Närvarolista Sametingets plenum

AAMHTSELÄSTOE

Pleenume Orrestaaresne goevten 19 - 21 b. 2019

§ 1 RThpestidh

§ 2 Lilitsegidie tjåarvodh

§ 3 Göökte sjiehtesjrejjah veeljedh

§ 4 Jis vielie aamhtesh

§5

§6

Saemiej siejhmepolitihken digkiedimmie 1. Ståvroen buerkiestimmieh pleenumasse 2. Moenehtsi buerkiestimmieh pleenumasse

lissie lissie lissie

§ 7 Budsjedte 2019 lissie

§ 8 J aepiebuerkiestimmie 2018 lissie

Saemieåålmegen gihtjemeboelhke goevten 20.b ts. 13.00

§ 9 Budsjedtemaadtoe 2020-2022 lissie

§ 10 Paarlamentebigkeme lissie

§ 11 Aalkohole jm drogepolicy lissie

§ 12 Politihke jiehtege Saemiedigkeste reerenassese lissie

§ 13 ILO 169 lissie

§ 14 Kiektestuvreme goerehtimmiepolitihken prograrnme lissie

§ 15 Motsjovnh lissie

1. M 535 - Rrehpas håalomestovle

2. M 529 - Regijovnebarkoe - nuepie stuerebe saemien jljtenrennoestremman 3. M 537 - Opposisjovneraeriem tseegksovvedh

4. M 538 - Saemiedigkien lilitsegidie ööhpehtidh guktie laakebuektiehtimmine barkedh sveetjen reaktan mietie, jih åålmegereaktaj ååsjalommijgujmie jm prinsijpijgujmie

§ 16 Veeljeme aamhtesh

1. Lissieveeljeme - 1:e mubpieåvtehke lissie

2. Lissieveeljeme - 3:e mubpieåvtehke lissie

3. Lissieveeljeme - lilitsege Saemieskuvleståvroenmoenehtasse lissie

§ 17 Jiehtege deponijen b'ijre gruvasorhpijste dajvine b'ijre Repparfjorden lissie

§ 18 Motsjovnh brejkohehtidh lissie

§ 19 Orrijimmie

FÖREDRAGNINGSLIST A

Plenum i Orrestaare/Ömsköldsvik 19 - 21 februari 2019

§ 1 Öppnande

§ 2 Upprop av ledamöter

§ 3 V al av två justerare

§ 4 Eventuella extra ärenden

§5

§6

§7

§8

§9

§ 10

§ 11

§ 12

§ 13

§ 14

§ 15

§ 16

§ 17

§ 18

Samisk allmänpolitisk debatt

1. Styrelsens redovisning till plenum 2. Nämndernas redovisningar till plenum Budget 2019

Årsredovisning 2018

Sameallmänhetens frågestund onsdagen den 20 februari kl 13.00 Budgetunderlag 2020-2022

Parlamentsbyggnaden Alkohol-och dragpolicy

Politiskt uttalande från Sametinget till regeringen ILO 169

Direktiv forskningspolitiskt program Motioner

1. M 535 - Tillgänglighet i talarstolen

2. M 529 - Regionarbete -en möjlighet för ökat samiskt självbestämmande 3. M 537 - Inrättande av oppositionsråd

4. M 538 - Utbildning av Sametingets ledamöter i lagstiftningsförfarandet enligt svensk rätt, samt folkrättsliga begrepp och principer Valärenden

1. Fyllnadsval-1:e viceordförande 2. Fyllnadsval- 3:e viceordförande

3. Fyllnadsval - ledamot i nämnden för Sameskolstyrelsen

Uttalande angående deponi av gruvavfall i de sjösamiska områdena kring Repparfjorden

Anmälan av motioner

§ 19 Avslutande

bilaga

bilaga bilaga bilaga

bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga

bilaga bilaga bilaga bilaga

bilaga

Närvarolista Sametingets plenum

~ L,, 1D

Plats ... S'h~~½0. ... Datum·\~~l\.':1 .... Klockan O.~ ... .

Parti Ordinarie ledamot Tjänstgörande ersättare

Jakt-& Fiskesamema

Såmiid Riikkabellodat Samelands artiet Guovssonåsti

Jakt- och fiskesamema

Såmiid Riikkabellodat Samelandspartiet Vuovdega- Skogssamema

Landspartiet Svenska Samer

Jakt- och fiskesamerna

Guovssonåsti

Sämiid Riikkabellodat Samelandspartiet Jakt-och fiskesamema

Mijjan Geäjdnuo/Mijjen Geajnde

Landspartiet Samer Jakt- och fi

SåmiidRii

Guovssonåsti

Håkan Jonsson

Per-OlofNutti Marita Stinnerbom ':foseiimt Skerk Matti Berg Stefan Mikaelsson Lars-Jonas Johansson O~car Sc.JJ.:le!ra

Lars Jon Allas Christina Alnen

Marie Persson Njajta

Albmut-Almasj-Almetjh- Lars-Paul Kroik Folket

Jakt-och fiskesamema Daniel Helst Landspartiet Svenska

Samer ke

Justeras:

'

Nr. ...

Närv.

J

J

i/

v

J

,j

J J

J

J

J J

v

v

i)

v J J J

,j

t/

,j I/

Närvarolista Sametingets plenum

Plats

-~e~~p~ ....

^Datum

.~.\".'\.-P.?:~JQ

^Klockan

_Qg_~-~

Parti

Jakt-& Fiskesamerna Sfillliid Riikkabellodat Samelandspartiet Guovssonästi Jakt- och fiskesamema Sämiid Riikkabellodat Samelandspartiet

Ordinarie ledamot Tjänstgörande ersättare Håkan Jonsson

Per-OlofNutti Marita Stinnerbom

Matti Berg Vuovdega- Skogssamema Stefan Mikaelsson Landspartiet Svenska Lars-Jonas Johansson Samer

Jakt- och fiskesamema ..Gwa~hGlm"' Guovssonåsti

Såmiid Riikkabellodat Samelands artiet Jakt- och fiskesamema Såmiid Riikkabellodat Samelands artiet Samerna Jakt- och fiskesame

Vuovdega-Skogs _ _

Guovssonåsti

Jan Rannerud Lars Jon Allas Min Geaidn "o/ Christina Åhren Mijjan Geäjdnuo/Mijjen

/

Nr.:~.

Närv.

i/

V

V

V

✓

✓

v

✓

V'

.:, 2-

V

✓

V

✓ ,/

V

v

✓

Geajnoe c---+:--:--:--,:::---:-,;:--:,----jl---t--;---j

Landspartiet Marie Persson Njajta Samer

Jakt- och fi

Vuovdega-Skogssamema

Samiska

folkomröstnin artiet

Såmiid Riikkabellodat Jan Persson Srunelands artiet

Albmut-Almasj-Almetjh- Lars-Paul Kroik Folket

Jakt- och fiskesamema

Landspartiet Svenska Samer

Daniel Holst

✓ V

V

✓

✓

✓

Justeras:

Närvarolista Sametingets plenum

'50

Plats--~--~~-~~---· Datum ~Q.l.'.'t.:/?.~:?..~ Klockan 9.?. ....

Drre ~+,;,;;, re

Parti Ordinarie ledamot Tjänstgörande ersättare

Jakt-& Fiskesamema

Såmiid Riikkabellodat Samelandspartiet Guovssonåsti

Jakt- och fiskesamema

S3.miid Riikkabellodat Samelandspartiet Vuovdega- Skogssamema

Landspartiet Svenska Samer

Jakt- och fiskesamerna

Guovssonåsti

Såmiid Riikkabellodat Samelands artiet Jakt-och fiskesamema

Såmiid Riikkabellodat Samelandspartiet Samerna

Jakt- och fiskesame

Guovssonästi

MinGeaidn

Mijjan Geäjdnuo/Mijjen Geajnoe

Landspartiet Samer Jakt- och fis

Guovssonåati

Vuovdega-Skogssamema

Samiska

folkomröstnings artiet Såmiid Riikkabellodat Samelandspartiet

Håkan Jonsson Per-OlofNutti Marita Stinnerbom

Matti Berg Stefun Mikaelsson Lars-Jonas Johansson

Marie Persson Njajta

Guovssonåsti ~

Albmut-Almasj-Almetjh- Lars-Paul Kroik Folket

Jakt- och fiskesamema

Landspartiet Svenska Samer

Daniel Holst

Justeras:

Nr ...

'3

Närv.

V V V

V V V

V

V

V

V V V

V

\/

V

V

V V V

V V

\/

V

V

DI GAST ALLANNJUOLGGADUSAT

201902

SAMI OPP ALAS POLITIHKALAS DI GAST ALLAN

GASKA V AHKKU GUOVV AMÅNU 20 BEAIVVI 2019, DII 08.30 -12.00

Oppalaccat

Samediggi mearridii guovvamanu 20-22 b. 2007 ahte dohkkehit Samediggeortnega

mii

boahta Samedikki bargoortnega sadjai. Odda Samediggeortnega mielde galga lagiduvvot oppalas politihkalas digastallan movttiidan dihte politihkalas digastallama Samedikkis.

Fadda

Juohke bellodat vallje ies fatta ja doalla saga dan birra.

Bellodat ies mearrida guhte bellodatlahtu doalla saga.

Sagastanortnet

Sagastanortnet cuovvu bellodatsturrodaga dain bellodagain mat leat ovddastuvvon Samedikkis.

Sagastanortnet lea cuovvovai'cat:

Jakt- och fiskesamerna

Samtid Riikkabellodat/Samelandspartiet Guovssonasti

Vuovdega/Skogssamerna Landspartiet Svenska Samer Same1na

Min Geaidnu/Mija Gäjnno/Mijjen Geajnoe Samiska folkomröstningspartiet

Ålbmut/ Almetjh/Almasj-Folket

MaJJJJel go bellodatsahkavuorut leat dollojuvvon adda coahkkinjoå:ihangoddi sani.

Sagastanaigi

Bellodatsahka friddja fattas oazzu bistit eanemusat vihtta (5) minuhta.

Juohke lahtus lea vejolasvuohta doallat sahkavuoru/digastallama ovdanbuktojuvvon fattain dehe ies valljet fatta eanemusat guovtte geardde (2)

mii

bista golbma (3) minuhta goappage geardde.

Digastallamis ii oai'co rep!ihka earret go dan guokte vejolasvuoå:a sagastit mii namuhuvvo das bajil.

DEBATTREGLER

2019-02

SAMISK ALLMÄNPOLITISK DEBATT ONSDAG DEN 20 FEBRUARI 2019, KL 08.30 -12.00

Allmänt

Sametinget beslutade den 20-22 februari 2007 att anta Sametingsordningen som ersätter Sametingets arbetsordning. I den nya Sametingsordningen skall en

allmänpolitisk debatt äga rum för att vitalisera/stimulera den politiska debatten i Sametinget.

Ämne

Varje parti får ha ett partiinlägg på valfritt ämne.

Inom varje parti utses vem som skall föredra.

Talarordning partiinlägg

Talarordningen för partiinlägget är efter partistorlek för de partier som är representerade i Sametinget

Talarordningen är enligt nedan:

Jakt- och fiskesarnerna

Sarniid Riikkabellodat/Samelandspartiet Guovssonasti

Vuovdega/Skogssarnerna Landspartiet Svenska Samer Samerna

Min Geaidnu/Mija Gäjnno/Mijjen Geajnoe Samiska folkornröstningspartiet

Albmut/ Almetjh/ Almasj-Folket

Efter att partiinläggen presenterats fördelas ordet från presidiet.

Talartid

Partiinlägget får vara högst fem (5) minuter.

Varje ledamot har möjlighet till inlägg/debatt på de föredragna debattämnena eller utifrån eget ämnesval maximalt två (2) gånger i tre (3) minuter per inlägg.

Ingen replikrätt gäller under debatten annat än de två möjligheter till inlägg som regleras ovan.

§5 Samisk allmänpolitisk debatt onsdag 21 februari kl.08.30

Nedan meddelas respektive partis ämne samt namn på den ledamot som har första inlägget

Jämlikhet, Håkan Jonsson

Rennäringens villkor, Matti Berg Rovdjursstrategi, Marita Stinnerbom

Synliggörandet av samisk kultur, Stefan Mikaelsson Samiska marker och folkrätten, Marie Persson Njajta Ett övergripande politiskt ramverk, Anders Kråik Samisk hälsa, Christina Åhren

Jag ser möjligheter utanför samebyarna, Ronny-Svarta

Samiskt självbestämmande, Lars-Paul Kroik

Sametingspartiet Guovssonasti

Debattinlägg Sametingets plenum 20 februari 2019

Förra månaden hade sameradion reportage om psykisk ohälsa och jag fick frågan hur rem1äringsnämnden arbetar med den. Reffiläringsnämnden arbetar med orsaker till att vårt folk i renskötsehl mår dåligt. En av orsaken är höga rovdj ursstammar och dålig ekonomi.

Rovdjuren har idag ett bättre rättsskydd än renen. Det fmns inget lagligt skydd för renen. Riksdagen hat beslutat 2013 om att rennäringen inte ska behöva tåla mer än max I 0 procent förluster till rovdjuren. För rennäringen är toleransnivån 5 procent Idag ligger vi på 20 procents förluster i renskötselområdet. I enskilda samebyar ligger förlusterna på upp till 40-50 procent.

Art och habitatdirektiven styr rovdjurspopulationen i Sverige utan hänsyn till renskötsem.

Vi behöver förändringar i lagstiftningen och det är den politiska viljan som saknas. Rovdjursfrågan är stor och omfattande och innehåller rovdjursinventering i hela landet, vi ser idag konsekvenser av budgeten som beslutades i Rilcsdagen det innebär mindre pengar till inventering av rovdjur. Kan vi inte inventera rovdjuren i hela Sverige vet vi inte heller hur många rovdjur som fmns.

Ersättning för rovdjursdödade renar, idag ersätts endast 40 procent av de faktiska skador som rovdjuren orsakar, det fmns beskrivet i Sametingets rapport om rennäringens tillstånd som inlämnats till regeringen i ett speciellt uppdrag. Gynnsam bevarandestatus är ett fint ord till skydd för rovdjuren, Sametinget ser att det fmns utryn,me att minska rovdjursstanunarna i Norra förvaltningsområde, beslutet ska tas på regional nivå. I en

viltförvaltningsdelegation där renskötsem representeras av två ledamöter av 17 st. Länsstyrelsen uppfyller inte lagen om samråd eller inflytande i frågor som berör enligt minoritetslagen och urfollcsdeklarationen och rovdjursfrågan är en fråga som berör eftersom det är den enskilda renägaren som idag betalar för Sveriges rovdjurspolitik.

Förra veckan mötte jag frustrerade renskötare, Sametinget anordnade en konferens där samebyar, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen var inbjudna för att se hur vi ska nå målet om toleransnivå på max I 0 procent. Samebyarna ser idag inga förändringar i rovdjurspolitiken trots att sex år har gått sedan propositionen antogs. Återigen är det den enskilda renägaren som betalar för Sveriges rovdjurspolitik.

Nu är det dags för förändring. Sametinget har beslutat om en strategi för att få Staten/ regeringen att ta ansvar och göra de åtgärder som krävs för att nå toleransnivån. FN:s rasdiskrinlineringskommitte har gång på gång kritiserat Sverige för att inte ta ansvar. Frågan måste synliggöras och debatt ska föras. Vi samer ska ta debatten och föra talan mot regeringen om rovdjursfrågan. Det har varit tyst för länge.

Att staten är skyldig att kompensera renägare för den skada statens rovdjur orsakar framgår också av att staten redan idag utger ersättning för rovdjursskador på ren. I november 2018 fattade EU- kommissionen ett beslut avseende ersättning. Beslutet in11ebär att skador på tamboskap som orsakas skyddaderovdjur ska kompenseras fullt ut, till I 00%. SSR har i dagarna länu1at in en hemställan om en utredning avseende ersättning för skador och merarbete orsakade av rovdjur.

Idag järnställs inte traditionell kunskap med vetenskaplig kunskap och det är problematiskt när

rovdjursersättningar ska baseras på vetenskapliga rapporter trots att renskötaren har stor kunskap om renens produktion och renens överlevnad.

Sametinget kräver att:

Författningsändringar för toleransnivå på max I 0 procents förluster ska genomföras, Rovdjurstammarna ska minska och rovdjursersättningen ska ersättas fullt ut.

Marita Stinnerbom

Paitiföreträdare Guovssonasti

Adress:

GUOVSSONASTI c/o Utsi, Stengatan 12, 962 31 Jåhkåmåhkke

Ordförande:

Marita Stinnerbom Lars Miguel Utsi

E-post:

guovssonasti@biegga.com Hemsida:

www.guovssonasti.se

Bankgiro nr:

5301-8925 Organisationsnr:

802422-0769

1/1

SAMETINGEIS ^81. PLENUM ORRFSTAARE- ÖRNSKÖLDSVIl{ ^19.2.2019

§ 5. Allmän-politisk debatt.

Anförande av Stefan Mikae~n ledamot i

Sametingspartiet Vuovdega.

"I S.ÅPMIÄRDETVI SOM ÄR FOLKET'

Året 2018 innebar en del manifestationer i Sapmi och främst ett 100-årsfirande. 100 år sedan det första samiska landsmötet på tvärs av de gränser som skiljer oss samer åt och nu på svensk sida i Staare - Östersund.

Men knappt hade aningslösa sametingsparlamentariker avslutat firandet i början av februari månad innan man kunde läsa i svenska media vad efterkommande

tjänstemannaorgan till lappfogdeväldet hade planerat med kravet från svearnas demokrati.

Representant för Norrbottens Länsstyrelse uttalade på Sveriges Television webbplats den

16

april följande angående förvaltningen av det samiska kulturarvet ingående i det av UNESCO proklamerade världsarvet & kulturarvet Laponia:

" - Vi menar att det är viktigt med ett rullande ordförandeskap för att naturvärdena i Laponia

är

inte bara en samisk angelägenhet, utan också en fråga för kommunerna, länet och landet, säger Johan Antti."

Och vidare att:

"Om vi inte kan enas om taget i den lokala förvaltningen så får vi återgå till det gamla.

Den yttersta konsekvensen är att förvaltningsorganisationen upplösas och så går det tillbaka till länsstyrelsen.

Men då förlorar samerna inflytande?

- Ja, så det är ju"

I samband med Länspartnerskapets förjulsmöte den 7 december kunde

Länsstyrelsen med hjälp av tjänstemän från olika statliga organ eller institutioner redovisa all möjlig faktabaserad statistik över situationen i det svenska samhället i BD län, dvs Norrbotten.

Det samiska samhället fanns inte alls med vare sig i framförda siffror eller med muntlig föredragning.

Vidare så kunde vän av ordning notera att i samband med etablerandet av gruwerksamheten i Pajala kommun så gavs direkt möjlighet till förstörelse av renskötselns möjligheter till fortsatt utövande såväl inom gruvområdet som utanför.

Detta trots att Högsta Domstolen i samband med domen i skattefjällsmålet beslutade

att renskötselrätten var en särskild rätt till fastighet. Förstör man den rätten ska

således ägare av rätten erhålla den ersättning som domstol i lagens namn fastställer,

för förstörda möjligheter att utöva - bära - hävda sin urfolkskultur.

Någon vikt för renskötsel eller övrig samisk kultur i samband med etablerande av Northland Resources eller Kaunis Iran har inte lagts.

Den

10

december så arrangerades "Regionalt skogsprogram Norrbotten" av just Länsstyrelsen Norrbotten. Med på webbplatsen angiva ärenden var:

• Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta

• Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet

• Innovationer och förädlad skogsråvara i världsklass

• Hållbart brukande och bevarande av skogen som en profilfråga i svenskt internationellt samarbete

• Ett kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen.

Inget av den samiska dimensionen eller den samiska kulturen kunde ens anas i inbjudan till konferensen. Inte helt ovanligt eller oväntad företeelse. Kommunernas, länets och landets intressen går återigen före den samiska nationens välbefinnande.

För många samer återstår bara en enda livlina, och det är det samiska Folkets val, och i det är det Sametingets plenum som är den sista ultimata möjligheten i

tillväxtekonomins högborg.

Med vetskapen om att vår samiska rätt på våra traditionella områden och vatten är starkare än vad Svearna någonsin kan påstå sig ha.

Och den påstådda viljan hos Länsstyrelsen att bevara kulturvärdena i Laponia är då förvandlad till det motsatta då det gäller områden utanför Laponia. Hur kan man då finna trovärdighet i en statlig myndighet som efterträtt Lappfogdeväldet och nu med hjälp av lagstiftning, föreskrifter och praxis osynliggör samisk kultur och enskilda samiska kulturbärare?

Är inte dagens intresse från Länsstyrelsen också ett försök att med Regeringens önskedrömmar se till att Gallok- Kallak blir ett enda gruvområde trots risken att Laponia påverkas och tappar sin Unesco-status?

I Såpmi är det vi samer som är folket, så äntligen är det dags att Kommunalråden i bland annat Gällivare och Jokkmokks kommuner och Länsstyrelserna får underordna sig den samlade viljan uttalad av de folkvalda i Sametingets plenum församlad till session.

I Såpmi är det vi samer som är folket!

Ollu Gijtto, tack för ordet.

e!}iijZI~

Stefan Mikaelsson, ledamot för Sametingspartiet Vuovdega.

19

februari

2019.

Tal av Marie Persson Njajta Landspartiet Svenska Samer

~

^~ svenska samer ^;;%;,00

Sametingets plenum Orrestaare 20 februari 2019

Samiska marker och folkrätten

Åvtehke, lihtsegh jih guessieh

I år är det 5 år sedan vi i plenum enhälligt antog Sametingets gruv- och mineralpolicy. Året innan, 2013, antog vi ett gemensamt uttalande angående gruvor som lästes upp i Gallok.

Det här var viktiga markeringar från vårt folk angående exploatering av våra marker.

Den 7:e februari i år, dagen efter det samiska folkets dag, invigdes SGU:s nya, utbyggda borrkärnearkiv i Malå, Saepmie. Det här är ett av världens största, med 4 miljoner meter borrkärna. Fler borrkärnor ska nu in. Sveriges nya näringsminister har redan väll<omnat det här.

Samiska marker hotas idag av vindkrafts- och gruvprojekt, ett ohållbart skogsbruk med mera. Vi har nu en ny regering som sitter med flera gruvärenden på sitt bord. Däribland Gallok men även KyTkberg i Storumans kommun. I Saepmie har vi flera projekt som hotar renskötsel, fiske, jakt, marker och ekosystem. Vi har kampen i Nasafjäll, ett område med en mycket mörk historia. Och förra veckan beviljade Norska regeringen en koncession på norsk sida där man planerar dumpa gruvavfall i Repparfjorden.

Trots att Sametinget antog en stark, tydlig gruvpolicy, fortsätter exploatering av samiska marker behandlas ur ett strikt näringsmässigt perspektiv. I praktiken, trattas frågan ned till att enbart handla om det. Jag hör sällan någonting annat. Vi i Landspartiet Svenska Samer menar, att det här är fel. Det här är en kränkning av våra internationellt erkända

urfolksrättigheter och folkrätten.

Exploateringarna hotar inte enbart en (1) samisk näring; utan en hel kultur, för ett helt folk.

Det hotar alla våra näringar, alla delarna av vår kultur, våra livsföringar, vår hälsa, matförsörjning och kommande generationers framtid.

Så länge vi låter markexploateringsfrågan enbart kretsa kring ett näringsmässigt perspektiv är vi förlorade. Vi fortsätter vara gisslan till exploatörer som i praktiken ges företräde till samiska marker.

Vi samer tillhör våra samiska marker. De är centrala för hela vår kulrur, oavsett om det är renskötsel, fiske, jakt, gårdsbruk, mat-/örtsamlande, duodji --eller när en Aajja skär skohö med sina barnbarn. De är avgörande för att föra traditionell kunskap, språk, benämningar i terrängen och berättelser vidare till våra barn.

Exploateringarna hotar även vårt gemensamma kulturarv, och vårt immateriella kulhlrarv.

När vi samer går i våra förfäders fotspår för vi våra historier, kulrur och våra livsföringar vidare. Våra förfäder finns med oss och är också knutna till våra marker. Det finns en andlig koppling.

Men vi har hittills ingen förändrad situation vad gäller exploateringarna, ingen förändring i möjligheten till inflytande i processerna. Idag beviljas långa tunga tillstånd även om alla berör<:la samer inte ens har hörts i processen. Detta har t.ex. skett i fallet Rönnbäck.

Man måste även ha helt klart för sig att markexploateringar påverkar vår hälsa - oavsett om det blir en gruva eller ej. Likadant är det med vindkraften.

Vi anser att det är dags för Sametinget att ta nya krafttag i den här frågan och uppvakta ansvariga politiker inom riksdag och regering, för att påminna dem om våra folkrättsliga rättigheter och Sametingets mineralpolicy.

Det är dags för Sametinget att påminna om att det inte är acceptabelt med fortsatt politisk handlingsförlamning vad gäller Sveriges minerallagstiftning och synen på ALLA oss samer.

Det är dags för Sametinget att påminna om de folkrättsliga åtaganden Sverige är förbunden att följa - och att det samiska folket är MER än en näring.

Gäjhtoe.

Marie Persson Njajta

- --- --.:. - t I l r I T

' I I

·_ 1

! I ,

¹

: I I : _{I I , '}

·~ ---,

l -~-; I

I

l

^{I Il}

I • _i

I i_ I

l ' ' ' ' , '. t.'

/i '

I J _ _ /)

, vi : ^{1 0v 1 e.c11} c9(ff.'tt(J{)( e ) ·

7Y'f}tt1

t 7'?1

¹

^Cf'

' -

l I

I ^I

- I__ I

I ' I

I

^I

I L, i ld~

_I

_ _:_ ^{1 L.J4-?}

_,

;s-w~~~

_/

^~

· i- I

- I

I

I '

I 1 _

., I - - - I

, I ,

plY_

c(Ut: /4-e-l/-: ciclz , · fz1l,,_, .

i - J I ~ -- . -

I

^I

7

^{I 1-_j}

! L!

^I

I

I

^I

! l

' -L

. I

I

I --

^I

I I

'

-l.

'

!

-

- L ,

I

i

' I

_ l

' I I i ' '

' )l~

^I

, I 2( ~ 1: ^l1~

! _ · ^/ \j')(J,e,~

. i

I ^{' I I}

I . '

I

t ,

I ·- I

I •

1_

- I

I I

I I

I i -

r I

!

- I 1

I ..

I I

,:e_~

(?

^{('.S,1//A i&(.}

?vv-zi_,t

I

I _, 7.--7{:' • _{,· C-}_I,, _l

1

^avi_

/--:;:e!J.

M

1 l~ o lt.- ~op ~~-

€.LA... ~\;-C

ko JJ (

..,

~.D tllb~~ ,

~c~- ^~~

·:.& : . ...

:·V . . ~.· ··. ~,,· 1. ~ .. :e?1 e?th.·. · •

^':)c

7 ^{ct.0 2,} ~'4_c2vicl1"i1cv;,

v'(A__,_. .

f,"~ .

, .. . i . ~ ~ t d t ccd.J ., /:;,,,_,j}q ~ pci ^//r:tcJ -l-c14.

1:" _•,

I I_ -

___ ; ~ -

I , , ,

fk1" icaf,1 :: !vv ^C,JtiP lo

, i V

t,i,-;=l

c/;;YI? 0-Y-tAfY

J.,'cJ'«-o ,

' ' '

. - . ~

l"t'f~

' . I · - "

: . L,4,,;,uff,

~ #1_'1:':..

!)i It I ecf /v;;.c,1,~:rr.,

~.;.,.... ~ Y t /1n- ~J..LJI)- ^U-f{P

'IJ -k. ·AB 111,ecl u1,i;<E.l10r?/J

t

;.., 4vYY'- "\

/::frJ

e{f

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen

Redovisning

2019-01-28

Såmediggi Såt11e_digge

~~iediggie Saemlediglde

Styrelsens redovisning till plenum i Örnsköldsvik för period 2018-10-01-2019-01-12

Styrelsens sammanträden

Datum Ort Kommentar

9-11 okt Giron Styrelsemöte, §§ 158-196

11 okt Giron Överläggningar med ordförandena för nämnder, presidiet, Samefonden, SamS

12 okt Giron Rådslag med företrädare för Sametingets partier 5nov Telefon Styrelsemöte,§§ 197-200

13nov Skajdde/Bredsel Styrelsemöte, §§ 201-205 15nov Skajdde/Bredsel Styrelsemöte, §§ 206-208

28nov Giron Styrelsemöte,§§ 209-210

12-14 dec Giron Styrelsemöte, §§ 211-238

13 dec Giron Budgetberedning med företrädare för Sametingets partier, nämnder, presidiet 10-11 jan Stockholm Arbetsmöte, styrelsen

Ordförandebeslut Datum Beslut

5nov Stefan Mikaelsson representerar Sametinget vid Treasures of Sam i land 2018 den 23 -25 november i Murmansk

29nov Uppdrag till Per Mikael Utsi att utarbeta förslag till verksamhetsplan

Möten med regeringens företrädare

Under den redovisade perioden har aktiviteten gentemot regeringen varit låg under regeringsbildningsprocessen som följt efter riksdagsvalet 2018.

Vice styrelseordförande har för Sametingets räkning deltagit på kulturdepartementets uppföljningsmöte om Europarådets konventioner

till

skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråk, som genomfördes den 13:e november.

Konsultationsordningen

Konsultationsordn:ingen, Ku2017/01905/DISK, är fortfarande under beredning. Inga nya uppgifter om ärendets utveckling har framkommit under den redovisade perioden.

Sida 1 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen

Redovisning

2019-01-28

Kulturdepartementet har tidigare varit tydlig med de utmaningar som visat sig i beredningen av ärenden. Sametingets styrelse haft möjlighet att tydliggöra och lägga fram Sametingets syn på förslagets innehåll och föra fram budskapet om hur viktigt det är för Sametinget och för det samiska perspektivet att uppnå ett bra slutresultat.

OECD-möte, Paris 4-6 november Styrelseordförande närvarade.

Rapporten antogs.

5-6 november - Workshop- Urfolksområden och utveckling, Paris

-Såmcdiggi Sämcdiggc Såmicdiggic Saenuedigkic

Mötet böijade med introduktion och presentation av deltagare: Chris McDonald, Joaquim Oliveira Martins. Enrique Garcilazo OECD. Måndag 5/11 diskuterades bakgrund och hur man planerar mötessessionerna framåt. Vi hade en grundlig genomgång av OECD rapporten, och dryftade hur urfolk och regional utveckling kan förenas på bästa sätt.

Tisdagen hölls mötet där OECD rapporten lades fram. Sametingets styrelseordförande höll ett inlägg om hur svenska Sametinget tänker jobba med rapporten och processen framöver (se bilaga 1).

Koordineringsmöte tisdag 13 november, CBD - COP14

Deltagare: Per Olof Nutti (sammankallande), Matilda Månsson, Tuomas Aslat Juuso, Inga Saara-Arttijeff, Sten Olav Hetta, Åsa Larsson Blind.

CBD Konferens Sharm El Sheikh 2018-11-19 --25

Partsmötet öppnades formellt av Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi. Hans närvaro har gett CBD processen politisk dignitet och förankring. Egyptens miljöminister leder COP konventionens arbete och protokoll.

1) Det togs två viktiga beslut angående urfolk och lokala samhällen:

• Säkra villkoren för sociala och miljömässiga finansieringsmekanismer för biologiskt mångfald

• Collective actions - att få urfolkens och lokala samhällens stöd för att säkra och främja biologiskt mångfald.

Agenda punkt 9 om resursmobilisering var särskilt värt att lyfta fram för förhandlingarna.

Dessa två beslut ligger under samma agendapunkt som resursmobilisering; därför kom de lite i skymundan i Parties inlägg i frågan. Samtliga aktörer från urfolk och lokala samhällen, och civilsamhället som yttrade sig, underströk betydelsen av dessa två beslut och att det är mycket viktigt att man vid finansiering av biologisk mångfald vid genomförande av

Sida2 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen

Redovisrung

2019-01-28

konventionen, tillämpar säkerhetskriterier, så att inte urfolk och lokala samhällen som förvaltar mångfalden påverkas negativt av insatserna. Beslutet innehåller ett annex, som ger vägledrung om vad man ska tänka på för att säkerställa detta. Man framhöll också vikten av att urfolk och lokala samhällens bidrag till att bevara och

Såmediggi Såmedigge Sämicdiggie Saen'liedigkie

hållbart nyttja biologisk mångfald kan rapporteras som värdefulla bidrag till Konventionen, och den vägledrung som ges i detta beslut.

Närvaro på IPCC Side-Events

IPCC informerade om konsekvenser av klimatförändringar och mångfald.

EU:s koordineringsmöte hela förmiddagen. Närvaro vid EU:s speaking point.

Svenska och finska sametingen föreslog vissa ändringar.

EU:s koordineringsmöte 20 november Styrelseordförande närvarade.

Arbete med Item 19 texten. När den var färdigställd föreslog ordföranden att man inte tillgängliggör ursprungstexten. Men originalförslaget skulle skickas till CRP och det hölls inlägg angående detta. Förslaget godkändes.

Agendapunkt 13 om förbättrad integrering av Artikel 8G) om traditionell kunskap och urfolk och lokala samhällens fulla och effektiva deltagande i konventionens protokoll.

Förslaget om bättre integrering av Art 8G) i konventionens arbete, handlar om processen för att avsluta pågående arbetsprogram för 8j, och påbörja en ny etapp, med aktualiserade frågor, och med strukturer anpassade för fullt och effektivt deltagande av urfolk och lokala samhällen under Post2020. Eftersom texten i praktiken var klar från SBI 2, uppmanade ordföranden till en snabb process till ett CRP, som nu väntar på att behandlas i WG 2.

EU hade ett bilateralt möte med International Indigenous Forum on Biodiversity (IIFB) redan den andra dagen av förhandlingarna, eftersom IIFB önskade diskutera just denna punkt med EU före den kom upp på agendan. Framförallt ville man lyfta frågan om en möjlig ATHEG, som föreslagits av EU i Submission 047 från i juli. Mötet var givande för såväl EU som IIFB, och ledde till att IIFB - liksom EU - började se detaljerna i processen framåt mer strukturerat.

I sitt inlägg under Item 13 fokuserade IIFB därmed på att koppla planen för integration av WG 8 G) tydligare med processen i Post2020. IIFB underströk särskilt vikten av att i första hand fokusera på innehållet i det framtida arbetet med traditionell kunskap under Post2020 ramverket, och säkerställa att det är med i beslutet på COP15. Arbetet med att ta fram ett institutionellt ramverk kan sedan arbetas fram under en ytterligare WG 8 G), kompletterat med den föreslagna ATHEG, att hållas år 2021 när Post2020-agendan är igång.

Särskilt viktiga punkter i förhandlingarna:

Sida3 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen

Redovisning

2019-01-28

IIFB anser det som viktigt att förtydliga terminologin angående "indigenous and local knowledge", som inte återfinns i ordlistorna, men som används som motsvarighet till traditionell kunskap i CBD och 8j.

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

Japan, Kanada, Guatemala, Bolivia, Costa Rica, Mexiko och EU stödjer IIFB-statement, och item19 CRP.

EU-möte och urfolksmöte IPLC, 21 november Styrelseordförande närvarade.

Den samiska gruppen ha~e ett eget gemensamt möte med information från

Samerådet och sametingen om deltagande i Vision 2020, FPIC och om hänvisningar till FN urfolksdeklaration i texten.

Biodiverisity law and governance day, 2018-11-23, Cop 14 Sharm El Sheikl1

Nature and Culture summit i Ras Muhammed, 22 november Styrelseordförande närvarade.

Besök hos egyptiska urfolket beduinerna. Nästan hela LCIP- gruppen deltog.

Sametingets side event, 23 november

Styrelseordförande och folkrättsjurist Matilda Månsson höll en presentation (side event) om hur man kan använda moderna verktyg i traditionell kunskap.

Agendapunkt 13 om förbättrad integrering av Artikel 80) om traditionell kunskap och urfolk och lokala samhällens fulla och effektiva deltagande i konventionen dess protokoll

EU hade ett bilateralt möte med International Indigenous Forum on Biodiversity (IIFB) redan den andra dagen av förhandlingarna, eftersom. IIFB önskade diskutera just denna punkt med EU före den kom upp på agendan. Framförallt ville man lyfta frågan om en möjlig ATHEG, som föreslagits av EU i Submission 047 från i juli. Mötet var givande för såväl EU som IIFB, och ledde till att IIFB - liksom EU - böijade se detaljerna i processen framåt mer strukturerat.

I sitt inlägg under Item 13 fokuserade IIFB därmed på att koppla planen för integration av WG 8

G)

tydligare med processen i Post2020. IIFB underströk särskilt vikten av att i första hand fokusera på innehållet i det framtida arbetet med traditionell kunskap under Post2020 ramverket, och säkerställa att det är med i beslutet på COPlS.

9. Det handlar om frivilliga riktlinjer för repatriering av traditionell kunskap, en ordlista för begrepp som används under 80), samt ämne för dialog på nästa WG 80), som planeras att vara om IPLC och dess bidrag till Post2020. Dessa tre står nu i tur för att behandlas i WG 2.

Sida4 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen

Redovisning

2019-01-28

Nordiskt råds ministermöte i Oslo, 26-27 november

Närvarande: SPR president Per Olof Nutti, vice President Aili Keskitalo, vice President Tiina Sanila Aikio, kommunalminister Monica Maeland, svenska

Såmediggi Satnedigge Såmicdiggie Saemiedigkie

kultnrdepartementets statssekreterare Per Olsson Fridh, Finland ambassadör i Norge Mikael Antell

Frågor på ministermötet:

1) Gollegiella-priset 2018: man enades om att ändra i texten: samegiella till samegielat (det samiska språket- de samiska språken).

2) FN:s språkår för urfolk 2019: ministrarna och presidenterna stödjer målen för

språkåret, och vill verka för att sarniskan ska användas mera i vardagen. Sametingen och regeringarna vill verka för att synliggöra språkåret tillsanunans med UNESCO.

3) Sami giellagåldu: Ministrarna och presidenterna ber det nordiska

ämbetsmannaorganet för samiska frågor, NÄS, om rådgivning angående hur den framtidiga organiseringen av giellagaldu kan genomföras utifrån arbetsgruppens utredning.

4) Projektet skola och förskola över gränserna: Ministrarna och presidenterna ser positivt på projektet.

5) Sannings- och försoningsprocessen: Ministrarna och presidenterna tar till sig informationen.

Conference of the parties COP 24 Katowice Styrelseordförande närvarade.

Närvaro på urfolksgruppens möte 3 december.

Information från de som deltog vid mötet i Bolivia. Även genomgång/referat från mötet i Bonn. Positionerna har ändrats sedan dess. Staterna som var mest motvilliga, t.ex Kina och Brasilien har gett efter på vissa punkter. Man har enats om att antal ledamöter i FWG- gruppen ska vara 7+7, sju urfolksrepresentanter och sju från staterna. Man diskuterade om urfolken ska dela sina platser i gruppen med LC-representanter (local conununities).

Möte med svenska miljöministern Karolina Skoog. Vi diskuterade rovdjurssituationen i Sverige med särskilt fokus på Sametingets yttrande om art- och habitatdirektivet. Vi bad om ett möte med henne och departementet längre fram.

Möte i den samiska gruppen om planer och strategier inför departementsmöten.

Diskussion också om att man vill fortsätta med den positiva avsikt som finns i SBSTTA 48 ursprungstext, men som inte bifölls.

Resultat av Cochabamba förmötet är att staterna har kommit bättre tillmötes, och kommunikationen inom IPLC i samband med INFCCC har förbättrats.

Sida5 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen

Redovisning

2019-01-28

Uppföljningsmöte den 4:e december med svenska delegationen och miljöminister Karolina Skoog. Urfolksgruppens morgonmöte 4 december samt Caucus.

IIPFCC Möte, 4:e december Draft decision -/CP .24

• Local Communities and Indigenous Peoples Platform.

Sämcdiggi Sruncdigge Sämicdiggic Saemiediglde

• Utdraget möte om texten till operativa para 3-18, och om representation i FWG- gruppen.

• Avbrott i processen när Kinas textdel i para 19 och preamblen skulle förhandlas angående staternas oberoende och regioners självbestämmande

• Förhandlingarna försattes i ett känsligt läge eftersom några parter inte godkände texten.

Fyra meningar tillades under dagen.

Möte i Arctic-gruppen den 5:e december, samt möte i IIPFCC-gruppen. Uppföljning och återkoppling till LCIP-förhandlingarna. Förnya uppgifterna. Mediagrupp. Focal point.

Klimatstrategi

Sametinget har uppdragit till kansliet att tillsammans med ansvariga i näringsnämnden och rennäringsnämnden att utforma en klimatstrategi i vilken konkreta åtgärder och insatser redovisas hur rennäringen och samiska näringar ska kunna hantera konsekvenserna av klimatförändringar på kort och lång sikt.

Ett utkast till klimatstrategi är under utformning och kommer att behandlas av Sametingets styrelse i januari 2019.

Sanningskommissionen

Sametinget i Sverige har under åren 2016-2018 sammanfört representanter från samiska organisationer och sametingspartier för att diskutera, analysera och beskriva behoven och förväntningarna inför en eventuell framtida sanningskommission. Sametinget har genomfört ett seminarium med experter och tagit del av internationella erfarenheter på området, samt låtit göra en egen SWOT-analys. Sametinget och samiska organisationer ser ett stort behov av en oberoende sanningskommission med uppgift att sammanställa och beskriva övergrepp och oförrätter mot samer och samers mänskliga rättigheter, beskriva vilka konsekvenser assimileringspolitiken inneburit för det samiska folket samt ge rekommendationer och förslag på åtgärder så att arbetet får konsekvenser i Sveriges samepolitik. Erkännande och försoning handlar inte bara om förhållandet mellan det samiska folket och den svenska

Sida 6 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen

Redovisning

2019-01-28

staten, utan även om relationerna mellan olika samiska grupper. Samiska lokalsamhällen har olika erfarenheter av assimileringspolitiken och dess konsekvenser.

Sämediggi Satncdigge Saffiicdiggic Saemiedigkie

Det senaste samrådet med representanter från samiska organisationer och sametingspartier som genomfördes den 13 december diskuterades och överenskoms att en referensgrupp, underställd styrelsen, på sex ledamöter, tre från oppositionen samt tre från samiska organisationer ska tillsättas. Man var även överens om att ett förslag till hemställan skulle utformas av styrelsen utifrån riktlinjer man bestämt under samrådet, och att styrelsen ska samråda med referensgruppen angående utformningen av hemställan innan den skickas till regeringen. Ärendet kommer att behandlas vidare av Samtingets styrelse i januari 2019.

Kartläggning av rasism mot Samer i Sverige

Regeringen har tagit ett samlat grepp om arbetet mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott på nätet med en nationell handlingsplan. Planen är en grund och inriktning för arbetet inom fem strategiska områden som regeringen har identifierat med hjälp av

internationella organ, samt civila och statliga aktörer. Sametinget har deltagit i möten kring denna plans tillkomst samt efreråt. Sametinget har uttryckt en önskan om att det arbete som ska genomföras gällande samiska frågor inte ska ligga på en annan myndighet, utan att det är Sametinget som har kompetensen inom detta område samt kan prioritera inriktning och utforma det exakta arbetet för genomförandet. Sametinget har fått ett uppdrag samt medel för att genomföra den av regeringen beslutade handlingsplanens del gällande hatbrott och fördomar mot samer.

Kartläggningen har genomförts och redovisning har inlämnats till Kulturdepartementet den 28 september 2018. Den 4 oktober genomfördes ett dialogseminarium i Staare med titeln

"Dialogsemiarium: Kartläggning av rasism mot samer i Sverige". Seminariet kommer ligga till grund för en åtgärdsplan med förslag på insatser som kan vidtas för att minska rasismen som samer möter i Sverige idag. Vice styrelseordförande deltog och höll ett anförande (se bilaga 2). Styrelseledamot med ansvar för hälsa deltog också.

Sami Giellagaldu

De tre Sametingen i Norden bedriver ett gemensamt projekt för att omorganisera språksamarbetet, kallat Giellagaldu-projektet. Giellagaldu är organisatoriskt underlagt Samiskt Parlamentariskt Råd. Det finska Sametinget har huvudansvaret för arbetet.

Giellagaldu är ett kunskaps- och expertorgan som ger stöd och rådgivning i samiska. Det innebär till exempel råd om hur man skriver ord och termer på samiska. Utöver

terminologifrågor och språknormering, arbetar man också med språkvård. Giellagaldu ska

Sida 7 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Sti vr a/Styrelsen

Redovisning

2019-01-28

bedriva informationsverksamhet om samiska språk och språkfrågor, och meddela

och informera om språkärenden som handläggs. Såmedjgge ^Såmediggi Såmicdiggic

Projektet avslutades under våren 2018. Regeringen beviljade ett extra anslag på 1 Saemiedigkic

miljon kronor för att kunna fortsätta Giellagaldus verksamhet under hela 2018. Samtidigt fortsätter Sametingets arbete med att hitta en lösning för att Giellagaldu ska bli en varaktig verksamhet.

God ortnamnssed

Sametinget anger i språkpolitiska handlingsprogrammet som insats bl.a. att granskning och godkännande av samiska ortnamn ska överföras till Sametinget.

Regeringen har beslutat att Sametinget, jämte Institutet för Språk- och folkminnen (ISOF), från och med 1:a oktober 2018 har ansvar att yttra sig om i ärenden om fastställande av samiska ortnamn och samiska personnamn.

Samråd med ISOF har genomförts och planeras framöver i och med det nya ansvarsområdet.

Anpassningar i verksamheten har gjorts för att resurser kan avsättas för detta ansvarsområde.

Samrådsmöte angående framtida språkcentrum på nord- och lulesamiskt område med samebyar, sameföreningar, organisationer och partier.

Sametinget arrangerade den 20-21 november ett samrådsmöte angående framtida

språkcentrum på nord-och lulesamiskt område med syftet att inhämta synpunkter och föra en dialog med företrädare för samerna angående samiska språkanvändarnas behov.

Vice styrelseordförande tillika ordförande i språknämnden öppnade mötet (se bilaga 3) och avslutade med sammandrag av slutsatser. Flera ledamöter från språknämnden deltog också.

Samrådet bestod av presentationer av Sametingets verksamhet, grupparbeten, presentationer av språkcentrums arbeten i Norge, med mera.

Samrådet genomförs som en del av regeringens uppdrag åt Sametinget att utreda formerna för hur Samiskt språkcentrums verksamhet kan utvecklas för att främja fler samiska

varieteter. I uppdraget ingår att göra kostnadsberäkningar och konsekvensanalyser av myndighetens förslag, inklusive personella konsekvenser. Sametinget ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 29 mars 2019.

Sida8 av 18

SÅMEDIGGJJSAMETINGET Stivra/Styrelsen

Redovisning

2019 Internationellt år för urfolksspråk

2019-01-28

UNESCO har beslutat att 2019 är det internationella året för urfolksspråk Samiskt

sarnediggi Såmedigge Sämicdiggie

Parlamentariskt Råd koordinerar Sapmis insatser inom språkåret. Sametinget har Saemied;gkie

tagit fram förslag till verksamheter under året för Sametinget och regeringen att genomföra.

Planeringen är igång för urfolksspråkåret. Öppningen på svensk sida genomförs den 7:e februari 2019 i Jokkmokk i samband med Sametingets språkserninariurn "Mija giella".

Samiskt förskoleprojekt "Sami manat o d:d:a searvelanj ain"

Samiskt Parlamentariskt Råd har beslutat att Sametingen ska genomföra ett förskoleprojekt.

Sametinget i Norge planerar projektet och dess mål är att samisk filosofi ska utgöra underlaget för innehållet i samiska förskolor där samiska värden som naturfilosofi, språk, kultur, ledarskap och traditionell kunskap är bärande element i det pedagogiska arbetet.

Sametingen i Finland och Sverige samt Sameskolstyrelsen är inbjudna att bli delägare i projektet.

Sametinget förbereder tillsanunans med Sameskolstyrelsen att gå in i projektet.

Etablering av utbildningsnärnnd

Styrelsen genom utbildningsansvarige arbetar med ett förslag till plenum att etablera en utbildningsnärnnd. Förslaget har diskuterats med Sameskolstyrelsen bl.a. på dialogrnöten.

Samråd med Sameskolstyrelsen har genomförts.

Förslaget innebär kortfattat att Sametinget etablerar en utbildningsnärnnd och att

ledamöterna i nämnden är desanuna som ledamöterna i nämnden för Sameskolstyrelsen.

Det ger Sametinget och Sameskolstyrelsen möjlighet att arbeta med utbildningspolitik sanunanhållet och koordinerat mellan myndigheterna.

Arbetet med förslaget fortsätter under 2019.

Rovdjur

Rennäringsansvarige har deltagit på följ ande aktiviteter:

Informationsmöten har hållits i regionerna med utbildningsinsatser om webbaserade förvaltningsverktyget. På mötena har Sametinget, Länsstyrelsen och SLU medverkat.

Sametinget har träffat Länsstyrelsens naturvårdsdirektörer och Naturvårdsverket. På mötet diskuterades hur förvaltningsverktyget ska inarbetas i rovdjursförvaltningen på

Länsstyrelsen och förebyggande skyddsjakt på järv. En överenskornrnelse har gjorts där underlaget i förvaltningsverktyget och rovdjursinventeringen ska vara vägledande i arbetet med toleransnivåer.

Sida 9 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen

Redovisning

2019-01-28

Möte med SSRs rovdjursgrupp. Sametinget har deltagit på inventeringsmöte i Trondheim där utvärdering om kvalitetssäkring av dokumentation av järv och loinventeringar presenterades, innovationsprojekt och information om

forskningsprojekt om DNA data i inventering.

Sametinget har anställt en projektmedarbetare för att arbeta med rovdjurstrategin.

Såmcdiggi Samcdiggc Såmicdiggie Saemiedigkic

Möte med björngruppen där arbetet fortskrider. Sametinget har begärt ut data angående inventering och skyddsjagade björnar samt ställt förfrågan till SLU angående analysering av data.

Möte med NINA, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen för att diskutera ett forskningsförslag från norsk sida om bjömpredationsstudie i en fjällsameby.

Möte med Naturskyddsföreningen om deltagande i seminarium.

Samhällsplanering

Rennäringsansvarige har deltagit på möte med SGU, Statens gruvnäringsråd, syftet är att ingå i rådet för att sprida kunskap om Sametingets arbete gällande samhällsplanering samt tidigt få information om nyheter inom Gruvnäringen. Renbruksplan har haft konferens i Arvidsjaur.

Vindkraft

Rennäringsansvarige deltog på svensk vindenergis vindkonferens 2018, i rundabordssamtal där vindkraftens möjligheter och utmaningar diskuterades.

Jämställdhet

Järnställdhetskonferens för renskötande kvinnor har genomförts den 6-7 oktober i Umeå, 80 kvinnor deltog. Rennäringsansvarige deltog. På konferensen berättade tre kvinnor inom renskötseln om möjligheter och utmaningar som kvinna i renskötseln. Grupparbeten och erfarenhetsutbyte visar att det är stora skillnader att vara kvinna inom renskötsel inom olika regionala områden. Praktiska hjälpmedel och hantering av olika situationer diskuterades och behovet för kvinnor att träffas och prata renskötsel från olika områden var stort och fler arenor att träffas efterfrågades.

Sida 10 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen

Redovisning EU-programmen

2019-01-28

Arbetet med nya programperioden har påbörjats och avsikten är att etablera ett samiskt program, alternativt att samiska näringar blir ett eget fokusornråde, vilket kau vara lättare att genomföra gentemot samtliga fonder.

Sämedlggi Såmcdigge Såroicdlggie Saemiediglåe

Sametingets mål att regeringen ska tilldela medel för egen nationell medfinansiering har arbetats med under lång tid och över blockgränser. Det finns en positiv syn hos regeringen, men det är av vikt att Sametinget driver på i frågan.

Ett eget samiskt program lyfter samiska näringars möjlighet att söka stöd via EU-fonderna även om projekten är relativt små. En avgörande punkt är om det samiska programmet får tillgång till samtliga fonder eller blir endast en del av landsbygdsprogrammet. Det krävs en genomarbetad plan om det ska avse samtliga program vilket ställer höga krav på

Sametingets organisation.

En naturlig åtgärd vore ett EU-kontor för samiska näringar under Sametinget. En placering i nära förvaltande myndighet, Tillväxtverket, är fördelaktigt. En placering i Bryssel kan ge andra fördelar som bör beaktas.

En utredning om och hur Sametinget skulle dra nytta av ett EU-kontor bör genomföras innan nästa programperiod startar. En sådan åtgärd borde finansieras genom ansökan hos EU- kommissionen eller genom regeringen. Ett mindre föredraget alternativ är att Sametinget utreder det inom kansliet inom gällande budgetramar.

Frågorna har lyfts till Näringsdepartementet vid två tillfällen och fortsatt dialog med Närings departementet är en förutsättning då det är departementet som förhandlar med kommissionen.

Den utdragna processen att utse en regering har inneburit att arbetet gentemot regeringskansliet i denna fråga stått stilla.

Duodji

Sametinget har beslutat att ingå samarbete med Samerådet med inriktning på att stärka och utveckla skyddet för bl.a. duodji. Arbetet kommer beröra flera nämnders

verksamhetsområden.

Sametinget ser över hur slöjden kan stärkas ytterligare, tex. genom utökade stöd. Den planerade näringslivskonferensen kan bidra med kunskap.

Näringspolitiska handlingsprogrammet

Näringspolitiska handlingsprogrammet har högt satta mål för utveckling av samiska näringar och ska enligt arbetsordningen uppdateras med jämna mellanrum. Ett av de

Sida 11 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen

Redovisning

2019-01-28

viktigaste målen för Näringsnämnden är att arbeta med sametingets

näringspolitik. Näringsnämndens handlingsprogram hanterar politiska frågor som även berör andra nämnder varför dialog mellan nämnderna är viktig.

S:imcdiggi S:irnediggc S:imiediggie Saemiedigkie

I arbetet med bl. a. nationalparksbildande kan konstateras vikten av att samiska näringar, och då särskilt areella näringar, definieras. Vikten av en fungerande statistikförande myndighet, Sametinget, kan även konstateras och måste prioriteras med tanke på definitionen av samiska näringar men också för att synliggöra duodji.

Regionalkommitten

Näringsnämnden har fortsatt för avsikt att etablera en kontakt med Norrbottens ledamot i regionalkommitten, ett rådgivande organ som företräder regioner och kommuner. (EU:s politiska organ)

Målet är att utveckla samiskt näringsliv i dialog med EU.

Mediefrågor

Vid januarimötet med Parlamentariska public service-kommitten framförde Sametinget sin åsikt. Sametinget representerades av mediepolitikansvarig och kanslipersonal.

Sametinget förklarade dess roll som ett parlament och en myndighet.

I skrivelsen framför Sametinget sin syn på hur public service-ansvaret måste utformas för att överensstämma med minoritetslagen, språklagen och övriga åtaganden Sverige förbundit sig till.Därefter har särskilda möten hållits med SVT inför remissyttrandet om den nya

tillståndsperioden som föreslås vara i 10 år.

W alt Disney Group har haft möten med sametingen. Svenska, norska och finska sametingen har utsett en förhandlingsgrupp med mandat att teckna avtal som, när de blir offentliga, också redovisas i respektive sameting i de delar där företagssekretess inte råder.

Samiska hälso- sociala-äldre-och idrottsfrågor

Styrelseledamot med särskilt ansvar för område hälsa, deltar för Sametingets räkning i Kunskapsnätverket för samisk hälsa.

Projektet Kunskapsnätverk för samisk hälsa finansieras av Socialdepartementet och syftar till att öka tillgången på språk-och kulturanpassade vårdtjänster. Under projekttiden (2017- 2019) ska kunskapsnätverket:

1) Etablera samisk hälsa på agendan genom utbildningsinsatser för politiker och anställda inom region och landsting - workshops, seminarier och e-utbildning.

Sida 12 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen

Redovisning

2019-01-28

2) Mobilisera och utveckla samisk kompetens genom att inrätta samiska personalnätverk.

3) Formulera en gemensam strategi för samisk hälsa som ökar tillgången på kultur- och språkanpassade tjänster.

Såmedlggi Saqlediggc Sämiediggic Saemiedigkie

4) Föreslå hur mbetetmed samisk hälsa ska se ut i framtiden. Hur ska

Kunskapsnätverket organiseras efter projektiden och vilken roll ska det ha. Hur kan ett framtida centrum för samisk hälsa utformas.

Prioriterade vårdområden för hela projektet är primärvård, vuxenpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri och geriatrik.

Under projekttiden har nätverket fokuserat på att uppmärksaTnma området samisk hälsa bland politiker, tjänstemän och övrig personal och visa på förbättringsornråden.

Kunskapsnätverket arbetar med:

• kompetensnätverk i respektive region med syfte att tillvarata befintlig samisk kompetens bland vårdpersonal

• utbi!drungsinsatser om samisk hälsa och kulturförståelse till ledningsgrupper och vårdpersonal

• regionala arbetsgrupper för implementering av mbetet kopplat till överenskommelse om att Samverka och handla för psykisk hälsa i Sapmi

• framtagande av E-utbildning för ökad samisk kulturkompetens

• samiska översättmngm av vårdfraser (nord, syd, lule- och umesamiska)

• dialogmöten med samiska målgruppen samt genomförd webbenkät

• samverkan Sanks, Sametinget, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen

• MHFA-utbildning med samisk kulturkompetens (Första hjälpen till psykisk hälsa)

• framtagande av regionsgemensam strategisk plan för samisk hälsa

• pilotprojekt inom respektive region:

o öka samisk kompetens och tillgänglighet på ungdomsmottagmng - Region Västerbotten

o Minoritetsdiplomering med samisk inriktning-Region Jämtland Härjedalen o Internetbaserad KBT-behandling med samisk inriktning - Region Dalarna o Samisk hälsa - att kunna välja personal med samisk kulturkompetens i

vårdmöten, samt ingång i appen Ung i Norr med möjlighet till samisk kulturkompetens - Region Norrbotten

Kunskapsnätverket består idag av en samordnande huvudkoordinator, samt av regionala koordinatorer. Nätverkets insatser sker i nära samverkan mellan koordinatorerna. För att säkra riktning, relevans och delaktighet har Nätverket en styrgrupp och en politisk referensgrupp med representanter från respektive region, Sametinget och de samiska organisationerna.

Kunskapsnätverket för samisk hälsa omfattaT Region norrbotten, Västerbottens läns landsting, Region Jämtland Härjedalen och Landstinget Dalmna.

Sida 13 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen

Redovisning

Skogssamiska frågor

2019-01-28

Sametinget har tidigare uttalat sitt stöd för Skogssamerättsutredningen med delutredningen Muonio sameby. Sametinget har antagit en motion om

, n,,

i&

_~ ~ _~

::

'##,.,,,,,

-Såmediggi Såmedigge Såmicdiggie Saemiedigkie

återställande av bruten rätt för Muonio sameby, att återställa rätten som skogssameby.

Arbetet med denna fråga fortsätter.

Kulturansvarig

Pågående arbete med uppdrag att färdigställa förslag arbetsordning för kommitten samiska nationalsymboler samt genomgång av PWC rapport angående placeringsort

parlamentsbyggnad.

Genomförande av Oddaaigasas Samipolitihka - Modern Samepolitik

Sametingets plenum beslutade den 21-25 maj 2018 (§33) att ge styrelsen uppdrag att genomföra utredningen Modern Samepolitik.

Styrelseledamöter Lars Miguel Utsi (sammankallande), Britt Sparrock och Jan Rannerud arbetar med Modern Samepolitik.

Utredningen ska genom folkmöten och enkätundersökningar samla in information om vilka behov enskilda samer från alla delar av det svenska Sapmi (samiska samhället) har i sin vardag. Tidigare ej uppmärksammade behov eller utmaningar ska belysas och kunskapen om redan kända behov och utmaningar fördjupas och konkretiseras. Det är viktigt att en bredd av Sametingets partier involveras i detta arbete för att vi ska nå ut till en så stor del av det samiska samhället som möjligt.

Ett utkast för genomförandet har tagits fram med förslag till aktiviteter, tidsplan och budget.

Ett processmöte ska genomföras den 21 januari tillsammans med representanter för alla partier i Sametinget. Syftet med mötet är att diskutera hur vi ska utforma arbetet så att vi får en god uppslutning från hela det samiska samhället på folkmötena som ska genomföras inom detta projekt.

Sida 14 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen

Redovisnmg

2019-01-28

Ansvarsområde miljö, klimat, internationella frågor, sannings- och försoningskommission, styrelseordförande Per Olof Nutti

Datum 11 okt 16-18 okt 22-24 okt 28 okt-1 nov

Ort Stockhohn Stockhohn Giron Uslu

Kommentar

Möte med landshövdingarna Samrådsmöte om rovdjur Kansliet

Möte med Nordiskt råd och Välfärdsutskottet.

Såmediggi Såtnedigge Sämicdiggic Saemiedi kic

Bilaga

4-7nov Paris OECD möte 1, 4

18-25nov Sharrn-El-Sheik

26nov Uslu

27nov Uslu

29nov Giron

2-6 dec Katowice 11 dec Giron 13 dec Giron 17-21 dec Garesavvon

8jan Giron

lOjan Stockhohn

COP14CBD

Nordiska rådets ministermöte/ möte med Disney samt SPR möte

SPR styrelsemöte

Ordförandeberednmg/arbetsmöte COP24

Möte med Riksrevisionen

Möte om sannmgskornmissionen, partierna, organisationer

Beredning

Ordförandeberednmg

Lunchmöte med 5:an landshövdingen

Ansvarsområde språk och utbildning, vice styrelseordförande Lars Miguel Utsi

Datum Ort Kommentar

4okt Staare Dialogserniarium: Kartläggning av rasism mot samer i Sverige

5-9 okt Sarnmanställnmg av styrelsens rapport till plenum i Bredsel utifrån de redovisningar som styrelsens ledamöter lämnat för perioden 2018-04-21- 09-30.

8 okt Jåhkkåmåhkke Dialogmöte med Sameskolstyrelsen 15 okt Via telefon Möte med Amnesty Umeå

17-18 okt Stockhohn Möte, ortnamnsrådet

240kt Via länk Möte med utredningen "Effektiva och ändamålsenliga tolktjänster (U2017:09) 6-7nov Skajdde Sametingets kulturkonferens

12-16 nov Skajdde Plenum

13nov Stockhohn Kulturdepartementets uppföljningsmöte om Europarådets konventioner till skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråk

20-21 nov J åhkkåmåhkke Samrådsmöte med Sametinget angående framtida språkcentrum på nord- och lulesarniskt område

Sida 15 av 18

Bilaga 2

3