H
är presenteras den ”tredje generationens”
Välfärds-bilder i Göteborgsregionen. De tidigare presenterades
1997 och 1999.
Göteborgsregionen består av tretton kommuner där den
största är Göteborg, som i sin tur är uppdelad i tjugoen
stadsdelar. I den här rapporten jämförs och presenteras
samtliga kommuner och stadsdelar tillsammans som
trettio-tre individuella delar av regionen.
Välfärdsbilderna ska ses som ett tillskott till övrigt
regionalt planeringsunderlag. Syftet är att över tid kunna
följa regional välfärdsutveckling men även kontinuerligt
lyfta fram och beskriva nya trender som kan ha effekter för
den regionala välfärden.
Sammanställningen bygger uteslutande på offentlig
statistik. Arbetet har bestått i att från olika källor inventera,
välja ut och bearbeta relevanta uppgifter för att få ett
jämförbart underlag som omfattar såväl kommuner som
stadsdelar i regionen. För så gott som samtliga variabler kan
kommuner och stadsdelar jämföras med varandra, med
regionsnittet och rikssnittet. När det gäller sociala
trans-fereringar har vi tyvärr fått nöja oss med kommunnivå, och
kan inte visa siffror på stadsdelsnivå för Göteborg.
Strävan är att statistiken som presenteras ska vara den
mest aktuella som finns tillgänglig för samtliga kommuner/
stadsdelar. I rapporten finns därför mättidpunkter från åren
1998 till 2001 beroende på vilken typ av statistik det
handlar om och hur lång eftersläpning den har vid
framta-gande och publicering. Detta kan medföra att vissa
variab-ler kan vara svåra att jämföra med varandra, då stora
förändringar kan ha skett på ett par års tid. Inom varje
variabel kan dock jämförelsen mellan kommuner/stadsdelar
och över tid alltid göras.
Rapportens olika delar
1. Den första delen består av bilder och tabeller över åtta
huvudvariabler (Arbetslöshet, Socialbidrag, Sociala
transfereringar, Medelinkomst, Ohälsa, Utbildningsnivå,
Brottslighet och Valdeltagande) samt en kompletterande
variabel (befolkningens åldersfördelning). Den
komplet-terande variabeln är ingen välfärdsindikator i sig men
kan öka möjligheten till rättvisande jämförelser mellan
kommuner/stadsdelar. Siffrorna från rapporten 1999
finns med i tabellform för jämförelse över tid. För varje
huvudvariabel finns en inledande beskrivning av varför
den är viktig som välfärdsindikator och vilka
föränd-ringar som skett sedan förra tillfället Välfärdsbilderna
publicerades. På några punkter har vi också valt att
”citera” från andra publikationer där källan finns noga
angiven i texten.
2. I den andra delen sätts tretton delvariabler samman, för
varje kommun/stadsdel in i ett spindeldiagram.
Variab-lerna i spindeldiagrammen jämförs med regionsnittet
(index 100) och visar hur kommunen/stadsdelen
förhål-ler sig i jämförelse till regionsnittet. Den figur som bildas
i varje kommuns/stadsdels diagram kan sedan enkelt
jämföras med övriga kommuner/stadsdelar. Likheter
och skillnader blir överblickbara.
3. I den tredje delen har de tre variablerna registrerad
arbetslöshet, andel socialbidragstagare och medelinkomst
plockats ut för varje kommun/stadsdel, sammanlagt
trettiotre, och därefter rangordnats inbördes. Siffran 1
står för de ”bästa” värdena (låg arbetslöshet, låg andel
socialbidragstagare och hög medelinkomst) och siffran
33 för det motsatta. Utifrån de tre rangordningssiffrorna
räknas ett socioekonomiskt medelvärde fram som visar
på varje kommuns/stadsdels socioekonomiska
rangord-ning jämfört med övriga delar i regionen. Här finns även
motsvarande siffror med från Välfärdsbilderna 1997 och
1999 för jämförelse över tid.
Rapporten har arbetats fram av Malin Olsson och Elvy
Persson på Göteborgsregionens kommunalförbund med
bistånd av en referensgrupp bestående av:
Inger Sahlin, Beställarförbundet 4S, Stenungsund
Eva Saletti, Kungälvs kommun
Jan Kaaling, Göteborgs Stad
Yngve Norell, Göteborgs Stad
För upplysningar om rapportens innehåll, beställning av
ytterligare rapporter eller OH-material kontakta Malin
Olsson, GR.
e-post: malin.olsson@gr.to
tfn: 031-335 50 96
Rapporten finns även att hämta i pdf-format på
www.grkompetens.to
■
Välfärdsbilder i
N
är genomsnittet för Göteborgsregionen jämförs med
rikssnittet så kan det uttryckas som ”vi har väl det
ungefär som folk har det mest”. Men på några områden
skiljer vi oss åt. De tydligaste skillnaderna är att
Göteborgs-regionen ligger över rikssnittet för andel
socialbidragstag-are, ohälsa, andel med eftergymnasial utbildning och
anmälda brott. För variablerna ungdomsarbetslöshet,
sociala transfereringars andel av den disponibla inkomsten
och andel ej godkänt från grundskolan (i ett eller flera av
ämnena matematik, svenska och engelska) så ligger
Göte-borgsregionen under rikssnittet. Dessa avvikelser kan
förmodligen förklaras med hur storstadsregioner normalt
förhåller sig i jämförelse med landet i övrigt.
Hur Göteborgsregionen har det i genomsnitt säger inte
så mycket om de verkliga förhållandena. Inom regionen
finns stora skillnader. En målande beskrivning skulle vara
”som att stå med ena benet i kolsyresnö och det andra i
kokande vatten – i genomsnitt blir det ganska ljummet”.
Tydligast är dessa skillnader vid jämförelser mellan
stadsde-larna inom Göteborgs stad. Det är oftast stadsdestadsde-larna som
hamnar både högst och lägst när kommunerna/stadsdelarna
sorteras i rangordning utifrån de olika variablerna, medan
kranskommunerna befinner sig, med några undantag, i
mitten av skalan. I rapporten finns de flesta av variablerna
med som även publicerats i de tidigare rapporterna (1997
och 1999) men också några nya variabler som vi ser som
intressanta att följa framöver. Där det är möjligt görs också
jämförelser med hur dessa mått på välfärden förändrats i
regionen sedan den föregående rapporten.
■
Hur har vi det
Arbetslöshet ... sid 6
Bild 1
Andel personer i öppen arbetslöshet och i
kon-junkturberoende program, 16-64 år, januari
2001
Tabell 1
Andel personer i öppen arbetslöshet och i
kon-junkturberoende program, 16-64 år, januari
2001 och januari 1998 samt jämförelse mellan
tidpunkterna.
Bild 2
Andel ungdomar i öppen arbetslöshet och i
konjunkturberoende program, 18-24 år, januari
2001.
Tabell 2
Andel ungdomar i öppen arbetslöshet och i
konjunkturberoende program, 18-24 år, januari
2001 och januari 1998 samt jämförelse mellan
tidpunkterna
Bild 3
Andelen öppet arbetslösa eller i
konjunkturbero-ende program fördelat på män och kvinnor,
16-64 år, januari 2001.
Tabell 3
Andelen öppet arbetslösa eller i
konjunkturbero-ende program fördelat på män och kvinnor,
16-64 år, januari 2001 och januari 1998 samt
jämförelse mellan tidpunkterna.
Bild 4
Andel Förvärvsarbetande, Öppet arbetslösa eller i
konjunkturberoende program samt personer Ej
tillgängliga för arbetsmarknaden, 16-64 år,
november år 1999.
Tabell 4
Andel Förvärvsarbetande, Öppet arbetslösa eller i
konjunkturberoende program samt personer Ej
tillgängliga för arbetsmarknaden, 16-64 år,
november 1999 och november 1996 samt
jämfö-relse mellan tidpunkterna.
Socialbidrag ... sid 10
Bild 5
Socialbidragsbelopp per invånare i kr, 2000.
Tabell 5
Socialbidragsbelopp per invånare i kr, 2000 och
1997 samt jämförelse mellan tidpunkterna.
Bild 6
Andel socialbidragstagare av befolkningen,
18-64 år, 2000.
Tabell 6
Andel socialbidragstagare av befolkningen,
18-64 år, 2000 och 1997 samt jämförelse mellan
tidpunkterna.
Sociala transfereringar ... sid 12
Bild 7
De sociala transfereringarnas andel av den
disponibla inkomsten, familjer 16-64 år, 1999.
Tabell 7
De sociala transfereringarnas andel av den
disponibla inkomsten, familjer 16-64 år, 1999
och 1996 samt jämförelse mellan tidpunkterna.
Bild 8
De sociala transfereringarnas andel av den
disponibla inkomsten, ensamstående kvinnor
med barn, 16-64 år, 1999.
Tabell 8
De sociala transfereringarnas andel av den
disponibla inkomsten, ensamstående kvinnor
med barn, 16-64 år, 1999 och 1996 samt
jämfö-relse mellan tidpunkterna.
Bild 9
De sociala transfereringarnas andel av den
disponibla inkomsten, gifta/sambeskattade utan
barn, 16-64 år, 1999.
Tabell 9
De sociala transfereringarnas andel av den
disponibla inkomsten, gifta/sambeskattade utan
barn, 16-64 år, 1999 och 1996 samt jämförelse
mellan tidpunkterna.
Utbildning ... sid 14
Bild 10
Högsta utbildningsnivå – minst tre års
eftergym-nasial utbildning och grundskola, 25-64 år, 2000.
Tabell 10 Högsta utbildningsnivå – minst tre års
eftergym-nasial utbildning och grundskola, 25-64 år, 2000.
Minst tre års eftergymnasial utbildning även för
1998 och jämförelse mellan tidpunkterna.
Bild 11
Ej godkänt från grundskolan i ett eller flera av
ämnena matematik, svenska och engelska,
vt-2000.
Tabell 11 Ej godkänt från grundskolan i ett eller flera av
ämnena matematik, svenska och engelska,
vt-2000.
Ohälsa ... sid 16
Bild 12
Ohälsotal, 16-64 år, 1999.
Bild 13
Ohälsotal, 16-64 år, uppdelat på män och
kvinnor, 1999.
Tabell 12-13
Ohälsotal; totalt, män och kvinnor, 16-64 år,
1999 och 1996 utan jämförelse mellan
tid-punkterna.
Bild 14
Ohälsotal för unga totalt, 16-29 år, 1999.
Bild 15
Ohälsotal för unga, 16-29 år, uppdelat på män
och kvinnor, 1999.
Tabell 14-15
Ohälsotal bland unga; totalt, män och kvinnor
16-29 år, 1999.
Medelinkomst ... sid 20
Bild 16
Medelinkomst för befolkningen 16 år-w, 1998
Tabell 16 Medelinkomst för befolkningen 16 år-w, 1998
och 1996 samt jämförelse mellan tidpunkterna.
Brottslighet ... sid 21
Bild 17
Antalet anmälda brott per 1000 invånare, 2000.
Tabell 17 Antalet anmälda brott per 1000 invånare, 2000.
Valdeltagande ... sid 22
Bild 18
Valdeltagande, 1998.
Tabell 18 Valdeltagande, 1998.
Ålder... sid 23
Bild 19
Ålder 0-19
Bild 20
Ålder 20-64
Bild 21
Ålder 65-w fördelat på 65-79år och 80-w år
Tabell 19-21
Ålder 0-19 år, 20-64 år, 65-79 år och 80-w år
Individuella ”spindlar” ... sid 25
Varje kommun/stadsdel sammanställda i
spindel-diagram för variablerna Registrerad arbetslöshet
(öppet arbetslösa och i program), Registrerad
ungdomsarbetslöshet (öppet arbetslösa och i
program), Ej tillgängliga för arbetsmarknaden,
Socialbidrag per invånare, Andel
socialbidrags-tagare, Medelinkomst, Ohälsotal, Ohälsotal för
unga, Minst tre års eftergymnasial utbildning,
Grundskola som högsta utbildningsnivå, Ej
godkänt från grundskolan i ett eller flera av
ämnena matematik, svenska och engelska,
Anmälda brott och Valdeltagande.
Variablerna jämförs med regionsnittet som är
index 100.
Socioekonomiskt medelvärde ... sid 32
Tabell 22 Variablerna andel registrerad arbetslöshet, andel
socialbidragstagare och medelinkomsten
sam-manställda till ett socioekonomiskt medelvärde
för samtliga kommuner/stadsdelar. De
socioeko-nomiska medelvärdena från Välfärdsbilder 1999
och 1997 finns med som jämförande variabler.
Källhänvisningar
• Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län och Hallands län
• Statistiska centralbyrån (SCB)
• Riksförsäkringsverket (RFV)
• Göteborgs stad – Statistikgruppen Stadskansliet
• Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt i Hallands län
• Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Polismyndigheten i västra
Götalands län och Hallands län.
• Skolverket
• Socialstyrelsen
• Göteborgs-Posten
• GR - ”Uppföljning av Försörjningsstödet i Göteborgsregionen”
Vid varje grafisk bild finns en mer detaljerad källhänvisning för var
statistiken är hämtad.
Arbetslöshet
Arbetslöshetsstatistiken som används här är från januari
2001 och jämförs med den i förra rapporten där statistiken
var från januari 1998. Den registrerade arbetslösheten har
förändrats mycket under perioden, både i regionen och i
riket. Den har sjunkit totalt och även i varje enskild
kom-mun/stadsdel. Arbetslösheten totalt i regionen är något lägre
än rikssnittet. Arbetslösheten bland ungdomar är den som
sjunkit mest mellan 1998 och 2001. Statistik från senare
delen av 2001 och i början av 2002 visar dock på en ökning
igen av arbetslösheten i flera kommuner/stadsdelar bland
ungdomar.
Nytt i den här rapporten, jämfört med tidigare upplagor,
är att det även finns med en bild som visar andelen av
befolkningen som förvärvsarbetar (dessa uppgifter finns
bara tillgängliga från 1999 som senaste statistik). Andel
förvärvsarbetande samt andel arbetslösa och i åtgärder
relateras här till befolkningen, 16-64 år, för att få fram den
andel som inte arbetar eller inte är registrerade som
arbets-lösa och därmed av olika orsaker inte är tillgängliga för
arbetsmarknaden. Det är till viss del naturliga orsaker som
studier, barnledighet m.m. men det är också en stor andel
som står utanför arbetsmarknaden av helt andra orsaker som
t.ex. brister i språk, brister i kompetens eller behov av
rehabilitering och de som helt enkelt gett upp som
arbetssö-kande. Dessa siffror har även tagits fram för 1996 som
jämförande material. Det som är oroväckande här är att se
att även om arbetslösheten sjunker så ökar inte andelen
förvärvsarbetande i samma takt utan andelen som inte är
tillgängliga för arbetsmarknaden ökar på många håll. I bästa
fall kan detta bero på en högre andel studerande (ex.
Vuxenstudier). I sämre fall kan det bero på ökad utslagning
på arbetsmarknaden.
■
BILD 1
Andel personer i öppen arbetslöshet och i konjunkturberoende
program (bef. 16-64 år), januari 2001.
Sorterat efter andel öppet arbetslösa, i % av befolkningen
BILD 2: Andel ungdomar (18-24 år) i öppen arbetslöshet och i konjunkturberoende program, januari 2001
Sorterat efter öppet arbetslösa, i % av befolkningen
Källa: Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län och Halland. Januari 2001
Tabell 1: Andel personer i Öppen arbetslöshet och
i Konjunkturberoende program, 16-64 år
Ale _________________ 3,5 ____ 2,2 5,9 ____ 3,0 -2,4 ___ -0,8 Alingsås _____________ 3,2 ____ 2,0 6,4 ____ 2,7 -3,2 ___ -0,7 Askim Sdn ___________ 2,0 ____ 1,4 3,3 ____ 1,6 -1,3 ___ -0,2 Backa Sdn ___________ 4,2 ____ 3,7 6,0 ____ 3,0 -1,8 ___ 0,7 Bergsjön Sdn _________ 8,9 ____ 6,2 13,0 ____ 6,2 -4,1 ___ 0,0 Biskopsgården Sdn ____ 7,2 ____ 6,6 10,3 ____ 5,3 -3,1 ___ 1,3 Centrum Sdn _________ 3,7 ____ 1,9 6,4 ____ 2,6 -2,7 ___ -0,7 Frölunda Sdn _________ 5,8 ____ 5,1 8,5 ____ 4,6 -2,7 ___ 0,5 Gunnared Sdn ________ 7,1 ____ 6,3 10,4 ____ 5,8 -3,3 ___ 0,5 Göteborgsregionen ___ 3,4 ____ 2,0 6,1 ____ 2,9 -2,7 ___ -0,9 Härlanda Sdn ________ 3,7 ____ 3,1 6,3 ____ 2,8 -2,6 ___ 0,3 Härryda _____________ 2,0 ____ 1,3 3,8 ____ 2,1 -1,8 ___ -0,8 Högsbo Sdn __________ 3,8 ____ 3,1 6,5 ____ 3,3 -2,7 ___ -0,2 Kortedala Sdn ________ 5,9 ____ 5,7 9,9 ____ 4,2 -4,0 ___ 1,5 Kungsbacka __________ 2,1 ____ 1,1 4,3 ____ 2,0 -2,2 ___ -0,9 Kungälv _____________ 1,7 ____ 1,6 3,6 ____ 2,9 -1,9 ___ -1,3 Kärra-Rödbo Sdn _____ 2,9 ____ 4,0 4,1 ____ 1,9 -1,2 ___ 2,1 Lerum _______________ 2,1 ____ 1,2 3,8 ____ 2,1 -1,7 ___ -0,9 Lilla Edet ____________ 3,6 ____ 3,3 5,0 ____ 3,7 -1,4 ___ -0,4 Linnéstaden Sdn ______ 4,0 ____ 2,8 7,1 ____ 2,9 -3,1 ___ -0,1 Lundby Sdn __________ 5,6 ____ 4,3 9,0 ____ 4,1 -3,4 ___ 0,2 Lärjedalen Sdn _______ 6,6 ____ 5,6 9,0 ____ 4,8 -2,4 ___ 0,8 Majorna Sdn _________ 5,5 ____ 4,5 9,2 ____ 3,6 -3,7 ___ 0,9 Mölndal _____________ 2,3 ____ 1,4 4,7 ____ 2,2 -2,4 ___ -0,8 Partille ______________ 2,9 ____ 1,3 4,5 ____ 2,3 -1,6 ___ -1,0 Riket ________________ 3,5 ____ 2,3 5,6 ____ 3,5 -2,1 ___ -1,2 Stenungsund _________ 1,8 ____ 2,2 3,4 ____ 3,1 -1,6 ___ -0,9 Styrsö Sdn ___________ 3,4 ____ 1,5 4,6 ____ 1,8 -1,2 ___ -0,3 Tjörn ________________ 2,0 ____ 1,7 3,9 ____ 2,3 -1,9 ___ -0,6 Torslanda Sdn ________ 2,3 ____ 1,1 3,0 ____ 1,4 -0,7 ___ -0,3 Tuve-Säve Sdn ________ 2,9 ____ 1,7 5,0 ____ 2,2 -2,1 ___ -0,5 Tynnered Sdn ________ 2,7 ____ 2,6 4,3 ____ 2,3 -1,6 ___ 0,3 Älvsborg Sdn _________ 1,7 ____ 1,0 2,7 ____ 1,3 -1,0 ___ -0,3 Öckerö ______________ 1,7 ____ 1,5 3,4 ____ 1,6 -1,7 ___ -0,1 Örgryte Sdn __________ 3,4 ____ 2,7 6,1 ____ 2,7 -2,7 ___ 0,02001
1998
Förändring
1998–2001
Öppet arbets-lösa I pro-gram Öppet arbets-lösa I pro-gram Öppet arbets-lösa I pro-gram Öppet arbets-lösaTabell 2: Andel ungdomar i Öppen arbetslöshet och
i Konjunkturberoende program, 18–24 år
2001
1998
Förändring
1998–2001
I pro-gram Ale _________________ 4,0 ____ 3,5 5,9 ____ 7,5 -1,9 ___ -4,0 Alingsås _____________ 3,5 ____ 2,2 8,1 ____ 6,9 -4,6 ___ -4,7 Askim Sdn ___________ 1,4 ____ 0,6 5,1 ____ 3,0 -3,7 ___ -2,4 Backa Sdn ___________ 3,7 ____ 1,6 8,3 ____ 4,8 -4,6 ___ -3,2 Bergsjön Sdn _________ 6,2 ____ 3,9 12,8 ____ 5,7 -6,6 ___ -1,8 Biskopsgården Sdn ____ 6,6 ____ 2,2 10,2 ____ 5,8 -3,6 ___ -3,6 Centrum Sdn _________ 1,9 ____ 0,6 4,7 ____ 1,9 -2,8 ___ -1,3 Frölunda Sdn _________ 5,1 ____ 2,3 11,0 ____ 5,6 -5,9 ___ -3,3 Gunnared Sdn ________ 6,3 ____ 3,0 9,7 ____ 8,0 -3,4 ___ -5,0 Göteborgsregionen ___ 3,4 ____ 1,8 8,0 ____ 2,3 -4,6 ___ -0,5 Härlanda Sdn ________ 3,1 ____ 1,1 5,8 ____ 4,4 -2,7 ___ -3,3 Härryda _____________ 3,3 ____ 1,1 5,9 ____ 4,4 -2,6 ___ -3,3 Högsbo Sdn __________ 3,1 ____ 1,2 7,7 ____ 3,7 -4,6 ___ -2,5 Kortedala Sdn ________ 5,7 ____ 2,0 11,6 ____ 5,1 -5,9 ___ -3,1 Kungsbacka __________ 2,3 ____ 3,5 6,3 ____ 3,1 -4,0 ___ 0,4 Kungälv _____________ 2,3 ____ 1,7 6,0 ____ 6,5 -3,7 ___ -4,8 Kärra-Rödbo Sdn _____ 4,0 ____ 1,3 6,6 ____ 4,5 -2,6 ___ -3,2 Lerum _______________ 2,8 ____ 1,4 5,3 ____ 4,7 -2,5 ___ -3,3 Lilla Edet ____________ 4,9 ____ 5,5 6,6 ___ 12,5 -1,7 ___ -7,0 Linnéstaden Sdn ______ 2,8 ____ 0,7 6,8 ____ 3,0 -4,0 ___ -2,3 Lundby Sdn __________ 4,3 ____ 1,6 11,0 ____ 4,8 -6,7 ___ -3,2 Lärjedalen Sdn _______ 5,6 ____ 2,2 8,9 ____ 5,5 -3,3 ___ -3,3 Majorna Sdn _________ 4,5 ____ 0,7 9,8 ____ 3,8 -5,3 ___ -3,1 Mölndal _____________ 3,1 ____ 1,8 7,9 ____ 3,8 -4,8 ___ -2,0 Partille ______________ 4,1 ____ 2,2 9,5 ____ 3,7 -5,4 ___ -1,5 Riket ________________ 3,9 ____ 2,8 7,5 ____ 6,3 -3,6 ___ -3,5 Stenungsund _________ 1,4 ____ 3,4 4,2 ____ 6,9 -2,8 ___ -3,5 Styrsö Sdn ___________ 1,5 ____ 0,9 6,9 ____ 3,9 -5,4 ___ -3,0 Tjörn ________________ 2,4 ____ 1,4 5,6 ____ 5,3 -3,2 ___ -3,9 Torslanda Sdn ________ 1,1 ____ 0,7 4,5 ____ 3,4 -3,4 ___ -2,7 Tuve-Säve Sdn ________ 1,7 ____ 0,8 6,4 ____ 4,1 -4,7 ___ -3,3 Tynnered Sdn ________ 2,6 ____ 1,4 6,0 ____ 4,0 -3,4 ___ -2,6 Älvsborg Sdn _________ 1,0 ____ 1,0 3,5 ____ 2,3 -2,5 ___ -1,3 Öckerö ______________ 3,2 ____ 2,5 6,4 ____ 5,4 -3,2 ___ -2,9 Örgryte Sdn __________ 2,7 ____ 0,8 7,2 ____ 2,9 -4,5 ___ -2,1 Öppet arbets-lösa I pro-gram Öppet arbets-lösa I pro-gramKälla: Länsarbetsnämnderna i Västra Götalands län och Halland. Januari 2001
BILD 3: Andelen öppet arbetslösa eller i konjunkturberoende program av befolkningen
(16–64 år), fördelat på män och kvinnor, januari 2001. Sorterat efter andel män öppet
arbetslösa eller i program
Män
Tabell 3: Andel Öppet arbetslösa och i Konjunkturberoende
program,i % av befolkningen 16–64 år Män och Kvinnor
2001
1998
Förändring
1998–2001
Kvinnor Ale _________________ 5,8 ____ 5,4 8,4 ____ 9,0 -2,6 ___ -3,6 Alingsås _____________ 5,6 ____ 4,7 10,1 ____ 8,1 -4,5 ___ -3,4 Askim Sdn ___________ 3,2 ____ 2,8 4,9 ____ 4,9 -1,7 ___ -2,1 Backa Sdn ___________ 7,5 ____ 5,6 10,3 ____ 7,8 -2,8 ___ -2,2 Bergsjön Sdn ________ 15,9 ____ 9,8 23,1 ___ 14,5 -7,2 ___ -4,7 Biskopsgården Sdn ___ 12,3 ____ 8,4 17,4 ___ 12,7 -5,1 ___ -4,3 Centrum Sdn _________ 5,2 ____ 4,4 11,4 ____ 8,8 -6,2 ___ -4,4 Frölunda Sdn ________ 11,2 ____ 8,3 15,7 ___ 10,9 -4,5 ___ -2,6 Gunnared Sdn _______ 13,5 ___ 10,0 15,6 ___ 12,6 -2,1 ___ -2,6 Göteborgsregionen ___ 6,2 ____ 4,8 9,8 ____ 8,3 -3,6 ___ -3,5 Härlanda Sdn ________ 5,7 ____ 4,7 10,3 ____ 7,9 -4,6 ___ -3,2 Härryda _____________ 3,4 ____ 3,3 6,3 ____ 5,5 -2,9 ___ -2,2 Högsbo Sdn __________ 6,4 ____ 5,2 11,0 ____ 7,9 -4,6 ___ -2,7 Kortedala Sdn _______ 10,3 ____ 7,4 16,2 ___ 12,0 -5,9 ___ -4,6 Kungsbacka __________ 3,2 ____ 3,1 6,3 ____ 6,3 -3,1 ___ -3,2 Kungälv _____________ 3,1 ____ 3,3 6,4 ____ 6,6 -3,3 ___ -3,3 Kärra-Rödbo Sdn _____ 4,8 ____ 3,3 6,8 ____ 6,2 -2,0 ___ -2,9 Lerum _______________ 3,7 ____ 3,1 6,3 ____ 5,7 -2,6 ___ -2,6 Lilla Edet ____________ 6,6 ____ 7,2 9,8 ____ 9,4 -3,2 ___ -2,2 Linnéstaden Sdn ______ 5,8 ____ 4,9 10,5 ___ 10,0 -4,7 ___ -5,1 Lundby Sdn __________ 9,1 ____ 6,4 13,9 ___ 11,4 -4,8 ___ -5,0 Lärjedalen Sdn ______ 13,4 ____ 7,7 18,8 ___ 11,0 -5,4 ___ -3,3 Majorna Sdn _________ 8,3 ____ 6,2 13,9 ___ 12,0 -5,6 ___ -5,8 Mölndal _____________ 4,2 ____ 3,3 7,7 ____ 6,4 -3,5 ___ -3,1 Partille ______________ 4,6 ____ 3,7 5,5 ____ 5,9 -0,9 ___ -2,2 Riket ________________ 6,4 ____ 5,1 9,7 ____ 8,3 -3,3 ___ -3,2 Stenungsund _________ 4,2 ____ 3,9 7,1 ____ 6,7 -2,9 ___ -2,8 Styrsö Sdn ___________ 3,8 ____ 4,1 6,5 ____ 6,0 -2,7 ___ -1,9 Tjörn ________________ 3,5 ____ 4,1 6,4 ____ 7,3 -2,9 ___ -3,2 Torslanda Sdn ________ 2,8 ____ 2,9 4,2 ____ 4,7 -1,4 ___ -1,8 Tuve-Säve Sdn ________ 4,9 ____ 4,7 8,0 ____ 6,8 -3,1 ___ -2,1 Tynnered Sdn ________ 4,6 ____ 4,1 7,0 ____ 6,5 -2,4 ___ -2,4 Älvsborg Sdn _________ 2,7 ____ 2,4 3,8 ____ 4,4 -1,1 ___ -2,0 Öckerö ______________ 3,3 ____ 3,1 6,0 ____ 6,1 -2,7 ___ -3,0 Örgryte Sdn __________ 5,2 ____ 4,1 9,1 ____ 8,6 -3,9 ___ -4,5 Män Kvinnor Män KvinnorKälla: Befolkningen och förvärvsarbetande 16-64 år år, från SCB:s databaser (RAMS och befolkning) samt statistik för november månad 1999 från Länsarbetsnämnderna Västra Götaland och Halland. Som förvärvsarbetande eller sysselsatt, vilka används som synonyma begrepp, räknas alla som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka eller mer under november månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t ex på grund av sjukdom, ingår i bedömningen.
BILD 4: Andel förvärvsarbetande, öppet arbetslösa eller i
konjunkturberoende program samt ej tillgängliga för
arbets-marknaden 1999, i % av befolkningen, 16–64 år.
Förvärvs-arbetande
Tabell 4: Andel förvärvsarbetande, öppet arbetslösa eller i konjunkturberoende program samt ej tillgängliga för arbetsmarknaden,
i % av befolkningen,
16–64 år.
1999
1996
Förändring 1996–1999
Ale _____________________________ 72,5 _________ 7,3 ________ 20,2 70,3 ________ 11,4 ________ 18,3 2,2 ________ -4,1 _________ 1,9 Alingsås _________________________ 72,7 _________ 6,4 ________ 20,9 70,9 ________ 11,1 ________ 18,0 1,8 ________ -4,7 _________ 2,9 Askim Sdn _______________________ 75,0 _________ 3,2 ________ 21,8 73,1 _________ 6,0 ________ 20,9 1,9 ________ -2,8 _________ 0,9 Backa Sdn _______________________ 65,8 _________ 7,8 ________ 26,5 64,6 _________ 9,5 ________ 25,9 1,2 ________ -1,7 _________ 0,6 Bergsjön Sdn _____________________ 36,7 ________ 15,6 ________ 47,6 35,7 ________ 14,7 ________ 49,6 1,0 _________ 0,9 ________ -2,0 Biskopsgården Sdn ________________ 49,8 ________ 13,4 ________ 36,9 49,1 ________ 14,2 ________ 36,7 0,7 ________ -0,8 _________ 0,2 Centrum Sdn _____________________ 66,3 _________ 6,5 ________ 27,2 62,2 ________ 10,7 ________ 27,1 4,1 ________ -4,2 _________ 0,1 Frölunda Sdn _____________________ 58,9 ________ 10,9 ________ 30,2 58,9 ________ 12,9 ________ 28,2 0,0 ________ -2,0 _________ 2,0 Gunnared Sdn ____________________ 46,8 ________ 13,2 ________ 39,9 47,0 ________ 13,5 ________ 39,5 -0,2 ________ -0,3 _________ 0,4 Göteborgsregionen _______________ 69,0 _________ 6,5 ________ 24,5 66,9 _________ 8,5 ________ 24,6 2,1 ________ -2,0 ________ -0,1 Härlanda Sdn ____________________ 71,7 _________ 6,5 ________ 21,8 66,7 _________ 9,3 ________ 24,0 5,0 ________ -2,8 ________ -2,2 Härryda _________________________ 76,7 _________ 3,7 ________ 19,6 75,0 _________ 6,4 ________ 18,6 1,7 ________ -2,7 _________ 1,0 Högsbo Sdn ______________________ 67,3 _________ 7,0 ________ 25,6 63,5 _________ 9,7 ________ 26,8 3,8 ________ -2,7 ________ -1,2 Kortedala Sdn ____________________ 57,8 ________ 11,0 ________ 31,2 55,5 ________ 12,5 ________ 32,0 2,3 ________ -1,5 ________ -0,8 Kungsbacka ______________________ 77,2 _________ 4,3 ________ 18,5 74,7 _________ 7,7 ________ 17,6 2,5 ________ -3,4 _________ 0,9 Kungälv _________________________ 76,0 _________ 3,7 ________ 20,3 74,1 _________ 6,6 ________ 19,3 1,9 ________ -2,9 _________ 1,0 Kärra-Rödbo Sdn _________________ 76,4 _________ 5,4 ________ 18,2 74,1 _________ 6,8 ________ 19,1 2,3 ________ -1,4 ________ -0,9 Lerum ___________________________ 75,8 _________ 4,3 ________ 19,9 73,6 _________ 7,7 ________ 18,7 2,2 ________ -3,4 _________ 1,2 Lilla Edet ________________________ 70,4 _________ 6,8 ________ 22,8 65,6 ________ 12,5 ________ 21,9 4,8 ________ -5,7 _________ 0,9 Linnéstaden Sdn __________________ 68,5 _________ 7,2 ________ 24,3 65,5 ________ 11,6 ________ 22,9 3,0 ________ -4,4 _________ 1,4 Lundby Sdn ______________________ 63,7 ________ 10,1 ________ 26,2 61,2 ________ 12,3 ________ 26,5 2,5 ________ -2,2 ________ -0,3 Lärjedalen Sdn ___________________ 45,0 ________ 12,2 ________ 42,8 45,6 ________ 12,2 ________ 42,2 -0,6 _________ 0,0 _________ 0,6 Majorna Sdn _____________________ 67,4 _________ 9,9 ________ 22,8 63,8 ________ 14,1 ________ 22,1 3,6 ________ -4,2 _________ 0,7 Mölndal _________________________ 75,1 _________ 4,8 ________ 20,1 73,0 _________ 6,6 ________ 20,4 2,1 ________ -1,8 ________ -0,3 Partille __________________________ 72,8 _________ 4,3 ________ 22,9 71,7 _________ 7,6 ________ 20,7 1,1 ________ -3,3 _________ 2,2 Riket ____________________________ 69,9 _________ 6,6 ________ 23,5 67,9 _________ 9,9 ________ 22,2 2,0 ________ -3,3 _________ 1,3 Stenungsund _____________________ 73,8 _________ 4,8 ________ 21,4 70,9 _________ 8,3 ________ 20,8 2,9 ________ -3,5 _________ 0,6 Styrsö Sdn _______________________ 76,0 _________ 3,6 ________ 20,4 74,4 _________ 6,6 ________ 19,0 1,6 ________ -3,0 _________ 1,4 Tjörn ____________________________ 73,3 _________ 4,9 ________ 21,8 72,8 _________ 8,1 ________ 19,1 0,5 ________ -3,2 _________ 2,7 Torslanda Sdn ____________________ 80,4 _________ 3,0 ________ 16,6 78,8 _________ 5,0 ________ 16,2 1,6 ________ -2,0 _________ 0,4 Tuve-Säve Sdn ____________________ 72,6 _________ 5,2 ________ 22,2 70,8 _________ 7,3 ________ 21,9 1,8 ________ -2,1 _________ 0,3 Tynnered Sdn ____________________ 68,1 _________ 5,2 ________ 26,6 67,5 _________ 7,6 ________ 24,9 0,6 ________ -2,4 _________ 1,7 Älvsborg Sdn _____________________ 76,4 _________ 3,1 ________ 20,5 75,5 _________ 5,1 ________ 19,4 0,9 ________ -2,0 _________ 1,1 Öckerö __________________________ 77,0 _________ 3,3 ________ 19,7 74,9 _________ 6,1 ________ 19,0 2,1 ________ -2,8 _________ 0,7 Örgryte Sdn ______________________ 72,9 _________ 6,2 ________ 20,9 68,5 ________ 10,0 ________ 21,5 4,4 ________ -3,8 ________ -0,6 Öppet arbetslösa eller i program Ej till-gängliga för arbets-marknaden Förvärvs-arbetande Öppet arbetslösa eller i program Ej till-gängliga för arbets-marknaden Förvärvs-arbetande Öppet arbetslösa eller i program Ej till-gängliga för arbets-marknadenSocialbidrag
Socialbidragen har sjunkit både i kronor per invånare samt
andel bidragstagare av befolkningen i samtliga kommuner/
stadsdelar. Jämförelsen som görs här är mellan åren 1997
och 2000. Denna sänkning beror till stor del på en
gynn-sammare arbetsmarknad. För år 2000 är
socialbidragsnivå-erna i regionen nere på ungefär samma nivå som 1995,
enligt GR:s regionala uppföljning av försörjningsstöd år
2000. Den uppföljningen visar också på att allt större del av
försörjningsstödet beror på att ersättningar i det generella
socialförsäkringssystemet inte är tillräckliga. En stor andel
Källa: Socialstyrelsen; Sveriges officiella statistik samt Statistikgruppen stadskansliet Göteborgs stad.
BILD 5: Socialbidragsbelopp per invånare för år 2000.
Tabell 5:
Socialbidragsbelopp
per invånare i kr
2000
Förändring
1997–2000
i kr Ale ____________________ 781 ________ 916 -135 ___ -14,7% Alingsås ________________ 491 ________ 743 -252 ___ -33,9% Askim Sdn ______________ 488 ________ 618 -130 ___ -21,0% Backa Sdn _____________ 2 241 ______ 2 436 -195 ____ -8,0% Bergsjön Sdn ___________ 9 088 _____ 11 797 -2 709 ___ -23,0% Biskopsgården Sdn ______ 4 396 ______ 5 581 -1 185 ___ -21,2% Centrum Sdn ___________ 1 196 ______ 1 832 -636 ___ -34,7% Frölunda Sdn ___________ 3 247 ______ 3 591 -344 ____ -9,6% Gunnared Sdn __________ 7 482 ______ 8 645 -1 163 ___ -13,5% Göteborgsregionen _____ 1 127 ______ 2 179 -1 052 ___ -48,3% Härlanda Sdn __________ 1 253 ______ 1 828 -575 ___ -31,5% Härryda ________________ 363 ________ 625 -262 ___ -41,9% Högsbo Sdn ____________ 2 028 ______ 2 908 -880 ___ -30,3% Kortedala Sdn __________ 3 583 ______ 4 804 -1 221 ___ -25,4% Kungsbacka _____________ 422 ________ 669 -247 ___ -36,9% Kungälv ________________ 550 ________ 809 -259 ___ -32,0% Kärra-Rödbo Sdn ________ 550 ________ 878 -328 ___ -37,4% Lerum __________________ 697 ________ 893 -196 ___ -21,9% Lilla Edet _______________ 690 ______ 1 190 -500 ___ -42,0% Linnéstaden Sdn ________ 1 317 ______ 1 935 -618 ___ -31,9% Lundby Sdn ____________ 2 651 ______ 3 783 -1 132 ___ -29,9% Lärjedalen Sdn _________ 7 329 ______ 8 973 -1 644 ___ -18,3% Majorna Sdn ___________ 1 675 ______ 2 537 -862 ___ -34,0% Mölndal _______________ 1 141 ______ 1 431 -290 ___ -20,3% Partille ________________ 1 129 ______ 1 222 -93 ____ -7,6% Riket __________________ 1 073 ______ 1 400 -327 ___ -23,4% Stenungsund ____________ 706 ______ 1 273 -567 ___ -44,5% Styrsö Sdn ______________ 376 ________ 385 -9 ____ -2,3% Tjörn ___________________ 531 ________ 674 -143 ___ -21,2% Torslanda Sdn ___________ 231 ________ 554 -323 ___ -58,3% Tuve-Säve Sdn __________ 1 026 ______ 1 518 -492 ___ -32,4% Tynnered Sdn __________ 1 552 ______ 1 899 -347 ___ -18,3% Älvsborg Sdn ____________ 207 ________ 282 -75 ___ -26,6% Öckerö _________________ 267 ________ 397 -130 ___ -32,7% Örgryte Sdn _____________ 957 ______ 1 406 -449 ___ -31,9% i %1997
bidragstagare anses inte heller tillgängliga för
arbetsmark-naden och kan på så sätt inte komma in i egen försörjning
utan att de först genomgå någon typ av rehabilitering,
utbildning eller annan stöttande insats.
■
Källa: Socialstyrelsen; Sveriges officiella statistik samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad.
BILD 6: Andel socialbidragstagare av befolkningen, 18–64 år, 2000
Tabell 6: Andel socialbidragstagare
18–64 år, i procent av befolkningen
2000
Förändring
1997–2000
1997
Ale _________________________ 5,5 ________ 7,9 __________ -2,4 Alingsås _____________________ 4,4 ________ 7,0 __________ -2,6 Askim Sdn ___________________ 2,7 ________ 4,3 __________ -1,6 Backa Sdn __________________ 12,0 _______ 13,2 __________ -1,2 Bergsjön Sdn ________________ 42,1 _______ 52,8 _________ -10,7 Biskopsgården Sdn ___________ 22,0 _______ 26,8 __________ -4,8 Centrum Sdn _________________ 5,6 ________ 8,1 __________ -2,5 Frölunda Sdn ________________ 17,0 _______ 18,9 __________ -1,9 Gunnared Sdn _______________ 32,7 _______ 38,0 __________ -5,3 Göteborgsregionen ___________ 8,2 _______ 11,8 __________ -3,6 Härlanda Sdn ________________ 7,4 _______ 10,0 __________ -2,6 Härryda _____________________ 2,6 ________ 4,0 __________ -1,4 Högsbo Sdn _________________ 10,8 _______ 13,7 __________ -2,9 Kortedala Sdn _______________ 16,8 _______ 21,5 __________ -4,7 Kungsbacka __________________ 3,1 ________ 5,0 __________ -1,9 Kungälv _____________________ 3,1 ________ 5,7 __________ -2,6 Kärra-Rödbo Sdn _____________ 4,8 ________ 7,1 __________ -2,3 Lerum _______________________ 4,0 ________ 5,6 __________ -1,6 Lilla Edet ____________________ 5,2 ________ 9,5 __________ -4,3 Linnéstaden Sdn ______________ 6,5 _______ 10,4 __________ -3,9 Lundby Sdn _________________ 13,0 _______ 18,0 __________ -5,0 Lärjedalen Sdn ______________ 34,1 _______ 41,8 __________ -7,7 Majorna Sdn _________________ 9,5 _______ 14,3 __________ -4,8 Mölndal _____________________ 5,6 ________ 8,3 __________ -2,7 Partille ______________________ 5,8 ________ 7,8 __________ -2,0 Riket ________________________ 5,8 ________ 8,7 __________ -2,9 Stenungsund _________________ 4,6 ________ 8,5 __________ -3,9 Styrsö Sdn ___________________ 2,0 ________ 3,0 __________ -1,0 Tjörn ________________________ 4,1 ________ 5,7 __________ -1,6 Torslanda Sdn ________________ 1,6 ________ 3,5 __________ -1,9 Tuve-Säve Sdn ________________ 6,7 _______ 10,3 __________ -3,6 Tynnered Sdn ________________ 9,0 _______ 11,6 __________ -2,6 Älvsborg Sdn _________________ 1,2 ________ 1,6 __________ -0,4 Öckerö ______________________ 2,5 ________ 4,3 __________ -1,8 Örgryte Sdn __________________ 5,1 ________ 7,5 __________ -2,4Sociala transfereringar
Det svenska socialförsäkringssystemet är generellt vilket
innebär att det ska vara obligatoriskt och omfatta samtliga
medborgare. Till övervägande del är systemet uppbyggt
efter inkomstbortfallsprincipen. Genom omfördelning av
ekonomiska resurser, mellan olika skeden i livet och mellan
hög- och låginkomsttagare, ska den enskilde vara försäkrad
ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp, arbetslöshet
och ålderdom. De sociala transfereringarna täcker samtliga
bidragsformer, dock inte vanlig ålderspension.
Både i riket som helhet och i Göteborgsregionen har
befolkningen generellt blivit mer självförsörjande och
därmed utgör transfereringarna en minskad andel av den
disponibla inkomsten. Statistiken som jämförs här är mellan
åren 1996 och 1999. Göteborgsregionen som helhet ligger
lägre för de sociala transfereringarnas andel av den
disponi-bla inkomsten än riket för samtliga tre grupper som jämförs
här. För gruppen ensamstående kvinnor med barn har
andelen sjunkit rejält mellan 1996 och 1999, samtidigt som
denna grupp är den som är mest beroende av
transfere-ringarna för sin försörjning och därför också är känsligast
för förändringar i systemet. För gruppen
gifta/sambeskatta-de utan barn har gifta/sambeskatta-de sociala transfereringarnas angifta/sambeskatta-del av gifta/sambeskatta-den
disponibla inkomsten ökat för samtliga mellan 1997 och
1999. Det innebär att behovet av transfereringarna har ökat
här, även om den andel av inkomsten som transfereringarna
utgör är minst för denna grupp.
I sociala transfereringar ingår: socialbidrag, ersättning
vid sjukdom, föräldrapenning, dagpenning vid
arbetsmark-nadsutbildning och arbetslöshet, delpension, vårdbidrag,
KAS, ersättning från AGS, TFA och vuxenutbildningsnämnd,
vårdnadsbidrag, övriga skattepliktiga ersättningar,
bostads-bidrag, KBT, handikapp ersättning, skattefri del av livränta
och barnpension, särskilt pensionstillägg, studiebidrag,
studielån, skattefri sjukpenning och frivilligpension,
bidragsförskott, barnbidrag, ensamförälderbidrag,
flykting-bidrag, bidrag till värnpliktiga.
■
BILD 7: De sociala transfereringarnas andel av den disponibla
inkomsten för familjer, 16–64 år, 1999, i procent av befolkningen.
Källa SCB Inkopak Tabell I T Inkomstår 1999 för den folkbokförda befolkningen 1999-12-31
Tabell 7: De sociala transfereringarnas
andel av den disponibla inkomsten,
familjer 16–64 år
1999
Förändring
1996–1999
1996
Ale ________________________ 21,0 _______ 23,1 __________ -2,1 Alingsås ____________________ 19,5 _______ 22,3 __________ -2,8 Göteborg ___________________ 24,3 _______ 27,5 __________ -3,2 Göteborgsregionen __________ 18,2 _______ 24,0 __________ -5,8 Härryda ____________________ 15,4 _______ 17,8 __________ -2,4 Kungsbacka _________________ 14,7 _______ 17,2 __________ -2,5 Kungälv ____________________ 17,0 _______ 19,5 __________ -2,5 Lerum ______________________ 15,6 _______ 18,5 __________ -2,9 Lilla Edet ___________________ 22,7 _______ 26,5 __________ -3,8 Mölndal ____________________ 17,0 _______ 19,1 __________ -2,1 Partille _____________________ 17,9 _______ 19,7 __________ -1,8 Riket _______________________ 20,7 _______ 23,5 __________ -2,8 Stenungsund ________________ 18,7 _______ 21,3 __________ -2,6 Tjörn _______________________ 17,3 _______ 18,8 __________ -1,5 Öckerö _____________________ 15,5 _______ 17,0 __________ -1,5BILD 8: De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten för
ensamstående kvinnor med barn, 16–64 år, 1999, i procent av befolkningen
BILD 9: De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten för
gifta/sambo utan barn, 16 - 64 år, 1999, i procent av befolkningen
Källa SCB Inkopak Tabell I T Inkomstår 1999 för den folkbokförda befolkningen 1999-12-31
Källa SCB Inkopak Tabell I T Inkomstår 1999 för den folkbokförda befolkningen 1999-12-31 Ale ________________________ 41,8 _______ 51,9 _________ -10,1 Alingsås ____________________ 38,4 _______ 49,9 _________ -11,5 Göteborg ___________________ 45,4 _______ 52,3 __________ -6,9 Göteborgsregionen __________ 38,0 _______ 48,3 _________ -10,3 Härryda ____________________ 32,1 _______ 43,1 _________ -11,0 Kungsbacka _________________ 31,6 _______ 42,8 _________ -11,2 Kungälv ____________________ 35,0 _______ 44,6 __________ -9,6 Lerum ______________________ 37,7 _______ 47,0 __________ -9,3 Lilla Edet ___________________ 45,3 _______ 55,3 _________ -10,0 Mölndal ____________________ 36,5 _______ 43,9 __________ -7,4 Partille _____________________ 39,4 _______ 47,1 __________ -7,7 Riket _______________________ 39,8 _______ 49,2 __________ -9,4 Stenungsund ________________ 37,2 _______ 49,7 _________ -12,5 Tjörn _______________________ 39,2 _______ 48,2 __________ -9,0 Öckerö _____________________ 34,9 _______ 43,1 __________ -8,2
Tabell 8: De sociala transfereringarnas andel av den
disponibla inkomsten, ensamstående kvinnor
med barn, 16–64 år, i % av befolkningen
1999
Förändring
1996–1999
1996
Ale ________________________ 17,5 _______ 16,0 __________ 1,5 Alingsås ____________________ 14,1 _______ 13,3 __________ 0,8 Göteborg ___________________ 15,9 _______ 15,0 __________ 0,9 Göteborgsregionen __________ 14,4 _______ 13,9 __________ 0,5 Härryda ____________________ 12,2 _______ 11,3 __________ 0,9 Kungsbacka _________________ 12,8 _______ 11,5 __________ 1,3 Kungälv ____________________ 13,6 _______ 12,9 __________ 0,7 Lerum ______________________ 13,5 _______ 11,8 __________ 1,7 Lilla Edet ___________________ 19,6 _______ 18,4 __________ 1,2 Mölndal ____________________ 13,0 _______ 12,3 __________ 0,7 Partille _____________________ 13,4 _______ 11,1 __________ 2,3 Riket _______________________ 15,4 _______ 14,5 __________ 0,9 Stenungsund ________________ 14,5 _______ 13,4 __________ 1,1 Tjörn _______________________ 14,6 _______ 13,6 __________ 1,0 Öckerö _____________________ 12,8 _______ 10,5 __________ 2,3Tabell 9: De sociala transfereringarnas andel av den
disponibla inkomsten, gifta/sambeskattade utan barn,
16–64 år, i % av befolkningen
1999
Förändring
1996–1999
1996
Utbildningsnivå
Kunskap och utbildning är ett av samhällets främsta medel
för att främja välstånd och välfärd. Betydelsen av högre
utbildning blir tydlig när individen ska konkurrera på
arbetsmarknaden och utbildningsnivån kan då bli ett mått
på de förutsättningar som individen har för sin försörjning.
I årets rapport har därför antalet delvariabler för utbildning
utökats till att visa både på andelen som har minst tre års
eftergymnasial utbildning och andelen som har grundskola
som högsta utbildningsnivå. I detta perspektiv är också
förutsättningarna för fortsatta studier viktiga. Därför finns
även andel elever med som saknar behörighet till
gymnasie-skolan med som en delvariabel, d v s de har ej godkänt i ett
eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska.
Utbildningsnivå skiljer sig mycket mellan storstad
respektive landsbygd. Storstäderna i Sverige, Stockholm,
Göteborg och Malmö, skiljer sig från riket i övrigt. Högre
utbildning har ökat markant i så gott som samtliga
kommu-ner/stadsdelar mellan år 2000 och 1998. Vid förra
rappor-ten, då åren 1996 och 1998 jämfördes, var ökningen
marginell. Ökningen är störst i de kommuner/stadsdelar
där utbildningsnivån redan är hög. Göteborgsregionen som
helhet har en låg andel elever som inte har godkänt i ett eller
flera av ämnena matematik, svenska och engelska i
jämfö-relse med riket. Däremot är det så att de stadsdelar med
högst andel elever som inte klarar godkänt i ämnena ligger
på mycket höga siffror i jämförelse med resten av regionen.
■
Tabell 11:
Andel ej godkänt från
grundskolan i ett eller flera av
ämnena matematik, svenska
och engelska, i procent
VT
2000
Ale _________________________ 9,0 Alingsås _____________________ 8,0 Askim Sdn ___________________ 0,7 Backa Sdn ___________________ 4,7 Bergsjön Sdn ________________ 36,7 Biskopsgården Sdn ___________ 24,2 Centrum Sdn _________________ 2,8 Frölunda Sdn _________________ 9,6 Gunnared Sdn _______________ 18,3 Göteborgsregionen ___________ 8,6 Härlanda Sdn ________________ 5,0 Härryda _____________________ 7,0 Högsbo Sdn __________________ 6,0 Kortedala Sdn _______________ 14,5 Kungsbacka __________________ 6,0 Kungälv ____________________ 11,0 Kärra-Rödbo Sdn _____________ 4,9 Lerum ______________________ 10,0 Lilla Edet ___________________ 10,0 Linnéstaden Sdn ______________ 4,0 Lundby Sdn __________________ 6,8 Lärjedalen Sdn ______________ 31,5 Majorna Sdn _________________ 6,1 Mölndal _____________________ 7,0 Partille ______________________ 8,0 Riket _______________________ 11,0 Stenungsund _________________ 5,0 Styrsö Sdn ___________________ 2,6 Tjörn ________________________ 9,0 Torslanda Sdn ________________ 6,0 Tuve-Säve Sdn ________________ 5,8 Tynnered Sdn _______________ 12,9 Älvsborg Sdn _________________ 1,0 Öckerö _____________________ 12,0 Örgryte Sdn __________________ 4,9 Grund-skola*Tabell 10: Högsta utbildningsnivå, 25–64 år, i % av
befolkningen
2000
Förändring
1998–2000
Minst 3 års eftergymnasial utbildning Minst 3 års eftergymnasial utbildning Minst 3 års eftergymnasial utbildning2000
1998
Ale ____________________ 14,6 ____________ 8,7 ____________ 7,0 ___________ 1,7 Alingsås ________________ 10,7 ___________ 14,8 ___________ 12,0 ___________ 2,8 Askim Sdn _______________ 6,8 ___________ 33,6 ___________ 29,9 ___________ 3,7 Backa Sdn ______________ 14,1 ___________ 11,1 ____________ 8,6 ___________ 2,5 Bergsjön Sdn ____________ 16,2 ____________ 9,8 ____________ 7,1 ___________ 2,7 Biskopsgården Sdn _______ 16,7 ____________ 9,2 ____________ 6,1 ___________ 3,1 Centrum Sdn _____________ 5,6 ___________ 37,7 ___________ 27,3 __________ 10,4 Frölunda Sdn ____________ 13,5 ___________ 14,6 ____________ 9,5 ___________ 5,1 Gunnared Sdn ___________ 16,8 ____________ 8,8 ____________ 7,0 ___________ 1,8 Göteborgsregionen ______ 10,8 ___________ 18,8 ___________ 16,0 ___________ 2,8 Härlanda Sdn ____________ 7,1 ___________ 30,1 ___________ 22,9 ___________ 7,2 Härryda ________________ 11,5 ___________ 17,7 ___________ 16,0 ___________ 1,7 Högsbo Sdn _____________ 10,8 ___________ 18,5 ___________ 12,3 ___________ 6,2 Kortedala Sdn ___________ 13,5 ___________ 12,9 ____________ 9,3 ___________ 3,6 Kungsbacka _____________ 10,2 ___________ 17,1 ___________ 15,0 ___________ 2,1 Kungälv ________________ 11,9 ___________ 13,1 ___________ 12,0 ___________ 1,1 Kärra-Rödbo Sdn ________ 15,2 ____________ 8,2 ____________ 6,3 ___________ 1,9 Lerum __________________ 11,4 ___________ 16,3 ___________ 15,0 ___________ 1,3 Lilla Edet _______________ 13,6 ____________ 6,5 ____________ 6,0 ___________ 0,5 Linnestaden Sdn __________ 6,0 ___________ 36,7 ___________ 28,3 ___________ 8,4 Lundby Sdn _____________ 13,2 ___________ 15,5 ___________ 10,1 ___________ 5,4 Lärjedalen Sdn __________ 14,6 ____________ 9,5 ____________ 7,6 ___________ 1,9 Majorna Sdn _____________ 7,3 ___________ 31,0 ___________ 21,6 ___________ 9,4 Mölndal ________________ 10,7 ___________ 19,7 ___________ 18,0 ___________ 1,7 Partille _________________ 10,6 ___________ 18,6 ___________ 17,0 ___________ 1,6 Riket ___________________ 11,0 ___________ 15,4 ___________ 13,0 ___________ 2,4 Stenungsund ____________ 11,7 ___________ 11,8 ___________ 11,0 ___________ 0,8 Styrsö Sdn _______________ 9,3 ___________ 21,5 ___________ 17,0 ___________ 4,5 Tjörn ___________________ 12,0 ___________ 12,3 ___________ 10,0 ___________ 2,3 Torslanda Sdn ___________ 11,3 ___________ 15,2 ___________ 12,2 ___________ 3,0 Tuve-Säve Sdn ___________ 13,1 ___________ 13,7 ___________ 11,3 ___________ 2,4 Tynnered Sdn ___________ 11,5 ___________ 19,6 ___________ 15,9 ___________ 3,7 Älvsborg Sdn _____________ 6,6 ___________ 35,9 ___________ 32,2 ___________ 3,7 Öckerö _________________ 12,2 ___________ 11,6 ___________ 10,0 ___________ 1,6 Örgryte Sdn ______________ 6,3 ___________ 33,0 ___________ 25,6 ___________ 7,4BILD 11: Andel elever med
betyget Ej godkänt från
grundskolan i ett eller flera
av ämnena matematik,
svenska och engelska våren
år 2000
Källa: Skolverkets betygsstatistik samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad. Källa: Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs Stad, SCB:s utbildningsregister
BILD 10: Högsta utbildningsnivån relaterat till befolkningen, i åldrarna 25-64 år för år 2000
Sorterat efter andel av befolkning med minst tre års eftergymnasial utbildning
BILD 12:
Ohälso-tal, 16-64 år, 1999
Källa: RFV samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad. Ohälsotalet är en kvot. Täljaren är av RFV ersatta sjukpenningdagar och ersatta dagar för förtidspension/sjukbidrag. Nämnaren är
sjukpenningförsäkrade personer och personer som uppbär förtidspension/sjukbidrag. Ohälsotalen för
Stadsdelsnämnderna är uträknade av SCB, utifrån RFV:s material.
Ohälsa
Hälsa och ohälsa får allt större betydelse i
välfärdsdiskussio-ner. Ohälsotalet, som är det sätt ohälsa mäts här, är en kvot
som visar det genomsnittliga antal dagar som de försäkrade
har någon form av ersättning. Eftersom reglerna för
ersättning förändrats flera gånger under de senaste åren går
inte ohälsotalet att jämföra över tid på ett helt rättvisande
sätt.
Göteborgsregionen som helhet har haft ett högre
ohälso-tal än riket i snitt alla tre gånger som Välfärdsbilderna
producerats, vilket troligen kan härledas till att
storstads-Ale ________________ 34,3 _____ 54,0 _____ 43,8 30,3 _____ 41,4 ____ 35,6 Alingsås ____________ 33,7 _____ 45,3 _____ 39,4 25,8 _____ 34,0 ____ 29,8 Askim Sdn __________ 22,5 _____ 32,1 _____ 27,4 22,7 _____ 27,8 ____ 25,3 Backa Sdn __________ 52,6 _____ 74,9 _____ 63,8 51,4 _____ 64,5 ____ 57,9 Bergsjön Sdn ________ 89,4 ____ 106,6 _____ 96,9 85,6 _____ 96,1 ____ 90,3 Biskopsgården Sdn ___ 76,7 _____ 99,2 _____ 87,0 75,4 _____ 93,5 ____ 83,8 Centrum Sdn ________ 28,1 _____ 37,2 _____ 32,5 27,0 _____ 31,9 ____ 29,4 Frölunda Sdn ________ 69,9 _____ 91,4 _____ 81,0 62,6 _____ 77,0 ____ 70,0 Gunnared Sdn _______ 70,1 _____ 97,9 _____ 83,4 62,7 _____ 83,5 ____ 72,5 Göteborgsregionen __ 40,9 _____ 56,8 _____ 48,7 38,7 _____ 49,4 ____ 43,9 Härlanda Sdn _______ 32,1 _____ 41,3 _____ 36,8 31,1 _____ 38,5 ____ 34,9 Härryda ____________ 31,5 _____ 46,2 _____ 38,7 27,7 _____ 38,6 ____ 32,9 Högsbo Sdn _________ 47,1 _____ 60,0 _____ 53,6 44,6 _____ 53,0 ____ 48,8 Kortedala Sdn _______ 67,6 _____ 84,1 _____ 75,5 65,0 _____ 78,3 ____ 71,4 Kungsbacka _________ 26,1 _____ 38,4 _____ 32,2 24,8 _____ 31,6 ____ 28,1 Kungälv ____________ 32,0 _____ 52,4 _____ 42,0 30,0 _____ 43,7 ____ 36,7 Kärra-Rödbo Sdn ____ 33,5 _____ 51,0 _____ 42,4 34,6 _____ 45,1 ____ 39,9 Lerum ______________ 27,9 _____ 40,8 _____ 34,3 24,8 _____ 33,7 ____ 29,1 Lilla Edet ___________ 41,1 _____ 67,4 _____ 53,4 40,4 _____ 60,6 ____ 49,9 Linnéstaden Sdn _____ 33,3 _____ 40,2 _____ 36,8 31,7 _____ 34,6 ____ 33,2 Lundby Sdn _________ 52,8 _____ 61,5 _____ 56,7 51,5 _____ 54,9 ____ 53,0 Lärjedalen Sdn ______ 63,4 _____ 85,1 _____ 73,7 59,3 _____ 80,5 ____ 69,5 Majorna Sdn ________ 41,6 _____ 45,2 _____ 43,4 39,9 _____ 39,2 ____ 39,6 Mölndal ____________ 33,6 _____ 49,1 _____ 41,3 30,3 _____ 40,1 ____ 35,1 Partille _____________ 35,7 _____ 53,0 _____ 44,3 32,9 _____ 45,7 ____ 39,2 Riket _______________ 37,0 _____ 51,0 _____ 43,8 33,7 _____ 43,1 ____ 37,7 Stenungsund ________ 30,4 _____ 56,0 _____ 42,8 27,1 _____ 41,9 ____ 34,2 Styrsö Sdn __________ 33,2 _____ 42,1 _____ 37,5 30,2 _____ 36,4 ____ 33,1 Tjörn _______________ 28,9 _____ 49,4 _____ 38,5 28,4 _____ 40,5 ____ 34,0 Torslanda Sdn _______ 21,3 _____ 39,1 _____ 30,2 23,6 _____ 36,2 ____ 29,8 Tuve-Säve Sdn _______ 39,6 _____ 55,7 _____ 47,8 35,8 _____ 47,5 ____ 41,7 Tynnered Sdn _______ 41,6 _____ 58,0 _____ 50,0 38,0 _____ 48,8 ____ 43,5 Älvsborg Sdn ________ 18,6 _____ 30,5 _____ 24,7 20,2 _____ 26,5 ____ 23,4 Öckerö _____________ 30,7 _____ 51,3 _____ 40,5 29,3 _____ 47,1 ____ 37,7 Örgryte Sdn _________ 28,5 _____ 37,8 _____ 33,2 28,0 _____ 33,9 ____ 31,0 Män
Tabell 12–13: Ohälsotalet, 16–64 år
1999
1996
Källa: RFV samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad. Ohälsotalet är en kvot. Täljaren är av RFV ersatta sjukpenningdagar och ersatta dagar för
förtidspension/sjukbidrag. Nämnaren är sjukpenningförsäkrade personer och personer som uppbär förtidspension/sjukbidrag. Ohälsotalen för Stadsdelsnämnderna är uträknade av SCB, utifrån RFV:s material.
BILD 13: Ohälsotal, 16-64 år, uppdelat
på män och kvinnor, för 1999.
Sorterat efter ohälsotal för kvinnor.
regioner tenderar att ha ett högre ohälsotal än riket i övrigt.
Variationen mellan regionens kommuner och stadsdelar är
mycket stor och ohälsotalet för kvinnor är högre än för män
i samtliga kommuner/stadsdelar.
Ohälsa bland unga är något som uppmärksammas allt
mer, då man ser att yngre i början av sitt arbetsliv blir
sjukskrivna i allt högre utsträckning. Därför finns nu även
ohälsotalt för åldrarna 16-29 år med som en
välfärdsvaria-bel som är intressant att följa framöver. Göteborgsregionen i
snitt ligger högre än riket och kommunerna/stadsdelarna
hamnar här i en annan rangordning än för övriga variabler
i rapporten. Stadsdelarna Askim och Älvsborg som ligger
lägst för det totala ohälsotalet ligger högre i ohälsotal för
unga än både Bergsjön och Biskopsgården, som ligger högst
för det totala ohälsotalet. Även kommunerna Partille och
Härryda som ligger under regionsnittet för det totala
ohälsotalet hamnar högt i ohälsotal bland unga. Denna
avvikelse är mycket intressant men informationen i den här
statistiken kan inte ge svar på varför det förhåller sig så,
utan mer information behövs för en heltäckande bild.
Ohälsotalet är ju bara ett av flera sätt att mäta ohälsa och det
kan ju möjligen vara så att ohälsotalet inte är det mest
rättvisande sätt att visa ohälsa för denna åldersgrupp.
Nedanstående information är hämtat från RFV och kan
ge en något mer beskrivande bild av olika orsaker till att
ohälsan ökar för grupper som inte tidigare funnits i
riskzo-nen.
Enligt RFV ökade antal sjukpenningdagar under 1999
med tjugofyra procent och den utbetalda medelersättningen
ökade med fem procent vilket tyder på att grupper med
höga inkomster i högre grad än tidigare får sjukpenning.
Enligt RFV:s rapport 2002:4, ”Långtidssjukskrivningar för
psykisk sjukdom och utbrändhet”, ser man att utgifterna för
sjukskrivningar ökar och att andelen långtidssjukskrivna
Källa: RFV samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad. Ohälsotalet är en kvot. Täljaren är av RFV ersatta sjukpenningda-gar och ersatta dasjukpenningda-gar för förtidspension/sjukbidrag. Nämnaren är sjukpenningförsäk-rade personer och personer som uppbär förtidspension/sjukbidrag. Ohälsotalen för Stadsdelsnämn-derna är uträknade av SCB, utifrån RFV:s material.
BILD 14: Ohälsotal för
unga, 16-29 år för 1999
med psykiska sjukdomar ökat kraftigt under hela
1990-talet, medan de fysiska diagnoserna minskat. De vanligaste
besvären utgörs av depressioner, ångesttillstånd och
stressre-aktioner som man tror beror på ökade psykosociala
arbets-miljöproblem. Man kan också se att allt färre av de
långtids-sjukskrivna klarar att återgå till arbete igen. Rapporten
visar också på att anställda i offentlig sektor löper betydligt
större risk för psykisk sjukdom, särskilt kommunal
verk-samhet där också utbrändhet är vanligare än i andra
sekto-rer.
Män
Tabell 14–15: Ohälsotalet för unga, 16–29 år
1999
Kvinnor Totalt Ale ________________________ 16,0 _______ 22,8 _______ 19,2 Alingsås ____________________ 21,2 _______ 23,6 _______ 22,4 Askim Sdn __________________ 31,9 _______ 24,2 _______ 27,8 Backa Sdn __________________ 18,8 _______ 26,6 _______ 22,7 Bergsjön Sdn ________________ 26,1 _______ 27,1 _______ 26,6 Biskopsgården Sdn ___________ 25,6 _______ 29,8 _______ 27,6 Centrum Sdn _________________ 8,1 _______ 10,3 ________ 9,2 Frölunda Sdn ________________ 34,2 _______ 24,8 _______ 29,5 Gunnared Sdn _______________ 42,8 _______ 33,5 _______ 38,2 Göteborgsregionen __________ 19,7 _______ 24,2 _______ 21,9 Härlanda Sdn ________________ 8,3 _______ 10,8 ________ 9,6 Härryda ____________________ 26,5 _______ 29,4 _______ 27,9 Högsbo Sdn __________________ 9,4 _______ 14,2 _______ 11,8 Kortedala Sdn _______________ 19,1 _______ 19,0 _______ 19,1 Kungsbacka _________________ 15,4 _______ 20,9 _______ 18,1 Kungälv ____________________ 21,4 _______ 29,2 _______ 25,2 Kärra-Rödbo Sdn ____________ 19,7 _______ 26,6 _______ 23,5 Lerum ______________________ 21,5 _______ 17,1 _______ 19,3 Lilla Edet ___________________ 22,1 _______ 16,0 _______ 19,3 Linnéstaden Sdn _____________ 11,7 _______ 11,4 _______ 11,5 Lundby Sdn _________________ 14,2 _______ 14,6 _______ 14,4 Lärjedalen Sdn ______________ 28,8 _______ 28,9 _______ 28,8 Majorna Sdn ________________ 10,9 _______ 16,5 _______ 13,9 Mölndal ____________________ 18,5 _______ 25,3 _______ 21,9 Partille _____________________ 22,8 _______ 33,4 _______ 28,3 Riket _______________________ 16,8 _______ 20,5 _______ 18,7 Stenungsund ________________ 18,8 _______ 25,8 _______ 22,2 Styrsö Sdn __________________ 24,4 _______ 17,1 _______ 21,4 Tjörn _______________________ 15,2 _______ 23,6 _______ 19,0 Torslanda Sdn _______________ 19,7 _______ 16,8 _______ 18,1 Tuve-Säve __________________ 15,5 _______ 21,7 _______ 18,7 Tynnered Sdn _______________ 33,5 _______ 35,9 _______ 34,8 Älvsborg Sdn ________________ 30,6 _______ 26,4 _______ 28,3 Öckerö _____________________ 20,7 _______ 29,7 _______ 24,7 Örgryte Sdn __________________ 7,5 _______ 13,0 _______ 10,3Källa: RFV samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad. Ohälsotalet är en kvot. Täljaren är av RFV ersatta sjukpenningdagar och ersatta dagar för förtidspension/ sjukbidrag. Nämnaren är sjukpenningförsäkrade personer och personer som uppbär förtidspension/sjukbidrag. Ohälsotalen för Stadsdelsnämnderna är uträknade av SCB, utifrån RFV:s material.
BILD 15: Ohälsotal bland unga, 16-29 år,
uppdelat på män och kvinnor, för 1999.
Sorterat efter ohälsotal för kvinnor
I RFV:s rapport påtalas också att det finns en ökad
obalans mellan arbete och familjeliv. Olika typer av
psykis-ka problem verpsykis-kar vara vanligare i de åldrar där kraven på
produktivitet i arbetet kan sägas vara som högst. Samtidigt
är det i dessa åldrar som de flesta har familj och barn. Om
det är så att balansen mellan arbetets krav och individens
familjesituation i allt högre utsträckning rubbas och leder
till stressrelaterade sjukdomar är det oroväckande. Utöver
direkta kostnader som orsakas av ökad sjukskrivning för
psykiska besvär kan en sådan utveckling också leda till
minskad benägenhet att skaffa barn och en försämrad fysisk
och mental hälsa hos barn och ungdomar. RFV påtalar
också att den ökade risk för psykisk ohälsa och
långtidssjuk-skrivning, som man såg i början på 1990 talet, p g a av att
individen var arbetslös inte alls är så tydlig idag. Detta tyder
på att de psykiska sjukdomarnas ökning under senare år i
högre grad är relaterade till arbete och levnadsvillkor än
ökande sociala problem.
■
Medelinkomst
Inkomst är ett vanligt mått på välfärd. Det finns olika sätt
att beskriva ekonomisk standard – medelinkomsten är det
som används här och är ett av flera sätt att mäta.
Medelin-komsten har ökat i samtliga kommuner/stadsdelar mellan
mätperioderna 1996 och 1998. Medelinkomsten i regionen
har procentuellt sett inte ökat lika mycket som
medelin-komsten i riket. I Välfärdsbilderna från 1999 jämfördes
medelinkomsten för 1993 och 1996 med varandra.
Skill-naderna var då stora mellan kommuner/stadsdelar vad
BILD 16: Medelinkomst,
för befolkningen, 16–w år,
1998, i tkr.
Källa: SCB och Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad.
gäller förändring av medelinkomsten, från -8,4% till
+15,4%. I jämförelsen som görs här mellan åren 1996 och
1998 ligger förändringarna mellan +2 till +10,4. Detta
tyder på att förändring av medelinkomst har jämnats ut
något inom regionen, d v s att inkomstgapet minskat.
Skillnader i medelinkomst överlag mellan regionens
kom-muner, och framförallt mellan stadsdelarna inom Göteborg,
är dock mycket stora.
■
Tabell 16: Medelinkomst för
befolkningen, 16–w år
1998
Förändring
1996–1998
i tkr i %1996
Ale ___________________ 163,5 ______ 150,7 12,8 ____ 7,8% Alingsås _______________ 156,0 ______ 143,7 12,3 ____ 7,9% Askim Sdn _____________ 223,7 ______ 205,4 18,3 ____ 8,2% Backa Sdn _____________ 152,9 ______ 144,7 8,2 ____ 5,4% Bergsjön Sdn ____________ 92,7 _______ 90,8 1,9 ____ 2,0% Biskopsgården Sdn ______ 122,7 ______ 120,3 2,4 ____ 2,0% Centrum Sdn ___________ 165,7 ______ 150,5 15,2 ____ 9,2% Frölunda Sdn ___________ 134,7 ______ 128,8 5,9 ____ 4,4% Gunnared Sdn __________ 115,7 ______ 110,4 5,3 ____ 4,6% Göteborgsregionen _____ 162,1 ______ 151,3 10,8 ____ 6,7% Härlanda Sdn __________ 160,2 ______ 147,8 12,4 ____ 7,7% Härryda _______________ 183,9 ______ 166,0 17,9 ____ 9,7% Högsbo Sdn ____________ 142,2 ______ 133,3 8,9 ____ 6,3% Kortedala Sdn __________ 134,1 ______ 127,8 6,3 ____ 4,7% Kungsbacka ____________ 184,8 ______ 166,1 18,7 ___ 10,1% Kungälv _______________ 172,4 ______ 156,5 15,9 ____ 9,2% Kärra-Rödbo Sdn _______ 173,1 ______ 160,9 12,2 ____ 7,0% Lerum _________________ 179,3 ______ 164,8 14,5 ____ 8,1% Lilla Edet ______________ 152,0 ______ 139,7 12,3 ____ 8,1% Linnéstaden Sdn ________ 168,3 ______ 154,2 14,1 ____ 8,4% Lundby Sdn ____________ 147,3 ______ 138,2 9,1 ____ 6,2% Lärjedalen Sdn _________ 110,6 ______ 108,1 2,5 ____ 2,3% Majorna Sdn ___________ 148,0 ______ 136,6 11,4 ____ 7,7% Mölndal _______________ 177,0 ______ 162,9 14,1 ____ 8,0% Partille ________________ 179,7 ______ 164,8 14,9 ____ 8,3% Riket __________________ 159,9 ______ 147,3 12,6 ____ 7,9% Stenungsund ___________ 171,6 ______ 156,7 14,9 ____ 8,7% Styrsö Sdn _____________ 162,5 ______ 146,7 15,8 ____ 9,7% Tjörn __________________ 163,8 ______ 146,7 17,1 ___ 10,4% Torslanda Sdn __________ 200,0 ______ 184,5 15,5 ____ 7,8% Tuve-Säve Sdn __________ 170,4 ______ 160,1 10,3 ____ 6,0% Tynnered Sdn __________ 172,3 ______ 159,6 12,7 ____ 7,4% Älvsborg Sdn ___________ 224,7 ______ 208,1 16,6 ____ 7,4% Öckerö ________________ 166,1 ______ 149,7 16,4 ____ 9,9% Örgryte Sdn ____________ 175,9 ______ 161,6 14,3 ____ 8,1% i tkr i tkrBrottslighet
Brottslighet som välfärdsindikator är ny i det här
samman-hanget. Tanken är att visa var de flesta brott anmäls och
därmed fokusera på tryggheten för medborgarna som bor i
en kommun/stadsdel som välfärdsindikator. Brotten som
redovisas i statistiken är brott mot brottsbalken; inbrott i
bostäder, bilinbrott, personrån, misshandel och mord.
Brott mot narkotikastrafflagen och rattfylleribrott,
som är beroende av polisens satsningar, ingår inte. I
statistiken kan vi se att stadsdelen Centrum ligger
mycket högt i jämförelse med övriga för flest
anmälda brott per 10 000 invånare och
stads-delen Styrsö ligger lägst.
Den här statistiken presenterades även i
Göteborgs-Postens bilaga ”Två dagar”,
den 26 maj 2001. I den tillhörande
artikeln kommenterar Thomas
Petters-son, polisinspektör som arbetar med
brottsstatistik i Västra Götalands län,
”De flesta brott händer där det
finns mycket folk. Personrån är
den brottslighet som ökat mest
och att det i huvudsak handlar
om ungdomar som rånar andra
ungdomar. När det gäller
misshandel delar man upp det i
två grupper. Den ena
misshan-deln sker i hemmet och
drabbar främst kvinnor, den
andra sker utomhus och
drabbar främst unga män.
Kvinnomisshandeln är
ganska jämt fördelad på
olika orter medan den
misshandel som är riktad
mot män är starkt kopplad
till städernas uteställen/
nöjesliv och fyra av fem
gärningsmän är berusade
och i de flesta fall inte
kända av offret. På mindre
orter känner man varandra
i högre grad och det finns
en helt annan typ av social
kontroll och med det
BILD 17: Antalet anmälda brott per 1 000 invånare år 2000
Källa: Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Polismyndigheten i västra Götalands län och Hallands län. Göteborgs-Posten Två dagar den 26 maj 2001
Tabell 17:
Antal anmälda brott
per 1.000 invånare år 2000
Ale _________________________ 99 Alingsås ____________________ 125 Askim Sdn __________________ 108 Backa Sdn __________________ 144 Bergsjön Sdn ________________ 196 Biskopsgården Sdn ___________ 123 Centrum Sdn ________________ 494 Frölunda Sdn ________________ 277 Gunnared Sdn _______________ 188 Göteborgsregionen __________ 162 Härlanda Sdn _______________ 111 Härryda _____________________ 93 Högsbo Sdn _________________ 162 Kortedala Sdn _______________ 195 Kungsbacka __________________ 93 Kungälv ____________________ 107 Kärra-Rödbo Sdn ____________ 101 Lerum ______________________ 106 Lilla Edet ___________________ 100 Linnéstaden Sdn _____________ 215 Lundby Sdn _________________ 258 Lärjedalen Sdn ______________ 137 Majorna Sdn ________________ 177 Mölndal ____________________ 119 Partille _____________________ 110 Riket _______________________ 121 Stenungsund ________________ 111 Styrsö Sdn ___________________ 23 Tjörn ________________________ 87 Torslanda Sdn ________________ 83 Tuve-Säve Sdn _______________ 103 Tynnered Sdn _______________ 103 Älvsborg Sdn ________________ 134 Öckerö ______________________ 44 Örgryte Sdn _________________ 103följer färre brott. Däremot är det inte ovanligt att
brottslig-heten inte alltid är så låg på de mindre orterna som
statisti-ken visar just p g a att man känner varandra och många
mindre incidenter aldrig anmäls.”
■
Valdeltagande
Valdeltagande visar i vilken omfattning människor tar till
vara och ser på möjligheten att påverka sin omvärld och
därmed sin situation genom de allmänna valen.
Valdeltagan-de och utbildningsnivå anses ofta vara kopplaValdeltagan-de till
varan-dra. Ett högt valdeltagande kan också spegla en aktiv
lokalpolitik. Sedan förra rapporten gjordes 1999 har det
inte varit något nytt val. Det är därför samma siffror med
här som presenterades då.
■
BILD 18: Valdeltagande vid 1998 års
val, i % av befolkningen
Källa: Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt i Hallans län samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad
Tabell 18: Valdeltagande i
procent av befolkningen
1998
1994
Ale ________________ 80,0 ______ 86,5 ________ -6,5 Alingsås ____________ 82,3 ______ 87,5 ________ -5,2 Askim Sdn __________ 84,6 ______ 90,2 ________ -5,6 Backa Sdn __________ 71,2 ______ 81,4 _______ -10,2 Bergsjön Sdn ________ 51,7 ______ 64,9 _______ -13,2 Biskopsgården Sdn ___ 61,0 ______ 72,7 _______ -11,7 Centrum Sdn ________ 73,6 ______ 81,3 ________ -7,7 Frölunda Sdn ________ 69,8 ______ 80,5 _______ -10,7 Gunnared Sdn _______ 55,2 ______ 66,7 _______ -11,5 Göteborgsregionen __ 77,0 ______ 82,9 ________ -5,9 Härlanda Sdn _______ 76,6 ______ 84,5 ________ -7,9 Härryda ____________ 82,0 ______ 86,7 ________ -4,7 Högsbo Sdn _________ 73,1 ______ 82,4 ________ -9,3 Kortedala Sdn _______ 66,3 ______ 76,8 _______ -10,5 Kungsbacka _________ 83,6 ______ 88,3 ________ -4,7 Kungälv ____________ 82,9 ______ 87,2 ________ -4,3 Kärra-Rödbo Sdn ____ 76,5 ______ 86,8 _______ -10,3 Lerum ______________ 84,0 ______ 88,8 ________ -4,8 Lilla Edet ___________ 77,0 ______ 83,7 ________ -6,7 Linnéstaden Sdn _____ 75,5 ______ 81,7 ________ -6,2 Lundby Sdn _________ 66,7 ______ 75,2 ________ -8,5 Lärjedalen Sdn ______ 59,1 ______ 70,7 _______ -11,6 Majorna Sdn ________ 74,7 ______ 80,7 ________ -6,0 Mölndal ____________ 80,4 ______ 85,8 ________ -5,4 Partille _____________ 80,9 ______ 86,3 ________ -5,4 Riket _______________ 78,6 ______ 84,4 ________ -5,8 Stenungsund ________ 79,8 ______ 85,3 ________ -5,5 Styrsö Sdn __________ 79,3 ______ 85,5 ________ -6,2 Tjörn _______________ 81,4 ______ 86,1 ________ -4,7 Torslanda Sdn _______ 85,3 ______ 88,8 ________ -3,5 Tuve-Säve Sdn _______ 75,9 ______ 83,6 ________ -7,7 Tynnered Sdn _______ 77,4 ______ 86,0 ________ -8,6 Älvsborg Sdn ________ 86,7 ______ 91,7 ________ -5,0 Öckerö _____________ 84,4 ______ 88,2 ________ -3,8 Örgryte Sdn _________ 76,0 ______ 82,6 ________ -6,6Förändring
1994–1998
Ålder
Som en kompletterande variabel visas här
i tabeller och bilder befolknings
åldersför-delning i intervallerna 0-19 år, 20-64 år
och samt 65-w år (uppdelat på 65-79 år
och 80-w år).
■
BILD 19: Andel av befolkningen
i åldrarna 0-19 år, 2001, i %.
Källa: SCB befolkningsstatistik samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad
Tabell 19–21: Åldersfördelning, i % av befolkningen, 2001
Ale ________________ 27,6 ______ 59,6 _____ 9,4 ______ 3,4 _____ 12,8 Alingsås ____________ 26,1 ______ 56,3 ____ 12,1 ______ 5,5 _____ 17,6 Askim Sdn __________ 29,0 ______ 59,1 _____ 9,8 ______ 3,0 _____ 12,8 Backa Sdn __________ 22,9 ______ 58,2 ____ 12,7 ______ 5,3 _____ 18,0 Bergsjön Sdn ________ 28,6 ______ 60,5 _____ 8,6 ______ 2,3 _____ 10,9 Biskopsgården Sdn ___ 23,4 ______ 60,4 ____ 12,2 ______ 4,0 _____ 16,2 Centrum Sdn ________ 10,0 ______ 73,2 _____ 9,8 ______ 7,0 _____ 16,8 Frölunda Sdn ________ 15,9 ______ 52,9 ____ 21,6 ______ 9,6 _____ 31,2 Gunnared Sdn _______ 31,4 ______ 60,0 _____ 6,7 ______ 1,9 ______ 8,6 Göteborgsregionen __ 24,3 ______ 60,5 ____ 10,8 ______ 4,4 _____ 15,2 Härlanda Sdn _______ 18,9 ______ 59,6 ____ 13,0 ______ 8,5 _____ 21,5 Härryda ____________ 29,5 ______ 58,9 _____ 8,7 ______ 2,9 _____ 11,6 Högsbo Sdn _________ 15,7 ______ 56,7 ____ 18,4 ______ 9,2 _____ 27,6 Kortedala Sdn _______ 19,3 ______ 62,1 ____ 13,7 ______ 4,9 _____ 18,6 Kungsbacka _________ 28,5 ______ 57,9 ____ 10,2 ______ 3,4 _____ 13,6 Kungälv ____________ 26,8 ______ 57,7 ____ 11,7 ______ 3,8 _____ 15,5 Kärra-Rödbo Sdn ____ 28,2 ______ 58,6 _____ 9,7 ______ 3,5 _____ 13,2 Lerum ______________ 29,8 ______ 57,6 _____ 9,4 ______ 3,2 _____ 12,6 Lilla Edet ___________ 27,2 ______ 57,5 ____ 11,1 ______ 4,2 _____ 15,3 Linnéstaden Sdn _____ 16,5 ______ 71,1 _____ 7,6 ______ 4,8 _____ 12,4 Lundby Sdn _________ 16,2 ______ 65,6 ____ 12,7 ______ 5,5 _____ 18,2 Lärjedalen Sdn ______ 34,4 ______ 57,0 _____ 6,8 ______ 1,8 ______ 8,6 Majorna Sdn ________ 17,7 ______ 68,3 _____ 8,4 ______ 5,6 _____ 14,0 Mölndal ____________ 25,9 ______ 59,4 ____ 10,6 ______ 4,1 _____ 14,7 Partille _____________ 28,8 ______ 57,4 ____ 10,4 ______ 3,4 _____ 13,8 Riket _______________ 24,1 ______ 58,7 ____ 12,1 ______ 5,1 _____ 17,2 Stenungsund ________ 27,4 ______ 59,1 ____ 10,5 ______ 3,0 _____ 13,5 Styrsö Sdn __________ 28,2 ______ 54,9 ____ 12,1 ______ 4,8 _____ 16,9 Tjörn _______________ 27,0 ______ 56,0 ____ 12,7 ______ 4,3 _____ 17,0 Torslanda Sdn _______ 31,2 ______ 58,2 _____ 8,5 ______ 2,1 _____ 10,6 Tuve-Säve Sdn _______ 26,3 ______ 58,7 ____ 11,6 ______ 3,4 _____ 15,0 Tynnered Sdn _______ 28,4 ______ 57,0 ____ 11,2 ______ 3,4 _____ 14,6 Älvsborg Sdn ________ 28,3 ______ 56,6 ____ 11,8 ______ 3,3 _____ 15,1 Öckerö _____________ 27,6 ______ 55,9 ____ 12,0 ______ 4,5 _____ 16,5 Örgryte Sdn _________ 16,1 ______ 64,9 ____ 10,9 ______ 8,1 _____ 19,0 0–19 år 20–64 år 65–79 år 80–w år 65–w år
BILD 20: Andel av befolkningen i
åldrarna 20–64 år, 2001.
Källa: SCB befolkningsstatistik samt Statistikgruppen Stadskansliet Göteborgs stad
