Forskning för ett bättre åldrande

1

Theresa Larsen och Pia Schmidtbauer

Forskning för ett

bättre åldrande

3

Theresa Larsen och Pia Schmidtbauer

Forskning för ett

bättre åldrande

4

© FoU i Väst/GR

Första upplagan april 2010 Omslagsbild: Pia Schmidtbauer

Text och bild: sid 12-17, 22-25, 37-52, 57-59 Pia Schmidtbauer sid 8-11, 18-21, 26-36, 53-56 Theresa Larsen

Layout: Theresa Larsen och Pia Schmidtbauer i samarbete med Infogruppen GR Tryckeri: PR-Offset, Mölndal

ISBN: 978-91-89558-62-5

FoU i Väst

Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, 402 22 Göteborg

5

Förord

A

tt åldras innebär att förändras. Förändringarna sker på många olika nivåer, alltifrån cell- till samhälls-nivå. Åldrandet är i grunden ett komplext samspel mellan åldersrelaterade biologiska, psykologiska och sociala förändringar som påverkar individens överlevnad och funk-tionella förmåga. Dessa förändringar är mer eller mindre oundvikliga. Den påtagligt ökade livslängden visar exempelvis tydligt på den stora betydelsen av förbättrade levnadsvillkor för alltfler. Även om de biologiska förändring-arna genomgående är negativa för individen, som förlorar vitalitet och styrka, så är den ökade livslängden ett påtagligt bevis på att yttre faktorer påverkar vår överlevnad. De psykologiska förändringarna hänger samman med individens förmåga att bemästra både de inre biologiska förändringarna men också de samhällsförändringar som sker i den yttre miljön. Fokus ligger på individens anpass-ningsförmåga, där ökad livserfarenhet i allt högre utsträckning även måste balanseras mot kraven på att tillägna sig nya kunskaper och erfarenheter. De sociala förändringar som sker under livsloppet gör att vår dagordning ser högst olika ut under olika perioder i livet. Vad som var viktigt i de roller vi hade under

tidi-gare faser, med krav på balans mellan familje- och yrkesliv, ersätts under åldrandet av roller där förutsättningarna för egna prioriteringar kan öka samtidigt som det sociala nätverket glesnar till följd av att vänkretsen ofta minskar då vänner och bekanta avlider.

Med alltfler äldre i samhället blir det allt viktigare att sprida och utveckla kunskap om åldrande och äldres hälsa. Vi vet att det finns en mängd intressant forskning som skulle kunna få betydelse, om fler än idag fick del av forskningsresultaten. Den här skriften vill ge en bild av den omfattande forskning om åldrande och åldersrelaterade förändringar som bedrivs vid Göteborgs universitet och vid FoU i Väst/GR. Idén till skriften föddes vid en konferens som hölls under hösten 2009, där ett antal forskare fick möjlighet att presentera sin forskning för personer utanför det egna ämnesområdet. Skriften vänder sig till en intresserad allmänhet, beslutsfattare, studenter och inte minst till personer som arbetar med äldre och åldrandefrågor.

Skriften har möjliggjorts genom finan-siering från och ett nära samarbete mellan forskarnätverket AgeWell och FoU i Väst/GR.

AgeWell är ett nätverk vid Göteborgs

6

forskare och forskargrupper engagerade i frå-gor om åldrande och äldre. FoU i Väst/GR har som sitt uppdrag att stärka kunskapsutveck-lingen i Göteborgsregionen genom forsknings-baserat utvecklingsarbete som bedrivs genom nära samverkan mellan kommuner, Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet.

Innehållet i denna skrift bygger på material från forskarnas publikationer samt intervjuer som gjorts av Theresa Larsen och Pia Schmidt-bauer vid FoU i Väst/GR. En redaktionskom-mitté har varit knuten till arbetet. Förutom författarna till skriften har också Boo

Johans-Boo Johansson Elisabeth Hajtowitz

Professor i åldrandets psykologi FoU-chef

Göteborgs universitet FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund son och Magnus Lindwall vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, samt Elisabeth Hajtowitz och Leena Odebo vid FoU i Väst/GR medverkat.

Vi hoppas att skriften ska bidra till att stärka intresset för frågor om åldrande och äldre. Sist men inte minst hoppas vi att den kan bidra till att bredda kunskaperna om åldrandets villkor – alltifrån cellnivå till samhällsnivå – och särskilt till kunskap som läggs till grund för åtgärder vilka ger ökat välbefinnande under åldrandet.

7

Innehåll

Populationsbaserade studier ...8

Även äldre utvecklas och lär sig nya saker ...9

Fysisk aktivitet är ett riktigt universalmedel ...12

Celler som soptunnor bromsar sjukdomsförlopp ...15

Undervikt större problem än övervikt bland äldre ...18

Tillgänglighet är inget självändamål ...22

Få vill arbeta efter 65 ...26

Läkemedelsbehandling för äldre måste bli bättre ...29

Äldre är sexuellt aktiva ...33

Äldre vågar mer efter hälsofrämjande aktiviteter ...37

Hjärnan läker i stimulerande miljöer ...40

Smygande sjukdomar kräver ökad beredskap ...43

Bra för hjärtat är bra för hjärnan ...47

Är valfrihet så fritt som vi tror? ...50

Mer färg ger en ljusare tillvaro ...53

8

Populationsbaserade studier

Flera av de forskningsresultat som presenteras i denna bok baseras på data från olika populations-baserade studier, det vill säga studier av ett tvärsnitt ur befolkningen. Populationsstudier innefattar undersökning av både longitudinella trender (förändring över tid hos individer) och sekulära trender (förändring av befolkning över tid). Sådana undersökningar av longitudinella och sekulära trender är viktiga för kunskapen om framtida sjukvårdsbehov och kan kasta ljus över faktorer av betydelse för sjukdom och hälsa. Några av dessa studier i Sverige är:

H70

H70-undersökningen startade 1971 och är en unik populationsbaserad studie av 70-åringar, som fokuserar på både medicinska och kognitiva mått. Initiativtagare till studien var Sveriges förste professor i geriatrik, Alvar Svanborg. Idag är Sten Landahl, även han professor i geriatrik, projekt-ledare för H70-undersökningen.

Hittills har fem olika grupper av 70-åringar studerats avseende mental och fysisk hälsa. Dessutom har några några grupper följts över tre decennier. H70-studien koordineras av flera forskargrupper, primärt av avdelningarna för geriatrik och epidemiologi inom Sahlgrenska akademin samt primär-vården i Göteborg.

H85

Detta är en multidisciplinär studie av en representativ grupp 85-åringar i Göteborg. Studien startade 1985. Uppföljningar av de studerade har gjorts regelbundet upp till det att personerna fyller 100 år. Studier av sjukjournal pågår. Projektet leds gemensamt av avdelningarna för psykiatri respektive psykologi inom Sahlgrenska akademin.

95+

I studien ingår 95-åringar födda mellan 1901 och 1908 som blivit undersökta och uppföljda regel-bundet vid 97, 99, 100, 101 och 102 års ålder. Studier av sjukjournaler på alla undersökta 95-åringar ägde rum mellan hösten 2004 och hösten 2006. Totalt inkluderar studien för närvarande 800 individer. 95+ koordineras av sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin.

kvinnostudien

Populationsundersökningen av kvinnor i Göteborg startade 1968 som en tvärsnittsstudie omfattande 1 462 kvinnor i åldrarna 38, 46, 50, 54 och 60 år. I studien undersöks vilka faktorer hos kvinnor som har betydelse för utveckling av bland annat hjärtkärlsjukdom, diabetes, cancer, demens och andra psykiska sjukdomar i hög ålder. De långa uppföljningstiderna gör det möjligt att studera långtidsprog-nosen för dessa sjukdomar och huruvida risken för långvarig depression ökar med stigande ålder.

snAC

The Swedish National Study on Aging and Care, SNAC, startade 2001 på initiativ av regeringen för att ge svar på hur framtida behov av vård kommer att se ut och hur de bäst skal tillgodoses. SNAC-studien kombinerar ett befolkningsperspektiv inriktat på att beskriva åldrandet och de äldres livssituation med ett vårdsystemperspektiv, som beskriver och analyserar vård- och omsorgssystemets funktion i förhål-lande till de äldres behov.

9

Även äldre utvecklas

och lär sig nya saker

Länge trodde man att människans kognitiva förmåga bara försämrades med stigande ålder. Men i motsats till fysisk funktion, där åldersför-ändringar är mer påtagliga, kan våra tanke- och minnesfunktioner vara välbevarade även när vi blir gamla. Människan har alltid förmågan att lära nytt och utnyttja det hon lärt sig. Under hela livet får vi nya erfarenheter som underlättar för oss att han-tera vardagen. Dessa erfarenheter kan hjälpa oss att kompensera för minnesproblem och försämrad reaktionsförmåga på äldre dar.

B

oo Johansson, professor i psykologi, fors-kar om hur hjärnans funktioner påverkas av det normala åldrandet. Han arbetar huvudsakligen i tvärvetenskapliga projekt med data från stora befolkningsstudier som H70-studien, OCTO-Twin och NONA.

– Ett problem med många tidigare studier av åldrande är att de baseras på en grupp av individer vid ett givet tillfälle. Vi har istället följt individer över tid, berättar Boo Johansson.

Människans funktionsförmåga inom olika områden varierar kraftigt från en individ till en annan. Vissa är bra på att springa, spela schack

oCto-twin

Åldrande, miljö och arv – en studie av tvillingar 80 år och äldre (OCTO-Twin) är det största forsknings-projektet vid Institutet för gerontologi vid Hälsohög-skolan i Jönköping. Det syftar till att öka kunskapen om genetiska och miljömässiga faktorers betydelse för hälsa och välbefinnande i hög ålder. Datain-samling pågick mellan 1990 och 2002. Vid första undersökningstillfället undersöktes 351 tvillingpar (149 enäggs- och 202 tvåäggspar). Boo Johansson är projektledare för denna studie.

nonA

I detta projekt, som bedrivs vid Institutet för ge-rontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping, följs närmare 200 mycket gamla personer, med in-tervjuer och undersökningar varje år. Även an-höriga lämnar uppgifter. Registeruppgifter från socialtjänst och sjukvård inhämtas också. Data-insamlingen pågick mellan 1999 och 2004. Syf-tet är främst att kartlägga mekanismer bakom hur man framgångsrikt hanterar vardagen samt insatser från anhöriga och offentlig vård och omsorg.

eller måla, medan andra inte alls klarar av dessa saker. Skillnaderna tenderar att öka med stigande ålder.

– Även om vi på många områden kan kon-statera att yngre som grupp generellt presterar bättre än äldre, så kan vi också se att åtskilliga i hög ålder presterar avsevärt bättre än många yngre.

Att ta reda på varför människors åldras olika har varit en av de viktigaste forskningsfrågorna för Boo Johansson att försöka besvara. En svårig het när man studerar hjärnans kapacitet under åldrandet är att det sällan bara är åld-randet i sig som bidrar till förändringar. Många äldre har flera olika sjukdomsdiagnoser som både var för sig och tillsammans kan påverka hjärnans funktion. Sjukdomstillstånden behand-las ofta med läkemedel som kan påverka minnes- och tankeförmågan. Dessutom har äldre levt ett långt liv med påverkan av en rad negativa miljö-faktorer som kan leda till nedsatt hjärnfunktion.

Minnet består av flera delar

Vid födseln har människan ungefär 100 miljar-der nervceller. Mycket talar för att vi har utrus-tats med ett överskott. Ett cellbortfall medför

10

därför inte nödvändigtvis ett bortfall av funk-tionsförmåga eftersom det inte finns något en-tydigt samband mellan antalet nervceller och en individs tanke- och minnesförmåga. Nya meto-der för att beräkna antalet nervceller har visat att nervcellsförlusterna genom livet inte är så stora som man tidigare trott. Bortfallet av nervceller är inte heller lika stort i alla delar av hjärnan. Exempelvis drabbas de delar av hjärnan mindre där centra för känsloliv och lukt är lokaliserade.

Minnet är den kognitiva funktion som vi kanske oftast förknippar med åldersförändringar. Men minnet är en komplex funktion som består av flera delar. Inom psykologin talar man främst om arbetsminne, procedurminne, semantiskt minne och episodiskt minne. Dessa påverkas olika med stigande ålder, berättar Boo Johansson.

Arbetsminnet är en del av det så kallade kort-tidsminnet. Det aktiveras när vi tillfälligt måste hålla information aktuell samtidigt som vi på något sätt ska bearbeta den. I procedurminnet lagras information om hur man gör saker, till exempel cyklar, simmar eller spelar saxofon. Det semantiska minnet är ett så kallat faktaminne, men här lagras även grammatiska regler och hela ordförrådet. I det episodiska minnet lagras min-nen om oss själva och det vi upplevt. Forskning har visat att arbetsminnet och det episodiska minnet försämras när vi blir äldre. Däremot för-blir det semantiska minnet och procedurminnet tämligen opåverkat under ett normalt åldrande. Det finns inget enkelt och entydigt samband mellan vardagslivets krav på minnet och presta-tion på kognitiva tester som utförs i forsknings-studier, berättar Boo Johansson. I vardagen kompenserar erfarenheter och rutiner för min-nesproblem. Hur många av oss skulle exempelvis klara oss utan kom-ihåg-lappar och almanackor?

– Psykologiskt åldrande handlar om indi-videns förmåga att bemästra åldersrelaterade biologiska förändringar och förändringar i omgivningen. Bemästringsstrategier kan exem-pelvis handla om att kompensera för funktions-nedsättningar eller avstå från vissa aktiviteter, som bilkörning. Det leder till ett begränsat men fortsatt effektivt och aktivt liv. Man klarar av att hantera sin vardag.

Arv och miljö påverkar funktionsförmåga

En individs kognitiva förmåga förklaras av både arv och miljö. Tidigare har man trott att arvet mest hade betydelse för utvecklingen av kog-nitiva förmågor hos unga, men Boo Johansson har tillsammans med en forskargrupp visat att generna har en stor betydelse för våra kognitiva förmågor även för personer som är 80 år eller äldre, något som man tidigare inte kände till. Resultaten baseras på studier av tvillingar där jämförelser mellan en-äggspar och två-äggspar av samma kön gjorts. Individernas minne och tanke-förmåga har prövats i en rad olika tester. Genom att jämföra graden av likhet inom dessa par kan man beräkna ärftlighetens relativa betydelse.

Det är viktigt att hålla hjärnan i trim för att bibe-hålla minnes- och tankefunktioner även i hög ålder. Att lösa korsord är ett sätt att hjärngympa.

11

Boo JoHAnsson

Innehar landets enda professur i psykologi med in-riktning mot gerontologi. Har i hela sitt yrkesliv verkat som forskare, i många år på Institutet för gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping, och sedan 2001 på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Var initiativtagare till det lokala Age Wellnätverket i Göteborg. Medverkar i en rad forskningssamarbeten som exempelvis Epilife och Swedish Brainpower men även i internationella projekt.

Forskningsområde: Psykiskt välbefinnande och kognitiv funktion samt den psykologiska bemästring-en av hälsorelaterade och sociala förändringar hos äldre.

Istället för att titta på avstånd från födelse, det vill säga kronologisk ålder, menar Boo Johansson att avstånd till död ofta kan ge bättre förklaring till förändringar i kognitiva funktio-ner. Den kognitiva förmågan har nämligen visat sig vara relaterad till individens överlevnad. Detta fenomen avspeglar att hjärnan är särskilt känslig för många av de biologiska processer som föregår död. En stor utmaning för forsk-ningen är nu att försöka hitta tidiga symptom och tecken på demenssjukdom som också påtagligt ökar risken för död. I den meningen är forskning om det normala åldrandet av stor vikt även för demensforskningen. Boo Johansson har därför ett nära samarbete med demensforskare.

Bra med hjärngympa

I framtiden hoppas Boo Johansson att han kommer få möjligheten att arbeta mer med studier där man kan pröva hypoteser om vad för slags insatser som bidrar till att upprätthålla och stimulera den kognitiva förmågan.

– Men redan idag vet vi att man faktiskt kan påverka sitt eget åldrande, exempelvis genom att ”motionera” intellektuellt. Innan man somnar bör även äldre uppmanas att ge svar på frågan – vad nytt har jag lärt mig idag?

En rad faktorer har visat sig ha en positiv inverkan på den kognitiva förmågan.

– Det handlar inte om att ändra på en sak i livet. Istället rör det sig om många små pussel-bitar, säger Boo Johansson.

Intellektuell stimulans, fysisk aktivitet och

normal kroppsvikt i medelåldern har visat sig ha en gynnsam effekt på den äldre individens minne och tankeförmåga. Träning kan förbättra den kognitiva förmågan i alla åldrar. Det är viktigt att upprätthålla en intellektuell stimulans genom hela livet och hitta aktiviteter som är tillräckligt lockande. Goda sociala kontakter är centrala. Många äldre förlorar sitt sociala kontaktnät eftersom människor i deras vänkrets dör. Därför är det nödvändigt att som äldre försöka knyta nya kontakter med yngre personer. Men det kan vara svårt, särskilt i Sverige där vi gärna umgås åldershomogent.

– Vi människor lever för något: ett intresse, ett engagemang. Personer som har ett driv också i hög ålder bibehåller sina kognitiva förmågor i större utsträckning än de som känner livsleda, avslutar Boo Johansson. l

Läs mer

Johansson, B (2009) ”Kommer jag att tappa minnet”, s 121-139. I: Livslots för seniorer. Göteborg: Vårdalinsti-tutet.

Johansson, B (2008) ”Memory and cognition in ageing”. I: Woods, R & Clare, L (red) Handbook of the Clinical Psychology of Ageing. University of Wales Bangor: Wiley & Sons.

Hassing, L och Johansson, B (2005) ”Åldrande och kognition”. Nordisk Psykologi, 57(1):4-20.

McClearn, G E; Johansson, B; Berg, S; Pedersen, N L; Ahern, F; Petrill, S A & Plomin, R (1997) ”Substantial Genetic Influence on Cognitive Abilities in Twins 80 or More Years Old”. Science, 276:1560-1563.

Göteborgs epidemiologiska centrum för forskning om samspel mellan mental och fysisk hälsa i ett livstidsper-spektiv, www.epilife.se

12

M

agnus Lindwall är docent i psykologi och studerar relationen mellan fys isk aktivitet och äldres psykiska hälsa; dels sambandet mellan fysisk aktivitet och depres-sion, dels sambandet mellan fysisk aktivitet och kognition, såsom minne och uppmärksamhet.

– Fysisk aktivitet verkar kunna ha samma effekter som antidepressiva medel. Det är ganska häftigt, menar Magnus Lindwall.

Det är någonting i fysisk aktivitet bortom placeboeffekten som minskar depression, även om placebo självklart har en påverkan genom att ge patienten positiva förväntningar av behand-lingsresultatet.

Magnus Lindwall utgår från befintliga data i stora populationsstudier för att se vilka samband som finns där. Det kallas ett epidemiologiskt angreppssätt. Svenska databaser såsom H70 och SNAC är rika informationskällor. H70 har pågått sedan 1970-talet, vilket ger forskaren möjlighet att ha ett så kallat livsloppsperspektiv på sina studier. Nackdelen med att använda populations-studier är att forskaren ofta inte har kontroll över vilka variabler som finns med eller den specifikt utvalda gruppen studieobjekt, om man inte varit med från början i planeringen av studien.

– Man dimper själv ner mitt i en pågående studie och det blir lite av ett detektivarbete att ta reda på om det går att göra just de önskade jämförelserna, säger Magnus Lindwall.

Fysisk aktivitet är ett

riktigt universalmedel

Vindarna blåser för fysisk aktivitet. Sedan ett par år tillbaka ordineras fysisk aktivitet på recept. Men vad krävs? Vilken dos? Och vilka aktiviteter? Forskningsområdet kring fysisk aktivitet och psykisk hälsa är en relativt ung forskningsdisciplin, som startade så sent som på 1970- 80-talet. Ämnet har fått större tyngd de senaste åren.

13

Letar lagbundenheter

Psykologin är till 80, 90 procent influerad av den vetenskapsteori som letar efter lagbundenheter och vill kunna analysera resultat med siffror, till skillnad från den som bygger på tolkning eller den som har en kvalitativ forskningsansats. Magnus Lindwall jobbar nu bland annat med att undersöka samma frågeställning i flera popu-lationsstudier samtidigt, vilket kommer att ge honom mer övergripande trender och stabilare forskningsresultat.

I Magnus Lindwalls undersökning visar en stor representativ grupp över 60 år i SNAC-studien lägre poäng i depression om de samtidigt angivit att de under de senaste tolv månaderna deltagit i motionsaktiviteter på både lätt eller tung intensitetsnivå. Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk och fysisk hälsa är dock inte linjärt. De som motionerar allra mest visar förvånansvärt nog högre depressionspoäng än de som motionerar ett par gånger i veckan.

Att det inte är lika hälsosamt med intensiv fysisk aktivitet kan ha evolutionära orsaker. Genom evolutionen har vi anpassat oss främst till fysisk aktivitet av måttlig intensitet. Vårt fysiologiska system signalerar även idag allmänt mentalt välmående om vi anpassar oss till det som tidigare gynnat vår överlevnad, till exempel regelbunden fysisk aktivitet på måttlig nivå.

Motion är färskvara

Starkast effekt på den psykiska hälsan har alltså en måttlig dos av motion och fysisk aktivitet. Dessutom är motion en färskvara även för äldre. De som tidigare regelbundet varit aktiva men under de senaste tolv månaderna varit inaktiva, visar liknande depressionspoäng som den konti-nuerligt inaktiva gruppen med högst depressions-poäng. Och tvärtom; de som varit inaktiva men under det senaste året blivit aktiva visar lika låga depressionspoäng som gruppen som kontinuer-ligt varit fysiskt aktiv.

Magnus Lindwall utgår också från en euro-peisk databas. The Survey of Health, Ageing and

Retirement in Europe, SHARE. Den

innehål-ler data från mer än 40 000 personer från elva

europeiska länder. Här undersöker han samban-det mellan fysisk aktivitet och depression över tid och tittar på vilket samband som är starkast: mellan fysisk aktivitet och senare depression eller tvärtom. För vad kom egentligen först, hönan eller ägget?

Som gammal tävlingsidrottare har Magnus Lindwall alltid varit intresserad av att ta fram teorier och modeller för hur vi fungerar när vi tränar. I början av sina studier var han dock mest intresserad av prestationspsykologi, inte motion och hälsa. Under en termin i England, som då låg långt före Sverige med forskning om motion och hälsa, kom han att byta fokus. Kanske var det professor Kenneth Fox, författare till boken The

Physical Self: From Motivation to Well-Being,

som bidrog till valet av forskarinriktning. En annan studie av Magnus Lindwall visar att äldre som under de senaste tolv månaderna ägnat sig åt regelbunden aktivitet har bättre kog-nitiv förmåga (såsom minne och uppmärksam-het) jämfört med dem som varit inaktiva. Detta stämmer väl in med tidigare forskning som visar att det finns en tydlig koppling mellan regelbun-den fysisk aktivitet och kognition hos äldre.

– Precis som vid jämförelsen med depres-sion så är regelbunden fysisk aktivitet en viktig ingrediens också för ett hälsosamt kognitivt åldrande, säger Magnus Lindwall och även här rekommenderar han en lätt till måttlig portion fysisk aktivitet.

Stora könsskillnader

Magnus Lindwall upptäckte tydliga skillnader mellan könen i en studie där framför allt män-nens kognitiva förmåga visade sig påverkas starkare av fysisk aktivitet. Kvinnorna som inte ägnade sig åt fysisk aktivitet visade bättre resultat än männen som satt kvar i soffan, vilket gav större utrymme för förbättringar hos män. Andra sammanställningar av interventionsstu-dier har dock visat att effekten av fysisk träning på kognition var störst i studier där det var mer än 50 procent kvinnor. Bilden av hur relationen mellan träning och kognition skiljer sig åt för män och kvinnor är därmed inte helt klar.

14

Behov av tillämpat perspektiv

Magnus Lindwall är av den bestämda uppfatt-ningen att det alltid finns utrymme för ny forsk-ning. Han citerar Alexander Pope i An essay on

criticism från 1709: ”Ju mer man läser, desto mer

nyktrar man till”. Många enkla sanningar är för-härskande idag. Det finns ett stort behov av att översätta forskningen till ett tillämpat perspektiv.

– Genom att bidra i debatten går det att ta kål på många myter. Myten ”det är för sent för mig att börja träna”, stämmer till exempel inte alls. Det är aldrig för sent att börja. Det behöver inte heller vara svårt att ta första steget eftersom det räcker med små förändringar. Kanske är detta ingen direkt nyhet. Däremot är det nytt att man kan få positiva effekter av träning även på kognition och depression i hög ålder.

Hälsoeffekterna av fysisk aktivitet är större än Magnus Lindwall tidigare trodde, vilket är ett viktigt budskap till praktiker på fältet. Det är inte kört! Det går att jobba med människor som är mycket gamla!

Hur får vi då människor att röra på sig? Mo-tivation är en nyckelfråga även för äldre. Nyck-eln till framgång är att den fysiska aktiviteten ska vara något att se fram emot. Det ska kännas skönt att motionera. Man måste jobba systema-tiskt med beteendeförändringar. Det räcker inte med att bara känna till de positiva effekterna av universalmedlet fysisk aktivitet.

Ett sätt att komma vidare i forskningen är att jobba mer tvärvetenskapligt. Till exempel vore ett samarbete med neuroforskare intres-sant för att undersöka hjärnaktiviteten när man tränar. Ett samarbete pågår redan med minnes-mottagningen vid Mölndals sjukhus, där man vill ta reda på om fysisk aktivitet kan lindra symptomen vid mild kognitiv störning. Magnus Lindwall är också gästforskare vid Institutet för stressmedicin, som arbetar integrerat med be-handling, utbildning och forskning. Rollen som koordinator för AgeWell har gett honom goda kontakter för att inleda samarbete med andra discipliner.

– Den största förtjänsten med nätverket är just att man kan ta intryck av andra och slippa få tunnelseende, menar han. l

Läs mer

Lindwall, M & Hassmén, P (2006) ”Motion och tilltro till egen förmåga – nycklar till äldres psykiska hälsa”. Läkar-tidningen, nr 47, volym 103.

Lindwall, M (2009) ”Många små steg för benen, ett stort hopp för hjärta och hjärna: Fysisk aktivitet och psykolo-gisk hälsa hos äldre”. Nordisk Geriatrik, nummer 6.

Lindwall, M; Rennemark, M; Halling, A; Berglund, J & Hassmén, P (2007) “Depression and exercise in elderly men and women: findings from the Swedish national study on aging and care”. Journal of Aging and Physical Activity. Jan;15(1):41-55.

Institutet för stressmedicin, www.stressmedicin.com

mAgnus LindwALL

Docent och lektor vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Idrottspedagog med specia-lisering inom idrottspsykologi. Avhandlingen från 2004 handlar om självuppfattning och träning: Ex-ercising the Self. On the Role of Exercise, Gender and Culture in Physical Self-Perceptions.

Forskningsområde: Äldreforskning med hälso-psykologisk inriktning.

15

Celler som soptunnor

bromsar sjukdomsförlopp

J

äst är en encellig organism, som delar sig genom så kallad knoppning. Ur modercellen växer det ut nya celler. Ju fler dotterceller som knoppas av desto skröpligare blir modercellen. I genomsnitt kan modercellen knoppa av 25 dotterceller innan den blir steril och dör. Det märkliga är att döttrarna, oavsett när de har knoppats av, i sin tur kan ge upphov till ytterligare 25 unga celler. Thomas Nyström och hans medarbetare tar reda på hur denna process går till rent mekaniskt.

Skadliga aggregat

När modercellen åldras hos jäst klumpar proteinerna ihop sig och bildar aggregat. Samma sak sker då människan åldras och det är dessa aggregat som av någon anledning blir giftiga och ger upphov till åldersrelaterade sjukdomar, såsom Parkinson, Alzheimer och diabetes typ 2. Ett mål för forskarna är att kunna hålla kvar aggregaten i enstaka celler i stället för att de sprids och förgiftar hela vävnaden.

I jästens föryngringsprocess nedärvs aggrega-ten inte av dottercellen. Hur kan det komma sig att modercellen känner igen aggregaten och inte för dem vidare i sin avkomma? Thomas Nyström har visat att om det vid knoppningen förs över

Varför får medelålders kvinnor unga barn? Cellerna kommer ju från en gammal organism. Det är en fråga som de flesta av oss aldrig skulle komma på att ställa, men som professor Thomas Nyström och hans medarbetare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi ägnat mycket tid åt, fast på en enklare nivå. De stude-rar föryngringsprocesser hos vanlig bagerijäst.

Jästceller föryngrar sig genom att dotterceller knop-pas av från modercellen. Forskarna tar reda på hur det kommer sig att giftiga proteinaggregat inte sprids vidare till dottercellerna.

16

skadliga aggregat till dottercellen så skjuter denna tillbaka aggregatet in i modercellen igen. I de allra flesta fall håller modercellen dock kvar sina skadade och aggregerade proteiner.

Den här forskningen handlar om att för-söka förstå ett fenomen, nämligen åldrandet på encellig nivå. Forskarna har därför inte dagligen funderingar om vad deras

forsk-ningsresultat kan få för praktisk betydelse.

– Det är visserligen helt natur-ligt att fråga efter nyttoaspekten i form av nya läkemedel, nya

arbetstillfällen eller ökad vinst för företag, men inom grundforskningen är nyttan generellt ökad kunskap. Därefter kommer andra in och tänker mer entreprenöriellt. Kunskapen som sådan är nog för mig – att bygga ett pussel av de kun-skapsbitar vi får fram, säger Thomas Nyström.

Ålderskontrollerande gen

Den gen som reglerar föryngringsprocessen heter Sir2. Bland mycket annat har den visat sig styra åldrandet i många organismer, såsom fluga och mask. Det är denna ålderskontrollerande gen som spelar en huvudroll även hos människan när man bromsar åldrandet genom så kallad kalori-restriktion – ett markant sänkt intag av kalorier. Sir2 aktiveras genom kalorirestriktion. Redan nu finns ett läkemedel som specifikt aktiverar genen.

Grundforskningen om de molekylära orsaker-na bakom åldrandet är bara 10–15 år gammal. Den började genom upptäckten av att en enda genmutation hos mask fördubblade maskens livslängd. Forskare trodde tidigare att åldrande-processen var betydligt mer komplicerad än så. Sedan upptäckten med maskens ökade livslängd har ett livligt forskningsfält utvecklats och de vetenskapliga tidskrifterna om molekylärt åld-rande behandlar allt från trådformiga svampar i skogen till möss och slutligen människor.

– Det är kul att ge sig in i oupptäckta om-råden och designa experiment. Processen är extremt belönande. Den ger ett stort utrymme för uppfinningar och kreativitet, menar Thomas Nyström.

Förändrad arvsmassa

En uppfinning var det som behövdes för att kunna lokalisera de skadade aggregaten i jästcel-lerna. Proteiner är så pass små att de inte går att upptäcka i mikroskop, inte ens när de är aggre-gerade. Forskarna gjorde om jästens arvsmassa så att den producerar ett grönt fluorescerande protein som känner igen de skadade aggregaten.

– Det åker dit som en torped och lyser upp aggregatet. På så vis kan vi se var i cellen som aggrega-ten finns, säger Thomas Nyström och visar tre bilder på olika gamla jästceller, där den yngsta jästcellen inte tillnärmelsevis är lika grön som den äldsta.

Om man inaktiverar Sir2 hos en gammal modercell ärver döttrarna skräp, det vill säga skadliga proteinaggregat, från mamman och föds gamla. Kikar man närmare på jästcellen så består den av kablar, ett så kallat cellskelett, som fraktar information till den nya dottercel-len. Forskarna har kunnat påvisa att det är dessa kablar som på ett elegant sätt dirigerar tillbaka ovälkomna aggregat till modercellen.

En alzheimersjuk person har skador i många celler i vävnaden, vilket först leder till att celler på ett kontrollerat sätt begår självmord utan att skada sin omgivning. När allt fler celler drabbas leder det så småningom till en total kollaps av vävnaden. Om det vore möjligt att använda vissa celler som soptunnor, skulle det finnas färre celler med skräp. På så vis skulle man kunna bromsa sjukdomsförloppet.

Etiskt dilemma

Kan det inte upplevas som oetiskt att verka för att organismer, däribland människan, ska bli så gamla som möjligt? Man skulle kunna påstå att det är emot grundtanken i människans livscykel att rucka på åldrandeprocessen – att det inte är någonting vi borde ägna oss åt. Samtidigt har vi inte minst genom upptäckten av penicillinet se-dan länge kunnat motverka dödliga infektioner, vilket ökat människans livslängd markant.

– En samhällsekonomisk aspekt är ju att vi

”En samhällsekonomisk

aspekt är ju att vi

redan nu blir alltför

17

redan nu blir alltför gamla. Vi har knappt råd att ta hand om de gamla vi redan har. Ett piller som gör att vi blir tio procent äldre skulle förmodli-gen leda till en totalkollaps för sjukvården, tror Thomas Nyström.

Gamla hypoteser

I grunden handlar det om att vi blir så gamla som det behövs för oss att hitta partners och föröka oss. Hur snabbt åldrandeprocessen sker är ett resultat av vilken omgivning vi lever i. En mus måste till exempel växa snabbt för att hinna reproducera sig och inte falla offer för en infek-tion eller ett rovdjur (predator). En elefant är inte utsatt för samma predationstryck som musen och kan därför leva längre. Fladdermusen blir alltid äldre än näbbmusen eftersom den kan flyga och därför har ett lågt predationstryck, eftersom det finns färre flygande rovdjur.

tHomAs nyström

Professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet. Disputerad i mikrobiologi 1989. År 2005 invald som ledamot av Kungliga Veten-skapsakademien.

Forskningsområde: Åld-randeprocessen på cellnivå.

Läs mer

Liu, B; Larsson, L; Caballero, A; Hao, X; Öling, D; Grantham, J & Nyström, T (2010) ”The Polarisome Is Required for Segregation and Retrograde Transport of Protein Aggregates”. Cell, January 22, 140(2):257-267.

Austad, S (1999) Why We Age: What Science Is Discovering about the Body’s Journey Through Life. Wiley. Guarente, L (2002) Ageless Quest: One Scientist’s Search for the Genes That Prolong Youth. Cold Spring Harbor Laboratory Press.

Klatz, R & Goldman, R (1997) Stopping the Clock: Dramatic Breakthroughs in Anti-Aging and Age Reversal Techniques. Bantam.

En intressant tillämpning på Thomas Nyströms forskning är att undersöka varför äggceller hos kvinnor håller sig friska så länge. De är precis som dottercellerna hos jäst fria från skadade proteinaggregat oberoende av kvinnans ålder. Genom stamcellsforskning på möss under-söks nu hur vissa celler tar hand om skadorna och andra inte gör det. l

18

K

ombinationen av hög ålder, flera kro-niska sjukdomar och en stor läkemedels-konsumtion bidrar till att öka risken för undernäring. Ohälsa tillsammans med läkeme-delsbiverkningar ger ofta sviktande aptit som i sin tur leder till viktnedgång, nedstämdhet, ökat hjälp- och omsorgsbehov och än mer försämrad hälsa. En ofrivillig viktnedgång hos äldre innebär förlust av muskelmassa och styrka, så kallad sarkopeni. Sarkopeni påskyndas av otillräckligt näringsintag och brist på motion, men utgör också en naturlig del i åldrandet och beror då bland annat på sjunkande nivåer av exempelvis tillväxthormon och insulin. Med stigande ålder får vi därför allt svårare att bygga upp mus-kelmassa. Det finns ett starkt samband mellan muskelmassa och funktionsförmåga och därmed autonomi. Äldre med liten muskelmassa riskerar i högre utsträckning än andra att exempelvis råka ut för fallolyckor och trycksår.

– Begreppet sarkopeni är av central betydelse inom geriatrisk nutrition och kan beskrivas som en ”mindre än förväntad muskelmassa hos en individ med specifik ålder, kön och ras”, berättar Elisabet Rothenberg.

Undervikt större problem

än övervikt bland äldre

Sjukdomsrelaterad undernäring är vanlig i äldreomsorgen. Tre av fyra äldre som har hemtjänst eller bor i särskilt boende ligger i riskzonen eller är drabbade. Kunskapen om äldres energi- och näringsbehov har ökat markant de senaste 10 till 20 åren, inte minst på grund av omfattande forskning i England. Dessvärre är kunskapen dåligt spridd, sär-skilt i kommunerna. Det menar Elisabet Rothenberg som sedan 1984 arbetat med äldres nutrition, först som kliniskt verksam dietist och senare också som forskare.

Bland äldre i särskilt boende är det ytterst få som har problem med övervikt. Elisabet Roth-enberg anser att det generellt sett inte är aktuellt för personer över 75 år att banta. De risker som finns kopplade till övervikt hos yngre individer – så som sambandet mellan övervikt, höga blodfet-ter samt hjärt- och kärlsjukdomar – är inte alls lika uttalade bland äldre.

– Lägst risk för snar död har äldre personer med ett Body Mass Index, BMI på 26 till 28, medan ett normalt BMI för yngre anses ligga på 20 till 25. Men det är viktigt att komma ihåg att dessa riktvärden gäller för totalbefolkningen i genomsnitt och inte nödvändigtvis för varje enskild individ.

sjukdomsrelaterad undernäring är ett tillstånd med brist, överskott eller obalans av energi, protein och andra närings-ämnen som orsakar mätbara ogynnsamma effekter på krop-pen, dess funktioner samt förutsättning att klara behandling.

Body mass index (Bmi) är ett sätt att värdera nu-tritionsstatus. Det beräknas som vikt i förhållande till kroppslängd enligt formeln BMI= vikt (kg)/längd (m) x längd (m).

Svårt värdera BMI

Kroppslängden minskar med stigande ålder. Hur mycket varierar från individ till individ. Kvin-nor som drabbats av osteoporos sjunker ofta ihop mer än andra. Om man inte känner till hur mycket kortare en äldre individ blivit är det svårt att värdera BMI. Oftast erhålls ett för högt värde

19

Det krävs nutritionsansvariga dietister i kommuner-na för att säkerställa kvaliteten och säkerheten när det gäller äldres nutritionsbehandling anser Elisabet Rothenberg.

varför undervikt inte alltid diagnostiseras. I sin forskning arbetar Elisabet Rothenberg bland annat med att försöka ta fram referensvärden för hur längden förändras med åren och vad man eventuellt behöver lägga till för faktorer när man mäter BMI hos äldre.

– Genom data från kvinnostudien i Göte-borg har jag haft tillgång till kvinnors längd före menopaus. Tillsammans med en grupp andra forskare med material från en stor populations-studie på män i Uppsala och en annan popula-tionsstudie i Danmark försöker vi nu komma fram till hur man ska värdera äldres BMI.

BMI säger inget om andelen fett och mus-kelmassa och är därför ett trubbigt mått för att värdera effekten av nutritionsbehandling hos äldre, menar Elisabet Rothenberg. Då behöver man egentligen kunna undersöka kroppssam-mansättningen, det vill säga andelen fett och muskelmassa. Det har Elisabet Rothenberg gjort på en grupp individer med en metod som kallas bioelektrisk impedans. Med svag ström mäts kroppens sammansättning av fett och vattenin-nehåll. Dessa värden används sedan i en ekvation från vilken kroppssammansättningen räknas fram.

– Det riktigt intressanta är att vi har gjort upprepade mätningar på samma individer, så kallade longitudinella undersökningar, som ger en god kunskap om hur åldersprocesserna utvecklas på individnivå.

Ovanligt vatten mäter energiförbrukning

En annan metod som Elisabet Rothenberg använt sig av i sin forskning är mätning av en persons energiförbrukning med hjälp av så kallat Dubbelmärkt vatten. Syre och väte bildar ju som bekant tillsammans vatten. Det finns två ovan-liga isotoper av syre och väte som är stabila. De strålar inte. Dubbelmärkt vatten är vatten med en mycket hög koncentration av dessa ovanliga isotoper.

– Om man låter en individ dricka en liten mängd av detta vanliga, ovanliga vatten, går det att följa omsättningen av dessa isotoper i kroppen och se hur de klingar av. Genom att

mäta skillnaden mellan hur det märkta väte- och syreisotoperna försvinner ur kroppen kan man räkna fram energiförbrukningen. Väteisotoperna utsöndras nämligen via urinen men syreisotoper-na genom både utandningsluften och urinen.

Dubbelmärkt vatten är dyrt och därför kan man inte undersöka så många individer. I sitt avhandlingsarbete gjorde Elisabet Rothenberg mätningar med metoden på tolv personer som var 73 år gamla. Hon har därefter gjort uppfölj-ningar vid 78, 82 respektive 86 års ålder.

20

– Nu finns bara åtta av de tolv individerna kvar i livet. Men det är ändå världsunikt att kunna följa hur energiförbrukningen förändras med stigande ålder genom upprepade mätningar över en så lång tidsperiod.

tillagnings- och uppvärmningstider. Då skulle det finnas en bättre garanti för att den mat som levereras via matdistribution eller serveras på äldreboende motsvarar de äldres behov.

Elisabet Rothenberg tycker att det behövs många fler kommunanställda dietister. Idag finns det totalt runt 90 i landets kommuner. Majori-teten av dietisterna har tidsbegränsade projekt-anställningar. Tjänsterna har tillkommit genom regeringens stimulansmedel för att stärka vården och omsorgen om de mest sjuka äldre genom projekt som syftar till varaktiga förändringar. När projektmedlen upphör är risken stor att

också tjänsterna upphör. Då står kommunerna utan nutritionskom-petens.

– Som en jämförelse finns totalt 200 000 sjuksköterskor, sjukgym-naster och arbetsterapeuter an-ställda i kommunal äldreomsorg. Kostnaderna för att anställa nutri-tionskompetens är mycket liten jämfört med vad sjukdomsrelaterad undernäring kostar samhället, framhåller Elisabet Rothenberg.

Ny databas ska påvisa effekt

I dagsläget arbetar Elisabet Rothenberg bland annat med att ta fram en databas som för-hoppningsvis kan utvecklas till en typ av kvalitetsregister beträffande effekter av nu-tritionsbehandling av äldre i särskilt boende. Hennes förhoppning är att kunna påvisa att ett strukturerat nutritionsomhändertagande med rätt kompetens leder till positiva effekter för hälsan.

– Arbetet med nutritionsfrågor inom äldre-omsorgen är långtifrån standardiserat. Kvaliteten ser väldigt olika ut. Det finns begränsat med data avseende effekter av nutritionsinsatser.

Friska äldre äter bra

I sin avhandling konstaterade Elisabeth Rothen-berg att friska äldre äter bra. Det finns många myter om äldres matvanor, som att de skulle äta mer kaffebröd och mindre grönsaker än yngre. Matvanorna hos friska äldre har förändrats

”Arbetet med

nutritionsfrågor

inom äldreomsorgen

är långtifrån

standardiserat.”

nutrition är sambandet mellan näring,

näringstill-försel och närings upptag.

Mat och motion ger muskler

Studier har visat att nutritionsbehandling i kombination med fysisk träning kan öka muskelmassan, även hos mycket

gamla. Elisabet Rothenberg menar att den äldre, sjuka individens nutrition måste betraktas som en del av den medicinska behandlingen. Insikten om vikten av att fördela måltiderna över dygnet och undvika för lång nattfasta har ökat betydligt

inom äldreomsorgen på senare år. Många kom-muner har dessutom satsat på olika matprojekt för äldre, bland annat genom att anställa eller hyra in professionella kockar. Men för många sjuka äldre räcker det inte med bara god mat. Maten måste också ses ur ett medicinskt per-spektiv, anser Elisabet Rothenberg.

– Det krävs utredning av problemen och ställ-ningstagande till rätt nutritionsordination.

Ibland blir det lättare för en person att äta om matens konsistens förändras. Nutritionsstöd i form av näringsdrycker eller tätare mellanmål kan också behöva ges. Ätstödjande åtgärder, som sällskap vid måltiden, kan underlätta. Men själv-klart har det också betydelse hur maten smakar och hur den serveras.

Riktlinjer och dietister behövs

Livsmedelsverket har gett ut riktlinjer för matens kvalitet i förskolor och skolor. Motsvarande rikt-linjer saknas för maten i äldreomsorgen. Elisabet Rothenberg anser att Socialstyrelsen tillsammans med Livsmedelsverket borde få i uppdrag att ta fram sådana. Riktlinjerna kunde bland annat innefatta kvalitet avseende näringsinnehåll samt

21

eLisABet rotHenBerg

Legitimerad dietist och adjungerad lektor i klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin. Verksam som chefsdietist vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sedan 1991 ordförande i Dietister i Geriatrik, Die-tisternas Riksförbund (DRF) samt från 2000 även ordförande i DRF. År 1997 disputerade hon på en avhandling om äldres energi- och näringsintag, en-ergiomsättning och livsmedelsval inom ramen för H70-studien.

Forskningsområde: Energi- och näringsbehov, kroppssammansättning samt nutritionsproblem hos äldre.

Läs mer

Faxen, G; Karlström, B & Rothenberg, E (kommande) (red) Nutrition inom geriatrik. Lund. Studentlitteratur. Rothenberg, E (1997) Nutrition in the elderly. Dietary intake and dietary assessment methods. Akademisk av-handling. Göteborgs universitet.

”Tema Nutrition”. Nordisk Geriatrik, nummer 1, 2008.

Dietisternas riksförbund (2008) Sjukdomsrelaterad undernäring i äldreomsorgen – har vi råd? www.drf.nu.

precis som för övriga befolkningen. Äldre män-niskor äter inte annorlunda än andra. Kunska-pen bland äldre är god om hur man bör äta för att må bra. Friskvårdsprojekt för friska äldre ser hon därför inte som det mest prioriterade.

– Det är mycket viktigare att satsa resurser på att hjälpa dem som riskerar eller redan har utvecklat näringsproblem. Ju fortare vi upp-täcker problemen desto större möjligheter har vi att vända utvecklingen i en positiv riktning. Det gagnar inte bara den enskilde individen utan kan också leda till minskade vårdkostnader för samhället.

Nutritionsproblem hos sjuka äldre är kom-plexa och kräver samarbete över professions- och verksamhetsgränser, menar Elisabet Rothenberg. Det är viktigt att se problemen hos äldre i både särskilda och ordinära boenden.

– Genom rätt insatser kan vi möjliggöra för äldre att bo kvar i sitt eget hem längre! l

22

B

egreppet följeforskning har på senare år fått stort genomslag. Det innebär att fors-karna är med under tiden som ett projekt eller en verksamhet pågår, vilket gör att projektet kan ändra riktning och modifieras med hjälp av ny kunskap som återges till projektägarna.

– Genom följeforskningen speglar vi ett projekt över tid, säger Lisbeth Lindahl, doktor i

Tillgänglighet är

inget självändamål

– Vi vill bidra till bättre beslutsunderlag för politiker och tjänstemän. Politiker refererar gärna till våra studier i sin argumentation, säger Lisbeth Lindahl.

Vid FoU i Väst/GR bedrivs verksamhetsnära uppdragsforskning och utvärderingar för att bidra med kunskaps-utveckling inom praktisk verksamhet. I offentlig sektor sker en snabb kunskapskunskaps-utveckling. Nya arbetssätt och metoder utvecklas ständigt. Men blir det alltid som man hade tänkt sig? Det är här forskaren kommer in i bilden. Lisbeth Lindahl är särskilt intresserad av samhällets stöd för att äldre ska kunna bibehålla sina funktioner och fortsätta leva ett aktivt liv.

psykologi och verksam vid FoU i Väst/GR. I Göteborgsstadsdelarna Askim, Biskopsgår-den och Lärjedalen pågick under 2007 ett pilot-projekt med så kallade samhällsbyggnadsgrupper för äldres boende. Lisbeth Lindahl var nyfiken på att ta reda på vad som händer efteråt, när dessa projekt har avslutats. Blir det några konkreta förändringar?

23

– I en tidigare bostadsanpassningsstudie drog vi slutsatsen att många av de individuella anpass-ningar som görs idag egentligen borde göras av fastighetsägare. Det skulle optimera de samhälle-liga resurserna på ett helt annat sätt. Det här ville jag gärna gå vidare med, säger Lisbeth Lindahl.

Åtgärder för tillgänglighet

I ett samarbete med arkitekturforskaren Inga Malmqvist från Chalmers och projektassistent Maria Martini vid FoU i Väst/GR undersökte Lisbeth Lindahl dels i vilken utsträckning fastig-hetsägare har gjort några åtgärder för bättre till-gänglighet, dels hur äldre hyresgäster upplever de allmänna utrymmena med avseende på tillgäng-lighet. Dit räknas alla utrymmen i ett flerbostads-hus som inte är privata, till exempel tvättstuga, soprum, entré och förrådsutrymmen.

Fysiska hinder kan begränsa livet för män-niskor. Att bli fånge i sitt eget hem, på grund av att man inte kan ta sig ut, får enormt negativa konsekvenser. Idag är kommuner skyldiga att ge bostadsanpassningsbidrag till personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om att bredda dörröppningar, installera trapphiss, sätta upp ramper eller ledstänger vid husets entré. Bostadsanpassningen ges enligt lag till enskilda individer och betraktas som tillfälliga lösningar.

Lisbeth Lindahl menar att fler personer skulle kunna ha nytta och glädje av generella åtgärder av mer permanent karaktär i flerbostadshus. En fastighets ägare skulle till exempel kunna jämna ut nivåskillnader vid ombyggnation av en entré, så att man slapp installera en ramp då ett behov uppstår hos en enskild hyresgäst.

– Jag ser bristande tillgänglighet som ett strukturellt problem som också behöver åtgär-das på strukturell nivå och inte med individuella lösningar. Idag ägnar man sig för mycket åt symtombehandling, anser Lisbeth Lindahl.

I studien gjordes intervjuer och observationer för att samla in kunskap om hur hyresgäster, fastig hetsägare med flera uppfattar hinder och möjligheter i fråga om äldres boende.

– Vi vet att massor behöver göras. Många trevåningshus saknar hiss och nu står de inför att behöva byggas om eller byggas till, säger Inga Malmqvist.

Enkla medel kan räcka

Men det är dyrt och inte alltid så lätt att åtgärda hindren. Inga Malmqvist anser att alla borde satsa mer på det som kan åtgärdas med enkla medel. Hon menar att det är orealistiskt att det ska vara samma regelverk som gäller vid om-byggnation som vid nyom-byggnation. Det är inte så

Inga Malmqvist anser att alla borde satsa mer på det som kan åtgärdas med enkla medel.

24

lätt som man skulle kunna tro att bredda en dörr till 90 centimeter vilket rullstolar kräver. Däre-mot är det en enkel åtgärd att ta bort en trös-kel, likaså att installera teknik som redan finns tillgänglig på marknaden.

– Krav på full tillgänglighet även för rullstolar kan få bostadsföretag att resignera och inte göra någonting alls. Att anpassa sig till rullatoranvän-darna i befintlig bebyggelse i stället skulle betyda riktigt mycket eftersom de är så många fler, menar Inga Malmqvist.

Omsorg om detaljerna är en annan käpphäst för Inga Malmqvist. Vid besiktningen i Lärje-dalen kunde hon konstatera att den anpassning som faktiskt genomförts var slarvigt gjord. Om rampen till en tvättstuga på gården har ett glapp på en och en halv centimeter innebär det att en person med rullator inte alltid kan ta sig fram. Anpassningen har då inte uppnått sitt syfte att skapa tillgänglighet. En nivåskillnad på bara en och en halv centimeter kräver att man måste lyfta rullatorn och många har alldeles för svaga armar för att klara av det.

– Jag vill peka på behovet av goda lösningar i detalj. Någon fastighetsägare kanske påstår att de har gjort en åtgärd. Åtgärder är naturligtvis bra, men vad fick man för resultat? Om män-niskor inte kan komma in i ett rum, kan de inte göra någonting där. Rummen förblir oanvänd-bara. Fokus måste ligga på användbarheten för att skapa rum för mänsklig aktivitet, säger Inga Malmqvist.

Svaga drivkrafter

Lisbeth Lindahl konstaterar att dagens drivkraf-ter, motiv och incitament för tillgänglighet inte är tillräckligt starka för att en förändring ska ske. Det finns både regler och riktlinjer som gäller vid ombyggnation, men samtidigt är skalan glidande för vad som kan betraktas som en ombyggna-tion och vad som bara är en renovering. I många fall behöver byggherren heller inte ansöka om bygglov, vilket leder till att stadsbyggnadskonto-ret inte kan granska tänkta förändringar.

Ansvaret för att gemensamma utrymmen blir tillgängliga ligger hos byggherren, som kan vara

både ett bostadsföretag eller ett byggföretag. För-ändringar i de befintliga flerbostadshusen är inte lätta att driva igenom. Det behövs både kunska-per och motiv.

– En lärdom är att det inte räcker med att en fastighetsägare har kunskap om tekniska lös-ningar, till exempel automatiska dörröppnare, för att vilja installera dem. Det hänger också på finansieringen. Dessa åtgärder räknas nämligen inte som standardhöjande och hyresvärden har inte rätt att höja hyrorna på grund av sådana installationer, säger Lisbeth Lindahl.

Samtidigt vill många fastighetsägare göra livet lättare för sina äldre hyresgäster. De är bra hyres-gäster. De bor kvar länge och sliter obetydligt på sina lägenheter. Utifrån det perspektivet borde det vara lönsamt att satsa på bättre tillgänglig-het. De fastighetsägare som Lisbeth Lindahl har intervjuat tar ofta upp personliga exempel när det blir tal om äldres behov. De kan ha erfa-renhet av att en förälder har tvingats flytta till särskilt boende och ser värdet i att få bo kvar hemma så länge som möjligt.

– Dessa moraliska skäl är viktiga att beakta. När det råder juridiska dilemman och om det saknas ekonomiska incitament kan de moraliska drivkrafterna vara betydelsefulla för att förbättra tillgängligheten i äldres boendemiljöer, menar Lisbeth Lindahl.

Organisatoriska hinder

Intervjuerna med fastighetsägarna har också visat på organisatoriska hinder. De flesta bo-stadsbolag har en avdelning som arbetar med service åt hyresgästerna och en som ägnar sig åt tekniskt underhåll. Kommunikationen enheterna emellan är oftast bristfällig. Av den anledningen riskerar information från hyresgästerna att inte överföras till den tekniska avdelningen.

Utvecklingsenheten Senior Göteborg vid Stadskansliet utbildar fastighetsingenjörer i ett försök att öka kunskaperna om tillgänglighet. Likaså har tillgänglighetsenheten vid fastighets-kontoret, Göteborgs Stad, utvecklat en invente-ringsnyckel för det befintliga fastighetsbeståndet. Förvaltnings AB Framtiden har sagt ja till att

25

allmännyttan ska inventera sina lägenheter. Ett viktigt principbeslut, enligt Lisbeth Lindahl.

I de projekt som Lisbeth Lindahl har följt är det stadsdelen Biskopsgården som utmärker sig på ett positivt sätt. Här har man kommit längst med anpassningar för seniorer. Det beror san-nolikt på att det sedan många år tillbaka finns upparbetade kanaler mellan stadsdelsförvalt-ningen och bostadsföretagen. Stadsdelen satsade en hel del resurser på pilotprojekt, vilket har gett utdelning. Bland annat har två flerbostadshus anpassats särskilt för seniorer, där fritidsledare från kommunen bidrar med sociala aktiviteter. Fysisk tillgänglighet är inget självändamål. Det är en grundläggande funktion som skapar förut-sättningar för ett aktivt och självständigt liv och social gemenskap.

– I det här projektet lyfter vi fram struktu-rella hinder och möjligheter för tillgänglighet, inte bara de fysiska. Den mänskliga miljön och den fysiska bör gå hand i hand. Ibland kan man fråga sig vem man bygger för, när till och med nya lägenheter innehåller nivåskillnader och spiraltrappor, säger Lisbeth Lindahl.

Kunskapsinhämtning i bilindustrin

Vid Volvo, där Lisbeth Lindahl arbetade tidigare, accepterades vissa projektresultat medan andra fick gå i graven efter att ha bedömts som ointres-santa.

– Det upplevdes aldrig som ett misslyckande om resultatet från ett projekt inte införlivades i den ordinarie verksamheten, vilket jag upplever är vanligt inom offentlig sektor. Projekt är till för att man ska lära sig någonting. Om det inte finns frihetsgrader för ett utforskande perspektiv lär man sig väldigt lite. Som forskare arbetar jag mycket med läroprocesser, där det måste vara

ingA mALmqvist

Arkitekt och universitetslektor vid Arkitektur, Chal-mers Tekniska Högskola i Göteborg. Avhandlingen hette Vardagshus i staden: en studie av hus med bostäder och med verksamhet i bottenvåningen (1992).

Forskningsområde: Arkitektur för boende och vård, flexibilitet och användbarhet samt arkitektur för ett åldrande samhälle. Deltar i forskningsprojekt Designa bärkraftiga vårdmiljöer. Undervisar på inter-nationell masterutbildning om boende för äldre.

LisBetH LindAHL

Forskare vid FoU i Väst/GR. Disputerade 1998 i psy-kologi med en avhandling om köns- och åldersspeci-fika utvecklingsprocesser under spädbarnstiden. Forskningsområde: Lisbeth Lindahl forskar om frågor som rör äldre och människor med funktions-nedsättning och deras möjligheter att bo, resa och helt enkelt att leva. Fokus ligger på samhällets stöd för äldre människor och deras upplevelser av detta. Forskningsprojekten har hittills handlat om bostads-anpassning, boendemiljöer, kollektivtrafik och reha-bilitering.

Läs mer

Lindahl, L & Schmidtbauer, P (red) (2009) Färd med förbehåll. En utvärdering av KOLLA-projektets arbete för förbättrad tillgänglighet i kollektivtrafiken. FoU-rapport 2:2009. Göteborg: FoU i Väst/ GR.

Lindahl, L & Arman, R (2006) Att ta bort trösklarna till ett självständigt liv. Slutrapport från studien om nyttan och värdet av bostadsanpassningar. FoU-rapport 1:2006. Göteborg: FoU i Väst/GR.

Hjälpmedelinstitutet, www.hi.se och www.teknikforaldre.se

tillåtet att både lyckas och misslyckas, säger Lisbeth Lindahl.

Hon önskar att den offentliga sektorn var mindre rädd för att avsluta projekt – att det inte nödvändigtvis måste skapas permanenta verk-samheter av alla projektidéer. Med en begränsad budget måste man kunna prioritera och välja bort. Däremot skulle man kunna bli bättre på att bevara de kunskaper som kommer ut av projekt, det vill säga generella lärdomar som kan tas tillvara i ordinarie verksamhet.

– Vi vill bidra till bättre beslutsunderlag för politiker och tjänstemän. Politiker refererar gärna till våra studier i sin argumentation. l

26

I dagens samhällsdebatt talas det ofta om att vi måste jobba längre än till 65 år för att klara välfärden. Samtidigt är den faktiska pensions-åldern betydligt lägre än 65. Detta fick Tiiu Soidre, docent i sociologi, att intressera sig för människors tankar om när de vill sluta förvärvsarbeta. Hon formulerade en forskningsansökan och fick medel av Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-skap för att studera drygt 1 000 personers attityder till arbete.

F

orskare i Sverige hade inte tidigare fokuserat särskilt mycket på äldres arbets-marknadssituation. Forskning om äldre personer rör oftast vård, omsorg och sjukdom. Internationellt finns dock ett flertal studier gjorda på området, berättar Tiiu Soidre.

Det är ett större problem internationellt än i Sverige att folk går i pension tidigt – något som i forskarvärlden kallas för ”early exit”. Sve-rige har högst sysselsättning bland äldre i hela Västeuropa, särskilt vad gäller kvinnor. Vad som avgör när en person går i pension kan enligt Tiiu Soidre förklaras av bland annat traditioner och pensionssystemens utformning. I vissa länder har en person rätt att gå i pension efter ett visst antal tjänstgöringsår. Många slutar då redan vid 55 års ålder.

– Om man lever tills man blir 85 innebär det 20 år i livet som pensionär och kanske 40 år som yrkesverksam. Det är lätt att inse att den ekono-miska kalkylen inte går ihop.

Högutbildade män vill sluta i förtid

Tiiu Soidres studie visar att de flesta vill sluta arbeta före 65 års ålder. Bara fyra procent av svenska kvinnor och åtta procent av svenska män har önskemål om att gå i sen pension. Resultaten pekar på att de mekanismer som håller kvar människor i arbetslivet respektive trycker ut dem därifrån till stora delar skiljer sig mellan könen. Föga förvånande fann hon att

Få vill arbeta efter 65

Tiiu Soidre, docent i sociologi, tycker att ålderism, diskriminering av äldre, borde motverkas i samhäl-let, genom att underlätta för dem som vill jobba kvar längre än till 65. Själv jobbar hon fortfarande, trots att hon närmar sig 70.

27

kvinnor vill sluta arbeta i förtid om de har psykiskt påfrestande eller tunga arbeten, men kan tän-ka sig att fortsätta efter 65 om de upplever sitt arbete som mentalt stimulerande. Högutbildade män

med stimulerande jobb vill däremot gå i pension före 65, något som överraskade Tiiu Soidre.

Män förefaller vilja sluta om de inte längre upplever sig vara önskvärda eller behövda i arbetslivet. Att känna sig uppskattad av chefer och arbetskamrater har stor betydelse för mäns val av pensionsålder. Den faktorn spelar däremot ingen signifikant roll för kvinnor.

– Män med inflytelserika jobb vill kanske inte riskera att hamna i en situation där de blir petade åt sidan. Istället väljer de att sluta i förtid när de fortfarande är framgångsrika. De vill gå med flaggan i topp, tror Tiiu Soidre.

Ojämlika pensionssystem påverkar

Ett annat skäl till att högutbildade män väljer att gå i pension tidigt är att de oftare än kvinnorna har goda pensionsvillkor som möjliggör en tidig pension. Studien visar nämligen att individer som måste arbeta av ekonomiska skäl, arbetar längre än de som kan klara sin försörjning

på annat sätt än genom förvärvs-arbete.

– Inom den privata sektorn har LO-kollektivet vanligtvis inte sam-ma möjligheter som tjänstemän att få avtalslösningar när verksamheter

dras ner eller upphör helt. De är ofta hänvisade till a-kassa. Det finns klara klass- och könsskill-nader i möjligheterna att sluta arbeta före 65.

Många kvinnor har arbetat färre år än män-nen när de uppnår 65 års ålder eftersom de varit hemma med barn i ett par år. De når toppen av sin karriär senare än männen och är kanske mer benägna att arbeta efter 65 än männen om de har stimulerande arbeten som de trivs med.

– I framtiden kan dessa preferenser komma att ändra sig i takt med att fler män är föräld-ralediga. Förr var mannen familjeförsörjaren, nu är försörjningsbördan mer delad. Men det

är fortfarande så att betydligt fler kvinnor än män arbetar deltid. Jag tror att vissa mekanismer fortfa-rande är i bruk som gör att man får vissa preferenser. Män arbetar deltid om de studerar eller har sjukpension, medan kvinnor arbetar deltid för att de har barn eller sjuka anhöriga att ta hand om, berättar Tiiu Soidre.

Trots att kvinnor och män blir allt mer jäm-ställda i sina preferenser i arbetslivet, tror hon att hennes analysmodell fungerar även om man skulle studera yngre åldersgrupper.

– Man är mer eller mindre benägen att vilja fortsätta arbeta beroende på hur man har det på jobbet. Trivs man och har ett arbete som man orkar med psykiskt och fysiskt är sannolikheten större att arbeta till 65 års ålder eller längre. Det är nästan någon slags vardagskunskap som man kan ha, det är så självklart!

Tiiu arbetar efter 65

Tiiu Soidre är själv ett exempel på en kvinna som trivs med sitt arbete och därför valt att fortsätta sin yrkeskarriär efter 65 års ålder. När hon började trappa ner sin arbetstakt efter fyllda 65

upptäckte hon hur roligt det var att komma till arbetsplatsen och samtala med kollegor i korridoren och i fikarummet.

– Den sociala biten i arbetslivet hade jag underskattat för egen del, säger hon.

Just nu arbetar hon med att revidera två bok-kapitel till en lärobok om arbetslivet samtidigt som hon ibland är verksam som lärare.

– Jag har undervisat varje årskull doktoran-der på den här institutionen i kvantitativ metod sedan 1990-talets början. I flera år nu har jag trott att jag håller kursen för sista gången, men jag blir hela tiden tillfrågad om att hålla den igen. I januari 2010 ska jag hålla kursen på Institutionen för arbetsvetenskap, och samma år fyller jag 70 år, så jag jobbar ”until the bitter end”, säger Tiiu Soidre samtidigt som hon skrat-tar ironiskt.

”Att känna sig

uppskattad av chefer

och arbetskamrater har

stor betydelse för mäns

val av pensionsålder. ”

”Den sociala biten

i arbetslivet hade jag

underskattat

för egen del.”

28

Mer kunskap behövs

Ett problem med att använda ett tvärsnittsmate-rial, det vill säga att studera en grupp individer vid ett givet tillfälle enbart, är att man inte vet om personerna senare gör så som de har sagt att de ska göra. Därför menar Tiiu Soidre att det skulle vara intressant att göra en longitudinell studie där man följer ett antal individer över tid för att se hur deras preferenser och beteende förändras. Vad var det som fick en viss person att sluta arbeta vid 62 års ålder och stämde de skälen överens med tidigare uppgivna preferen-ser? Har det skett något på arbetsplatsen som individen inte själva kunnat påverka?

– Hade jag varit yngre skulle jag gått in på individnivå och studerat folks preferenser och vilka valmöjligheter de egentligen har. För det är inte säkert att önskemålen är möjliga att tillfreds-ställa. Avtal kanske reglerar när du måste gå i pension. Omorganisationer på arbetsplatsen och personliga förhållanden kanske också gör att du måste ändra dina tidigare pensionsplaner.

Anpassning av arbetslivet

Tiiu Soidre har självkritiskt funderat på vilken praktisk nytta man kan ha av resultaten från en

Läs mer

Soidre, T (kommande) ”Kvinnor och män i arbete – differentiering och stratifiering” samt ”Ålder, generation och arbete”. I: Schedin, S & Berglund, T (red) Arbetslivet. 2:a omarbetade upplagan. Lund: Studentlitteratur. Soidre, T (2009) ”Utbildning och anställning – Mönster bland äldre medelålders kvinnor och män”. Arbetsmark-nad och arbetsliv, Årgång 15, nummer 1.

Soidre, T (2005) ”Vill vi jobba till 65? Synen på arbete och privatliv hos den äldre arbetskraften”. Sociologisk Forskning, nummer 3.

tiiu soidre

Docent i sociologi på Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Disputerade 1987 på avhandlingen Boendets förändring och kollektivt handlande. Har varit verksam som lektor på grundutbildningsnivå i arbets-marknadsfrågor, urbansociologi och tillämpad sociologi och på forskarutbildningsnivå i kvantitativ metod. Forskningsområde: Attityder till arbete och arbetslöshet ur ett köns- och generationsperspektiv. Bland annat har hon intresserat sig för frågan om arbetslöshet går i arv. Hon har också fokuserat på vad ålder betyder i ar-betslivet. Hennes senaste forskningsprojekt rör arbetsmarknadssituationen för personer mellan 55 och 64 år.

studie om äldre medelålders tankar kring arbets-liv och pension.

– Jag kan tänka mig att vetskapen om att många vill jobba mindre när de närmar sig 65 skulle kunna ha konsekvenser för hur man som arbetsgivare och politiker utformar arbetet i slutet av yrkeslivet.

Tiiu Soidre berättar om framgångsrika försöksprojekt där äldre arbetstagare har fått mindre tunga arbetsuppgifter efter fyllda 60 år. Hon nämner bland annat Postens godstransport där äldre chaufförer styrketränade på betald arbetstid och dessutom fick kortare arbetsvecka för att orka med sina tunga arbeten fram till 65 års ålder.

– Behoven av mindre fysiskt krävande ar-betsuppgifter bland de äldre arbetstagarna tror jag är stor inom många yrkesgrupper. Jag tänker särskilt på undersköterskor inom vård- och om-sorgssektorn. Annars orkar man nog inte jobba till 65 års ålder. l