Grundlineer till philosophiska statslärans propædeutik hvilka ... under inseende af Mag. Chr. Jac. Boström ... för philosophiska graden offentligen försvaras af Lars Wilhelm Borin Stip. Reg. af Dödermanlands och Nerikes landskap å Gustavianska lärosalen

►

G R U N D E I N E E R

T IL L

PHILOSOPHI SKA STATSLÄRANS

PROPÆDEUTIK

hvilka

med •vidtberömda P b ilos. F acu lteten s sam tycke

under inseende af

MAG

CUR IST. JAC. BOSTRÖM

PROFESSOR I ETHIK OCH POLITIK

för Pliilosopliiska Graden

offentligen försvaras

af

h

A R

S

W I L H E L M B O R I K

Slip. Reg. af Södermanlands och Nerikes Landskap

å Gustavianska Lärosalen d. 12 Junii 1851

i:sta D.

U P S A L A ,

C. A . L E F F L E R

G R U N D L I N E E R

T IL L

P H I L O S O P H I S K A

S T A T S L Ä R A N S

P R O P Æ O KU X I H*

F Ö R S T A A F D E L N I N G E N .

Om mcnshliga vetandet i allmänhet.

Cap. I.

M enskliga veta n d ets begrepp och a rte r.

§•

i-Att v a r a

1

e f v a n d e är att v a r a s j e l f -

m e d v e t a n d c otdi tvertom; dessa uttryck an­

komma i sjelfva verket pa detsamma.

L i f v e t o c h s j e l f m e d v e t a n d e t v i s a s i g a l l t i d o c h ö f - v e r a l l t i s a m m a g r a d a f e g e n t l i g h e t e l l e r o e g e n t l i g h e t , a f f u l l k o m l i g h e t e l l e r o f u l l k o m l i g h e t . D e s k i l j a s i g å t m i n d s t o n e e j m e r a i f r å n h v a r a n d r a , ä n t. e x . l j u s e t o c h l y s a n d e t e l l e r k r a f t e n o c h v e r k a n d e t . — R ö r e l s e n , l a n g t i f r å n a t t v a r a e n v ä s e n d t l i g b e s t ä m n i n g i l i f v e t s

b e g r e p p , u t v i s a r t v e r t o m e n r e l a t i v b r i s t e l l e r n e g a ­ t i o n a f l i f h o s d e l e f v a n d e l ö s e n d e n , h o s h v i l k a d e n f ö r e k o m m e r .

§ • 2 .

Att v a r a f ö r n i m m a n d e eller f ö r n i m ­

m a (percipere) är alt vara sjelfmedvetande

på ett bestämdt sätt d. v. s. sä att ett svar

är i och för sig s je lf m öjligt pä frägorne:

huru? och hvaraf sjelfm edvetande?

F r å g a n h u r u ? a f s e r f o r m e n , s ä t t e t , e l l e r g r a d e n a f s j e l f m e d v e t a n d e l s e g e n t l i g h e t , t. e x . o m f ö r n i m m a n ­ d e t ä r e t t k ä n n a n d e , e t t f ö r e s t ä l l a n d e e l l e r e t t t ä n ­ k a n d e . F r å g a n h v a r a f ? å t e r a f s e r i n n e h å l l e t , o b j e c t e t , e l l e r d e t h v a r a f m a n ä r s j e l f m e d v e t a n d e , t e x . o m m a n ä r s j e l f m e d v e t a n d e a f G u d , a f s i g s j e l f e l l e r a f n å g o n t i n g a n n a t . N a t u r l i g t v i s k a n i n n e ­ h å l l e t e j l i g g a u t o m s j e l f m e d v e t a n d e t e l l e r t v e r t o m , d å b ä g g e ö m s e s i d i g t ä r o h v a r a n d r a s b e s t ä m n i n g a r o c h s å l e d e s p å v i s s t s ä t t i n n e h å l l a s i h v a r a n d r a . F n B e ­ s t ä m n i n g k a l l a s n e m l i g e n h v a d h e l s t s o m ä r e l ­ l e r f ö r n i m m e s i n å g o n t i n g a n n a t , f r å n h v i l k e t d e t u r s k i l j e s , o c h h v i l k e t u t a n d e t s a m m a e j v o r e h v a d d e t ä r . § . 3 .

Att V a r a är att F ö r n i m m a s och att för­

nimmas är att vara; bägge uttrycken hafva

samma betydelse och omfattning.

d a s t p å f o r v ä x l i n g o c h m i s s f ö r s t å n d . M a n t a r o r d e n W a r a o c h F ö r n i m m a s i b e m ä r k e l s e r , s o m i c k e ä r o l i k a b e s i ä m d a i a n s e e n d e t i l l f o r m e n , i n n e h å l l e t o c h s u b j e c t e t , o c h d e t ä r n a t u r l i g t , a t t d e d å i c k e e l l e r ä r o l i k t y d i g a . M e n o m n å g o n t i n g v e r k e l i g e n f ö r n i m - m e s a f n å g o n v i s s a n t i n g e n m e d s i n n e t e l l e r m e d i n - b i l l n i n g s k r a f t e n e l l e r m e d t a n k e f ö r m å g a n , s å g ä l l e r o v e d e r s ä g e l i g e n , a t t d e l d å ä f v e n ä r f ö r h o n o m o c h f ö r h a n s s i n n e e l l e r h a n s i n b i l l n i n g s k r a f t e l l e r h a n s t a n k e f ö r m å g a , o c h l i k a s å t v e r t o m . — F ö r ö f r i g t b r u ­ k a s o c k o r d e n f a t t a s , f i n n a s , b e f i n n a s , g i f v a s m . fl. i u n g e f ä r s a m m a b e m ä r k e l s e , s o m d e i f r å g a ­ v a r a n d e .

§.

Att vara Mart och tydligt eller i formelt

afseende fullkomligt förnimmande är att vara

t ä n k a n d e , b e g r i p a n d e och v e t a n d e , hvil-

ka ord beteckna samma förnimmelsesätt, b e -

traktadt i olika afscenden.

D e t k l a r a o c h t y d l i g a f ö r n i m m a n d e t b ö r i c k e f ö r ­ v ä x l a s m e d d e t s t a r k a o c h l i f l i g a , t y u t i d e t s e d n a r e , s o i n h ö r t i l l s i n n e t o c h i n b i l l n i n g s k r a f t e n , ä r s j e l f - m e d v e t a n d e t a l d r i g e g e n t l i g t e l l e r k l a r t . S å d a n t ä r d e t b l o t t ut i d e t f ö r r a , h v i l k e t t i l l h ö r f ö r s t å n d e t e l l e r t a n k e f ö r m å g a n , o c h h v i l k e t k a l l a s t ä n k a n d e m e d a f s e e n d e p å s i n s a n n i n g o c h o b j e c t i v i t e t , b e g r i ­ p a n d e m e d a f s e e n d e p å s i n k l a r h e t o c h i n t e n s i t e t , s a m t v e t a n d e m e d a f s e e n d e p å s i n v i s s h e t o c h a p o - d i c t i c i t e t . D e s s u t o m k a l l a s d e t ä f v e n f ö r s t å e n d e ,

i n s e e n d e , g e n o m s k å d a n d e o . s. v. i u n g e f ä r s a m m a m e n i n g s o m b e g r i p a n d e .

S- 5 .

D et menskliga vetandet har charactercn af

verksamhet och bestar i d ö m a n d e eller fal­

lande af o m d ö m e n , och det är således blott

uti och genom sädana som menniskan ar ve­

tande.

Det mcnskliga vetandets i n n e h a l l och ob­

j e c t är hvad man rätteligen kallar B e g r e p p ,

och begreppets vinnande eller förverkligande

i och för menniskan är äfven dess ändamäl.

B e g r e p p e t ä r d e n f o r m e l t f u l l k o m l i g a d. v . s. d e n k l a r a , t y d l i g a o c h s a n n a f ö r n i m m e l s e n , h v i l k e n s å l e d e s ä r m e d s i t t o b j e c t i d e n t i s k e l l e r ä r s j e l f s i t t

o b j e c t . Kn F ö r n i m m e l s e å t e r e l l e r e n P e r c e ­ p t i o n ä r e n v i s s f o r m a f l i f e l l e r s j e l f m e d v e t a n d e , s o m b e s t ä m m e r e n a n n a n f o r m , h v i l k e n ä r i o c h f ö r s i g s j e l f ( l e f v a n d e , s j e l f m e d v e t a n d e ) o c h i d e t t a f ö r ­ h å l l a n d e e j t a n k e s s å s o m n å g o n b e s t ä m n i n g . A n n a r s k a n v i s s e r l i g e n s a m m a l i f s f o r m v a r a s å v ä l f ö r n i m ­ m e l s e s o m f ö r n i m m a n d e ; d e t f ö r r a , s å v i d a d e n f ö r - n i m m e s i o c h a f n å g o n a n n a n , d e t s e d n a r e , s a v i d a d e n f n r n i i n i i K S i o c h a f s i g s j e l f e l l e r ä r s j e l f s i t t s u b j e c t . — I a l l m ä n h e t k a n i n g e n t i n g a n n a t f ö r n i m ­ m a s ä n f ö r n i m m e l s e r ; m e n v i s s a i b l a n d d e s s a k u n n a o c k v a r a f ö r n i m m a n d e v ä s e n d e n .

§•

7

.

Ett system a f (sanna) kunskaper eller o m ­

döm en är en V e t e n s k a p i m ensklig bemär­

k else eller en mensklig vetenskap, ocli äfven

för en sädan är säled es innehållet eller o b ­

je c te t alltid ett begrepp.

O m ti e s i n n l i g a t i n g e n s å s o m s å d a n a k a n m a n h a f v a k ä n n e d o m , b e k a n t s k a p o c h n o t i c e r e l l e r d y l i k t , m e n i c k e n å g o n e g e n t l i g v e t e n s k a p . A f v e n n ä r v e t e n s k a ­ p e n v i n n e s b l o t t g e n o m t i l l h j e l p a f s å d a n a t i n g s b e ­ t r a k t a n d e , ä r d e t l i k v ä l i c k e o m d e m d e n e g e n t l i g e n h a n d l a r . G e o m e t r i e n t. e x . h a n d l a r i c k e o m d e n t e c k n a d e f i g u r e n , B o t a n i k e n i c k e o m d e t å s k å ­ d a d e e x e m p l a r e t o . s v. d e h a n d l a e n d a s t o m d e t i d e s s a f ö r s i n n e t f r a m s t ä l l d a b e g r e p p e t d. v. s . o m d e t u t i d e m v a r a n d e i o c h f ö r s i g s j e l f e v i g a o c h o f ö r ­ g ä n g l i g a . V e t e n s k a p e n s t r ä c k e r s i g f ö r m e n n i s k a n

j e m t s å l å n g t , s o m Het v u n n a b e g r e p p e t , o c h i c k e v i d a r e .

%

§•

8

.

D et m enskliga vetandet är antingen F ö r ­

n u f t i g t , rationelt, speculati vt eller S i n n ­

l i g t , sensuelt, empiriskt.

b e m ä r k e l s e .

-S ystem et a f menniskans rationella kunska­

per kallas liennes P h i l o s o p h i e eller V et e n ­

skap i egentlig bemärkelse; systemet af hen­

nes empiriska kunskaper kallas hennes E m ­

p i r i e eller E r f a r e n h e t i högre bemärkelse.

P h i l o s o p h i e n s o b j e c t ä r s å l e d e s d e t e g e n t l i g a v ä ­ s e n d e t , h v i l k e t o c k s å ä r I l e g r e p p e t e l l e r I d e e n , s å v i d a d e t ä r i o c h f ö r n å g o n s s j e l f i n e d v e t a n d e . M e n ä f v e n

p h æ n o m e n e t k a n v a r a p h i l o s o p h i e n s o b j e c t , s å v i d a d e t v e r k e l i g e n b e g v i p e s s å s o m p h e n o m e n ; t y d e l f a t t a s i d e t f a l l e t s a n n t o c h f ö r n u f t i g t e l l e r s å d a n t d e t i s i g s j e l f ä r ; d e s s v ä s e n h e t e l l e r v a r a i o c h f ö r s i g s j e l f t ä n k e s d å s å s o m d e s s v a r a i o c h f ö r m e n n is k a n ; d e t v i s a r s i g d å s å s o m o m e d e l b a r t e x i s t e r a n d e bl o t t i o c h f ö r h e n n e . D e t t a b e m ä r k e s o c h i n s e s i c k e a f E m p i r i s t e n , h v i l k e n j u s t d e r f ö r e ä r o c h f ö r b l i r e n d a s t e m p i r i s t . — F ö r ö f r i g t k a l l a s o c k o f t a e t t e m pi r i s k t s y s t e m e n p h i l o s o p h i e , s å v i d a m e n i n g e n o c h a f s i g l e n d e r m e d ä r , a t t d e t s k a l l g ä l l a f ö r e n s å d a n d. v . s . a t t d e t s k a l l v a r a e n e g e n t e l i g v e t e n s k a p .

Gap. II.

Philosophiens begrepp och indelning.

§ . 1 0 .

P h i l o s o p h i e n i o c h f ö r s i g s j e l f och

s å s o m blott såd an , betraktad i sitt begrepp

eller sin idé, är det till formen och innehål­

le t absolut fullkomliga v etan d et

T i l l f o r m e n f u l l k o m l i g t v . s . a b s o l u t k l a r t o c h s y ­ s t e m a t i s k t ; t i l l i n n e h å l l e t f u l l k o m l i g t v . s . a b s o l ut h e l t o c h f u l l s t ä n d i g t e l l e r a l l t o m f a t t a n d e . E t t s å d a n t v e ­ t a n d e k a n n a t u r l i g t v i s e j h a f v a n å g o t a n n a t s u b j e c t , ä n d e n a l l v e t a n d e G u d o m l i g h e t e n , e l l e r n å g o t a n n a t

o b j e c t ä n h o n o m s j e l f i s y s t e m e t a f h a n s i d c e r . D e l ä r n e m l i g e n k l a r t , att a l l t v e t a n d e m å s t e h a f v a e t t s u b j e c t e l l e r v a r a n å g o t v i s s t v ä s e n d e s v e t a n d e , och a t t d e t e g e n t l i g e n i c k e är n å g o n t i n g a n n a t ä n d e n v e ­ t a n d e s j e l f b e t r a k t a d s å s o m b l o t t s å d a n o c h m e d b o r t ­ s e e n d e f r å n h v a d h a n m å v.vra i ö f r i gt . J e m f . d e s s ­ u t o m § § . G. tfe 7 . — H ä r a f s y n e s , h v a d d e t v i l l s ä g a a t t s t u d e r a e n v e t e n s k a p o c h h v a d m a n d e r i g e - n o m e g e n t l i g e n k a n v i n n a .

§ «

Philosophien i och föi* oss eller mcnni-

shans Philosophie är samma vetande med de

inshränhningar eller negationer och motsat­

ser, som följa a f mennishans ändlighet i för­

hållande till Gudomligheten.

H v i l k a d e s s a i n s k r ä n k n i n g a r k u n n a o c h m å s t e v a r a s k a l l n ä r m a r e a n g i f v a s i d e t f ö l j a n d e . H ä r a n m ä r k e s e n d a s t a t t d e v i s a s i g d e l s m e r a i f o r m e n , d e l s m e r a i _{i n n e h å l l e t o c h o m f a t t n i n g e n . D e r a f} d e n r e l a t i v a s k i l j n a d e n _{e m e l l a n M y t h o l o g i e o c h P h i l o s o p h i e , o c h} d e r a f ä f v e n _{b ä g g e d e r a s m å n g f a l d i g a f o r m e r . F ö r ö f -} r i g t f i n n e r m a n h ä r a f , a t t _{m e n n i s k a n u t i o c h g e n o m} d e t s a n n a r a t i o n e l l a v e t a n d e t a c l u e l t d e l t a r i d e t g u ­ d o m l i g a l i f v e t , o c h d e t t a d e s t o m e r a , j u k l a r a r e o c h f u l l s t ä n d i g a r e d e t v e t a n d e t är. _{P h i l o s o p h i e n b ö r d e r -} f ö r e e j e l l e r v a r a n å g o n t i n g f ö r m e n n i s k a n l i k g i l t i g t ; h v a r o c h e n ä r å t m i n s t o n e i t h e o r e l i s k t a f s e e n d e j e m t s å m y c k e t v ä r d , s o m h a n s p h i l o s o p h i e .

S

12

.

Mennîskans Philosophie indelas

i T h e o -

r e t i s k och P r a c t i s k med alseend e pa det

egen tliga väsendets olika förhällande till inen-

iiiskans theoretiska

och practiska

förmäga

eller verksamhet.

Den theoretiska philosophicos första huf-

vuddel

är den R a t i o n e l l a

T h e o l o g i e n

eller vetenskapen om Gudomlighetens idé b e­

traktad i theoretiskt afseende, dels l o g i s k t — i

och för sig sjelf, dels n i e t a p h y s i s k t — i

förhållande till de ändliga väsenderne.

F ö r m e n n i s k a n ä r d e n n a v e t e n s k a p m ö j l i g i n e d d e t v i l k o r , a t t G u d o m l i g h e t e n ä r p o t e n t i e l l n ä r v a r a n d e i h e n n e s m e d v e t a n d e , e l l e r a t t H a n i o c h f ö r h e n n e ä r e n å t m i n s t o n e m ö j l i g i d é , h v i l k e n h o n m e r e l l e r m i n ­ d r e k a n h ö j a t i l l v e r k l i g h e t f ö r s i g d. v . s . u p p f a t t a m e d n å g o n v i s s g r a d a f k l a r h e t o c h t y d l i g h e t . D e t ä r n e m ' i g e n j u s t d e n n a m e d s i l t o b j e c t i o c h f ö r s i g s j e l f i d e n t i s k a i d é , s o m , i t h e o r e t i s k t a f s e e n d e b e t r a k ­ t a d , ä r d e n s p e c u l a t i v a T h é o l o g i e n s o b j e c t o c h i n n e h å l l . S a m m a v e t e n s k a p h a n d l a r v i s s e r l i g e n o c k o m d e ä n d ­ l i g a v ä s e n d e r n e ; m e n d e s s a t ä n k a s l i k v ä l d å e n d a s t s a s o m G u d o m l i g h e t e n s i d e e r o c h b e s t ä m n i n g a r , h v a r a f f ö l j e r a t t ä f v e n d e n m e t a p h y s i s k a d e l e n d o c k h a r b l o t t H o n o m o c h h a n s i d e e r t i l l s i t t o b j e c t .

S 1+ .

Den theoretiska philosophions andra huf-

vuddel är den rationella A n t h r o p o l o g i e n

eller vetenskapen 0111 den cnskilta (particu-

laira) m ensklighetens idé betraktad i th eore­

tiskt afseende, dels i och för sig sjelf, dels

i förhållande till de öfriga ideerne.

D e n n a v e t e n s k a p ä r m ö j l i g m e d d e t v i l k o r a t t m e n n i s k a n t i l l s i t t v ä s e n d e ä r e n l e f v a n d e ( s j e l f m e d - v e t a n d e , f ö r n i m m a n d e , f ö r n u f t i g ) i d é h o s G u d o m l i g h e ­ t e n , o c h a t t h o n t i l l e n v i s s g r a d k a n f a t t a s i g s j e l f i m å n g f a l d e n a f s i n a b e s t ä m n i n g a r , f ö l j a k t l i g e n o c k s å

i s i t t f ö r h å l l a n d e t i l l G u d o c h h a n s ö f r i g a i d e e r , s å - v i d t d e f ö r h e n n e ä r o b e k a n t a . T y ä f v e n o m H o n o m o c h o m a n d r a ä n d l i g a v ä s e n d e n , i n s p e c i e o t n F o l k ­ s t a m m e n , l i a c e n o c h S l ä g t e t h a n d l a r d e n s p e c u l a t i v a A n t h r o p o l o g i e n , m e n e n d a s t s å v i d a d e t ä n k a s s å s o m d e n p a r t i c u l a i r a m e n s k l i g h e t e n s b e s t ä m n i n g a r o c h s å ­ l e d e s b e t r a k t a s b l o t t i n o m d e n n a . . F ö r ö f r i g t h ö r a u n d e r d e n n a v e t e n s k a p i c k e b l o t t l ä r a n o m d e n m e n s k - l i g a i n d i v i d e n , u a n ä f v e n d e n t h e o r e l i s k a b e t r a k t e l s e n a f d e p a r t i c u l a i r a m e n s k l i g a e n h e t e r , s o m i n o m d e n p r a c t i s k a p h i l o s o p h i e n u p t r ä d a i e g e n s k a p a f f a m i l i e r , c o m m u n e r o c h c o r p o r a t i o n e r . § 1 5 .

Den theoretiska philosophions tredje huf-

V

tid del är den rationella E t h n o l o g i e n eller

vetenskapen om den naturligen samfäldta (uni­

versella) m ensklighetens idé betraktad pä sam­

ma sätt i theoretiskt afseende, dels i och för sig

sjelf, dels i förhällande till de öfriga ideerne.

l ) e n s p e c u l a t i v a E t h n o l o g i e n , s o m h i t i n t i l l s ä r f ö g a b e a r b e t a d , ä r l i k s o m b ä g g e d e f ö r e g å e n d e d e l a r n e a f t h e o r e t i s k a p h i l o s o p h i e n m ö j l i g f ö r m e n n i s k a n m e d d e t v i l k o r , a t t ä f v e n F o l k s t a m m e n , R a c e n o c h S l ä g t e t ä r o t i l l d e r a s v ä s e n d e l e f v a n d e i d e e r s å v ä l i o c h f ö r d e t G u d o m l i g a f ö r n u f t e t , s o m i o c h f ö r d e n e n s k i l d l ä i n e n - n i s k a n , h v i l k a b ä g g e b ä r o c k s å b e t r a k t a s , m e n b l o t t s a v i d a d e ä r o b e s t ä m n i n g a r t i l l d e s s a i d e e r . I a l l ­ m ä n h e t h a r h v a r j e d e l a f d e n t h e o r e t i s k a p h i l o s o p h i e n h e l a v ä s e n d e t t i l l s i t t o b j e c t e l l e r i n n e h a l l , s å a t t

b l o t t u t g å n g s p u n k t e n f ö r d e s s b e t r a k t a n d e ä r i h v a r - d e r a d e l e n o l i k a . D e t t a h a r s i n g r u n d o c h n ö d v ä n ­ d i g h e t d e r u t i , a t t s j e l f v a o b j e c t e t ä r e t t s t r ä n g t s y s t e ­ m a t i s k t h e l t e l l e r e n a b s o l u t o r g a n i s m , h v a r s a l l a m o ­ m e n t e r b e s t ä m m a h v a r a n d r a ö m s e s i d i g t o c h ä r o p å v i s s t s ä t t i h v a r a n d r a n ä r v a r a n d e .

§ 16.

T ill dessa trenne liufvuddelnr, a f hvilba de

tvenne sednare hunna tillsammans hallas A n-

t h r o p o l o g i e n i v i d s t r ä c k t b e m är h e l s e ,

låter allt mcnskligt rationelt vetande, såvidt

d ess object endast är tlieor etiskt, hänföra sig.

D e n s å k a l l a d e N a t u r p h i l o s o p h i e n f a l l e r h e l o c h h å l l e n i n o r n A n t h r o p o l o g i e n o c h k a n i c k e u p p ­ t r ä d a s å s o m e n h u f v u d d e l a f p h i l o s o p h i e n j e m t e d e t r e n n e o f v a n n ä m n d e , e m e d a n N a t u r e n e l l e r d e n s i n n ­ l i g a v e r k l i g h e t e n i r u m m e t o c h t i d e n i c k e ä r a n n a t ä n i n n e h å l l e t a f m e n n i s k a n s s i n n l i g h e t , e l l e r p h æ n o - m e n e t i o c h f ö r h e n n e a f d e n ö f i e r s i n n l i g a v e r k l i g ­ h e t e n , h v a r a f f ö l j e r , a t t v e t e n s k a p e n o m h e n n e e n d a s t k a n u t g ö r a e n d e l a f d e n f u l l s t ä n d i g a v e t e n s k a p e n o m m e n n i s k a n . — D e n p h i l o s o p h i s k a Æ s t h e t i k e n å t e r e l l e r v e t e n s k a p e n 0111 d e t S k ö n a o c h d e n s k ö n a K o n s t e n h ö r d e l s t i l l T h e o l o g i e n o c h d e l s t i l l A n t h r o ­ p o l o g i e n ; o c h t i l l d e n s e d n a r e , i v i d s t r ä k t b e m ä r k e l s e t a g e n , h a r m a n o c k a t t h ä n f ö r a H i s t o r i e n s P h i - s o p h i e , h v a r s o b j e c t , e h u r u e n p r o d u c t a f m e n s k l i g u f r i h e t e n , d o c k s å s o m s å d a n t ä r e n d a s t t b e o r e t i s k t .

S 1 ?

Den practiska philosophions första hufvud-

del är den rationella D e l i g i 011 s i ä r a n eller

vetenskapen oin Gudomlighetens id é betrak­

tad såsom inensklighetens U r r e l i g i o n d. ä.

såsom dess absolut högsta practiska lag och

ändamål.

Den practiska philosophiens andra hufvud-

del är S e d e l ä r a n eller vetenskapen om den

enskilta (privata) inensklighetens idé betraktad

såsom dess absoluta S e d l i g h e t d. ä. såsom

d ess högsta enskilta practiska lag ocli ända­

mål.

-Den practiska philosopliiens tretlje hufvud-

clel är den rationella

11

ä t t s - eller S t a t s l ä ­

r a n (

1

. v. s. vetenskapen om den offentliga

(publika) nienskligbctcns idé betraktad säsoni

d ess absoluta l i ä t t eller säsoin dess högsta

offentliga practiska lag och ändainäl.

P o l i t i k e n — h n r t i l l s i t t o b j e c t o c h i n n e h å l l d e n a b - s o l i i t n R ä t t e n ( J u s ) d. v . s . d e n s a n n a o f i e n t l i g a m e n s k l i g h e t e n s j e l f — d e s s v ä s e n d e e l l e r i d é , b e t r a k ­ t a d s å s o m d e n L e d a n d e P r i n c i p e n f ö r d e s s e g e n f r i a v e r k s a m h e t e l l e r d e s s s j e l f f o r v e r k l i g a n d e . L i k s o m d e r - f ö r e S e d e l ä r a n h a n d l a r e n d a s t o m d e e n s k i l t a e l l e r p r i v a t a m e n s k l i g a v ä s e n d e r n e o c h d e r a s f ö r h å l l a n d e till G u d o c h d e o f f e n t l i g a , s å h a n d l a r ä f v e n R ä t t s l ä r a n e n d a s t o m d e o f f e n t l i g a e l l e r p u b l i k a d. v . s. o m S t a t e n , S t a t s s y s t e m e t o c h S l ä g t e t , h v i l k a d e r b e t r a k t a s p å s a m ­ m a s ä t t , d e l s i o c h f ö r s i g s j e l f v e d e l s i f ö r h å l l a n d e t i l l G u d o c h d e e n s k i l t a , h v i l k a s e d n a r e i d e t f a l l e t e n d a s t a n s e s f ö r d e r a s b e s t ä m n i n g a r e l l e r o r g a n e r ,

§.

20

.

Sedeläran

och Rättsläran Imnde tillsam­

mans ballas R ä t t s l ä r a i v i d s t r ä c b t b e m ä r ­

k e l s e , emedan de b äg g e handla om det R ä t t a

i mensbliga väsendens fria verbsambet eller

handlingar.

k a l l a s R e l i g i o n s l ä r a i v i d s t r ä c k t b e m ä r k e l s e , d å S e d l i g ­ h e t e n o c h R ä t t e n b ä g g e ä r o o r g a n i s k a m o m e n i e r o c h f ö l j d e r a f U r r e l i g i o n e n , o c h d å d e m e d a n n a t v i l k o r * e j v o r e , h v a d d e b ö r a v a r a . S e d l i g h e t e n , k u n d e m a n s ä g a , ä r d e n p r i v a t a m e n s k l i g h e t e n s r e l i g i o n i n o m d e s s s p h a c r , l i k s o m r ä t t e n d e n o f f e n t l i g a m e n s k l i g h e ­ t e n s r e l i g i o n i n o m d e s s s p h æ r .

S t a t s v e t e n s k a p e n i ordets vidsträcktaste

bemärkelse är en sammanfattning a f flere

vetenskaper, som erhålla sin enhet genom

deras afseende pä en eller tlere i sinneverl-

den förverkligade stater.

' D e t g i f v e s d e r f ö r e e n s å d a n v e t e n s k a p f ö r h v a r j e s ä r s k i l d t s t a t , m e n ä f v e n f ö r f l e r e s t a t e r t i l l s a m m a n s , i s y n n e r h e t o m d e t i l l h v a r a n d r a s t å i d e t f ö r h å l l a n ­ d e , a l t d e v e r k l i g e n b i l d a e t t s t a t s s y s t e m . V a n l i g e n o c h m å h ä n d a r ä t t a r e s ä g e r m a n o c k d e r f ö r e i c k e S t a t s ­ v e t e n s k a p e n , u t a n h e l l r e S t a t s v e t e n s k a p e r n e , e m e d a n d e i c k e u t g ö r a e t t i a l l a a f s e e n d e n s t r ä n g t s y s t e m a t i s k t h e l t a f v e r k l i g a k u n s k a p e r , u t a n o m f a t t a s å v ä l e m p i ­ r i s k a s o m r a t i o n e l l a e l e m e n t e r . F l e r e i b l a n d d e m ä r o

Ö fv e rs iy t a f Statsvetenskaperne.