! Vad är en dator?! Behandla data! Dataprogram! Lagra Data! Att mäta datamängden! Göra data tillgänglig! Operativ System! Program och data!

!  Vad är en dator?

!  Behandla data

!  Dataprogram

!  Lagra Data

!  Att mäta datamängden

!  Göra data tillgänglig

!  Operativ System

!  Program och data

!  Filtyper

GNU Licence

!  Ett verktyg som behandlar data

!  Behandla data

!  Lagra data

!  Göra data tillgänglig

!  Ta in befintlig data och gör något med det, tex:

!  Kopiera en bild från OpenOffice Draw och klistra den i OpenOffice Write

!  Ta mätvärden från en tabell i OpenOffice Calc och räkna medelvärdet.

!  Rotera eller förstora en bild I bildbehandlingsprogram (datorn måste tillämpa ekvationer för rotation på varje punkt…)

!  Utförs av en PROCESSOR

!  måste veta hur den ska behandla data

=> uppsättning instruktioner= PROGRAM

!  måste ha tillgång till data

"  => minne

!  Processorn räknar på löpande band (snabb tillgång till internminne)

….

arbestminne = löpande bandet

Program:!

C = A x B !

A! B! C!

lagringsminne hårddisk, mm..

En processor har en klocka som tickar.

Alla operationer i processorn följer samma takt.

Snabbare klocka => “snabbare dator”

Ange ofta frekvensen (hur mycket den tickar per sekund). Tex 3 GHz=> 3 10

per sekund.

Mängden internminne är också viktig.

långsamt

sna bbt

!  Långsiktigt

!  Hårddisk, CD, DVD, USB minne, flashdrive, band, kamera, …

!  Lagringsminne eller externminne

!  Temporärt

!  Under väldigt kort tid måste processorn ha tillgång till data

!  Temporärt spara resultatet innan den lagras långsiktigt.

!  Det man kallar för internminne!

!  Arbetsminne eller internminne

!  Data är lagrad i form av nollor och ettor= binärt

!  en bit=0 eller 1

"  Det kan jämföras med en strömbrytare

"  I praktiken är det ju byggt med

mikroskopiska strömbrytare

(transistorer eller mikrospiska magneter)

!  en bit är inte mycket data.

"  Tex man kan lagra kön med en enda bit.

!  I praktiken använder man grupper av 8 bitar

"  => 1 byte eller förkortat med bokstaven B.

Decimal Binärt

0 0000 0000

1 0000 0001

2 0000 0010

3 0000 0011

4 0000 0100

5 0000 0101

6 0000 0110

7 0000 0111

8 0000 1000

…

127 1111 1111

1 byte = 8 bitar

kan lagra 128 olika värden

!  Tex man betraktar hela alfabetet 29 små

bokstäver + 29 stora bokstäver + 10 siffror + ett antal Skiljetecken

!  vi behöver en byte för att lagra ett tecken!

!  Det finns ett standard för vilket bytevärde motsvara vilket tecken.

!  (annars skulle vi få problem om alla gjorde olika)

En byte för att lagra ett tecken (oftast en bokstav) i en bok…

ASCII kod…

!  I bibeln finns ca 4 miljoner tecken.

!  Då behöver vi 4 miljoner Byte eller 4Mega B (MB) för att lagra den.

!  Om man ska lagra en bild, då finns tex 5 miljoner pixlar för en vanlig digital kamera.

!  För varje pixel måste man lagra en siffra som säger vilken färg det ska vara.

!  Ett vanligt djup för bilder är 3-4 byte per pixel (ca 268 miljoner färger…)

!  3 byte x 4 10

pixlar = 12 MB (mindre med komprimering)

ur svenska wikipedia text fil skapad under dataövning

en bok eller en bild

en film, internminne hos en processor, DNA

en hårddisk

ett års data från världens största fysikexperiment

all data från mänskligheten

!  En grupp av många byte som logiskt sett hänger ihop tex en bok sparas tillsammans i en fil.

!  Filändelsen berättar hur datan ska tolkas och vad den ska användas för.

!  vilket program ska användas av den

!  file.ods och file.odt för OpenOffice Calc och Writer

!  file.exe eller file.dll är filer som ska tolkas direkt av processorn alltså processor instruktioner.

!  file.txt så kallade text filer, som använder endast ASCII kod.

!  file.mp3, file.gif, file.jpg ! ljud och bilder

!  hundratals olika typer…

GNU Licence

(1)  Bildskärm (2)  Moderkort (3)  Processor (4)  ATA-portar (5)  Interminne (6)  Instickskort (7)  Nätdel

(8)  CD/DVD-läsare (9)  Hårddisk

(10)  Tangentbord

(11)  Mus

!  Olika delar (hårdvara) av datorn kommer från olika tillverkare från olika delar av världen.

!  Operativsystem är ett

program som sköter att prata med hårdvaran.

!  Våra program i OpenOffice Calc eller Write beror inte på vilken hårdvara vi använder.

!  Linux, Windows, och andra…

Datorövning 2 – Writer i OpenOffice 1

1 OpenOffice Writer

OpenOffice är en serie program som erbjuder ungefär samma funktionalitet som Microsofts Office- paket. För en mer detaljerad beskrivning av ordbehandling med OpenOffice writer hänvisas till ett kompendium av Sten Hellman m.fl.¹ Kompendiet är obligatoriskt för de som följer kursen Fysikexperiment men för kursen Experimentell fysik för lärare ingår endast kapitel 2.1-2.2 och kapitel 5 vilket tillhandahålls i form av särtryck.

2 Grundläggande Writer

Öppna programmet

Leta upp programmet OpenOffice Writer i datorn och öppna det. Vi lägger märke till att arbetsarean är uppbyggd av en eller flera rektangulära områden där text kan läggas in. I exemplet nedan ser vi flera fält med text; ett rubrikområde överst, fältet med brödtexten och ett fält med en fotnot. Vi börjar denna lektion med en liten orientering om funktionerna i writers menyrad. Därefter koncentrerar vi oss på metoder att klippa in figurer i texten, skapa och lägga in tabeller och matematiska formler i texten och hur dessa kan formateras och numreras.

Kontrollera menyraden

Vad gäller Fysikums datorer är förmodligen menyerna i Writer och Calc redan ”välutrustade” med verktyg. Installerar du OpenOffice paketet själv från DVD eller från Internet kan det vara bra att veta att menyerna kan skräddarsys för användaren. Det är praktiskt att kunna använda ”Nedsänkt”

1 ”ComsolScript 1.3 i kursen experimentella metoder” av Sten Hellman, 4:e upplagan, Stockholm 2009. Finns att köpa på Studentexpeditionen.

Datorövning 2 – Writer i OpenOffice 2 och ”Upphöjt” både för text och formler. De skall finns som små knappar i menyraden ovan och ser ut så här:

Om de saknas eller om du saknar andra användbara knappar kan de läggas till på samma sätt som visades i programmet Calc.

Kontrollera stavningen

Se till att svensk stavningskontroll är aktiverad för din version av OpenOffice. Klicka på Verktyg och Stavning och Grammatik. Om ordlistans språk inte är svenska – ändrar du till svenska om detta val finns. Saknas ordlistan för svenska kan denna importeras. För version > 3.0 av OpenOffice.org gå till: http://www.vasa.abo.fi/users/masars/IT/OpenOffice.html och klicka på DicOOo.sxw och följ instruktionerna däri. Det kan vara nödvändigt att först aktivera makron. Gå till Verktyg ! Alterna- tiv ! OpenOffice.org ! Säkerhet ! Makrosäkerhet. Markera Medel och klicka OK och OK.

Ibland kan det vara irriterande att låta programmet kontrollera stavningen under skrivning, liksom den automatiska kontrollen av stor och liten bokstav. Gå till Verktyg ! Alternativ ! Språkin- ställningar ! Lingvistik och avbocka alla rutor under Alternativ. På Verktyg ! Alternativ ! Språkinställningar ! Språk kontrollerar du att Svenska är valt som dokumentspråk.

Spara din textfil med ett lämpligt namn på din AFS area. Filen sparas då med dina personliga inställningar och kan återanvändas genom att du öppnar filen igen – från vilken dator som helst som har samma version eller högre av OpenOffice. Kontrollera att allt är förbockat på Verktyg ! Alternativ ! Ladda/Spara ! Allmänt under rubriken Ladda.

Välja teckensnitt och stil

Writer öppnas normalt med teckensnittet Times New Roman och med teckenstorlek 12. Det finns ingen anledning att ändra på detta utom då man vill visa OH bilder på en skärm. I det fallet kan någon version av typsnittet Arial vara mer lämplig.

Rubriker kan formateras på olika sätt med eller utan numrering. De inbyggda mallar som tillhandahålls av OpenOffice är av mindre intresse i vårt fall.²

Vill du skapa numrerade rubriker kan du göra på följande sätt:

! Välj t.ex. Rubrik 1 i rullisten där det stå Standard och skriv in önskad rubrik -

Inledning

! Formatera din rubrik, t.ex.

Inledning

! Markera rubriken

Inledning

! Välj mer... längst ner i rullisten.

! Välj Uppdatera Formatmall i rullisten längst till höger i rutan som dyker upp.

Rubrikerna numreras genom att man väljer Verktyg ! Kapitelnumrering. Kontrollera att det i Styckeformatmallen står Rubrik 1 och välj Nummer 1,2,3... Komplettera med andra inställningar, t.ex. Skiljetecken bakom. Resultatet i detta fall blir:

1. Inledning

Spara dina ändringar som en fil på ditt AFS konto.

Datorövning 2 – Writer i OpenOffice 3 Sätt in och modifiera sidnumrering

För att kunna ha sidnumrering måste du först skapa en sidfot längst ned på sidan (eller sidhuvud högst upp på sidan). Gå till Infoga ! Sidfot och välj Standard. För att sedan lägga in sidnumre- ringen, sätter du pekaren i detta fält och väljer i Infoga ! Fältkommando Sidnummer.

Normalt vill man inte ha ett sidnummer på en titelsida (förstasidan med blank baksida). Man kan ta bort utskriften av sidnumret från titelsidan (sidnumreringen ändras inte) genom att Format ! Formatmallar och formatering ! Listformatmallar (fjärde rutan i menyn) ! dubbelklicka på Första sidan ! högerklicka på Första sidan ! Ändra och se till att Nästa formatmall heter Standard.

Hur man skall få OpenOffice att börja med sidfötter fr.o.m blad 2 och där starta numreringen med 1 är i skrivande stund oklart.

3 Lägga in figurer

Bilder och figurer i något format som OpenOffice känner igen PNG, JPG eller GIF kan enkelt läggas in i ett dokument genom ”klippa” och ”klistra” metoden. Om bilden tillverkas i t.ex.

OpenOffice Draw kan den först exporteras till ett hanterligt filformat, t.ex. JPG. Detta innebär emellertid vissa svårigheter (om man inte tänker sig för och skiljer på bilden som sådan och den bakgrund (”Canvas”) den är ritad på).

Öppna programmet OpenOffice Draw och rita en nonsensfigur. Markera figuren (klicka i bilden tills det dyker upp 6 små gröna rutor förbundna med linjer) och kopiera (Ctrl C). Gå till Writer och klistra in (Ctrl V) bilden. Resultatet ser vi i figuren nedan:

Bilden kan formateras på många olika sätt, t.ex. förstoras eller förminska till en lämplig storlek genom att dra i något av de fyra hörnen (sidomarkeringarna ändrar figuren i vertikal eller horisontell del enbart). Figurens placering i förhållande till texten kan ochså avgöras i en meny som dyker upp vid operationen Markera ! högerklicka ! Textanpassning.

Tips! Bildbehandlingsprogrammet IrfanView (gratis från webben) är ett utomordentligt enkelt och användbart program för att manipulera bilder med som att t.ex. ”klippa ut” delar av en figur. Skärmdumpen på första sidan är gjord på detta sätt, dvs dumpa skärmbilden i ”urklipp” (fn + prt sc), läs in den i IrfanView (”Paste”, filen behöver inte sparas) och sedan klippa ut relevant del som kan klistras in direkt i ett dokument eller sparas som en ny bild.

4 Skapa och lägga in tabeller

Vi skall nu ge ett mer seriöst exempel och vi börjar med att kopiera tabellen i Ex. 2 i Calc. Markera innehållet i tabellen och kopiera – klistra in. Resultatet ser vi här till höger:

Det märkliga är att denna tabell ser tämligen oskyldig ut men är egentligen en dynamisk tabell vars innehåll kan editeras!

Dubbelklicka på tabellen och vi ser den nu på ett nytt sätt (överst på nästa sida). Siffrorna i tabellen kan ändras och

5,41 -0,0160 0,0003 4,89 -0,5360 0,2873

5,53 0,1040 0,0108

5,46 0,0340 0,0012

5,51 0,0840 0,0071

5,63 0,2040 0,0416

5,55 0,1240 0,0154

5,47 0,0440 0,0019

5,39 -0,0360 0,0013 5,42 -0,0060 0,0000

5,426 0,000 0,367

Datorövning 2 – Writer i OpenOffice 4 t.o.m. rullisten till höger fungerar.

Tabeller i Writer

Man kan göra snygga tabeller i Calc men det är lika enkelt att göra dem direkt i Writer. Att skapa en mindre tabell med ett fåtal data som införs manuellt är enkelt i Writer och proceduren beskrivs inte här. I vetenskapliga sammanhang är det mer vanligt att data samlas på en fil (eller beräknas i ett program som Calc). Om det är mycket data som skall tabelleras är det bättre med en automatiserad metod (och risken för tryckfel undanröjs).

Låt oss här skapa en tabell med användande av de data som beräknats i Ex. 2 i Calc. Gå till Calc och kopiera innehållet (i exemplen nedan visas bara de tre första raderna). Öppna en enkel text- editor som t.ex. Notes och klistra in. Spar denna textfil någonstans som .txt. Innehållet i filen är nu tal och inte en bild av tal. Markera talen i textfilen och Kopiera ! Klistra in i dokumentet. Markera och Klicka på Tabell ! Konvertera och välj Text till tabell. Härvid dyker det upp en ruta med olika alternativ. Default brukar vara tillräckligt och du får:

5,41 -0,02 0

4,89 -0,54 0,29

5,53 0,1 0,01

Inte speciellt snyggt och ett tal tycks ha blivit 0. Markera innehållet och högerklicka och välj Talformat. Öka antalet decimaler till 3. Klicka sedan i översta raden och välj Infoga rad. Hoppsan den nya raden hamnade under den översta! Markera innehållet i översta raden och Klipp ut samt klicka i den andra raden och Klistra in. Skriv nu in rubrikerna som i exemplet i Calc. Välj Teckenstorlek 14 och fet stil. Markera högerklicka igen och välj Kolumn ! Optimal bredd.

Låt oss nu öka på linjebredden i ramen. Klicka i tabellen och välj Tabellegenskaper i menyn som kommer upp. Linje Stil 1,00 pt och Linjeplacering ”alla” linjer. Det slutliga resultatet blir:

x

(x

- x

) (x

- x

)

5,410 -0,016 0,000

4,890 -0,536 0,287

Datorövning 2 – Writer i OpenOffice 5 Att numrera tabeller och andra objekt

Alla tabeller och figurer i en rapport skall numreras och refereras till och ha en beskrivande figur- eller tabelltext. Vi skriver en tabelltext till tabellen ovan och numrerar den. Klicka i tabellen. Välj Infoga ! Figurtext och fyll i tablån. Tabelltexten kommer att räcka över hela sidans bredd och vara i lutande stil. Markera tabelltexten och modifiera typsnittet. Flytta marginalpilarna på sidans linjal till samma bredd som tabellen. Resultatet blir:

x

(x

- x

) (x

- x

)

5,410 -0,016 0,000

4,890 -0,536 0,287

5,530 0,104 0,011

Tabell 1. Exempel på en bildtext. Texten är 2 punkter mindre än brödtexten och skrivs med rak stil.

I denna mening refererar vi till Tabell 1 ovan. Notera att i .odt filen står det inte Tabell 1 etc. utan Tabell Nummersekvens Tabell och Tabell Tabell för referrensen.

5 Skapa och autonumrera ekvationer

OpenOffice.orgs ekvations editor

Math är OpenOffice.org's komponent för att skriva matematiska formler i symbolisk form. Den skiljer sig en hel del från MS Word. För att infoga en formel klickar man på knappen Formula Editor i menyraden, eller om den sakns, väljer man Infoga ! Objekt ! Formel... Nu händer det saker: dokumentfönstret delas i två delar, där den nedre delen kommer att innehålla koden för formlerna. Dessutom dyker det upp en ruta som heter Urval. Genom att klicka på olika alternativ i Urvalsrutan kan man se hur formelkodningen ser ut för just det matematiska uttrycket. Om man exempelvis klickar på symbolen a

b i rutan dyker texten {<?>} over {<?>} upp i formel- kodfönstret. Ersätt {<?>} eller <?> med önskade bokstäver (variabler), siffror eller andra formeluttryck. OpenOffice Math avslutas genom att klicka någonstans utanför formeln. En redan skriven formel kan redigeras genom att dubbelklicka på den. När man blir mer van vid kodningen kan man skriva in den direkt i formelfältet utan att gå via Urval.

Nedan finner du en kort lista över vanliga ekvationer och deras motsvarande uppmärkning.

Visas Kommando Visas Kommando

a"b ^{a = b}

#

a^{2 a^2} a_n a_n

$

'

a(b ^{a <= b} ) ^infinity

a*b ^{a times b} x+y ^{x cdot y}

Datorövning 2 – Writer i OpenOffice 6 Grekiska tecken (, , - ,. , / , etc) är vanliga i matematiska formler. Dessa tecken finns inte tillgängliga i boxen eller högerklicksmenyn. Lyckligtsvis är uppmärkningen för grekiska tecken enkel: Skriv ett %-tecken följt av namnet på tecknet, på engelska eller svenska - testa.

! För att skriva ett tecken med små bokstäver, skriv namnet på tecknet med små bokstäver.

! För att skriva ett tecken med stora bokstäver, skriv namnet på tecknet med stora bokstäver.

Se tabellen ovan för några exempel.

%alpha 0 , ^%ALPHA 0 A

%beta 0 - ^{%BETA 0 B}

%gamma 0 . ^%GAMMA 0 1

%psi 0 2 ^%PSI 0 3

%phi 0 4 ^%PHI 0 5

%theta 0 6 ^%THETA 0 7

Övning 1. Reproducera dessa formler med hjälp av Math:

x_medel"1 n

'

i"1 n

x_i 8"

#

^'

Autonumrera ekvationer

Numrerade ekvationer är tyvärr en väl dold funktion i OpenOffice Math. Börja en rad och skriv

”fn” och tryck på tangentbordets funktionsknapp ”f3”. Följande visas nu:

Dubbelklicka på formeln och editera den.

Detta är textläget i Math (1)

För att lägga in en referens till denna formel (Formel (1)) går man till Infoga ! Korshänvisning...

Välj Korshänvisningar bland flikarna. Markera Text i listan med rubrik Fälttyp. Välj formelnummer under Urval och markera Referenstext i den tredje rutan. Klicka på Infoga och sedan Stäng.

Kontroll av textutkastet

Spar först ditt dokument. Skriv sedan ut det på en fil genom att välja CutePDF Writer i Arkiv ! Skriv ut... i rullgardinen för Egenskaper. Filen sparas som en pdf-fil. Öppna filen och läs igenom det