• No results found

Styrelsens Ersättning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Styrelsens Ersättning "

Copied!
160
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Civilekonomprogrammet Examensarbete 30 hp 4FE03E Författare: Nina Öjhage Sara Ottosson Handledare: Sven-Olof Collin Examinator: Andreas Jansson Datum: 30 Maj 2012

Styrelsens Ersättning

Vilka faktorer ligger till grund för denna?

(2)

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Sven-Olof Collin för värdefull feedback under uppsatsen gång.

Vi vill även tacka våra respondenter som bidrog till att skapa en djupare förståelse för hur ersättningarna bestäms i realiteten.

Avslutningsvis vill vi rikta ett tack till våra kurskamrater som hjälpt oss framåt under studiens gång.

Tack till er alla!

Växjö den 30 maj 2012

_________________ _________________

Nina Öjhage Sara Ottosson

(3)

Sammanfattning

Examensarbete, civilekonomprogrammet Författare: Nina Öjhage och Sara Ottosson Handledare: Sven-Olof Collin

Examinator: Andreas Jansson

Titel: Styrelsens ersättning, vilka faktorer ligger till grund för denna?

Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersättningsnivåer och varför det finns skillnader på dem. Det är intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersättningsnivåerna för att få en förståelse kring varför nivåerna skiljer sig åt mellan bolagen. Det har gjorts många studier kring ersättning till ledande befattningshavare, men få när det gäller ersättning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersättningsnivåerna till styrelsen.

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar styrelsens ersättning i sin helhet vad gäller storlek och form bland bolagen på Stockholmsbörsen.

Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vår studie där vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersättning i den mån de finns och använt oss av teorier kring ersättning till ledande befattningshavare och applicerat dem på styrelsen. Utifrån teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tänkas påverka ersättningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes där data hämtades från bolagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat.

Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmärkte sig då de var signifikanta i alla våra modeller. Vi kan konstatera att det enligt våra modeller är de faktorer som kan härröras till bolagsstyrningsorganet styrelsen som har störst korrelation med ersättningsnivåerna. Utifrån studien kan konstateras att teorier från ersättning till ledande befattningshavare till viss del kan appliceras på ersättning till styrelser. Vi kan även dra slutsatsen att det främst är resursberoendeteorin som kan förklara ersättningsnivåerna. Våra resultat har lyft fram de faktorer som ligger till grund för ersättningen och genom att identifiera dessa kan det skapa en legitimitet för att ersättningsnivåerna ligger på den nivå de gör i bolagen.

(4)

Abstract

Master Thesis in Business Administration Author: Nina Öjhage and Sara Ottosson Supervisor: Sven-Olof Collin Examiner: Andreas Jansson

Title: Factors that form the basis for corporate board compensation

Background and problem: There is a continuously debate in media regarding the boards’ compensation and why there are differences between different boards. It is therefore of interest to study the underlying factors that explain the levels of compensation, in order to gain an understanding of the differences in compensation between corporations. Many studies have been conducted on executive compensation, but few when it comes to board compensation, which provides us with a motif to contribute to the research on the levels of the boards’ compensation.

Purpose: The purpose with this study is to identify the factors that affect total board compensation, in terms of size and shape, of companies listed on the Stockholm Stock Exchange.

Method: Especially prominent among the factors was the company’s size and percentage of international members, which were distinguishable due to their significance in all our models. According to our models, we can note that the factors traceable to the board of directors have the greatest correlation with the level of compensation. Based on our study, it can be noted that the theories of executive compensation, can to some extent, be applied to the compensation of the board. We also conclude that it is primarily the resource dependency theory that can explain the levels of compensation. Our results have highlighted factors that can be used to explain the compensation to the board, and by identifying them the result can create legitimacy for the levels of the board of directors’ compensation.

Conclusions: Especially prominent among the factors was the company’s size and percentage of international members, which were distinguishable due to their significance in all our models. According to our models, we can note that the factors traceable to the board of directors have the greatest correlation with the level of compensation. Based on our study, it can be noted that the theories of executive

(5)

compensation, can to some extent, be applied to the compensation of the board. We also conclude that it is primarily the resource dependency theory that can explain the levels of compensation. Our results have highlighted factors that can be used to explain the compensation to the board, and by identifying them the result can create legitimacy for the levels of the board of directors’ compensation.

(6)

Innehåll

Kapitel 1. Inledning ____________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________ 1 1.2 Problemdiskussion ________________________________________ 2 1.3 Syfte ___________________________________________________ 6 1.4 Disposition ______________________________________________ 6

Kapitel 2. Metod_______________________________________________ 8 2.1 Teoretisk utgångspunkt ____________________________________ 8 2.2 Forskningsansats _________________________________________ 8 2.3 Informationsinsamling och teorival ___________________________ 9

Kapitel 3. Teoretisk referensram _________________________________ 11 3.1 Teoretiska synsätt på ersättningen till styrelsen_______________ 13 3.1.2 Ersättningsstruktur ___________________________________ 15 3.2 Bolagsstyrning - Ägare____________________________________ 16 3.2.1 Ägarkoncentration____________________________________ 16 3.2.2 Ägartyp ____________________________________________ 18 3.3 Bolagsstyrning – Styrelse__________________________________ 21 3.3.1 Styrelsens storlek ____________________________________ 21 3.3.2 Ersättning över tid____________________________________ 22 3.3.3 Utskott _____________________________________________ 23 3.3.4 VD i styrelsen _______________________________________ 24 3.3.5 Nerlagd tid__________________________________________ 25 3.3.6 Interlockning ________________________________________ 26 3.3.7 Humankapital _______________________________________ 27 3.3.8 Ålder ______________________________________________ 28 3.3.9 Kvinnligt deltagande __________________________________ 29 3.3.10 Internationella ledamöter______________________________ 31 3.4 Bolaget ________________________________________________ 32 3.4.1 Bolagets ålder _______________________________________ 32

(7)

3.4.2 Storlek _____________________________________________ 33 3.4.3 Komplexitet_________________________________________ 35 3.4.4 Internationell utsatthet_________________________________ 36 3.4.5 Finansiell effektivitet _________________________________ 37 3.4.6 Bransch ____________________________________________ 38 3.4.7 Huvudkontor ________________________________________ 40 3.4.8 Risk _______________________________________________ 41 3.4.9 Rykte ______________________________________________ 42 3.5 Sammanfattning av faktorerna ______________________________ 43

Kapitel 4. Empirisk Metod______________________________________ 47 4.1 Undersökningsmetod och design ____________________________ 47 4.2 Förstudie_______________________________________________ 48 4.3 Studiens genomförande ___________________________________ 49 4.3.1 Urval ______________________________________________ 49 4.4 Operationalisering _______________________________________ 50 4.4.1 Variabler ___________________________________________ 50 4.4.2 Beroende variabel – Ersättning __________________________ 51 4.4.3 Bolagsstyrning – Ägare________________________________ 52 4.4.4 Bolagsstyrning – Styrelse ______________________________ 53 4.4.5 Bolaget ____________________________________________ 60 4.5 Bortfallsanalys på datainsamlingen__________________________ 68 4.6 Metodkritik_____________________________________________ 68 4.6.1 Reliabilitet __________________________________________ 69 4.6.2 Validitet____________________________________________ 69

Kapitel 5. Empiriskt resultat_____________________________________ 70 5.1 Bortfallsanalys på data ____________________________________ 70 5.2 Univariata analyser_______________________________________ 71 5.3 Bivariata analyser________________________________________ 82 5.4 Multipel regressionsanalys_________________________________ 82 5.3.1 Modell No 1 ________________________________________ 83

(8)

5.3.2 Modell No 2 ________________________________________ 85

Kapitel 6. Analys av empiriska resultat ____________________________ 88 6.1 Val och presentation av modeller____________________________ 88 6.1.1 Modell No 1 ________________________________________ 89 6.1.2 Modell No 2 ________________________________________ 89 6.2 Faktorer _______________________________________________ 91 6.2.1 Ägarna – Ägarkoncentration ____________________________ 91 6.2.2 Ägarna – Ägartyper___________________________________ 92 6.2.3 Styrelsen – Styrelsens storlek ___________________________ 93 6.2.4 Styrelsen – Ersättning över tid __________________________ 94 6.2.5 Styrelsen – Utskott ___________________________________ 94 6.2.6 Styrelsen – VD i styrelsen______________________________ 95 6.2.7 Styrelsen – Nerlagd tid ________________________________ 96 6.2.8 Styrelsen – Interlocking _______________________________ 97 6.2.9 Styrelsen – Humankapital ______________________________ 98 6.2.10 Styrelsen – Ålder____________________________________ 99 6.2.11 Styrelsen – Kvinnligt deltagande ______________________ 100 6.2.12 Styrelsen – Internationella ledamöter ___________________ 101 6.2.13 Bolaget – Bolagets ålder _____________________________ 102 6.2.14 Bolaget – Storlek___________________________________ 103 6.2.15 Bolaget – Komplexitet ______________________________ 103 6.2.16 Bolaget – Internationell utsatthet ______________________ 104 6.2.17 Bolaget – Finansiell effektivitet _______________________ 105 6.2.18 Bolaget – Bransch __________________________________ 106 6.2.19 Bolaget – Huvudkontor______________________________ 107 6.2.20 Bolaget – Risk _____________________________________ 108 6.2.21 Bolaget – Rykte____________________________________ 108 6.3 Avslutande reflektioner __________________________________ 109 6.4 Rörlig ersättning________________________________________ 113 6.5 Analys av faktorernas teoretiska förankring __________________ 115

(9)

Kapitel 7. Slutsatser & Implikationer_____________________________ 118 7.1 Slutsatser _____________________________________________ 118 7.2 Implikationer __________________________________________ 122 7.3 Framtida forskning ______________________________________ 126

Källförteckning _____________________________________________ 129

Appendix 1 – Intressebrev inför fallstudien________________________ 138

Appendix 2 – Intervjumail _____________________________________ 140

Appendix 3 – Valutakurser ____________________________________ 143

Appendix 4 – Variabelförklaring ________________________________ 144

Appendix 5 – Bortfallsanalys___________________________________ 145

Appendix 6 – Korrelationsmatris________________________________ 147

Appendix 7 – Modell No 3_____________________________________ 149

Appendix 8 – Modell No 4_____________________________________ 150

(10)

Kapitel 1. Inledning

Inledningskapitlet börjar med en bakgrund om vilken roll styrelsen har i bolaget och varför det är en viktig funktion. Vidare kommer vi in på vår problemdiskussion där vi lyfter fram argument för varför det är intressant att studera styrelsens ersättningsnivå, vilken slutligen mynnar ut i en konkret problemformulering. Därefter belyser vi syftet med att genomföra en studie om vilka faktorer som påverkar ersättningen. Avslutningsvis presenteras disposition i arbetet.

1.1 Bakgrund

I Sverige finns idag över 400 000 registrerade aktiebolag (Bolagsverket 2012), varav cirka 280 är börsnoterade (Nasdaq 2012). För att stora bolag ska kunna fungera på ett effektivt och bra sätt krävs det olika parter, från arbetarna ”på golvet” till ägarna. För att ägarna ska kunna kontrollera och styra företagsledningen så att de arbetar i den riktning som ägarna vill införs styrelsen. Styrelsen är en viktig funktion för ett väl fungerande bolagsstyrningssystem och hjälper till att minska den informationsasymmetri som uppkommer mellan ledning och ägare, då ledningen har mer information om den dagliga verksamheten och bolaget i sin helhet än vad ägarna har. Styrelsen har främst tre funktioner/roller; de ska fatta strategiska beslut, kontrollera företagsledningen och stödja bolagets verksamhet genom att bistå med kontakter via sina nätverk (Zahra & Pearce 1989). Rollen som styrelsen spelar i bolaget beror delvis på vilken ägarstruktur som råder i bolaget. Vid ett spritt ägande är styrelsens roll viktigare än vid en ägarstruktur som består av kontrollägare eftersom ägarna kommer närmare vid ett koncentrerat ägande och därmed innehar en bättre kontroll. (Jansson, Jonnergård & Larsson 2010)

Styrelsearbetet har förändrats under senare år enligt Jansson, Jonnergård och Larsson (2010), styrelsen blir idag tidigare engagerad i de beslut som skall fattas och i beslutskedjorna. Även Sjöstrand och Petrelius (2002) har noterat att styrelseuppdragen på senare år har blivit mer krävande, detta till följd av att bolagen ökar i komplexitet och att affärsområdena sträcker sig över landets gränser eftersom bolagen blir mer globala. Bolagskoncerner blir allt vanligare, vilket resulterar i att bolagen blivit mer utspridda, mer föränderliga, mer omfattade och att konkurrensen på marknaden har

(11)

ökat. Eftersom bolagen och koncernerna har förändrats speglar det också den föränderliga miljö som styrelseledamöter i koncernerna ställs inför; de ska styra moderbolaget och dotterbolagen mot de långsiktiga målsättningarna i organisationer som kan vara utbredda över landet och världen. (Sjöstrand & Petrelius 2002)

I Aktiebolagslagens åttonde kapitel, fjärde paragraf beskrivs vilket ansvar som är hänfört till styrelserna i Sverige. De ska svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter (SFS 2005:551). Denna lag är tillämplig för samtliga styrelser i Sverige och ansvaret som vilar på ledamöterna är solidariskt inom styrelsen (Jansson, Jonnergård & Larsson 2010). För det uppdrag som styrelseledamöterna har tagit på sig tilldelas en ersättning som borde spegla själva uppdraget och motivera ledamöterna att göra ett bra jobb. Styrelsernas ersättning skall fastställas till varje ledamot i styrelsen (ABL 8:20a 2005:551) och ersättningen kan variera i form, det vill säga bestå av både en fast och en rörlig del. Även om ansvaret som vilar på styrelserna är lika är det i Sveriges styrelser enorma skillnader på ersättningsnivåerna mellan styrelserna. Det finns börsbolagsstyrelser som får dela på 200 000 kronor i ersättning men även de som får ersättningar i miljonbelopp (Dagens Industri 2011).

Ersättningsnivåerna har debatterats inom svensk media under senare delen av 2000- talet, vilket ger oss en indikator på att det finns ett intresse att studera dessa ersättningsnivåer mer ingående. Debatten har framför allt handlat om att det är stora skillnader mellan ersättningsnivåerna för olika börsbolag, samt att ersättningsnivån bör ligga på en nivå som genererar en god ersättning vilket resulterar i att styrelseledamöterna inte behöver ta på sig för många uppdrag. (Dagens Industri 2011, Zachrison 2010, Östlund & Zachrison 2010)

“Outside directors aren't in it for the money, or so they say.”

(Black, Cheffins & Klausner 2004, s. 52)

1.2 Problemdiskussion

Styrelsen är ett organ i bolagsstyrningen som innehar ett stort ansvar och är en viktig funktion för ett välfungerande bolag. Hur styrelserna arbetar och vad som sker

(12)

innanför dörrarna till styrelserummet är vanligtvis konfidentiellt och det är näst intill omöjligt för utomstående att få reda på vad som diskuteras på mötena. Styrelsen och dess möten har associerats som “the black box” det vill säga det går inte att se vad som händer innanför mötesdörrarna (McAlmon 1981). Vad gör då egentligen styrelsen? Deras viktigaste funktioner är som tidigare nämnt övervakning av ledningen, delta i de strategiska besluten samt tillhandahållning av resurser, bland annat genom deras nätverk (Zahra & Pearce 1989). Det vi kan utläsa att styrelserna faktiskt gör är det som blir offentligt via protokoll från bolagsstämmor och det som rapporteras om i årsredovisningarna. Styrelsernas arbete har på senaste tiden blivit uppdelat i olika utskott, vilket har blivit vanligare eftersom det sedan den första juli 2009 finns med i Aktiebolagsslagens åttonde kapitel paragraf 49a (2005:551) att börsbolagen skall ha ett revisionsutskott. Även Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning har i sin reviderade kod från 2010 gett rekommendationer till börsbolagen att styrelserna bör tillsätta ett ersättningsutskott som skall hantera frågor kring ersättning till ledande befattningshavare och program för rörliga ersättningar (Bolagsstyrningskoden 2012).

Forskningen kring styrelserna har fokuserat på att precisera vilken roll styrelsen skall ha och därmed vilka funktioner styrelsen skall uppfylla (Hillman & Dalziel 2003;

Zahra & Pearce 1989). Utifrån de funktioner som styrelsen innehar har forskningens fokus varit att ta reda på vilken sammansättning av styrelsen som fungerar mest effektivt i förhållande till funktionerna (Lynall, Golden & Hillman 2003; Guest 2008;

Vafeas 1999). Det finns forskning kring vilket antal i styrelsen som är det mest effektiva, om styrelsens sammansättning ska bestå till största del av insiders eller outsiders och om VD skall vara delaktig i styrelsen eller inte (Elsayed 2011). Däremot är det bristfälligt med forskning om vilken ersättning som styrelsen skall erhålla för sitt uppdrag. Ersättningen har undersökts i studier från USA, men med fokus på att se om VD:s ersättning är korrelerad med styrelsens ersättning eller ej (Brick, Palmon &

Wald 2006). Det är anmärkningsvärt att det finns en bristfällig forskning om styrelsens ersättning då denna oftast ligger som ett tak över ersättningen som erhålls från ledamöternas huvudsysselsättning. Ersättningen fyller också vissa funktioner; den bör främst vara rimlig i förhållande till styrelseuppdraget och ligga på en tillräcklig nivå för att locka ledamoten att anta uppdraget. Vidare fyller ersättningen funktionen

(13)

att den skall ligga på en nivå där ledamoten gör sitt yttersta i prestationen och att styrelsemedlemmen väljer att fortsätta inneha sitt uppdrag.

Det är styrelsen som har det yttersta ansvaret i ett bolag och det är de som ska vara delaktiga i den långsiktiga utvecklingen och de strategiska besluten. Men vi frågar oss varför det inte har funnits något intresse att studera ersättningar till styrelser? Kan det handla om att styrelseuppdragen är mer intressanta ur ett prestigeändamål och att ersättningen i så fall inte är väsentlig? Det betyder inte att ersättningen är ointressant att studera, men kanske att fokus inte har riktats mot styrelsens ersättning ännu.

Handlar det om att styrelsen och dess arbete är svårt att precisera om man inte är med i styrelsen och på grund av detta är det inte intressant att studera ersättningen utan att det, inom forskningen, helt enkelt finns mer fokus på att förstå styrelsens arbete och effektivitet?

Varför är det intressant att förstå sig på ersättningsnivåerna och formen på ersättningen till styrelsen? Enligt Werner, Tosi, och Gomez-Meija, (2005) är ledande befattningshavare associerade som förebilder i bolagen och deras agerande speglar av sig i organisationen, styrelseledamöter kan även de ses som förebilder i bolaget.

Eftersom de har en framstående roll som förebilder är det intressant att studera deras ersättningsnivåer och orsakerna till dessa. Styrelsens ersättning är ett ämne som inte varit aktuellt att forska inom (Ryan & Wiggins 2004) och enligt Brick, Palmon och Wald (2006) kan den bristfälliga forskningen kring styrelsens ersättning förklaras genom att kulturen kring styrelsernas ersättningar har varit kutym och därmed inte har ifrågasatts och kritiserats. En annan anledning kan vara att styrelsens uppgifter inte har inneburit samma ansvar och haft en sådan betydande roll som den har fått under senare år (Sjöstrand & Petrelius 2002). Även ägarstrukturen har förändrats i Sverige;

ägarkoncentrationen har minskat och fler utländska investerare har blivit ägare i de svenska börsbolagen (Jansson, Jonnergård & Larsson 2010), vilket kan vara en anledning till att fokus inte legat på styrelseersättningarna utan istället på sammansättningen av styrelsen. Vi har inte funnit någon tidigare undersökning om bakomliggande faktorer som påverkar ersättningen till styrelser i Sverige och den litteratur som behandlar ersättningar till styrelser är bristfällig, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersättningsnivåerna till styrelsen.

(14)

Som tidigare nämnts ska, enligt aktiebolagsslagens åttonde kapitel paragraf 20a, bolagsstämman fastställa ledamöters ersättning i Sverige. Ersättningsnivåerna i Sverige varierar kraftigt, vi har till exempel noterat att börsnoterade Hennes &

Mauritz AB:s (H&M) styrelse under 2010 fick en sammanlagd ersättning på 3 875 000 kronor, fördelat på sju styrelsemedlemmar (H&M 2010), medan ett annat börsnoterat klädföretag, Odd Molly International AB:s styrelse fick en ersättning om totalt 550 000 kronor, fördelat på fem ledamöter (Odd Molly 2010). Båda bolagen är noterade på Stockholmsbörsen, men H&M är noterat på Large Cap listan medan Odd Molly är noterade på Small Cap listan. Sannolikt finns det förklaringar till skillnaden mellan ersättningsnivåerna just på grund av bolagens storlek. H&M:s koncern hade under 2010 en nettoomsättning på cirka 137 miljarder kronor (H&M 2010) medan Odd Molly koncernens nettoomsättning uppgick till cirka 356 miljoner kronor (Odd Molly 2010). Att bolagets storlek påverkar ersättningen till ledande befattningshavare är bekräftat från ett flertal studier, se Gomez-Meija och Wiseman (1997). Frågan är om bolagets storlek har samma starka påverkan på styrelsens ersättningsnivåer som det har visat sig ha på VD:ns och ledningens ersättning.

Styrelsens ersättning i ca 90 % av bolagen på Large Cap listan består av en fast ersättning, de avvikande ca 10 % har en rörlig del som består av syntetiska aktier eller optioner som bland annat används för att skapa långsiktighet i styrelsemedlemmarnas arbete, enligt dessa bolag. Eftersom det är var tionde bolag listat på Large Cap på Stockholmsbörsen som har rörlig ersättning kommer studien inte bara syfta till att se vilka komponenter som påverkar den fasta ersättningen utan även den rörliga i form av optioner eller syntetiska aktier. Vi frågar oss hur det kan se ut bland bolagen som inte är lika stora när det gäller den rörliga ersättningen? En aspekt kan vara att mindre bolag har mindre likvida tillgångar och har därmed svårare att betala ut en högre fast ersättning till styrelseledamöterna. Kan det vara så att det är vanligare med rörlig ersättning för de mindre bolagen, för att de ska kunna locka kompetenta ledamöter till sina styrelser? Rörlig ersättning är vanligt till ledande befattningshavare för att kortsiktigt motivera arbetet, styrelsens arbete är mer långsiktigt än VD:s och det kan därför vara en orsak till att det inte är fler styrelser som får rörlig ersättning på grund av att ägarna, genom valberedningen, vill att styrelsen ska behålla det långsiktiga perspektivet?

(15)

Vi ska i studien lyfta fram de faktorer som påverkar styrelsens ersättning i sin helhet.

Bolagens storlek är, som vi nämnde i exemplet med H&M och Odd Molly, en faktor som sannolikt påverkar ersättningsnivån på grund av att bolaget ser ut som det gör.

Men bolagets styrning, i form av ägare och styrelse, innehar även de olika egenskaper som troligen påverkar styrelsens ersättning. Exempelvis består styrelserna av ett antal ledamöter som var och en innehar olika kompetens och kunskaper vilket innebär att styrelsens ersättning i sin helhet kan påverkas av de enskilda ledamöternas egenskaper. Andra faktorer som kan vara avgörande är bolagets effektivitet och internationella utsatthet. Eftersom det finns stora variationer i ersättningarna hos bolagen på Stockholmsbörsen och att styrelsens ersättning är ett outforskat område ger det oss vår konkreta problemformulering som studien baseras på:

Problemformulering: Vilka faktorer påverkar styrelsens ersättningsnivå vad gäller storlek och form?

1.3 Syfte

Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar styrelsens ersättning i sin helhet vad gäller storlek och form. Vi ska se om det finns vissa faktorer som särskilt utmärker sig när det gäller vilken storlek och form ersättningarna till styrelserna på bolagen noterade på Stockholmsbörsen har. Detta för att öka förståelsen för styrelsernas ersättningsnivåer och generera en kunskap kring vilka faktorer som ligger till grund för ersättningarna och därmed skapa en förståelse för ersättningsskillnaderna bland styrelserna för bolagen som är listade på Stockholmsbörsen i Sverige.

1.4 Disposition

Vår studie är indelad i olika kapitel och här följer en kort sammanfattning om vad varje kapitel kommer att behandla.

Kapitel 1, Inledning

Inledningskapitlet börjar med en bakgrund om styrelsen och dess roll i bolagsstyrningen, vilket leder in på en problemdiskussion kring varför ämnet är relevant och en konkret problemformulering. Därefter presenteras syftet med studien.

(16)

Kapitel 2, Metod

I metodkapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkter och det arbetssätt som genomsyrar studien. De övergripande teorierna som använts presenteras och det ges en förklaring till hur vi ska gå tillväga för att uppfylla vårt syfte.

Kapitel 3, Teoretisk referensram

Teoriavsnittet inleds med en presentation av de teoretiska synsätt som kommer att genomsyra studien och en förklaring till vad som innefattas i ersättningen som studeras. Vi lyfter även fram teorier kring olika faktorer som skulle kunna påverka nivån och formen på styrelsens ersättning. Utifrån teorin skapas hypoteser som kommer att användas vidare i vår kvantitativa undersökning.

Kapitel 4, Empirisk metod

I den empiriska metoden beskrivs ingående hur vi har gått tillväga för att genomföra vår studie. Vi kommer att beskriva hur insamlingen av kvantitativ data gått till via operationaliseringen där vi även beskriver vilka variabler som har använts i dataanalyserna för varje enskild faktor.

Kapitel 5. Empiriskt resultat

Det empiriska resultatet består av en presentation av resultaten från våra kvantitativa data i form av tabeller och figurer. Vi beskriver vilka statistiska tester som genomfördes och ger den empiriska grunden för vidare analyser.

Kapitel 6. Analys

Analysen inleds med en beskrivning av hur vi fått fram våra modeller samt en bortfallsanalys. Detta följs av en analys av de båda modellerna samt analyser av de olika faktorerna. Kapitlet avslutas med en översikt över vilka faktorer som falsifierats eller ej i de olika testerna.

Kapitel 7. Resultat

I detta kapitel presenteras de slutsatser och resultat som framgått av studien, samt några idéer kring framtida forskning.

(17)

Kapitel 2. Metod

I metodkapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkter och det arbetssätt som genomsyrar vår studie. Detta för att skapa en förståelse för hur studien har genomförts och varför den har genomförts på det valda sättet. Vi lyfter fram övergripande teorier för att studera problemet och förklarar på vilket sätt de har använts för att uppfylla syftet med studien.

2.1 Teoretisk utgångspunkt

Genom att finna de faktorer som påverkar styrelsernas ersättningsnivåer vill vi ge ett bidrag till den empiriska forskningen med inriktning på styrelsernas ersättningsnivåer.

Vi har undersökt detta genom att lyfta fram teorier kring ersättning till ledande befattningshavare och applicerat dem på styrelsen och härlett hypoteser som vi empiriskt testade, vilka slutligen falsifierades eller ej.

2.2 Forskningsansats

Vår studie innehar en deduktiv ansats eftersom vi utgick ifrån den litteratur som finns kring VD:s ersättningsnivåer och relationer med bolaget och utifrån dominerande teorier i den litteraturen härledde vi hypoteser kring vilka faktorer som kan tänkas påverka styrelsens ersättning. (Bryman & Bell 2005) Teorin var dock inte anpassad mot styrelsen utan vi har fått testa hypoteser som inte är fullt underbyggda ur teorin eftersom det inte finns mycket forskning gjord på området. Våra hypoteser har mynnat ut i en modell över vilka olika faktorer som påverkar ersättningsnivåerna. Faktorerna är indelade efter hur bolagsstyrningen ser ut, det vill säga ägarna, styrelsen och VD, där VD innefattar bolagets organisation. Vi kommer att benämna de faktorer som berör bolagets organisation som bolagets faktorer. Ägarnas faktorer kan vara hur ägarkoncentrationen ser ut i bolaget. Styrelsens faktorer berör exempelvis antal styrelseledamöter medan bolagets faktorer snarare syftar till bolagets finansiella effektivitet och internationella utsatthet.

Ett alternativt tillvägagångssätt skulle kunna vara ett induktivt angreppssätt (Bryman

& Bell 2005), då vi skulle ha börjat med observationer av styrelserna i verkligheten för att finna likheter och skillnader på dessa. Utifrån våra observationer skulle vi

(18)

sedan ha byggt fram en teori som vi därefter använt för att härleda hypoteser och testa empiriskt för att kunna generalisera våra slutsatser. Vi har dock avgränsat oss från att utgå från en induktiv studie. Ett induktivt angreppssätt skulle kunna vara att göra direkta observationen men eftersom det finns svårigheter att få tillträde till styrelsemötena och därmed en inblick i hur bolagen ersätter styrelsen väljer vi bort detta alternativ. Men för att få en förståelse för hur ersättningarna fastställs i bolagen och stärka vår kvantitativa studie har vi genomfört en förstudie med några representanter från bolagen, vilket skapade en indikator på att våra hypoteser var rimliga och att vi inte hade missat någon starkt påverkande faktor i vår studie.

2.3 Informationsinsamling och teorival

Studier av styrelsens ersättning är bristfällig både i den svenska och i den utländska litteraturen, eftersom det finns få undersökningar om styrelsens ersättningsnivåer. De undersökningar som finns behandlar styrelsens ersättningsnivå i relation till VD och andra ledande befattningshavares till exempel Brick, Palmon och Wald (2006). Vår studie har haft ett deduktivt anslag eftersom vi använt dessa befintliga teorier kring ersättning till ledande befattningshavare och applicerat dem på styrelsernas ersättningsnivåer. Detta eftersom styrelsen är ett högt uppsatt organ inom bolagsstyrningen och det gäller likaså för VD och ledande befattningshavare. Vi såg därför en möjlighet att använda befintlig teori kring ersättning till ledande befattningshavare i vår studie, eftersom de relationer som finns mellan ägarna och VD även finns mellan styrelsen och ägarna. Det råder informationsasymmetri mellan ägarna och styrelsen, för att minska på denna och få styrelsen att arbeta i ägarnas intresse används bland annat ersättningen för att motivera styrelsen. Ersättning till ledande befattningshavare har i grunden samma fokus, VD:ns lön och bonussystem är ett led i att motivera VD till att sköta sitt jobb i enlighet med ägarnas intresse. Vi har som tidigare nämnts applicerat teorierna kring VD:s ersättningsnivåer på styrelsen och vi förväntar oss att delar av svaren kommer att bli likartade, till exempel påverkar bolagets storlek VD:s ersättning (Gomez-Meija & Wiseman 1997) vilket vi tror är en faktor som också påverkar styrelsens totala ersättningar.

I en studie som Murphy (1999) genomförde angående ersättning till ledande befattningshavare gjordes en jämförelse mellan hur VD:s ersättningsnivåer ser ut i

(19)

Sverige jämfört med andra länder inom industriella bolag. I undersökningen visade det sig att Sverige har bland de lägsta ersättningarna till VD i denna jämförelse där 23 länder ingick, däribland USA, Kanada, Storbritannien och Japan. Sveriges ersättningar till VD i olika former är nästintill obefintliga i jämförelse med de andra länderna. Det gav oss en tankeställare kring att vi måste vara försiktiga när vi använder litteraturen som finns kring ersättning till ledande befattningshavare och applicerar den på svenska bolag och då framför allt på svenska styrelsers ersättningsnivåer. Självklart kan orsakerna till nivåerna vara densamma, men eftersom mycket forskning kommer från USA måste en anpassning göras till Sverige. Den här studien genomfördes dock 1997 men det är en bra tankeställare om vikten av att vara försiktig vid applicering av materialet och användningarna av empiriska resultat från till exempel USA:s bolagsforskning till svenska bolag.

För att genomföra vår studie använde vi oss av några teoretiska synsätt vars antagande kopplades till styrelsens ersättning. Främst berörde vi agentteorin, då detta är den teori som är använd mest i samband med forskning kring styrelsen eftersom en av dess viktigaste funktioner är övervakning (Hillman & Dalziel 2003). Vidare använde vi oss av stewardshipsteorin på grund av att den har ett annat synsätt på människan än vad agentteorin har, eftersom stewardshipsteorin inte ser människan som nyttomaximerande utan istället som en person som vill göra sitt bästa oberoende av ersättningens storlek och form. Det kan innebära att ledamöterna gör sitt bästa utifrån de uppgifter som tilldelats dem oavsett ersättningsnivån. Resursberoendeteorin behandlar frågor om individerna i styrelsen och funktionerna de ska fylla. Vi berörde denna teori när det gäller vissa av ledamöternas individuella egenskaper, eftersom deras kompetens och därmed deras resursbidragande kan vara en faktor till rekryteringen av dem och således är resursberoendeteorin en teori som kan förklara ersättningsnivåerna. Slutligen hade den institutionella teorin fokus i vår studie, denna teori är inte någon motsats till de övriga utan ser snarare på hur samhället är uppbyggt och hur bolag ska kunna skapa legitimitet i sitt handlande och i detta fall skapa legitimitet när det gäller ersättningsnivåerna.

(20)

Kapitel 3. Teoretisk referensram

Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av teoretiska synvinklar på styrelsens ersättning, för att sedan redogöra mer ingående för vilken form av ersättning det är vi studerar. Utifrån teorierna presenteras de olika faktorerna och våra hypoteser, vilka motiveras och kommer att ligga till grund för vår kvantitativa undersökning.

Den svenska bolagsstyrningen är enligt Kollegiet för svensk bolagsstyrning uppbyggd som i figur 1. Vi kommer att kategorisera de olika faktorerna utifrån den svenska bolagsstyrningsmodellen för att se om något av organen påverkar ersättningen till styrelsen mer än något annat. I den svenska bolagsstyrningsmodellen är ägarna (1) i toppen;

de har en mer aktiv ägarroll i Sverige jämfört med internationella bolag. Detta beror till stor del på att ägandet är mer koncentrerat i Sverige än i exempelvis USA och Storbritannien. På bolagsstämman (2) har ägarna en möjlighet att göra sin röst hörd och påverka hur bolaget

styrs. Vår teori och uppdelning av faktorerna kommer inte att beröras av bolagsstämman i sig utan istället används ägarna som kategori eftersom det är de som utgör bolagsstämman. Styrelsen (3) är ett organ som är tillsatt av ägarna för att övervaka bolaget och dess ledning. (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2012) Ersättningen som styrelsen erhåller påverkas sannolikt både av styrelsens egenskaper i sig, bland annat antalet ledamöter, men också av egenskaperna hos individerna som sitter med i styrelsen. Vad gäller bolaget (4) studeras faktorer som exempelvis internationell utsatthet som påverkas av bolagets karaktär, snarare än bolagsstyrningen via ägare och styrelse. Vi har valt att inte ta med faktorer som har med revisorn (5) att göra eftersom denne står utanför bolaget och vi inte funnit teoretiska belägg för att revisorn har en påverkan vad gäller ersättningsnivåerna.

1. Ägare

2. Bolagsstämma

3. Styrelse

4. VD Bolaget

Figur 1

Svenska bolagsstyrningsmodellen (omarbetad från Kollegiet för svensk bolagsstyrning)

5. Revisor

(21)

Figur 2 nedan ger en översikt på vilka faktorer vi använder oss av i studien och om de påverkar styrelsens ersättning på grund av ägarna, styrelsen eller bolaget. Vi har delat in faktorerna efter denna indelning dels för att det blir enklare att se sambanden till bolagens uppbyggnad i Sverige och dels för att kunna se om det är något av organen som är mer utmärkande än något annat på att förklara styrelsernas ersättningsnivåer.

Faktorerna vi har kommit att lyfta fram har framkommit under diskussioner och inläsning av teorier, vilket har resulterat i en mängd olika faktorer som kan påverka ersättningen. Vi har valt att inte avgränsa oss från någon av dessa faktorer eftersom vi anser att det ger en mer heltäckande studie. Vårt bidrag till forskningen kan därmed sägas vara av mer empirisk och explorativ karaktär än teoretisk då vi pekar på faktorer som påverkar styrelsens ersättning. Härefter kommer en beskrivning av teoretiska synsätt följt av en förklaring av ersättningen. Slutligen kommer vi in på varje faktor och kapitlet avslutas med en sammanställning av hypoteserna.

Figur 2

Faktorer som kan påverka styrelsens ersättning Bolagets

ålder Storlek Ersättning

över tid

Internationell utsatthet Komplexitet

Finansiell effektivitet

Huvudkontor Humankapital

Nerlagd tid

Ålder

Kvinnligt deltagande Ägar-

koncentration

Styrelsens ersättning i storlek och i form Internationella

ledamöter Bransch

Rykte Risk Bolaget

Tillsammans eller var för sig kan dessa faktorer påverka styrelsens ersättning

Interlocking

Utskott

VD i Styrelsen Styrelsens

storlek Ägare

Ägartyp

Styrelse

(22)

3.1 Teoretiska synsätt på ersättningen till styrelsen

Inom bolagsstyrningen finns det ett flertal teorier som behandlar hur styrning av bolag kan hanteras. Agentteorin är den vanligaste, den och några andra kommer vi använda oss av för att förstå ersättningen och därefter kunna lyfta fram vilka olika faktorer som påverkar ersättningarna till styrelsen och dess medlemmar. Efter genomgången av olika teoretiska synsätt kommer ett avsnitt om ersättning och dess struktur, därefter följer de faktorer vi har valt att lyfta fram.

Agentteorin utgår från att en av styrelsens viktigaste uppgifter är att övervaka och kontrollera ledningen. För att bedriva en effektiv kontroll krävs det incitament till styrelsen som uppmuntrar dem att utföra ett bra jobb. (Fama 1980; Jensen & Meckling 1976; Hillman & Dalziel 2003) Ur ett agentteoretiskt perspektiv kan styrelsens ersättning ses som ett hjälpmedel för att utnyttja den själviskhet som människorna har, genom att ge dem incitament till att arbeta för principalens mål samtidigt som de gynnar sig själva. När styrelsen får ersättning ökar incitamentet att arbeta i enlighet med principalens vilja och det gör att de arbetar närmare ägarna och blir mer inriktade på att följa deras mål. Ersättning till ledande befattningshavare är enligt Bebchuk och Fried (2003) ett sätt att minska agentkostnaderna, men om man ser till styrelsens ersättning är det även en agentkostnad i sig, eftersom styrelsen har en roll där de både är agent gentemot ägarna och principal gentemot företagsledningen. Styrelsens ersättning blir ett medel för ägarna att motivera styrelsen att kontrollera företagsledningen och öka aktieägarvärdet samtidigt som de ofta har möjlighet att själva påverka sin ersättning, vilket gör att ersättningen blir ett problem. (Bebchuk &

Fried 2003)

I motsats till agentteorin vill vi lyfta fram stewardshipsteorin, som till skillnad från agentteorin anser att människor alltid arbetar för bolagets bästa och att företagsledaren vill göra ett bra jobb och nå bolagets mål, som bland annat är tillväxt och lönsamhet (Davis, Schoorman & Donaldson 1997). Företagsledaren ser mer nytta i att leda bolaget framåt mot välgång än att ta vara på sina egna egoistiska intressen, vilket leder till att det inte finns några konflikter mellan företagsledaren och ägarna. (Donaldson &

Davis 1991) Dock kan problem uppstå vid påtryckningar utifrån kring hur jobbet ska utföras då den yttre motivationen kan tränga undan den inneboende motivationen som

(23)

människor har enligt denna teori. Ur ett stewardshipsteoretiskt perspektiv skulle ersättning till styrelsemedlemmar därmed inte behöva användas för att motivera dem till att göra ett bra jobb utan det skulle de göra ändå. Ersättningsnivåerna skulle då ha en rak nivå med tillägg för individens egenskaper, till exempel rykte och erfarenhet, men ingen ytterligare ersättning skulle krävas för att de skulle göra sitt allra yttersta och arbeta mer effektivt eftersom ersättningen inte behövs för att motivera människor enligt denna teori. Styrelsens arbete ur ett stewardshipsperspektiv har fokus på att underlätta och strukturera bolaget snarare än att övervaka och kontrollera det (Davis, Schoorman & Donaldson 1997).

Ett annat sätt att se på styrelsen och dess bidragande till bolaget har resursberoendeteorin. Teorin lyfter fram styrelsens möjligheter att skaffa resurser och fördela dem effektivt i bolaget, främst i form av ledamöternas egna humankapital, det vill säga rykte, kunskapsnivå och erfarenhet. (Hillman & Dalziel 2003) En styrelse ur resursberoendeteorin skall vara en resursfördelare i form av bland annat rådgivning, legitimitet och en förmedlare mellan bolaget och omvärlden. Det leder till att styrelseledamöterna måste matchas i förhållande till de resurser som bolaget behöver.

(Lynall, Golden & Hillman 2003) Enligt resursberoendeteorin är det styrelsens roll att bistå med resurser i ett bolag, och det är dessa som påverkar vilken ersättning de ska erhålla. Ju fler resursbidragande egenskaper styrelsens ledamöter har i form av exempelvis erfarenhet och kontaktnät, desto högre skulle ersättningsnivåerna bli enligt denna teori.

Vi vill också lyfta fram den teori som inriktar sig på samhällets relationer och förväntningar på bolagen. Den institutionella teorin har skilda grundantaganden i jämförelse till de andra teorierna men är ingen direkt motsats till dem utan försöker snarare, utifrån de institutioner bolagen bygger på, förklara deras beteende (Jansson, Jonnergård & Larsson 2010). Det är legitimitet som är fokus inom denna teori (Jansson, Jonnergård & Larsson 2010), vilket innebär att bolagen kommer vilja skapa en trovärdighet genom de ersättningssystem och nivåer de beslutar om. När bolagen är osäkra på hur de ska utforma exempelvis sina ersättningssystem ser de till hur andra liknande bolag har gjort och härmar dem, vilket kallas mimetisk isomorfism (Dimaggio & Powell 1983, se Brandes, Hadani & Goranova 2006). Detta gör att

(24)

beslut om ersättningsnivåer kan komma att influeras av förändringar i andra institutionella kontexter (Zajac & Westphal 1995, se Brandes, Hadani & Goranova 2006). Utifrån den institutionella teorin skulle alltså ersättningsnivåerna fastställas beroende på hur den ser ut i andra bolag och på ett sådant sätt så att bolaget upprätthåller eller förbättrar sin legitimitet gentemot samhället. Ur den institutionella teorin borde styrelsers ersättning ligga på en jämn nivå till exempel sett över branscher, vilket blir en faktor vi kommer att undersöka vidare.

3.1.2 Ersättningsstruktur

Ersättningarna till ledande befattningshavare kan sägas inneha tre delar, fast ersättning, rörlig ersättning och en del som innebär prestige och rykte, vilka alla innehar olika risker (Gomez-Meija & Wiseman 1997). Vi kommer att fokusera på två av dessa delar i ersättningen, den fasta ersättningen och den rörliga ersättningen eftersom det är variabler som är lättare att observera jämfört med ersättning i form av prestige och rykte som både är svårare att observera än de andra två men som även innebär större osäkerhet vid observationerna. Ersättningens struktur är förenad med vissa risker som kan relateras till agentteorins syn på risker. Principalen, det vill säga aktieägaren, har en möjlighet att diversifiera sin risk genom att äga aktier i flera bolag och på så sätt minska påverkan från det enskilda bolagets risk, till skillnad från företagsledaren som är utsatt för bolagets totala risk. Litteraturen kring ersättning till ledande befattningshavare och fördelningen mellan fast och rörlig ersättning lyfter fram att agenterna, det vill säga företagsledaren inte har samma möjlighet att sprida sina risker som föreligger med ersättningen eftersom denna är låst till ett eller några få bolag. Går bolaget dåligt påverkas agentens, det vill säga VD:s, privata ekonomi i form av att den rörliga ersättningen blir lägre, och vise versa. (Gomez-Meija &

Wiseman 1997) När det gäller styrelsen förekommer inte samma effekter då styrelsemedlemmarna har en möjlighet att diversifiera sina risker genom att sitta i flera styrelser, vilket gör att styrelsen har en möjlighet att få en liknande riskspridning som ägarna har. Det kan förekomma olika synsätt hos agenten och principalen om vilken risk bolaget ska vara beredd att ta. Genom att principalen använder sig av rörlig ersättning till agenten förflyttar denna en del av sin risk till agenten som kommer att arbeta mer i riktning mot principalens mål att nå en högre avkastning. Alternativt

(25)

kommer effekterna att bli de motsatta och agenten blir riskavert och kommer att föra en strategi som innebär minimal risk för att säkra sin ersättning.

Sett ur ett agentteoretiskt perspektiv innebär en ökning i den rörliga ersättningen att risken ökar, eftersom det blir variationer i ersättningen beroende på hur det går för bolaget, vilket leder till att företagsledaren, eller i vårt fall styrelsen, kommer kräva en högre ersättning för att kompensera för den eventuella minskning i ersättningen som kan uppstå. (Conyon & Murphy 2000) Detta i sig innebär att den rörliga ersättningen kommer att öka när ersättningen ökar, eftersom man, enligt agentteorin, behöver justera för den ökade risken som uppkommer i och med att ersättningen har en rörlig del, det vill säga ersättningsnivån kommer att öka över lag. Den rörliga ersättningen används för att ytterligare utnyttja agentens vilja att maximera sin egen nytta och på så sätt arbeta mot principalens mål, eftersom agenten samtidigt höjer sin egen ersättning.

Alternativt kommer agenten att motarbeta principalens mål genom att ta så lite risker som möjligt för att inte riskera nivån på ersättningen.

3.2 Bolagsstyrning - Ägare

I detta avsnitt kommer vi att presentera faktorer och hypoteser som kan förklara styrelsens ersättning på grund av hur ägarförhållandena ser ut i bolaget, till exempel om ägandet är koncentrerat eller spritt.

3.2.1 Ägarkoncentration

Det har inte gjorts många undersökningar där ett eventuellt samband mellan ersättningsnivåer och bolagets ägarstruktur har studerats (Sapp 2008), dock har det gjorts studier där just VD:ns ersättning har granskats i förhållande till ägarstrukturen (Bebchuk & Fried 2003). Dessa studier visar på att det finns ett samband mellan strukturen på ägandet och ersättningsnivåerna då exempelvis VD får en lägre ersättning om ägandet är koncentrerat (Bebchuk & Fried 2003; Elston & Goldberg 2003). Enligt Cyert et al (1997) se Sapp (2008) är orsaken till det att en enskilt större ägare har en närmre styrning av ledningen, vilka därmed skulle ha mindre möjlighet att påverka sin lönenivå. När ägandet är koncentrerat och speciellt om det finns en stark ägare, får denne indirekt bära kostnaderna för bolaget eftersom aktieägarvärdet påverkas av bolagets prestation (Demsetz & Lehn 1985). Detta ger ett incitament för

(26)

ägaren att på ett bättre sätt kontrollera och begränsa styrelsens ersättning, eftersom en hög ersättning innebär merkostnader för bolaget och på sikt lägre aktieägarvärde.

Trots att Cyert et al (1997) se Sapp (2008) i första hand syftar på ledningens och då främst VD:ns ersättning kan paralleller dras till styrelsen eftersom en kontrollägare skulle få lättare att själv påverka styrningen av verksamheten och därmed kontrollera styrelsens ersättningsnivåer eftersom dessa beslutas på bolagsstämman. Även det faktum att en kontrollägare har lättare att driva igenom beslut på bolagsstämman gör att de får en bättre kontroll över ersättningsnivåerna. Enligt en undersökning av Jonnergård och Larsson (2010) var det år 2006 66 % av de noterade bolagen i Sverige som hade koncentrerat ägande, vilket i detta fall innebär att en ägare kontrollerar mer än 20 % av bolagets röster. Att det i Sverige är vanligast med koncentrerat ägande gör att vi kommer att fokusera på hur denna ägarkoncentration påverkar styrelsens ersättning. När det istället är ett spritt ägande är ersättningen högre än vid koncentrerat ägande enligt Elston och Goldberg (2003). Detta eftersom agentkostnaderna är högre vid ett spritt ägande, vilket resulterar i att styrelsens ersättning blir högre då de får utföra mer övervakning av ledningen åt ägarna än vad som behövs vid ett koncentrerat ägande. Vi vill med bakgrund till att Sverige har flest kontrollägare testa följande hypotes:

Hypotes 1a: Styrelsens ersättning är negativt korrelerad till koncentrerat ägande

Enligt Sjöstrand och Petrelius (2002) förekommer det vanligtvis andra relationer och avvägningar när kontrollägarna är representerade i styrelsen jämfört med när de inte är det. När det är ett koncentrerat ägande och ägarrepresentanterna har en post i styrelsen, borde ersättningsnivåerna enligt agentteorin pressas uppåt eftersom människor är giriga och vill sitt eget bästa. Eftersom det inte finns någon ägare utanför styrelsen som kan hålla nere ersättningsnivåerna blir det lättare för egoismen hos ägaren att ta över och ersättningarna pressas upp. En annan synvinkel skulle kunna vara att ersättningsnivåerna blir lägre när kontrollägaren sitter med i styrelsen för att denna vill hålla nere kostnaderna för att istället plocka ut det som vinst. Vi väljer dock att gå på agentteorins synvinkel, vilket ger oss vår andra hypotes inom ramen för ägarkoncentrationen.

(27)

Hypotes 1b: Om det är koncentrerat ägande och ägarna sitter i styrelsen är ersättningen till styrelsen högre jämfört med om ägarna inte sitter med i styrelsen.

Då ägarna inte sitter i styrelsen vid ett koncentrerat ägande vill ägarna hålla nere ersättningsnivåerna, eftersom övervakning av företagsledningen från externa ledamöter inte är lika viktig då kontrollägaren själv kan utföra en del av denna. Detta borde även ha effekten att den rörliga ersättningen minskar, eftersom den främst finns till för att ytterligare öka styrelsens incitament till övervakning. Paralleller kan också dras till att hög ägarkoncentration innebär att ägarna inte vill att styrelsen ska använda sig av en riskbenägen strategi då en hög andel av ägarens förmögenhet står på spel.

Det leder till att bolag med hög ägarkoncentration inte använder sig av rörlig ersättning i lika stor utsträckning som när ägandet är spritt eftersom de vill ha en stabil avkastning på sitt kapital och inte ta för stora risker.

Hypotes 1c: Styrelsens rörliga ersättning är negativt korrelerad till koncentrerat ägande.

3.2.2 Ägartyp

Det finns olika ägare i ett bolag och de kan ha olika syn på vilken nivå ersättningen till ledande befattningshavare ska ligga på enligt Collin et al (2010). Att de har olika syn på denna ersättning borde innebära att de även har olika syn på vilken nivå styrelsens ersättning skall ligga på. Det finns flera sätt att dela in de olika ägarna på, i denna studie används Collin et als (2010) indelning i fyra typer. Olika ägartyper förhåller sig olika nära bolagets organisation. Två typer av ägare är familj och bolag, vilka sägs vara ägare som har en nära anknytning till bolaget. De andra ägarna; institutionella och utländska ägare, har ofta ett mer distanserat förhållande till bolaget och använder sig av exitbeteende för att få ut maximal avkastning (Hedlund & Hägg 1985). Som tidigare nämnts finns det inte många studier kring styrelsernas ersättningsnivåer och vad som påverkar dessa, och inte heller när det gäller ägartypernas påverkan har vi funnit några studier. Collin et als (2010) studie fokuserar på ersättning till företagsledningen och på hur rörlig ersättning påverkas av olika ägartyper. Eftersom

(28)

styrelsen är ägarnas kontroll- och styrorgan i bolaget, kan vi anta att ungefär samma förhållande råder vad gäller ersättningarna till styrelse och företagsledning.

Familj som ägare kommer oftast nära bolaget och består av familjer eller delar av en familj som har investerat i bolag, de brukar vilja satsa mycket resurser i bolaget och har en vilja att skapa tillväxt och fortlevnad (Collin et al 2010). Familj som ägare kan sägas vara en voiceaktör, enligt Hedlund och Hägg (1985) det innebär att de påverkar bolaget istället för att sälja sitt innehav om det inte passar med deras preferenser.

Detta eftersom de oftast har investerat stora privata resurser och har ett nära förhållande till bolaget, vilket i sin tur ger dem större möjlighet till övervakning av bolaget. Detta kan leda till att ersättningsnivåerna till styrelserna kan komma att ligga på en lägre nivå i förhållande till andra typer av ägare, då familj som ägare själva kan ta på sig en del av styrelsens arbetsuppgifter i form av övervakning.

Som vi nämnde tidigare är familjen en ägare som kommer nära bolaget, likaså innehar bolag som investerar i andra bolag denna nära relation med bolaget. Att bolag investerar i varandra kan vara ett tecken på att de vill visa upp de affärsrelationer de har och får således ett liknande synsätt på bolagets fortlevnad som familj som ägare har. (Collin et al 2010) Bolag som investerar i varandra på grund av affärsrelationer har således en nära insyn i bolaget och övervakningen av bolaget kan minska vilket innebär att ersättning till styrelsen bör ligga på lägre nivå relativt sett mot exempelvis utländska inverterare.

En institutionell ägare är enligt Collin et al (2010) exempelvis en ägare som har investerat i andra bolag för att få avkastning på sin investering, således har institutionella ägare ett annat synsätt på bolaget än vad familj och bolag som ägare innehar. Institutionella ägare vill snarare ha en hög avkastning och är bra övervakare, vilket gör att de därmed kan hålla nere ersättningsnivån till styrelsen, då de själva tar på sig en del av övervakningen. Enligt David, Kochhar och Levitas (1998) påverkar en institutionella ägare företagsledarens ersättningsnivå, men i vilken riktning beror på vilken relation institutionen har gentemot bolaget. Enligt Hartzell och Starks (2003) är institutionella ägare en bra övervakare och tenderar att hålla nere kostnaderna för företagsledningen. Om detta går att applicera på styrelsens ersättning borde

References

Related documents

Den slutgiltiga och operationaliserade definitionen av populism, till grund för denna uppsats, är en sammanfogning av Muddes, Müllers, Jagers och Walgraves definitioner:

Trafikantgrupp för trafikantgrupp bestämmer man sen på samma sätt de viktigaste faktorerna för risk samt sedan ta fram mått på hur döda, svårt och lindrigt skadade förhåller

Studiens syfte var att analysera hur Sverige, svenskar, svenska samhället och de tilltänkta deltagarna framställs i två statliga utredningar om samhällsorientering för

Figur 14 och Figur 15 innehåller två grafer vardera som visar recall för de fyra olika modellerna testade på testparti ”Alla”... Figur 14 - Grafer som visar recall för

I vilket av följande län hade mer än hälften högre lön än medellönen för länet. A Gotlands län B Örebro län C Dalarnas län D

Någon rekryterare nämnde även att utländska kandidater kan vara ett hjälpmedel för att nå ut till nya segment bland kunder där det skulle vara positivt att ha medarbetare med

Efter som subjunktion konkurrerade dock med konstruktioner där basala subjunktioner förstärkte den bisats- inledande funktionen, däribland efter som, som tidigare även

Det finns också vissa resor eller transporter som skulle kunna modelleras i antingen Sampers eller Samgods, som till exempel korta godstransporter. I och med att dessa transporter