Blekinges regionala handlingsplan Anpassning till ett förändrat klimat

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7)

(8)

2014:xx

Anpassning till ett

förändrat klimat

(9)

Rapport, år och nr: 2014/n

Rapportnamn: Anpassning till ett förändrat klimat – Blekinges regionala handlingsplan Utgåva: Remiss

Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona. Dnr: 420-2989-13

Författare/Kontaktperson: Samuel Karlström och Cecilia Näslund Foto/Omslag: Dragsö, 2012-01-14, Martin Stålhammar

Layout: Samuel Karlström ISSN: 1651–8527

Tryckeri: NN, 20XX. Upplaga: X.XXX

Länsstyrelsens rapporter: www.lansstyrelsen.se/blekinge/publikationer

(10)

(11)

Innehåll

Förord 3

Sammanfattning 5

Inledning 6

Handlingsplanens syfte och mål 6

Regeringsuppdraget 6

Blekinge möter klimatförändringarna 6

Hur har handlinsplanen utarbetats? 8

Handlingsplanens upplägg 9

Avgränsningar 9

Handlingsplanens åtgärder 11

Samhällsövergripande

Utmaningar och möjligheter 14

Åtgärder 15

Drickvattenförsörjning

Åtgärder 19

Dagvatten- och avloppssystem

Åtgärder 23

Bebyggelse och byggnader

Åtgärder 27

Kommunikationer

Åtgärder 31

Jord- och skogsbruk och naturmiljö

Åtgärder 37

Fiskenäring och vattenmiljöer

Åtgärder 42

Människors hälsa

Åtgärder 45

Kulturmiljö

Åtgärder 49

Besöksnäring

Åtgärder 52

Bilaga 1. Nationella åtgärder 53

Bilaga 2. Övriga åtgärder 55

(12)

(13)

Inledning

Handlingsplanens syfte och mål

Sveriges länsstyrelser har formulerat en gemensam vision för arbetet med anpassning till ett förändrat klimat.

Vision

Aktivt möta klimatförändringar genom att minska sårbarheter och tillvarata möjligheter för att utveckla ett långsiktigt robust samhälle.

Handlingsplanen syftar till att peka ut vägen för Blekinges klimatanpassningsarbete och att nå visionen om ett långsiktigt robust samhälle. Handlingsplanen ger en översiktlig bild av de största utmaningarna som Blekinge står inför vad gäller ett förändrat klimat. Utifrån övergri-pande målsättningar för olika områden beskrivs vilka åtgärder som bör prioriteras och vidtas för att hantera klimatförändringarnas negativa och positiva effekter på samhället. För att skapa ett samhälle som står robust och fungerar väl i ett föränderligt klimat är det viktigt att de åt-gärder som beskrivs i handlingsplanen ses över och tas an av länets kommuner och berörda aktörer.

Regeringsuppdraget

Länsstyrelsen fick år 2009 i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat på regional nivå. I regleringsbrevet för 2013 kompletterades uppdraget med att:

- Sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Utgångspunkt för arbetet bör vara bedömningar om sårbarhet för klimatförändringar och behov av klimatanpassning.

- Efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatan-passning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanklimatan-passningsar- klimatanpassningsar-betet.

Uppdraget delrapporterades den 1 oktober 2013 samt slutrapporterades till Regering-en dRegering-en 30 juni 2014.

Blekinge möter klimatförändringarna

FN’s klimatpanel IPCC har i uppgift att sammanställa den internationella kunskapsnivån om klimatförändringar för att ge bra beslutsunderlag för olika beslutsfattare i samhället. Det råder idag ingen tvekan om att det sker en global förändring av klimatet. Klimatarbetet har tidigare dominerats av hur man skall minska utsläppen av växthusgaser, dvs. en minskad klimatpåver-kan. Men även om utsläppen skulle avta helt tyder de nuvarande nivåerna av växthusgaser i atmosfären på att en reducering av växthusgaser inte kommer att vara tillräckligt för att för-hindra klimatförändringarna och dess påverkan. För att kunna hantera och minimera effekter-na har man insett att man vid sidan av att minska klimatpåverkan också behöver fokusera på anpassning

(14)

SMHI:s klimatanalyser för Blekinge fram till år 2100 visar bland annat på en 3-5 graders ök-ning av årsmedeltemperaturen och en 15-20 % ökök-ning av årsmedelnederbörden, med störst ökning under vintern. Sommarmånaderna blir torrare med ökad mängd antal varma dygn, och den nederbörd som faller blir mer intensiv i sin karaktär. Förändringen av klimatet ställer nya krav på hur vi utformar vårt samhälle, både vad gäller att minska vår påverkan på klimatet men också hur vi ska skapa ett samhälle som står robust i ett förändrat klimat och som kan hantera dess effekter. Klimatförändringarna innebär ett ökat hot mot många av de ekosystem-tjänster som är nödvändiga för människans överlevnad och välmående. Samtidigt utgör artrika och livskraftiga ekosystem en nyckelfaktor för möjligheten att nå visionen om ett samhälle som står robust i ett föränderligt klimat och har god förmåga att hantera de konsekvenser på-frestningar det innebär.

Att möta klimatförändringarna handlar om att hindra och lindra. Vi behöver både hindra kli-matförändringarna genom minskade utsläpp av växthusgaser och lindra de effekter som det förändrade kliamatet medför genom anpassning.

För att skapa en hållbar utveckling har Riksdagen bland annat beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige med 16 uppsatta mil-jökvalitetsmål. Det övergripande målet är att nästa generation ska få ta över ett samhälle där de stora problemen är lösta. I arbetet med Sveriges 16 miljökvalitetsmål har länsstyrelsen en samordnande roll som regional miljömyndighet. För att uppnå generationsmålet, miljökvalitetsmålen och en hållbar utveckling i länet har åtgärdsprogrammet ” Ett hållbart Blekinge” tagits fram inom länet.Det förändrade klimatet innebär ökade utmaningar för åtgärdsprogrammets samtliga temaområden; Biologisk mångfald, Friskt vatten, Hållbar bebyggelse, Mindre gift på drift, Skog- och odlingslandskap samt Begränsad klimatpåverkan.

Åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” behandlas särskilt i Blekinges Klimat- och energistrategi. Klimat- och energistrategin har utarbetats inom forumet Klimatsamverkan Blekinge som utgår från visionen om ett klimatneutralt Blekinge år 2050. I strate-gin finns tydliga mål och åtgärder för att minska klimatpåverkan. ( Arbe-tet med Blekinges Klimat- och energistrategi är samordnat med länets åtgärdsprogram inom Miljömålen.)

Klimatfrågan kan ses som två sidor av samma mynt där det handlar om att arbeta med båda sidorna. Den region-ala handlingsplanen för klimatanpassning möter den övre delen av myntet och syftar till att vägleda arbetet i att lindra klimatförändringarnas effekter och anpassa Blek-inge till ett förändrat klimat.

Klimatförändringarna utsätter samhället för påfrestningar på olika sätt. Klimatanpassning handlar om att anpassa samhället för att kunna hantera de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden.

LINDRA

(15)

Hur har handlingsplanen utarbetats?

Utarbetandet av handlingsplanen har skett i samråd med länets kommuner och andra berörda aktörer på kommunal och regional nivå. Under hösten 2013 och våren 2014 har Länsstyrelsen bjudit in till och genomfört en workshopserie med fokus på olika områden. Målet har varit att identifiera de största riskerna och negativa och positiva konsekvenser som ett förändrat klimat medför, samt diskutera konkreta åtgärder som behöver vidtas för att anpassa och skapa ett robust samhälle i ett föränderligt klimat. Länsstyrelsen har även besökt och informerat kom-munernas kommunstyrelser och arbetskutskott i syfte att lyfta och förankra frågan hos länets politiker. Se bilaga 3 för lista på aktörer som deltagit i workshopserien.

Figur 1. Tidplan – Utarbetandet av Blekinges regionala handlingsplan för klimatanpassning Utöver kunskapsunderlaget som hämtats in under workshopserien har andra relevanta åt-gärdsprogram i länet samt nationellt undersökts i syfte att finna åtgärder som kan kopplas till handlingsplanen. För att få en helhetsbild över klimatanpassningsarbetet och undvika dubbel-arbete är det viktigt att använda den kunskap och de åtgärder som tidigare diskuterats och som kan kopplas till handlingsplanen.

En del åtgärder som beskrivs i handlingsplanen kan kopplas till åtgärder och mål i:  Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60

 Åtgärdsprogrammet: Ett hållbart Blekinge, ingår i Länsstyrelsens rapportserie 2013:6

Handlingsplanen stödjer sig till stor del på klimat- och sårbarhetsutred-ningen, SOU 2007:60, och bygger vidare på utredningens resultat utifrån det regionala perspektivet.

(16)

Klimatanpassningsarbetet sträcker sig från lokal nivå upp till nationell nivå. Åtgärderna som beskrivs i planen kopplas till en eller flera aktörer på någon av dessa nivåer. De åtgärder som anses behöva vidtas på nationell nivå kommer länsstyrelsen att lyfta till berörda myndigheter genom länsstyrelsernas nationella nätverk för klimatanpassning, se bilaga 1.

Handlingsplanens upplägg

Handlingsplanen är uppdelad i tio områden. Inom varje område beskrivs de största utmaning-arna kopplat till ett förändrat klimat. Därefter följer ett åtgärdsblad med en övergripande mål-sättning och åtgärder med beskrivning av åtgärdernas genomförande och effekt. Dessa åtgär-der är tid- och ansvarssatta och bör vidtas i närtid för att länet skall ha en god förmåga att kunna hantera klimatförändringarnas effekter. Åtgärderna presenteras i en tabell på sida 12 med tidplan och ansvar för genomförande för respektive åtgärd. Utöver handlingsplanens åt-gärder finns det även ett stort antal så kallade ”Övriga åtåt-gärder”, listade i tabellform i Bilaga 2. Övriga åtgärder bedöms inte prioriterade i ett startskede men är ändock viktiga exempel på åtgärder som kan användas i klimatanpassningsarbetet. Övriga åtgärder är bedömda till pri-oriteringsgrad ett eller två men är inte tidsatta. Indelningen i olika områden syftar till att man enkelt skall kunna hitta och ta ut information från de områden som berör olika verksamheter. De områden som behandlas är:

1. Samhällsövergripande 6. Jord-, skogsbruk & naturmiljö 2. Dricksvattenförsörjning 7. Fiskenäring och vattenmiljö 3. Dagvatten- och avlopp 8. Människors hälsa

4. Bebyggelse och byggnader 9. Kulturmiljö

5. Kommunikationer 10. Besöksnäring

På varje åtgärdsblad anges de viktigaste klimateffekterna för det berörda området utifrån dessa fem effekter.

Högre temperatur Sommartorka

Ökad nederbörd och skyfall Stigande havsnivåer

Ras, skred och erosion

Avgränsningar

Handlingsplanen kommer inte närmare beskriva scenarierna för hur klimatet kommer att för-ändras i Blekinge fram till 2100, då detta finns beskrivet i ett kunskapsmaterial som Länssty-relsen tillsammans med SMHI och SGI utarbetat under åren 2011, 2012 och 2014. Kun-skapsmaterialet består av fem rapporter där det beskrivs hur klimatet kommer att förändras i Blekinge fram till 2100, vilka sårbarheter och konsekvenser som finns kopplat till ett föränd-rat klimat och vilka metoder och verktyg som kan användas för klimatanpassning.

1. Klimatförändringar i Blekinge – Konsekvenser och anpassning Länsstyrelsens rapport 2011: 5

2. Klimatanalys för Blekinge Länsstyrelsens rapport 2012:1

3. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys för Blekinge län - naturolyckor Länsstyrelsens rapport 2012: 7

4. Framtida högvatten - Scenarier för havsnivå och översvämningsområden i Blekinge år 2100, Länsstyrelsens rapport 2012:11

(17)

Kunskapen och förståelsen av klimatförändringar utvecklas med tiden. Under 2014 utarbetar SMHI uppdaterade klimatanalyser på länsnivå enligt nya utsläppscenarierna som användas i IPCC:s rapport Climate Change 2013 – The Physical Basis. De uppdaterade klimatanalyserna planeras redovisas 30 november 2014.

I likhet med att klimatförändringarna påverkar hela samhället kommer anpassningsarbetet att beröra alla samhällsområden. Alla de utmaningar som samhället står inför kopplat till ett för-ändrat klimat och de möjliga anpassningsåtgärder som kan vidtas behandlas inte i den här planen. Några områden som inte berörs är näringsliv och handel. Klimatförändringarna kan få stor inverkan på näringsliv och handel som på något sätt innebär internationellt utbyte (IPCC, 2014). Sårbarhet för klimatförändringar i andra delar av världen kan påverka exempelvis un-derleverantörer och transportlänkar som används av vårt inhemska näringsliv. Möjligheterna till import och export är dessutom helt beroende av produktionsförhållanden och köpkraft hos import- och exportländerna.

Handlingsplanen behandlar mer eller mindre direkta konsekvenser av klimatförändringar i Blekinge.

(18)

Handlingsplanens åtgärder

Nr.

Åtgärder

Aktör

Tidplan

Samhällsövergripande

Organisatoriskt

1 Inarbeta klimatanpassning i organisationen.

Aktör ”övriga organisationer” avser alla organisationer som önskar information och utbyte med Länsstyrelsen kring klimatanpassning Kommuner, landstinget, regionförbundet samt öv-riga organisationer 2014 Miljömålsarbetet

2 Integrera klimataspekter och behov av klimatan-passning i miljömålsarbetet.

Länsstyrelsen och kommuner

2014, löpande

Krisberedskap

3 Beakta klimatförändringar i risk- och sårbarhetsa-nalyser.

Kommuner och länsstyrel-sen

2015

Dricksvattenförsörjning

4 Trygga tillgången till dricksvatten i ett framtida klimat.

Kommuner, med stöd av länsstyrelsen

2014 - 2018? 5 Utvärdera föroreningsrisk för dricksvattentäkter

och genomför utökad undersökning av vattenkvali-tén.

Länsstyrelsen och kommu-ner

2014 påbörjas för de viktigaste täkterna

6 Analysera klimatsårbarhet för varje enskilt vatten-försörjningssystem från källa till kran.

Kommuner 2014 påbörjas

för de viktigaste systemen 7 Arbeta för anpassning till minskad vattentillgång. Kommuner 2014, löpande 8 Genomföra regelbundna länsövergripande träffar

där dricksvattenförsörjning och VA-frågor diskute-ras.

Länsstyrelsen i samarbete med kommuner

2014, löpande

Dagvatten- och avloppssystem 9 Skapa hållbara dagvattenlösningar i den

kommu-nala planeringen med hänsyn till klimatförändring-arna.

Kommuner 2014, löpande

10 Säkerställ rutiner så att dagvatten- och avloppsfrå-gan är med från start i den kommunala plane-ringsprocessen.

Kommuner 2014

11 Genomföra åtgärder för att eliminera utsläpp av orenat avloppsvatten vid bräddning.

Bebyggelse och byggnader

12 Utarbeta riktlinjer för principer för byggnation i låglänta områden.

Länsstyrelsen 2014

13 Uppdatera den regionala klimatsårbarhetsana-lysen för ras och skred, erosion och översvämning.

Länsstyrelsen 2014 - 2015 14 Gör översyn av riskklassning av förorenade

områ-den där klimateffekter beaktas.

Länsstyrelsen 2015

(19)

svämning vid intensiva skyfall.

16 Förfina den regionala klimatsårbarhetsanalysen på kommunal nivå.

Kommuner 2015

Kommunikationer

17 Genomför riskinventering av vägnätens sårbarhet för översvämningar skred och erosion.

Kommuner och enskilda väghållare, stöd av länssty-relsen.

2015 - 2016

18 Ta hänsyn till ett förändrat klimat i vägsamråd och granskningar av vägplaner, detaljplaner och tillhö-rande miljökonsekvensbeskrivning.

Trafikverket, regionförbun-det, länsstyrelsen och kommuner.

2014, löpande

19 Identifiera och säkra transformatorer och andra nyckelpunkter i elsystemet som riskerar över-svämning.

Kommuner 2014 - 2016

Jord-, skogsbruk och naturmiljö

Jordbruk

20 Utveckla vattenhushållningen inom jordbruket. Länsstyrelsen, LRF, enskilda lantbrukare

2014, löpande 21 Rådgivning till jord- och lantbrukare om

klimatför-ändringarnas påverkan med fokus på vattenhante-ring och skadedjur samt åtgärder för anpassning.

Länsstyrelsen, Jordbruksverket?

2014, löpande

Skogsbruk

22 Anpassa val av trädslag och provinienser för risk-spridning i framtida klimat.

Skogsstyrelsen (rådgivning), Södra, enskilda skogsbru-kare

2014, löpande

23 Utveckla underhållet av skogsbilvägar. Enskilda skogsägare, Södra, stöd av Skogsstyrelsen

2014, löpande 24 Anpassning av viltstammar för hög handlingsfrihet

i trädslagsvalet vid föryngring.

Länsstyrelsen, viltförvalt-ningsdelegationen

2014, löpande

Naturmiljö och biologisk mångfald

25 Anpassa skötselplaner för skyddad natur för att motverka de negativa effekterna av klimatföränd-ringar.

Länsstyrelsen 2014, löpande

26 Kartlägg omfattningen av havsstrandängar som hotar försvinna till följd av stigande havsnivå, iden-tifiera möjliga spridningsområden.

Länsstyrelsen 2015

Fiskenäring, havsmiljö och sötvatten 27 Utforma villkor för miljöfarliga verksamheter med

hänsyn till miljöpåverkan i förändrat klimat.

Länsstyrelsen, kommuner 2014, löpande 28 Återskapa fler våtmarker för minskat

näringsläck-age till vatten från bl.a. jord- och skogsbruk.

Länsstyrelsen, kommuner 2014, löpande 29 Uppmuntra ansvarskännande för ett hållbart

fisk-samhälle och en levande havsmiljö.

HAV? Länsstyrelsen, kom-muner, fiskenäringen

2015, löpande

Människors hälsa

30 Utveckla en god beredskap för värmeböljor inom den kommunala vården och landstinget i Blekinge.

Kommuner, Räddnings-tjänst, Landstinget

(20)

31 Öka kylmöjligheterna på äldreboenden, sjukhus och andra vårdinstanser.

Kommuner, Landstinget 2014, löpande 32 Kartlägga värmeöar i länets städer. Kommuner? 2015 - 2016 33 Genomför åtgärder för att sänka temperaturen i

stadsmiljön.

Kulturmiljö

34 Kartlägg vilka kulturvärden som hotas mest av för-ändrat klimat och prioritera skyddsinsatser däref-ter.

Länsstyrelsen, kommuner 2015 - 2016

35 Höja kunskapen hos de verksamma inom arbets-området kring klimatförändringars effekter på kul-turmiljö.

Länsstyrelsen, kommuner 2015

Besöksnäringen

36 Öka medvetenheten om klimatförändringarnas effekter inom besöksnäringen.

Regionförbundet, enskilda aktörer inom besöksnäring-en

(21)

Samhällsövergripande

Utmaningar &

Möjligheter

Organisatoriskt

Klimatförändringar-nas effekter påverkar alla delar av sam-hället. Effekterna av ett förändrat klimat

har blivit ytterligare en faktor som sam-hället idag behöver ta hänsyn till i sina verksamheter för att nå en god samhällsut-veckling. Den breda påverkan på samhället gör det till en utmaning som behöver mö-tas brett och tvärsektoriellt. Det är inte en fråga för en person utan det är en fråga för alla. Ansvarsfrågan för att driva klimatan-passning i den statliga förvaltningen och kommunala organisationen finns idag oft-ast hos ett fåtal tjänstemän. Klimatanpass-ningsfrågan behöver spridas inom respek-tive organisationer och ses som en av många andra givna faktorer som man tar hänsyn till i det vardagliga arbetet och be-slutsfattandet.

Klimatanpassning

i miljömålsarbetet

Artrika och livskraf-tiga naturmiljöer fyller en nyckel-funktion för de eko-systemtjänster som är centrala för män-niskans överlevnad och välmående. Vis-ionen om ett

sam-hälle som står robust i föränderligt klimat sätter större tryck på hela arbetet med Sve-riges miljömål. Inom miljömålsarbetet finns det åtgärder som är direkt relevanta som klimatanpassningsåtgärder. Det finns även andra åtgärder där klimatanpassning

bör integreras som en faktor att ta hänsyn till. För att undvika dubbelarbete och nå ökad effektivitet är det viktigt att se över hur klimatanpassning kan integreras i Ble-kinges miljömålsarbete på bästa sätt. I denna handlingsplan berörs ett antal mil-jömålsåtgärder där det är tydligt att klimat-aspekter bör integreras, men behovet be-höver analyseras systematiskt för samtliga åtgärder i ”Ett hållbart Blekinge”.

Krisberedskap

Ett förändrat klimat innebär bland annat att extrema väder-händelser som sky-fall och värmeböljor kommer att inträffa oftare med större intensitet och geo-grafisk spridning. Detta kommer att

öka påfrestningen på samhällsfunktioner som el- och vattendistribution, avloppssy-stem, kommunikationer och vård och om-sorg. I en risk- och sårbarhetsanalys finns möjligheten att studera vilka typer av ex-traordinära händelser som är mest rele-vanta för ens egen län eller kommun. Ex-trema väderhändelser är en bra utgångs-punkt för att diskutera hur samhället ska anpassas till klimatförändringar. Även om analysen görs för en väderhändelse som kan inträffa i närtid så ger den förståelse och en grund för arbetet med de mer lång-siktiga konsekvenserna.

(22)

Åtgärder - Samhällsövergripande

Övergripande mål:

Skapa förutsättningar för att utveckla ett långsiktigt robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar.

Organisatoriskt

1. Inarbeta klimatanpassning i organisationen

Genomförande

Samtliga berörda förvaltningar/ avdelningar bör få ett:

– tydligt ansvar för anpassningen till förändrat klimat inom sitt eget

ansvarsområde. Ansvaret omfattar både risken för extremhändelser och

kontinuerliga klimatförändringar. – Utse vilken tjänst som ansvarar för att bevaka behoven och följa upp klimatanpassningsarbetet inom respektive förvaltning/avdelning. – Utse en sammanhållande kontaktperson för organisationen till länsstyrelsen för frågor rörande klimatanpassning

Effekt

Genom att klimatanpassning inarbetas i organisationen och att ansvaret för frågan blir tydligare inom organisationen kom-mer det att blir en självklar fråga att ta hänsyn till i det löpande arbetet.

Ansvar för genomförande

Kommuner, landsting, regionförbund samt övriga organisationer som önskar information och utbyte med länsstyrelsen kring klimatanpassning

Klimatanpassning

i miljömålsarbetet

2. Integrera klimataspekter och behov av klimatanpassning i miljömålsarbetet

Genomförande

– Gå igenom åtgärder i åtgärdsprogram-met för Ett hållbart Blekinge, i syfte att integrera klimatanpassning i miljömålsar-betet.

Effekt

Flera av åtgärderna i miljömålsarbetet har direkt relevans som klimatanpassningsåt-gärder medan andra åtklimatanpassningsåt-gärder kan använ-das för att integrera klimatanpassning i. Det är viktigt att ta vara på det arbete som redan bedrivs i länet. Härigenom undviks ett dubbelarbete med ökad effektivitet.

(23)

Krisberedskap

3. Beakta klimatförändringar i risk- och sår-barhetsanalyser.

Genomförande

– Kommunerna och länsstyrelsen tar hän-syn till klimatförändringarna i de lokala och regionala risk- och sårbarhetsana-lyserna. Länsstyrelsen bidrar med att stötta kommunerna med kunskap och med tillvägagångssätt. Som kunskapsunderlag kan följande rapporeter av Länsstyrelsen användas:

– Klimatförändringar i Blekinge – Konsekvenser och anpassning, 2011: 5 – Klimatanalys för Blekinge, 2012:1 – Översiktlig klimat- och

sårbarhetsanalys- naturolyckor, 2012: 7 – Extrema vattenstånd i Blekinge – nutid, år 2050 och år 2100, (in prep).

Effekt

Flera svenska kommuner och myndigheter har pekat ut den kommunala RSA:n som en av flera viktiga processer där man kan integrera klimatanpassning. De kommu-nala RSA:n bör främst användas för de delar av klimatanpassningsarbetet som de är bäst på, nämligen som ett verktyg för att titta på risker och åtgärder kopplade till extrema väderhändelser. Resultatet bör därefter användas i de långsiktiga plane-ringsprocesserna som översikts- och de-taljplaner samt miljö- och hälsobeskriv-ningar (Integrera klimatanpassning i kommunala risk- och sårbarhetsanalyser- en vägledning, FOI, 2011).

(24)

Dricksvattenförsörjning

Utmaningar &

Möjligheter

Konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen blir avsevärda. Kvaliteten på råvattnet i vat-tentäkterna kommer sannolikt att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Ökad avrinning och översvämningar leder till ökad risk för utlakning av näringsämnen och spridning av föroreningar i vattentäkternas tillrinningsområden. Risken för ledningsbrott ökar med ökade risker för skred vid hög nederbörd.. Sommartid ökar kon-kurrensen om vattenresurser och redan idag behöver vi börja anpassa samhället till minskad vattentillgång.

Ändrade förutsättningar

När klimatet förändras, ändras förutsätt-ningarna för vår vattenförsörjning. Torrare somrar och ett ökat bevattningsbehov inom jordbruket kan leda till brist på dricksvat-ten i länet. Stigande havsnivåer och ökad nederbörd kan innebära avsevärda konse-kvenser för dricksvattenförsörjningen ge-nom ökad smittspridning. I Blekinge kommer dricksvattnet från både yt- och grundvattentäkter. Vattenverken är i hu-vudsak konstruerade för att hantera smittämnen i form av bakterier. Med ett varmare klimat kan problemen med parasi-ter och virus öka, och effektivare renings-metoder kan därför bli nödvändiga. Ökade humushalter och algblomning har redan börjat ge problem i ytvattentäkter, och dessa olägenheter kan förvärras ju mer klimatet förändras. Även saltvatteninträng-ning kan bli ett allt större problem i en-skilda brunnar längs kusten. Översväm-ningar kan innebära kontaminering av vattnet från förorenade områden, samt spridning av smittoämnen och bekämp-ningsmedel från översvämmade betesmar-ker eller vid bräddning av avloppsvatten. Vattenförsörjningen påverkas även nega-tivt av ras och skred som kan ge avbrott på ledningssystemen (klimatförändringar i Blekinge – konsekvenser och anpassning, 2011:5).

Minskad vattentillgång

I Blekinge har ca 10 000 hushåll sin dricksvattenförsörjning från egen brunn och kvalitetsproblem är vanliga. Det är främst bakterier, koppar, järn och fluorid som är problemet men även bekämp-ningsmedel från jordbruket Avsänkningen av grundvattennivån under sensommar-höst väntas öka i framtida klimat, vilket kan leda till sinande brunnar och försämrad vattenkvalitet. Analyser av vattendragens framtida säsongsdynamik visar att peri-oderna med låg vattenföring förlängs och dessutom ser vattenföringen ut att minska under dessa perioder. Perioder med lite vatten i vattendragen kan vara besvärligt ur kvantitativ synvinkel dvs. vattentillgången minskar för exempelvis vattenverk och för bevattning av grödor. Vattenkvalitén på-verkas också negativt då flödena avtar och vattnet blir mer stillastående i vattendra-gen.

Försämrad vattenkvalité

Översvämningar och skred kan frigöra och sprida föroreningar och ökade temperaturer kan gynna den bakteriella tillväxten. En förändrad vattenbalans i och kring vatten-skyddsområdena kan förändra risken för föroreningsspridning. Av de ca 50 grund-vattentäkter som rapporterats in från Blek-inge län till det nationella Vattentäktsarki-vet saknar ungefär hälften

(25)

vattenskydds-område. Dessa står för knappt 30 % av vattenuttaget inom länet. I syfte att identi-fiera potentiella hot mot vattentäkterna i länet har en GIS-analys genomförts för att identifiera dels förutsättningar för naturo-lyckor, dels förekomst av potentiellt

föro-renade områden, riskobjekt enligt Seve-solagstiftningen och miljöfarlig verksam-het.

(26)

Åtgärder - Dricksvattenförsörjning

Trygga drickvattenförsörjningen i ett långsiktigt perspektiv.

4. Trygga tillgången till dricksvatten i ett framtida klimat.

Genomförande

I Blekinges samtliga kommuner förekom-mer periodvis svårigheter med vattentill-gång eller vattenkvalitet, och vissa av svå-righeterna har varit oförutsedda. Klimat förändringarna väntas leda till minskad vattentillgång sommartid samt ökad urlak-ning och föroreurlak-ningsspridurlak-ning vintertid. Det är angeläget att trygga tillgången till hälsosamt dricksvatten redan idag, såväl som i framtida klimat.

– Identifiera kompletterande vattenresurs för den allmänna dricksvatten

försörjningen i Karlshamns kommun. – Färdigställ den påbörjade gemensamhets lösningen för allmän dricksvatten- försörjning i Olofströms och Bromöllas kommuner.

– Färdigställ infiltrationsprojektet i Johan- nishusåsen för Karlskrona kommuns allmänna dricksvattenförsörjning. – Identifiera reservvattentäkter som täcker behovet för kommunernas allmänna dricksvattenförsörjning.

Effekt

Åtgärderna skapar större trygghet i Blek-inges allmänna dricksvattenförsörjning inför framtida klimatrelaterade påfrest-ningar.

Kommuner med stöd av länsstyrelsen

5. Utvärdera föroreningsrisk för dricks-vattentäkter och genomför utökad undersökning av vattenkvalitén.

Genomförande

– Utvärdera föroreningsrisk i tillrinnings området för enskilda vattentäkter, med stöd av riskanalysen för vattentäkter enligt vattenförvaltningsförordningen kombinerat med riskområden

identifierade i den regionala klimat sårbarhetsanalysen

– Gör utökad undersökning av råvattnet för identifierade riskparametrar som inte ingår i standardkontrollprogram (likt t.ex. PFOS). Inför ytterligare reningssteg vid behov.

Effekt

Vattenleverantörerna har bättre kontroll på föroreningshot minskar och risken för förekomst av hälsofarliga föroreningar i dricksvattnet.

Länsstyrelsen och kommuner

6. Analysera och åtgärda klimatsårbar-het för varje enskilt vattenförsörjnings-system från källa till kran.

Genomförande

– Bedöm sårbarhet för klimatförändringar i vattenförsörjningssystemets samtliga delar; råvattenmagasin, intag, renings processer, magasinering och

distribution. Åtgärda identifierade sårbarheter.

(27)

– Inför reningsmetoder vid vattenverken som är effektiva mot virus och parasiter.

Effekt

Kommunala vattenförsörjningssystem blir robusta mot klimatrelaterade påfrestning-ar.

Kommuner

7. Arbeta för anpassning till minskad Vattentillgång.

Genomförande

Åtgärder behöver vidtas för att hantera en minskad vattentillgång sommartid, syd-östra Sverige utpekas som särskilt utsatt. – Utveckla system för att tillvarata dagvatten och utnyttja till ändamål som inte kräver dricksvattenkvalitet, exempelvis toalettspolning och park bevattning. – Göra löpande översyn och byta de delar av ledningsnät, ledningar, ventiler, m.m., som läcker.

– Främja installation av vattensnåla system vid nybyggnation och

renovering, samt inom industriprocesser som använder dricksvatten.

Se även genomförande av handlingspla-nens åtgärd 20 för arbeta med vattenhus-hållning i jordbruket.

Effekt

Dricksvattenbehovet minskar genom hus-hållning samt minskad användning av dricksvatten till ändamål som inte kräver den vattenkvalitén.

Kommuner

8. Genomföra regelbundna länsövergri-pande träffar där dricksvattenförsörjning och VA-frågor diskuteras.

Genomförande

Föra att öka samverkan, kommunikation-en och erfarkommunikation-enhetsutbytet inom området VA i länet sätts det ihop en grupp av kommun- och länsstyrelserepresentanter verksamma inom VA.

Effekt

En ökad formaliserad samverkan där det ges möjlighet till utbyte av erfarenheter och information ger en bra grund för att bl.a. diskutera VA- och dricksvattenför-sörjningens utmaningar i ett förändrat klimat och hur de kan hanteras.

Länsstyrelsen i samarbete med kommuner

Klimatanpassning i miljömålen

Inom miljömålsarbetet finns flera åtgärder som är direkt relevanta som klimatan-passningsåtgärder, samt vissa åtgärder där klimatanpassning behöver integreras. Inom dricksvattenförsörjning handlar det bland annat om att peka ut långsiktigt vik-tiga vattenresurser och utarbeta regionala och lokala vattenförsörjningsplaner, in-rätta vattenskyddsområden, kartlägga och åtgärda vattenkvalitet i enskilda brunnar, sammanställa analysresultat över råvat-tenkvalitet och att identifiera riskområden för saltvatteninträngning i grundvatten, Integrering av klimatanpassning i miljö-målsarbetet ingår som åtgärd 2 i denna handlingsplan.

(28)

Dagvatten & Avloppssystem

Utmaningar &

möjligheter

Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regn-mängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna bli överbelastade och i tä-torter kommer lågpunkter i stadsmiljön att ställas under vatten där dagvattensystemet är un-derdimensionerat. Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker.

Översvämning och bräddning

Fler och mer intensiva skyfall i ett framtida klimat innebär en högre belastning av dag-vatten- och avloppssystemet, vilket de i många fall inte är dimensionerade för. Vid kraftigare regn ökar risken för översväm-ning. . I så gott som alla äldre samhällen i Blekinge är dagvattennätet sammankopplat med avloppsnätet. Det innebär att vid hög nederbörd ökar belastningen på avloppsy-stemet kraftigt. Vid höga flöden bräddas avloppsvattnet, dvs. avloppsvattnet rinner direkt ut i recipienten utan föregående re-ning. Reningsverkens återkommande bräddningar innebär ökade risker för män-niskors och djurs hälsa och de bidrar starkt till övergödning av vattenmiljön. Om inga åtgärder genomförs kommer klimatföränd-ringarna att leda till ökade utsläpp av ore-nat avloppsvatten genom bräddning.

Ledningsnätets ålder och kostnader

En utmaning för dagvatten- och avlopps-hanteringen är ledningsnätets ålder. Det finns idag många gamla ledningar i syste-met och på vissa ställen har de nått sitt maximum. Risken för inläckage av ovid-kommande vatten är därmed extra stor. Åtgärder på VA-nätet innebär stora kost-nader för kommunerna vilket bidrar till en långsam förnyelsetakt på nätet. Ofta behö-ver det ske en öbehö-versvämning för att pro-blematiken skall uppmärksammas och åt-gärder vidtas.

Hitta öppna lösningar

En mindre kostsam åtgärd är att planera för mer öppna lösningar och gröna ytor för en ökad avrinning. Hårdgjorda ytor i en stad bidrar till en ökad risk för översvämning och en överbelastning av VA-nätet. Mark som är belagd med en icke genomsläpplig yta kan generera en vattenavrinning som är upp till tio gånger större än vad som är fallet för grönytor (Boverket, 2010). En utmaning är att hitta och göra plats för öppna lösningar, utjämningsmagasin, och grönstrukturer i redan befintlig bebyggelse.

Avloppsreningsverk

Avloppsreningsverk belägna längs kusten och nära vattendrag hotas av stigande havsnivåer och översvämningar, då dämningseffekter och inläckage i otäta avloppsledningar försämrar deras renings-förmåga. I Blekinge är flera reningsverk belägna inom sådana områden, och en noggrann planering behövs för att genom olika åtgärder (ombyggnader, invallningar, beredskapsåtgärder) förhindra att verken slås ut vid framtida högvattentillfällen.

Dagvatten- och avloppshanteringens roll i planprocessen

För en hållbar och långsiktig dagvatten-hantering krävs det att VA-enheterna i kommunerna kopplas in i startskedet av kommunernas planprocesser och att det sker en kontinuerlig samverkan mellan

(29)

plan – och VA-enheterna. En utmaning är att få till en mer formaliserad samverkan mellan dessa enheter. I dagsläget skiljer det sig åt mellan länets kommuner vilken roll VA-enheten har i planprocessen.

(30)

Åtgärder - Dagvatten & Avloppssystem

Övergripande målsättning:

I dagvatten - och avloppshantering plane-ras för ett förändrat klimat.

9. Skapa hållbara dagvattenlösningar i den kommunala planeringen med hän-syn till klimatförändringarna.

Genomförande

– Ta hänsyn till klimatförändringarna i kommunala dagvattenstrategier. – Planera för mer öppna dagvatten- lösningar och avsätt ytor som kan fungera som utjämningsmagasin vid till- fällig översvämning vid skyfall. (För vägledning, se Boverkets rapport: Mång funktionella ytor, klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genomgrönstruktur, 2010. ) – Utnyttja vegetationsens kapacitet att ta hand om överskottsvatten t.ex. träd, grönytor och gröna tak, (kopplas till åtgärd 33 under Människors hälsa).

Effekt

Härigenom minskar risken för översväm-ningar i städer till följd av kraftiga skyfall, risken för bräddningar av avloppsvatten minskar och stora kostnader undviks i framtiden orsakade av bl.a. fuktskador. Skyddet för människors liv, hälsa och egendom ökar.

Kommuner

10. Säkerställ rutiner så att dagvatten- och avloppsfrågan är med från start i den kommunala planeringsprocessen.

Genomförande

– Säkerställ fungerande rutiner så att VA- förvaltningen kopplas in i startskedet av kommunernas planprocesser och att det sker en kontinuerlig samverkan mellan plan- och VA-förvaltning.

– Fastställ krav på höjdsättning och högsta tillåtna nivå för vatten och avlopp i startskedet av planprocessen.

– Bedriv framsynt planering av nya be- byggelseområden vid vatten, där höjd sättning i förhållande till omgivande vatten säkerställs med hänsyn till klimat förändringar.

Effekt

Kommuner

11. Genomföra åtgärder för att, eliminera utsläpp av orenat avloppsvatten vid bräddning.

Genomförande

Ledningar och pumpstationer ses över och vid behov tätas, förnyas eller dimen- sioneras upp för att förhindra tillskott av ovidkommande vatten.

– Hantera ökade mängder tillskottsvatten till reningsverken genom åtgärder för att minska bräddning som anläggande av utjämningsmagasin.

– Ta hänsyn till klimatförändringarna i kommunernas vatten – och

avloppsplaner.

– Reningsverken tar hänsyn till klimatförändringarna i deras riskbedömningar och egenkontroll.

(31)

Effekt

Kommunala avloppsreningsverk är ofta lågt belägna och kan därför vara känsliga för översvämningar. Bräddningar före-kommer i större och mindre omfattning och status på kommunernas spillvattennät varierar. För att minska risken för utsläpp av orenat avloppsvatten vid bräddning är det av stor vikt att dessa åtgärder ses över.

Kommuner

Klimatanpassning i miljömålen

Inom miljömålsarbetet finns flera åtgärder som är direkt relevanta som klimatan-passningsåtgärder, samt vissa åtgärder där klimatanpassning behöver integreras. Inom dagvatten- och avlopp handlar det bland annat om att minska tillskott av ovidkommande vatten till avloppsystem, minska bräddningar med av orenat av-loppsvatten, ta fram kommunala vatten- och avloppsplaner och. Integrering av klimatanpassning i miljömålsarbetet ingår som åtgärd 2 i denna handlingsplan.

(32)

Bebyggelse & byggnader

Utmaningar &

Möjligheter

En höjd havsnivå ställer ökade krav på åtgärder och planering vid nybebyggelse. I synnerhet som klimatet för-ändras successivt och bebyg-gelsen har mycket lång livs-längd är det viktigt att tidigt beakta och ta hänsyn till ökade översvämningsrisker till följd av förändrad

neder-börd, förändrade flöden och Karlskrona 14/1-2012 (foto: Martin Stålhammar)

höjda havsnivåer, samt de osäkerheter som råder kring hur omfattande riskökningarna blir. Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och framtida byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd medför större risk för fukt och mögelskador samt överfulla avloppssystem och översvämningar av källare. Det yttre underhållsbehovet kommer att öka.

Stigande havsnivå

Fyra av Blekinges fem kommuners cen-tralorter är belägna längs kustlinjen. Dess-sutom finns en stor skärgård med flera hundra öar. Global uppvärmning med åt-följande stigande havsnivåer får stora kon-sekvenser för länet. En stigande havsnivå tillsammans med kraftiga skyfall som vän-tas bli allt mer intensiva och återkomma med tätare intervall är två viktiga utma-ningar för Blekinge att ta an.

Enligt den senaste IPCC rapporten Climate

Change 2013 – The Physical Basis

kom-mer den globala medelhavsnivån att stiga med upp till 1 meter fram till år 2100. För det bästa tillgängliga underlaget om havsnivåhöjning och tillfälliga högvatten utmed Blekingekusten se SMHI:s rapport 2014 (in prep) om extrema vattenstånd i Blekinge. Där presenteras högvattenstånd för ett antal olika återkomsttider där varje återkomsttid motsvarar en viss sannolikhet för översvämning. Översvämningsrisken är särskilt stor när vattenståndet i havet är

högt samtidigt som det är höga flöden i vattendragen. I Blekinge råder det ett stort bebyggelsetryck i kustnära områden, både när det gäller boende, turism och olika näringar. Stigande havsnivåer är ett hot inte bara mot bebyggelse, utan också mot infrastruktur och natur- och kulturmiljöer i dessa områden. Mycket stora värden riske-rar att skadas. Befintlig bebyggelse kan behöva skyddas eller flyttas och nya områ-den måste planeras utan risk för männi-skors hälsa och säkerhet.

Skred och erosion

Med en stigande havsnivå och ökade regnmängder stiger även risken för skred och erosion. Identifiering av kritiska områ-den är en förutsättning för att kunna agera i tid och förebygga skador och olyckor. Stora delar av Blekinge är i huvudsak täckt av morän som vanligtvis är relativt stabilt, och här förekommer därför endast måttliga risker för ras och skred. Enligt en översikt-lig bedömning av SGI (Fallsvik et al.,

(33)

2007) kan dock riskerna öka i länet vid ett förändrat klimat. I Blekinge är erosionsris-ken störst längs kusterna och utmed de större vattendragen.

I sydöstra Sverige förutspås en minskad nederbördsmängd under sommarhalvåret och därmed torrare förhållanden. Om ett intensivt regn faller över en intorkad jor-dyta blir ytvattenavrinningen stor och de eroderande krafterna på jordpartiklarna stora vilket leder till ökad erosion. Ökade risker för erosion, ras och skred ger också ökade risker för föroreningsspridning i

markförorenade områden, samt en ökad risk för läckage från industrianläggningar. Det finns förutsättningar för naturolyckor (skred, erosion och översvämningar) på flera platser i länet vid dagens förhållanden och i ökad utsträckning vid klimatföränd-ringar. Bebyggelse och samhällsviktig verksamhet beläget i områden med förut-sättningar för naturolyckor har samman-ställts på kartor för olika delar av länet samt för hela länet (Länsstyrelsens rapport 2012:7). Härav framgår att sårbara områ-den är främst lokaliserade till tätorter vid kuster och längs vattendrag.

(34)

Åtgärder - Bebyggelse & Byggander

Övergripande målsättning:

Bebyggelsen fungerar väl även under framtida klimatförhållanden, tryggad för större naturolyckor och tillhörande risker med spridning av föroreningar.

12. Utarbeta riktlinjer för principer för byggnation i låglänta områden.

Genomförande

I samverkan med länets kommuner tar länsstyrelsen fram riktlinjer för principer för byggnation i låglänta områden. Läns-styrelsen kommer att utgå ifrån dessa principer i sin bedömning av lämplighet för olika typer av byggnationer och i sin granskning av kommunala översiktsplaner och detaljplaner.

Effekt

Åtgärden syftar till att utveckla samhället på ett hållbart och resurseffektivt sätt och att se till att man inte bygger in sig i förut-sägbara problem som är svåra och kost-samma att lösa.

Länsstyrelsen

13. Uppdatera den regionala klimat-sårbarhetsanalysen för ras och skred, erosion och översvämning.

Genomförande

– riskområden för översvämning och erosion (nya underlag: extrema

vattenstånd i Blekinge år 2050 och 2100 enligt SMHI:s rapport 2014, samt MSB:s översiktliga översvämningskarteringar för Mörrumsån och Skräbeån med hänsyn till framtida klimat påbörjade 2014)

– risker relaterade till olika samhälls- aspekter som exempelvis påverkan på

Högre temperatur

infrastruktur, bebyggelse, dricksvatten försörjning, risker för förorenings- spridning (se rapport 2012:7) – översyn av urvalet av förorenade områden i klimatsårbarhetsanalysen

Effekt

Härigenom ges en samlad uppdaterad bild över vilka områden i länet som är i risk-zonen för översvämningar samt ras, skred- och erosion med hänsyn till ett förändrat klimat. Det ger ett bra underlag till kom-munerna i deras samhällsplanering och vid nyexploatering av områden.

Länsstyrelsen

14. Gör översyn av riskklassning av föro-renade områden där klimateffekter be-aktas.

Genomförande

– Analysera vilka förorenade områden som är lokaliserade i områden med förut-sättning för översvämning, ras och skred eller erosion i framtida klimat. Utred om det finns anledning att förändra riskklass-ning med utgångspunkt från ökade sprid-ningsrisker i framtida klimat.

Effekt

Genom att kunskapen ökar om vilka föro-renade områden som är i riskzonen för översvämning, ras och skred och erosion blir det möjligt att vidta riskreducerande åtgärder för att minska risken för förore-ningsspridning.

(35)

Länsstyrelsen

15. Identifiera områden i tätorter som riskerar översvämning vid högvatten och intensiva skyfall.

Genomförande

– Kartlägg riskområden för översvämning vid högt havsvattenstånd idag och i framtida klimat (hänsyn till stigande havsnivåer). Underlag: SMHI’s rapport (in prep) samt uppdatering av regional sårbarhetsanalys enligt handlingsplanens åtgärd 13.

– Kartlägg lågpunkter som utgör riskom- råden för översvämning vid skyfall i framtida klimat.

– kartlägg riskområden för översvämning vid framtida högvattenstånd i havet i kombination med högvattenflöde i vattendrag (främst rörande Lyckebyån, Mieån, Mörumsån och Ronnebyån).

Effekt

Kartläggningen ger underlag för planering och genomförande av åtgärder för att han-tera översvämningssituationer. Åtgärder handlar främst om dagvattenhantering, höjning av mark eller annat översväm-ningsskydd för känsliga funktioner.

Kommuner

16. Förfina den regionala klimatsårbar-hetsanalysen på kommunal nivå.

Genomförande

– utveckla och detaljgranska identifierade riskområden från den regionala klimat- sårbarhetsanalysen (ex C-

anläggningarnas lokalisering) och utvärdera behov av skyddsåtgärder, rangordna riskområden efter

åtgärdsbehov

– kartlägg riskområden för översvämning vid framtida högvattenstånd i havet i kombination med högvattenflöde i

vattendrag (främst rörande Lyckebyån, Mieån, Mörumsån och Ronnebyån). – Denna åtgärd kan kopplas till åtgärd 3 i handlingsplanen: beakta klimat-

förändringar i risk- och sårbarhets- analyser.

Effekt

Analysen ger en bild över vilka områden i kommunen som är i riskzonen för över-svämningar samt skred och erosion med hänsyn till ett förändrat klimat. Det ger ett bra underlag till kommunen för planering av skydds- och anpassningsåtgärder, samt för nyexploatering av områden.

(36)

Kommunikationer -

VÄG & JÄRNVÄG – EL, IT & TELE

Utmaningar och

möjligheter

Vägar och järnvägar

Konsekvenserna för vägnäten av klimatförändringar kommer att bli betydande. Den ökande nederbörden, ökade flöden och havsnivåhöjning innebär ökad risk för översvämningar, bort-spolning av vägar och vägbankar, skadade broar samt ökade risker för skred och erosion. En ökad temperatur innebär att skador förskjuts från tjälerelaterade till värme- och vattenbelast-ningsrelaterade samt minskade underhållskostnader för betongbroar. Väghållningen kommer att påverkas påtagligt.

Påfrestningar och sårbarhet

Ökad årsmedelnederbörd och mer fre-kvent återkommande kraftiga skyfall ökar risken för vägskador och påverkar vägens bärighet. Ökade vattenflöden pga. mer skyfall och stigande havsnivå ger större risk för översvämningar, vägerosion ras-och skred med bortspolade vägar ras-och på-verkan på vägtrummor som följd. Karls-krona, med bara en infart till centrum och förbindelsen mellan Ronneby centrum och hamnområdet är några av de områden som är i riskzonen för översvämning pga. sti-gande havsnivå om inga riskreducerande åtgärder vidtas.

I länet finns flera viktiga infrastrukturan-läggningar som har stor betydelse för hela sydöstra Sverige, t.ex. E22, kustbanan (järnvägen Karlskrona-Kristianstad), kust till kust-banan (järnvägen Karlskrona-Göteborg), flygplatsen i Kallinge, och hamnarna i Karlshamn och Karlskrona med internationella transporter.

Sträckor för vägar och järnvägar som kan påverkas av översvämningar vid framtida-högvattennivå i havet respektive vid över-svämning vid beräknat högsta flöde i vat-tendragen finns sammanställt i en GIS-

analys och redovisas i Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys- naturolyckor, Läns-styrelsens rapport 2012:7. Med en ökad temperatur ökar risken för värmeböljors påverkan på vägar. Järnvägen riskerar drabbas av ökade problem med solkurvor på rälsen vid hög temperatur. Det kommer behöva ställas nya krav på drift och under-håll i och med ett förändrat klimat.

Positiva effekter

Ett varmare klimat minskar förekomsten av snö och isbeläggning på vägar vilket påverkar trafiksäkerheten positivt och ger minskat behov av vinterväghållning. Minskad tjälbildning och minskat antal nollgenomgångar ger minskad risk för vägskador med mindre kostnader för vägunderhåll. Behovet av vägsaltning och användningen av dubbdäck minskar vilket ger mindre slitage på vägbanan. Ett var-mare klimat ger möjlighet till vägarbete under en längre del av året.

(37)

Energiförsörjning och telekommu-nikationer

Vindkraftproduktionen bedöms kunna öka något i hela landet. Till skillnad från övriga Sverige väntas inte vat-tenkraften i sydöstra Götaland gynnas av klimatförändringarna. En ökad stormfällning på grund av förändrat skogtillstånd och minskad tjäle kom-mer säkerligen fortsatt att påverka elnäten negativt, trots den omfattande markförläggning av kablar som nu pågår. De ökade riskerna för storm-fällning väntas påverka även

luftled-ningar och master som används för telekommunikationer. Även om utvecklingen går mot ra-diolösningar och nedgrävning av kablar så kommer luftledningar att finnas kvar under ett antal år. De elektroniska kommunikationerna är dessutom kraftigt elberoende vilket innebär att störningar i elnätet kommer sannolikt fortsatt att drabba de elektroniska kommunikation-erna.

El, IT och tele

Efter stormen Gudrun år 2005 gjordes det stora insatser för att minska elförsörjning-ens sårbarhet inför stormar genom att byta ut luftledningar mot markledningar. Detta är ett exempel på hur klimatet kan påverka elnätet. I och med ett förändrat klimat kommer el, it och teledistributionen ställas inför fler utmaningar. En av dem är skyfall och högvattens påverkan på ledningsnätets el- och telekablar, transformatorstationer och kopplingscentraler. Det är viktigt att peka ut var de största riskpunkterna i Blek-inge finns för ledningsbrott pga. över-svämning och/eller skred och att öka be-redskapen förledningsbrott. Idag har Sve-rige systemet Styrel för att styra elförsörj-ning vid elbrist så de viktigaste funktioner-na i samhället kan upprätthållas. Det är även viktigt att se över reservlösningar för elförsörjning av samhället och enskilda medborgare. Inom krisberedskap har Sve-rige har infört Rakel, ett nationellt kom-munikationssystem för samverkan och ledning mellan organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa.

Rakelsystemet är ett mycket tillförlitligt system med en infrastruktur som är byggd för att klara hårda väderförhållanden.

En positiv effekt av klimatförändringarna är ett minskat uppvärmningsbehov. För landet som helhet beräknas de totala kost-nadsbesparingarna vara i storleksordningen 600-700 miljarder kr fram till år 2100 (SOU, 2007:60). Å andra sidan kommer kylbehovet att öka under sommarmånader-na. Hur stora kostander det innebär för Blekinge är oklart.

(38)

Åtgärder - Kommunikationer

Säkra och robusta kommunikationer i ett

förändrat klimat

Högre temperatur

Åtgärder bör i första hand prioriteras som minskar riskerna för skred och bortspolning av

vägar och vägbankar. Klimatförändringar bör ingå som en förutsättning. Områden med befa-rade ökade flöden bör ges högst prioritet.

17. Genomföra riskinventering av vägnä-tens sårbarhet för översvämningar skred och erosion.

– Identifiera vägnätets riskpunkter för översvämning, skred och erosion. – Sammanställ vilket flöde vägnätets broar är dimensionerade för, identifiera risker utifrån beräknat vattenflöde i för-ändrat klimat.

För att kunna säkra sårbara vägsträckor behöver först de största riskområdena i vägnätet pekas ut. Därefter bör de största riskområdena i vägnätet, med vägar, broar och vägtrummor åtgärdas. Länsstyrelsen bidrar med GIS-underlag från översiktlig Klimatsårbarhetsanalys för skred, erosion och översvämning i Blekinge (uppdateras enligt åtgärd 13).

För detta arbete kan rapporten

Riskinven-tering vid väg med hjälp av nationell höjdmodell och andra databaser (MSB

och Nationell plattform för arbete med naturolyckor .) användas. (Åtgärden bör kopplas till åtgärd HB 10 i ”Ett hållbart Blekinge”: kartläggning av vägar där

far-ligt gods transporteras.) Åtgärd X under bebyggelse och infrastruktur, identifiering av områden som riskerar översvämning på grund av skyfall, kan kopplas till detta arbete.

Effekt

Härigenom uppnås ett säkrare vägnät som är mindre sårbart inför naturolyckor. Ris-ken för olyckor minskar och stora kostna-der i framtiden orsakade av naturolyckor undviks. Det bidrar till ett förbättrat skydd för människors liv, hälsa och egendom.

Kommuner och enskilda väghållare för ”sina” vägar med stöd av länsstyrelsen.

(39)

18. Ta hänsyn till ett förändrat klimat i vägsamråd och granskningar av vägpla-ner, detaljplaner och tillhörande miljö-konsekvensbeskrivning.

Genomförande

Trafikverket, regionförbundet, länsstyrel-sen och kommuner tar hänsyn till klimat-förändringar i planering, samråd och granskning av vägnätet i Blekinge.

Effekt

När det redan i planeringen och gransk-ningen av vägnätet tas hänsyn till förvän-tade effekter av klimatförändringarna ger det en bra förutsättning för ett hållbart vägnät i ett föränderligt klimat.

Trafikverket, regionförbundet, länsstyrel-sen och kommuner.

19. Identifiera och säkra transformatorer och andra nyckelpunkter i elsystemet som riskerar översvämning.

Genomförande

Kartlägg transformatorer som ligger i risk-område för översvämning vid

högvatten eller skyfall.

Effekt

Genom att kartlägga vilka transformatorer som ligger i ett riskområde för översväm-ning blir det tydligt vilka som behöver skyddsåtgärder.

(40)

Jord- & Skogsbruk & Naturmiljö

Utmaningar &

Möjligheter

Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak med klimatförändringarna.

En längre växtsäsong innebär ökade förutsättningar för en förlängd betes- och odlingssäsong och för nya grödor. Samtidigt gynnas sjukdomar, skadegörare och ogräs medan både bevatt-nings-och dräneringsbehovet förväntas öka. Gödslingsbehovet ökar för att kunna tillvarata en förlängd odlingssäsong. Det finns stor risk för ökad miljöpåvekan genom ökat läckage av växtnäring och bekämpningsmedel.

Jordbruk

Översvämning av mark och nä-ringsläckage

Det förändrade nederbördsmönstret med ökad nederbörd på vintern och mindre men intensivare perioder av regn under sommaren riskerar att leda till ökad över-svämning av jordbruksmark. Strandnära åkermark och betesmark riskerar att för-svinna på grund av havsnivåhöjningen. Vid de kraftiga skyfallen som förväntas att bli mer frekventa riskerar jordbruks-marken att urlakas på näringsämnen. En ökad markfuktighet under höst och vår kan ge svårighet att utnyttja en förlängd växtsäsong. Dagens markavvattningsan-läggningar är i regel gamla och ofta un-derdimensionerade. En lång period med lågt intresse för jordbrukets vattenanlägg-ningar har lett till att det idag råder brist på kunskap och kompetens för renovering av markavvattningsanläggningar. Åtgär-der för att optimera skördar och tillvarata en förlängd växtsäsong i form av ökad gödsling, dränering och bevattning riske-rar att öka näringsläckaget.

Skadegörare och sjukdomar

Ett varmare klimat gynnar förekomsten av befintliga och nya skadegörare och sjuk-domar inom både växtodling och anima-lieproduktion. Risken för fler

skadedjursangrepp är stor. En ökad an-vändning av bekämpningsmedel i kombi-nation med ökad nederbörd leder till ökat läckage av pesticider till miljön.

Nya förutsättningar för växlighet

Ett mildare klimat och en förlängd växtsä-song förändrar förutsättningarna för jord-bruket. En av utmaningarna är hålla sig uppdaterad och bevaka förändringarna och anpassa jordbruket därefter. Torrare som-rar kan innebära en övergång till andra grödor som majs. Förekomsten av ogräs bedöms gynnas av klimatförändringarna.

Ökat bevattningsbehov sommartid

Under sommaren kommer bevattningsbe-hovet att öka på grund av ett torrare klimat med större antal varma dygn (dygnsmedel-temperatur > +20 grader) och minskad mängd nederbörd. En stor utmaning är att kunna tillgodose det ökade bevattningsbe-hovet sommartid samtidigt som tillgången på vatten kommer att vara som mest kri-tisk. Konkurrensen om vattenresurserna

(41)

ökar i framtiden, särskilt i sydöstra Sve-rige. Ett ökat vattenbehov sommartid kommer att ställa högre krav på att hus-hålla med vattnet, ta hand om våra vatten-täkter och eventuellt etablera nya, särskilt eftersom grundvattennivån riskerar att bli lägre i Blekinge under sommar och höst.

Möjligheter

En längre växtsäsong innebär ökade förut-sättningar för en förlängd betes- och od-lingssäsong, men bara så länge det ökade bevattningsbehovet tillgodoses. De posi-tiva och negaposi-tiva effekterna bedöms i stort ta ut varandra. Avkastningen väntas öka på grund av högre koldioxidhalter samt för-bättrad möjlighet att odla höstsådda grödor som majs. Genom att jordbruket på sydli-agre breddgrader drabbas mer av klimat-förändringar än i Sverige kan detta ge en konkurrensfördel.

Skogsbruk

Konsekvenserna kommer att bli betydande för den svenska skogen och skogsbruket. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av ska-dor från främst insekter, svampar och stormar samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Genom att träd har lång livslängd är det viktigt att ta hän-syn till klimatförändringarna vid föryng-ring genom val av trädslag.

Skador på skog

Ett varmare och fuktigare klimat kommer att sätta skogsbruket inför nya utmaningar. Kombinationen av blötare vintrar och torr-rare somrar leder till ökad stress för sko-gen. Ett varmare klimat gynnar förekoms-ten av skadeinsekter, parasiter, svampar och spridning av sjukdomar som angriper träden. Det handlar bland annat om rotröta, granbarkborre och snytbagge, de skadein-sekter som idag ger de mest kostsamma skadorna. Det finns även en risk för nya varianter av skadeinsekter och att man tar till panikåtgärder vid nya angrepp som vi

inte har erfarenhet av. Skogen kan ev. drabbas hårdare av frostskador pga. en kortare vinter och därmed tidigare skott-skjutning på våren. Kraftigare skyfall och ökad avrinning riskerar att öka

nä-ringsläckage och brunifiering av vattnet (ökad humushalt). Blötare vintrar kan eventuellt ge ökat dikningsbehov. Det varmare klimatet gynnar skogens tillväxts-takt, detta försämrar dock trädens kvalité och därmed deras motståndskraft att klara av stormar. Risken för stormskador kom-mer därmed att blir större. En minskad nederbörd under växtsäsongen riskerar att leda till långvarig torka med minskad skörd som följd och ökad risk för skogs-bränder.

Viltskador

I takt med en längre växt- och betessäsong ökar möjligheterna för en stigande viltpo-pulation. Därmed ökar även risken för mer betesskador av vilt inom skogsbruket.

Försvarde arbetsförhållanden

Minskad tjälbildning och blötare mark kommer att försvåra arbetsförhållandena i skogen, där t.ex. avverkning och utforsling av timmer försvåras. Risken för större markskador ökar när skogsmaskinerna behöver arbeta i blöta områden.

Med en förlängd växtsäsong ökar skogens tillväxttakt generellt, främst i norra och västra Sverige och i lägre grad i östra och södra delarna av landet. Det handlar om ökningar på i snitt 15-25 procent under perioden 2040-2070 jämfört med 1960-1990.

(42)

Naturmiljö & Biologisk

Mångfald

Landekosystemen i Sverige står inför stora förändringar och förlusten av biologisk mångfald kan komma att öka på grund av klimatförändringarna. Åtgärder för an-passning till ett förändrat klimat inom t.ex. jordbruket riskerar ge negativ påverkan på biologisk mångfald. De negativa effekterna kan dock begränsas genom stark miljöhän-syn vid utformningen av åtgärder. K limat-förändringarna innebär en stor påfrestning och ökat hot mot många av de ekosystem-tjänster som människan är beroende av.

Kunskap

Det finns ett stort behov av ökad kunskap om hur ekosystemen påverkas av ett för-ändrat klimat. Klimatförändringarna kan innebära komplexa fysikaliska och ke-miska förändringar för arter och ekosy-stem, effekter som i många fall är svårbe-dömda. Klimatförändringar representerar dessutom ett hot som behöver ses i band med andra miljöhot, men även sam-verkan mellan de befintliga hoten.

Ekosystemtjänster hotas

Under de senaste åren har betydelsen av jordens ekosystemtjänster för människans överlevnad och välmående uppmärksam-mats i flera sammanhang. Klimatföränd-ringarna innebär ett ökat hot mot många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av. Ekosystemtjänster beskrivs som tjäns-ter som kräver förvaltning; till exempel pollinerande insekter, skydd mot naturka-tastrofer som översvämningar och jord-skred, vattenrening via våtmarker eller musslor, naturlig skadedjursbekämpning, tillgång till grönytor för rekreation, vege-tationens reducering av partikelhalter och växthusgaser samt bildandet av bördig jord. På uppdrag av regeringen år 2013 har Naturvårdsverket utarbetat en plan en plan för att öka förståelsen av ekosystemens värden och hur de kan användas som be-slutsunderlag i samhället. Genom att besk-riva ekosystemtjänster i ekonomiska

ter-mer skapas goda förutsättningar att väga in värdet av ekosystemtjänster i beslutsfat-tandet. Genom att värna den biologiska mångfalden kan vi stärka ekosystemens tålighet mot de snabba klimatförändringar-na.

Klimatet förändras snabbt

I takt med ett varmare klimat ökar föränd-ringstakten i ekosystemens dynamik. För-utsättningarna ökar för att nya arter söderi-från etablerar sig i Blekinge och därmed också risken att nya arter konkurrerar ut befintliga. Klimatet förändras mycket snabbt i jämförelse med många arters för-måga att anpassa sig. Klimatstressade arter får en ökad sårbarhet och arter som ej har förmåga till förflyttning riskerar att för-svinna. Med ett varmare klimat ökar inva-siva arter medan redan hotade arter blir ännu mer utsatta. Sjukdomsalstrare och nya sjukdomar kommer också att öka med ett varmare klimat.

Igenväxning

Det finns en risk att det sker en ökad igen-växning på grund den ökade växtligheten som ett varmare klimat medför. Detta ris-kerar i sin tur att minska mångfalden av känsliga arter. Behovet av betesdjur för att kunna hålla markerna öppna kommer att öka.

Havsstrandängar

En stigande havsnivå sätter havsstrandäng-arna i ett tydligt utsatt läge genom att de kläms mellan havet och innanför liggande markanvändning. Om inga anpassningsåt-gärder vidtas riskerar de att försvinna in-klusive deras unika fauna och flora.