• No results found

För elever med läs- och skrivsvårigheter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "För elever med läs- och skrivsvårigheter"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LÄLÄRRAARRUUTTBBIILLDDNNIINNGGEENN EExxaammeennssaarrbbeettee,, 1100 ppooäänngg

K K o o m m p p e e n n s s a a t t o o r r i i s s k k a a d d a a t t o o r r h h j j ä ä l l p p m m e e d d e e l l

För elever med läs- och skrivsvårigheter

AnAnssvvaarriigg iinnssttiittuuttiioonn:: Humaniora Sandra Persson H

Haannddlleeddaarree:: Per Stille GOGOXX--kkoodd:: GGOOXX 114499

ÅrÅr oocchh tteerrmmiinn:: 22000077 vvtt

(2)

Sammandrag

Denna undersökning syftar till att undersöka elevers och deras lärares uppfattningar av att använda kompenserande datorhjälpmedel i skolpraktiken. Undersökningar som ur ett elevperspektiv belyser uppfattningar kring detta ämne är förhållandevis få. De elever och lärare som tidigare studerats har ofta varit antagna till något speciellt projekt och har därför blivit sponsrade med både utbildning och hjälpmedel. Därför behövs en undersökning kring elever och deras lärare, direkt ur skolvardagen.

Undersökningen är kvalitativ och innefattar tre elevintervjuer och fyra lärarintervjuer.

Alla eleverna har betydande läs- och skrivsvårigheter och kommer från tre olika skolor i samma kommun. Varje elev har en eller flera av sina lärare med i undersökningen. Eftersom det ännu är svårt att finna lärare och elever som arbetar kontinuerligt med kompensatoriska datorhjälpmedel i de lägre åldrarna valde jag att intervjua elever från mellan- och högstadiet.

Resultatet visar att både elever och lärare är positiva till användandet av kompensatoriska datorhjälpmedel. Eleverna kan rekommendera dem till en kamrat med läs- och skrivsvårigheter och lärarna till en kollega, att introducera för elever med liknande svårigheter. Lärarna talade om ett flertal vinster med att låta de språksvaga eleverna använda datorhjälpmedel. Något som nämndes var hjälp med stavning och uppläsning av texter. Andra positiva effekter som nämndes var att eleverna producerade större textmassor i bättre kvalitet samt att de med hjälp av talsyntes kunde lyssna på ”vilken text som helst”. Lärarna påpekade även att eleverna ökade sitt självförtroende och sin självständighet i skolarbetet. Elever och lärare kunde inte se några negativa konsekvenser för elevernas språkutveckling. Däremot påtalade de problem med tekniken och datasupport samt att misstycke från oförstående kamrater kunde påverka negativt.

Sammanfattningsvis visade resultatet att det behövs engagerade lärare, föräldrar och främst intresserade och motiverade elever för att arbetet med kompensatoriska datorhjälpmedel skall fungera i skolpraktiken och påverka elevernas språkutveckling positivt.

Sökord: kompensatoriskt stöd, kompensatoriska hjälpmedel, läs- och skrivsvårigheter

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ...2

2 Bakgrund ...3

2.1 Skolans och lärarens ansvar för elevernas läs- och skrivinlärning ...3

2.2 Marknadsöversikt över kompensatoriska datorhjälpmedel ...4

2.3 Tidigare forskning ...5

2.3.1 Inlärning och förutsättningar ...5

2.3.2 Effekter av datorhjälpmedel i skolpraktiken ...6

2.3.3 Uppfattningar och kompetens kring kompensatoriska datorhjälpmedel ...9

3 Syfte och frågeställningar ...10

4 Metod...10

4.1 Metodval ...10

4.2 Material...11

4.3 Kritik kring val av metod och material...11

5 Resultat ...12

5.1 Vinster med användandet av kompensatoriska datorhjälpmedel ...12

5.2 Datorhjälpmedel i lärsituationen ...13

5.3 Negativa konsekvenser ...15

6 Diskussion ...17

6.1 Styrdokumenten i skolpraktiken ...17

6.2 Inlärning och undervisning...18

6.3 Negativa konsekvenser ...18

6.4 Förslag till vidare forskning ...19

Källförteckning ...21

Bilaga: Intervjuunderlag

(4)

1 Inledning

Dagens skola kräver god läs- och skrivförmåga men var tionde elev har betydande svårigheter på detta område (Föhrer & Magnusson, 2000). Hur ska då jag som blivande lärare kunna ge elever med läs- och skrivsvårigheter goda och rättvisa förutsättningar att lyckas med sin utbildning? Hur ska dessa elever kunna känna tilltro till sin egen förmåga och våga och vilja välja den väg i livet som passar dem som personligheter och individer, inte som funktionshindrade? När läs- och skrivträning mestadels innebär misslyckanden, tror och hoppas jag på kompensation för att överbygga svårigheter och kunna nå nya mål.

Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken skapar möjligheter för utveckling men samtidigt förväntningar på språkförmåga hos alla. Föhrer & Magnusson menar att ”skolpolitiker borde lyssna på eleverna och ta mer hänsyn till deras faktiska behov i stället för att utgå från missriktade föreställningar om att en skola för alla innebär att alla elever ska tas om hand av samma lärare i en klass” (2003:49). Föhrer (2001), skriver vidare att lika självklart som det är att elever som ser och hör dåligt ska ha tillgång till hjälpmedel borde det vara att elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi ska ha samma möjligheter.

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi klassades som ett handikapp redan 1990 och det är enligt författaren hög tid att kompenserande läshjälpmedel blir accepterade både i grundskolan, på gymnasie- och universitetsnivå. I dag har studerande med dyslexi inte rätt att få sin kurslitteratur inläst förrän på högskola eller universitet. Hur ska en elev med betydande läs- och skrivsvårigheter nå dit utan att först klara grundskolan och gymnasiet? Ska det bero på den enskilda läraren eller föräldrarna om en elev ska få läromedelstexter inlästa?

Anledningen till att alternativa metoder utnyttjas i så begränsande omfattning tror Föhrer beror på bristande kunskaper och osäkerhet inför den nya tekniken ute i verksamheten.

Kompensation kan vara både pedagogisk och teknisk. Föräldrar, pedagoger och klasskamrater kan enligt författaren utgöra en så kallad mänsklig motvikt till elevens funktionshinder. Men trots intensiv hjälp från sin närmiljö blir skolarbetet utan tekniska hjälpmedel ofta en orimlig arbetsbörda för elever med betydande läs- och skrivsvårigheter.

Undersökningar som ur ett elevperspektiv belyser uppfattningar kring kompenserande datorhjälpmedel är förhållandevis få. De undersökningar jag studerat handlar oftast om elever och lärare som är antagna kring speciella projekt kring datorhjälpmedel. Därför behövs en undersökning kring vanliga lärare och deras elever, direkt ur skolvardagen. En avsikt med min undersökning är därför att bidra med ytterligare kunskap med utgångspunkt i dessa

(5)

Det är varje elevs rättighet att få uppleva tillfredsställelsen i att göra framsteg. Vi vet också att språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade och ofta går hand i hand.

Genom att utveckla kunskaperna kring och användandet av kompensatoriska datorhjälpmedel i skolan tror jag att fler elever kommer att nå målen och framför allt minnas sin skoltid med glädje och stolthet.

2 Bakgrund

I kursplanen för svenska (2000) framgår att språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför enligt kursplanen ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs nya kunskaper synliga. I detta kapitel ska jag sammanfatta vad styrdokument och förordningstexter säger samt vad tidigare forskning visat i ämnet. Det följer även en kort marknadsöversikt kring kompensatoriska datorhjälpmedel

2.1 Skolans och lärarens ansvar för elevernas läs- och skrivinlärning

I FN:s standardregler om stöd och service för människor med funktionshinder står det skrivet: ”Staterna bör garantera att det finns hjälpmedel och utrustning, personlig assistans och tolkservice som uppfyller de behov som personer med funktionsnedsättning har. Detta behövs för att människor med funktionsnedsättning skall få jämlika möjligheter” (1993).

Vidare står det skrivet om utbildning: ”Staterna bör erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning” (1993). Samt bör det ”finnas rutiner för lämpligt stöd och lämplig hjälp som gör utbildningen tillgänglig och tillfredsställer de behov som människor med funktionsnedsättning har” (1993).

Läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi nämns inte specifikt i förordningstexter för skolan. Dessa elever hör till ”elever i behov av särskilt stöd” . I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd” (skollagen, kap1, § 2) . Någon rättighetslag för att få tillgång till kompenserande datorhjälpmedel finns däremot inte i grundskolan.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, kan vi läsa att undervisningen skall anpassas och hänsyn skall tas till varje elevs förutsättningar och behov och att alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och hjälpa

(6)

elever i behov av särskilt stöd. Vidare ansvarar skolan för att varje elev inhämtar och utvecklar de kunskaper som behövs för att lägga grund till vidare utbildning. Ett av målen i läroplanen är att alla elever som går ut grundskolan skall ha de kunskaper som krävs för att kunna orientera sig i dagens föränderliga informationssamhälle och ”efter genomgången grundskola behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift” (1994:10). Vidare är det varje lärares ansvar att se till att eleverna stimuleras att använda hela sin förmåga. Varje elev har rätt att få se att den egna kunskapsutvecklingen går framåt samt få uppleva den tillfredsställelse det innebär att göra framsteg, övervinna svårigheter och känna tilltro till sin egna språkliga förmåga. Skolan skall också sträva mot att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, samt utvecklar sitt eget sätt att lära. Det finns enligt läroplanen olika vägar att nå målen i styrdokumenten. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå dessa mål.

Därför kan undervisningen enligt Lpo94 aldrig utformas lika för alla och studiefärdigheter och metoder blir därför extra viktiga.

2.2 Marknadsöversikt över kompensatoriska datorhjälpmedel

Det finns flera olika lexikon och ord- stavningsförslagsprogram speciellt utformade för elever med betydande läs- och skrivsvårigheter. Programmen hjälper också till med ordklasser, översättningar, böjningar, förklaringar och synonymer. Det finns även hjälpprogram som föreslår ord medan eleven skriver, varnar för vanliga förväxlingar och fungerar som ett slags stavningskontroll i förväg. Lexikon går även att finna i pennform, som en digital ordbok i pennformat. Den kan användas för att snabbt få ett ord förklarat, översatt eller uppläst.

Eftersom pennan kan känna igen ett ords grundform, kan också böjningar av ord förklaras.

Det finns även olika rättstavningsprogram speciellt utformade för dyslektiker som hjälper till att skilja på lättförväxlade ord genom att sätta in dem i sammanhang.

Talsyntes är ett program som läser upp vad som står på skärmen. Syntetiska röster läser texter i alla windowsprogram medan markören följer automatiskt. Talsyntesen kan även löpande läsa upp den text eleven skriver. Talande tangentbord återger ett bokstavsljud för varje bokstav som trycks ned på tangentbordet. I ordbehandling hör eleven vilken bokstav han/hon trycker. Daisyspelare läser upp text och har funktioner som gör det enkelt att navigera i textmaterialet, som att sätta bokmärken, söka efter kapitel eller sida. Daisyspelaren kan även användas som CD och mp3-spelare. Många läromedel finns även inspelade på CD-

(7)

rom. Dikteringsprogram med taligenkänning fungerar smidigt till e-post, eller vanliga textdokument.

En skanner läser in text från exempelvis läroböcker till datorn. OCR-program omvandlar sedan inskannad text så den går att bearbeta i ordbehandlingsprogram. Hur bra OCR- programmet tolkar texten beror på flera faktorer: OCR-programmets kvalitet, textens typsnitt och storlek, texttryckets tydlighet, bakgrundsfärg och bakgrundsbilder. Skannrar finns också i pennformat. Eleven kan genom att stryka över ord och meningar läsa av valda delar ur en text.

Pennan finns även med översättningsfunktion svenska till engelska samt engelska till svenska.

AlphaSmart är ett bärbart tangentbord med redigeringsfönster. AlphaSmart ger dig möjlighet att skriva in och lagra text för att sedan skriva ut den direkt eller överföra den till en dator för redigering. Allt eleven skriver sparas automatiskt när AlphaSmart stängs av.

Att använda ett fickminne som hjälpmedel är särskilt lämpligt för elever som inte hinner med att anteckna vid t.ex. lektioner/föreläsningar. Med hjälp av digitalbandspelare i fickformat bläddrar eleven snabbt fram och tillbaka i det inspelade materialet

Mimio är ett verktyg som monteras på whiteboardtavlan och känner av de rörelser som görs med pennan. Varje sida sparas automatiskt som bild eller pdf i datorn. Detta medför att eleverna kan lägga sin energi på vad som sägs i stället för vad som skrivs.

För vidare information hänvisar jag till två hemsidor, dels Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och skrivsvårigheter (u.å.) samt Frölunda data- it för funktionshindrade (u.å.).

2.3 Tidigare forskning

Datorn har länge använts som ett pedagogiskt hjälpmedel för träning av läsning, skrivning och stavning för språksvaga elever. Dock är det fortfarande väldigt få rapporter och metodiska utvärderingar gjorda i ämnet (Föhrer& Magnusson 2000:7). Nedan följer en kort sammanfattning av den tidigare forskning som gjorts inom området kompensatoriska datorhjälpmedel för elever med läs och skrivsvårigheter.

2.3.1 Inlärning och förutsättningar

Precis som man inte kan träna bort synfel är det få som med enbart träning och övning av stavningsregler har arbetat bort sina läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (FMLS u.å.). Jacobsson (2000) beskriver tre huvudinriktningar för åtgärder som kan användas vid planering av stöd till personer med låg läs- och skrivförmåga. Den första inriktningen handlar om att förebygga och skapa goda förutsättningar, så som att arbeta med elevens självbild, motivation och

(8)

fonologiska medvetenhet. Den andra inriktningen tar fasta på att öva och träna det som eleven har svårt för, till exempel att med olika medel försöka automatisera läs- och skrivfärdigheten. Den tredje och sista inriktningen fokuserar på olika kompensatoriska åtgärder. Enligt Jacobsson handlar det om att finna en unik balans mellan de tre inriktningarna och anpassa undervisningen för varje enskild individ. I detta instämmer även Föhrer och Magnusson som skriver: ”Specialundervisningen bör inte enbart inriktas på färdighetsträning utan även, och kanske framför allt, på att utveckla kompenserande inlärningsstrategier” (2003:23). Föhrer och Magnusson skriver vidare att en kombination av lärarledd undervisning och kompenserande hjälpmedel ger elever med läs- och skrivsvårigheter bättre förutsättningar att klara skolarbetet. För att visa på meningsfullheten med datorhjälpmedel för språkutvecklingen ger de som exempel att elever under de första skolåren i allmänhet har lättare för att diktera en berättelse än att själva skriva ner en. Detta ändras redan efter några år. Då kan man se att de dikterade berättelserna fortfarande kan vara längre, men inte kvalitativt bättre än de handskrivna. För elever med läs- och skrivsvårigheter är det däremot så att de dikterade berättelserna fortsätter att vara både längre och bättre. Detta menar författarna tyder på att elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter har god förmåga att planera och formulera en text, även om man inte kan se detta i deras handskrivna alster. Genom att låta dessa elever använda sig av kompenserande datorhjälpmedel ger man dem möjligheter och förutsättningar att lämna ifrån sig skrivna texter som gör dem rättvisa. Sammanfattningsvis kan man se att forskarna är ense om att kompensatoriska datorhjälpmedel bör integreras i undervisningen för elever med betydande läs- och skrivsvårigheter. Detta för att eleverna skall ha rättvisa förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig kunskaper och utvecklas språkligt.

2.3.2 Effekter av datorhjälpmedel i skolpraktiken

Ett projekt som genomförts i Damsby 1993-94 som handlar om utvärdering av datorn som pedagogiskt hjälpmedel för elever med grava läs- och skrivsvårigheter, visar att eleverna genomgående förbättrade sin läshastighet, läsförståelse och stavning, men fortfarande hade svårigheter vid det tvååriga projektets slut (Föhrer& Magnusson 2000:7).

Föhrer och Magnusson (2000) beskriver även ett annat projekt som syftade att undersöka effekten av kompensatoriskt stöd vid studier för personer med betydande läs- och skrivsvårigheter. Syftet var att elever med grava läs- och skrivsvårigheter skulle använda dator med anpassad programvara, som personligt kompensatoriskt hjälpmedel i det vardagliga

(9)

skolarbetet. Eleverna fick utbildning på instrumenten och tillgång till kontakt och erfarenhetsutbyte med vuxna dyslektiker. Eleverna fick också själva formulera önskemål, vad det gällde investeringar av ytterliggare hjälpmedel. De elever som inte hade tillgång till dator hemma fick detta åtgärdat, men det stod tydligt under projektets gång att det hade varit smidigare med en bärbar utrustning som eleverna kunnat bära med sig både mellan klassrummen i skolan och mellan skolan och hemmet. Lärare som var involverade i projektet påpekade att datoranvändning kräver mycket lärarstöd och att eleverna även måste lära sig att reflektera över sitt eget sätt att lära. Vidare beskriver författarna hur tekniskt stöd inte bara förbättrade elevernas resultat utan även stärkte deras självförtroende och självkänsla. Detta förstärks även av Bonns studie (2006) som också visar att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet, samt stärker elevens självförtroende och delaktighet. Gustafsson och Jaenssons (2006) undersökning om elevers uppfattningar av att använda kompenserande läshjälpmedel ger också liknande resultat. Hela elevgruppen ansåg sig här ha ökat sin hastighet att ta till sig text, förbättrat sitt ordförråd och sin förståelse och därmed förändrat sin totala lärsituation i positiv riktning.

Föhrer och Magnusson (2000) visar på att det inte räcker med att få tillgång till kompensatoriska hjälpmedel för att eleverna ska lyckas med sina studier. Det är även en förutsättning att eleverna är studiemotiverade och verkligt intresserade av att använda sina instrument för att datorhjälpmedlen skall verka för en positiv språkutveckling. Författarna påpekar också hur viktigt det är att elevens omgivning, det vill säga lärare, klasskompisar och föräldrar, är engagerade och förstående. Teknik, motivation och mänskligt stöd måste alltså gå hand i hand vid studier för att läs- och skrivsvårigheter ska kunna överbyggas.

Lässvaga elever har svårt att tillgodogöra sig kunskap från en text, då de fokuserar mer på texten i sig än på dess innehåll, menar Henricson (2006). Han har undersökt om användandet av ViTex (programmet skanning, tolkning till text och talsyntes i ett steg) kan underlätta skolarbetet för elever med bristande avkodningsförmåga när huvudsyftet med läsningen är inhämtande av fakta från läroböcker. Studien bygger på både elev- och lärarintervjuer. Resultatet visar att det läskompensatoriska datorstödet används kontinuerligt av eleverna. I de tidigare årskurserna används stödet direkt i klassrumssituationen, där även själva inskanningsprocessen utförs, medan själva inskanningsprocessen i senare årskurser sker på annan plats. Generellt är eleverna i undersökningen mer nöjda med den läshjälp programmet Vitex ger, än vad lärarna är. ”Lärarna har tendens att se det läskompensatoriska stödet som eleven har som en högst tillfällig lösning, eleven är ju fortfarande i läs- och

(10)

skrivsvårigheter” (2006:129). Lärarna upplever också att det kan vara svårt att finna fungerande rutiner kring arbetet med inskanningen av lärobokstexter.

”För att arbetet med det läskompensatoriska programmet ViTex skall fungera, på ett för eleven pedagogiskt stödjande sätt, måste lärarna vara insatta i programmets möjligheter och begränsningar. Kravet på god framförhållning över vad som behöver skannas in är väsentligt. Det är lättare att finna en väl fungerande process i de tidigare årskurserna än i de senare” (Henricsson 2006:122).

Påfallande många av eleverna i studien var mycket intresserande av läsning. I vilken grad detta kan tillskrivas de möjligheter som ett läskompensatoriskt stöd har gett är dock svårt att svara på, men rimligen borde det läskompensatoriska stödet starkt ha bidragit till elevernas fortsatta intresse för läsning. Att samtliga elever med hjälp av det läskompensatoriska stödet idag läser texter med högre svårighetsgrad än tidigare är alla intervjuade lärare ense om.

Eleverna i studien använde samma läroböcker som sina klasskamrater, vilket enligt lärarna vore en omöjlighet om inte lässtödet fanns tillgängligt (2006:128).

Sandell m.fl. (2002) beskriver en pilotstudie som genomförts för projektet Läsutveckling Kronoberg år 2000 till 2001. Studien eftersträvade att undersöka hur olika datorhjälpmedel skulle kunna underlätta läsning och skrivning för unga elever (årskurserna 4-8) med grava läs- och skrivsvårigheter. Målgruppen var lässvaga, svenska elever med grava fonologiska problem. Elever med uppenbart låg begåvning och elever med annat hemspråk uteslöts.

Sammantaget medverkade 12 elever från sju olika skolor. Eleverna försågs med datorer och deras lärare fick utbildning i kompensatoriska datorhjälpmedel. Flertalet elever ansåg sig ha haft nytta av utrustningen. Det som uppskattades mest var talsyntes, stavningsprogram och bandspelare. Några av de yngsta eleverna ansåg att det tog för lång tid att få igång datorerna för att läsa text och föredrog därför att läsa själva. Bandspelaren ansågs vara lättast att använda och eleverna kunde med denna till exempel spela in lärarens instruktioner. En del elever uppskattade möjligheten att klara sig själva och inte alltid behöva be om hjälp och både självförtroende och motivation ökade. Flera av eleverna beskrev att det blivit enklare att följa skolarbetet sedan de börjat använda de nya instrumenten. Läraråsikter redovisades också och förstärkte elevernas uppfattningar. De ville fortsätta att använda hjälpmedlen även i nya elevgrupper eftersom de ansåg att eleverna blivit hjälpta av att vara med i projektet.

Författarna menar att lärarnas egna kunskaper är avgörande för om och hur hjälpmedlen kommer att fungera i lärsituationen för de yngre eleverna även i framtiden.

(11)

Sammanfattningsvis tyder forskning på positiva effekter av datorhjälpmedel i skolpraktiken.

Undersökningar bekräftar att eleverna inte bara förbättrar sin läshastighet, läsförståelse och stavning utan även sitt intresse för läsning. Studier visar också på ökat självförtroende och motivation hos de undersökta eleverna. Motivation tillsammans med intresse och förmåga att reflektera över sitt eget lärande ses av lärare och forskare som en förutsättning för att en positiv språkutveckling skall ske. Det framgår också att det behövs utbildade, intresserade och kompetenta lärare samt stöd och engagemang av elevens klasskamrater och föräldrar för att kompensatoriska datorhjälpmedel skall ha möjligheter att fungera för en positiv språkutveckling.

2.3.3 Uppfattningar och kompetens kring kompensatoriska datorhjälpmedel

Rönnåsen och Ekstedt (2006) har undersökt personals kompetens och inställning till kompenserande hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. De har även tittat på hur omfattande dessa instrument används i alla kommunala grundskolor, i sex olika kommuner.

Resultatet av studien visar att väldigt få elever har tillgång till kompensatoriska datorhjälpmedel och där datorn används i undervisningen används den mest till textbehandling, rättstavning och färdighetsträning. Författarna anser att skolornas pedagoger måste höja sin kompetens vad det gäller kompensatoriska datorhjälpmedel för att de ska kunna anpassa användandet av instrumenten till varje elevs egna förutsättningar och behov.

Bonn (2006) utvärderat effekterna av just en sådan utbildning som 83 lärare, verksamma inom grundskolan fått genom att delta i ett projekt om kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Nästan alla lärarna i undersökningen ansåg att utbildningen gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Tilltron till kompensatoriska datorhjälpmedel var även större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillät för att eleverna skulle kunna använda datorhjälpmedlen i det vardagliga skolarbetet.

Gustafsson och Jaensson (2006) har studerat elevers uppfattningar av att använda kompenserande läshjälpmedel. Författarna intervjuade sex elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som studerade i grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasieskolan.

Studien visar att eleverna hade goda kunskaper kring läskompensation och hade goda erfarenheter av sina hjälpmedel. Trots detta ville inte eleverna använda sin utrustning fullt ut på grund av att de inte alltid kände sig förstådda och respekterade. Flera uttryckte också en ledsnad av att känna sig” annorlunda” än klasskamraterna. Författarna menar att ytterliggare forskning behövs kring elevers självbild och hur kompenserande läshjälpmedel kan bli ett naturligt och självklart redskap i lärsituationen.

(12)

Av ovanstående studier framgår det att arbetssätt och organisation påverkar i vilken utsträckning man använder sig av kompensatoriska datorhjälpmedel i skolpraktiken.

Undersökningarna visar också att lärare och elevers kompetens och uppfattningar kring kompensatoriska datorhjälpmedel har och får konsekvenser över om och hur datorhjälpmedlen används i undervisningen.

3 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka elevers och deras lärares uppfattningar av att använda kompenserande datorhjälpmedel i skolpraktiken. Eleverna i undersökningen har alla betydande läs- och skrivsvårigheter. Jag vill titta närmare på vilka instrument som används av eleverna, samt i vilka sammanhang de används. Undersökningen avser också att ge kunskap om vad eleverna och deras lärare uppfattar som för- och nackdelar med att använda instrumenten i språkanvändningen.

Frågeställningar:

• Vilka kompenserande datorhjälpmedel används av eleverna med läs- och skrivsvårigheter och i vilka sammanhang?

• Vad ser lärare och elever för negativa och positiva konsekvenser med användandet av datorhjälpmedel?

4 Metod

Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer för att få svar på mina frågeställningar.

4.1 Metodval

Kvalitativa intervjuer är enligt Trost den metod man bör använda sig av om man vill ”försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera, eller av att särskilja eller urskilja varierade handlingsmönster” (2005:14). Jag har under mina intervjuer anpassat mig efter den intervjuades språkbruk, tagit frågorna i den ordning det passat och formulerat följdfrågor beroende av tidigare svar. Intervjuerna har då enligt Trost låg grad av standardisering. Med

(13)

standardisering menar han graden till vilket frågorna är desamma och situationen densamma för alla intervjuade (2005: 9).

4.2 Material

Undersökningen innefattar tre elever, alla pojkar, med betydande läs- och skrivsvårigheter, samt fyra av deras lärare. Alla lärarna är utbildade lärare med olika lång erfarenhet i yrket. En av lärarna arbetar enbart som klasslärare, två både som lärare och speciallärare och en enbart som speciallärare. Alla fyra lärarna är kvinnor. Eleverna kommer från tre olika skolor i samma kommun. En i en mindre stad, och två på landsbygden. Två av eleverna går i åttonde klass men båda har gått om ett läsår och är därför ett år äldre än sina klasskamrater. Den tredje eleven går i fjärde klass. Varje elev har en eller flera av sina lärare med i undersökningen.

Eftersom det ännu är svårt att finna elever som arbetar kontinuerligt med kompensatoriska datorhjälpmedel i de lägre åldrarna valde jag att använda mig av elever från mellan- och högstadiet. Chanserna för att eleverna skall kunna resonera och analysera kring sin undervisning, sina språksvårigheter och språkanvändning bör också öka med äldre, mer erfarna elever i undersökningen.

4.3 Kritik kring val av metod och material

Jag valde att genomföra min undersökning och få svar på mina frågeställningar med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eftersom studien enbart innefattar sju intervjuer, kan jag inte dra några generella slutsatser utifrån svaren jag fått. Det var inte heller min mening, utan syftet var att få en djupare kunskap om lärare och elevers uppfattningar kring kompensatoriska hjälpmedel, vilket jag tycker att jag fått.

För att nå ett så strategiskt urval som möjligt valde jag att intervjua lärare med olika lång erfarenhet inom läraryrket. Två av de fyra lärarna undervisade även som speciallärare och en hade enbart speciallärartjänst. Jag intervjuade också elever både från mellan- och högstadiet. Jag försökte att ta hänsyn till genus, men detta var svårt eftersom det än så länge finns väldigt få lärare och elever som arbetar kontinuerligt med kompensatoriska hjälpmedel i den utvalda kommunen. Detta fick konsekvensen att jag enbart intervjuade kvinnliga lärare och enbart manliga elever. Eleverna hade inte heller mer än ett par års erfarenhet av att använda datorhjälpmedlen. Jag försökte ge alla de intervjuade samma förutsättningar att förbereda sig, genom att de i god tid innan fick ta del av intervjuunderlaget (se bilaga). Vi disponerade intervjutiden väl och blev aldrig störda.

(14)

Den typen av intervju som jag har genomfört har låg grad av standardisering och kallas för ostrukturerad intervju. I en ostrukturerad intervju lämnar frågorna stort utrymme för intervjupersonen att svara inom. Låg grad av standardisering kan förklaras med att man själv formulerar frågorna under själva intervjun och använder intervjuunderlaget (se bilaga) mer som ett diskussionsunderlag än som ett frågeformulär. Det som är positivt med detta tillvägagångssätt är att det inte är nödvändigt att formulera de enskilda frågorna i förväg, utan intervjuaren kan under samtalets gång ställa följfrågor.

Jag var noga med att inte värdera vad som sades under intervjuerna och aktade mig för att avslöja mina egna åsikter, eftersom det var lärarnas och elevernas uppfattningar som var syftet med undersökningen.

5 Resultat

Lärare och elever som medverkat talade varmt om de kompensatoriska datorhjälpmedel de har tillgång till. Kommentarer som ”ju mer jag skriver på datorn, desto snabbare blir jag konstigt nog på att skriva och läsa utan datorn”, ”jag lär mig bättre” och ”jag får hjälp med mina svårigheter” visar på att eleverna anser hjälpmedlen meningsfulla i lärsituationen. En av lärarna säger till och med att hon skulle ha svårt att tänka sig att undervisa utan kompensatoriska datorhjälpmedel för eleverna med läs- och skrivsvårigheter.

5.1 Vinster med användandet av kompensatoriska datorhjälpmedel

Lärarna talade om ett flertal vinster med att låta eleverna med läs- och skrivsvårigheter använda datorhjälpmedel. De tycker att deras elever får stor hjälp med både stavning, uppläsning av texter och producerandet av större textmassor. En av lärarna menar att hon ser stora skillnader vad det gäller textkvaliten sedan hennes elev börjat skriva mer kontinuerligt på sin bärbara dator. Hon tycker även att han genom rättstavningsprogrammet får mycket träning på frekventa ord, samtidigt som det innebär en stor trygghet för honom att hans texter blir mer rättstavade. Hon ser det som positivt att eleven ser sina egna texter växa fram och med hjälp av talsyntesen kunna ”lyssna på vilken text som helst”. Användandet av datorhjälpmedlen har enligt flera av lärarna höjt elevernas självkänsla ”hans kapacitet kommer nu mer till sin rätt”, samtidigt som de anser att datorhjälpmedlen hjälper eleverna att arbeta mer på ”sin egen nivå”.

(15)

Läraren till den yngre eleven ser det som en stor vinst att elevens texter blir mer lättläsliga både för honom själv och för andra läsare. Med hjälp av talsyntesen får han stor hjälp, eftersom han har svårt att ta sig igenom både sina egna och andras texter. Genom att få möjlighet att lyssna till olika typer av texter och berättelser, får han en läsupplevelse han tidigare inte har annat än vid högläsning. När han får sin egen text uppläst märker han också stavfel och får bra grammatikträning. Här förstärker eleven lärarens svar genom att poängtera att han genom talsyntesen upptäcker stavfel och lär sig då hur de olika ljuden ska stavas även i fortsättningen. Läraren till den yngre eleven ser det också som positivt att kunna använda talsyntesen vid prov. Specialläraren tycker eleven utvecklas mycket genom att de tillsammans går igenom hans texter med hjälp av rättstavningsprogrammet Stava rätt (stavningsprogram speciellt utformat för dyslektiker). Då får pojken både träna rättstavning och får rutin på att använda programmet. Att få förförståelse genom att få en text uppläst kan enligt specialläraren många gånger vara nyckeln till att eleven skall orka läsa själv.

Läraren till den av de äldre eleverna som ännu inte nått så långt i sin språkutveckling poängterar att datorhjälpmedlen hjälper eleven till ett mer självständigt arbete. Hon ser det också som en fördel att eleven enkelt kan flytta textmaterial mellan hemmet och skolan med hjälp av sitt usb-minne, eftersom han gör mycket skolarbete på fritiden med hjälp av sina föräldrar. Eleven själv tycker sig ha stor hjälp av att få texter från Internet upplästa.

5.2 Datorhjälpmedel i lärsituationen

Det finns stationära datorer installerade i de flesta klassrum, på alla tre skolorna, men talsyntesen är inlagt enbart på ett fåtal av dessa. Den enda eleven som har bärbar utrustning har talsyntesen inlagt på sin bärbara dator. Denna bär han fritt mellan klassrummen i skolan, eller mellan skolan och hemmet. Istället för bärbar dator har de två andra eleverna i skolan tillgång till Alphasmart (ett bärbart tangentbord med redigeringsfönster). En av de äldre eleverna anser att han utvecklar sin fingersättning och snabbhet genom att använda datorn som skrivhjälpmedel. Han ser även talsyntesen som meningsfull eftersom han har stort intresse av att ”forska” och ofta behöver hjälp med att få texter från exempelvis Internet upplästa. Den yngre pojken beskriver också hur han brukar få hjälp av talsyntesen att läsa upp faktatexter från Internet. När han skall skriva egen text brukar han använda antingen datorn i klassrummet eller Alphasmarten. Han förklarar att det blir alldeles för jobbigt med ”alla bokstäver och ljud” om han skall skriva för hand. Genom att lyssna på text genom talsyntesen samtidigt som han själv hänger med i texten får han bra stavningsträning. Han berättar själv

(16)

hur han vid dessa tillfällen hör hur de olika ljuden låter och på så sätt får träning på svåra ljud som till exempel sj-ljudet. Han upplever också att det är lättare att höra var han ska sätta ut punkt och stor bokstav när han får texten uppläst för sig. Han anser att talsyntesen ger honom den mest betydelsefulla hjälpen bland datorhjälpmedlen, men han tycker också han har stor hjälp av stavningskontrollen i Word och rättstavningsprogrammet Stava rätt, som han har hos specialläraren.

Den elev som använder sina hjälpmedel mest frekvent förklarar att datorn är ovärderlig vid större skrivuppgifter. Skrivandet upplevs lättare och det går snabbare än om han skulle ha skrivit för hand. Pojken beskriver det också som en stor lättnad att ”slippa” läsa all text, eftersom han då snabbare kan komma igång med den arbetsuppgift som ofta följer. Han förklarar att det är i långt ifrån alla ämnen han har tillgång till läroböckerna på cd eller får texter inlagda på datorn så han kan använda talsyntesen. Då kan det enligt honom ta flera timmar att ta sig igenom en enkel sida text. Oftast har han assistenthjälp vid de lektionerna för att få hjälp med att få text uppläst.

Eleverna svarar alla att det oftast är de själva som styr när hjälpmedlen skall användas.

En av de äldre eleverna poängterar vikten av att använda hjälpmedlen kontinuerligt för att inte glömma av hur de fungerar. Han förklarar att han ”använder dem bara när han behöver dem”

och därför är det inte jobbigt, annat än i vissa fall när han blir tvingad av sin lärare. Han pratar dock mycket varmt om sin lärare och förklarar att det är mycket hennes förtjänst att han har tillgång till datorhjälpmedel och verkligen använder dem. Som det ser ut idag använder han sin bärbara dator, usb-minne och talsyntes kontinuerligt varje vecka och talsyntesen ”så fort jag sitter vid datorn”. Daisyspelaren och fickminnet använder han som han själv uttrycker det

”mest när jag behöver dem”. Program i datorn som WordFinder (lexikon med synonymordlista) använder han ännu mer sällan efter som han tycker sig ha ett gott ordförråd.

Detta styrks av läraren som också nämner att eleven har ett mycket utvecklat ordförråd, till skillnad från många andra elever med liknande svårigheter. Hon förklarar att talsyntesen enbart hjälper eleven med uppläsandet av en text, inte att förstå den. Därför behöver elever med språksvårigheter i allmänhet både stöttning av lärare och föräldrar, samt tillgång till olika kompensatoriska hjälpmedel för att utvecklas i sitt läsande och skrivande.

Den yngre eleven berättar att han närhelst han behöver kan sätta sig och skriva vid datorn i klassrummet istället för att kämpa med att skriva för hand. Båda hans lärare upplever däremot användandet av datorhjälpmedlen som lärarstyrt, ”eleven tänker inte på det själv”.

Elevens speciallärare ser det lite som sitt ansvar att styra upp och engagera lärare och elever

(17)

hoppas att genom att introducera datorhjälpmedlen tidigt i grundskolan kunna få eleverna med betydande läs- och skrivsvårigheter att använda dem helt självständigt i tid med att de börjar högstadiet.

Lärarna till de äldre eleverna menar att talsyntes, usb-minne och datorer oftast används på initiativ från eleverna själva. Läraren till eleven med den bärbara utrustningen uttrycker att

”datorn är elevens penna åtminstone 75 % av tiden”. Däremot upplever de att eleverna hellre vill få text uppläst av läraren om den möjligheten finns, eftersom de anser det arbetsamt att lyssna på den syntetiska rösten i talsyntesen. En av lärarna menar också att högläsning innebär så mycket mer än att läsa en text. Den mänskliga kontakten, pushandet och stöttandet är också nödvändigt för att elever med läs- och skrivsvårigheter skall orka fortsätta skolarbetet, trots sitt handikapp. En annan lärare styrker detta genom att berätta hur de på hennes skola ofta arbetar i mindre grupper med dessa elever. Hon menar att man som lärare måste ta sig tid att vara lyhörd och lyssna till varje enskild elev för att kunna hjälpa på rätt sätt. Ofta handlar lärandet enligt henne även om mycket mänsklig kontakt och stöttande och att ta elevernas åsikter och erfarenheter av de kompensatoriska datorhjälpmedlen på allvar. Ibland måste hon också stötta lite extra för att eleven skall orka ge hjälpmedlet fler chanser för att fungera i lärandet, ”man får inte ge upp för tidigt”. Hon poängterar vikten av att introducera ett hjälpmedel i taget eftersom det kan upplevas alldeles för förvirrande av eleven annars. Hon beskriver att hennes elev har blivit mycket duktig på att laborera med stavningskontrollen i ordbehandlingsprogrammet, men nu själv ser dess brister och är mogen för ett rättstavningsprogram speciellt utformat för dyslektiker.

När en av de äldre eleverna ibland lånat ut sin bärbara dator vid grupparbeten har han inte alltid upplevt att klasskompisarna är tillräckligt rädda om den, vilket gör honom förtretad och besviken. Därför tycker han att det är viktigt att datorhjälpmedel endast lämnas ut till de elever som ”bryr sig och inte förstör”. På frågan om de skulle kunna rekommendera hjälpmedlen till en kamrat med läs- och skrivsvårigheter svarade alla tre eleverna ja. När lärarna fick svara på om de skulle kunna rekommendera en kollega att introducera datorhjälpmedel för de elever som har läs- och skrivsvårigheter svarar de också enhälligt ja.

Av detta drar jag slutsatsen att både lärare och elever till största del är mycket nöjda med de datorhjälpmedel de har tillgång till.

5.3 Negativa konsekvenser

(18)

Två av eleverna ser inte några negativa konsekvenser med användandet av kompensatoriska datorhjälpmedel över huvud taget, vare sig för sin läs- och skrivutveckling eller för sin egen personliga del. En av de äldre eleverna nämner däremot att han kan märka ett visst

”misstycke” från en del av kamraterna som tycker det är orättvist att inte de får tillgång till samma hjälp. Han kan också uppleva det tröttsamt för rygg och nacke att bära runt på den bärbara datorn. Vid intervjun reflekterar han över om datorhjälpmedlen leder till att han inte tränar på att läsa och skriva för hand så mycket som han kanske borde. Han kommer fram till att han får den träningen också eftersom han inte alltid använder ordbehandlingsprogram och talsyntes vid alla arbetsuppgifter. Det är inte alltid han tycker det är lönt att använda sin bärbara dator för mindre skrivuppgifter eftersom han sen behöver hitta en fast dator med installerad skrivare för att han ska kunna lämna in uppgiften. Hans lärare bekräftar detta genom att berätta att hon tycker det är svårt att få eleven att skriva på datorn vid mindre inlämningsuppgifter. Ibland upplever eleven det opraktiskt att använda sina datorhjälpmedel av andra skäl. Han ger kemilektionerna som ett exempel och menar att det där är ”fel miljö”

för att använda bärbar dator och daiyspelare (läser upp text och har funktioner som gör det enkelt att navigera i textmaterialet). Detta styrks av hans lärare som poängterar att alla klassrum inte är anpassade till användandet av datorhjälpmedel.

Lärarna ser inga negativa konsekvenser med användandet av kompensatoriska hjälpmedel för elevernas språkutveckling. Problem med tekniken och datorsupport ses däremot som ett problem i sammanhanget. En av eleverna instämmer, han är inte nöjd med datasupporten på skolan. Det är enligt samma elev omöjligt att arbeta frekvent med hjälpmedlen om de ”krabbar” hela tiden. Tekniken kan också ställa till tidsödande bekymmer för de intervjuade lärarna. En av dem påpekar att hon därför skulle behöva spetsutbildning på området för att till exempel kunna åtgärda fel eller installera program på datorerna. Det kan även anses omständigt för eleven att alltid vara bunden till en dator eller behöva se till att den bärbara datorn är laddad. Något annat som nämndes från lärarna var att antagligen skulle eleverna helst vilja vara som ”alla andra” och slippa datorhjälpmedlen och läs- och skrivsvårigheterna, men nu ser ju verkligheten annorlunda ut och då får man tillsammans arbeta för att eleverna skall få så rättvisa förutsättningar som möjligt.

Tekniken kan ibland vara tidsödande och att just skanna in texter upplevs som tidskrävande för de tre lärarna som har tillgång till skanner. En av lärarna menar att det är omöjligt att lägga skanningsarbetet på eleverna eftersom de skannrar som finns på marknaden idag ”inte är tillräckligt bra”. Det krävs enligt henne alldeles för mycket textbearbetning innan

(19)

en ansvarig personal på skolan som tog hand om allt material som skulle skannas. Då skulle antagligen fler lärare utnyttja den möjligheten och det skulle innebära att eleverna med läs- och skrivsvårigheter skulle få chans att lyssna på långt fler texter än de får möjlighet till idag.

En av klasslärarna anser det som mycket betydelsefullt att det på hennes arbetsplats är två lärare som hjälps åt med arbetet kring de kompensatoriska datorhjälpmedlen, eftersom det hade upplevts som svårt att hinna med arbetet runt i kring datorhjälpmedlen annars.

6 Diskussion

Här följer slutsats och analys av resultatet i relation till tidigare forskning.

6.1 Styrdokumenten i skolpraktiken

Enligt kursplanen är det ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda förutsättningar för elevernas språkutveckling. I Lpo94, kan vi läsa att undervisningen skall anpassas och hänsyn skall tas till varje elevs förutsättningar och behov. Varje elev har också rätt att få utvecklas och uppleva den tillfredsställelse det innebär att göra framsteg, övervinna svårigheter och känna tilltro till sin egna språkliga förmåga”. Skolan skall också sträva mot att varje elev utvecklar sitt eget sätt att lära. Det finns enligt läroplanen olika vägar att nå målen i styrdokumenten. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla och studiefärdigheter och metoder blir enligt Lpo94 därför extra viktiga. Användandet av datorhjälpmedlen har enligt flera av lärarna höjt elevernas självkänsla, gjort att deras kapacitet kommer mer till sin rätt samt gett dem möjlighet att arbeta mer på sin egen nivå. Lärarna i denna undersökning är också alla överrens om att datorhjälpmedlen har hjälpt eller kommer att hjälpa deras elever att nå mål de troligtvis inte skulle nå annars. Eleverna själva beskriver hur de blir hjälpta med bland annat uppläsning av text, stavning och ordbehandling En av eleverna beskriver till och med sin dator som ”ovärderlig” vid större skrivuppgifter. Föhrer och Magnusson beskriver i sin studie hur tekniskt stöd inte bara förbättrar elevernas resultat utan även stärker deras självförtroende och självkänsla. Gustafssons och Jaenssons studie (2006) visar att eleverna i deras undersökning har mycket goda erfarenheter av sina hjälpmedel. Hela elevgruppen ansåg sig ha ökat sin hastighet att ta till sig text, förbättrat sitt ordförråd och sin förståelse och därmed förändrat sin totala lärsituation i positiv riktning. Föhrer och Magnusson (2000) beskriver även i sin studie hur tekniskt stöd förbättrar elevernas studieresultat. Min slutsats av detta blir att lärarna tagit fasta på det vi kan läsa i läro- och kursplanen om elever i behov av

(20)

särskilt stöd, att de menar att eleverna med betydande läs- och skrivsvårigheter hör till dessa elever samt att lärarna i undersökningen förstärker vad forskningen säger vad gäller datorhjälpmedlens positiva effekter.

6.2 Inlärning och undervisning

En av eleverna i undersökningen funderade över hur datorhjälpmedlen påverkar den mer traditionella läs- och skrivträningen. Han kom fram till att han får öva sina språkfärdigheter på många sätt eftersom han inte alltid använder ordbehandlingsprogram och talsyntes vid alla arbetsuppgifter plus att hans lärare hjälper och stöttar honom att träna allsidigt. Hans lärare styrker detta genom att berätta att de ofta arbetar i mindre grupper för att hinna med att både stötta, utveckla elevens läs- och skrivförmåga samt hjälpa eleven med arbetet kring de kompensatoriska hjälpmedlen. Hon poängterar också vikten av att vara lyhörd och lyssna till varje enskild elev för att kunna hjälpa på rätt sätt. Ofta handlar lärandet enligt henne om mycket mänsklig kontakt och stöttande. Föhrer & Magnusson (2000) skriver att teknik, motivation och mänskligt stöd måste gå hand i hand vid studier för att läs- och skrivsvårigheter ska kunna överbyggas. Läraren stödjer vad forskningen visar genom att förklara att enbart sätta kompensatoriska datorhjälpmedel i händerna på eleverna inte främjar språkutvecklingen om man inte tar hänsyn även till de andra bitarna.

En av de äldre eleverna beskriver vilken stor lättnad det är att få hjälp av talsyntesen vid alltför tidskrävande textuppgifter. Den yngre eleven förklarar att talsyntesen och rättstavningsprogrammet är de hjälpmedel han har mest nytta av. Sandell m.fl. (2002) har kommit fram till liknande slutsatser när de genomfört en pilotstudie bland yngre skolbarn.

Dessa elever upplevde också talsyntesen och stavningsprogrammet som mest meningsfulla tillsammans med fickminnet. Samma sak uppmärksammas av Jacobsson (2000) som menar att när en elev har svårigheter att snabbt, enkelt och utan ansträngning avläsa text som skall läras in, bör alternativa, kompenserande vägar att ta in information prövas för att inte eleven skall komma onödigt mycket efter sina kamrater i exempelvis kunskaper, ordförråd och allmänorientering.

(21)

6.3 Negativa konsekvenser

Det framgick i undersökningen att både lärare och elever kunde känna frustration över att tekniken inte alltid fungerar som det skall eller av olika anledningar ibland blir alltför tidskrävande. En av lärarna såg det som en stor fördel att de var två lärare på hennes arbetsplats som delade på det arbete som uppstår kring datorhjälpmedlen. En annan av lärarna påpekar att hon skulle behöva spetsutbildning på datorer för att till exempel själv kunna åtgärda fel eller installera program. Det togs även upp att det krävs alldeles för mycket textbearbetning innan talsyntesen klarar att läsa upp inskannad text. En av högstadielärarna hade på förslag att det skulle finnas en ansvarig personal på skolan som tog hand om allt material som skulle skannas. Henricson (2006) har undersökt om användandet av ViTex kan underlätta skolarbetet för elever med bristande avkodningsförmåga. Författaren skriver att för att arbetet med det läskompensatoriska programmet skall fungera, måste lärarna vara insatta i programmets möjligheter och begränsningar och det ställer stora krav på lärarna att ha god framförhållning över vad som behöver skannas in. Även lärarna i denna undersökning upplevde det som svårt att finna fungerande rutiner kring arbetet med inskanningen av lärobokstexter. Svensson m.fl. (2002) beskriver också i sin pilotstudie hur lärares egna kunskaper är avgörande för om och hur hjälpmedlen kommer att fungera i lärsituationen.

Bonn (2006) visar i sin undersökning om effekterna av utbildning på kompensatoriska datorhjälpmedel att nästan alla lärare i studien ansåg att utbildningen gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Jag drar slutsatsen att intresse och kompetens krävs för att få datorhjälpmedlen att fungera i den vardagliga undervisningen och rutiner och kunskap måste sättas innan man kan se stora vinster både språkmässigt och tidsmässigt både för lärare och för elever.

6.4 Förslag till vidare forskning

I denna studie har jag koncentrerat mig på att studera elever med betydande läs- och skrivsvårigheter. Jag har valt att undersöka deras, samt deras lärares uppfattningar av att använda kompenserande datorhjälpmedel i skolpraktiken. Man skulle kunna vidareutveckla denna studie genom att intervjua fler lärare och elever. På det sätet hade man fått fram ett resultat man kunnat dra mer generella slutsatser utifrån. Det hade också varit både intressant och relevant att titta vidare på hur det är menat att man som lärare skall bedöma och betygsätta elever som använder sig av kompensatoriska hjälpmedel i lärsituationen. Finns det

(22)

några styrdokument till hjälp här? Om det finns, efterföljs de då? Om det inte finns, hur resonerar lärare ute i verksamheten kring denna viktiga rättvisefråga?

En annan möjlighet är att undersöka är om arbetssätt och organisation i dagens skola tillåter kompenserande datorhjälpmedel för elever med betydande läs- och skrivsvårigheter i den utsträckning det behövs? Kan det vara så att invanda mönster och rutiner kring sättet att undervisa undergräver användandet av kompensatoriska hjälpmedel? Hur fungerar detta ute i skolpraktiken och vad är det som får kompenserande datorhjälpmedel att fungera på en skola, eller i ett klassrum och inte i ett annat?

(23)

Källförteckning

Björkman, Rikard & Jacobsson, Christer & Sandell, Anita & Svensson, Idor (2002).

Kan man ha kompensatoriska hjälpmedel för yngre skolbarn?

(hämtat 2007-03-12)

http://www.sprakaloss.se/jacobssonhjalpmedel.htm

Bonn, Stefan, studien tagen ur: Jacobsson, Christer & Svensson, Idor (2006). 10 uppsatser om läs- och skrivsvårigheter. (hämtat2007-02-27)

http://www.sit.se/download/PDF/Dyslexi/Tio_uppsatser_V%E4xj%F6_univ.pdf FN:s standardregler (1993). (hämtat 2007-05-14)

http://www.sweden.gov.se/download/90c8d673.pdf?major=1&minor=18527&cn=attach mentDuplicator_0_attachment

Frölunda data- it för funktionshindrade (u.å.). (hämtat 2007-05-14) http://www.frolundadata.se/index.cgi?cmd=Shop&cat=6

Föhrer, Ulla (2001). Läs- och skrivsvårigheter kan överbyggas! (hämtat 2007-03-11) http://www.sprakaloss.se/fohrer-loskan.htm

Föhrer, Ulla & Magnusson, Eva (2000). Kompensatoriskt stöd vid studier för personer med betydande läs- och skrivsvårigheter. Hjälpmedelsinstitutet och Handikapporganisationen Förbundet FMLS.

Föhrer, Ulla & Magnusson, Eva (2003). Läsa och skriva fast man inte kan. Lund:

Studentlitteratur.

Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter, FMLS (u.å.).

(hämtat 2007-05-14)

http://www.skriv-knuten.fmls.nu/start.asp?sida=4311

Gustafsson, Agneta & Jaensson, Inger, studien tagen ur: Jacobsson, Christer & Svensson, Idor (2006). 10 uppsatser om läs- och skrivsvårigheter. (hämtat2007-02-27)

http://www.sit.se/download/PDF/Dyslexi/Tio_uppsatser_V%E4xj%F6_univ.pdf Henricsson, Morgan, studien tagen ur: Jacobsson, Christer & Svensson, Idor (2006).

10 uppsatser om läs- och skrivsvårigheter. (hämtat2007-02-27)

http://www.sit.se/download/PDF/Dyslexi/Tio_uppsatser_V%E4xj%F6_univ.pdf Jacobsson, Christer. (2000). Kompensatoriska åtgärder vid läs- och skrivsvårigheter.

(hämtat 2007-03-11)

http://www.sprakaloss.se/Kompjacob.htm

(24)

Kursplanen i svenska (2000). (hämtat 2007-05-14)

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11&id=

3890&extraId=2087

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94.

(hämtat 2007-05-14)

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069

Rönnåsen, Björn & Ekstedt, Curt, studien tagen ur: Jacobsson, Christer & Svensson, Idor (2006). 10 uppsatser om läs- och skrivsvårigheter. (hämtat2007-02-27)

http://www.sit.se/download/PDF/Dyslexi/Tio_uppsatser_V%E4xj%F6_univ.pdf Skollag (1985:1100) (hämtat 07-02-25)

http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${HTML}=SFST_LST&${OOHTML}=SFST_DO K&${SNHTML}=SFST_ERR&${MAXPAGE}=26&${TRIPSHOW}=format=THW&

${BASE}=SFST&${FREETEXT}=&BET=1985%3A1100&RUB=&ORG=

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

(25)

Bilaga

Intervjuunderlag:

• Vilka datorhjälpmedel har du tillgång till?

• Vilka använder du?

• Hur ofta använder du dem?

• (Använder du dem varje dag, varje vecka eller varje månad?)

• Vem bestämmer när de ska användas?

• Kan du nämna olika aktiviteter då du brukar ta instrumentet till hjälp?

• Hur kan en lektion se ut när du har användning för instrumentet?

• Vad hjälper instrumentet dig med i din språkanvändning? (läsa, stava, skriva)/Vad är det i elevernas språkutveckling som främjas av användandet av hjälpmedlen?

• Skulle du kunna rekommendera instrumentet till en kompis som har svårt för att läsa och skriva?/Tror du eleverna skulle rekommendera instrumenten till en kompis som har svårt för att läsa och skriva?/ Skulle du rekommendera en kollega att introducera kompenserande hjälpmedel till de elever som har betydande läs- och skrivsvårigheter?

Varför?

• Ser du några negativa konsekvenser av att använda instrumenten? (För dig som person, för din språkutveckling)

References

Related documents

Två vågkällor, A och B, svänger i fas med perioden T, och ger (var och en) upphov till de vågrörelser som visas i figuren nedan.. De svarta cirklarna betyder vågberg från

informationstät text innehåller många akademiska ord och facktermer vilket gör texten svår att förstå för den läsare som inte redan är insatt i ämnesstoffet (af Geijerstam

Genom all den information vi intar från affärstidningar och internet väcktes intresset att undersöka om vi skulle kunna öka vår avkastning genom att följa

Medan det allra viktigaste är urval och arrangemang, listar Chambers flera punkter som kan vara avgörande för skyltningens framgång (2011, s. Denna lista överensstämmer med

Vi är alla olika – boktips och uppgifter 5–7 Att känna sig betydelsefull – uppgift, skrivbar mall* 8–10 Öppna slut – underlag för dramatisering 11–12 Jag vill

Genom att dra en parallell till den tidigare nämnda okunskapen hos skolpersonalen kan det ses som att de tillfrågade efterfrågar riktlinjer för att de inte har tillräckligt med

Denna låt blev inte som jag hade tänkt mig då min pianist spelade låten på annat sätt än hur jag spelade den när jag komponerade den.. Jag gav honom friheten att tolka fritt och

Maria efterfrågar också mer specialpedagogtid. På hennes skola verkar en specialpedagog på hela lågstadiet och det är alldeles för lite enligt henne. I hennes klass