ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING

(1)

2005 Årsredovisning

ROTTNEROSÅRSREDOVISNING2005

(2)

I N N E H Å L L 1 Året som gått 2 Kort om Rottneros 4 VD har ordet 6 Rottnerosaktien

8 Affärsidé, mål och strategier 10 Marknad och produkter 16 Koncernens enheter 19 Personal

20 Råvaruförsörjningen 22 Miljö

26 Möjligheter och risker

30 Innehållsförteckning ekonomisk redovisning 31 Förvaltningsberättelse med

ekonomisk översikt 37 Resultaträkningar koncernen 38 Balansräkningar koncernen

40 Förändringar i eget kapital koncernen 41 Kassafl ödesanalys koncernen 42 Resultaträkningar moderbolaget 43 Balansräkningar moderbolaget

44 Förändringar i eget kapital moderbolaget 45 Kassafl ödesanalys moderbolaget 46 Tilläggsupplysningar och noter 59 Revisionsberättelse

60 Sexårsöversikt 61 Bolagsstyrning 64 Styrelse och revisorer 66 Ledande befattningshavare 68 Ordlista

Adresser

Omslagsfoto: Lars Karlsson, drift- ledare vid Utansjö Bruk visar upp massa som ännu ej är torkad.

Denna sida: Genom att mäta ved- stapelns höjd räknas vedvolymen fram.

Alla värden uttrycks i svenska kronor.

Miljoner kronor förkortas MSEK och miljarder kronor förkortas MDR. Miljoner dollar förkortas MUSD. Sifferuppgifter inom parentes avser 2004 eller mot- svarande period föregående år, om inte annat uppges. Data om marknader och konkurrenssituation är Rottneros egna bedömningar, om en specifi k källa inte anges.

Resultatsiffrorna avseende 2004 har räknats om med hänsyn till IFRS.

(3)

Rottneros Årsredovisning 2005 1

R O T T N E R O S I S I F F R O R

2005 Kvarvarande verksamheter

2005 Totalt

2004 Kvarvarande verksamheter

2004 Totalt

2003 2002 2001 2000

Nettoomsättning, MSEK 2 411 2 429 2 272 2 356 2 380 2 494 2 741 3 385

Resultat efter fi nansnetto, MSEK -141 -103 -38 -121 115 86 235 892

Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK 234 234 283 283 193 244 183 85

Medeltal anställda 800 804 807 835 857 860 878 890

Relationstal, %

Soliditet 58 58 65 65 73 72 73 72

Avkastning på sysselsatt kapital neg neg neg neg 7 5 12 52

Avkastning på eget kapital neg neg neg neg 5 3 8 40

Kronor/aktie

Resultat efter skatt -0,50 -0,35 -0,16 -0,50 0,47 0,29 0,76 3,12

Utdelning 0,10 0,10* 0,20 0,20 0,30 0,30 0,35 0,50

*) Föreslagen utdelning.

K V A R T A L S D A T A K O N C E R N E N ( M S E K )

Inklusive avvecklade verksamheter 2005 2004 2003

IV III II I IV III II I IV III II I

Nettoomsättning 607 641 596 585 535 583 623 615 571 587 582 640

Rörelseresultat före avskrivningar 17 -24 43 12 -31 18 110 12 94 43 57 45

Avskrivningar -34 -37 -34 -33 -31 -125 -33 -34 -34 -27 -27 -29

Rörelseresultat -17 -61 9 -21 -62 -107 77 -22 60 16 30 16

Finansnetto -4 -4 -2 -3 -3 – -2 -2 1 – -7 -1

Resultat efter fi nansiella poster -21 -65 7 -24 -65 -107 75 -24 61 16 23 15

Skatt 17 20 -6 9 16 33 -22 3 -13 -5 -5 -7

Resultat efter skatt -4 -45 1 -15 -49 -74 54 -22 48 11 18 8

Produktion massa, tusen ton 176,9 163,2 157,1 151,1 163,0 155,0 171,4 167,4 166,7 155,6 163,5 153,3 Leveranser massa, tusen ton 165,8 175,7 162,9 162,3 149,3 149,0 157,2 169,5 157,3 160,7 149,4 173,7

Produktion sågade trävaror, tusen m³ – – – 1,3 6,8 7,2 13,9 13,5 12,4 10,7 12,3 10,5

Leveranser sågade trävaror, tusen m³ – – – 10,3 9,5 13,4 12,5 11,3 10,2 10,5 11,6 10,3

Resultatet efter fi nansnetto uppgick till –103 (–121) MSEK.

Under första kvartalet upphörde verksamheten vid sågverket Rockhammar Timber liksom

produktionen av magnefi tmassa vid Utansjö Bruk i enlighet med det beslut som togs under hösten 2004.

Under andra kvartalet inleddes produktionen vid den nya CTMP-anläggningen vid Utansjö Bruk.

Investeringen som uppgår till cirka 300 MSEK, är den största någonsin i koncernens historia vid sidan av förvärv. Anläggningen invigdes av kung Carl XVI Gustaf den 5 oktober.

Under året har Rottneroskoncernen etablerat en ny försäljningsorganisation som innebär att all

orderhantering och fakturering från de fyra svenska och den spanska massafabriken samordnas under det gemensamma varumärket Rottneros.

Det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet i koncernen låg för fjärde året i rad över 90 procent. Vid Rottneros Bruk, Rockhammars Bruk och Rottneros Miranda slogs nya produktionsrekord under 2005.

2005 i korthet

Å R E T S O M G Å T T

(4)

Rottneros Årsredovisning 2005

2

Rottneros med anor ända tillbaks till 1600-talet är en världsledande ointegrerad och kundanpassad leverantör av högkvalitativa pappersmassor.

Rottneros producerar avsalumassa, det vill säga pappersmassa som säljs på den öppna marknaden, till skillnad mot massa som produceras vid fabriker med integrerad produktion.

Rottneros har en sammanlagd produktionskapacitet på cirka 700 000 ton massa per år vid fyra bruk i Sverige och ett i Spanien, vilket gör koncernen till en av världens större leverantörer av avsalumassa.

Rottneros är en av världens största producenter av massakvaliteten CTMP, en metod som utvecklades vid Rockhammars Bruk 1974. Bolaget är världsledande på mekanisk pappersmassa för avsalu samt en betydande leverantör av övriga kvaliteter.

Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar sig Rottneros till krävande kunders behov.

.%44//-3¯44.).'

.ETTOOMSËTTNING 2ESULTAT

Detta är Rottneros

K O R T O M R O T T N E R O S

F I N A N S I E L L S Ä K R I N G S S T R A T E G I

■ Rottneroskoncernen är starkt beroende av massapriserna och kursen på USD.

■ En förändring av massapriset med 50 USD påverkar resultatet efter fi nansnetto på årsbasis med 260 MSEK medan en förändring av USD-kursen med 50 öre på- verkar årsresultatet med 155 MSEK.

■ För att utjämna effekten av dessa faktorer arbetar koncernen med en aktiv fi nansiell säkringsstrategi som sedan den infördes år 2000 har påverkat resultatet positivt med närmare 500 MSEK.

Ljushet, renhet och styrka mäts i ett prov av blekt sulfatmassa ECF, som produceras vid Vallviks Bruk. Resultaten redovisas i produktrapporter för varje leverans.

(5)

3

R O T T N E R O S N I S C H E R

Produktnischer Rekommenderad massa ur sortimentet

LWC/ULWC Slipmassa (gran)

Tunna tryckpapper Slipmassa (gran och asp) Träfritt / Nästan träfritt bulkigt papper CTMP, slipmassa (gran och asp) Nästan träfritt bestruket papper CTMP, slipmassa (asp)

Etikettpapper Slipmassa (gran)

Mjukpapper CTMP

Kartong Slipmassa, CTMP

Vätskekartong CTMP

Lateximpregnerad kartong Långfi bersulfatmassa Papper för transformatorer och kablar Oblekt långfi bersulfatmassa

Filter Långfi bersulfatmassa, CTMP

/ 2 ' ! . ) 3 !4 ) / .

(565$+/.4/2

4),,6%2+.).'

2OTTNEROS 2OCKHAMMARS

5TANSJÚ 6ALLVIKS 2OTTNEROS

#ENTRALT ,OKALT #ENTRALT

,%6%2!.4¾2%2 2±6!25!.3+!&&.).' &¾23¯,*.).' +5.$%2

KONCERNENS PRODUKTER, procent av försäljningen

Sulfatmassa 55%

CTMP 20%

Slipmassa 19%

Sulfitmassa 3%

Sågade trävaror/verksamheter under avveckling 1%

Ved 2%

3PANIEN 3VERIGE 4YSKLAND )TALIEN 3TORBRITANNIEN

53!

&RANKRIKE .ORGE

¾STERRIKE

¾VRIGA

¾VRIGA /-3¯44.).'%.3

Slipmassa, 73 % CTMP, 8 % Sulfatmassa, 1 %

ROTTNEROS GLOBALA MARKNADSANDELAR FÖR AVSALUMASSA 2005

K O N C E R N E N S T I L L V E R K N I N G S E N H E T E R

Kort om... Massatyper Tillverkningskapacitet Antal anställda

Rottneros Bruk Ligger i Värmland och tillverkar mekanisk

pappersmassa. Slog produktionsrekord under 2005.

Slipmassa CTMP

145 000 ton 167

Rockhammars Bruk Ligger i Bergslagen (Västmanland).

Var 1974 först i världen med att producera CTMP-massa.

Slog produktionsrekord under 2005.

CTMP 60 000 ton 70

Utansjö Bruk Ligger i Ångermanland.

Invigde ny CTMP-anlägging under våren 2005.

Slipmassa CTMP

159 000 ton 159

Vallviks Bruk Ligger i Hälsingland. Bruket som tillverkar sulfatmassa slog fl era månader produktionsrekord under 2005.

Långfi brig sulfat 194 000 ton 196

Rottneros Miranda Ligger i norra Spanien. Använder eukalyptus som råvara och slog produktionsrekord under 2005.

Kortfi brig sulfat 149 000 ton 164

K O R T O M R O T T N E R O S Rottneros Årsredovisning 2005

(6)

4

Bra utgångsläge trots svagt år

Under 2005 gick allt som vi själva kunde påverka bra. Vi satte återigen fl era produktions- och leveransrekord, fabrikerna gick bra med få oplanerade stopp och genom den nya tillverkningslinjen vid Utansjö Bruk befäste vi vår världsledande position som producent av massatypen CTMP. Ändå blev 2005 resultatmässigt ytterligare ett svagt år för Rottneroskoncernen, mycket på grund av yttre omständigheter.

Resultatet, en förlust efter ﬁ nansnetto på 103 MSEK, är otillfredsställande. De främsta orsakerna är att marknaden och därmed massapriserna inte utvecklades så som vi och övriga i branschen förväntat. På kostnadssidan utvecklades energipriserna på ett ogynnsamt sätt. Därtill skapade stor- men Gudrun i början av året obalans på råvarumarknaden under en stor del av året.

Om massakonjunkturcykeln hade utvecklats enligt tra- ditionellt mönster skulle 2005 ha blivit ett starkt år. Att så inte blev fallet beror på att de senaste årens kapacitets- tillskott i främst Sydamerika, har orsakat överkapacitet på världsmarknaden i kombination med att efterfrågan på papper visserligen har stigit, men inte med samma styrka som normalt då högkonjunktur råder. Detta ledde till att 2005 blev det femte förlorade året i följd för massaindustrin.

Om man blickar framåt tyder allt på att den globala efter- frågan på papper kommer att fortsätta att stiga i stadig takt, samtidigt som kapacitetsutbyggnadstakten mattas, vilket så småningom kommer att leda till en bättre balans mellan utbud och efterfrågan och därmed en lägre prispress.

G L O B A L A KO S T N A D S Ö K N I N G A R

Skogsindustrin i Västeuropa och Nordamerika har drab- bats av fortsatta kostnadsökningar genom dyrare ved och kemikalier samt högre energi- och fraktkostnader, till stor del beroende på höjda oljepriser. Så länge kostnadsbilden är ungefär densamma för en stor del av branschen är det en situation som vi är vana att bemästra. Vad som är betydligt svårare att hantera är att de elpriser som den svenska industrin betalar har stigit mer än viktiga konkurrentländers, och att det för närvarande inte ﬁ nns något som tyder på att situa- tionen kommer att förändras. En dellösning av problemet är att vi tillsammans med ett antal energiintensiva svenska företag genom nybildade BasEl kommer att verka för att öka tillgången på energi, bland annat genom import av elenergi från Ryssland. Men detta är inte tillräckligt. Det kommer dessutom att krävas en svensk energipolitik som ger konkurrenskraftiga energipriser för att den svenska elintensiva basindustrin ska kunna värna om sin konkurrenskraft.

Dessa försvårande faktorer, som i värsta fall förstärks även under 2006, ställer stora krav på hur vi i ledningen driver koncernen. De kostnadsökningar för energi, främst

el, som vi drabbas av måste ovillkorligen kompenseras genom kostnadsbesparingar. Detta har resulterat i att vi i februari 2006 presenterade ett besparingsprogram på 100 MSEK, vilket bland annat innebär att antalet medarbetare kommer att reduceras med cirka 70 befattningar. Det kost- nadsmedvetande som under åren har genomsyrat koncernen måste förstärkas och vi ska genom ett effektivt ledarskap upprätthålla vår höga produktivitet.

F R A M T I D S P R O G R A M M E T G AV R E S U LTAT

Under 2005 avslutades det framtidsprogram som inleddes år 2000. Det innehöll bland annat en bred kund- och mark- nadssatsning, fokusering på nischer, strategisk riskminime- ring och kompetensutveckling.

Marknadssatsningen i kombination med nischstrategin har lett till att vi har funnit nya kunder och marknader samtidigt som vi har fördjupat relationerna med många beﬁ ntliga kunder. En ökande del av produktionen säljs genom långa kontrakt medan en allt mindre del säljs över spotmarkna- den. Det är resultatet av att vi under ﬂ era år har arbetat långsiktigt och systematiskt med teknisk marknadsföring och samarbete med kunderna inom de utvalda nischerna.

Den strategiska riskminimeringen, det vill säga säk- ringsstrategin, har varit framgångsrik. Sedan vi började arbeta med ﬁ nansiella säkringar av i första hand USD, pappersmassa, och el år 2000, har utfallet av dessa bidragit positivt till resultatet med knappt en halv miljard. Under 2005 förbättrades resultatet med cirka 40 MSEK genom ﬁ nansiell säkring av USD och energi i förhållande till om vi hade arbetat helt utan säkringar.

B R A P O S I T I O N

Även om vi har ett mellanår bakom oss har vi på ﬂ era sätt en bra position gentemot den övriga branschen. Givet att dagens valutasituation inte förändras kraftigt har vi ett bättre kostnadsläge och därmed bättre uthållighet än många av våra konkurrenter som till väsentlig del ﬁ nns i Kanada.

Därtill har vi en soliditet på 58 procent vilket ger oss en god ﬁ nansiell uthållighet som i kombination med fokus på kostnadseffektivitet ger oss goda möjligheter att övervintra under en för massaindustrin svag period om ytterligare en sådan kommer.

V D H A R O R D E T

(7)

5

Även investeringsmässigt och tekniskt ligger vi mycket bra till. Sedan 2001 har vi investerat sammanlagt 1 138 MSEK varav cirka 600 MSEK avser åtgärder som syftar till att hålla våra anläggningar i topptrim och att höja produktiviteten.

Den nya CTMP-anläggningen i Utansjö, som invigdes av kung Carl XVI Gustaf i oktober, är nu intrimmad och körs med full kapacitet. Investeringen, som i slutändan kommer att stanna på cirka 300 MSEK är den största i koncernens historia, bortsett från förvärv.

L E D A R U T V E C K L I N G I F O K U S

Mot bakgrund av att koncernen står inför ett generations- skifte har ledar- och personalutveckling varit en viktig del av framtidsprogrammet. Vi har under ﬂ era år satsat mycket på utbildning inom det så kallade R-plusprogrammet. Det innebär att alla chefer med personalansvar har gått igenom en bred ledarutveckling.

För att ta tillvara den unika kunskap och erfarenhet som ﬁ nns hos de medarbetare som har arbetat i våra bruk i många år och som är på väg att gå i pension, har vi ett rekry- teringsprogram som innebär att de hinner arbeta parallellt med nya medarbetare under en tid innan de lämnar före- taget. Vi har även startat ett ettårigt traineeprogram för civilingenjörer under 2005 som en bas för rekrytering av framtida chefer och specialister.

I N T E G R AT I O N F R A M ÅT

Inför framtiden överväger vi aktivt olika möjligheter att med begränsade kapitalinsatser integrera framåt utan att konkurrera med nuvarande massakunder. Ett lyckat projekt är produktion av miljövänliga livsmedelsförpackningar av massaﬁ brer. Under ett par år har vi drivit detta som ett utvecklingsprojekt tillsammans med Gunnar Dafgård AB, som är Nordens största leverantör av färdiglagad mat till hushåll och storkök. Förpackningarna produceras vid Rottneros Bruk.

Projektet har varit så framgångsrikt att vi nu har beslutat oss för att låta det övergå från utvecklingsstadiet till att bilda basen för en ny verksamhetsgren vid sidan om massaproduktionen. Detta kommer på sikt att öka vår riskspridning in i en bransch som är mindre konjunkturkänslig än massaindustrin.

Förpackningarna, som tillverkas i en i massabruket integrerad produktionslinje ger god ekonomi och håller en jämn och hög kvalitet. Produkterna kombinerar vår unika kompetens inom massaproduktion med ny teknik från Asien, vilket ger låga tillverkningskostnader för förpacknings- maskinerna.

Vi planerar även att investera i och öka vår egen el- och energiproduktion eftersom det ger stabila kassaﬂ öden även vid lågkonjunktur.

B R A U TG Å N G S L ÄG E F Ö R 2 0 0 6

Även om vi resultatmässigt har ett par svaga år bakom oss har vi ett bra utgångsläge för framtiden. Vi har genom de kraftfulla strukturåtgärderna avseende sågverket Rock- hammar Timber och magneﬁ ttillverkningen i Utansjö, som vidtogs under slutet av 2004 och 2005, eliminerat två stora förlustkällor. Våra anläggningar är i god kondition och vi har en medarbetarstab med en unik kompetens att driva våra anläggningar på ett kostnadseffektivt sätt med hög tillgänglighet och vars förtjänst det är att 2005 blev ett mycket bra år avseende produktion och försäljning.

När marknaden väl vänder kommer vi att kunna agera med full kraft och effektivitet redan från första dagen.

Upplands Väsby i februari 2006

Lars Blecko,

Koncernchef och verkställande direktör

V D H A R O R D E T Rottneros Årsredovisning 2005

”Det kommer dessutom att krävas en svensk energipolitik som ger konkurrenskraftiga energipriser för att den svenska elintensiva basindustrin ska kunna värna om sin konkurrenskraft”.

(8)

6

164 miljoner aktier bytte ägare

Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på Stock- holmsbörsens O-lista och ingår i attract40-listan där de mest omsatta bolagen på O-listan återﬁ nns. Rottneros börs- värde var vid utgången av året knappt 1,3 MDR. Vid års- skiftet hade Rottneros 22 803 (24 981) aktieägare. Utländ- ska aktieägares ägarandel i Rottneros uppgick till 9,7 (16,2) procent av kapitalet.

K U R S U T V E C K L I N G

Under 2005 sjönk Rottneros aktiekurs med 9,3 (12,3) procent från 7,50 till 6,80 SEK. Börsen som helhet mätt med Affärs- världens Generalindex steg med 32,6 (17,5) procent medan Affärsvärldens skogsindex steg med 5,6 (-0,8) procent.

A K T I E N S O M S ÄT T N I N G

Under 2005 bytte sammanlagt 164 miljoner aktier till ett värde av 1,2 MDR kronor ägare. Det motsvarar en omsätt- ningshastighet av aktiestocken under året på 91 (76) procent. Den totala omsättningshastigheten på börsens O-lista uppgick under året till 87 (82) procent. I genomsnitt gjordes varje dag 127 avslut i Rottneros aktie. En börspost uppgår till 1 000 aktier.

A K T I E K A P I TA L O C H ÅT E R KÖ P AV E G N A A K T I E R Aktiekapitalet uppgick vid utgången av året till 94,2 MSEK fördelat på 180 212 464 aktier. Alla aktier ger samma röst- rätt och andel i bolagets kapital och vinst.

Styrelsen har bemyndigande från årsstämman (f d bolags- stämman) att fram till nästa stämma återköpa egna aktier så att bolaget maximalt äger 10 procent av antalet utestående aktier. Under 2005 gjordes inga återköp av egna aktier. Som ett resultat av tidigare genomförda återköp ägde Rottne- ros vid utgången av 2005 sammanlagt 8,2 miljoner aktier i det egna bolaget vilket motsvarar 4,4 procent av antalet utestående aktier. Syftet med återköpen är dels att opti- mera bolagets kapitalstruktur, dels att skapa möjligheter att använda egna aktier som likvid vid eventuella framtida förvärv. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman att dele- gera till styrelsen att besluta om att överlåta egna aktier för att ﬁ nansiera strategiska investeringar eller förvärv och att delegeringen ska avse tiden fram till årsstämman 2007.

U T D E L N I N G S P O L I T I K

Utdelningen till aktieägarna är anpassad till Rottneros resultatnivå, ﬁ nansiella ställning och framtida utveck- lingsmöjligheter. Målsättningen är att utdelningen under en konjunkturcykel ska uppgå till cirka 25 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt. Detta innebär att de sämre åren i en konjunkturcykel måste vägas in i helheten när man bedömer ett enskilt års utdelning. För verksam- hetsåret 2005 föreslår styrelsen en utdelning på 0,10 (0,20) SEK per aktie. Detta motsvarar en direktavkastning på 1,5 (2,6) procent baserat på slutkursen för året.

R O T T N E R O S A K T I E N S U T V E C K L I N G 1 9 9 4 – 2 0 0 5 R O T T N E R O S A K T I E N

/MSATT

!FFËRSVËRLDENS !FFËRSVËRLDENS 2OTTNEROS

)

3%+

!NTAL AKTIER

+ËLLA

(9)

A K T I E D A T A^{1 , 6 )}

2005 Kvarvarande verksamheter

2005 Totalt

2004 Kvarvarande verksamheter

2004 Totalt

2003 2002 2001 2000

Aktier vid periodens ingång²⁾ Antal 180 212 180 212 180 722 180 722 182 980 188 399 209 332 209 332

Återköpta egna aktier²⁾ Antal – – 510 510 2 258 5 419 20 933 –

Aktier vid periodens utgång²⁾ Antal 180 212 180 212 180 212 180 212 180 722 182 980 188 399 209 332 Genomsnittligt antal aktier²⁾ Antal 180 212 180 212 180 392 180 392 181 422 187 709 204 099 209 332

Rörelseresultat/aktie SEK -0,72 -0,50 -0,19 -0,64 0,67 0,31 1,00 4,34

Resultat efter fi nansnetto/aktie SEK -0,78 -0,57 -0,21 -0,67 0,64 0,46 1,15 4,26

Resultat efter skatt/aktie SEK -0,50 -0,35 -0,24 -0,50 0,47 0,29 0,76 3,12

Rörelsens kassafl öde/aktie³⁾ SEK -2,39 -2,28 -0,44 -0,41 -0,23 -0,13 0,50 4,28

Eget kapital/aktie SEK 8,45 8,45 9,28 9,28 9,50 9,33 9,40 9,07

Utdelning⁴⁾ SEK 0,10 0,10 0,20 0,20 0,30 0,30 0,35 0,50

Utdelning/eget kapital/aktie % 1,2 1,2 2,2 2,2 3,2 3,2 3,7 5,5

Börskurs vid periodens slut SEK 6,80 6,80 7,55 7,55 8,55 7,45 9,85 7,70

Börskurs/eget kapital/aktie ggr 0,8 0,8 0,8 0,8 0,9 0,8 1,0 0,8

P/E-tal/aktie ggr neg neg neg neg 18,3 25,3 13,0 2,5

Direktavkastning⁵⁾ % 1,5 1,5 2,6 2,6 3,5 4,0 3,6 6,5

Ä G A R S T R U K T U R P E R 2 0 0 5 1 2 3 1

Aktieägare Antal aktier

Procent av kapitalet

Nemus Holding AB 51 366 484 27,3

SEB Fonder 4 400 000 2,3

Yield 2 782 000 1,5

Hållsten Bertil 2 000 000 1,1

SHB Kunddepå 1 748 000 0,9

SEB Private Bank SA 1 647 300 0,9

Goldman Sachs International 1 541 500 0,8

SIS Sega Intersettle AG 1 375 900 0,7

Stiftelsen för strategisk forskning 1 300 000 0,7

Vårdalstiftelsen 1 300 000 0,7

Summa 10 största 69 461 184 36,9

Rottneros AB (egna aktier från återköp) 8 219 641 4,4

Övriga aktieägare 110 751 280 58,7

Totalt 188 432 105 100,0

Geografi sk fördelning av ägandet

Sverige 170 186 146 90,3

Övriga Norden 2 558 203 1,4

Övriga Europa (exkl. Norden) 13 308 400 7,1

USA 1 024 570 0,5

Övriga världen 1 354 786 0,7

Totalt 188 432 105 100,0

Fördelning av ägandet mellan ägarkategorier

Svenska juridiska personer 92 441 913 49,0

Svenska privatpersoner 77 744 233 41,3

Utländska fysiska och juridiska personer 18 245 959 9,7

Totalt 188 432 105 100,0

Källa: VPC

A K T I E F Ö R D E L N I N G P E R 2 0 0 5 1 2 3 1

Antal aktier Antal aktieägare

Procentandel av aktiekapitalet

1 – 500 8 153 1,0

501 – 1 000 5 051 2,5

1 001 – 5 000 6 413 9,2

5 001 – 10 000 1 676 7,5

10 001 – 15 000 389 2,8

15 001 – 20 000 363 3,7

20 001 – 758 73,3

Totalt 22 803 100,0

Källa: VPC Analys

A N A LY T I K E R S O M F Ö L J E R R O T T N E R O S A K T I E N

Alfred Berg Linus Larsson

Enskilda Securities Richard Nilsson Handelsbanken Capital Markets Olof Grenmark

Swedbank Per Andersson

R O T T N E R O S A K T I E N

1) Det fi nns inga program som medför utspädning.

2) Antal aktier anges i tusental.

3) Kassafl öde efter normala investeringar men exkl strategiska investeringar.

4) Föreslagen utdelning.

5) Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.

6) År 2000 t o m 2003 har inte räknats om med hänsyn till övergången till IFRS.

Justering skulle behöva göras med avseende på IAS 39.

(10)

8

Mervärde genom ny kunskap

Rottneros övergripande mål är att ge konkurrenskraftig avkastning åt aktieägarna över en konjunkturcykel. Under den senaste konjunkturcykeln (2000–2005) har närmare 40 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt delats ut.

För att lyckas med denna uppgift måste koncernen skapa mervärde åt kunderna, vara en attraktiv arbetsgivare och därmed ta ett samhällsansvar.

Mervärde åt kunderna skapar Rottneros genom att till- handahålla nytt kunnande om massaapplikationer som kan stärka deras position på sina respektive marknader. Detta förstärks genom Rottneros nischstrategi som innebär ett fördjupat långsiktigt samarbete med kunder inom områden där Rottneros har spetskompetens. Denna kompetens kan avse såväl produkter som applikationer.

A F FÄ R S I D É

Rottneros affärsidé är att vara en oberoende och ﬂ exibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappersmassa.

Denna affärsidé bygger på de framgångsfaktorer som styrelse och ledning identiﬁ erat, nämligen att vara ett kund- behovsstyrt, nischinriktat och renodlat företag med effektiv produktion. Genom ständig produktutveckling, hög leve- ranssäkerhet, tekniskt stöd och service anpassar Rottneros utbudet till krävande kunders behov.

Affärsidén ligger till grund för det framtidsprogram som började genomföras under 2000. Den framtida färd- riktningen präglas av specialisering, nischtänkande och kundorientering. Betydande resurser har satsats på pro-

duktutveckling, produktion, logistik, marknadsföring och IT för högre lönsamhet över konjunkturcykeln. Denna satsning har kompletterats med ett ledar- och kompetens- utvecklingsprogram som pågår fortlöpande och som skapar förutsättningar för gemensamma värderingar och en resultatorienterad helhetssyn.

M Å L O C H S T R AT E G I E R

Koncernledningen har ett antal övergripande mål för den operativa verksamheten, som tillsammans ska leda till en konkurrenskraftig avkastning på aktieägarnas kapital och att aktiens kursutveckling blir mindre volatil. Under 2001–

2003 och de tre första kvartalen 2004 var kursen betydligt stabilare än under tidigare lågkonjunkturer och förändra- des i takt med index. Målen förutsätter att konjunkturen följer ett normalt cykliskt mönster, vilket inte har varit fallet under 2005.

Rottneros ska vara en renodlad, kundfokuserad massapro- ducent som är världsledande på mekanisk avsalumassa.

Koncernens nischstrategi innebär att minst hälften av försäljningen sker i lönsamma och växande nischer av marknaden och resten går till ett begränsat antal långsik- tiga kunder. Strategin började tillämpas under 2001.

Rottneros ska sträva efter minskade svängningar i resultatet över en konjunkturcykel samt att undvika ett nega- tivt resultat.

A F F Ä R S I D É , M Å L O C H S T R A T E G I E R

A F FÄ R S I D É :

Rottneros är en oberoende och fl exibel leverantör av kundanpassade, högkvalitativa massor.

Genom ständig produktutveckling, hög leverans- säkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov.

V I S I O N :

Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov. Detta ska i sin tur leda till en stabil lönsam- het över en konjunkturcykel.

(11)

Jörgen Wasberg arbetar som operatör vid fi berlinjen i Vallvik.

A F F Ä R S I D É , M Å L O C H S T R A T E G I E R

(12)

10 M A R K N A D O C H P R O D U K T E R

En global aktör med tydligt nischfokus

Rottneroskoncernen är en global aktör på marknaden för avsalumassa. I Rottneros sortiment ingår mekaniska och kemiska massor från både kort- och långfi brig ved. Ett av Rottneros tillväxtområden är den mekaniska massakvaliteten CTMP, där koncernen tillhör de ledande producenterna i världen.

Avsalumassa är massa som produceras, torkas, emballeras, och skeppas för att säljas på marknaden, i motsats till den avsevärt större volymen massa, som produceras vid fabriker med integrerad pappersproduktion.

Rottneros strategi är att producera och marknadsföra massor inom olika nischområden. I denna strategi ingår att erbjuda kunderna den pappersmassa eller den kombination av pappersmassor som så kostnads- och resurseffektivt som möjligt uppfyller kraven på kundens slutprodukt.

Världsmarknaden för avsalumassa uppgick under 2005 till cirka 41 miljoner ton vilket är oförändrat jämfört med 2004.

Den totala massaproduktionen i världen var 2005 cirka 190 miljoner ton, vilket även det är oförändrat jämfört med 2004.

Marknaden för kortﬁ briga massor var relativt positiv under 2005, beroende på bra balans mellan utbud och efter- frågan medan marknaden för långﬁ brig massa var svagare, till stor del beroende på att det tillkom kapacitet som rub- bade balansen.

Utvecklingen av massaimporten till Kina, som var den ojämförligt snabbast växande marknaden under 2004, var fortsatt positiv under 2005 om än på en betydligt lägre nivå. Under 2005 ökade den kinesiska massaimporten med 1 procent jämfört med 27 procent under 2004. Importen av blekt, långﬁ brig kemisk massa fortsatte att öka med cirka 420 000 ton eller 17 procent medan importen av blekt kort- ﬁ brig kemisk massa minskade kraftigt med cirka 369 000 ton eller 12 procent.

Den minskade importen av kortfi brig massa var ett resultat av att det under året startats fl era nya massabruk i Kina, bland annat världens största som ligger på ön Hainan. Inga kända investeringsplaner för ny kapacitet i Kina fi nns idag vilket i kombination med brist på inhemsk skogsråvara för- väntas ligga till grund för en fortsatt positiv utveckling av massaimporten.

Långfi brig kemisk massa

M A R K N A D E N

Marknaden för långﬁ brig kemisk massa, som Rottneros tillverkar i Vallvik, påverkades av att ny kapacitet tillkom under slutet av 2004 och 2005. Det innebär att den obalans mellan efterfrågan och produktion som rådde under större delen av 2004 har bestått under 2005 med en fortsatt svag marknad som följd. Totalt producerades 20 miljoner ton blekt långﬁ brig kemisk massa under 2005, vilket motsvarar 55 procent av den totala marknaden för blekt kemisk avsalumassa.

De största producenterna på avsalumarknaden för lång- ﬁ brig kemisk massa är Weyerhauser (USA), Södra Skogs- ägarna (Sverige), International Paper (USA), Arauco (Chile) samt Mercer International (USA/Kanada).

Året inleddes med en prisnivå i Europa för NBSK på 630 USD per ton som steg till 645 USD under första kvartalet.

Prover tas regelbundet under tillverkningsprocessen för uppföljning av miljövärden och massakvalitet. Från vänster Marko Lehtonen, driftsoperatör, Anna Burholm, miljöingenjör och Leonard Karlsson, driftsoperatörer.

(13)

11

M A R K N A D O C H P R O D U K T E R Rottneros Årsredovisning 2005

Under tredje kvartalet sjönk priset till cirka 580 USD per ton, för att under det fjärde kvartalet återhämta sig något till 600 USD vid årets slut. Genomsnittspriset var 611 USD.

P R O D U K T E R O C H A P P L I K AT I O N E R

Den enda långﬁ briga kemiska massakvalitet som Rottneros tillverkar är sulfatmassa sedan produktionen av magneﬁ t- massa upphörde i början av 2005. Massan produceras av tall samt gran och tillverkas i tre olika kvaliteter.

Den i särklass största andelen utgörs av ECF-massa (Ele- mental Chlorine Free) som används till framför allt skriv- och tryckpapper. Vid Vallvik tillverkas även oblekt massa, UKP, med mycket hög renhet som gör att den kan användas för kabelpapper och transformatorer. Ett ﬂ erårigt utvecklingsprojekt har lett till att Vallviks oblekta massa idag har en renhet som gör den godkänd för mycket krävande papperskvaliteter. Bruket är därför kvalitetsmässigt ledande inom detta segment.

I och med utgången av 2005 upphörde produktionen av TCF-massa (Totally Chlorine Free) på grund av minskad efterfrågan.

Vallviks massor är ﬂ ingtorkade. Massorna är därför speciellt lämpliga för ﬁ lter och absorberande produkter som ingår i de utvalda nischområdena. De används också till skriv- och tryckpapper.

T I L LV E R K N I N G S P R O C E S S E N

Tillverkningsprocessen är densamma för långfi brig och kortfi brig kemisk pappersmassa. Det innebär att veden kokas med kemikalier vid hög temperatur. I denna process löses ungefär hälften av vedråvaran ut i kokvätskan, främst genom att det lignin som binder vedfi brerna frigörs. Den återstående hälf- ten, som består av cellulosafi brer, blir pappersmassa. Normalt bleks massan för att kunna användas i skriv- och tryckpapper eller andra produkter som kräver hög ljushet.

Den hälft av vedråvaran, främst ligninet, som inte blir pappersmassa går till energiåtervinning. Denna återvin- ningsprocess gör att skogsindustrin är samhällets största användare av biobränsle och en av de största producenterna av el framställd av biobränsle, så kallad ”grön el”.

F R A M T I D E N

Att Rottneroskoncernen har upphört med produktion av magneﬁ tmassa och TCF-massa beror på att dessa produk- ters efterfrågan och därmed lönsamheten har sjunkit. I stäl- ler satsar koncernen på att fortsätta utveckla Vallviks blekta (ECF) och oblekta (UKP) massa för att ytterligare stärka de valda nischerna. Vidare satsar koncernen på utveckling av CTMP, även detta inom nischstrategin (se sidan 13).

Under de kommande åren tillkommer ingen ny kapacitet

av betydelse, varför marknaden återigen förväntas bli mer balanserad.

Kortfi brig kemisk massa

M A R K N A D E N

Marknaden för kortﬁ brig kemisk massa som Rottneros tillverkar vid bruket i Miranda i Spanien har varit stabilare under 2005 än 2004. Under 2004 tillkom stora volymer avsalumassa från Sydamerika. Visserligen har kapacitet tillkommit även under 2005 men det har i första hand varit i integrerade massabruk. Totalt producerades 16 miljoner ton blekt kortﬁ brig kemisk massa under 2005, vilket motsvarar 45 procent av den totala marknaden för blekt kemisk avsalumassa.

De största producenterna på avsalumarknaden för kort- ﬁ brig kemisk massa är Aracruz, VCP (Brasilien), Arauco (Chile) och Ence (Spanien).

Under 2005 har marknaden för kortﬁ brig kemisk massa präglats av en stark efterfrågan, vilket har resulterat i en starkare prisutveckling än för den långﬁ briga kemiska massan. Priset vid årets början var i Europa 550 USD som steg inför sommaren till 600 USD, för att vid årets slut vara 590 USD.

Genomsnittspriset för året var cirka 580 USD, att jäm- föra med ett genomsnittspris under 2004 på 520 USD per ton.

Råvaran vid produktion av kortﬁ bermassa utgörs av eukalyptus globulus som ger en mycket stark kortﬁ brig massa.

KONCERNENS PRODUKTER, procent av försäljningen

Sulfatmassa 55%

CTMP 20%

Slipmassa 19%

Sulfitmassa 3%

Sågade trävaror/verksamheter under avveckling 1%

Ved 2%

3PANIEN 3VERIGE 4YSKLAND )TALIEN 3TORBRITANNIEN

53!

&RANKRIKE .ORGE

¾STERRIKE

¾VRIGA

¾VRIGA /-3¯44.).'%.3

(14)

12 M A R K N A D O C H P R O D U K T E R

Massan är ECF-blekt. Den används till skriv- och tryckpapper för att ge god tryckyta och till tissue för att ge mjukhet.

Tillverkningsprocessen för kortﬁ brig kemisk massa är den samma som för långﬁ brig (se sidan 11).

F R A M T I D E N

Bruket i Miranda tillverkar en eukalyptusmassa som känne- tecknas av god styrka jämfört med andra konkurrentmassor.

Försäljningsarbetet är därför inriktat på att sälja Mirandas massor för tillverkning av produkter där såväl styrka som formation och ljushet krävs, till exempel högkvalitativ kartong.

Utbudet av eukalyptusmassa kommer att fortsätta öka även under kommande år. Under 2005 tillkom drygt 1,5 miljoner ton kapacitet och under 2006 förväntas ytterligare cirka 1 miljon ton tillkomma i framför allt Sydamerika. En stor del av dessa volymer är avsedda för avsalumarknaden.

Dessa volymer kommer framför allt säljas till den väx- ande asiatiska marknaden.

Mekanisk massa

M A R K N A D E N

2005 var leveransmässigt ett bra år för mekaniska massor som koncernen tillverkar vid bruken i Rottneros, Rockham- mar och Utansjö. Marknaden uppgick till 2,7 miljoner ton jämfört med 2,6 miljoner ton under 2004 vilket motsvarar en ökning med 4 procent.

Under året tillkom ny kapacitet bland annat genom den nya CTMP-linjen vid Utansjö Bruk samt i Finland. De nya ﬁ nska volymerna är dock i huvudsak avsedda för integrerad produktion.

Efterfrågan på mekaniska massor och i första hand CTMP producerad av asp, var fortsatt god under 2005.

Det förklaras dels av de tekniska egenskaperna som bland annat bidrar till hög bulk och opacitet hos de papper som produceras, dels på att massan är kostnadseffektiv. Även efterfrågan på Rottneros mest globala produkt, slipmassa var god.

De största producenterna på avsalumarknaden för mekaniska massor är de kanadensiska företagen Tembec och Millar Western.

För Rottneros mekaniska massakvaliteter var pris- bilden under året stabil med god efterfrågan på samtliga kvaliteter.

R O T T N E R O S M A S S A T Y P E R O C H K V A L I T E T E R

Massatyp Vedslag Blekning Typ av blekning Användningsområden

MEKANISK MASSA Slipmassa Gran Oblekt/blekt TCF Skriv- och tryckpapper, LWC/ULWC, kartong

Asp Blekt TCF Skriv- och tryckpapper, fi npapper

CTMP Gran Oblekt/blekt TCF Skriv- och tryckpapper, kartong, tissue

Asp Blekt TCF Skriv- och tryckpapper, fi npapper

Tall Oblekt/blekt TCF Kartong, fi lter

KEMISK MASSA

Långfi bersulfatmassa Tall / gran Blekt ECF Finpapper, skriv- och tryckpapper LWC/ULWC, kartong, tissue, fi lter

Oblekt Filter, elektriska tillämpningar, absorberande produkter

Eukalyptussulfatmassa Eukalyptus Blekt ECF Finpapper, tissue, skriv- och tryckpapper 2/44.%2/3

&¾2

3LIPMASSA

#4-0 3ULFATMASSA

546%#+,).'

53$

6ËRLDSLAGER ."3+ PRIS

(15)

13

CTMP ett tillväxtområde

CTMP är en förkortning av Chemi-Thermo-Mechanical Pulp, och är en mekanisk massa där veden fått en mild för- behandling med kemikalier vid förhöjd temperatur. Efter förbehandlingen mals veden i form av ﬂ is i en skivkvarn.

CTMP, där Rottneros är pionjärer, är ett av koncernens tillväxtområden. Rottneroskoncernen har tre linjer för CTMP, vid Rockhammars Bruk och Rottneros Bruk samt den nya linjen vid Utansjö Bruk som togs i bruk vid månadsskiftet mars/april 2005. Den totala produktionsvo- lymen är 215 000 ton per år, vilket innebär att Rottneros är en av världens största producenter av CTMP. Vedråvara vid produktion av CTMP är asp, gran och tall som ger olika massakvaliteter.

Gran ger en starkare massa än asp, medan aspmassan är väsentligt ljusare. CTMP tillverkas i ett antal olika kvaliteter utvecklade för olika användningsområden. Granmassorna tillverkas både oblekta och blekta till olika ljushetsnivåer medan aspmassorna enbart produceras med höga ljusheter.

Samtliga massor är TCF-blekta. Skriv- och tryckpapper utgör dominerande användningsområden.

För till exempel vätskekartong tillverkas en speciell massakvalitet som bygger på en blandning av gran och tall.

Inom Rottneros nischstrategi fortsätter utvecklingen av speciella CTMP-kvaliteter för nya användningsområden.

Under året har en blekt långﬁ brig CTMP-kvalitet för ﬁ l- ter utvecklats.

Utansjö Bruk har i den nya CTMP-linjen under året koncentrerat tillverkningen till aspkvaliteter för tryck-

Kaj-Ove Olsson tar massaprov från torkad och balad massa i Vallvik.

(16)

14

papper. Koncernen har genom Utansjölinjen kunnat kom- plettera CTMP-sortimentet med en kvalitet av aspmassa som är speciellt avsedd för bestruket ﬁ npapper.

Slipmassa

Rottneros är världens största tillverkare av slipmassa för avsalumarknaden med gran som den dominerande råvaran.

Dock har Rottneros även utvecklat en slipmassakvalitet baserad på aspved vid fabriken i Utansjö. Aspslipmassan har mycket hög ljushet medan granslipmassan i gengäld är något starkare. Rottneros tillverkar ett antal slipmassa- kvaliteter speciellt anpassade för att användas till olika tryckpapperstyper.

Granslipmassorna produceras dels oblekta, dels blekta till olika ljushetsnivåer medan aspslipmassan enbart tillverkas med hög ljushet. Massorna bleks med peroxid och är därmed TCF-blekta. Det huvudsakliga användningsom- rådet för slipmassa är tryckpapper. Kartong är ett annat viktigt användningsområde.

Aspslipmassan används även till såväl obestruket som bestruket ﬁ npapper. Detta är ett krävande användningsom- råde där aspslipmassan ersätter en del av den kemiska massan för att ge opacitet vid produktion av tunna papper.

Vid framställning av slipmassa liksom vid tillverkning av CTMP används stora mängder elektrisk energi, främst för mekanisk ﬁ berseparering, som sker med stora slipstenar eller kvarnar. Vedutnyttjandet är mycket högt, mellan 88 och 95 procent, varför slipmassa liksom CTMP benämns högutbytesmassor.

F R A M T I D E N

Det ﬁ nns en tydlig trend i marknaden att använda mer högutbytesmassor för att få funktionella produkter med hög bulk. Mycket tyder på att användandet av mekaniska massor kommer att öka.

Kapaciteten i världen ökar för både CTMP och slipmassa även om världsproduktionen av slipmassa ännu är betydligt större inkluderande både avsalumassa och integrerad massa. Under 2006 tillkommer ny tillverkningskapacitet för mekaniska massor, bland annat startas en CTMP- fabrik i Estland.

M A S S A M A R K N A D E N

Världsmarknaden för avsalumassa uppgick under 2005 till cirka 41 miljoner ton, vilket är oförändrat jämfört med 2004. Marknaden för blekt kemisk massa uppgick till 36 miljoner ton, varav 20 miljoner ton eller 55 procent var långfi brig blekt kemisk massa, och 16 miljoner ton eller 45 procent kortfi brig blekt kemisk massa. Återstående 5 miljoner ton utgjordes av oblekt kemisk massa och mekaniska massor.

Världslagren av massa var vid årets ingång 3,17 miljoner ton och hade vid årets slut stigit till 3,24 miljoner ton.

De två viktigaste marknaderna för avsalumassa är Väst- europa och Nordamerika. Leveranserna till Västeuropa minskade för helåret med 1,9 procent och nådde 15,0 miljoner ton. Leveranserna till den nordamerikanska marknaden ökade kraftigt med 9,5 procent till 7,38 miljoner ton delvis på grund av att kapacitet som tidigare varit integrerad omvandlades till avsalumassa. Den kinesiska importen ökade inte nämnvärt under 2005 på grund av start av en ny inhemsk massafabrik med en kapacitet på 1 miljon årston. Den genomsnittliga ökningen på samtliga marknader var 0,4 procent.

Under året minskade prisskillnaden mellan långfi brig och kortfi brig kemisk massa markant i Europa från cirka 80 USD vid årets början till cirka 10 USD vid årets slut, vilket är en historiskt liten prisdifferens.

."3+ 02)3

."3+ PRIS."3+ PRIS

,%6%2!.3

&ÚRËNDRING

.ORD 6ËST ¾ST ,ATIN *APAN +INA ¾VRIGA

AMERIKA EUROPA VËRLDEN

TON

M A R K N A D O C H P R O D U K T E R

(17)

15

Ove Tengström och Tommy Sjöberg som är operatör respektive driftsingenjör vid Vallviks Bruk kontrollerar massa som har passerat tvättpressarna.

(18)

16

Massabruk i Sverige och Spanien

Rottneroskoncernen består av fyra massabruk i Sverige och ett i Spanien, vedförsörjningsorganisationer i Lettland och Portugal samt marknadsbolag i Tyskland och Belgien. De producerande enheterna är Rottneros Bruk, Rockhammars Bruk, Vallviks Bruk, Utansjö Bruk samt massabruket i Miranda i norra Spanien. Massa- fabrikerna uppträder gentemot marknaden med gemensam profi l under varumärket Rottneros.

R O T T N E R O S R O C K H A M M A R A B

Rottneros Rockhammar AB utgörs av de två bruken i värm- ländska Rottneros och Rockhammar i Bergslagen.

Rottneros Bruk

Vid Rottneros Bruk tillverkas slipmassa och CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical Pulp). Bägge processerna är mekaniska. Den årliga tillverkningskapaciteten uppgår till 145 000 ton.

En av de kvaliteter som produceras vid Rottneros Bruk är CTMP av asp, en massa med hög ljushet vilket gör den speciellt lämplig för produktion av bulkiga skriv- och tryckpapper. Detta område är en av de nischer som ingår i Rott- neros strategiska satsningsområden.

Kapacitetsutnyttjandet var under 2005 i genomsnitt 101 procent (98) för slipmassa och 98 procent (91) för CTMP. Bruket drevs under 2005 med dygnet-runt-drift.

Produktionen gick enligt plan med endast ett planerat driftstopp.

Under året har produktiviteten varit i fokus vid Rottneros Bruk. En ny målstyrd fabriksorganisation har etablerats som innebär att alla funktioner har haft årsmål som har deﬁ nierats och följts upp kvartalsvis. Detta arbetssätt kommer under 2006 att utvidgas till att omfatta alla arbetslag.

Parallellt har ett omfattande produktivitetsprojekt, R150, drivits med målet att komma upp i en dygnsproduktion mot- svarande 150 000 årston vilket uppnåddes stabilt från slutet av september. Detta motsvarar en produktivitetshöjning med 10 procent. Produktionsrekord uppnåddes i augusti, oktober och november samt på årsbasis med 144 000 ton.

Under året har ett förprojekt genomförts för stegvis kapacitetshöjning i fabriken, för att skapa förutsättningar för en successivt fortsatt produktivitetshöjning.

I början av 2005 lämnade Rottneros Bruk in en ansökan om förnyat generellt miljötillstånd till miljödomstolen. En sådan ansökan görs med 10–15 års mellanrum. Ansökan avser en kapacitet på 200 000 ton/år med rätt att anlägga en fastbränslepanna. Miljödomen, som var positiv för Rott- neros Bruk, kom i början av februari 2006.

Under 2006 kommer fokus att vara på tillverkningskostnader och kvalitet. Vidare har ett speciellt projekt för virkeslogistik inletts.

Rockhammars Bruk

Vid massafabriken i Rockhammar produceras CTMP.

Rockhammars Bruk var 1974 först i världen med att producera pappersmassa med denna mekaniska processteknik.

Fabriken har en tillverkningskapacitet på 60 000 ton massa per år. Produktionen under 2005 låg på i genomsnitt 99 procent (95) av den totala produktionskapaciteten. Totalt producerades 59 300 ton vilket är nytt rekord.

En av Rockhammars specialprodukter är en CTMP- massa baserad på tall och gran för användning i kartong, vilket är ett av Rottneros nischområden. Produktionen sker med dygnet-runt-drift.

Under 2005 ﬁ ck Rockhammars Bruk miljötillstånd för en tillfällig ökning av produktionen med 10 procent till 66 000 ton per år under en treårsperiod från och med 2006.

För att kunna producera den nya volymen har tillgänglig- heten förbättrats och kapaciteten höjts genom investeringar i barkpannan och barktorken.

Efter investeringarna i pannan som genomfördes i juni har tillgängligheten ökat med 2–3 procentenheter. Investe- ringarna i barktorken genomfördes i november och medför att sekundärvärmen nyttjas effektivt samt att torrhalten på bränslet ökar. En ökad torrhalt på bränslet är en förutsätt- ning för att klara värmebehovet när produktionen ökar till 66 000 ton per år.

U TA N S J Ö B R U K

Vid Utansjö Bruk, norr om Härnösand, tillverkas slipmassa och CTMP-massa. Både slipmassor och CTMP används huvudsakligen till bestrukna och obestrukna skriv- och tryckpapper. Huvuddelen av produktionen bleks. Produk- tionen sker i dygnet-runt-drift. Den totala kapaciteten upp- går till 159 000 ton.

Den viktigaste händelsen under året har varit att en ny CTMP-linje har byggts och ersatt den under början av året nedlagda magneﬁ tlinjen. Genom att stora delar av magne- ﬁ tlinjen kunde återanvändas blev investeringen, som uppgår till cirka 300 MSEK ytterst kostnadseffektiv. CTMP-linjen har en årlig kapacitet på cirka 80 000 ton. Den togs plan- enligt i drift i månadsskiftet mars/april och har därför inte körts med full kapacitet under helåret 2005. Under 2005 har igångkörning och intrimning av anläggningen medfört

K O N C E R N E N S E N H E T E R

(19)

produktionsstörningar och högre kostnader än normalt.

Kapacitetsutnyttjandet under året var för slipmassa 76 procent (82). Vid årets slut hade den nya CTMP-linjen uppnått ett kapacitetsutnyttjande på 80 procent.

CTMP-projektet var den helt dominerande investeringen under 2005 och är nu i huvudsak avslutad. Projek- tet har bland annat omfattat en helt ny rafﬁ nöravdelning i en ny byggnad. Den beﬁ ntliga vedavdelningen, blekeriet, massatorken och balningsutrustningen har återanvänts med relativt begränsade ombyggnadsinsatser.

Genom nedläggning av magneﬁ ttillverkningen har för- utsättningarna för produktionen av mottryckskraft upphört vilket innebär att all elkraft köps från det externa kraftnä- tet. I och med övergången från magneﬁ t till CTMP har Utansjös totala kraftbehov ökat från cirka 200 GWh/år till cirka 350 GWh/år.

Bruket har fått preliminära utsläppsvillkor för den nya verksamheten vilket innebär en oförändrad utsläppsnivå under en prövotid på tre år.

I den nedlagda magneﬁ tlinjens lokaler har ett externt företag som tillverkar kemikalier till bland annat massaindustrin etablerat sig.

VA L LV I K S B R U K

Vallviks Bruk, strax söder om Söderhamn, tillverkar lång- ﬁ brig sulfatmassa av två kvaliteter: helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free) och oblekt sulfatmassa

UKP (Unbleached Kraft Pulp). Fabriken har en total produktionskapacitet på 194 000 ton per år. Fabriken har dygnet-runt-drift och har tillstånd att producera 220 000 ton massa per år.

Produktionen under året uppgick till 195 000 ton. Två månadsrekord slogs på 18 640 ton i mars och 18 829 ton i juli. Hög produktionstillgänglighet har varit en av de cen- trala målsättningarna för verksamheten.

Den satsning på nya användningsområden utöver ﬁ n- papper som inleddes för ett tiotal år sedan har varit fortsatt framgångsrikt under 2005. I inledningsskedet avsåg sats- ningen främst ﬁ lterområdet och impregnerad board men under senare år har bland annat papperskvaliteter för elektriska applikationer och greaseproof tillkommit. Ursprung- ligen gällde detta främst kvaliteterna TCF och ECF, men även UKP har utvecklats för samma områden vilket har resulterat i en ökning av leveransvolymen från 31 200 ton under 2004 till 33 000 ton under 2005.

Under året har UKP-massan vidareutvecklats med mycket lågt metallinnehåll för att användas i speciella elektriska tillämpningar. Produkten klassas idag av kunderna på marknaden som den kvalitetsmässigt bästa i världen inom detta användningsområde.

2004 tog styrelsen ett beslut att koncentrera Vallviks Bruks produktion av pappersmassa till den blekta produkten ECF samt UKP vilket ledde till att TCF-produktionen upphörde vid utgången av 2005. Skälen till förändringen

R O T T N E R O S M A S S A B R U K

Anställda Kapacitetsutnyttjande Leveranser av massa Produktionskapacitet per kvalitet, ton

procent tusen ton Mekanisk massa Kemisk massa

Medelantal Totalt

per

massakvalitet 2000 – 2005 Slipmassa CTMP

Långfi brig sulfat

Kortfi brig sulfat

Rottneros Bruk

167 99 % Slipmassa 101 %

CTMP 98 % 70 000 75 000

Rockhammars Bruk

70 99 %

60 000

Utansjö Bruk

159 71 % Slipmassa 76 %

CTMP 65 % 79 000 80 000

Vallviks Bruk

196 97 %

194 000

Rottneros Miranda

164 100 %

149 000

K O N C E R N E N S E N H E T E R