Regeringskansliet
E-post: n.remissvar@regeringskansliet.se, camilla.frisch@regeringskansliet.se.
Postadress Gatuadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer 701 86 ÖREBRO Stortorget 22 010–224 80 00 orebro@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/orebro 202100-2403
Remiss om Naturvårdsverkets förslag på jakttider
Er beteckning: N2020/01735/FJR
Synpunkter på förslagen
Länsstyrelsen lämnar här synpunkter i enlighet med dispositionen i
Naturvårdsverkets förslag. För arter eller förslag där Länsstyrelsen inte anger något, väljer vi att inte lämna synpunkter.
5. Länsstyrelsen får meddela föreskrifter eller beslut om begränsning Länsstyrelsen instämmer i förslaget.
8. Allmän jakttid, bäver
Länsstyrelsen instämmer i förslaget att inga ändringar införs i jakttiden. Jakttiden bör ses över om ny kunskap om arten kommer fram.
13. Allmän jakttid, vildsvin
Länsstyrelsen instämmer i ändrad tidsperiod och tillstyrker förslaget om tillägg om suggor som är fredade. Förslaget om tillägget är tydligt.
14. Allmän jakttid dovhjort
Länsstyrelsen instämmer i förslaget.
15. Allmän och särskild jakttid, kronhjort
Länsstyrelsen ställer sig inte bakom förslaget till införande av allmän jakttid på hind.
Länsstyrelsen instämmer i förslaget att starten för jakten efter handjur av
kronhjort kan påbörjas den 8 oktober samt att jaktperioden förlängs för hind och kalv t.o.m. februari.
Länsstyrelsen instämmer i förslaget att införa allmän jakt på kalv under en längre period.
Motivering
Länsstyrelsen instämmer att skadesituationen av kronhjort på flera håll är allvarlig och det finns ett behov av att hantera detta. Länsstyrelsen instämmer även i att Naturvårdsverkets ställningstagande att de utmaningar som klövviltsförvaltningen står inför idag bör hanteras samlat. Länsstyrelsen anser att det är prioriterat att ta fram de kunskapsunderlag som i dagsläget saknas för att klara utmaningen.
Länsstyrelsen bedömer att detta arbete måste prioriteras för att kunna anta de utmaningar som finns i flera län med alltför täta klövviltstammar. Arbetet är även angeläget för att förhindra att man i andra län hamnar i de svåra läge som flera län redan är i.
För att möjliggöra för markägare att påverka kronhjortsstammen föreslår Naturvårdsverket att jakttidsförändringar införs i avvaktan på att
kunskapsunderlag för en samlad klövviltsförvaltning tagits fram och en analys gjorts.
Länsstyrelsen bedömer att det inte är lämpligt att ”tillfälligt” införa möjligheten att bedriva jakt efter hindar utanför kronhjortsskötselområden, i avvaktan på kunskapsunderlag och analys av hur flerartsförvaltningen ska hanteras. Ett sådant förfarande kommer leda till en förvirrad och ”hattig” förvaltning om analysen senare visar att en förändring behövs göras igen.
Länsstyrelsen bedömer att förslaget att införa jakttid på hindar utanför kronhjortsskötselområden inte kommer leda till den effekt som förvaltningen önskar – en balanserad kronhjortsstam som inte orsakar oacceptabla skador. Ett införande av möjligheten att jaga hind kan troligen komma att söndra
samordningen inom kronhjortsskötselområden. Länsstyrelsen bedömer inte att jakten efter handjur kommer vara ett tillräckligt motiv för att bibehålla de skötselområden som finns idag. Effekten kan istället bli en okontrollerad avskjutning av hindar och kalvar över större arealer där det inte finns någon samordning eller planering för en förbättrad situation. Kronhjortsskötselområden kommer inte längre kunna kontrollera sin lokala stam eftersom man inte längre har det viktiga inflytandet över avskjutningen av hind.
Möjligen skulle förslaget kunna innebära en förbättrad könskvot genom att en ökad andel hindar fälls. Men på många områden finns även ett behov av ökad jakt efter yngre handjur. Med en uppsplittrad arrondering av kronhjortsskötselområden med stora arealer där handjur inte får fällas kan leda till att skadesituationen istället blir värre.
Länsstyrelsen delar också Naturvårdsverkets oro att förslaget om införande av allmän jakttid kan innebära minskad möjlighet till uppföljning genom kronobs och risk för bristfällig rapportering av fällda hjortar. Eftersom dessa är viktiga delar inom förvaltningen av arten kan det missgynna förvaltningen på sikt.
Länsstyrelsen anser därför att det inte bör införas en möjlighet att bedriva jakt efter hindar utanför kronhjortsskötselområden.
16. Allmän jakttid rådjur
Länsstyrelsen instämmer i förslaget för Örebro läns del, att förlänga jakttiden till och med februari för get och kid. Vi avstyrker förslaget om införande av allmän jakttid på råbock under tiden den 1 maj–den 15 juni. Förslaget om allmän jakt på handjur under sen vår/försommar är inte konsekvent med övrigt klövvilt. Vi ser även riskeffekter med skev könsfördelning då fler bockar kan komma att fällas.
19. Allmän jakttid, grågås
Länsstyrelsen instämmer i förslaget om utökad jakttid och harmonisering över landet. En ökad möjlighet till populationsreglerande jakt är nödvändig för att begränsa skador som de anpassningsbara gässen orsakar.
20. Allmän jakttid, kanadagås
Länsstyrelsen instämmer i förslaget om utökad jakttid och harmonisering över landet samt med jakttiden för grågås. En ökad möjlighet till populationsreglerande jakt är nödvändig för att begränsa skador som de anpassningsbara gässen orsakar. 22. Allmän jakttid, knipa och storskrake
Länsstyrelsen instämmer i förslaget. 24. Allmän jakttid, vigg
Länsstyrelsen instämmer i förslaget. 25. Allmän jakttid, ejder och småskrake
Länsstyrelsen lämnar inga synpunkter på förslaget avseende ejder. Länsstyrelsen instämmer i förslaget avseende småskrake.
27. Allmän jakttid, järpe, orre och tjäder Länsstyrelsen instämmer i förslaget.
28. Allmän jakttid, orrtupp och tjädertupp Länsstyrelsen instämmer i förslaget.
29. Allmän jakttid, rapphöna Länsstyrelsen instämmer i förslaget. 30. Allmän jakttid, fasan
Länsstyrelsen instämmer i förslaget. 31. Allmän jakttid, morkulla Länsstyrelsen instämmer i förslaget. 33. Allmän jakttid, ringduva Länsstyrelsen instämmer i förslaget. 34. Allmän jakttid, björktrast Länsstyrelsen instämmer i förslaget.
36. Allmän jakttid, kråka, kaja och skata
Länsstyrelsen instämmer i förslaget principiellt men det har funnits en viss funktion med sent jakttidavslut på främst skata och kråka, då dessa arter kan vara predatorer på andra skyddsvärda fågelarter som börjar häcka tidigt, på t.ex.
strandängar. Det kan därför finnas anledning att ha en lång allmän jakttid eller att man inför en möjlighet att på enskilds initiativ bedriva skyddsjakt på dessa arter på våren av viltvårdsskäl, för att t.ex. förebygga negativ påverkan på häckande arter på t.ex. strandängar, arter i jordbrukslandskapet och andra skyddsvärda biotoper som hyser skyddsvärda arter.
38. Allmän jakttid, ny punkt, snatterand Länsstyrelsen instämmer i förslaget.
39. Allmän jakttid, inlämnade förslag som inte tas vidare
39.4 Korp
Länsstyrelsen instämmer i förslaget med hänvisning till listningen i Fågeldirektivet.
39.5 Mufflonfår
Länsstyrelsen instämmer i förslaget att inte införa allmän jakttid och istället förtydliga möjligheten till skyddsjakt på arten som främmande art i
jaktförordningens bilaga 4.
39.6 Skarv
Länsstyrelsen instämmer i förslaget med hänvisning till listningen i
Fågeldirektivet. Länsstyrelsen anser att de däremot är ytterst viktigt att Sverige arbetar för att skarvens listning förändras i Fågeldirektivet då listningen inte motiveras av populationens status och utveckling.
40. Särskild jakttid, älg
40.4 – 40.5
Fast start- och sluttidpunkt
Länsstyrelsen instämmer i förslaget att jakttiderna för älg fastställs till en fast start- och sluttidpunkt. Detta kan minska administrationen som Länsstyrelsen i dagsläget inte bedömer befogad. Det är inte längre befogat att Länsstyrelsen har ansvaret att fastställa jakttiden för endast en art.
Länsstyrelsernas möjlighet till tidsbegränsade beslut om tilldelning av älg av visst kön eller kalv under viss del av jakttiden tas bort
Länsstyrelsen instämmer i förslaget. Länsstyrelsen har på senare tid inte använt sig av möjligheten och har därför inga synpunkter i den delen men önskar poängtera att det måste finnas kvar en möjlighet att kunna rekommendera visst kön eller kalv i besluten om licens på älg.
40.7 – 40.8
Länsstyrelsens möjlighet att undanta älgjaktområden som allmänheten brukar använda som friluftsändamål tas bort
Länsstyrelsen instämmer i förslaget. Länsstyrelsen bedömer att det numera bedrivs jakt med samma vapen efter flera arter inom dessa områden. Det finns också ett behov av jakt efter älg även inom sådana områden. De tidigare förbud Länsstyrelsen i Örebro län har haft har av dessa skäl tagits bort för några år sedan. Länsstyrelsen instämmer därför i förslaget.
40.10 – 40.11
Jakttidens start och områdesindelningen
Länsstyrelsen instämmer i att älgjakten inleds vid ett fast datum, men lämnar inte några synpunkter på datum. Länsstyrelsen bedömer att det är rimligt att jakten inleds vid samma tidpunkt som för kronhjort.
40.13 – 40.14
Slutdatum för jakt efter älg
Länsstyrelsen instämmer i att ett fast slutdatum fastställs till den 28 (29) februari samt att jakten endast får ske som vak- eller smygjakt under februari. Det är rimligt att tiden harmoniserar med sluttiden för hundjakt efter övrigt klövvilt.
Älgkalv i oregistrerat område
Länsstyrelsen instämmer i förslaget om fem dagars fast jakttid. 42. Inskränkningar i jakten, tid på dygnet
Länsstyrelsen instämmer i förslaget avseende fågelarterna samt arterna varg, lo, älg, dovhjort, kronhjort, rådjur samt ändringen som avser mufflonfår.
Länsstyrelsen lämnar inga synpunkter gällande förslagen för björn och järv. 43. Tider för jakt och jaktträning med hund
43.6 Hund som förföljer älg
Länsstyrelsen avstyrker förslaget och förordar istället att startdatum för träning med hund efter älg ska överensstämma med den tidpunkt då jakthundar får användas vid jakt och jaktträning efter hjort och rådjur för en konsekvent hantering av all jaktträning med hund på klövvilt.
43.14 Hund som förföljer hjort och rådjur
Länsstyrelsen instämmer i förslaget.
43.18 Hund som förföljer vildsvin
Länsstyrelsen instämmer i förslaget. Länsstyrelsen noterar att hundar kan komma att användas i augusti under en känslig period i naturen men med hänvisning till behovet av ett högt jakttryck på vildsvin instämmer vi i förslaget. Länsstyrelsen
ser dock att begreppet ställande hund är komplicerat och kan medföra tolkningssvårigheter.
43.22 Hund som förföljer rödräv
Länsstyrelsen instämmer i förslaget.
43.26 Hund som förföljer lo
Länsstyrelsen instämmer i förslaget men anser att jaktträning på denna strikt skyddade art bör begränsas till län där beslut om licensjakt och skyddsjakt fattats. Länsstyrelsen anser vidare att högsta antalet hundar som får användas vid
jaktträning bör preciseras. Vid jakt regleras detta i Naturvårdsverkets föreskrifter men vid jaktträning saknas sådan reglering.
43.30 Hund som förföljer grävling mårdhund, tvättbjörn
Länsstyrelsen instämmer i förslaget. Länsstyrelsen ser dock att begreppet
ställande hund är komplicerat och kan medföra tolkningssvårigheter.
43.34 Hund som förföljer annat vilt, varg, järv och övriga däggdjur
Länsstyrelsen anser att jaktträning på den strikt skyddade arten varg bör begränsas till län där beslut om licensjakt eller skyddsjakt fattats. Länsstyrelsen anser vidare att högsta antalet hundar som får användas vid jaktträning bör preciseras. Vid jakt regleras detta i Naturvårdsverkets föreskrifter men vid jaktträning saknas sådan reglering.
43.37. Hund som inte förföljer vilt efter fågel
Länsstyrelsen anser att jakttiden ska anpassas till den s.k. hundförbudstiden den 1 mars – 20 aug. Den förtydligande formuleringen är bra i övrigt.
43.42 Hund som stöter hare, vildkanin eller rödräv
Länsstyrelsen instämmer i förslaget.
43.46. Hund som används vid jakt under jord
Länsstyrelsen instämmer i förslaget.
43.50. Hund som jagar på olämpligt sätt
Länsstyrelsen instämmer i förslaget. 44. Skyddsjakt på enskilds initiativ
44.3 Rapportering vid skyddsjakt på enskilds initiativ
Länsstyrelsen instämmer i att det behövs ett mer effektivt rapporteringssystem och välkomnar det inledda arbetet. Utöver de skäl som Naturvårdsverket anger anser Länsstyrelsen att god kännedom om antal individer som fälls vid jakt är viktiga fakta och en av grunderna i förvaltningen av arterna. Länsstyrelsen anser att man även skulle kunna utreda om det finns möjligheter att införa allmän rapportering av fällt vilt, oavsett om det fällts vid skyddsjakt eller under allmän jakt.
44.4 Begrepp och definitioner i JF bilaga 4
Länsstyrelsen instämmer i att bestämmelserna behöver göras mer tydliga och konsekventa. Länsstyrelsen önskar poängtera att en sådan förändring är angelägen för att undvika rättsosäkerhet.
44.5 Fåglar som uppträder i flock
Länsstyrelsen välkomnar ett tydliggörande och en förenkling av regelverket men ser att förslaget kan komplicera skyddsjakt på främst gäss. Det blir svårbedömt om skyddsjakt kan bedrivas på småflockar av gäss, med färre än fem individer, som är på väg att flyga in till fält där ett större antal fåglar redan står. Om
förslaget kan tolkas så bedömer Länsstyrelsen att det blir ett onödigt hindrande av skyddsjakt, som inte bedöms vara syftet med den föreslagna regleringen.
44.6 Sanitär olägenhet / olägenhet för människas hälsa
Länsstyrelsen instämmer i att en anpassning av formuleringen till miljöbalkens begrepp är lämplig men bedömer att begreppet kan behöva förtydligas ytterligare. Länsstyrelsen instämmer även i att vägledning här är nödvändig om en ny
formulering ska införas. Länsstyrelsen önskar poängtera att tolkningen
Naturvårdsverket gör kan innebära ett ökat antal ansökningar till länsstyrelserna, vilka i vissa fall inte kommer kunna beviljas.
Motivering
Även om Naturvårdsverket bedömer att den föreslagna formuleringen inte är en ny tolkning i sak bedömer Länsstyrelsen att det förändrar vår regionala
vägledning och därmed möjligheten att skyddsjaga på t.ex. enskildas badplatser där främst gäss på många håll kan medföra olägenhet.
Naturvårdsverket anför att den skada som skyddsjakten är avsedd att förhindra får ske med hänsyn till allmän hälsa och säkerhet samt för att förhindra allvarlig skada. För att undvika tolkningssvårigheter bör det förtydligas i jaktförordningens text att begreppet ska tolkas så. Länsstyrelsen bedömer samtidigt att då
olägenheter på en enskild badplats inte kan betraktas som risk för ”allmän hälsa”, kommer med den tolkningen skyddsjakt inte kunna bedrivas på enskildas
badplatser på enskilds initiativ. Det kan leda till att Länsstyrelsen får hantera ett ökat antal ansökningar.
Länsstyrelsen vill i det sammanhanget poängtera att det är tveksamt om det finns förutsättningar att enligt 23 a § jaktförordningen bevilja skyddsjakt på t.ex. gäss på enskilds badplats, då detta inte handlar om ”allmän hälsa”, vilket är kravet enligt punkt 1 i 23 a § jaktförordningen.
44.7. Eventuell påverkan på ersättning och bidrag för skador på gröda
Utökade skyddsjakttider på skadegörande fåglar kommer att underlätta för enskilda men det kommer även innebära en striktare hållning för beslut om skadeersättningar i områden där det inte finns täta populationer av fåglar. I områden med täta populationer och stora skadeproblem kan riktlinjer för länet tas fram som medger möjlighet till ersättning även om arten inte fredad (enligt
Naturvårdsverkets och Viltskadecenters riktlinjer för förvaltning av stora fåglar i odlingslandskapet (2015)).
45. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 1, främmande vilt
Länsstyrelsen instämmer i förslaget till grupperingen av arter som klassas som främmande.
46. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 2, gård eller trädgård m m
Länsstyrelsen instämmer i förslaget. Länsstyrelsen hade här gärna sett ett förtydligande av begreppet ”anläggning”.
47. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 3 och 4, hare och vildkanin Länsstyrelsen instämmer i förslaget att förtydliga punkten.
48. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 5, gråsparv och pilfink Länsstyrelsen instämmer i förslaget.
49. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 6, vid flygplatser Länsstyrelsen instämmer i förslaget.
53. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 10, viltvård, årsunge av rödräv
Länsstyrelsen bedömer att det behövs ett förtydligande kring när skyddsjakt får bedrivas. Begreppet ”att tillgodose viltvården” är alltför svepande.
Naturvårdsverket anger ”att tillgodose viltvården” innebär predatorkontroll i syfte att gynna bland annat fågel och småvilt. Länsstyrelsens förslag är därför följande ändring:
”Årsunge av rödräv får jagas, om det behövs för att tillgodose viltvården genom att gynna fågel och småvilt.”
54. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 11, lantbruk eller viltvård
Länsstyrelsen bedömer att det behövs ett förtydligande kring när skyddsjakt får bedrivas. Begreppet ”att tillgodose viltvården” är alltför svepande.
Naturvårdsverket anger ”att tillgodose viltvården” innebär predatorkontroll i syfte att gynna bland annat fågel och småvilt. Länsstyrelsens förslag är därför följande ändring:
”Årsunge av grävling får jagas, om det behövs för att tillgodose lantbruket eller viltvården genom att gynna fågel och småvilt.”
55. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 12, älg Länsstyrelsen instämmer i förslaget.
56. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 13 och 14, sädgås
Länsstyrelsen instämmer i förslaget gällande Örebro län som innebär en
Länsstyrelsen instämmer i att det krävs en striktare hållning för denna art vars populationsutveckling inte är densamma som för övriga stora betande fåglar. Länsstyrelsen önskar poängtera att en ändring högst troligt kommer leda till fler ansökningar om skyddsjakt till Länsstyrelsen. Vår erfarenhet är att möjligheten till skyddsjakt i Örebro län utnyttjas årligen i områden med höga tätheter av rastande gäss. Den vägledning som Naturvårdverket föreslår för hantering av ansökningar välkomnas.
Då det finns en europeisk kvot för antalet gäss som får jagas anser Länsstyrelsen att det är angeläget att införa ett nationellt rapporteringssystem.
Länsstyrelsen bedömer att ersättningen till skadedrabbade kommer att förändras endast marginellt. Detta eftersom vi redan i dagsläget lämnar ersättning till skadedrabbade även om arten får skyddsjagas på enskilds initiativ, då det främst handlar om jordbrukare inom områden med täta populationer av gäss. Ersättning kan därför lämnas om regionala riktlinjer finns.
57. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 15, grågås
Länsstyrelsen instämmer i förslaget men ställer sig tveksam till flockkravet om minst fem individer, se motivering ovan under 44.5.
Länsstyrelsen önskar även påpeka att om begreppet ”olägenhet för människors hälsa” ska tolkas som ”allmän hälsa” kommer möjligheten att bedriva jakt på t.ex. enskilda badplatser inte längre kunna nyttjas. Det kommer troligen leda till ett ökat antal skyddsjaktsansökningar till länsstyrelserna som det blir tveksamt om det är möjligt att bevilja, se motivering ovan under 44.6.
58. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 16, vitkindad gås
Länsstyrelsen instämmer i förslaget om införande av möjlighet till skyddsjakt på denna art men ställer sig tveksam till flockkravet om minst fem individer, se motivering ovan under 44.5.
Skadeläget är inte omfattande i dagsläget i Örebro län men förväntas öka med den ökande populationen. Detta leder till att Länsstyrelsen måste ha en restriktiv hållning till ersättning av skador av vitkindad gås. Skador av denna art har dock inte varit föremål för ersättning tidigare i Örebro län.
Länsstyrelsen önskar påpeka att om begreppet ”olägenhet för människors hälsa” ska tolkas som ”allmän hälsa” kommer skyddsjakt på t.ex. enskilda badplatser inte kunna bedrivas. Se motivering ovan under 44.6.
59. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 17, kanadagås
Länsstyrelsen instämmer i förslaget men ställer sig tveksam till flockkravet om minst fem individer, se motivering ovan under 44.5.
Länsstyrelsen önskar även påpeka att om begreppet ”olägenhet för människors hälsa” ska tolkas som ”allmän hälsa” kommer möjligheten att bedriva jakt på t.ex. enskilda badplatser inte längre kunna nyttjas. Det kommer troligen leda till ett
ökat antal skyddsjaktsansökningar till länsstyrelserna som det blir tveksamt om det är möjligt att bevilja, se motivering ovan under 44.6.
60. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 18, viltuppfödning mm Länsstyrelsen instämmer i förslaget.
62. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 20, ringduva
Länsstyrelsen instämmer i förslaget men ställer sig tveksam till flockkravet om minst fem individer, se motivering ovan under 44.5.
63. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 21, flytt av fågelbo Länsstyrelsen ställer sig tveksam till förslaget.
Länsstyrelsen förordar att orden flyttas respektive avlägsnas justeras så att lydelsen blir Fågelungar får avlivas och fågelbo samt ägg får förstöras om
allvarlig skada eller olägenhet orsakas av att fågel byggt bo i ett hus eller en gård. Länsstyrelsen bedömer vidare att punkten endast bör omfatta vissa arter.
Skälet till Länsstyrelsens förslag är vi bedömer att ändringen till ordet flytta kan komma att innebära ett ökat lidande för fåglar. Vi bedömer även att
Naturvårdsverkets uppfattning om att enskild har ansvar att bevaka om den vuxna fågeln återkommer till boet efter flytt kommer kräva betydliga informations-insatser.
Vi bedömer att särskilt skyddsvärda arter inte bör omfattas. Det är t.ex. inte heller rimligt att bo, ungar och ägg av ugglor eller rovfåglar tas bort eller flyttas utan prövning av myndighet. Länsstyrelsen föreslår att en begränsning görs till arter som har enallmän jakttid.
64. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 22, årskalv av dov- och kronhjort vid oskördad gröda
Länsstyrelsen instämmer i förslaget. Länsstyrelsen bedömer att möjligheten till skyddsjakt är användbar för jordbrukare och markägare för att förhindra skada. Användningen av möjligheten har inte påverkat förvaltningen negativt, såvitt Länsstyrelsen erfar under den korta tid som möjligheten funnits. Det har dock inkommit funderingar kring att kalvar av främst kronhjort är svåra att särskilja mot hindar i slutet av skyddsjaktsperioden, med risk för felskjutning.
Länsstyrelsen bedömer att en uppföljning om syftena har nåtts kan behöva göras inför nästa jakttidsöversyn.
65. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 23, årskalv av kronhjort vid stamskada på barrträd
Länsstyrelsen instämmer i förslaget. Länsstyrelsen bedömer att möjligheten till skyddsjakt är användbar för markägare för att förhindra skada. Användningen av möjligheten har inte påverkat förvaltningen negativt, såvitt Länsstyrelsen erfar under den korta tid som möjligheten funnits. Det har dock inkommit funderingar kring att kalvar är svåra att särskilja mot hindar i slutet av skyddsjaktsperioden,
med risk för felskjutning. Länsstyrelsen bedömer att en uppföljning om syftena har nåtts kan behöva göras inför nästa jakttidsöversyn.
66. Skyddsjakt JF bilaga 4, förslag ny punkt: storskarv
Länsstyrelsen välkomnar förslaget om införande av jakt på enskilds initiativ men önskar poängtera att Länsstyrelsen kommer få hantera ansökningar om skyddsjakt vid fiskeredskap om starttiden för skyddsjakt sätts så sent som den 1 augusti. Länsstyrelsen anser att det är angeläget att rapporteringskrav införs i syfte att följa nyttjandet.
67. Skyddsjakt JF bilaga 4, förslag ny punkt: trana och sångsvan
Länsstyrelsen instämmer i förslaget men vill poängtera vad som framförs ovan under punkt 44.5 angående flockkrav.
68.7 Förslag om införande av skyddsjakt på utter tas inte vidare Länsstyrelsen instämmer i förslaget, utter bör inte införas i bilaga 4 med hänvisning till Naturvårdsverkets motivering.
69. Förstörelse av bävrars dammbyggnad
Länsstyrelsen instämmer i förslaget avseende tidpunkter och bedömer att ett förtydligande är viktigt att förstörelse endast får ske för att förhindra allvarlig skada.
Länsstyrelsen ställer sig däremot tveksam till tolkningen och förtydligandet att bävers dammbyggnad som är nödvändig för hyddan inte får rivas under
sommaren. Länsstyrelsen vill poängtera att tolkningen troligen kommer innebära ett större antal ansökningar till Länsstyrelsen.
Naturvårdsverkets tolkning av bestämmelsen är en annan än den vi tidigare har gjort i Örebro län. Vi har tolkat det som att bävers dammbyggnad, oavsett nödvändig för boplatsen, får rivas utan tillstånd under perioden 1 maj – 31
augusti. Förslaget kommer leda till ett större antal ansökningar till länsstyrelserna under sommarperioden. Detta måste ställas i relation till en av
bedömningsgrunderna i jakttidsöversynen - omfattningen av skyddsjakt som beviljas hos länsstyrelserna. I Örebro län hanterar vi redan nu 10-30 ärenden per år (hela året runt) avseende bäver, främst rivning av fördämningar. Med förslaget kommer också ett stort ansvar läggas på den enskilde när det gäller bedömningen om en dammbyggnad är nödvändig för boplatsen eller ej.
Allmänna synpunkter
Länsstyrelsen konstaterar att översynen och processen är omfattande, grundlig och genomarbetad. Länsstyrelsen bedömer att förslagen är väl avvägda. Länsstyrelsen ser positivt på att jakttiderna förenklas på så sätt att de blir mer enhetliga över större regioner där det inte finns några biologiska motsättningar för arterna ifråga till detta.
De som medverkat i beslutet
Beslutet har fattats av landshövding Maria Larsson med vilthandläggare Johanna Månsson Wikland som föredragande. I den slutliga handläggningen har också länsråd Anna Olofsson, avdelningschef Magnus Eklund och enhetschef Mona HansErs medverkat.
