• No results found

Nordisk museifestival permanent i Stavanger Adolfsson, Gundula Fornvännen 1997(92), s. 58-60 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1997_058 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Nordisk museifestival permanent i Stavanger Adolfsson, Gundula Fornvännen 1997(92), s. 58-60 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1997_058 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nordisk museifestival permanent i Stavanger

Adolfsson, Gundula

Fornvännen 1997(92), s. 58-60 : ill.

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1997_058

Ingår i: samla.raa.se

(2)

5 8 Korta meddelanden

Nordisk museifestival permanent i Stavanger

Det är nu fyra år sedan den första

museifesti-valen ägde r u m på Arkeologisk museum i Sta-vanger. Festivalen samlade drygt 200 deltagare från Norge, Sverige, D a n m a r k och Finland. Över 40 museer och enskilda utställare tävlade m e d sammanlagt 50 bidrag. I n t e n d e n t j a n Eric Sjöberg i Göteborg fick festivalens pris Fenix för bästa utställningsidé, för modellen Europa och tjuren. Fenix för bästa utställningsteknik gick till Länsmuseet Västernorrland i H ä r n ö s a n d . Efter festivalen bestämde vi i samråd m e d j u r y n , deltagarna och kollegorna i Stavanger att festivalen skulle äga r u m vartannat år. Tan-ken var då att evenemanget skulle cirkulera i N o r d e n . Helst skulle det vinnande landet ar-rangera nästa festival, detta för att framhäva fes-tivalens nordiska karaktär. Många uttalade in-tresse för att överta värdskapet, bl.a. Arbetets m u s e u m i N o r r k ö p i n g och återigen Arkeolo-gisk m u s e u m i Stavanger. Den g å n g e n be-stämde vi oss för N o r r k ö p i n g , trogna vår idé om festivalen som ett nordiskt a r r a n g e m a n g . Det blev emellertid inte så. Försöken att få till stånd en godtagbar finansiering misslyckades.

Efter ett tag tvingades vi inse att intresset för festivalen hos de svenska anslagsbeviljande in-stitutionerna inte var stort nog. Planerna fick läggas på is. Ända till dess att det kom en för-frågan från Stavanger igen. Kunde vi inte tänka oss en p e r m a n e n t plats för Nordisk museifesti-val i alla fall? Till en början hade vi litet svårt att släppa idén om en t u r n e r a n d e festival i d e nordiska länderna. Men när allt kom omkring visade sig d e n n a svårgenomförbar. Ingen av oss h a d e heller möjlighet att arbeta m e d finansie-ring och sponsfinansie-ring på heltid. Att placera festi-valen i Stavanger skulle garantera Nordisk mu-seifestival en existens för all tid framöver. Ar-keologisk m u s e u m i Stavanger är ett av N o r d e u r o p a s mest framgångsrika museer. Mo-d e r n t i såväl arkitektonisk som förmeMo-dlings- förmedlings-mässig bemärkelse. Med en bra f u n g e r a n d e infrastruktur och en k o m p e t e n t personal. Här-ifrån har det kommit en d d revolutionerande utställningsidéer som t.ex. Museoteket, idag studieobjekt för nordiskt och u t o m n o r d i s k t museifolk, kort sagt ett museum som har

fram-tiden för sig. Värdskapet för festivalen i maj 1993 genomförde museet på ett effektivt och professionellt sätt. En bättre plats, en bättre värd för den framtida festivalen skulle vi knap-past k u n n a hitta.

Dessutom: det ligger en styrka i att perma-n e perma-n t a festivaleperma-n såsom vi perma-n u väljer att göra. Eperma-n p e r m a n e n t värd har mycket goda möjligheter att verka för en långsiktig planering, både för festivalen och för ett utökat d e l t a g a n d e . En p e r m a n e n t värd kan vidare hålla kontakten m e d museer och kulturinstitutioner i N o r d e n på ett helt a n n a t sätt än en tillfällig arrangör. Detta k o m m e r att gagna en systematisk experi-ment- och förnyelseverksamhet i museivärlden och d ä r m e d festivalens intention. Det är därför m e d glädje vi ser fram e m o t d e n a n d r a festiva-len och många k o m m a n d e på Arkeologisk mu-seum i Stavanger. Sverige har Riksutställningar, Danmark har Museumshajskolen, Norge kom-m e r nu att få Nordisk kom-museukom-msfestival.

Redan före den första festivalen skrev vi att m u s e e r n a s utställningsverksamhet saknar ut-vecklings- och experimentmöjligheter. Ingen-ting har ändrats sedan dess. Utställningar

dis-Museifestivalens Fenix-pris, en liten bronsskulplur av-Britt Marie J e r n . Foto B. Grankvist, Länsmuseet Väs-t e r n o r r l a n d .

(3)

Korta meddelanden 59

kuteras på konferenser, debatter och semina-rier. Men det praktiska arbetet, e x p e r i m e n t m e d nya innehåll och integrationen av inne-håll och teknik är eftersatt.

Liksom förra gången vill Nordisk museifes-tival vara ett forum för det praktiska utställ-ningsarbetet och en slutlig test för h u r en ut-ställningsmodell uppfattas.

Festivalen skall bidra till:

- att inspirera till att omsätta utställningsidéer till utställning;

- att öka lusten att experimentera m e d nya for-m e r och nya innehåll;

- att höja kompetensen och professionaliteten i utställningsarbetet;

- att ö p p n a kontaktvägar mellan museer och enskilda producenter;

- att göra musdutställningen till ett mera dy-namiskt medium.

Den andra Nordiska museifestivalen vid Ar-keologisk m u s e u m k o m m e r att äga r u m d e n 11-13 maj 1998. Det mesta av det förra arran-gemanget har vi - i samråd med museet - bi-behållit. Det blir således en festivalutställning m e d deltagarnas m o d e l l e r och en prisutdel-ning. Nytt för d e n n a gång är seminarierna i an-slutning till festivalutställningen.

Programmet k o m m e r att se ut på följande sätt: Första festivaldagen bygger de tävlande u p p sina m o d e l l e r till den g e m e n s a m m a ut-ställningen. Information o m eventuell be-g r ä n s n i n be-g av m o d e l l e r n a s storlek liksom om övriga villkor för deltagande utgår någon gång i h ö s t Men detta kan sägas redan nn: varje täv-lande bidrag (tredimensionellt) åtföljs av en verbal förklaring och foton av modellen. Tex-ten och fotona skall vara museet tillhanda en viss tid före festivalen. Detta för alt underlätta j u r y n s arbete.

Andra festivaldagen inleds m e d en g e n o m -gång av modellerna i grupper, där även med-l e m m a r n a av den nordiska juryn demed-ltar. Paramed-l- Paral-lellt m e d d e n n a arrangeras seminarier med an-knytning till festivalämnet och m e d beaktande av de iitställningsformer och exponeringstek-niker som tillämpas i festivalbidragen. Med

se-minarierna går vi många tidigare festivaldelta-gares önskemål till mötes. Viktigt är emellertid att de har anknytning till m o d e l l e r n a och ut-ställningen samt att tävlingen förblir det domi-nanta inslaget i festivalen.

I seminarierna får deltagarna tillfälle till en m e r a analytisk diskussion om utställningsäm-nen, iscensättning och trender i Norden. Detta blir en dag m e d ett späckat arbetspensum, inte minst för j u r y n .

Tredje dagen är själva festivaldagen. Den inleds m e d en gästföreläsning. Därefter delar j u r y n ut Fenix i två prisklasser: en för bästa utställ-ningsidé och en för bästa utställningsteknik. Därutöver delas det ut ett antal diplom för att utmärka speciellt innovativa exponeringar. Att fågel Fenix har fått stå modell för vårt festival-pris är ingen slump.

Den symboliserar det nya som uppstår ur as-kan, ur traditionerna. Fenix År en bronsstatuett gjord av k o n s t n ä r e n Britt Marie J e r n i Göte-borg

Den första festivalen h a d e som tema »Att gå över gränser». Festivaltemat eller mottot d e n n a gång är: »Vänner och fiender». Ämnet ger fritt spelrum till tolkning av både historiska och aktuella samhällsfrågor, motsättning m a n -kvinna, n o r d b o - i n v a n d r a r e , makthavare-folk, arbete-arbetslöshet Det står deltagarna fritt att tävla m e d ett bidrag till festivaltemat eller i »obunden klass», dvs. med fritt valt tema. Detta k o m m e r inte heller att inverka på möjlighe-terna att vinna en Fenix. Vi tycker emellertid att d e n g e m e n s a m m a festivalutställningen kan bli ganska s p ä n n a n d e m e d tematiska bidrag. Inte minst är det en god övning för de tävlande att tillverka modeller till ett bestämt ä m n e . Det är ju så det går till i praktiken vid museerna.

När vi nu k o m m e r att få en p e r m a n e n t mu-seifestival i Norden hoppas vi att den blir en in-tegrerad del i den museala verksamheten, ett å t e r k o m m a n d e a r r a n g e m a n g där museer och enskilda utställare kan testa sina idéer och ex-perimentera m e d nya. I d e n n a bemärkelse för-e n a r fför-estivalför-en bådför-e kontinuitför-et och mobilitför-et Allt detta för att utställningen som m e d i u m inte skall halka efter i d e n annars så expansiva och accelererande medieutvecklingen. När vi 1993 föl a n n o n s e r a d e den första

(4)

60 Korta meddelanden

len i de nordiska museitidskrifterna skrev vi att else och skapande i c e n t r u m . Så låt g ä r n a re-idéer har sin egen dynamik, att festivalen i dan nu tankarna kretsa kring »Vänner och fi-framtiden k o m m e r att leva sitt eget liv. Så har ender».

det redan blivit. Arkeologisk m u s e u m i

Sta-vanger har nu gett oss och alla intresserade del- Inga Lundström Gundula Adolfsson tagare möjlighet att placera ett nytt nordiskt Statens historiska museum Sveriges Radio projekt på den museala kartan och att börja ett 105 10 Stockholm inspirerande samarbete i N o r d e n m e d

References

Related documents

Jag förnekar inte att statistik kan tillföra arkeo- login en ökad förståelse, m e n den bör inte till- lämpas så att m a n betraktar fornlämningarna ur ett matematiskt

Värdar fiir detta symposium var tjeckiska akademien för teknik och naturvetenskap, tjeckiska kommittén för... Smärre meddelanden 59 geodesi och kartografi samt

Där väntar m a n på den ifrågakommande tiden icke endast en bön eller en bön och lectiones utan därjämte ett officium proprium av något slag, eftersom Swithunus var elt

Här- med skulle alltså det nordiska begreppet sax vara vidgat till svärd i allmänhet eller, förslagsvis, till en så diffus definition som "svärd.. Shetelig, Det norske folks

1 8 Egendomligt nog ersattes inte rochettum som underplagg till korkåpan av alba eller superpellicium, utan under 1600-talet bär biskopen kor- kåpan direkt på talaren..

I utställningen visades också bilder som illustrerade hans verksamhet - även den verksamhet som musiker som före- gick hans konsthistorikerbana. Också i stadsarkivets

Den ursprungliga kretsen — medarbetare i de nor- diska "kyrkoverken" (Sveriges kyrkor, Norges kirker, Danmarks kirker och Finlands kyrkor), arkeologer, konsthistoriker

Väl finns det även i andra länder på liknande sätt sammanfogade borgar (t. Kleeburg vid Weidesheim i Rhenlandet), 24 men även där är det ett mera allmänt byggnadssätt och