• No results found

Barns inflytande och delaktighet i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Barns inflytande och delaktighet i förskolan"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Barns inflytande och

delaktighet i förskolan

En kvalitativ studie om förskollärares syn på barns

inflytande och delaktighet i planerad undervisning

Författare: Tilda Johnsson & Josefine Österberg

Självständigt arbete i

(2)
(3)

Abstrakt

Denna studies syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Med utgångspunkt i syftet så bildades tre frågeställningar. Dessa tre frågeställningar omfattar hur förskollärare organiserar och bemöter barn för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning samt vad det finns för svårigheter med detta arbete. Studien är kvalitativ och fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts.

Värdepedagogiken har använts som utgångspunkt eftersom intentionen med studien är att genom Emilsons (2008) tre analysbegrepp, som har utgångspunkt i värdepedagogiken, få syn på vad som ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. De tre analysbegreppen är närmandet av barns perspektiv, emotionell närvaro och lekfullhet.

Resultatet visar att förskollärare organiserar verksamheten genom temavägg, att organisera barngruppen och personal samt i planeringen av undervisning för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Resultatet visade också att förskollärare bemöter barn genom att vara närvarande, ser till alla barns lika värde, skapa lustfylld undervisning samt låta barn rösta. Resultatet visar även att barns verbala förmåga, synliggörande av inflytande och delaktighet och barngruppens sammansättning är svårigheter som finns i att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning.

Nyckelord

Inflytande, delaktighet, planerad undervisning, förskollärares förhållningssätt, närmande av barnets perspektiv, emotionell närvaro och lekfullhet

Tack

Vi vill först och främst tacka vår handledare Karin Larsson som gett oss vägledande feedback under arbetets gång. Detta har underlättat och varit till stor hjälp för vårt självständiga arbete. Ett stort tack vill vi även rikta till de fyra förskollärare som ville ställa upp på intervju och som gjorde denna studie möjlig. Vi vill till sist också tacka oss själva för att vi har stöttat varandra i med- och motgång och arbetat hårt in i det sista.

Kalmar, januari, 2021

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

2 Syfte 2

2.1 Frågeställningar 2

3 Bakgrund 3

3.1 Definitioner av centrala begrepp 3

3.1.1 Definition av inflytande och delaktighet 3

3.1.2 Definition av värden 3

3.1.3 Definition av planerad undervisning 3

3.2 Tidigare forskning 4

3.2.1 Tidigare forskning om barns inflytande och delaktighet i förskolan 4

3.2.2 Tidigare forskning om värden 7

3.2.3 Sammanfattning 7

4 Teoretisk bakgrund 8

4.1 Värdepedagogik 8

4.2 Teoretiska analysbegrepp 8

4.2.1 Närmande av barnets perspektiv 8

4.2.2 Emotionell närvaro 8

4.2.3 Lekfullhet 9

5 Metod 10

5.1 Intervju som metod 10

5.2 Urval 10

5.3 Genomförande 10

5.4 Analys 10

5.5 Etiska ställningstaganden 11

6 Resultat och analys 12

6.1 Hur förskollärare organiserar verksamheten för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. 12

6.1.1 Temavägg 12

6.1.2 Planering av undervisning 12

6.1.3 Organisering av barngruppen 13

6.1.4 Organisering av personal 14

6.1.5 Sammanfattning 14

6.2 Hur förskollärare bemöter barn för att ge dem möjlighet till inflytande

och delaktighet i planerad undervisning 14

6.2.1 Närvarande pedagog 14

6.2.2 Alla barns lika värde 16

6.2.3 Lustfylld undervisning 16

6.2.4 Röstning 17

6.2.5 Sammanfattning 17

6.3 Svårigheter med att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i

planerad undervisning 17

6.3.1 Barns verbala förmåga 17

(5)

6.3.3 Barngruppen 18 6.3.4 Sammanfattning 18 6.4 Slutsats 18 7 Diskussion 20 7.1 Metoddiskussion 20 7.2 Resultatdiskussion 20

7.2.1 Begreppen inflytande och delaktighet 20

7.2.2 Förskollärares förhållningssätt påverkar barns inflytande och

delaktighet 21

7.2.3 Alla barns lika värde 22

7.2.4 Pedagogiska implikationer och förslag till fortsatt forskning 23

8 Referenslista 25

Bilagor

Bilaga 1 - Samtyckesblankett Bilaga 2 - Intervjufrågor

(6)

1 Inledning

Barns inflytande och delaktighet har en egen rubrik i senaste läroplanen för förskolan (Skolverket 2018), där skrivs det fram att barnens intressen och behov ska ligga till grund för planering av utbildningen. Barnkonventionen har nyligen blivit lag (Regeringskansliet 2020) och där beskrivs barns rätt till att uttrycka sig i frågor som gäller barnet själv och barns rätt till yttrandefrihet. Detta kan betyda att förskolan ställs inför nya krav på barns inflytande och delaktighet. Det kan också innebära att det krävs att förskollärare reflekterar kring sitt sätt att arbeta med barns inflytande och delaktighet. Med denna studie vill vi belysa förskollärares syn på hur de ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet i den planerade undervisningen. Denna studie har fokus på planerad undervisning eftersom undervisning har blivit ett stort begrepp i förskolans läroplan (Skolverket 2018). Det kan ses som viktigt att som förskollärare reflektera över hur de bemöter barn i förskolan eftersom det visar sig i tidigare forskning (Emilson 2008; Arnér 2006; Emilson & Folkesson 2006; Bae 2009; Sandberg & Eriksson; Lindberg 2018 samt Ree & Emilson 2019) att förskollärares förhållningssätt är avgörande för barns möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Denna studie kan ses som betydelsefull eftersom den kan bidra med kunskap kring förskollärares syn på barns möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning vilket kan leda till bättre förutsättningar för barn att få mer inflytande i förskolan.

(7)

2 Syfte

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring förskollärares syn på hur de ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning.

2.1 Frågeställningar

• Hur organiserar förskollärare verksamheten för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning?

• Hur bemöter förskollärare barn för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning?

• Vad finns det för svårigheter i att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning?

(8)

3 Bakgrund

I bakgrunden kommer först definitioner av centrala begrepp att förklaras, sedan kommer tidigare forskning med olika studier om barns inflytande och delaktighet redovisas.

3.1 Definitioner av centrala begrepp

3.1.1 Definition av inflytande och delaktighet

Studiens definition av inflytande och delaktighet är relevant att ha med sig i arbetet för att ha en förståelse om vad som menas när begreppen används. Definition av inflytande och delaktighet har sin utgångspunkt i tidigare forskning (se rubrik 3.2). Med stöd av Arnér (2006) och Emilson (2007) definieras inflytande som barns möjlighet till initiativ och demokrati samt att ge barn utrymme att utveckla egna sätt för att få inflytande över sin tillvaro. Med stöd av Emilson och Folkesson (2006), Sandberg och Eriksson (2010) samt Bae (2009) handlar delaktighet om att barn ska få möjlighet att vara inkluderade i sin livssituation samt känna sig accepterade. Det som framkommer som gemensamt i inflytande och delaktighet är att det handlar om demokrati och att vara en del i gemenskapen.

3.1.2 Definition av värden

Studiens definition av värden har utgångspunkt i Halstead & Taylors (2000) definition. De beskriver värden som något som kan guida mänskligt beteende. Dessa värden ligger till grund för om ett handlande eller beteende är önskvärt eller inte.

3.1.3 Definition av planerad undervisning

Begreppet undervisning är ett omfångsrikt begrepp, därför valdes planerad undervisning som utgångspunkt i syftet. Under följande punkt presenteras olika definitioner av begreppet undervisning samt studiens definition av planerad undervisning.

3.1.3.1 Undervisning

Hildén (2018) beskriver att det finns många olika synsätt på undervisning i förskolan samt att den kan utformas på flera sätt. Sheridan och Williams (2018) belyser att undervisning i förskolan kan ske när som helst och hur som helst, den kan vara planerad eller spontan. Det som är viktigt för undervisning är att den ska vara allsidig, saklig och vila på vetenskaplig grund (Skolverket 2017).

Skolverkets definition av undervisning:

“Med undervisning avses sådana målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. För att en aktivitet ska klassas som undervisning måste en förskollärare ha det övergripande ansvaret för det som ska göras.” (Skolverket 2017 s.11)

Med denna definition menar Skolverket (2017) att undervisning är en målstyrd process som syftar till att skapa lärande. Det måste vara under styrning av förskollärare för att få kallas undervisning. Pramling Samuelsson och Sheridan (2016)

(9)

beskriver undervisning som att vuxna avsiktligt försöker påverka barn till att göra eller uppfatta ett särskilt innehåll. Doveborg, Pramling och Pramling-Samuelsson (2013) skriver att det finns två faktorer som är utmärkande för undervisning. Å ena sidan beskrivs det som att det utvecklar en viss förändring hos en person. Å andra sidan beskrivs det som att stanna kvar vid uppgiften och situationen tills lärande har uppstått. Utifrån denna beskrivning av vad undervisning innebär så handlar det om två parter, den som undervisar och den som undervisas. Den som undervisar måste anpassa undervisningen till den andra parten som undervisas. Det vill säga att den som undervisar har ansvaret för att vara lyhörd på signaler hos den som undervisas och vara flexibel i undervisningen för att kunna svara på dessa signaler (a.a).

3.1.3.2 Planerad undervisning

I denna studie riktas intresset mot den planerade undervisningen. Som tidigare nämnts är undervisning en målstyrd process (Skolverket 2017) som delvis innefattar planerad undervisning. Det handlar om aktiviteter där barnens intresse riktas mot något specifikt med styrning av förskollärare. Det kan till exempel vara en planerad lärmiljö som är utformad utifrån förbestämda mål där lärare är medforskare tillsammans med barnen (Hildén 2018). Med utgångspunkt i ovan nämnda definitioner av undervisning och planerad undervisning samt att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet så definieras planerad undervisning som aktiviteter som lärare planerar i ett lärande syfte. Det är utifrån denna definition av planerad undervisning studien ska undersöka hur förskollärare ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet utifrån dessa planerade situationer, det vill säga planerad undervisning.

3.2 Tidigare forskning

I kapitlet tidigare forskning kommer först studier om barns inflytande och delaktighet i förskolan att presenteras. Sedan kommer tidigare forskning om värden utifrån Emilson (2008). Till sist kommer en kort sammanfattning av den tidigare forskningen.

3.2.1 Tidigare forskning om barns inflytande och delaktighet i förskolan

Emilson (2007) beskriver inflytande ur två perspektiv. Hon beskriver delvis inflytande som en mänsklig rättighet. Det vill säga att begreppet inflytande har ett värde i sig själv och ses inte endast i relation till barns lärande. Detta innebär också att det är något som äger rum här och nu. Inflytande är även något som ligger under lärares ansvar för att öppna upp för demokrati enligt Emilson (a.a). Med detta menas att när man talar om barns inflytande i förskolan så talar man också ofta om demokrati i samband med det. Emilsons (2007) resultat visar att barns inflytande påverkas av hur lärare förhåller sig gentemot barnen i samling. Samling är en daglig rutin och en gruppsituation där alla barn samlas. Innehållet i dessa situationer leds ofta av pedagoger och är utformad av förskollärare. Det framkommer att det finns fyra viktiga aspekter för barns inflytande, det första är att göra egna val, det andra är att ta initiativ, det tredje är lärares attityder och det fjärde är lärares regler. Dessa aspekter är beroende av lärarkontroll enligt Emilsons studie (a.a). Lärares förhållningssätt delas in i två olika lärarkontroller, stark lärarkontroll och svag lärarkontroll. Emilson (2007) menar att svag lärarkontroll ger barn större möjlighet till inflytande och delaktighet,

(10)

stark lärarkontroll hämmar barns möjligheter till inflytande och delaktighet. Slutsatsen i Emilsons (a.a) studie är att inflytande är beroende av lärares förhållningssätt. Det visar också att barns inflytande ofta är begränsat på grund av lärares attityder men även regler och makt kan begränsa barns möjlighet till inflytande. I likhet med Emilson intresserar sig Arnérs studie (2006) för både barn och vuxna när det handlar om barns möjlighet till inflytande. Inflytande beskrivs som att ge barn utrymme och röst vilket är beroende av förskollärares förhållningssätt. Det tas också upp att det handlar om barns initiativ att utveckla och konstruera egna verktyg för att skapa inflytande. Arnér (a.a) tar även upp demokrati i frågan om barns inflytande och hänvisar till John Dewey, en amerikansk filosof, psykolog och pedagog som menar att demokrati delvis handlar om att varje människa ska ha en röst samt kunna göra sig hörd. Arnérs studie (a.a)) undersöker barns inflytande ur pedagogers perspektiv. Författaren menar att genom att ta tillvara på barns initiativ så kan pedagogers förhållningsätt utvecklas och förändras. Författaren vill ta reda på hur pedagoger beskriver och synliggör barns egna initiativ till inflytande i förskolan. Ett av resultaten visar att när pedagoger har ett öppet sinne vad gäller barns initiativ så ger det möjlighet att utveckla den aktivitet och det samspel som de har inlett. Författaren beskriver att samspel och bemötande kan ses utifrån ett relationellt perspektiv. Ännu ett resultat visar att om lärare och barn gemensamt kommer fram till regler på förskolan istället för att lärare själva gör bestämmelser kring vad de tror kommer skapa konflikter ger det barn större möjlighet till inflytande i förskolan. Även detta resultat visar på ett relationellt perspektiv. En slutsats är att det många gånger är de vuxna som står i vägen för barns inflytande.

Enligt Emilson och Folkesson (2006) handlar delaktighet om medverkan, att vara inkluderad, få delta och accepteras i samhället och i den situation man befinner sig i. De tar stöd i Basil Bernsteins teoretiska utgångspunkt, han var en brittisk professor i pedagogisk sociologi. Denna teori säger att demokrati stärks av utbildning, att delaktighet är ett praktiskt begrepp och att delaktighet innebär rätt att delta i situationer där ordningen konstrueras, bibehålls och kan ändras av en själv. I denna studie undersöktes barns delaktighet i undervisningsaktiviteter där barnen möttes av olika lärarkontroller. I likhet med Emilson (2007) visar denna studie att vid stark lärarkontroll finns det en risk att hämma barns delaktighet. Vid svag lärarkontroll visas däremot att barns delaktighet på egna kriterium gynnas. Det vill säga att det visar sig även i denna studie att barns delaktighet är beroende av hur lärare väljer att skapa meningsfulla situationer för barnen. Bae (2009) beskriver begreppet barns delaktighet som en fråga om individens valmöjligheter och valmönster. Hon menar att deltagande är möjligheten att uttrycka sig i vardagliga sammanhang. Hon tar även upp FN:s barnkonvention artikel 12 i sin definition av delaktighet, som beskriver barns rättigheter att uttrycka sig och bli hörd i frågor som gäller barnet själv. Bae (a.a) hävdar att det finns fyra viktiga faktorer för att barn ska få möjlighet till delaktighet med fokus på rätten till yttrandefrihet. Dessa faktorer riktar sig till lärares förhållningssätt. Första faktorn är att följa upp barns initiativ, andra faktorn är emotionell lyhördhet och uttryckande, tredje faktorn är att ha en lekfull attityd och den fjärde faktorn är att kunna byta perspektiv och försöka sätta sig in i barnets perspektiv. Bae (a.a) beskriver barns delaktighet genom att kategorisera det som rymliga och smala mönster. Med smala mönster beskriver Bae att det finns mycket kontroll hos läraren, till exempel genom att ställa slutna frågor, tillrättavisa barnen

(11)

och betona att regler ska följas. I situationer med smala mönster ges barnen lite möjlighet till att ta initiativ samt uttrycka sina tankar och känslor. Däremot i situationer med rymliga mönster ges barnen större utrymme att uttrycka känslor, tankar och handlingar. Lärarens förhållningssätt är här mer deltagande och lekfullt tillsammans med barnen. En slutsats utifrån Baes (a.a) studie är att vid smala mönster inom förskolepedagogiken finns det risk att barnens rätt till deltagande utesluts. Delaktighet definieras enligt Sandberg och Eriksson (2008) som individuellt deltagande i livssituationer. De menar vidare att i pedagogisk och psykologisk forskning beskrivs deltagande som engagemang och motivation. De tar även upp begreppet värdefulla deltagare och menar att detta kan uppnås om förskolepedagogerna lyckas närma sig ett barns perspektiv och får barnen att känna sig som deltagare i verksamheten. Sandberg och Eriksson (2010) har gjort en studie om förskollärares syn på barns delaktighet i förskolan där de fokuserar på omständigheter och förhållanden som förskolepersonalen ser som avgörande för att främja barns deltagande i förskolan. Resultatet visar att personalen i studien ansåg att känsla av tillhörighet och sammanhang, självkänsla, förmåga att påverka samt kommunikativ förmåga är viktigt för att barn ska få möjlighet till delaktighet. Personalen ansåg också att en trygg vardagsmiljö samt utförandet av aktiviteter är viktiga aspekter i barns möjligheter till inflytande och delaktighet.

Ree och Emilson (2019) beskriver delaktighet i förskolan och undersöker kommunikationen mellan förskollärare och barn. Deras studie tittar på olika kommunikationsmönster och hur det påverkar barnens möjlighet till delaktighet. Resultatet visar på tre kommunikationsmönster. Det första kommunikationsmönstret är: kontrollerande kommunikation ger begränsad delaktighet. Detta innebär att kommunikationen mellan barn och förskollärare är ensidig där förskolläraren bestämmer vad som ska kommuniceras och hur det ska kommuniceras. Genom att ställa stängda frågor har förskolläraren kontroll över kommunikationen då svaren kan förutses. Förskolläraren kontrollerar även barnets handlingar och initiativ till kommunikation. Det andra kommunikationsmönstret är: stöttande kommunikation ger passiv delaktighet vilket innebär att en förskollärare bekräftar barnens individuella uttalanden och ställer frågor till barnet som är stöttande och guidande. Precis som i det kontrollerande kommunikationsmönstret är frågorna stängda. Dock är skillnaden att i stöttande kommunikation försöker förskolläraren guida barnet i rätt riktning genom att bekräfta, upprepa och svara på varje barns initiativ till kommunikation. Trots att svaren är bekräftande och stöttande så innebär det andra kommunikationsmönstret att barnets kommunikation endast besvaras av förskolläraren. Detta gör att barnet inte får möjlighet att skapa en egen förståelse i gemenskap med andra. Det tredje kommunikationsmönstret är: samverkande kommunikation ger ömsesidig delaktighet. Detta innebär att det är en dialog mellan barnen och förskolläraren där förskolläraren och barnen talar med varandra och reflekterar tillsammans kring öppna frågor. Utmärkande för denna typ av kommunikationsmönster är delat fokus och gemensam uppmärksamhet. Förskolläraren försöker närma sig barnens perspektiv genom att ta vara på barnens åsikter, idéer och lösningar. I detta kommunikationsmönster är det lika mycket barnen som förskolläraren som kontrollerar vad och hur något kommuniceras. Det ges även utrymme för barnens initiativ, uttalanden, idéer, lösningar samt utrymme för att lyssna

(12)

och svara på andra. Detta innebär att förskollärares förhållningssätt och hur de bemöter barnen är avgörande för barns delaktighet.

Ännu en studie om barns inflytande och delaktighet är Lindbergs (2018) licentiatuppsats. För att underlätta och möjliggöra för barns inflytande och delaktighet menar författaren att pedagogers handlingar och förhållningsätt behöver vara inbjudande och inkluderande samt öppna för barns initiativ och delaktighet. Lindberg beskriver även inflytande som något som oftast sker individuellt. Det finns få tillfällen där hela gruppen har inflytande och detta kan enligt Lindberg (2018) vara exempelvis vid röstning. Trots att det är gruppens resultat som har betydelse så är det ändå individuellt eftersom alla har en egen röst. Detta innebär att inflytande i regel är individuellt.

3.2.2 Tidigare forskning om värden

Emilson (2008) har i sin avhandling forskat om fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Syftet med författarens avhandling är att få syn på hur och vilka värden som kommuniceras och vad som visar sig vara önskvärt i kommunikationshandlingarna. I denna avhandling använder sig Emilson (a.a) av tre artiklar. En av artiklarna som Emilson (a.a) sammanfattar är av Emilson och Johanson och den handlar om värden. Den studien handlar om vilka värden som framstår som eftersträvansvärda i förskolefostran och hur dessa värden förmedlas i interaktionen mellan lärare och barn. Resultatet visade på tre värdeområden, disciplinerande värden, omsorgetiska värden och demokratiska värden. Emilson (2016) beskriver att omsorgsetiska och disciplinerande värden är värden som förpliktigar, det betyder att barnen förväntas att handla på ett visst sätt. Lever inte barnen upp till dessa förväntningar så får detta vissa följder. De demokratiska värdena är däremot värden som erbjuds till barnen, det vill säga det är inget måste för barnen. Inom de tre värdeområdena benämner Emilson även värdeord som tillhör varje kategori. De värdeord som finns inom disciplinerande värdena är lyda, vara självständig och prestera. De värdeord som finns inom omsorgsetiska värdena är inte skada andra, förstå och känna med andra, hjälpa andra och komma överens med andra. De värdeord som finns inom de demokratiska värdena är delta i gemenskapen, utöva inflytande och förhandla.

3.2.3 Sammanfattning

Den tidigare forskningen kring inflytande och delaktighet beskriver inflytande som att få röst och utrymme. Det beskrivs också att det är ett begrepp som öppnar upp för demokrati. Delaktighet beskrivs i tidigare forskning som att få vara inkluderad och deltagande i samhället och livssituationer. Demokrati är enligt tidigare forskning ett begrepp som binder samman inflytande och delaktighet. Den gemensamma nämnaren i tidigare forskning är att lärares förhållningssätt har stor påverkan och betydelse för barns möjligheter till inflytande och delaktighet.

(13)

4 Teoretisk bakgrund

Här presenteras först värdepedagogiken för att sedan beskriva studiens analysbegrepp som grundar sig i det värdepedagogiska forskningsfältet.

4.1 Värdepedagogik

Värdepedagogiken är ett pedagogiskt forskningsfält det vill säga inte en pedagogik i sig utan snarare en forskningsinriktning. Emilson (2016) hävdar att när man forskar om värden så fokuserar man på fostran och den moraliska påverkan. Det är själva arbetet med värden som är syftet i denna pedagogik. Det finns två viktiga frågor enligt Emilson (a.a) som ställs inom denna pedagogik, den första är vilka värden som bör uttryckas och användas hos barnen och det andra är hur detta bör gå till. Davidsson (2018) beskriver att värdepedagogiken handlar om de värden som barn ges möjlighet att förvärva och utveckla en förståelse för genom pedagogers bemötande. De tre analysbegrepp som kommer användas i studiens analysarbete grundar sig i det värdepedagogiska forskningsfältet.

4.2 Teoretiska analysbegrepp

Utifrån tidigare forskning har det visat sig att barns inflytande och delaktighet är beroende av förskollärares förhållningssätt (Emilson 2007; Emilson & Folkesson 2006; Bae 2009; Sandberg och Eriksson 2010; Arnér 2006; Lindberg 2018; Ree & Emilson 2019). Därför kommer denna studie analyseras utifrån Emilsons (2008) avhandling med utgångspunkt i de tre begrepp; närmande av barns perspektiv, emotionell närvaro och lekfullhet. Dessa tre begrepp är empiriskt grundade i tidigare forskning och framkommer som gemensamma nämnare när författaren talar om kommunikationshandlingar mellan barn och vuxna. Dessa tre begrepp används i analysen för att redogöra för förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Detta för att få syn på hur förskollärare organiserar verksamheten och bemöter barn för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning samt vilka svårigheter som finns. Nedan definieras analysbegreppen.

4.2.1 Närmande av barnets perspektiv

Barns inflytande och delaktighet är beroende av förskollärares intresse för att närma sig barns perspektiv (Emilson 2008). Barns perspektiv innebär enligt Emilson (2008) att fånga barnets egna synsätt eller kultur för att förstå deras intentioner och tankar på deras sätt. Genom att närma sig ett barns perspektiv kan man få syn på barns sätt att förstå och erfara världen. Detta kan medföra att barnen känner sig sedda, hörda, respekterade och delaktiga. Närmande av barns perspektiv kan skapa ett sammanhang för barnen som de genom tidigare upplevelser kan relatera till.

4.2.2 Emotionell närvaro

Emotionell närvaro grundar sig i barns perspektiv förklarar Emilson (2008). Författaren menar att när man försöker närma sig ett barns perspektiv så försöker man också vara mottaglig för barnens känslor och intentioner. Författaren beskriver emotionell närvaro vidare som att de vuxna speglar barnens känslor och är lyhörda och anpassar sitt sätt att vara utifrån barnen.

(14)

4.2.3 Lekfullhet

Lekfullhet är ännu ett begrepp som är viktigt i kommunikationshandlingar mellan barn och vuxna. Med lekfullhet menar Emilson (2008) att ha roligt och att det ska var lustfyllt. Lekfullhet är något som Emilson beskriver som grundläggande i relationen mellan vuxna och barn och kan skapa gemensamma upplevelser och en delad verklighet vilket skapar en likvärdighet och jämnare maktstruktur mellan barn och vuxna. Författaren hävdar att det ofta sker runt ett objekt som alla i situationen eller sammanhanget kan relatera till det vill säga inte till en individ eller relation.

(15)

5 Metod

I följande avsnitt redovisas de metodval och det urval som gjorts. Här presenteras även hur genomförandet gått till och hur insamlade data har analyserats. Något som också förklaras här är de etiska ställningstaganden som tagits i aktning i studien.

5.1 Intervju som metod

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka förskollärares syn på hur de ger barn inflytande och delaktighet i förskolans planerade undervisning. Med hänsyn till detta valdes intervju som metod med stöd av Denscombe (2018). Författaren hävdar att intervju är en bra metod när studien vill förstå intervjupersonens uppfattningar mer ingående vilket är i likhet med denna studies syfte. Semistrukturerade intervjuer valdes som intervjumetod vilket enligt Denscombe (2018) innebär att intervjupersonerna på ett öppet och fritt sätt berättar om ämnet. Vid intervjuerna användes förbestämda frågor på ett flexibelt sätt där ordningsföljden inte var bestämd. Följdfrågor användes och ställdes på ett öppet sätt vid intervjuerna för att förskollärarnas svar skulle utvecklas och blir så utförliga som möjligt.

5.2 Urval

Förskollärare har huvudansvar för ledning och styrning av undervisning i förskolan (Lpfö 2018), därför var det relevant att välja förskollärare som intervjupersoner. Fyra förskollärare från olika förskolor som ligger i olika områdenmedverkade i studien. Förskollärarna som var kända sedan tidigare har varierande yrkeserfarenheter och yrkesbakgrund. Eftersom förskollärarna var kända sedan tidigare så gjordes ett bekvämlighetsurval med stöd av Denscombe (2018). Dessa förskollärare valdes för att skapa reliabilitet i studien.

5.3 Genomförande

En vecka innan intervjun kontaktades varje förskollärare via mail och tillfrågades om de ville medverka i en intervju, samtliga svarade att de kunde och ville. Samtyckesblanketten (se bilaga 1) skickades via mail till förskollärarna dagen innan. Förskollärarna tillfrågades även då om det var okej att spela in ljud och en zoomlänk skickades samtidigt då alla intervjuer utfördes via Zoom förutom en som skedde via telefon. Från början var tanken att intervjuerna skulle äga rum på respektive förskolan, men på grund av Covid -19 så valdes digital intervju. Efter intervjun transkriberades den inspelade ljudfilen till text.

5.4 Analys

Vid kategorisering av intervjusvaren så användes innehållsanalys med stöd av Denscombe (2018), det vill säga för att kunna bryta ner empirin så formulerades kategorier. Utifrån förskollärarnas intervjusvar bildades tre huvudkategorier som också bildade studiens forskningsfrågor, hur förskollärare organiserar verksamheten för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning, hur förskollärare bemöter barn för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning samt svårigheter med att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. I analysen användes Emilsons (2008) tre analysbegrepp för att få syn på om barn har möjlighet till inflytande och delaktighet i

(16)

planerad undervisning. Den första är närmande av barnets perspektiv, den andra är emotionell närvaro och den tredje är lekfullhet.

5.5 Etiska ställningstaganden

Studien utgår från intervjuer och därför läggs fokus på förskollärarnas trygghet och säkerhet. Av den anledningen tillämpas Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer, vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt

nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att informera förskollärarna i studien

om hur- och i vilket syfte informationen som de lämnar används. Det innebär även att informera om att deltagandet är frivilligt och att det kan avbrytas när som helst om så önskas (Vetenskapsrådet, 2017). Samtyckeskravet avhandlar förskollärarnas bestämmanderätt över sin medverkan vilket innebär att forskaren ska få samtycke från förskollärarna i studien (a.a). Konfidentialitetskravet innebär att förskollärarna i studien ska få information om att uppgifterna som lämnats kommer att hanteras med varsamhet och att inga obehöriga kan ta del av uppgifterna (a.a). Nyttjandekravet handlar om att den information som samlas in endast får användas i forskningssyfte (a.a).

Samtliga av dessa delar har förskollärarna i studien fått information om genom en samtyckesblankett (se bilaga 1) som godkänns med en underteckning och en muntlig förklaring innan intervjun.

(17)

6 Resultat och analys

Under 6.1 redovisas empirin utifrån studiens första frågeställning som lyder: 1. Hur

organiserar förskollärare verksamheten för att ge barn möjlighet för inflytande och delaktighet i planerad undervisning? Under rubrik 6.2 redovisas andra

frågeställningen som lyder: Hur bemöter förskollärare barn för att ge dem möjlighet

till inflytande och delaktighet i planerad undervisning? Under rubrik 6.3 redovisas

tredje frågeställningen som lyder: Svårigheter med att ge barn möjlighet till

inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Resultatdelen har även

analyserats utifrån Emilsons (2008) analysbegrepp som är närmande av barns

perspektiv, emotionell närvaro och lekfullhet. Resultatet knyts sedan ihop genom en

sammanfattande analys och rundas av med en avslutande reflektion.

6.1 Hur förskollärare organiserar verksamheten för att ge barn

möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning.

Här presenteras studiens första forskningsfråga.

6.1.1 Temavägg

Ett citat beskriver hur en förskollärare organiserar verksamheten och ger barn möjlighet till delaktighet genom en temavägg där barnen och deras göranden synliggörs i verksamheten.

“...barnet som berättat får jobba vidare och välja bilder som de får sätta upp då på temaväggen, som handlar om vad de jobbat med, de får vara med hela processen från att laminera till att sätta upp, är det något barnet sagt så skriver vi upp det, just för att det ska bli delaktiga och va med på vad det handlar om genom temaväggen”

Genom en temavägg försöker förskolläraren närma sig barnens perspektiv eftersom syftet är att få syn på barnens egna intentioner och tankar samt för att ge dem möjlighet till delaktighet i den planerade undervisningen. Genom temaväggen kan det tänkas att barnen kan prata om sina egna göranden på förskolan vilket också ger dem möjlighet till delaktighet i planerad undervisning.

6.1.2 Planering av undervisning

I kommande citat beskriver förskolläraren att planerad undervisning kan ta utgångspunkt i den spontana undervisningen vilket handlar om hur man organiserar den planerade undervisningen för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet.

“Det finns den undervisning som är spontan, som sker i nuet tillsammans med barnen, jag känner att det är viktigt att man är med och lyssnande och nyfiken pedagog som fångar upp. Till exempel genom mig och barn eller mellan barn där man fångar upp undervisningssituationer. Där igenom kan det även bli en planerad undervisning då jag kanske har märkt ett visst intresse hos barnen.”

Här beskriver förskolläraren hur den spontana undervisningen i verksamheten kan bli en utgångspunkt i den planerade undervisningen. Hur man kan utgå från barns intressen och skapa undervisningsmöjligheter vilket möjliggör barns inflytande i

(18)

planerad undervisning. I den spontana undervisningen kan förskollärare fånga upp något som visar sig vara ett intresse hos barnen som sedan kan tas med in i nästa planerade undervisning. Att vara en nyfiken och lyssnande pedagog för att fånga barnens intresse kan kopplas till närmande av barnets perspektiv. Följande citat beskriver att förskolläraren ser det som viktigt att ha ett mål och syfte i organiseringen av den planerade undervisningen.

“Viktigt att ha en planerad tanke med sin undervisning, att man har ett mål och syfte, men man måste vara så flexibel så att man kan ändra sitt tankesätt om barnen kommer med andra önskemål”

Det förskolläraren beskriver här kan kopplas till emotionell närvaro eftersom förskolläraren anpassar sitt förhållningsätt i den planerad undervisningen utifrån barnens önskemål för att ge möjlighet till inflytande. Detta citat kan även kopplas till andra forskningsfrågan som handlar om förskollärare bemötande (se 6.2.3).

6.1.3 Organisering av barngruppen

En utmaning och något som flera förskollärare beskriver som värdefullt är storleken på barngruppen i den planerade undervisningen. Kommande citat beskriver hur förskolläraren är lyhörd för barnens känslor genom att dela in barnen i mindre grupper för att öka deras möjlighet till delaktighet. Detta innebär att förskolläraren anpassar och organiserar undervisningen utifrån barnen.

“Värdefullt är att jag som pedagog kan se alla barn/.../Det är en fördel när man delar dem i mindre grupper, att man ser alla och kan stötta, att man uppmärksammar dem och de känner att de blir sedda och känner att de inte sitter här bara för att fröknarna har bestämt det utan man är här och gör detta för att de vill veta mer. Att vi ser alla barn och de känner att vi ger de stöttning och uppskattning som de behöver.”

Enligt förskolläraren får alla barn möjlighet att känna sig hörda, sedda och viktiga. Det kan också tolkas som om förskolläraren tar upp sitt eget förhållningsätt som viktigt i arbetet med barns delaktighet då det beskrivs som viktigt att se alla barn och bekräfta dem. Detta kan kopplas till emotionell närvaro eftersom det handlar om att anpassa sitt eget förhållningssätt utifrån barnens känslor. Ännu ett citat som tar upp barngruppens storlek lyder:

“Det svåra ibland kan ju vara att få med alla och att alla får utrymme

till inflytande när man har lite fler.”

Utifrån denna svårighet kan det utläsas att förskollärarna tycker det är svårt att ge alla barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning med stora barngrupper. Detta kan kopplas till emotionell närvaro eftersom det handlar om att möjliggöra inflytande och delaktighet för barnens behov genom att anpassa barngruppens storlek i den planerade undervisningen. Barns olika åldrar är också något som resultatet visar är en aspekt i hur förskollärare organiserar verksamheten för att möjliggöra inflytande och delaktighet.

(19)

“...svårt att ha barn i olika åldrar. bland är det svårt att få alla barn delaktiga och då får man ju titta tillbaka på sig själv, vad är det vi erbjuder, är det något vi ska tillföra.”

Citatet handlar om barngruppen och svårigheten i att ge alla barn med blandade åldrar samma möjligheter till delaktighet. Utifrån emotionell närvaro kan detta tolkas som att förskolläraren menar att barns olikheter inte ska vara avgörande för barns möjligheter till delaktighet. Genom att förskolläraren uttrycker “vad är det vi erbjuder, är det något vi ska tillföra” så syns ambitionen att vilja ändra sitt eget förhållningssätt för att ge barn möjlighet till delaktighet i planerad undervisningen.

6.1.4 Organisering av personal

Citatet nedan visar att förskollärare anpassar och organiserar planerad undervisning för att kunna stötta och hjälpa alla barn.

“Vi försöker ofta vara två stycken i den planerade undervisningen för att kunna stötta alla och hjälpa dem. Annars är det lätt att man tappar deras intressen och då är det svårt att fånga de igen.”

Detta citat tolkas som att förskollärarens intresse ligger i att stötta alla barn genom att ha flera pedagoger i den planerade undervisningen. Förskolläraren menar att genom att vara flera pedagoger ökar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet i den planerade undervisningen. Detta kan kopplas till närmande av barnets perspektiv eftersom genom att vara flera pedagoger så kan man lättare förstå barnens intentioner och tankar. Det kan också kopplas till emotionell närvaro eftersom förskollärarna är lyhörda och har viljan att anpassa sitt förhållningssätt utifrån barnen.

6.1.5 Sammanfattning

Utifrån första kategorin och forskningsfrågan visar resultatet att förskollärare organiserar verksamheten genom temavägg, dela in barn i mindre grupper, planering av undervisning och organisering av personal. För att få syn på att barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning analyserades empirin utifrån Emilson (2008) tre analysbegrepp. I denna kategori syns två av Emilsons (a.a) analysbegrepp. Förskollärarna närmar sig barns perspektiv i organisering av personal, temavägg och planering av undervisning. Förskollärarna har emotionell

närvaro i planering av undervisning och organisering av barngrupp.

6.2 Hur förskollärare bemöter barn för att ge dem möjlighet till

inflytande och delaktighet i planerad undervisning

Här presenteras studien andra forskningsfråga.

6.2.1 Närvarande pedagog

Att vara närvarande pedagog är något som visar sig vara viktigt i bemötandet mellan barn och pedagoger. För att vara närvarande krävs det att förskolläraren är lyhörd och flexibel därför innefattas dessa begrepp under detta tema.

“Jag tänker att vi i förskolan har en väldigt viktig roll i att vara närvarade pedagoger till de barnen vi har hand om”

(20)

Förskollärarens förhållningssätt kan här tolkas som att det är viktigt att vara emotionellt närvarande. Förskolläraren anpassar sin roll utifrån barnen vilket ger barnen större möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning.

6.2.1.1 Lyhördhet

De tv citaten nedan beskriver att förskollärare bemöter barn genom lyhördhet för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet.

“Annars tycker jag det handlar om att vara lyhörd för deras tankar och intressen. Även om jag planerar en undervisning har jag ett syfte och tanke men det är inte säkert att alla tänker som jag utan det kan ta flera olika vägar till målet”

“Det är alltid värdefullt att lyssna på vad barn säger eller om de inte kan säga, läsa av vad de vill. Det är viktigt att de känner sig delaktiga i sin dag.”

Genom att förskollärarna är lyhörda för barnens tankar och intressen så syns det att de försöker närma sig ett barns perspektiv i den planerade undervisningen.

“Vi utgår från det som barnen tycker är intressant och sen får de alltid lov att säga vad de tycker eller göra det på sitt sätt. Oftast så har vi kanske till exempel olika skapande aktiviteter, men det är inget tvång att nu ska vi göra detta, utan vi frågar några barn i taget om de vill göra detta och vill de vänta med det så väntar vi med det.”

I detta citat beskrivs vikten av att låta barn ha en egen vilja och vara lyhörd för det i den planerade undervisningen samt att ta tillvara barnens tankar och intressen vid utformningen av undervisningen. Detta kan bidra till barns inflytande och delaktighet eftersom förskolläraren försöker närma sig ett barns perspektiv genom att försöka förstå barnens tankar och intentioner. Att vara lyhörd och nyfiken på vad barnen säger är något som alla förskollärare tar upp.

“Jag känner att det är viktigt att man är med och lyssnande och nyfiken pedagog som fångar upp.”

När förskolläraren beskriver att det är viktigt att man är lyssnande och nyfiken pedagog så kan inflytande och delaktighet möjliggöras genom emotionell närvaro det vill säga genom att vara öppen för barnens intentioner.

6.2.1.2 Flexibel

Flera förskollärare benämner vikten av att vara flexibel i bemötandet av barnen i planerad undervisning för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet.

“Samtidigt som det du planerar är viktigt att genomföra är det även viktigt att du är flexibel i det. Det ska ju inte vara så att man bara genomför en planerad undervisning och sen att det inte går utan att man är flexibel runt det man har planerat.”

(21)

“Viktigt att ha en planerad tanke med sin undervisning, att man har ett mål och syfte, men man måste vara så flexibel så att man kan ändra sitt tankesätt om barnen kommer med andra önskemål”

Citaten ovan syftar på att vara flexibel med den planerade undervisningen för att få barnen intresserade av och delaktiga i undervisningen vilket kan tolkas som om förskolläraren är emotionellt närvarande eftersom läraren anpassar sitt sätt att vara utifrån barnen. I det andra citatet beskrivs det som viktigt att ha ett mål och syfte med den planerade undervisning vilket handlar om organisering av verksamheten. Förskolläraren nämner även att det är viktigt att vara flexibel i undervisningen vilket också handlar om hur man bemöter barnen som förskollärare.

6.2.2 Alla barns lika värde

Alla barns lika värde är ett tema som flera förskollärare tar upp som värdefullt i bemötandet av barn i den planerade undervisningen.

“Viktigt att inte glömma de här barnen som kanske inte är lika delaktiga som vissa andra barn kan vara. Uppmärksamma de lite extra för att även få med dem”

“...barn behöver väldigt olika och kan vara med på väldigt många olika sätt och det jobbar vi väldigt mycket med och är öppna med det”

Här beskriver förskollärarna att oavsett barns vilja eller möjlighet till att delta är det förskollärarens uppgift att inkludera alla och se till att alla barn får möjlighet till delaktighet. Förskollärarna förmedlar här emotionell närvaro genom att anpassa sitt sätt att vara utifrån barnen. Det följande citatet uttrycker att det är viktigt att anpassa undervisningen utifrån alla barn och deras olika behov.

“...är de delaktiga, även om jag planerat undervisningen, så blir det ju mer inspirerande för barnen i det vi gör. Förhoppningsvis kanske det leder vidare till nästa undervisning och att få med de på tåget då är värdefullt.”

I detta citat beskrivs barns delaktighet i planerad undervisning som viktigt eftersom det blir mer inspirerande för dem samt att det kan leda vidare till nästa undervisning. Detta citat kan kopplas till lekfullhet eftersom det förskolläraren beskriver handlar om att skapa gemensamma upplevelser tillsammans med barnen för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet.

6.2.3 Lustfylld undervisning

Planerad undervisningen beskrivs av en förskollärare som att den ska vara rolig och utmanande för barnen.

“Sen det här att det ska vara roligt, det är a och o. Samtidigt som det ska vara en utmaning för dem på lagom nivå. Samt prova på och testa, att få möjligheten.”

Detta citat kan kopplas till lekfullhet utifrån att förskolläraren beskriver att den planerade undervisningen ska vara rolig för att barnen ska vilja delta.

(22)

6.2.4 Röstning

Följande citat beskriver barnens delaktighet i beslutsfattande.

“Vi har till exempel pratat om att vi ska ha en sorts röstning, Det är något som vi aldrig gjort innan. Där ska de få rösta mellan två olika saker som vi ska jobba vidare med sen då”

Det beskrivs här att förskolläraren ger barnen möjlighet att välja vad de vill jobba vidare med vilket kan kopplas till närmande av barns perspektiv eftersom de vill förstå barnens tankar kring vad som ska komma näst i planerad undervisning. Detta kan medföra att barnen känner sig sedda, hörda, respekterade och delaktiga i denna process.

6.2.5 Sammanfattning

Utifrån andra kategorin och forskningsfrågan visar resultatet att förskollärare ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet genom att vara närvarande pedagog, se till alla barns lika värde, skapa lustfylld undervisning samt genom röstning. För att få syn på att barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning analyserades empirin utifrån Emilsons (2008) tre analysbegrepp. I denna kategori syns alla tre analysbegrepp. Förskollärarna närmar sig barns perspektiv genom att vara närvarande pedagog, se till alla barns lika värde samt genom att låta barnen rösta. Förskollärarna har emotionell närvaro genom att vara närvarande pedagog. Till skillnad från förra kategorin har förskollärarna lekfullhet i bemötandet av barn vilket syns genom att undervisningen är lustfylld och de ser till alla barns lika värde.

6.3 Svårigheter med att ge barn möjlighet till inflytande och

delaktighet i planerad undervisning

Här presenteras tredje forskningsfrågan.

6.3.1 Barns verbala förmåga

I kommande citat beskrivs det att inflytande och delaktighet är beroende av barns språkliga utveckling.

“Det är också skillnad på vilket område du arbetar i. Arbetar du i ett område där barnen har en stor språklig utveckling som har väldigt mycket möjlighet att leda något framåt med språket. Vi har ju väldigt många barn som behöver styrd verksamhet. De flesta har en väldigt svag svenska och har inte den diskussionsmöjligheten som de har på andra förskolor där man kan ha en diskussion kring ett tema till exempel. Har man en diskussion kring ett tema kan ju barnen hjälpa att leda diskussionen framåt. Den diskussionen har inte vi i vårt område”

Citatet beskriver att det kan finnas skillnader i hur man ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet beroende på vilket område man arbetar i. Förskolläraren i detta citat arbetar i ett mångkulturellt område där hon menar att tydlighet och rutiner är viktigt för att barn och pedagoger ska förstå varandra. Hon menar vidare att det kan hindra barns inflytande och delaktighet i förskolan. Detta kan tolkas som att vissa barn behöver mer styrning och ges därför mindre möjlighet till inflytande och

(23)

delaktighet i verksamheten. Det kan också tolkas som att barns inflytande och delaktighet får stå tillbaka för tydlighet och rutin som enligt förskolläraren går i första hand. I detta citat syns kan ingen koppling till de tre analysbegreppen göras.

6.3.2 Synliggöra inflytande och delaktighet

En svårighet som tas upp är hur barnen har förståelse för att de har inflytande och delaktighet.

“Vi har diskuterat det här med att hur barn kan förstå eller veta att de har inflytande och att de är delaktiga, det tycker vi är spännande och ibland lite svårt. T.ex om vi säger efter vi har läst, nu har du ett val här det är ett inflytande som de har, en delaktighet men hur de kan känna att de verkligen får välja själva och är delaktiga”

Det beskrivs här att det är en svårighet att synliggöra för barnen att de har inflytande och delaktighet. I detta citat kan ingen koppling till de tre analysbegreppen göras eftersom det handlar här istället om att förskolläraren vill skapa medvetenhet hos barnen kring deras inflytande och delaktighet i planerad undervisning.

6.3.3 Barngruppen

Andra svårigheter som visar sig utifrån resultatet är barns olika åldrar samt stora barngrupper.

“...svårt att ha barn i olika åldrar. Ibland är det svårt att få alla barn delaktiga och då får man ju titta tillbaka på sig själv, vad är det vi erbjuder, är det något vi ska tillföra.

“Det svåra ibland kan ju vara att få med alla och att alla får utrymme till inflytande när man har lite fler.

I dessa citat beskriver förskollärarna svårigheter som kan kopplas till närmande av

barns perspektiv eftersom de anpassar barngruppen för att göra alla barn delaktiga

samt ge alla barn möjlighet till inflytande.

6.3.4 Sammanfattning

Utifrån tredje kategorin och forskningsfråga visar att barns språk, synliggöra inflytande och delaktighet samt barngruppen är aspekter som upplevs vara svårt i arbetet med barns inflytande och delaktighet. För att få syn på om barn får möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning trots dessa svårigheter så analyserades detta utifrån Emilsons (2008) tre analysbegrepp. I de första två temana, barns språk och synliggöra inflytande och delaktighet, kunde ingen koppling göras. Detta innebär att utifrån dessa två teman finns begränsad möjlighet till inflytande och delaktighet i den planerade undervisningen. I det tredje temat, barngruppen, kan vi se en koppling till att närma sig barns perspektiv vilket kan visa på att möjlighet finns för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning.

6.4 Slutsats

Slutsatsen av första forskningsfrågan utifrån denna studies empiri är att förskollärarna beskriver att de ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet genom en temavägg,

(24)

planering av undervisning, organisering av barngrupp och organisering av personal. Slutsatsen av andra forskningsfrågan är att förskollärarna beskriver att de ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet genom att vara närvarande pedagog som innefattar att vara flexibel och lyhörd, att se till alla barns lika värde, att undervisningen är lustfylld och låta barn rösta. Slutsatsen av tredje forskningsfrågan är att förskollärarna beskriver svårigheter som barns språk, synliggöra inflytande och delaktighet samt barngruppens sammansättning. Dessa svårigheter kan både ge barn möjlighet och inte ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet.

(25)

7 Diskussion

I detta kapitel kommer resultatet att diskuteras med stöd av tidigare forskning och annan litteratur för att stärka vissa argument. Resultatet kommer också att diskuteras i relation till studiens syfte. Först kommer metoddiskussionen, där diskuteras hur studien hade kunnat göras annorlunda och vad det skulle kunnat ge för konsekvenser. Sedan kommer resultatdiskussionen där begreppen inflytande och delaktighet diskuteras. Vidare diskuteras förskollärares förhållningssätt och dess påverkan för barns inflytande och delaktighet samt de värden som förskollärarna uttrycker som värdefulla.

7.1 Metoddiskussion

Under arbetets gång har det uppkommit en del funderingar kring val av genomförande av intervjuerna. En fundering som finns är om svaren hade blivit annorlunda eller tydligare om förskollärarna hade fått definiera begreppen inflytande och delaktighet i början av intervjun. Hade det då blivit tydligare för förskollärarna att det är två skilda begrepp och då svarat annorlunda och vilka konsekvenser hade det kunnat få? Det finns möjlighet att svaren hade blivit mer utförliga, men då hade de också inneburit andra risker. En risk med att låta förskollärarna definiera begreppen skulle kunna vara att det blir för mycket fokus på definiering av begreppen vilket inte är syftet med studien. Ännu en risk med att låta förskollärarna definiera begreppen är att det blir som ett test för dem. Det vill säga att det blir som en kontroll och jämförelse av förskollärarnas svar, vilket inte heller är syftet med studien. Det kan också diskuteras etiskt, hur förskollärarna då hade upplevt intervjun. Det finns risk för att de eventuellt skulle ha känt sig kontrollerade och lite ställda mot väggen.

Genomförandet av intervjuerna skedde via zoom och en via telefon, detta på grund av Covid-19. En svårighet som upplevdes med digital intervju var kroppsspråket. Vi som intervjuare ville inte påverka förskollärarnas svar men samtidigt ge någon form av bekräftelse och där har kroppsspråket en viktig roll. En tanke som väcktes är om vi varit i samma rum som förskollärarna hade resultatet blivit annorlunda då? Det hade eventuellt kunnat innebära att deras svar varit utförligare om vi varit på plats och kunnat ge respons via kroppsspråket. Till exempel en nick eller en anteckning kan ge förskolläraren bekräftelse på att det hen säger är värdefullt och intressant. Det finns möjlighet att resultatet kunde bli mer utförligt om intervjun skedde i verkligheten utan digitala verktyg.

7.2 Resultatdiskussion

7.2.1 Begreppen inflytande och delaktighet

Ett ord som benämns tillsammans med orden inflytande och delaktighet i samtliga artiklar som ingår i studien är demokrati. I resultatet uttrycktes aldrig begreppet demokrati av förskollärarna, däremot kan deras uttalanden tolkas som att inflytande och delaktighet handlar om demokrati. Detta skulle kunna innebära att demokrati är den gemensamma nämnaren mellan inflytande och delaktighet. Demokrati innebär folkvälde (NE 2020) och det kan tänkas att inflytande ger folkvälde i form av att folket får bestämma kring sig själva och sitt liv. Genom att folket får bestämma så blir de också delaktiga. Demokrati kan alltså ses som ett begrepp som innefattar både

(26)

inflytande och delaktighet och det kan vara en anledning till att begreppen blandas ihop. Detta kan ses i likhet med denna studie, de flesta förskollärarna nämner inflytande och delaktighet som ett och samma begrepp.

Genom samtliga intervjuer visar resultatet att förskollärarna ser inflytande och delaktighet som ungefär samma sak trots att intervjufrågorna formulerades så att begreppen delades upp. Tre av fyra förskollärare skilde inte på begreppen. Detta ser vi också i den tidigare forskningen där Bae (2009) beskriver delaktighet på ungefär samma sätt som Emilson (2007) beskriver inflytande. Bae (2009) beskriver delaktighet som en fråga om individens valmöjligheter och valmönster och Emilson (2007) beskriver inflytande som att ta egna initiativ och göra egna val. Kan det vara en svårighet att inte skilja på begreppen? Vad kan en svårighet i så fall vara? Det skulle kunna göra att fokus ligger på det ena begreppet men inte det andra. Alltså att de får inflytande men inte så mycket delaktighet eller tvärt om. Det kan alltså finnas en möjlighet att det ena begreppet tappar i betydelse. Ett exempel kan vara om en förskola arbetar med att göra barnen delaktiga i aktiviteter på förskolan så skulle vissa barns inflytande kunna komma i kläm då barnen som inte vill delta drivs på till att vara med ändå. Det kan å andra sidan ses som att om barn får det ena så ger det större möjlighet till det andra i och med att begreppen hänger nära samman. Ett exempel skulle kunna vara att en förskola arbetar med att ge barnen inflytande i sin egen dag på förskolan. När barnen får inflytande i sin dag och väljer vad de själva vill göra så kan det tänkas att engagemanget för deras deltagande bli större och kan göra att det underlättar arbetet med barns delaktighet. Med detta i tankarna dyker frågan upp om det är viktigt att kunna skilja på begreppen? Det hade kunnat vara en intressant fråga att forska vidare om.

7.2.2 Förskollärares förhållningssätt påverkar barns inflytande och delaktighet

Förskollärares förhållningssätt är avgörande för barns inflytande och delaktighet utifrån tidigare forskning (Emilson 2007; Emilson & Folkesson 2006; Bae 2009; Sandberg & Eriksson 2010; Arnér 2006; Lindberg 2018; Ree & Emilson 2019). Emilson (2007) beskriver till exempel att barns inflytande ofta kan begränsas på grund av förskollärares attityder och att barns inflytande är avgörande beroende på hur vuxna bemöter och samtalar med barn. Detta är även något som visat sig i denna studie. Förskollärarna beskriver att det är förskollärares förhållningssätt som är avgörande för barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning.

En tanke som väcks under studien är om det finns möjlighet att alltid se till barns inflytande och delaktighet samt om vi alltid ska göra det? Utifrån resultatet är denna fråga komplex. Resultatet visar att det finns svårigheter i arbetet med barns inflytande och delaktighet, i dessa svårigheter finns det aspekter som hämmar barns möjlighet till inflytande och delaktighet. Barns språk och synliggöra att barn har inflytande och delaktighet är aspekter som visade sig i resultatet kan hämma barns möjligheter till inflytande och delaktighet. Ett sätt att se på detta och som kan diskuteras är att resultatet visar på att förskollärares förhållningsätt är avgörande för barns inflytande och delaktighet. Det kan uppfattas i resultatet att det kan vara viktigt att gå tillbaka och reflektera kring sitt eget sätt att vara som förskollärare för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet. Detta tar stöd i Dahlberg, Moss och Pence (2014) som

(27)

beskriver att det är värdefullt att reflektera kring sig själv för att ha en medvetenhet kring hur man samtalar med barn och även för att samtalet inte ska styras med makt. Ser man vidare på resultatet och ser bortom alla möjligheter så finns det också hinder för barns inflytande och delaktighet. Utifrån denna studies resultat så finns det inte alltid möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Däremot så är det värdefullt att gå tillbaka till sig själv som förskollärare och granska sitt förhållningssätt istället för att “skylla” ifrån sig på barnen. Detta är något som också visar sig i resultatet när en förskollärare uttrycker att det handlar om att gå tillbaka till sig själv.

“...svårt att ha barn i olika åldrar. bland är det svårt att få alla barn delaktiga och då får man ju titta tillbaka på sig själv, vad är det vi erbjuder, är det något vi ska tillföra.”

Förskolläraren skyller inte ifrån sig på barnen utan beskriver att det är viktigt att man granskar sig själv och hur man organiserar undervisning. Har man med sig denna insikt i arbete med barns inflytande och delaktighet så har man kommit en bra bit på vägen. Detta är intressant och är ett förslag till vidare forskning. Hur kan man som förskollärare alltid se till barns inflytande och delaktighet samt bör barn ha inflytande och delaktighet i allt?

7.2.3 Alla barns lika värde

Ett tema som framkommer i studien är alla barns lika värde. Samtliga förskollärare tar upp vikten av att alla barn oavsett förutsättningar ska inkluderas och känna sig sedda och hörda. Detta kan ses som en viktig aspekt att ha med i diskussionen eftersom barnkonventionen nu är lag (Regeringskansliet 2020). Att barnkonventionen är lag innebär till exempel barns rätt att uttrycka sig i frågor som gäller barnet själv samt barns rätt till yttrandefrihet. Detta kan ses i likhet både med Emilsons (2007) och Arnérs (2006) definitioner av inflytande samt Baes (2009) definition av delaktighet. Det beskrivs att inflytande handlar om att låta barns röster blir hörda och att delaktighet handlar om individens val. Att förskollärarna beskriver vikten av allas barns rätt till inflytande kan ses som betydelsefullt för denna studie eftersom det innebär att förskolan följer lagen. Att se hur förskolan följer barnkonventionen som lag är ett förslag för fortsatt forskning. Det känns spännande och intressant eftersom barnkonventionen endast varit lag sedan 1 januari 2020 (Regeringskansliet 2020). Det hade också varit intressant att utforska hur förskolan arbetat utifrån denna lag det första året.

I studiens resultat visade det sig att barns språk är en svårighet i arbetet med barns inflytande och delaktighet vilket kan begränsa deras möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning.

“Det är också skillnad på vilket område du arbetar i. Arbetar du i ett område där barnen har en stor språklig utveckling som har väldigt mycket möjlighet att leda något framåt med språket. Vi har ju väldigt många barn som behöver styrd verksamhet. De flesta har en väldigt svag svenska och har inte den diskussionsmöjligheten som de har på andra förskolor där man kan ha en diskussion kring ett tema till exempel. Har

(28)

man en diskussion kring ett tema kan ju barnen hjälpa att leda diskussionen framåt. Den diskussionen har inte vi i vårt område”

Förskolläraren beskriver att barnen som hon arbetar med behöver en styrd verksamhet då många barn har svag svenska. Hon beskriver också att det påverkar samtal och diskussion tillsammans med barn. Detta kan tolkas som att det finns skillnader i hur man ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet. Frågor man kan ställa sig är då hur de ger barn med svag svenska möjlighet till inflytande och delaktighet? Ska barns språkkunskaper vara avgörande för barns rätt till inflytande och delaktighet? Utifrån barnkonventionen (2016) ska det inte vara en avgörande faktor då det står att alla barn har lika rätt till att uttrycka sig i frågor som gäller dem själva och att alla är lika värda. Detta innebär att oavsett barns språkkunskaper ska barn få möjlighet till inflytande och delaktighet. I likhet Sandberg och Erikssons (2008) resultat visar också på att personal i förskolan tycker det är viktigt med kommunikativ förmåga för att ge barn möjlighet till delaktighet. Med denna likhet kan det innebära att det behövs mer forskning kring hur man ger alla barn samma möjligheter till inflytande och delaktighet med fokus på barns språk.

7.2.4 Pedagogiska implikationer och förslag till fortsatt forskning

Studiens resultat visar på flera olika sätt hur förskollärare beskriver att de ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet samt svårigheter med detta arbete. Studiens resultat överensstämmer med vad tidigare forskning om barns inflytande och delaktighet har visat.

Det som skulle kunna utvecklas utifrån denna studie är svårigheten i att ge alla barn samma möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Det skulle till exempel kunna utvecklas med kollegiala samtal med diskussionsfrågor eller fortbildningar kring inflytande och delaktighet. Skolverket (2020) hävdar att kollegiala samtal kan bidra till utveckling av undervisning genom att personal delar med sig av erfarenheter och lärdomar till varandra och arbetar strukturerat med en strävan efter utveckling.

Tidigare i resultatdiskussionen (se 7.2.1) diskuterades det om det är viktigt att skilja på begreppen inflytande och delaktighet. Det hade kunnat vara en intressant fråga att forska vidare om för att få en bild av om det kan vara gynnande att se begreppen tillsammans eller om det kan vara hämmande. Denna studie handlar om hur man ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. En tanke som framkommit är hur man som förskollärare alltid kan se till barns inflytande och delaktighet samt om barn alltid ska eller bör ha inflytande och delaktighet i allt. Det är ännu ett spännande sätt att forska vidare kring barns inflytande och delaktighet. Barnkonvention (Regeringenkansliet 2020) har nyligen blivit lag togs upp tidigare i studien och även i resultatdiskussionen (se 7.2.3). Eftersom denna lag är så pass ny hade det varit intressant att se hur förskolan följer denna lag och är därför ännu är ett förslag för fortsatt forskning. Det hade också varit intressant att utforska hur förskolan arbetar utifrån denna lag. Denna studie fokuserar också på vad det finns för svårigheter med barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Det framkommer endast några få aspekter vad som kan hindra barns möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning och detta är något som kan forskas

(29)

vidare kring. Det kan tänkas vara viktigt att forska vidare kring vad som står i vägen för barns möjlighet till inflytande och delaktighet för att kunna arbeta utifrån det som kan hindra barns möjlighet till inflytande och delaktighet. Detta är något som Sandberg och Eriksson (2008) forskat kring men dock bara fokus på delaktighet, därför skulle det tänkas behövas forskas mer med fokus på barns inflytande.

References

Related documents

Samtliga respondenter uttrycker att det måste finnas förutsättningar för att alla barn ska ha möjlighet till delaktighet och inflytande, och de är överens om att det finns

This study aims to give a guideline to the reader in the process of decision making by comparing the runtime performance of the MERN (MongoDB, Express, React.js and Node.js) and MEVN

Figure 5.4: Input and output signals during a powder disturbance suppression test using a PI controller trimmed from a grey box model with a min-max fuzzy control implementation..

Andersson, doktorand, Lund; Mats Greiff, FD, universitetsadjunkt, Ystad; Kenneth Johansson, doktorand, Lund; Lennart Johansson, FD, Vaxjö; Ulla Rosen, FD, Lund; Kerstin

De ungdomar som det gått bra för och som vid uppföljningen var fria från cannabismissbruk, var de som vid inskrivningen haft ett mindre tungt missbruk och en

Man hade trott att det skulle bli motståndarna till medlemskap i EEC, som skulle bilda regering för att förhandla med Bryssel om ett handelsavtal.. Intresset

Av fil kand Anders Hallengren 67 Den trefaldiga förnekelsen.. Av laborator EgonJosefsson 74 Långtidsutredningen