hur räddningstjänstens verksamhet ska bedrivas. Inom detta handlingsprogram ska räddningstjänstens förmågor redovisas (LSO, SFS 2003:778).
Räddningstjänstens förmåga att bistå vid utrymning via exempelvis fönster eller balkong är begränsad med avseende på ett antal punkter som utrustning, insatstid och
byggnadens placering. Utrustningen som räddningstjänsten besitter tillåter en fönster- /balkongutrymning för högst 23 meter (BBR, BFS 2011:6). Dock varierar olika
kommuners förmåga beroende på vilken typ av höjdfordon som finns att tillgå. Samtliga kommuner har inte tillgång till ett höjdfordon och begränsas därför till en stegutrymning som högst når en höjd av 11 meter. Dessa typer av utrymningsalternativ förutsätter också att räddningstjänsten har en uppställningsplats som tillåter dem att placera sitt fordon så att stegarna kan användas. Insatstid är den avsedda tiden från det att ett larm har
inkommit till stationen tills det att en räddningsinsats har påbörjats. Insatstiden beskrivs som tillräckligt snabb om den sker på högst 10 minuter. För vissa specifika fall,
exempelvis friliggande flerbostadshus i verksamhetsklass 3 med högst 3 våningar, anses en tillräckligt snabb insatstid vara högst 20 minuter. Insatstiden är en vital del i
utrymningen via höjdfordon. (Räddningstjänsten Östra Skaraborg, 2018)
Tillsyn
Att utföra tillsyn är kommunens uppdrag, ofta fördelas arbetet vidare till
räddningstjänsten. Tillsyn innefattar rätten att få tillträde till byggnader, lokaler och andra anläggningar för att se till att LSO efterlevs och att brandskyddet anses vara skäligt.
Verksamheter som prioriteras är sådana där konsekvenserna av en brand kan påverka människors liv och hälsa i stor omfattning eller verksamheter där de som vistas i lokalen inte kan förväntas styra över sitt eget brandskydd. Detta medför att vanliga bostäder tillhörande Vk3A sällan blir föremål för tillsyn (MSB, 2016). Tillsyner behandlar inte bara nybyggnationer utan även rutinkontroller eller verksamhetsförändringar (MSB, 2016).
18 Efter en tillsyn som visat på ett felaktigt brandskydd kan ett föreläggande skrivas som meddelar vilka åtgärder som krävs för att kraven ska uppfyllas (LSO, SFS 2003:778).
3.1.2 Plan- och bygglagen
I Plan- och bygglagen (2010:900), PBL anges bestämmelser om byggande samt
planläggning av mark och vatten. Lagen syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden för den enskildes frihet (Boverket, 2019d).
Boverkets byggregler
Boverkets byggregler (BBR, BFS 2011:6) innehåller föreskrifter och allmänna råd till vissa krav i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF.
Boverkets byggregler behandlar byggnadskrav för nybyggen och om-/tillbyggnationer.
Det femte kapitlet i Boverkets byggregler behandlar kraven gällande brandskydd och de allmänna förutsättningarna beskrivs som:
”Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska förutsätta att brand kan uppkomma. Brandskyddet ska utformas med betryggande robusthet så att hela eller stora delar av skyddet inte slås ut av enskilda händelser eller påfrestningar (BBR, BFS 2011:6)”.
I Boverkets byggregler finns likt LSO tvetydigheter kring användandet av uttrycket
”skäligt” eftersom det finns olika sätt att tolka begreppet. Inom BRR används ordet
”tillfredsställande” med liknande utrymme för tolkning.
Byggnads- och Verksamhetsklass
Byggnadsklasser (Br) är utformade efter det skyddsbehov som krävs för den aktuella byggnaden, från Br0-Br3 (BBR, BFS 2011:6). I en och samma byggnadsklass kan flera verksamhetklasser (Vk) förekomma, vilka delas in efter frågeställningarna:
Kan personer som vistas i byggnaden förväntas ha kännedom om den?
Kan personer som vistas i byggnaden förväntas vara vakna?
Kan personer som vistas i byggnaden förväntas utrymma på egen hand?
Finns det en stor risk för brand? (BBR, BFS 2011:6)
En och samma byggnad kan tilldelas flera byggnadsklasser och verksamhetsklass. De grundläggande förutsättningarna för utrymningen baseras på svaret på de ovanstående
19 frågeställningarna. Verksamhetsklasserna bestäms från det lägsta kravet Vk1 till det högsta kravet Vk6 (BBR, BFS 2011:6).
Baserat på punkterna ovan skiljs olika verksamheter med liknande egenskaper åt, till exempel flerbostadshus och hotell där förväntningarna på lokalkännedomen skiljer sig, trots att det i båda fallen förväntas finnas sovande personer. Genom dessa punkter skiljs även vårdmiljöer mot andra liknande typer av verksamheter, då personer inte kan förväntas utrymma på egen hand. Den individuella förmågan att sätta sig själv i säkerhet genom lokalkännedom eller fysiska förutsättningar spelar en stor roll i bedömningen av verksamhetsklassen.
Byggnader som används för bostäder klassificeras som Vk3 och har förväntningar på att de boende själva eller med hjälp av räddningstjänst via fönster ska kunna utrymma. Vk3A omfattar bostäder så som flerbostadshus, småhus, trygghetsboenden och seniorboenden.
Däremot uttrycker Boverket (2017) att
”behovsprövade trygghetsboenden bör dock utföras i verksamhetsklass 5B om de boende inte har förmåga att sätta sig själv i säkerhet.”
Vk5B utgörs av olika boenden där behovsprövning utförs, se avsnitt 3.1.3. Vk 5B definieras som ett särskilt boende där personer kan antas ha en fysisk- eller psykisk sjukdom, en funktionsnedsättning, demens eller annat som påverkar att personen inte kan försätta sig själv i säkerhet. De boende i denna boendeform förväntas få hjälp vid utrymning (Boverket, 2017). Detta ställer högre krav på det förebyggande brandskyddet och upptäckt av brand. Exempel på detta är att utrymmen i Vk5B ska vara försedda med nödbelysning, automatiskt släcksystem, och utrymningslarm anpassade efter de boendes individuella behov (BBR, BFS 2011:6).
Byggnadstekniska krav
För personer i ålderskategorin 65+ kan beroende på behovsprövningen boenden inom ett ordinärt- eller särskilt boende vara aktuellt. Det ordinära boendet tillhör
verksamhetsklassen Vk3A medan det särskilda, behovsprövade vårdboendet tillhör Vk5B.
Krav presenteras i BBR som föreskrifter och allmänna råd, dessa ska uppfyllas genom förenklad- eller analytisk dimensionering. Föreskrifter är bindande regler, medan
allmänna råd är rekommendationer om hur föreskriften ska tillämpas. Det allmänna rådet är inte bindande, vilket föreskriften är. Kraven presenteras enligt förenklad
20 dimensionering, det vill säga att de uppfylls med hjälp av de föreslagna allmänna råden.
Generella och specifika krav för verksamhetsklasserna kommer presenteras för att visa på skillnader och likheter för de olika typerna av boende där det kan förväntas finnas
personer i ålderskategorin 65+. Följande krav kommer från kapitel 5.3 (utrymning) och 5.5 (skydd mot brand- och brandgasspridning) i BBR 28 (BBR, BFS 2011:6).
Möjlighet till utrymning (BBR 28 kapitel 5.3)
Generella föreskrifter angående utrymning råder enlig senaste revideringen BBR 28 för både Vk3A och Vk5B (BBR, BFS 2011:6).
Utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar, om bostaden eller lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan (BBR, BFS 2011:6).
I byggnader med fler än åtta men högst 16 våningsplan ska bostäder och lokaler utformas med tillgång till minst ett trapphus Tr2 vilket är ett trapphus som är av högre
säkerhetsklass och därav har högre krav än ett vanligt trapphus. I byggnader med fler än 16 våningsplan ska bostäder och lokaler utformas med tillgång till minst ett trapphus Tr1(BBR, BFS 2011:6).
Maximalt tillåtet gångavstånd till närmaste utrymningsväg får maximalt vara 45 meter (BBR, BFS 2011:6).
Specifika regler gällande utrymning presenteras i Tabell 1 nedan.
Tabell 1 – Specifika krav gällande utrymning (BBR, BFS 2011:6)
Utrymningssätt Verksamhetsklass 3A Verksamhetsklass 5B Fönster En av utrymningsvägarna får
ersättas med ett fönster om fönstrets underkant är beläget högst 2 meter över marknivå.
Fönsterutrymning med hjälp av räddningstjänsten får utgöra en av utrymningsvägarna om högst 15 personer utrymmer denna väg. Uppställningsplats ska finnas och insatstid samt förmåga ska vara tillräckligt snabb.
Fönsterutrymning inte tillåten.
21
Ett bostadsrum inom en Br2 eller Br3 byggnad ska kunna
utrymmas utan hjälp från räddningstjänsten. Detta sker till exempel genom användandet av trappa till säker plats, utvändig trappa, fönster med öppningens underkant högst 5 meter över marknivå eller närliggande rum.
Dörrar Dörr direkt till säker plats får vara den enda utrymningsvägen i markplanet.
Inget krav på återinrymning finns.
Dörr direkt till säker plats får vara den enda utrymningsvägen i markplanet.
Dörrar till utrymningsväg bör göra det möjligt för personer att återvända efter passage.
Trappor Utrymning med Tr1 trapphus får utgöra enda utrymningsvägen från bostäder upp till 16 våningar. Tr2 trapphus får utgöra enda utrymningsvägen från bostäder med högst 16 våningar. Dessa får ske om gångavståndet understiger 30 meter och personantalet understiger 50 i varje brandcell.
Spiraltrappor bör inte användas som utrymningsväg där personer har svårt att gå i trappor.
Tidig upptäckt och varning i händelse av brand
Det ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand i form av brandvarnare.
Utrymmen ska förses med anordning för tidig upptäckt och varning i händelse av brand i form av utrymningslarm aktiverat av manuellt- och automatiskt brandlarm.
Utrymningslarmet bör vara anpassat efter individens behov så som dålig syn eller
hörselsvårigheter.
Byggnadstekniska och tekniska lösningar
BBR tar upp flera byggnadstekniska lösningar som kan tillämpas för att höja skyddet beroende på verksamhetsklass och boendetyp, dessa följer nedan med en kort beskrivning:
Brandcellsindelning – En avskild del inom vilken en brand kan utvecklas under delar eller hela brandförloppet utan att sprida sig vidare (BBR, BFS 2011:6).
22
Trapphus Tr1 – Den typ av trapphus med de högsta kraven på förhindrande av spridning av brand och brandgaser. Syftet är att begränsa spridningen av rök till trapphuset, se Figur 1 (Boverket, 2018a).
Figur 1 – Illustration av Tr1-trapphus (Boverket, 2018a).
Trapphus Tr2 – Utförs för att begränsa brandgasspridning till trapphuset. Syftet är att utgöra ett ökat skydd mot rökfyllning av trapphuset. Trapphuset bör i markplan mynna direkt till det fria, se Figur 2 (Boverket, 2018a).
Figur 2 – Illustration av Tr2-trapphus (Boverket, 2018a).
Automatiskt brandlarm – Ska utformas så att det med hög tillförlitlighet har förmåga att detektera brand och ge signal åt de funktioner som är beroende av larmet (BBR, BFS 2011:6).
Utrymningslarm – Ska utformas efter behovet av information så att personer som vistas i byggnaden kan nås av information om lämpliga åtgärder vid utrymning (BBR, BFS 2011:6).
23
Boendesprinkler – Det automatiska släcksystemet ska utformas så att de med hög tillförlitlighet har förmåga att släcka eller kontrollera en brand under avsedd tid (BBR, BFS 2011:6).
Dessutom lyfter MSB i sin vägledning ”Brandsäker bostad för alla” några förslag på tekniska- och organisatoriska lösningar vilka kan tillämpas hos personer där de identifierade riskerna bedöms vara omfattande:
Spisvakt – En teknisk anordning vilken övervakar spisen, vid risk för brand ska den antingen påkalla åtgärd från omgivningen eller bryta elförsörjningen till spisen (Boverket, 2019c). Det finns flera olika lösningar, både sådana som bara larmar men också sådana som kan släcka en brand, se Figur 3 (Franke, 2019).
Figur 3 – Franke Safety System visar flera komponenter som kan ingå med spisvakten (Franke, 2019).
Mobil/Portal boendesprinkler – Sprinklersystemet ger en tidig detektering av rök och värme vilket ökar chanserna till överlevnad vid brand. Vid aktivering genereras en vattendimma vilken både maximerar effekten och minimerar skadorna i bostaden, detta leder dels till att minimala saneringar krävs dels kräver det inte några större vattenmängder (Q-fog, 2019). Figur 4 visar hur en mobil boendesprinkler kan uppföras.
24
Figur 4 – Illustration av mobil boendesprinkler i bostadsmiljö (Q-fog, 2019).
Checklistor – Olika checklistor kan användas för att förenkla arbetet med IAB. De kan användas vid riskinventeringar hos enskilda och kan justeras efter de egna
kommunala behoven (MSB, 2013).
Brandövningar – Regelbundna brandövningar är ett sätt att säkerställa att allt fungerar som man tänkt sig, vid övning dyker det ofta upp saker som man inte tänkt på (Zetterblom, 2014).
3.1.3 Socialtjänstlagen
Relevansen för denna studie läggs vid de inledande målbestämmelserna, vilka poängterar att socialtjänsten på demokratins och solidaritetens grund ska främja människors
jämlikhet i levnadsvillkor.
Socialtjänstlag (SoL, 2001:453) utfärdades den 7.e juni 2001 med inledande målbestämmelser enligt 1 kap. 1§ (SoL, SFS 2001:453) att:
”Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin egen och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna
resurser.
Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.”
Ansvaret för att upprätthålla dessa mål regleras i 2 kap. Kommunens ansvar, där det framgår att varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och ska se till att
25 det stöd och den hjälp som den enskilde behöver når fram. Enligt lagens 4 kap. 1§ har dessutom den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (SoL, SFS 2001:453). Bistånd kan enligt Socialstyrelsen inkludera flera åtgärder, bland annat hemtjänst, bostad i äldreboende och deltagande i
dagverksamhet. Eftersom socialtjänstens äldreomsorg och hälso- och sjukvården är delar av den svenska välfärden gäller principen att den som är i störst behov av sjukvård får företräde till vården (Socialstyrelsen, 2016). Utöver vad som anges i 4 kap. 1§ SoL får socialtjänsten enligt 4 kap. 2§ ge bistånd utöver vad som anges i 1§ om det finns skäl för det. Socialtjänsten får dessutom enligt 2a§ utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer.
Vidare ska socialnämnden enligt SoL 11 kap. 1§ utan dröjsmål inleda utredning av inkommen ansökan, anmälan eller information som på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (SoL, SFS 2001:453).
3.1.4 Hälso- och sjukvårdslagen
Hälso- & Sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30) beskriver hur hälso- och
sjukvårdsverksamhet ska organiseras och bedrivas, den gäller för samtliga vårdgivare samt landsting och kommuner som huvudmän. Målet med hälso- och sjukvården beskrivs i 3 kap. 1§:
”Målet med hälso- och sjukvården är god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården (HSL, SFS 2017:30).”
Kommunen ansvara för invånarnas hälso- och sjukvård, detta regleras bland annat i 11 kap. 2§:
”Kommunen ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård.
Kommunen ska vid planeringen beakta den hälso- och sjukvård som erbjuds av andra vårdgivare (HSL, SFS 2017:30).”
Samt i 12 kap. 2§:
