STOCKHOLMS UNIVERSITET EXAMENSARBETE
Institutionen för mediestudier HT 2018
Nicole Kammerlander nk.kammerlander@gmail.com Sofia Folkesson fiafolkesson@hotmail.com
Handledare: Jörgen Skågeby
Den digitala hållbarheten
- En kvalitativ studie om Internet of Things, smarta städer och dess
upplevda påverkan på hållbarhet med fokus på Stockholm stad.
Abstract
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera vilka föreställningar som finns kring hur Internet of Things (IoT) kan komma att bidra till ett mer hållbart samhälle, med fokus på Stockholm stad. För att besvara vårt syfte har studien genomförts med hjälp av tre
expertintervjuer med personer arbetandes med Internet of Things och hållbarhet i Stockholm.
Studiens frågeställningar är:
- Hur menar ledande experter att IoT (Internet of Things) kan skapa ökad hållbarhet i Stockholm?
- På vilket sätt arbetar Stockholm idag utifrån experternas föreställningar för att bli en smartare stad?
Efter genomgången forskning besvaras frågeställningarna utifrån att IoT kan öka hållbarheten både ekologiskt, ekonomiskt, socialt och demokratiskt i Stockholms stad. Detta genom att staden idag på många sätt arbetar för att bli en smartare stad via digitalisering i olika sektorer i samhället, både på företagsnivå och individnivå. De tre expertintervjuerna följde samma mönster och föreställningar om att IoT har en positiv påverkan på Stockholm avseende hållbarhet.
Nyckelord: Internet of Things (IoT), hållbarbarhet, Stockholm, smarta städer, digitalisering
Innehållsförteckning
1. Inledning...5
1.1 Syfte...6
1.2 Frågeställningar...6
1.3 Avgränsning...6
1.4 Disposition...7
2. Bakgrund...7
2.1 Smarta städer...8
2.2 Stockholm – världens smartaste stad 2040...9
2.3 Hållbarhet...10
2.3.1 Ekonomisk...10
2.3.2 Ekologisk...10
2.3.3 Social...11
2.3.4 Demokratisk...11
3. Tidigare forskning...11
4. Teoretisk ram...15
4.1 Manuel Castells...15
4.2 Antoine Picon...16
5. Metod...18
5.1 Metodval...18
5.2 Val av analysmetod...19
5.3 Insamling av data...19
5.4 Metoddiskussion...21
5.5 Urval...23
6. Analys och resultatredovisning...24
6.1 Delaktighet...26
6.2 Digitalisering...28
6.3 Finansiering...31
6.4 Hållbarhet...33
6.5 Sammanfattning av tematisk analys...34
7. Slutsats...35
8. Diskussion...36
8.1 Utveckling av denna studie...36 Käll- och litteraturförteckning...38 Bilaga – Intervjuguide, transkribering av expertintervjuer...42
1. Inledning
Många påstår att vi idag gått in i den fjärde industriella revolutionen genom all teknologi som presenterats på marknaden och integrerat våra hem och vår tillvaro (Forbes 2018). Teknik är någonting som ständigt utvecklas och så har det alltid varit. Idag utvecklas dock tekniken i ett snabbare tempo än någonsin förut och tekniken blir mer och mer sammankopplad med
varandra och med oss människor, tekniken blir så kallad smart. Idag blir vi dessutom mer och mer beroende av tekniken och hela vårt västerländska samhälle bygger på tekniken vi har runt omkring oss, alltifrån att människor i allt högre grad arbetar genom datorer och telefoner till att hela företag baserar sin produktion på information som deras maskiner samlar in
(Gulliksson 2015).
Något som också har en tydlig plats på världens agenda idag är hållbarhet i alla dess former.
Erkännandet av miljöförstöring, jordens knappa resurser och att hållbarhet i allmänhet har blivit en stor angelägenhet har gjort att många företag har börjat engagera sig och göra åtaganden för att förbättra deras påverkan på miljön. Idag arbetas det med hållbarhet både på personnivå, inom företag och i samhället i stort. Hållbar utveckling genomsyrar de flesta branscher och i Sverige har vi sedan 1969 dessutom lagstadgat att företag måste arbeta för ökad hållbarhet samt att detta måste redovisas årligen. Lagen kallas miljöskyddslagen och arbetar bland annat för att företag ska minska sina utsläpp som förorenar luft och vattendrag.
Den här lagen utökas och uppdateras kontinuerligt, till exempel har riktlinjer om skadliga kemikalier lagts till (Naturvårdsverket 2017).
I takt med att samhället blir mer och mer uppkopplat och beroende av teknik och internet, samtidigt som hållbarhet i alla dess former värderas mer och mer har behovet av innovation ökat drastiskt för att kunna lösa de problem samhällen nu står inför. En lösning som
uppkommit på flera ställen i världen är så kallade smarta städer, vilket är någonting som bland annat Stockholm ligger i framkant med (IoT Sverige 2018).
Kombinationen av dessa ämnen; Internet of Things, hållbarhet och smarta städer lade grundstenen och idén till den här studien. Vi önskar fördjupa oss och hitta samband och fördelar mellan IoT och hållbar utveckling i smarta städer främst gällande Stockholm. Vi anser att det är vetenskapligt intressant att fördjupa oss i just detta ämnesområde för att ämnena i sig är mycket aktuella och vi upplever det extra intressant att undersöka hur det appliceras i vår egen hemstad Stockholm. Idag blir vi på många sätt varse om hur samhället
måste arbeta för ökad hållbarhet vilket ytterligare gjorde det intressant för oss att uppmärksamma området.
Stockholms stad har visionen att bli världens smartaste stad år 2040 och genom det öka hållbarheten både socialt, ekonomiskt, ekologiskt och demokratiskt. Det här målet ska uppnås genom introduceringen och användningen av ny smart teknik som ska genomsyra staden både på individnivå och företagsnivå (Stockholms stad, Strategy for a smart and connected city 2017). Planeringen och strävan efter att uppnå det målet gjorde oss intresserade av att
fördjupa oss inom ämnet och på så vis valde vi också att författa uppsatsen om just det ämne.
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att analysera vilka föreställningar som finns kring hur Internet of Things kan komma att bidra till ett mer hållbart samhälle då samhällen runt om i världen blir mer och mer tekniska och anslutna till ny teknologi. Den här studien önskar finna länkarna mellan Internet of Things och hållbarhet och på så sätt kunna förklara hur de båda hänger ihop och tillsammans kan samverka för att öka hållbarheten för att få Stockholm till en smartare stad.
1.2 Frågeställning
- Hur menar ledande experter att IoT (Internet of Things) kan skapa ökad hållbarhet i Stockholm?
- På vilket sätt arbetar Stockholm idag utifrån experternas föreställningar för att bli en smartare stad?
1.3 Avgränsning
Den här studien fokuserar enbart på Stockholm stad och dess koppling till IoT, hållbarhet och Stockholm som smart stad. Studien kommer inte att jämföra Stockholm med andra smarta städer.
Efter mycket litteratur- och faktasökning upptäckte vi att det fanns ett glapp i kopplingen mellan IoT och Stockholms stad, framför allt med fokus på smarta städer. Vi upptäckte att faktamässigt fanns det en stor mängd information om Internet of Things, ny teknik och smarta städer men det fanns ingen större forskning och undersökning om hur detta faktiskt appliceras i praktiken på Stockholm. Därav önskar vi att denna studie ska fylla det upptäckta glappet.
1.4 Disposition
Uppsatsen inleder med att under kapitlet bakgrund beskrivs ett antal olika begrepp så som Internet of Things, smarta städer och hållbarhet. I efterföljande kapitel beskrivs fyra tidigare vetenskapliga artiklar som varit till hjälp för studiens utveckling. Artiklarna handlar bland annat om vikten av kommunikation för att uppnå hållbarhet, om smarta städer samt om ny innovation. Sedan följer ett teoretiskt avsnitt där vi fördjupar oss i olika teorier gällande informationssamhället samt om utveckling och smarta städer. Efter det kapitlet följer metodkapitlet där vi beskriver metoden kvalitativa intervjuer, vilken vi använt oss av.
Slutligen följer kapitlet om analys, slutsats och diskussion. Under analysen ges flera exempel och citat från de kvalitativa intervjuerna och under slutsats och diskussion avrundas arbetet.
2. Bakgrund
Internet of Things anses vara relativt nytt och för många okänt begrepp men i själva verket uppkom termen första gången år 1999. Innovatören och multi-entreprenören Kevin Ashton använde termen IoT första gången då han skulle länka ihop ”Radio-frequency identification”
(RFID) med internet (Smithsonian 2015).
RFID förklaras kortfattat som små elektroniska ting utrustade med chip som innehåller
information, vilka fungerar på liknande sätt som streckkoder. Betalkort och sensorer som sätts i framrutan på bilar för automatiska vägtullar eller broöppningar är båda utrustade med RFID (Landt 2005).
Internet of things är ett samlingsbegrepp för de ”saker” som försetts med inbyggda sensorer.
De här ”sakerna” kan exempelvis vara hushållsapparater, maskiner, kläder och fordon.
Genom deras sensorer kan de uppfatta och kommunicera med sin omvärld, vilket gör de mer självgående. IoT:s förmåga påminner mycket om människans alla sinnen, det vill säga till exempel så kan de uppfatta ljus, ljud, doft och beröring med hjälp av sina sensorer. De kan även läsa av olika avstånd, vibrationer, rörelser i mörkret och radioaktivitet. Med andra ord har fler fysiska saker blivit självständiga och beroendet av det mänskliga ingripandet har minskat. Kommunikationen är inte längre beroende av människans kommando utan sker istället genom internet (Sundström 2016).
Sedan Ashton myntade begreppet IoT har det resulterat i att ett antal stora organisationer börjat använda sig av IoT och utvecklingen för dem snabbt gått framåt. För att bara nämna ett
företag som använder sig av IoT och fått goda resultat är det svenska bilföretaget Volvo. IoT kan para ihop bilen med en app i telefonen där det i appen bland annat är möjligt att utföra kommandon såsom att öppna och stänga bagageluckan, låsa eller låsa upp bilens dörrar eller starta motorvärmaren för att bilen ska ha uppnått en viss temperatur vid ett visst klockslag.
Det innebär att Internet of Things kommunicerar med varandra via internet och sedan med användaren. I det här fallet möjliggör IoT kommunikationen mellan bilen och en app i telefonen (Volvo 2018).
Utvecklingen av Internet of things har skett drastiskt och fenomenet blir mer integrerat i den tekniska utvecklingen. Det finns otroligt många enheter som är uppkopplade genom internet och statistiken visar att denna utveckling inte kommer att stanna av, utan istället fortsätta växa i rask takt. I figuren nedan är det möjligt att se att statistiken för hur många enheter som var uppkopplade via internet i hela världen år 2017 var 20,35 miljarder. Det beräknas att 51,11 miljarder enheter kommer att vara uppkopplade år 2023. Genom att analysera det här diagrammet blir det väldigt tydligt hur utvecklingen av IoT ökar (Statista 2018).
(Figur 1: Statista 2018)
2.1 Smarta städer
Smarta städer är ett relativt nytt uttryck som beskriver hur städer på ett innovativt sätt arbetar tillsammans med teknologin för att uppnå en hög och hållbar levnadsstandard. Smarta städer innebär att skapa städer som förvaltar dagens resurser och gör dem tillgängliga för
nästkommande generationer genom ny teknologi, däribland Internet of Things. Smarta städer kan exempelvis innebära att städer jobbar med utbredd och tillgänglig internetuppkoppling för alla, innovativ och miljövänlig kollektivtrafik och sociala aspekter såsom integration. I en smart stad lagras och dokumenteras all aktivitet i data som sedan utvärderas och som kan ge
direkt återkoppling till invånarna. Ett exempel på det är om det sker en trafikolycka eller om väderförhållandena drastiskt förändras kan digitala vägskyltar varna om fara eller direkt sänka hastighetsnivån (Smarta städer 2017).
Smarta städer strävar att genom innovativa lösningar och ny teknologi hantera det faktum att fler och fler flyttar från landsbygd in till städer samtidigt som jordens befolkning stadigt ökar.
Ambitionen med smarta städer är att skapa städer där människor trivs, där infrastruktur fungerar och där invånarna kan leva med så liten miljöpåverkan som möjligt i alla aspekter (Regeringskansliet 2017).
Transporter, infrastruktur, företagsklimat och säkerhet samt hälsa och sjukvård är några exempel på olika aspekter som smarta städer fokuserar på (Liu 2018). Genom att via ny teknologi samla in data och analysera människors levnadsmönster blir det också lättare att förutspå framtiden och därigenom kunna anpassa städer och dess invånare för att skapa en jämnare utveckling i samhället (Nazarko 2017).
2.2 Stockholm - världens smartaste stad 2040
Många städer och länder arbetar idag med att försöka skapa smarta städer, däribland Sverige och Stockholm. Stockholm har länge legat i framkant när det kommer till innovation,
forskning, teknologi och framgångsrika företag vilket lägger en bra grund för att staden ska kunna utvecklas som en smart stad (Ny Teknik 2017). Enligt Stockholms stad är visionen att staden ska bli världens smartaste stad år 2040. Några av de största satsningarna sker inom skola och äldreomsorgen, genom att digitalisera många tidigare analoga moment. Inom skola sker detta exempelvis genom att arbeta med hjälpmedel som surfplattor istället för
skrivböcker samt att föräldrar kan sjukanmäla sitt barn genom en app istället för att ringa in till skolan (YouTube City of Stockholm 2016).
För att skapa världens smartaste stad 2040 jobbar staden utifrån fyra ståndpunkter; ekologiskt hållbar stad, ekonomiskt hållbar, socialt hållbar och demokratiskt hållbar vilket ska skapa den högsta levnads kvaliteten för alla och den bästa miljön för företag och affärsliv. Stockholm arbetar tillsammans med invånare och företag genom att bjuda in till innovationsträffar där frågor, idéer och synpunkter kan bollas mellan invånare i alla åldrar. Staden arbetar också tillsammans med universitet och stora redan etablerade företag såsom Ericsson, Skanska och Vattenfall. Det förs också ett nära samarbete med Kista Science City som tillsammans med
industri och universitet testar ny teknologi och nya tjänster för ett förbättrat Stockholm.
(Stockholms stad, Våra samarbeten 2018). Ett exempel är till exempel hur parkeringsavgifter idag tas antingen genom betalning via parkeringsappar eller via solcellsdrivna
parkeringsautomater (YouTube Parkeringsautomater 2017).
Ett annat smart verktyg som kommunen använder sig av för att tillsammans med stadens invånare hjälpa till att göra staden bättre är kommunens egen app “Tyck till”. Appen är öppen för alla stadens invånare att ladda ner och använda och i den kan invånare göra
felanmälningar och lämna synpunkter. Appen berör en bred skara ämnen, alltifrån anmälan av trasiga cykelpumpar, gatubelysning eller skadegörelse såsom glassplitter. Det går också att lämna beröm, idéer, frågor och klagomål. Medborgarna ska kunna vara delaktiga i de beslut som fattas framför allt gällande utvecklingen av staden (YouTube City of Stockholm 2016).
2.3 Hållbarhet
Hållbarhet har kommit att bli en form av paraplybegrepp med flera olika grenar och inriktningar. I den här uppsatsen fokuseras på fyra olika aspekter av hållbarhet, vilka är ekonomisk-, ekologisk-, social- och demokratisk hållbarhet. Hållbar utveckling är ett samspel mellan de olika aspekterna där strävan är att utveckla samhället och jorden till en bättre plats där alla aspekter får chansen att utvecklas lika mycket, utan att överskugga varandra eller förstöra planeten (Genç 2017).
2.3.1 Ekonomisk hållbarhet innebär i korta drag att den ekonomiska utvecklingen inte ska resultera i negativa konsekvenser för nästkommande generationer. Ekonomisk hållbarhet strävar efter att samhällets resurser ska fördelas rättvist mellan dess medborgare och att utvecklingen inte heller på ett negativt sätt ska påverka den ekologiska, sociala eller demokratiska hållbarheten. Ekonomisk hållbarhet kan exempelvis vara satsning på innovationer inom miljöteknik, minskat koldioxidutsläpp och förbättringar inom kollektivtrafiken (Anand, Sen 2000).
2.3.2 Ekologisk hållbarhet, även kallad miljömässig hållbarhet innebär att bruka jordens resurser på ett sätt som inte äventyrar framtida generationers möjlighet att uppnå samma eller bättre levnadsstandard som den som finns idag. Ett sätt att arbeta med ekologisk hållbarhet är bland annat att försöka minska farliga utsläpp både i luft och hav, värna om utrotningshotade arter eller att öka möjligheterna för att kunna källsortera mera (Ne, hållbar utveckling u.å.).
2.3.3 Social hållbarhet innebär att arbeta för att människor ska trivas och må bra, bland annat gällande personlig hälsa, trygghet i samhället och att värna om demokrati. Det handlar om att skapa ett samhälle där människor utvecklas och kan bli sitt bästa jag. För att nå detta arbetas det inom social hållbarhet inom flera sektorer, bland annat med integration, jämställdhet, hälsa, kultur och mångfald (United Nations u.å).
2.3.4 Demokratisk hållbarhet erbjuder ett öppet klimat där alla invånare får chansen att leva och utvecklas till sin fulla potential i samklang med varandra och det samhälle de lever i.
Invånare behöver känna tillit och delaktighet för att kunna vara kreativa och tillsammans hjälpas åt att skapa en trygg och innovativ utveckling. För Stockholm innebär demokratisk hållbarhet att invånarna med hjälp av digitalisering och internet lättare kunna ta del av information och delta i stadens och landets demokratiska och politiska process. Demokratisk hållbarhet innebär att skapa en miljö som är hållbar för alla invånare i det långa loppet (Stockholms stad, Ett demokratiskt hållbart Stockholm 2018).
3. Tidigare forskning
Studien kommer att utgå från främst fyra tidigare studier som alla är under samma ämnesområde som denna studie placeras i. För att skapa en bred men fortfarande
sammanhängande helhetsbild över det valda forskningsområdet beskrivs nedan fyra olika studier. Den första med fokus på ny teknologi och dess samband med förbättrad miljö, den andra gällande smarta städer, den tredje om kommunikation och hållbarhet och den fjärde och sista med fokus på IoT och smarta städer.
Ny teknologi och nya produktionssystem
I artikeln ”Manufacturing in the fourth industrial revolution: A positive prospect in
Sustainable Manufacturing” (2018) beskrivs hur vi nu är mitt uppe i den fjärde industriella revolutionen och hur vi därefter också måste anpassa våra marknadsplaner och produktionsled för att kunna producera och leverera på ett hållbart sätt.
Vad som utmärker den fjärde industriella revolutionen är att vi övergått till ett digitalt
samhälle där fler och fler saker blir länkade och beroende av internet. Ett exempel på den här revolutionen är att digitaliseringen skapat fler maskiner som ersatt mänsklig arbetskraft, att
fokus flyttat från produkter till tjänster och hur fysiska ting konverterats till digitala, exempelvis fysiska butiker övergår till endast försäljning online.
Den fjärde industriella revolutionen medför inte bara en helt ny arena för nya spännande teknologier utan också nya arbetsmodeller för att öka hållbarheten, förlänga produkternas livscykler och en mer uträknad och dynamisk analys som ständigt mäter av marknadens efterfrågan för att förhindra överproduktion av varor. I takt med att marknaden har blivit mer global vilket gjort det lättare att köpa och sälja varor över landsgränserna tillsammans med att jordens population har ökat har också konsumtionen ökat drastiskt. Det här har i sin tur orsakat stora miljöförstöringar, och det är först nu som de flesta sektioner i samhällets olika nivåer börjar att inse detta – men också börjar vidta åtgärder för att skapa förbättring. Det är en av anledningarna till att det är mer hållbart att först noggrant läsa av kundens behov av att investera i produkter och sedan justera och producera volymer anpassat efter behovet. Här skulle IoT kunna spela en avgörande roll som har möjligheten dels att möjliggöra för maskiner och system att samarbeta och utbyta data med varandra för att öka produktions hastigheten samt för att samla in data och läsa av algoritmer för att sammanställa kundens efterfrågan. Den här artikeln stödjer alltså teorin om att Internet of Things kan fungera på ett fördelaktigt sätt för att öka hållbarheten i samhället (Carvalho, Chaim, Cazarini & Gerolamo 2018).
Innovation och smarta städer
Artikeln “The smart city concept in the 21st century” är författad av Mircea Eremia, Lucian Toma och Mihai Sanduleac. Artikeln publicerades 2017 vid Academy of Technical Sciences of Romania, Bucharest.
Artikeln beskriver utvecklingen av och benämningen av städer såsom ”digitala städer”,
”ekologiska städer”, ”hållbara städer” och slutligen ”smarta städer”. Den ger en övergripande blick av vad smarta städer är och hur städer måste anpassa sig för att möta den ökade
populationen världen över. Samtidigt som populationer ökar, ökar också urbaniseringen vilket ställer nya krav på städer. För att städer ska kunna erbjuda sina invånare en bra livskvalité utan att överutnyttja resurser och bidra till miljöförstöring krävs nya innovativa lösningar på flera plan, vilket resulterat i smarta städer. I smarta städer prioriteras bland annat smarta lösningar på energikonsumtion, miljöskydd och fördelning av resurser. Artikeln tar också upp vikten av Internet of Things och hur detta uttryck utvecklats i samklang med smarta städer.
Smarta städer innebär också nya lösningar gällande information och
kommunikationsteknologi för att förbättra arbetsmöjligheter och hållbarhet. För att skapa en smart stad krävs övervakning och insamling av data av alla typer av infrastrukturer i staden, alltifrån vägar, broar, tunnlar till flygplatser, kommunaltrafik, vattenkvalité och hela
byggnader. Den här typen av övervakning och kartläggning av stadens basala grundpelare görs för att lättare kunna överblicka var folk rör sig, hur folk rör sig och var det finns möjlighet till förbättring för att maximera all typ av service till stadens invånare.
Smarta städer handlar inte enbart om att stora städer som idag har ett ohållbart levnadsklimat gällande infrastruktur, säkerhet och levnadsmöjligheter till miljöförstöring ska ställa om till smarta städer. Det handlar också om att mindre städer redan från grunden ska arbeta för att bli smarta städer och därmed också kunna utvecklas och uppnå större potential.
Författarna definierar ett antal olika egenskaper som en smart stad innehar; miljövänlig, ekonomisk, dynamisk, innovativ, inkluderande, hållbar och resurseffektiv. De definierar också olika verktyg som en smart stad jobbar utifrån: en smart stad är data driven och arbetar utifrån informations- och kommunikationsteknologi samt genom deltagande för att skapa integrerad planering.
Sammanfattningsvis betonas också hur otroligt beroende städer är av fungerande elektricitet och att utan fungerande elektricitet kommer flera delar av stadens basala infrastruktur inte att fungera. Därför är det otroligt prioriterat att smarta städer använder sig av innovativa
lösningar för att kunna använda energin och elektriciteten på det mest hållbara och maximala sättet för staden. Det här kan städer göra på flera olika mer eller mindre komplexa sätt. Det kan till exempel vara att använda sig av smartare belysning på allmänna platser, såsom hållbart LED-ljus samt sensorstyrt ljus eller att förespråka och subventionera elfordon (Eremia, Toma & Sanduleac 2017).
Kommunikation och hållbarhet
Artikeln “The importance of communication in Sustainability & Sustainable strategies (2017)” handlar om hur kommunikation spelar en viktig roll för att skapa en hållbar plan och för att göra det krävs det att människor använder rätt modeller för kommunikation.
Artikeln ger också en kort beskrivning och förklaring om vad hållbarhet är, att det är ett paraplybegrepp som innefattar flera olika delar, däribland ekonomisk-, ekologisk-, social- och demokratisk hållbarhet.
Vidare diskuterar artikeln om hur viktigt det är att ha rätt förutsättningar för att uppnå hållbarhet och en tydlig kommunikation mellan bland annat invånare, politiker och företag.
Medie- och tekniklandskapet förändras kontinuerligt vilket kräver att dess användare också anpassar sig efter förändringarna.
Det finns idag en ökad efterfrågan hos både konsumenter och företag att arbeta tydligare mot hållbarhet. Författaren menar att kommunikationen för hållbarhet inte enbart handlar om att tillhandahålla information relaterat till hållbarhet samt att skapa medvetenhet kring ämnet.
Det handlar också om att skapa sociala och normativa förändringar för att få resultat (Genç 2017).
IoT och smarta städer
“IoT and A Sustainable city” (2018) är en artikel skriven av Limin Liu. Limin har valt att fokusera på hur Internet of Things kan bidra till ett mer hållbart samhälle genom utvecklingen av smarta städer. Artikeln argumenterar för att det inte finns några tecken på att den digitala utvecklingen håller på att sakta ned, utan tvärtom, fler och fler saker blir uppkopplade till internet. Limin påstår att IoT kraftigt underlättar för företag och effektiviteten i
affärsprocesser samt att det även påverkar på individnivå. Det vill säga att IoT möjliggör ett bekvämare sätt att leva för oss alla.
Artikeln tar upp ett IoT system som har en påverkan på samhällets hållbarhet, som exempel tar Limin systemet “bicycle sharing”. “Bicycle sharing” går ut på att man ställt ut cyklar i utvalda städer runt om i Kina som sedan går att hitta via GPS i sin mobiltelefon. När man väl hittat en cykel scannar man QR koden på cykeln med hjälp av sin mobiltelefon för att låsa upp den, sedan är det bara att börja cykla. Det här är väldigt populärt i Kina och har ökat invånarnas transport via cykel enormt vilket i sin tur sänker koldioxidutsläppen.
70% av dem som använder ”bicycle sharing” använder bara cyklarna för att transportera sig en kortare sträcka, det vill säga runt 2–5 km. Men oavsett de korta sträckorna visar statistiken att för det största företaget inom ”bicycle sharing” i Kina, blev den totala körsträckan 5,6 miljarder kilometer år 2016. Det här resultatet innebär att koldioxidutsläppet minskas med 1,26 miljoner ton och att det därför tar bort 350 000 bilar från vägarna.
”Bicycle sharing” är ett smart sätt för att minska avgaserna och arbeta mot en grönare värld.
Artikeln menar att om det klimatsmarta alternativet cykel skulle finnas lika lättillgängligt som de mindre klimatsmarta alternativen såsom taxi, kommer människan troligtvis att välja det klimatsmarta alternativet, när det avser en kortare sträcka (<5km). Därför har ”bicycle sharing” blivit så populärt, eftersom att alternativet är lätt att hitta och väldigt smidigt men självklart kan de expandera ännu mer (Liu 2018).
Sammanfattning av tidigare forskning
Dem fyra vetenskapliga artiklarna har noggrant valts ut och har varit ett väldigt bra underlag för studien. Alla artiklar har varit användbara för arbetet då dem gett en tydlig överblick om det ämne som studien fokuserar på. Information om den digitala utvecklingen framkommer i varje artikel och vi har fått ett stort utbud av nödvändig information om hållbarhet, Internet of Things och smarta städer. Sammanfattningsvis bidrar alla artiklar tillsammans en förståelse för hur IoT kan bidra till ett mer hållbart samhälle och hur smarta städer utvecklas.
4. Teoretisk ram
För den här studien har två teorier valts. Till att börja med ligger studiens fokus på Manuel Castells teori om nätverkssamhället där det är möjligt att förhålla sig till honom som en form av teknikpositivist. Hans teorier är relevanta då IoT och smarta städer baseras på att samla in information för att sedan kunna använda det i kombination med ny teknik (Castells 1989).
För att förstå flera delar av utmaningarna med att gå mot smarta städer kommer också Antoine Picons teorier om smarta städer och hållbarhet att lyftas fram för att undersöka dem. Enligt honom finns det också negativa sidor och svårigheter med att skapa och
implementera IoT och smarta städer i kombination med hållbarhet. Picon blir därför en form av teknikpessimist när hans teorier ställs mot Manuel Castells teorier (Picon 2015).
4.1 Manuel Castells teorier om nätverkssamhället
Castells fokuserar på det så kallade nätverkssamhället och hans teorier grundar sig i hans syn på hur samhället mer och mer utvecklas som ett informationssamhälle snarare än ett
industrisamhälle. Istället för att behandla råvaror i form av material som trä eller stål är idag samhällets främsta råvara information. Han menar också att människan är en enorm drivkraft för utvecklingen, inte bara maskiner och uppfinningar (Castells 1989).
Han beskriver hur nätverkslogik skapar grunden för det västerländska samhället, det innefattar bland annat hur den ständigt uppdaterade tekniken skapar, upprätthåller och expanderar nätverk inom samhället. Castells menar att dagens ekonomi består av ett konstant flöde och utbyte av information, kulturell kommunikation och kapital vilket i sin tur också påverkar konsumtions- och produktionsmönster. Han menar också att eftersom samhället numera är uppbyggt kring den nya tekniken blir vi också väldigt beroende av tekniken och de som styr tekniken är de som besitter makten att kunna styra samhället (Castells 1989).
Ett praktiskt exempel på hur tekniskt och uppkopplat samhället har blivit är att vi idag använder oss av saker som är uppkopplade till internet mer än någonsin och det är tydligt att städer utvecklar sig efter människans beteende. Desto mer teknik vi konsumerar – desto mer teknik utvecklas för att tillfredsställa alla behov – även behov vi inte ens visste vi hade (Castells 1989).
Ett annat exempel är det rådande sociala beteende som användningen av smartphones vilket idag blivit gränsöverskridande över flera generationer, gammal som ung använder
smartphones. För många fungerar telefonen idag som ett slags nav av all samlad information för personen. Papperskalender har blivit digital och finns i telefonen, precis som
telefonboken, kameran och klockan. Detta gör återigen att samhället strävar efter att möta användarnas behov och fler och fler institutioner anpassar sig efter den digitala användningen.
Idag är det en självklarhet att till exempel kunna hantera sina bankärenden i sin telefon och till och med politiker kommunicerar med folket genom digitala plattformar (Digital utmaning u.å).
Castells teori är väldigt applicerbar på studien, då Internet of Things har en påverkan på Stockholm till att bli en smartare stad. Det är möjligt att se att människor lever i en mer digitaliserad värld, där fler saker är uppkopplade till internet vilket har resulterat i att städer utvecklas till smarta städer. Med andra ord är det också möjligt att säga att så länge människor använder Internet of Things kommer städerna också att följa den digitala riktningen.
4.2 Antoine Picons teori om smarta städer och hållbarhet
Den andra teorin som studien kommer att ta hjälp av är Antoine Picons teorier om smarta städer och hållbarhet. Fokus ligger på den digitala utvecklingen och hur det resulterat i ett nytt
urbant ideal. Om Castells har en mer positiv syn på utvecklingen har Picon en något mer kritisk och eftertänksam inställning. Picon menar att den digitala utvecklingen håller på att ta över städerna successivt, vilket leder till att de traditionella städerna sakta men säkert håller på att försvinna bort (Picon 2015).
Ett annat resonemang som Picon väljer att lyfta fram är att varje ny sak som är uppkopplat via internet kommer att ha en svaghet som inte går att arbeta bort. Han menar att tekniska saker har en gemensam svaghet i form av att de alla är beroende av elektricitet för att kunna fungera och för att kunna ansluta till internet. Ett exempel på det här är att nuförtiden handlar alla människor med bankomatkort, då kontanter mer och mer fasas ut från flera samhällen. Skulle det bli strömavbrott skulle vi inte längre kunna köpa mat och inte heller använda en bankomat för att ta ut pengar då även bankomaten drivs av elektricitet. Picons oro är att samhället mer och mer är beroende av elektricitet och vid längre strömavbrott kommer samhället på kort tid kollapsa och få ett stort sammanbrott (Picon 2015).
Picon diskuterar även om de svårigheter som finns inom ekonomiska aspekter och inom hållbarhetsaspekter. När samhällen ska utvecklas och ställa om till smarta städer blir utvecklingen dyr och tvister om finansiering av utvecklingen kan lätt uppstå. Dessutom fokuserar ofta makthavare på att utveckla och uppgradera större städer än städer på
landsbygden. Självklart utsätts befolkningstätare städer för högre påfrestning och är därför också i större behov av smarta lösningar än landsbygd, men detta skapar också ökade klyftor mellan stad och landsbygd (Picon 2015).
Den här snedfördelningen kommer resultera i olika utvecklade städer och orter. I takt med att städer mer och mer byter ut traditionella saker mot tekniska och smarta saker menar Picon att landets hållbarhet hamnar i kläm då balansen mellan olika platser blir ojämn. Landets resurser och ekonomi kommer alltså inte delas rättvist och både den sociala, demokratiska, ekologiska och ekonomiska hållbarheten blir svår att uppnå. Picon menar att den digitala utvecklingen har större potential i städer med många invånare då den nya tekniken har lättare att etablera sig där. Det här skapar ett incitament för makthavare att ekonomiskt satsa mer på
stadsutveckling än landsbygdsutveckling (Picon 2015).
5. Metod
För att kunna besvara vår frågeställning har vi använt oss av artiklar, böcker och Internetkällor samt tre expertintervjuer med nyckelpersoner inom ämnet.
Vid arbetets start var frågeställningen inte helt fastställd. Vi hade ett mål och lät
frågeställningen komma till genom en levande process under arbetets gång. Vårt mål har hela tiden varit att ta reda på hur IoT kan användas för att öka hållbarheten i vårt samhälle, men vi ville veta mer specifikt hur det skulle gå till. Därför blev det naturligt att vi började med att ta reda på så mycket fakta om IoT som möjligt och läsa in oss på tidigare material och
forskning. Rent praktiskt gjorde vi detta genom att gå igenom flera olika databaser, såsom Stockholms Universitets databas, Google Scholar och Diva och i samtliga söka på “Internet of Things sustainability” och liknande. Vi hittade mycket relevant material vilket gjorde
processen mer och mer intressant för oss. Här upptäckte vi också att genom att enbart söka på Internet of Things kom flera träffar gällande hållbarhet upp trots att vi inte skrivit det. Det gjorde det tydligt att Internet of Things är nära sammanlänkat med hållbarhet.
5.1 Metodval
Redan innan arbetets gång var vi båda överens om att studien skulle innefatta en kvalitativ intervju. Detta utökades sedan till flera kvalitativa intervjuer då vi ville få fler infallsvinklar och desto mer vi lärde oss desto mer specifika frågor kom upp vilka vi ville söka svar på hos lämpliga personer inom rätt område. Eftersom vi sedan beslöt oss för att vi ville intervjua fler personer än två, valde vi att använda oss av en semistrukturerad intervju. Den här typen av intervju går ut på att ställa samma frågor till alla respondenter, och frågorna ska även ställas i samma ordning. Däremot får man ställa olika följdfrågor beroende på vad respondenten svarar och försöker även ställa följdfrågor som passar in i konversationen, inte sådant som du vill att personen ska berätta om (Gillham 2008). För att komplettera och understödja
intervjuerna har vi också använt oss av tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar hittade på internet.
Kvalitativa intervjuer är mycket gynnsamt för den här typen av studie vilket motiverar
metodvalet. Annika Lantz förklarar i boken Intervju-metodik skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ analys, för att förtydliga hur hon menar och hur vi kopplar det till just vår studie följer här ett citat: “Vid en kvantitativ undersökning vet man från början vilken slutsats man vill kunna dra och man väljer datainsamlings- och analysmetoder i konsekvens med
frågeställningen. I kvalitativa undersökningar fokuseras sammanhanget och man vet inte i förväg vilka slutsatser som kan dras. Det är själva poängen, att genom utforskande av ett fenomen satt i ett sammanhang, få resultat om nya aspekter av fenomenet.” (Lantz 2013, s.
135).
I samklang med frågeställningen till studien togs beslutet att kvalitativ undersökning tillsammans med kvalitativa intervjuer lämpade sig allra bäst då vi ville ge utrymmet till litteratur insamlingen och respondenternas svar. Vi ville följa de vägar som uppkom genom processens gång och en av vägarna som skapades under arbetsprocessen var att fokusera på just Stockholm som smart stad.
5.2 Val av analysmetod
För att sammanställa den data vi sedan hämtat in beslöt vi oss att använda oss av tematisk analysmetod. Metoden innebär att man som forskare läser in sig på och bearbetar materialet och söker efter tydliga, utmärkande och återkommande teman i den information man samlat in. Bryman (2018) förklarar att det går att arbeta utifrån tematisk analys med hjälp av
”Framework” där man strukturerar upp de teman och underteman som man hittat i sin
forskning. De utvalda teman kopplas sedan till teorin och till den utvalda tidigare forskningen och analyseras därefter. Tematisk analysmetod lämpar sig därför bra för den typen av
litteraturinsamling och metod i form av kvalitativa expertintervjuer som vi valt att använda för studien (Bryman 2018).
5.3 Insamling av data
När vi började konstruera den här studien kom vi fram till att vi ville samla in kvalitativa data som kunde besvara våra forskningsfrågor med hjälp av intervjuer. Den här metoden var något som vi båda ville att studien skulle innehålla, då intervjuer blir mer personligt än till exempel enbart litteratur. Genom att prata med personer som besitter goda kunskaper inom de ämne vi vill undersöka blir det ett bra och intressant sätt att få material på. Vi valde också att intervjua personer för att kunna ställa följdfrågor, om vi inte skulle förstå eller vilja veta mer om något.
Efter att ha försökt boka upp privata möten med företag, märkte vi att det tog alldeles för lång tid tills möjligheten för en intervju blev aktuell. Därför valde vi istället att fullfölja vår metod via telefon. Telefonintervjuer blev en passande lösning och fungerade smidigt och bra. Vi spelade in samtliga intervjuer med en mobiltelefon för att sedan ha möjlighet att kunna transkribera intervjuerna.
Eftersom att studien går ut på att intervjua fler personer, blev vårt mål att försöka påverka respondenterna så lite som möjligt. Därför var det extra viktigt att vi ställde samma frågor till alla personer. Det var även viktigt att intervjua rätt typ av person för vår studie, därför hade vi några kriterier som personen var tvungen att uppnå. Personen var tvungen att jobba med Internet of Things, då vi ville samla in uppdaterad och aktuell information till vår studie.
Personen måste även jobba med IoT inom Stockholm, eftersom att vårt fokus ligger på
Stockholms stad och det därför skulle bli irrelevant att samla in information om en annan stad då den här studien inte syftar till att jämföra olika smarta städer.
Under litteraturinsamlingen fann vi ett företag i Stockholm som arbetar mycket med nya innovationer och Internet of Things. Det var teknikmagasinet Ny Teknik som även publicerar mycket artiklar och nya rön på sin hemsida. Där hittade vi vår första respondent, Peter Ottsjö som arbetar som tech-reporter på företaget och han uppfyllde därav våra kriterier för att bli intervjuad.
Allt eftersom arbetet fortskred insåg vi hur oändligt stort ämnet “Internet of Things och hållbarhet” är och vi började därför fundera på att på något sätt försöka smalna av vår inriktning. Något som vi också stött på mycket under litteraturinsamligen var begreppet smarta städer och nästa steg blev därför att börja fokusera på att undersöka om vår egen bostadsort Stockholm arbetar för att bli en smartare stad. Det här var även något som Peter Ottsjö uppmärksammade oss på, vilket naturligt förde oss till vår nästa respondent, Claes Johannesson som arbetar som programledare för Smart och Uppkopplad stad, Stockholms stad, på Stadsledningskontoret på avdelningen för digital utveckling. Efter intervjun med Claes önskade vi samla in mer expertiskunskap och blev därför via Stockholms stads digitala avdelning tipsade om att kontakta innovationsdirektören Gunnar Björkman som under många år arbetat med utveckling av Stockholm på flera olika sätt. Tack vare Gunnars långa
erfarenhet inom området ny innovation och stadsutveckling av Stockholm blev han en utmärkt kandidat för vår studie.
Vårt mål var att varje person skulle få samma förutsättningar, vilket skulle resultera i ett mer pålitligt resultat. Därför skapade vi en intervjuguide, som varje intervju grundar sig på. Detta uteslöt risken att påverka personens svar. I vissa fall efterfrågade respondenterna frågorna i
förväg via mejl vilket vi självklart bistod med. Intervjuguiden vi skapade för studien finns i bilagor.
För att ge respondenten utrymme till att bredda sina svar samt för att låta intervjun vara flexibel och utvecklingsbar använde vi oss, som tidigare nämnt, av semistrukturerad intervju med sonderande frågor. Semistrukturerad intervju innebär precis som namnet indikerar - en balans mellan struktur och flexibilitet. Frågorna som ställs är öppna vilket betyder att det inte bara är ja eller nej frågor. Det här passade vår undersökning mycket bra eftersom vi
naturligtvis inte enbart sökte svar på ja och nej frågor. Sonderande frågor innebär att låta respondenten svara på de ställda frågorna och istället för att ställa följdfrågor eller ledande frågor är det möjligt att få respondenten att utveckla sina svar genom att intervjuaren uppvisar sitt intresse och uppmuntran till svaren. Sonderande frågor kommer hjälpa till att hålla den röda tråden men att samtidigt göra det möjligt att göra utsvävningar och utvecklingar för att få reda på så mycket information som möjligt (Gillham 2008).
Den här typen av intervju kräver också en viss förberedelse och inläsning från intervjuarens sida, för att få en så detaljerad och utförlig intervju som möjligt krävs det att båda parter är något sånär insatta och kunniga i ämnet (Gillham 2008). Det upplevde vi också själva att ju fler intervjuer som genomfördes desto intressantare blev det och desto lättare blev det att snabbare förstå vad respondenten talar om och på det sättet blev det också lättare att ställa relevanta följdfrågor för att utforska ämnet ytterligare.
5.4 Metoddiskussion
Att använda en semistrukturerad intervjumetod kan leda till både positiva och negativa konsekvenser. Fördelen med att alla kandidater får samma huvudfrågor och villkor är att alla behandlas likadant, vilket kommer resultera i en mer trovärdig data. Den här typen av intervju har en förmåga att få kandidaterna att slappna av och inte skapa känslan av ett strikt ”förhör”.
Det blir en avslappnad känsla och personen känner oftast av att de får prata fritt och utförligt angående de öppna frågorna. Det här kommer inte påverka intervjuns seriositet, utan den röda tråden av frågor kommer göra så att upplägget upplevs seriöst (Gillham 2008).
En nackdel med att använda en semistrukturerad intervju är just att kandidaten får prata så fritt. Det gäller att man som intervjuare är påläst om personens erfarenhet och kvalifikationer, då det är viktigt att man fokuserar på att få ut de svar man vill ha utav personen på den korta
tiden man har. Det här är viktigt att tänka på, då man inte vill ha samlat på sig data och sedan inser att den datan inte är relevant till studien eller att man inte kan jämföra informationen med de andra kandidaterna. För att få ut maximalt av varje intervju och låta varje intervju vara unik och ta sin egen väg och utveckling, utan att tappa tråden ligger återigen fokus på sonderande frågor (Gillham 2008).
Ytterligare en reflektion över metodvalet att genomföra kvalitativa intervjuer istället för en kvantitativ undersökning exempelvis i form av en enkät är att en kvantitativ undersökning hade genererat en större mängd data. Eftersom den här studien baseras på tidigare litteratur samt tre expertintervjuer blir insamlingen relativt smalt.
Reliabilitet
Reliabilitet handlar om hur tillförlitlig en studie är, det vill säga att man alltid ska få samma resultat oavsett hur många gånger man utför studien. Undersökningen ska även vara
oberoende av vem som utför studien. För att uppnå en hög reliabilitet hjälper det om ens källor är trovärdiga och vetenskapliga och precisionen i uppsatsen kommer avgöras delvis på hur noggrann man är som forskare.
Eftersom den här studien genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer kommer respondentens svar med största sannolikhet att skilja sig något beroende på vem som intervjuar och på situationen. I kvantitativa studier är det lättare att få samma resultat varje gång undersökningen genomförs (Forsberg & Wengström 2003). I den här studien har intervjuerna spelats in, transkriberats och sparats så att vi kunde gå igenom de grundligt upprepade gånger för att kunna återberätta respondenternas svar på ett korrekt och riktigt sätt, det skapar reliabilitet till studien.
Validitet
Validiteten handlar om hur bra mätningen stämmer överens med det sanna värdet, det vill säga att man mäter de som avses att mäta. För att uppnå en hög validitet ska både de
slumpmässiga felen och de systematiska felen vara små. Validiteten går att mäta, man kan till exempel ifrågasätta de begrepp man valt och genom att analysera flera olika källor så kommer man få en tydligare bild om begreppen och förhoppningsvis nå samma resultat.
Om validiteten är hög kommer reliabiliteten vara detsamma (Forsberg & Wengström, 2003).
Som tidigare nämnt fokuserar den här studien på en kvalitativ undersökning vilket gör begreppen validitet och reliabilitet något komplexa. I en kvalitativ studie genomförs
egentligen inte en mätning, utan forskaren försöker istället beskriva ett visst område utifrån en induktion tillsammans med begrepp. Här spelar till exempel studiens intervjuguide stor roll och genom att ställa samma frågor till alla respondenter går det också att urskilja liknande svar från dem (Carlsson ur Larsson 2005).
Avseende generaliserbarhet är studien i för litet och smalt format för att kunna vara generaliserbar. Eftersom enbart tre expertintervjuer genomförts skapar det inte en generell bild av Internet of Things kopplat till hållbarhet. Syftet med den här studien är inte heller att göra det, utan syftet är att utifrån det valda materialet tillsammans med de genomförda intervjuerna ge en inblick i hur Stockholm stad strävar efter att bli en smartare stad genom att tillämpa Internet of Things för att öka hållbarheten på flera plan (Bryman 2018).
5.5 Urval
Genom att läsa in oss på flertalet uppsatser och vetenskapliga artiklar upptäckte vi att uttryck som IoT, smarta städer och hållbarhet i olika perspektiv ständigt återkom. Vi beslöt oss för att fortsätta hålla vårt fokus på IoT gällande hållbar utveckling men området om smarta städer gjorde oss nyfikna och vi beslöt oss därför för att utforska det mer.
Vi bestämde oss för att det hade varit intressant att intervjua någon expert inom området IoT, och intervjuade därför tech-reportern Peter Ottsjö vid Ny Teknik, eftersom han besitter kunskap om den senaste tekniken.
Efter intervjun beslöt vi oss för att rikta vår studie mot hur IoT, smarta städer och hållbarhet appliceras på Stockholms stad, och vi kontaktade dem för en intervju. Där kom vi i kontakt med Claes Johannesson som jobbar på avdelningen för digital utveckling av Stockholm. Han kändes som en lämplig kandidat eftersom han jobbar inom exakt den avdelning vi ämnar undersöka.
Efter de två första intervjuerna återupptog vi faktainsamlingen via internet. Vi använde oss av sökord som “IoT Stockholm”, “teknisk utveckling Stockholm”, “smart stad Stockholm” och liknande vilket efter en tid ledde oss in på det svenska företaget IoT Sverige. IoT Sverige ansåg vi vara mycket relevanta för vår studie då deras huvudfokus är IoT specificerat mot
applicerandet och användningen i Sverige vilket går i linje med vår studie. Vi genomförde en intervju med Gunnar Björkman som jobbar som innovationsdirektör och har under de senaste 20 åren på olika sätt varit medverkande i utvecklingen av Stockholms stad vilket gjorde att han kändes som en ytterst lämplig kandidat för studien.
Studiens kvalitativa expertintervjuer har således genomförts med hjälp av ett selektivt urval då vi med precision och partiskhet valt ut vilka vi anser passa bäst att medverka i intervjuer för att bidra till studiens resultat (Psykologiguiden 2018).
6. Analys och resultatredovisning
Under det här kapitlet kommer kopplingar göras mellan det teoretiska ramverk som
presenterats tidigare under studien innefattande teorier av Manuel Castells och Antoine Picon samt tidigare forskning och de genomförda expertintervjuerna med Peter Ottsjö, Claes
Johannesson och Gunnar Björkman.
Utifrån en tematisk analys har fyra huvudteman valts ut som vi upptäckt återkommit under tidigare forskning samt under expertintervjuer och i allmänna fakta kring vårt ämne IoT, hållbarhet och smarta städer. De teman som valts är delaktighet, digitalisering, finansiering och hållbarhet. Nedan kommer vi att grundligt gå igenom tema för tema och koppla de till de valda teorierna, expertintervjuerna, till hållbarhets begreppet och till Stockholm.
Tre intervjuer har genomförts med personer arbetandes inom ämnet Internet of Things i Stockholm och under samtliga intervjuer var det möjligt att åtskilja flertalet gemensamma faktorer och resultat. Respondenterna var alla rungande överens om hur Internet of Things på olika sätt kan bidra till en ökad hållbarhet i allmänhet men också specifikt för Stockholms stad.
Några av de gemensamma faktorer och resultat mellan respondenterna som
uppmärksammades var bland annat hur de anser utvecklingsmöjligheterna för enbart Internet of Things är, men också vilken utvecklingspotential Stockholm stad har att bli en smartare stad. De presenterade flertalet olika exempel, några vilka kommer att presenteras senare under detta kapitel, på hur brett Stockholm redan arbetar med hållbarhet och ny teknik.
Respondenterna delade även med sig av planer kring att implementera innovativa lösningar
såsom Internet of Things i stadens olika delar och segment för att uppnå kommunens mål att bli världens smartaste stad 2040.
De intervjuade personerna upplever alla att både invånarna och kommunen såväl som politiker och beslutsfattande är övertygade om att Internet of Things har en påverkan till att fortsätta skapa ett mer hållbart samhälle. Det anses heller inte vara en svårighet att få varken privatpersoner eller näringsliv att anpassa sig till den nya tekniken. När respondenten Peter Ottsjö fick frågan om de största utmaningarna gällande IoT och hållbarhet svarade han såhär:
- “Jag tror inte det finns några tekniska hinder utan det kan röra ganska mycket, alltifrån den enskildes privatliv och integritet som ju helt klart kommer att vara en fortsätt fråga som kommer att pågå länge. Men vi kommer också att fortsätta att ge ifrån oss data därför att vi ersätter privatlivet i större utsträckning med bekvämlighet.
Vi väljer det, varje gång det kommer ny teknik som är enkel att använda och som gör stor nytta så väljer vi i regel att bortse från privatlivet och väljer bekvämlighet i första hand. Det tror jag kommer fortsätta.“ - Peter Ottsjö
Det här gör det enklare att implementera Internet of Things i samhällets alla segment. Idag är tekniken dessutom så utvecklad och innovativ att skaparna av tekniken har möjlighet att presentera och sälja in sina varor och tjänster på ett mycket innovativt, kreativt och inbjudande sätt vilket ökar chanserna till hög spridning och användning.
De utmaningar som staden står inför ligger ekonomiskt, vem som ska stå för kostnaderna och hur det sedan ska organiseras. Det finns planerade budgetar och strategier för att göra
Stockholm till världens smartaste stad 2040 men detta kommer också medföra höga kostnader och som alltid när ny teknik ska byta ut gammal teknik kan oförutsedda kostnader tillkomma.
Eftersom ambitionen för staden hela tiden är hållbarhet inom olika sektorer är förhoppningen att kunna bevara, återanvända och återskapa mycket av det material som redan finns idag. Ett exempel som Claes Johannesson från Stockholms stad gav är hur det i flera förorter runt om i Stockholm finns planer på att implementera smart gatubelysning för att spara energi och pengar. Här behövs det sättas upp sensorer och lamporna behövs bytas ut smartare och
energisnålare LED-belysning än dagens lampor. Själva lyktstolparna kan stå kvar och fungera trots nya lampor. Det är ett exempel på hur kommunen planerar att återanvända så mycket som möjligt av den redan befintliga infrastrukturen.
- “[...] man kan använda sensorer i våra verksamheter och det är dem sensorerna som blir de här Internet of Things-delarna som samlar in data eller information. Om vi tar smart belysning till att börja med, handlar det om att först och främst byta ut den belysningen mot LED-armatur för att få en bättre energieffekt, då LED-belysning inte drar så mycket ström.” - Claes Johannesson
Ytterligare en koppling som vi kunnat göra mellan den insamlade tidigare forskningen och expertintervjuerna är hur viktig kommunikationen är. I artikeln “The importance of
communication in Sustainability & Sustainable strategies (2017)” argumenteras det om hur viktig kommunikationen är för att skapa hållbarhet vilket är något som både Claes och Gunnar också betonat under intervjuerna. De båda lyfte att det idag redan finns många planer för att implementera mer teknik, Internet of Things och strategier för att Stockholm ska fungera smartare men att det också krävs handlingskraft och inte bara planer. Här betonade framför allt Gunnar vikten av att inte bara prata om framtiden utan att också kommunicera vem som gör vad för att utvecklingen ska gå framåt.
6.1 Delaktighet
Under studiens gång har det blivit tydligt att Internet of Things baseras på insamling av data exempelvis gällande människors beteenden och vanor i olika situationer. Tekniken grundar sig i en slags tvåvägskommunikation där analysen av data tillsammans med Internet of Things skapar ett ”svar på ett behov” som har som mål att underlätta eller förändra ett visst beteende.
Det kan exempelvis vara att mäta vilka vägar som trafikeras hårdast och genom insamlingen av den data och statistiken sedan kunna fatta beslut om att automatiskt leda om trafiken vid vissa klockslag för att undvika köer och påfrestningar.
I form av delaktighet har Stockholms stad både använt sig av traditionella insamlingsdata så som ovanstående exempel förklarar samt genom kommunens egen app ”Tyck till”. I appen värderas invånarnas egna åsikter och synpunkter vilket underlättar för stadens dagliga arbete såsom soptömning eller reparation av gatubelysning men också för stadens långsiktiga planering och stadsutveckling.
Som tidigare nämnt betonade Peter Ottsjö hur samhället blir mer sammanlänkat och att han i sitt arbete upplever att människor är villiga att dela med sig av data om det i sin tur medför förbättring och bekvämlighet för dem. Han underströk dock att:
- ”[...] den enskildes privatliv och integritet helt klart kommer att vara en fortsatt fråga som kommer att pågå länge.” - Peter Ottsjö
Delaktigheten är alltså ett kriterium för att digitaliseringen ska kunna fortlöpa men hur data hanteras kvarstår som en punkt som är fortsatt viktig att förbättra.
Delaktighet innebär också att en smart stad är möjlig genom att flera delar av samhället arbetar gränsöverskridande tillsammans, exempelvis genom att enskilda personer eller företag presenterar nya innovationer på marknaden som sedan andra företag och medborgare kan ta del av. Det skapar ringar på vattnet och kan både motivera och skapa förutsättningar till att fler ska arbeta för att skapa en mer digitaliserad och hållbar värld.
- “Vi klarar inte att lösa våra utmaningar själva, utan vi måste bli bättre på att
samarbeta med näringsakademin, civilsamhälle och andra aktörer för att lösa det här tillsammans.” - Gunnar Björkman
Temat delaktighet är också möjligt att applicera på Manuel Castells teorier om
nätverkssamhället, då delaktighet i allra högsta grad innebär information som delas mellan olika punkter i samhället. Castells menar att idag är det informationsutbyten istället för råvaruutbyten som driver utvecklingen framåt vilket ytterligare styrker att det utvalda temat delaktighet har en stor betydelse för utvecklingen av samhället.
Genom att dela med sig och offentliggöra processer och resultat ökar delaktigheten genom olika segment i samhället och det skapar fler möjligheter för andra att gå i samma fotspår, vare sig det gäller att starta nytt företag eller att ansluta sig till digitaliseringen, som företag eller som privatperson.
Studiens frågeställning kan också besvaras via temat delaktighet då delaktigheten är ett medel och verktyg som Stockholm idag använder sig av för att bli en smartare stad. Internet of Things är ett sätt att involvera både medborgare och företag i hur Stockholm ska bli en
smartare stad, och som tidigare fastslagits vid inledningen av detta kapitel grundar sig Internet of Things bland annat i delaktighet.
Genom delaktighet blir det också lättare att snabbare få en överblick av vad människorna i staden efterfrågar och behöver för att tillgodose sitt behov samt för att höja sin
levnadsstandard. Att använda delaktighet som ett verktyg för att snabbare få en överblick kring ett ämne i staden ökar i sin tur också hållbarheten. När staden arbetar tillsammans med
dess invånare är det möjligt att snabbare och lättare skapa struktur över vad och vilka områden som behöver främjas och stadens resurser kan då också prioriteras direkt där de kommer att komma till maximal nytta, vilket utmärkte sig i flera intervjuer:
- ”[...] plus att vi måste lyssna på invånarna och förstå vad de har för behov.” - Gunnar Björkman.
- “Det är folket i Stockholm som bestämmer vad vi ska prioritera först då de har jättemycket bra input och tankar kring hur staden kan utvecklas. Vi måste låta alla åsikter bli hörda och vi måste liksom ta till oss det som sägs och börja använda oss av det i praktiken.” - Claes Johannesson
6.2 Digitalisering
Ett annat återkommande tema som uppmärksammades under insamlingen av tidigare
forskning samt under expertintervjuerna är digitalisering. Flera av respondenterna nämnde vid upprepade gånger hur hållbarhet idag innebär digitalisering och att smarta städer i sig också innebär digitalisering. Stockholm arbetar idag på flera olika sätt och inom huvuddelen i flera sektorer i samhället med digitalisering på någon form av nivå. Företag som vill följa med i utvecklingen, som vill fortsätta att vara aktuella för kunder och på marknaden måste digitaliseras för att följa med.
Peter Ottsjö nämnde också ett exempel på gruvföretag som uppnått stora ekonomiska-, miljö-, och hälsomässiga vinster genom att implementera digitalisering i form av Internet of Things i sitt arbetssätt och genom det har de också ökat hållbarheten på arbetsplatsen och i sin tur också i samhället.
- “Som exemplet jag sa med Boliden att hela gruvindustrin rusar åt det hållet att börja använda IoT men det gör också alla andra företag också. Det har blivit så att de flesta bolag känner till idag att om de inte digitaliserar sig och inte hakar på
digitaliseringen så kommer de inte finnas kvar. Och för de flesta bolag innebär det att ställa om och att vara IoT-drivna. Från individen, till hemmet, till bilen, till staden till industrin – allt det där börjar mer och mer glida samman.” - Peter Ottsjö.
Digitalisering kan vara allt från de mindre projekten som att busshållplatser synkroniseras i realtid med bussens exakta position vilket visas på en digital skärm som kontinuerligt
uppdateras vid busshållplatsen. Digitalisering kan också vara innovativa lösningar för att kontrollera och säkerhetsställa vattenkvalitéer i staden. Digitalisering innefattar att tidigare manuella och analoga system övergår till att bli digitala, självgående, korrekta och aktuella system.
Då smarta städer tillsammans med Internet of Things innebär digitalisering och ny teknik är det här avsnittet om digitalisering som ett tema för studien en mycket central och självklar del. Att teknik är framtiden har länge varit ett faktum, men att teknik är framtiden i den stora utsträckningen som det är idag har enligt våra respondenter varit svårt att förutspå.
- “Jag menar att verktyg i den här kalibern ger staden också förutsättningar att ligga i framkant och det här visar på hur tekniskt sammanbundet samhället har blivit, vi lever redan i framtiden!” - Gunnar Björkman
Manuel Castells teorier om nätverkssamhället går också att koppla ihop med digitaliseringen då digitaliseringen i sig ökar nätverk och sammanbinder människor och tjänster. Ett exempel är den ökade wifi-uppkopplingen som finns världen över. Förut var det möjligt att hitta wi-fi hemma, på arbetsplatser eller enstaka restauranger medan idag arbetar kommuner med att hela städer ska kunna erbjuda fritt wi-fi överallt. I takt med att wi-fi utbudet utökas skapar det onekligen ett utökat nätverkssamhälle precis som Manuel Castells argumenterar för. Peter Ottsjö nämner också hur digitaliseringen sammanlänkar delar av samhället och skapar större nätverk vilken han också kopplar till en ny arbetsmarknad:
- “I takt med att digitaliseringen blir mer och mer utbredd och rotad i vårt samhälle ökar kommunikationen mellan olika parter inom samhället men också internationellt.
Det här i sin tur skapar nya arbetsmöjligheter och nya marknader.” - Peter Ottsjö.
Däremot medför digitaliseringen åtminstone till en början ökade kostnader då teknik ska bytas ut och uppdateras, eller installeras där det inte tidigare funnits teknik. Det styrker istället Picons teorier om hur ny teknik kostar samhället mycket pengar. Teknikutvecklingen sker som tidigare nämnt i ett mycket högt tempo, om än successivt vilket gör att samhället förhoppningsvis också klarar av att balansera kostnaderna. Om vi återigen tittar på exemplet om digitaliserade busshållplatser kan förhoppningsvis kollektivtrafik som kommunicerar bättre med resenärerna öka antalet resenärer. När resenärerna exakt vet vart bussen befinner
sig vilket minskar väntetiderna upplevs kollektivtrafiken som ett bättre fungerande
resealternativ vilket förhoppningsvis lockar fler resenärer och det i sig i har både ekonomiska- , och miljömässiga fördelar. Även om det till en början är kostsamt att installera digitala busskurer lönar det sig på flera nivåer i längden.
Studiens frågeställning går att besvara utifrån temat digitalisering då Stockholm i allra högsta grad arbetar genom digitalisering för att bli en smartare stad. Digitalisering är en del av vad begreppet smart stad innebär och i takt med att Stockholm digitaliserar flera delar i samhället blir staden också smartare och smartare. Internet of Things är också en del av digitaliseringen och det skapar i sin tur också ökad hållbarhet.
Digitalisering av Stockholm medför som sagt ökad hållbarhet i flera olika aspekter. Ett exempel på ökad ekologisk hållbarhet är sensorer och teknik via IoT kan mäta luft- och vattenkvaliteten i staden och kan därför också alarmera om kvalitéten blir riskfyllt låg. Om det inträffar kan staden aktivt arbeta för att förbättra kvalitéten genom att vidta åtgärder för att försöka lösa roten till problemet samt att arbeta för att bibehålla godkända luft- och
vattenkvalitetsnivåer. Även Gunnar poängterar under intervjun hur IoT skulle kunna bidra till en ökad ekologisk hållbarhet i Stockholm:
- “Rent vatten är till exempel en fundamental grundsten för alla städer. Det underlättar väldigt mycket att använda högteknologiska verktyg för att hålla koll på Stockholms kvalitet på vatten. Här kan IoT verkligen vara ett avgörande hjälpmedel som har en direkt påverkan på alla invånare.” - Gunnar Björkman
Claes Johannesson nämnde ett mycket bra exempel där digitaliseringen kan medföra stora sociala fördelar och därmed också bidra till ökad social hållbarhet. Digitaliseringen kan via ny teknik göra så att äldre människor kan bo kvar längre i sina egna hem vilket skapar en högre levnadsstandard för dem samtidigt som det minskar belastningen på vårdpersonalen och på samhället i stort. Johannesson poängterar just hur vården kan förbättras av digitaliseringen:
- “Vi vet att vi har färre händer i vården som kan hjälpa till. Med hjälp av teknik kan istället människor bo kvar längre i sina hem, då gör vi det bättre för alla människor i staden helt enkelt. Så det finns en hållbarhetstanke i det här hela tiden.” - Claes Johannesson
Demokratisk hållbarhet via digitalisering kan uppnås genom det faktum att på digitala
plattformar kan människor göra sina röster och åsikter hörda, exempelvis genom den tidigare redan nämna appen ”Tyck till”. Ekonomisk hållbarhet via digitalisering uppnås exempelvis genom att det är möjligt att spara på pappersutskrifter när fler och fler dokument finns tillgängliga digitalt istället.
Ovanstående exempel på hur digitaliseringen kan öka hållbarheten i Stockholm medför också ekonomisk hållbarhet i det långa loppet. Genom att via ny teknik kunna arbeta proaktivt med hjälp av digitalisering och Internet of Things finns det goda chanser att spara in på onödiga utgifter för staden.
- [...] ofta är det de här tekniska områden som man ser att man kan tjäna pengar på.
Det är dem som drar igång de här först, men det är intressant att se vad det finns för andra områden. Det blir nästan som en kedjeeffekt att ju fler företag som ansluter sig till ny teknologi desto fler följer efter. Och det är samma sak gällande hållbarheten, jobbar du till exempel med social hållbarhet uppnår du oftast också demokratisk hållbarhet samtidigt. Hållbarhetens alla delar hänger ihop.” - Claes Johannesson
6.3 Finansiering
Ett tema som uppmärksammades i varje intervju är frågan om finansieringen för Internet of Things och att göra Stockholm till en smartare stad. Det vill säga oklarheter vem som ska finansiera projekten inom Stockholm stad. Som tidigare nämnts så kan den digitala utvecklingen vara dyr och staden behöver därför ha resurser och en tydlig strategi för att utvecklingen ska fortgå. Det här är något Peter Ottsjö nämner i sin intervju:
- “Att få det att fungera är inte den största utmaningen, utan det handlar också om hur vi ska hantera de inom Stockholms stad, vem ska betala vad, hur får vi till nya
betalningsstrukturer internt inom Stockholm eftersom att det är flera som delar på sensorer.” - Peter Ottsjö
Gunnar instämmer i ovanstående citat:
- ”Det är som vanligt att folk vill ha sänkta skatter men ökade förmåner. Men precis som att IoT genomsyrar olika branscher och segment i samhället krävs ett
gränsöverskridande samarbete med näringslivet.” - Gunnar Björkman
Respondenternas svar kan man koppla samman med Picons teori om hur det växer fram svårigheter när samhället blir mer digitalt. Picon menar på att den digitala utvecklingen kommer leda till ekonomiska svårigheter, då det blir dyrt och det kan uppstå konflikter om den finansierade uppdelningen. Eftersom att denna digitala process behöver bra resurser menar Picon på att man främst fokuserar på att utveckla de större städerna i landet, då de oftast finns större kapital där. Resultatet av att främst satsa pengar på de större städerna kommer leda till större klyftor i landet. Det vill säga att utvecklingen kommer ske i olika utsträckning i större gentemot mindre städer vilket leder till att samhällen ser olika ut beroende på vart man befinner sig i landet.
Trots finansiella svårigheter är målet med ny teknik att Stockholm kommer gynnas genom att bli en smartare stad. Tanken är att smarta städer leder till ett mer effektivt samhälle, vilket enligt våra respondenter kommer innebära ekonomiska fördelar. Ett exempel som Claes Johannesson berätta om är:
- ”Om man till exempel använder sig utav sensorer för att se hur mycket salt man skulle sprida ut på vägarna, så ser man på en gång att det skulle gynna sig ekonomiskt att inte sprida ut för mycket salt och även bli en miljövinst av att bara lägga ut lagom.” - Claes Johannesson
Förtydligat menar Claes att Internet of Things kommer hjälpa Stockholm att bli ett mer hållbart samhälle inom flera sektioner. Exemplet med vinterväghållningen har har ekonomiska och ekologiska fördelar. Som tidigare nämnt under stycket med temat digitalisering kan nya implementeringar initialt vara kostsamma men ha flera hållbara fördelar över tid.
Manuel Castell menar i sina teorier om nätverkssamhället att när fler saker blir uppkopplade till internet är det möjligt att mäta data tydligt och undvika svinn. Det går helt enkelt att
