KOMMUNALFÖRBUNDET GR
1
ANTECKNINGAR Nätverket för barn i behov av särskilt stöd och stimulans 2013-03-07
Anteckningar från möte i Nätverket för barn i behov av
särskilt stöd och stimulans
Tid: Torsdag 7 mars 2013, kl. 09.00-12.00 Plats: GR, rum Hållö
Deltagare
Lisa Strandberg-Werlenius, Utbildningschefsgruppen, ordf. Katrin Busck, Ale
Iréne Lidén, Alingsås Helen Svelid, Göteborg
Annika Holm Eriksson, Kungälv Håkan Stenhede, Lerum
Britt Johansson, Mölndal Karin Norlin, Partille
Helene Petersson, Stenungsund Susanne Pettersson, Tjörn Carolina Peyron, Öckerö
Jenny Nordqvist, GR Utbildning, sekr.
Deltog ej
Gunilla Cederberg, Härryda Eva Claesson, Kungsbacka Ulla Olofsson, Lilla Edet
Bertil Löfdahl, Specialpedagogiska skolmyndigheten Karin Bankler, Specialpedagogiska skolmyndigheten
1. Välkomna
Ordförande hälsade alla välkomna till dagens möte i Nätverket för barn i behov av särskilt stöd och stimulans.
2. Skolans ansvar och uppdrag – var går gränsen?
Diskussion fördes kring vad som är och inte är skolans uppdrag i förhållande till andra aktörer. Ur diskussionen:
• Skolan gör en bedömning om svårigheten är skolrelaterad. Om så är fallet faller det inom ramen för skolans ansvar. Viktigt att andra aktörer litar på skolans bedömning.
• Skolan skall göra en basbedömning. Några kommuner upplever att andra aktörer, t.ex. BUP, förväntar sig att skolan är deras ”basnivå” som skall göra mer än basbedömningen innan barnet/ungdomen tas emot.
• Skolpsykologerna har svårt att hinna med sitt huvuduppdrag på grund av det stora antalet utredningar.
• Egenvård – chefer kan inte beordra personal att ta sprutor, vilket innebär att sjukvården och föräldrar behöver ta ett större ansvar. Kontakt kan tas med förskrivande läkare för utbildning. Kanske är det så att ansvaret landar på hemtjänsten om varken skolan, sjukvården eller föräldrarna har möjlighet att hjälpa till.
• Intensivträning för barn med autism – Hur kommunerna ser på och erbjuder intensivträning skiljer sig åt. I de flesta kommuner erbjuds inte
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
2
intensivträning. I någon kommun ges intensivträning om det ryms inom gruppverksamheten, i en annan kommun tas beslut om enskilda fall. • Utredning om mottagande till särskolan – Tumregeln är att barnet följer
sina jämnåriga kamrater så länge som möjligt. I vissa kommuner görs inte mottagande förrän tidigast i årskurs tre.
• Psynkprojektet – ett treårigt arbete för att synkronisera samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa. http://www.skl.se/psynk/om-psynkprojektet
• Samordnad individuell plan (SIP) – när ett barn eller en ungdom är i behov av samtida stödinsatser från aktörer både inom kommun och landsting behöver dessa aktörer kunna samverkan på ett bra sätt. Västbus mall för SIP:
http://epi.vgregion.se/upload/V%C3%A4stus/Fyrbodal/mallar/Vastbus_SIP .pdf
3. Systematiskt kvalitetsarbete och elevhälsa
a. Göteborgs modell för kvalitetsarbete
Utifrån frågeställningen Hur kommer elevhälsan in i det systematiska
kvalitetsarbetet? presenterade Helen Svelid Göteborgs modell för
kvalitetsarbete. Sammanfattningsvis sker det systematiska kvalitetsarbetet på två nivåer: på kommunövergripande nivå samt på nämndsnivå. Arbetet på den kommunövergripande nivån resulterar i en årlig kvalitetsöversikt, på nämndsnivå sker arbetet mer kontinuerligt under hela året. Utifrån framtagna riktlinjer för elevhälsan genomfördes en enkät till elevhälsans personal. Sammanställningen av enkäten inklusive enkätfrågorna samt Helens bilder bifogas anteckningarna.
b. Diskussion
Ur diskussionen:
• Det är viktigt att kvalitetsarbetet bidrar till en synlig utveckling på samtliga nivåer.
• Hur skapar man en sammanhållen skola i en kommun, alltså en samstämmighet från enskild (för)skola till förvaltning och politik? • Verksamhetsplan med inriktningsmål och tillhörande indikatorer • Positivt om förvaltningsledning och politik tillsammans tar målen Avslutningsvis diskuterades elevhälsans organisation i olika kommuner. I flera kommuner ingår elevhälsan och utvecklings/kvalitetsfunktioner i samma enhet.
Nätverket föreslog att modellen för kvalitetsarbete i en mindre kommun presenteras vid nästa nätverksmöte utifrån ovan nämna frågeställning. 4. Förutsättningar för samverkansavtal angående Förtydligande av ansvar
för utredning och insatser när det gäller barn/unga med specifika läs- och skrivsvårigheter
När Utbildningsgruppen antog Förtydligandet av ansvar för utredning och insatser för barn/unga med specifika läs- och skrivsvårigheter gav man utbildningschefen i uppdrag att se över förutsättningarna för ett samverkansavtal mellan
medlemskommunerna och VGR där brukarnas intressen tillgodoses. För att få veta vad kommunerna anser att ett sådant samverkansavtal bör innehålla ombads nätverkets deltagare att besvara tre frågor inför mötet:
• Har förtydligandet antagits ännu i din kommun? • När och på vilken nivå?
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
3
• Vilket innehåll skulle du vilja ha i ett samverkansavtal?
Britt Johansson, Helen Svelid och Margrethe Kristensson utgör referensgrupp åt utbildningschefen i frågan. Frågan tas upp på nytt vid nästa nätverksmöte. 5. Övriga frågor
a. Nästa möte i nätverket
Nästa nätverksmöte äger rum den 22 maj kl. 09.00-12.00. Inför det mötet kommer arbetsutskottet att ha ett möte.
Förslag till punkter på dagordningen:
• Forts. Skolans ansvar och uppdrag – var går gränsen? Förslagsvis bjuds Anna Melke, temaledare i Psynk in för att ge en överblick över de insatser som pågår i regionen för närvarande.
• Forts. Förutsättningar för samverkansavtal – Förtydligande läs/skriv. Margrethe Kristensson bjuds in att delta på mötet. • Forts. Systematiskt kvalitetsarbete och elevhälsa
• Skolfam (Tjörn och Stenungsund)
• Köpta platser – Tankar kring kvalitet (Öckerö)
• Anmälningsärenden. Helen Svelid tar kontakt med jurist Maria Hamström.
• Forts. Skolpsykologer
• Höstens nätverksmöten – Datum och innehåll • Övriga frågor
6. Avslutning
