De skapar våra
gröna sköna parker
Sidan 4
Lidingöbroarna
genom tiderna Sidan 8
För dig som bor på Lidingö. Nr 3 2021
LI DI NGÖBRON
1971 –2021år
Spontant och snabbt i
3x3 basket
Sidan 12
Aktuellt Aktuellt
Vårt Lidingö Adress Lidingö stad,
kommunikationsenheten, 181 82 Lidingö Ansvarig utgivare Kristina Hagbard, kristina.hagbard@lidingo.se
Redaktör Sibel Güner, sibel.guner@lidingo.se Grafisk form Kicki Braun, kicki.braun@lidingo.se Tryckeri E-print
Distribution SDR Media och CityMail ISSN 1109-3189
Webbplats www.lidingo.se
Nyhetsbrev Överblick Lidingö kommer i din e-post varannan vecka. Anmäl dig på www.lidingo.se/nyhetsbrev
Facebook www.facebook.com/lidingostad Twitter twitter.com/Lidingo_stad Instagram instagram.com/lidingo_stad YouTube www.youtube.com/lidingostad Besöksguide www.upplevlidingo.com Omslagsfoto Micke Lundström
12 12 3x3 basket seglar upp
Bästa spontanidotten på Lidingö i somras.
Läsarbilden
Sommarbilden ”Solnedgång från Duvholmen” är tagen av Ann Hamler.
Skicka in din bästa höstbild till kommunikation@lidingo.se för chansen att få den publicerad i nästa nummer av Vårt Lidingö.
Daniel Källenfors
Kommunstyrelsens ordförande daniel.kallenfors@lidingo.se
Efter en härlig sommar har vi nu en fin höst att se fram emot. Även om pandemin fortfarande sätter sin prägel på såväl vardag som arbete kommer återgången till det normala allt närmre i takt med att fler och fler vaccinerar sig.
Något som jag personligen gläder mig extra mycket åt denna höst är att vi för första gången kommer att dela ut ett pris till Gustaf Daléns minne. Lidingöbon Gustaf Dalén var en entreprenör och en eldsjäl som jag beundrar mycket. Ingen enskild person har haft större påverkan för Lidingös utveckling än just Gustaf Dalén. Han var en uppfinnare med världsrenommé och belönades med bland annat Nobelpriset i fysik. Genom sina uppfinningar skapade han ett världsföretag av AGA, känt för bland annat sina fyrar, gasspisar och mycket, mycket annat. Som ett privat initiativ byggde han södra Lidingöbanan som många Lidingöbor dagligen har nytta och glädje av. Förutom entreprenör och företagsledare var han också samhälls- byggare och aktiv inom politiken som förtroendevald i dåtidens kommunstyrelse. Priset kommer att delas ut för allra första gången den 30 november 2021 till en mottagare med tydliga band till Lidingö och som verkar i Gustaf Daléns företagsamma anda.
Jag hoppas att vi genom att hylla en lokalt förankrad person inom innovation, entreprenörskap, ledarskap och samhällsbyggande ska kunna knyta samman framtidens innovationer med en av Lidingös främsta personligheter och på så sätt ge dagens unga goda förebilder att ta exempel efter. Även i dag finns många engagerade medborgare på ön, inte minst inom föreningslivet och ungdomsidrotten. Lidingö utmärker sig genom att återfinnas i topp tio som idrottsstad bland Sveriges 290 kommuner för barns och ungdomars fritidsidrottande.
Man kan inte nog underskatta vikten av att unga som äldre akti- verar sig. Studier visar att gemenskap och föreningsengagemang har stor inverkan på hälsa, lycka och för ett välmående samhälle.
Men Lidingös breda utbud av kultur- och fritidsaktiviteter vore inte möjligt utan stadens samarbete med företag och föreningar eller utan engagerade privatpersoner och eldsjälar. Det är bara tillsammans som vi kan skapa en levande ö. Jag hoppas att fler Lidingöbor med mig ser fram emot att åter snart kunna engagera sig i och ta del av öns rika utbud av aktiviteter, och att livet på Lidingö inom kort ska återgå till det vanliga för oss alla. Med det vill jag önska en riktigt fin höst!
Daniel Källenfors,
kommunstyrelsens ordförande (M)
Lidingös många förebilder är en tillgång för ön
6 6
Parken inte bara vacker för ögat
Möt landskapsarkitekterna som ser till helheten.
4 4
Nummer 3, 2021
Vårt Lidingö ges ut fyra gånger om året av Lidingö stad.
Den 4-7 oktober arrangerar Lidingö stad en anhörigvecka för alla som regelbundet vårdar, hjälper eller stödjer någon i sin närhet. Dig vill vi hylla och inspirera!
Under en vecka erbjuder vi digitala före- läsningar om anhöriga och deras vardag.
Föreläsarna delar med sig av sina erfaren- heter och specialkunskaper. Under en av kvällarna kommer också en direktsänd panel bestående av elevhälsan, Attention och Lidingö stads anhörigkonsulent Anita Eriksson att svara på frågor.
Anhörigveckan har arrangerats sedan 2005 på nationell nivå.
Hela programmet finns på www.lidingo.se/anhorig
Anhörigvecka med peppande
föreläsningar
Hampus Kvist, digital lots på Mötesplats centrum, hjälper seniorer att bli mer digi- talt aktiva. Han erbjuder stöd för använd- ning av mobiltelefon, surfplatta och dator och utgår ifrån individuella behov. Det kan till exempel vara hjälp med att skicka med- delande, bilder och e-post eller att koppla upp ett videosamtal, lära sig beställa bankID eller göra digitala inköp. Hampus erbjuder individuellt stöd, men hoppas också kunna samla flera seniorer med likartade önskemål och digital erfarenhet i mindre grupper. Detta är förstås beroende på hur pandemin utvecklar sig.
Det går bra att låna surfplattor på Mötesplats centrum, men har man egna digitala verktyg går det att ta med dem.
När: Vardagar klockan 10.00-15.00 Var: Mötesplats centrum (Knacka på, eller kontakta Hampus via e-post eller telefon.) Under rådande restriktioner sker träffarna utomhus.
E-post: hampus.kvist@lidingo.se Telefon: 08-731 31 32
Hampus hjälper seniorer att bli mer digitala
Har du läst vår serie Lidingökuriosa
på Instagram?
Tips!
Följ oss på Instagram och lär dig mer om vår fina ö.
Du kan också komma med egna önskemål om sånt du
vill veta mer om.
Mindre trängsel på badens p-platser i sommar
I gröna tröjor patrullerade årets sommarvärdar Deni och Simon stadens badplatser i tio veckor. Deras uppdrag var komma med tips till strandgästerna, anmäla fel på badplatsen och påminna om att hålla avstånd. Tillsammans med stadens bevakningsbolag och parkenheten höll de även koll på trängsel, felparkerade bilar och såg till att framkomligheten var god för räddningstjänsten.
Förra sommaren skapade felparkerade bilar kaos, men i år kom glädjande nog inga rapporter om fordon som stod i vägen.
Sökes:
Innovativa företagare inom teknikområdet med lust att dela med sig. Har du erfarenhet av design och produktutveckling och kan ge inspirationsföreläsningar, handledning, praktikplats eller arrangera studiebesök är det ett extra plus.
Finnes:
Anrik gymnasieskola i sina bästa år, med behov av klok input och nya infallsvinklar för att skapa ett attraktivt högskoleförberedande teknikprogram. Längtar efter goda samarbe- ten med näringslivet för att locka fler elever till vidare utbildning inom teknikområdet.
Tillsammans ger vi teknik eleverna på Hersby gymnasium de bästa förutsättningarna för framtiden!
Intresserad? Kontakta Anna Ruritz, bitr rektor E-post: anna.ruritz@lidingo.se
Bidrag och fondmedel att söka
Lidingö stad förvaltar ett antal fonder som ska gå till ekonomiskt behövande och personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. www.lidingo.se/stipendier
Elise Laurins fond
Förebyggande barnavård och spädbarnsvård.
Sista ansökningsdag: 15 november 2021 Systrarna Åkerberg och Hedenvalls fond Hälsofrämjande aktiviteter för äldre.
Sista ansökningsdag: 18 oktober 2021 –––––
Föreningsbidrag och stöd
från Lidingö stads omsorgs- och socialförvaltning Bidrag för frivilligt socialt arbete.
Sista ansökningsdag: 1 november 2021 www.lidingo.se/föreningsbidrag
Lilla Lidingöbron
Brobygget närmar sig land och snart möts de båda brodelarna.
Även inom Lidingö stad har Eva en position som den gröna öns beskyddare.
– Jag värnar det gröna överallt, även i kontak- ten med mina arbetskamrater. Blir gärna lite av en pedagog och gillar att lära andra om växter, vad som fungerar bra och vilka effekter vi kan få om vi tänker och agerar miljömässigt och klimatsmart.
Eva Robins sitter med i tillgänglighetsrådet och jobbar för att göra våra grönområden tillgängliga och trygga. Det kan till exempel handla om att underlätta för Lidingöborna att hitta genom bra skyltning eller hur sittbänkar är utformade och placerade och olika typer av växtlighet. Förutom att se till dessa aspekter och naturens behov ska det också vara estetiskt tilltalande.
– Det kan stundtals vara knepigt att få till.
Eftersom Lidingö är en ö finns det av naturliga skäl en begränsad yta för grönområden, de blir som en mosaik. Därför är det extra viktigt att de sköts på ett bra och hållbart
sätt. Till exempel kommer högvuxet gräs (som inte är detsamma som en äng) att klippas färre gånger per säsong. Då kan fler örter få blomma mellan klippningarna, vilket lockar fler insekter och ökar pollineringen och den biologiska mångfalden.
Att ta hand om dagvattnet är en annan viktig fråga.
– Vi måste börja rena regnvattnet så att det inte rinner rakt ut i våra vattendrag, och vi har bland annat börjat samarbeta med Stockholms stad om detta, säger Eva Robins.
Biologisk mångfald, att främja miljön och jobba klimatsäkert är viktiga ledstjärnor för stadens landskapsarkitekt.
– En varierad vegetation med lökväxter, peren- ner, buskar och träd minskar sårbarheten vid till exempel extremväder och sjukdomar. Det ger också många insekter och djur möjlighet att hitta föda och boende. Träd fungerar som luftrenare och klimatutjämnare och har stor betydelse för en naturlig dagvattenhantering.
Reportage
Inte bara vackert för ögat
Hela 72 procent av markytan på Lidingö är grönyta och i stort sett alla Lidingöbor har minst ett grönområde max 300 meter från sin bostad.
För att bevara detta och skapa gröna oaser på ön krävs dock en del jobb, därför har staden bland annat antagit ett nytt femårigt parkpro- gram. Det ska säkra de gröna kvaliteterna på Lidingö och peka ut riktningen för våra grönom- råden. Målet är att det ska finnas god tillgång på inbjudande parker av skiftande karaktär, att värna, bevara och förstärka våra parkmiljöer och vid behov skapa nya.
– Varje Lidingöbo ska ha nära till ett grönom- råde. Vi vill verkligen värna de gröna kvalite- terna och bevara Lidingö som en grön, hållbar ö, säger Carl-Johan Schiller (KD), ordförande i teknik- och fastighetsnämnden.
Eva Robins är Lidingö stads landskapsarki- tekt och en av dem som jobbar dedikerat med våra grönområden.
– Att vistas i grönområden är positivt för vår
livskvalitet och hälsa. Parker och lekparker har ofta en social funktion och underlättar för att skapa kontakt och gemenskap. Vi vill främja det genom att erbjuda attraktiva och tillgängliga parker för Lidingöbor i olika åldrar.
Parkprogrammet bygger bland annat på gjorda inventeringar, samarbeten med olika intressegrupper, och lagrum på olika nivåer. För att nå målen finns strategier med åtgärder som görs varje år. Det är ett jobb som kräver mycket omsorg och eftertanke.
Med uppdrag att hålla ön grön
Som lite av den gröna öns riddare värnar Eva Robins om det gröna, miljön och klimatet.
– Som landskapsarkitekt i en liten kommun har jag ett brett uppdrag och jobbar både strate- giskt långsiktigt och operativt. Ena dagen del- tar jag i planeringen av ett nytt bostadsområde och ser till att vi tänker in det gröna. Nästa dag pratar jag med en förskollärare om utemiljön eller räddar ett träd från att fällas.
Till Evas arbetsuppgifter hör också plane ringen av vad som ska växa i stadens populära urnor på torg och andra platser. Växterna byts ut fyra gånger om året.
– Vi bestämmer vilka plantor vi ska ha i våra urnor ett halvår i förväg. Vi fokuserar på biologisk mångfald och nyttoväxter för både människor och pollinatörer. Vartannat år har vi grönsaker i urnorna under sommaren och avslutar med en skördefest där Lidingöborna får komma och plocka med sig växter och örter hem.
43 lekparker är ett imponerande antal – hur jobbar ni med dem?
– Lekparkerna är en central del av mitt jobb, vi gör förstudier, pratar med de som bor nära och de som använder lekparkerna. Sen designar vi hur parkerna ska se ut, det gäller både nya lekparker och de som behöver restaureras.
Alltid med tanke på miljö, långsiktig hållbarhet och säkerhet.
88 parker och 43 lekparker. Kultur
minnes områden, friluftsbad med grönområden, väg och torgparker, bostadsnära skog, större skogs
områden och naturreservat. Detta sammantaget gör Lidingö till en riktigt grön ö, ja, faktiskt den tätort i Sverige med högst andel grönytor.
TEXT: LENA HYTTSTEN, ISABEL HYGSTEDT FOTO: MICKE LUNDSTRÖM
Många olika parker binder ihop staden med naturen
Parken är en medveten gestaltad yta där kultiverings- graden styrs av skötselnivå och storlek. Lidingö stads parker är gröna planerade mötesplatser omgivna av bebyggelse. De allra minsta parkerna i Lidingö stad är 1 hektar medan de största är 15 hektar.
Fickpark
En liten grön park med ett rikt innehåll omgiven av tät bebyggelse. Främsta funktion är en trivsam plats för möten och rogivande upplevelser.
Kvarterspark
En mellanstor park gemensam för ett eller flera bo- stadskvarter. Fungerar som en gemensam mötesplats för de omkringboende och innehåller ofta en lekplats.
Stadsdelspark
En större mångfunktionell parkstruktur för lek och rekreation i en stadsdel. Fungerar som en mötesplats med plats för många utan att den upplevs som trång.
Flera upplevelsevärden med ett hållbart artrikt växt- material över årstiderna.
Torgpark
Ett grönare torg med planteringar och träd omgiven av tät bebyggelse. Trivsam central plats för möten, försedd med sittplatser och utsmyckningar som fon- täner och konstverk.
Skogspark
Natur- och skogsmark eller en del av ett kulturlandskap nära bebyggelse. Marken ska upplevas som orörd.
Vägpark
Grönytor längs de större bilvägarna, bildar gröna stråk att röra sig genom.
Grönstråk
Sammanhängande öppna ofta långsmala grönytor som fungerar som spridningskorridorer för växter och djur och rekreationsstråk för människor.
Läs mer om våra parker på www.lidingo.se/grönområdenparker
Landskapsarkitekterna planerar våra parker och lekparker in i minsta detalj:
Eva Robins är landskapsarkitekt och har ett nära samarbete med Staffan Tapper som projektleder arbetena.
Gåshaga hamnpark är exempel på en kvarterspark.
Illustration: Staffan Tapper.
Den tre månader gamla bulldogvalpen Jasper leker kurragömma i det gröna.
En park ska stimulera flera sinnen. Många av växterna Eva väljer till stadens blomsterurnor är ätbara, som till exempel mynta, mangold och dill. På lekplatserna kan det dyka upp fruktträd och bärbuskar så barnen kan smaka.
Rudbeckian är dock kanske godast för våra pollinerare.
M
ycket aktivitet pågår mellan Lidingö och den blivande brogrenen och man jobbar i två lag, ett på bron och ett från Lidingö. Det sjunde brospannet har gjutits, bara två brospann återstår att gjuta på samma sätt med hjälp av det stora röda formverket (MSS) innan det monteras ned.Träformen för gång- och cykel- grenens brospann vid Islinge har snickrats färdig. I september gjuts spannet närmast landfästet på Lidingö. Spannet som ska nå fram till brogrenen gjuts senare i höst.
Formen återanvänds sedan när samma arbete ska göras med spår- vägsgrenen, det sker under 2022.
Alla bropelare för gång- och cykel- grenen är färdiggjutna, de pelare som återstår att gjuta är de som hör till spårvägsgrenen. Där har grund- läggningen avancerat, pålningen för spårbron är nästan klar.
– För att kunna bygga spårvägsbrons kurva in mot Torsvik måste vi först riva de två spannen närmast Lidingö på Gamla Lidingöbron. Det jobbet beräknas starta sommaren 2022, efter att den nya gång- och cykelbron har öppnat, säger Alexander Ahne, biträdande projektledare för Lilla Lidingöbron.
Bron fogas ihop
Den kraftiga betongväggen som ansluter mot Islinge hamnväg har gjutits och det återstår inte mycket jobb innan landfästet är helt klart.
Kantbalkar monteras nu längs hela den färdiga bron och den andra
balkongen av två har gjutits. Till års- skiftet ska de båda brodelarna från Lidingö och Ropsten ha mötts vid brogrenen och bildat en hel bro.
– Ett kritiskt moment blir att lyfta bort de stora fackverksbalkarna, det vill säga gjutformen på bägge sidor om den färdiga bron. När vi lyfte in den i början av 2020 stod där endast pelare, nu finns en hel broöverbygg- nad i vägen, säger Alexander Ahne.
Viss utsmyckning startar Under hösten börjar arbetet med yt skikt och utrustning på över- byggnaden. En tätskiktsmatta läggs på betongen så att vattnet ska rinna undan, och ovanpå den läggs den färdiga beläggningen som blir yt skiktet på gång- och cykel- banorna. Mittbarriären som ska separera gång- och cykeltrafikanter från spårtrafiken monteras under hösten, räcken, belysning och mar- keringar ska också till.
– I stället för en målad skiljelinje tänker vi oss snygga stenplattor som separerar gångstråket från cykelbanan. Det ska bli fint och trevligt för de som passerar över bron. Räckena blir öppna och luftiga och får trähandledare med infälld belysning, säger Alexander Ahne.
Gående och cyklister först ut Bron för gående och cyklister öppnar under våren 2022. Trots pandemin har arbetet med att bygga bron pågått oavbrutet i såväl extrem kyla som hetta. Men problem med leveranser av material och resor över landgränserna har gjort att vissa
väderberoende moment behövt skju- tas fram, därför håller inte tidplanen om att öppna bron kring årsskiftet 2021/2022.
– Våren är också en lämpligare tid punkt att öppna bron än mitt i vintern, då säkrar vi årstidsberoende arbeten som till exempel asfaltering.
Gamla Lidingöbron klarar utan pro - blem att tjäna som förbindelse för gående och cyklister en vinter till, säger Jan Werner, projektledare för Lilla Lidingöbron.
Arbetet med spårgrenen kan delvis starta även om den gamla gång- och cykelgrenen finns kvar.
– När gång- och cykelbron öppnar våren 2022 återstår att bygga klart spårgrenen och lägga räls. Det är ett omfattande arbete som ska göras tillsammans med SL för att kunna släppa på spårvagnstrafiken i början av 2023, säger Jan Werner.
Den gamla bron monteras ned som planerat under 2023.
Aktuellt Aktuellt
Möte vid brogrenen
Arbetet har kommit förbi brons högsta punkt och bron sluttar svagt nedåt mot Lidingö. Den lätt båg
formade silhuetten är tydlig. Längs hela den färdiga bron monteras kantbalkar och landfästet vid Islinge hamnväg är snart klart. Till årsskiftet ska de båda brodelarna ha mötts vid brogrenen.
TEXT: LENA HYTTSTEN FOTO: BO VADING
Ovan: Byggnation av träformen vid brogrenen.
Tv: När den nya gång- och cykelbanan är klar ansluter den land i en T-korsning.
Tanken är att det ska bli en tydlig och säker lösning för alla trafikanter.
Th: Den lilla gula byggnaden Vindarnas tempel, flyttas i höst från den gamla bron för att renoveras och få belysning.
Sedan får den en framskjuten placering på Lilla Lidingöbrons torg – Brogrenen.
Ritning av Black Ljusdesign.
Projektet Lidingö brostrand löper nu parallellt med broprojektet. Området runt landfästet och brons anslutning till Islinge hamnväg ska utformas till en trevlig, välkomnande och trafiksäker plats.
– Gång- och cykelbanan från bron kommer att ansluta land i en T- kors- ning. Det blir en tydlig och trafiksä- ker lösning för alla trafi kan ter, där hastigheten över torget och i kors- ningen begränsas, säger Jan Werner, projektledare.
Islinge hamnväg kommer finnas kvar i sitt nuvarande läge och rustas upp med ny trottoar, kantsten, be - läggning och räcken.
Renoverad väntkur fylls med historia
Den lilla gula byggnaden som i dag står på Gamla Lidingöbron, ofta kall- lad Vindarnas tempel, flyttas till den nya bron och det lilla torg som döps till Brogrenen. Redan i höst flyttas byggnaden för att renoveras. Den får belysning och en skylt på taket
med texten Brogrenen, precis som det såg ut från början. I samband med att Vindarnas tempel lyfts bort försvinner också cykelpumpen från den gamla bron, den flyttas i höst till en yta under vägbron.
– Det ursprungliga syftet med Vindarnas tempel var att ge väder- skydd och fungera som väntkur. I dess nya tappning blir det också en kul tur historisk plats, med fotogra- fier och information om de olika Lidingöbroarna genom tiderna, säger Jan Werner.
På brogrenen kan det bli ut rym
-
me för offentlig konst och under vägbron kommer det finnas plats för cykelservice.
Läs mer om historien bakom Vindarnas tempel på sidan 10 och alla Lidingöbroarna på sidorna 8-9.
Lidingö brostrand
– välkomnande och trafiksäker
Kuriosa
Lidingöbroarna genom tiderna
Man började behöva en bro som även kunde ta järnvägstrafik.
Trä bron blev dessutom vid flera tillfällen allvarligt skadad av is - lossning och stormar och det blev nödvändigt med en ännu kraftigare bro för att säkerställa förbindelsen med Stockholm. Sagt och gjort.
Den nya stålbron togs i bruk 1925 och därefter revs flottbron i trä.
Den tredje bron – Gamla Lidingö
bron 1925
Den tredje bron, som i dag kallas Gamla Lidingöbron, började byggas strax norr om flottbron vid första världskrigets slut. Det är en fack- verksbro i stål med nitade förband, en öppningsbar sektion och en vacker bågkonstruktion som kallas Sichelbåge.
Det var svårt att få tag i bra stål vid de här tiderna och arbetet låg även nere under ett år på grund av strejk, men bron blev klar och invigdes i maj 1925 av den 19-årige dåvarande kronprins Gustav Adolf.
Lidingöborna kunde nu få den efterlängtade direktförbindelsen med tåg mellan Lidingöbanans sträckningar på norra och södra ön och Humlegårdsgatan vid Stureplan.
Dessutom kunde nu spårbunden godstrafik gå mellan industrier på Lidingö och Stockholm.
Om vintrarna promenerade många över isen till Ropsten i stället för att använda bron, eftersom man ända fram till 1 januari 1947 fortsatte att ta broavgift av alla som passerade:
både gående, cyklister, boskap och fordon, ja även av tågresenärer.
Men i och med bilismens fram- fart skulle även denna bro bli för trång. Redan när den stod klar 1925 passerade fler än 1 000 fordon per dygn. På 1950-talet hade bron blivit helt otillräcklig. Stålbron fick namnet
”gamla Lidingöbron” 1964 när den nya Lidingöbron i betong började projekteras. Den fort växande folk- mängden på Lidingö och ökande trafikintensiteten krävde snabba åtgärder – och en större bro.
Den fjärde bron – Lidingöbron 1971 I början av 1960-talet beslöt Lidingös och Stockholms stadsfullmäktige att en ny, större bro skulle byggas.
Arbetet inleddes 1968: en balk- bro av svetsad konstruktion, med armerad betong som underlag för den asfalterade körbanan och med betongpelare som förankrar bron i berggrunden på havsbottnen. Bron blev 997 meter lång, 24 meter bred, inte öppningsbar och fick en därför i stället en segelfri höjd på cirka 12 meter. Undersidan målades i rött med en gul effektrand. Bron fick tre filer i vardera riktning för person- och lastbilstrafik.
Men från början var planen att bygga inte en utan två nya broar:
dels den nya Lidingöbron, som var planerad att ingå i en stor trafik- led som skulle dras över Lidingö och vidare norrut till Vaxholm och Åkersberga – därav att den är över- dimensionerad för sin tid. Dels en parallell bro för Stockholms tunnel- banetrafik, tänkt på den norra sidan
om gamla Lidingöbron. Tunnelbanan skulle gå från Stockholms stad via Ropsten, tvärs över ön och vidare mot Bogesundslandet, som var planerat att bebyggas kraftigt vid mitten av 1960-talet. Man kan i dag se på tunnelbanans slutstation vid Ropsten vilken höjd över vattnet den tågbron skulle ha haft.
Tanken var också att den gamla Lidingöbron i stål skulle rivas efter att de båda nya broarna var på plats.
Men av de planerna blev endast bron för biltrafik verklighet. Ett körfält smygöppnades en varm augustidag 1971 och den 24 oktober samma höst invigdes bron på riktigt.
Norra Lidingöbanan lades ner i samband med att den nya bron stod färdig. Och den gamla bron fick, som bekant, stå kvar att fortsätta använ- das av södra Lidingöbanan, gående och cyklister. Fram till nu, när den är uttjänt och ska ersättas av den nya Lilla Lidingöbron som håller på att byggas.
F
ram till slutet av artonhundra- talet var båtar det vanliga när man skulle över ett vatten- drag och mellan Ropsten och Torsvik gick förr avgiftsbelagda roddfärjor. Namnet Ropsten berättar om en sten från vilken man ropade för att få sin transport – av samma ursprung som till exempel Kallstena.Det kunde vara besvärligt att trans- portera folk och fä över vattnet, färjerättigheterna köptes och såldes ideligen och folk klagade över långa väntetider på båda sidor av farleden.
Den första bron – flottbro 1803 Den första bron från ön till fast- landet var en flott bro som byggdes 1802-1803 av timmer från Lidingös skogar. Bron gick mellan Larsberg,
vid Larsbergs brostuga, och Lidingö - bro värdshus på Djurgården. Det hörs än i dag på namnen var bron låg.
Platsen för bron valdes eftersom vattendjupet var grundare i den här delen av Lilla Värtan än vid Torsvik–
Ropsten. Detta var en av de längsta flottbroarna i Europa vid den här tiden, med sina nära 800 meters längd och 7 meters bredd.
Med bron blev det också en kor- tare transportväg till Stockholm för textilfabriken vid Elfvik – vars ägare Lars Fresk var en drivande kraft bakom både bron och brostugorna – och för de stora gårdarna på Lidingö, såsom Gångsätra gård och Bodals gård. Från ön såldes många jordbruksprodukter till huvudsta- den, och när bron 1858 skadades
i en vårstorm och var tvungen att lagas och tillfälligt stängas för trans- porter steg mjölkpriset i Stockholm till nära det dubbla.
När Värtahamnen senare byggdes låg flottbron i vägen för fartygen att ta sig fram. Stockholms stad löste in bron 1883 och rev den våren 1884, när den nybyggda flottbron mellan Ropsten och Torsvik stod klar.
Den andra bron – flottbro 1884 Flottbron mellan Ropsten och Torsvik öppnades för trafik 1884 och var den första Lidingöbron som var öppningsbar för sjötrafik. I drygt 40 år var sedan detta den främsta för- bindelsen mellan ön och fastlandet.
Den här flottbron var betydligt kraftigare än sin föregångare och var byggd på två lager rundtimmer- stockar överbyggda med kraftiga brädor. Bron var 750 meter lång med en bredd på cirka 9 meter. Den var förankrad i havsbottnen med stora stenkistor vid ungefär var 25:e meter, vilket tillät en viss rörlighet
i både höjd- och sidled. Vid hårt väder slingrade sig bron som en orm men klarade sin uppgift, även om det kunde vara både äventyrligt och blött om benen att ta sig över när det blåste hårt.
Bron var egentligen inte byggd för mer belastning än motsvarande häst och vagn, och de automobiler och lastbilar som började bli vanligare runt sekelskiftet 1900 gjorde att den snart låg på gränsen av sin förmåga.
Maxhastigheten för personbilar var satt till 10 km/h och för lastbilar till 8 km/h. Broavgifter togs ut med olika belopp för fotgängare, cyklister, boskap och täckt vagn – som kunde vara både bil och hästskjuts.
Parallellt med den här flottbron användes ångfärjor mellan 1907 och 1925. På vissa av turerna gick Norra Lidingöbanans spårvagnar med färja mellan Ropsten och färjeläget vid Islinge, men det var besvärligt att lasta och lossa tågsätt på båt och hårt väder och is gjorde dessutom att många färjeturer ställdes in.
TEXT: JENNY SKÖLD FOTO: LIDINGÖ STADSARKIV, JANOS CSONTOS (LIDINGÖBRON) ILLUSTRATION: KNIGHT ARCHITECTS (LILLA LIDINGÖBRON)
Första flottbron
(vid Larsberg)
Gamla Lidingöbron
(stålbron)
Andra flottbron
(vid Torsvik)
Före broarna Lidingöbron
(bilbron)
Lilla Lidingöbron
(bygget pågår)
1803 1884 1925 1971 2023
LIDINGÖBRON 1971 –2021
år
Hallååå, rodderska hit!!
Fem broar har det genom åren byggts mellan Lidingö
och fastlandet, varav de fyra senaste mellan Torsvik och
Ropsten. Årets jubilar är Lidingöbron – bilbron – som
fyller 50 år nu i höst.
Aktuellt
Att motionera och vara aktiv är av stor betydelse för att vi människor ska må bra. Lidingös idrottspolitiska program ska möjliggöra för alla Lidingöbor att på ett enkelt sätt och utifrån egna förutsättningar delta i idrott, kulturaktiviteter och föreningar.
F
olkhälsomyndighetens rekom- mendationer om fysisk aktivitet sträcker sig genom hela livet, från det lilla barnet till äldre seniorer. För att ge Lidingöborna möjlighet att följa rekommendatio- nerna antogs våren 2020 Lidingös idrottspolitiska program. Genomprogrammet vill staden stötta och underlätta för idrottsrörelsen och andra aktörer som erbjuder fysisk aktivitet. Programmet ska möjlig- göra och utveckla alternativa aktivi- tetsformer. Alla som bor och verkar i kommunen ska kunna idrotta och utöva fysisk aktivitet på det sätt som passar dem. Och Lidingö har något för alla åldrar med platser för spon- tanidrott och lek, kulturvandringar och mötesplatser för seniorer samt ett rikt utbud av föreningar inom sport, kultur- och fritidsaktiviteter och friluftsliv.
Mer information hittar du på
www.lidingo.se/idrottspolitisktprogram
Kanske har du passerat en något skamfilad liten bygg
nad, till synes övergiven, men med en fungerande cykelpump nära brofästet vid Lidingö? Det är en gammal väntkur för Lidingöbanan, byggd för nära 100 år sedan.
Snart ska den återfå sin forna glans. I samband med att den nya bron byggs, och den gamla rivs flyttas väntkuren och renoveras.
B
yggnaden har en spännande historia. Södra och Norra Lidingö var länge två skilda världar. Norra Lidingöbanan från 1907 och Södra Lidingöbanan från 1914 hade skilda färjelägen vid Islinge respektive Herserud, varifrån ångfärjorna gick över Lilla Värtan till Ropsten. Varje bolag bevakade noggrant endast sina egna trafikområdens intressen.Ingen form av samtrafik förekom.
När Lidingöbron öppnades för trafik våren 1925 togs ett första steg till tvärförbindelser inom Lidingö. Banornas tidtabeller var lagda så att man inte skulle be hö va vänta särskilt länge. Men till följd av tågens förseningar kunde
rese nä rernas väntetid ibland bli lång.
Den så kallade Brogrenens vänt - sal skapades av den framstående arkitekten Ivar Tengboms medar- betare och utfördes som ett litet klassicistiskt rundtempel i trä, prytt med en förgylld sol på sin spira. Från början var byggnaden helt öppen mot Stock holmssidan, och fick till följd av det utsatta läget snart i folkmun den skämtsamma benämningen Vindarnas tempel.
Brogrenens hållplats användes fram till den 3 september 1967, höger- trafikdagen, då tågens ändhållplats flyttades till Ropsten.
Norra Lidingöbanan lades ned den 12 juni 1971 i samband med att den nya vägbron stod klar. Behovet av tvärförbindelser på Lidingö har där- efter övertagits av samtrafik mellan bussar och Södra Lidingöbanan.
Lidingöbron genomgick en om - fattande renovering i mitten av 1980-talet. Som ett minnesmärke över 1925 års vackra och tekniskt avancerade brobygge bevarades Vindarnas tempel på den plats mellan brogrenarna där passage- rarna gjort hundratusentals tåg - byten genom åren. Tidens tand har nött ner den gamla fina byggnaden, men snart ska den få ett nytt lyft.
TEXT: HELENA ÅBERG FOTO: RAGNAR SCHLYTER
Brogrenens hållplats, i folkmun kallad Vindarnas tempel, som den såg ut när den uppfördes 1925. När den nya bron är färdigbyggd ska byggnaden flyttas och renoveras.
Kulturarv vid Lidingöbron
Vindarnas tempel
Med bara dagar kvar till starten av Lidingöloppet är det dags för en uppdatering från Cedrik Wreme som i julas vann en startplats till Lidingö
loppet 30 km.
U
nder våren var Cedrik i god form och siktade på att förbättra sin seedning till Lidingöloppet genom att springa Lidingöloppet on Tour utanför Lund.En lite för varm, men härlig junidag lyckades han fullfölja loppet och förbättra startgruppen genom att få en bättre tid än den han anmält.
– Formen var på topp och allt pekade uppåt inför höstens lopp, säger Cedrik Wreme.
Dessvärre kom ett bakslag. På ett hårt träningspass inför veteran-SM drog Cedrik på sig en överbelast- ningsskada i vänsterbenet och sjuk- gymnasten konstaterade löparknä.
Skadan blev segdragen och Cedrik kunde inte springa smärtfritt på flera veckor.
– Plötsligt kändes dagen för Lidingö- loppet alldeles för nära. När man måste kämpa sig igenom 5 km på planmark, så är 30 km i kuperade
terräng väldigt, väldigt långt.
Under senare delen av augusti blev Cedrik bättre och kunde sakta öka på träningsdosen för längd och fart. Och med det kom funderingar på vilken sluttid som han borde kunna nå.
– Jag brukar sätta upp tre mål för mig själv. Ett guldmål som är tufft, nästintill omöjligt att uppnå, ett silvermål som går att uppfylla en bra dag och ett bronsmål som jag klarar om inte allt går åt skogen. På så sätt blir man ju nöjd med sin insats i de flesta fall, även om guldmålet är det
man strävar mot. I vilket fall som helst, så ser jag fram emot en fantas- tisk helg på Lidingö och att äntligen kunna springa löpartävlingar igen.
Lidingöloppet
Varje år anordnas världens största terränglopp på Lidingö. Ett lopp som i sin fulla längd om 30 kilometer är en stor utmaning för många. Länge var denna distans den enda som er bjöds, men idag finns över 10 lopp att välja mellan. Alla ska kunna hitta en distans som passar. Nytt för i år
är 5-kilometersloppet som inleder Lidingöloppsfesten som pågår 24 september till 3 oktober.
Coronaanpassning
För att minska antalet löpare per dag och reducera risken för smittsprid- ning, arrangeras årets lopp under en hel vecka i stället för en helg.
Lidingöloppet MTB, som normalt genomförs i maj, flyttas till första helgen i oktober. Loppet kortas ner, från normala 63 km, till 30 km och körs mer eller mindre på samma bana som löparnas 3-mil.
– Nya TCS Lidingöloppsveckan ger oss möjlighet att sprida ut tävling - arna och startfälten under nio dagar.
Det ökar flexibiliteten och gör det lättare att anpassa tävlingarna efter de regler och restriktioner som gäller.
Fokus i år blir att skapa en samman- hållen vecka med fina upplevelser för både löpare och mountainbikecyk- lister, säger Cecilia Gyldén, general- sekreterare för TCS Lidingöloppet.
Samtliga större lopp går att springa virtuellt, alltså på valfri plats, från 1-31 oktober.
Läs mer på www.lidingoloppet.se
Skadedrabbad uppladdning inför Lidingöloppet
Med det här numret av Vårt Lidingö kommer ett häfte som handlar om beredskap om en svår kris skulle drabba oss.
Lidingö stad har en god krisberedskap och du kan också bidra genom att se till att vara för
beredd. Då blir en kris så mycket lättare att hantera och vi kommer ur den så mycket snabbare.
L
äs igenom och spara häftet på en bra plats i ditt hem, gärna i en krislåda som du gör i ordning enligt instruktionerna på sidorna 8-9 i häftet. Det är ganska enkla saker, men just för att du tänkt igenom det innan kan det göra stor skillnad. Du kan till exempel genast fylla i viktiga kontaktuppgifter i slutet av häftet.Krisberedskapsvecka
Krishäftet är extra aktuellt i höst eftersom Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap, MSB, snart har sin årliga krisberedskapsvecka runt om i hela landet. Den äger rum mellan den 27 september och
3 oktober. Staden planerar för en rad olika spännande aktiviteter under veckan. Håll utkik när datumet närmar sig på www.lidingo.se eller www.msb.se för mer information.
Demokratin i fokus MSB:s tema för årets krisberedskaps vecka är demokrati, eftersom Sverige i år firar hundra år som demokrati. MSB vill lyfta att demokrati och våra fri- och rättig- heter inte kan tas för givet, det är något som måste värnas hela tiden.
Syftet med krisberedskapsveckan är att få fler privatpersoner att reflektera över hur de kan lösa vardagen vid kris och krig, att fler skaffar sig en hemberedskap och att lyfta kunskapen om vad som kan hända på Lidingö. Att lära känna sina grannar, gå med i en förening eller lära känna nya människor är en bra grund för att klara en kris väl. Att ta eget ansvar för sin överlevnad genom god för beredelse ligger i tiden.
Cedrik Wreme (tredje från vänster) laddar upp med vänner och familj inför Lidingöloppet.
TEXT: SIBEL GÜNER FOTO: PRIVAT
Motion och aktiv fritid – viktigt genom hela livet
Bör ges möjlighet att röra på sig på olika sätt flera gånger om dagen. Under vaken tid bör långa perioder av stillasittande brytas av med rörelse.
Pulshöjande aktivitet i genomsnitt 1 timme per dag. Fysisk aktivitet som stärker muskler och skelett minst tre gånger per vecka. Stilla- sittande ska avbrytas med rörelse.
Pulshöjande aktivitet minst 2,5-5 timmar per vecka. Fysisk aktivitet som stärker muskler och skelett minst två gånger per vecka. Stilla sittande ska avbrytas med rörelse.
Så mycket bör vi röra på oss
0-5 Ålder
65+
6-17 18-64
KÄLLA: FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN
Pulshöjande aktivitet minst 2,5-5 timmar per vecka. Fysisk aktivitet som stärker muskler och skelett minst två gånger per vecka samt balans - träning tre gånger per vecka. Stilla- sittande ska avbrytas med rörelse.
Beredskapsveckan:
VAR INTE RÄDD
– VAR FÖRBEREDD
Det idrottspolitiska programmet ska bidra till att Lidingö- borna känner trygghet och gemenskap, att de har god hälsa, hög grad av välmående och att de får gehör för idéer och initiativ.
Staden vill stärka förutsättningarna för att Lidingöborna är fysiskt aktiva och deltar i föreningsidrott och frilufts- aktiviteter. Lidingöborna ska också få vägledning och stöd att genomföra egna idéer och initiativ som kommer allmänheten till godo.
Staden har extra fokus på barn och ungdomar och vill stärka föreningsverksamhetens attraktivitet, tillgäng- liggöra ytor för friluftsliv och fysisk aktivitet samt stödja ungdomars egna initiativ inom dessa områden.
1 2 3
Idrottspolitiskt program
D
et är turnering i 3x3 basket utanför Elverket. En basket- form som spelas på en halv basketplan med bara en basketkorg. Varje lag består av tre spelare och högst en avbytare. Vinner gör det lag som först når 21 poäng eller som leder efter tio minuters spel.– Matcherna är väldigt korta men intensiva vilket gör att även den icke-insatte tycker att det är spännande och en riktig rysare att titta på. 3x3 lockar både den äldre och den yngre publiken då det är mixade åldrar, killar och tjejer tillsammans. Alla kan vara med, säger Aleks Petrovic, en av initiativtagarna till turneringen.
Det var Aleks Petrovic och bröderna Oliver Övrebö Silveira och Theodore Silveira Övrebö som tog spelet till Lidingö för ett antal år sedan.
Alla tre har en lång bakgrund inom basketen och har, tillsammans med Tom Göransson, repre- senterat Lidingö i nationella och internationella 3x3-sammanhang. Aleks har rötter i Serbien där 3x3 basketen är den vanliga formen av att spela basket utomhus och spontant. Och det är just flexibiliteten och spontaniteten som lockar.
– Tjusningen är att det är mer flexibelt, man kan spela när man vill och när alla kan ses – det kan till och med spelas varsomhelst. Vi har spelat på mängder av platser där man inte trodde att
en lagsport kunde spelas – på en finlandsfärja, i shoppinggallerior, på stränder, i ett wrestling-tält i Mongoliet och nu utanför Elverket, säger Aleks Petrovic.
Sporten har under tio år utvecklats från att ha spelats på gatorna till att vara en OS-gren, vilket har gjort att intresset för den här basketvarian- ten har ökat. För Aleks och hans lagkamrater är målet att en dag få representera Sverige i OS, men också att få ge tillbaka och locka nya ungdo- mar att börja spela. Det har ett samarbete med Lidingö stad möjliggjort.
Satsning med ungdomsavdelningen Under försommaren har killarna arbetat till- sammans med stadens ungdomsavdelning och idrottsenhet för att göra det möjligt för Lidingös ungdomar att prova på 3x3 basket. Under enkla former och utan hårda krav på prestation har 20-25 ungdomar möts för spel och gemenskap varje söndag. Lidingö basket har upplåtit sina outnyttjade tider i Hersbyhallen så att gruppen skulle ha någonstans att vara.
– Vi träffade många ungdomar vid hallen och på tidigare arrangemang i Larsberg, som anordnats av eldsjälar, och kände att vi ville ge ungdomar, som av olika skäl inte har möjlighet att spela i ett organiserat lag, en chans att spela basket. Så inleddes vårt samarbete med staden. Vi själva har fått så mycket gratis genom åren med idrotten, framförallt ett sammanhang, gemenskap och vänner för livet och det vill vi att fler ska få upp- leva, säger Oliver Övrebö Silveira.
3x3-turneringen utanför Elverket var en del av stadens satsning Summer on Lidingö (SOL) som utöver basketen också erbjöd ungdomar att prova på bland annat mtb, bågskytte, rodd, surfski och
padel. Idén till turneringen kom från flera riktningar – genom samarbe- tet med ungdomsavdelningen och spontanbasketen på söndagar, i dialog med idrottsstrategen i Lidingö stad, från killarna själva som haft en vision om en turnering och från basketförbundet då turneringen ingick i det nationella initiativet ”Streetbasket challenge”.
Totalt kom cirka 180 deltagare till Elverket under hela dagen som turneringen höll på. Den här typen av arrangemang syftar till att få fler att upptäcka idrott och prova på en sport.
– Det är så viktigt att ta vara på initiativ som 3x3 och satsa på dem. Vi ser ett stort behov av möjlig- heter att utöva idrott helt kravlöst, där barn och ungdomar kan vara med när de vill och bara för att de tycker det är roligt att röra på sig och träffa andra. Men många drar sig för att börja idrotta när de blivit lite äldre. Föreställningen är ofta att man redan måste vara bra på sporten man vill testa. Här finns inga krav på förkunskaper vilket gör att tröskeln blir låg och många vågar vara med, säger Malin Anderson, idrottsstrateg i Lidingö stad.
Meningsfull fritid för ungdomar
Efter 3x3-turneringen fick den ena planen vara kvar för att ge sommarlovslediga ungdomar en meningsfull fritid och möjligheten att hitta till idrotten. Ett beslut som visade sig vara helt rätt.
Under sommarlovet har det varit febril aktivitet runt korgen och många vill gärna se mer spon- tanbasket i höst, men också att fritidsgårdarna ordnar gemensamma kvällar för att titta på NBA-basket.
– Vi har märkt en positiv effekt av turneringen.
Många har hört av sig till oss på sociala medier för att få vet när nästa turnering ska spelas, framförallt har vi märkt att intresset och engage- manget för att spela och tävla i basket har väckts efter ett långt uppehåll. Glöden har tänts igen för många basketentusiaster därute – vi hade lag från Lidingö, Örebro, Haninge, Alvik och flera
andra områden i Stockholmsregionen som deltog i turneringen. Vi ville
verkligen följa vår egen slogan ”Låt oss alla lira och alla får vara med”, säger Theodore Silveira Övrebö.
Att möjliggöra för spontanidrott är en av punkterna i Lidingö stads idrotts- politiska program som antogs våren 2020.
Prog rammet har som mål att via samarbeten med initiativrika Lidingöbor och idrottsföreningar skapa attraktiva och trygga verksamheter och idrottsmiljöer som kan bidra till en meningsfull fritid för alla medborgare.
– Vårt mål är att Lidingöborna ska må bra och få chansen att röra på sig. Därför jobbar vi aktivt och fokuserat med att ta vara på Lidingöbornas initiativkraft, så som 3x3 basketen. Vi vill hjälpa och lyfta verksamheter och idéer som gör det lätt, särskilt för ungdomar, att få en aktiv fritid, säger Filip Svanberg (M), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.
Dröm om samlingsplats för alla
En annan del i arbetet med att skapa ett Lidingö som främjar en hälsosam livsstil, är satsningarna på de många spontanidrottsanläggningarna som finns runt om på ön. Skateramper, utegym, friidrottsområde, tennisbana, cykelbana och beachvolleyplan är bara några exempel på platser där vem som helst, när som helst kan aktivera sig.
Aleks, Oliver och Theodore fortsätter drömma om att ge ungdomar en meningsfull fritid.
Tillsammans jobbar de för att skapa en samlings- plats för 3x3 och andra urbana sporter som skate- board och parkour, där alla ska kunna vara med och idrotta och umgås tillsammans.
– Det finns ett stort intresse från väldigt många, även från de som inte har möjlighet att spela organiserat i ett lag, men det är tyvärr väldigt stor brist på liknande arenor. Vi vill erbjuda ett alternativ eftersom vi vet att många ungdomar slutar idrotta när de börjar gymnasiet och vi tror starkt på att spontanidrott som 3x3 är en del av lösningen, säger Aleks Petrovic.
Reportage
3x3 basket
spontant, snabbt och något för alla!
Det är full aktivitet på planen, bollen kastas fram och tillbaka och höjda röster studsar mellan spelarna. Luften dallrar av värmen som denna junidag kryper upp mot 25gradersstrecket, men det hindrar inte ungdomarna som hittat hit från att göra sitt yttersta för att vinna matchen.
TEXT: SIBEL GÜNER FOTO: ANTHONY SKAFF
Oliver Övrebö Silveira, Theodore Silveira Övrebö, Aleks Petrovic och Tom Göransson introducerade 3x3 basket på Lidingö.
Osvald Hammarström – en av spelarna i 3x3 basket-turneringen vid Elverket.
Kultur biblioteket
kulturtips
Lidingö stadsbibliotek är alla Lidingöbors bibliotek. Vi har träffat Olov Jakobsson, som är tillförordnad utvecklingsledare på stadsbiblioteket och en av de som jobbar för att fler ska kunna ta del av bibliotekets resurser.
TEXT: CAMILLA LENGBORN FOTO: JOHANNA HÄRDIN
B
iblioteket är för de flesta synonymt med bokhyllorna i stadshuset eller e-böckerna på webben. Men många har inte möjlig- het att besöka bibliotekslokalen, läsa en fysisk bok eller hantera de digitala tjänsterna.– Vi vill minska trösklarna till både det fysiska och digitala biblioteket för personer med olika funktions- nedsättningar, säger Olov. Vi vill bli bättre i vårt arbete och erbjuda ett bättre bibliotek för alla Lidingöbor, och i synnerhet för dem med störst behov.
Hur förändrar man bibliotekets verksamhet så att den blir bättre?
För Olov och hans kollegor hand- lar det bland annat om att träffa Lidingöborna och samla kunskap om vilka behov som finns.
Inspirerande aktiviteter I ett samarbete med Ciceronen, som har aktiviteter för vuxna med psykisk funktionsnedsättning, har Olov och hans kollegor bland annat ordnat Poesi i parken, där högläs- ning av dikter av författare med Lidingöanknytning och fika stått på agendan. Det har också blivit berättelser om Lidingöbon Hasse Alfredsson och högläsning ur hans böcker. I samband med träffarna har Olov haft med sig ett urval av böcker efter deltagarnas intressen och hjälpt dem som velat att få tillgång till talboksappen Legimus, en tjänst som gör det lättare för den som har en läsnedsättning.
– Vi har fått ett jättefint mottagande av både brukare och personal.
Våra besök, aktiviteter och böcker har varit uppskattade och lett till ökat läsintresse, berättar Olov.
För att sprida information om det bibliote-
ket erbjuder har Olov och hans kollegor haft 30 digitala möten med verksamheter inom socialpsykiatrin och LSS (Lagen om stöd och service till funktionshindrade) där man har träffat 200 medarbetare.
– Vi har berättat om olika sätt att läsa på, som kan underlätta om en person känner sig kognitivt belastad på olika vis, säger Olov.
Litteratur och läsning är inte bara viktigt för att kunna vara delaktig i ett demokratiskt samhälle, det kan reducera stress och hjälpa under svåra perioder i livet.
Skräddarsydda boklådor
Biblioteket har tagit fram en extra lättläst informationsfolder om biblioteket, som har delats ut till 500 kunder inom omsorgen och har under året satsat på medie- inköp till ett särskilt bokbestånd.
Olov och hans kollegor har sedan skapat skräddarsydda boklådor till omsorgsverksamheterna, utifrån brukarnas intressen och önskemål.
Verksamheterna har också fått tips på hur de själva kan jobba vidare med läsning, exempelvis genom högläsning eller biblioterapi.
– Det finns en stor samarbetsvilja från omsorgsverksamheternas håll, vilket har varit toppenkul, säger Olov.
Framtidens vardag för Olov inne- hål ler fortsatt kontakt med perso- nalen inom omsorgen.
– Vi bygger upp ett nätverk för läsfrämjande arbete inom omsorgen.
Bibliotekarier från stadsbiblioteket kommer hålla workshops och tanken är att medarbetarna ska få ett forum att bolla idéer, dela erfarenheter och peppa varandra kring hur de kan jobba mer med läsning och litteratur med brukarna. Det blir roligt!
På biblioteket kommer vi också jobba med förbättringar av den fysiska och kognitiva tillgänglig- heten i lokalen, så att personer med olika funktionsnedsättningar lättare ska kunna besöka bibliote- ket, säger Olov Jakobsson.
Med sikte på:
Ett bibliotek för alla
Lidingö stadsbibiotek
Sedan 2018 har Lidingö stadsbibliotek arbetat med flera riktade projekt finansierade av Kulturrådet. Uppdraget har varit att göra biblioteket mer till- gängligt för grupper som annars har svårt att ta del av bibliotekets resurser, till exempel på grund av fysisk eller kognitiv funktionsnedsättning, språk- kunskaper eller avstånd till bibliotekets lokal. De erfarenheter, kunskaper och kontakter som bibliotekspersonalen har fått genom projekten har sedan implementerats i den ordinarie biblio- teksverksamheten.
Olov Jakobsson, tf utvecklingsledare på stadsbiblioteket ordnar läsfrämjande aktiviteter som Poesi i parken.
F
örra året fick Lidingö kultur- vecka ta en paus på grund av pandemin, men i år är den tillbaka. Den 11-21 november är du välkommen att uppleva flera kultur- evenemang såsom teater, körsång, utställningar, musik och författar- träffar. Lidingös kulturföreningarsverksamheter arrangerar något för alla. Programmet innehåller alltid flera barn- och ungdomsevenemang och kultur för vuxna. Även i år ligger kulturveckan över två helger och evenemangen är gratis om inget annat anges.
Kulturveckan
tillbaka i höst
UR KULTURVECKANS PROGRAM
Utställning: Helena Franzén – Mitt dansande liv
11 – 21 november i stadshusets entréhall
Koreografen och dansaren Helena Franzén delar med sig av sitt 30-åriga konstnärskap i denna unika utställning. Utställningen ska- pades i samband med det 30-åriga jubiléet för Dansmuseet i Stockholm 2019. I och med att barn och ungdomar från Lidingö var med och tog fram föreställningen Från och med nu i mars 2021 får vi här en inblick i hur arbetet kring en föreställning kan gå till. En unik möjlighet att möta dans på nära håll.
Barnkörkonsert
Tisdag 16 november klockan 18.00 i Breviks kyrka
Författarträff med Klas Östergren Torsdag 18 november klockan 18.00 i stadshusets entréhall
”Deep River” Spirituals Singalong
Lördag 20 november klockan 16.00 i S:ta Annagården
Med alla-kan-sjunga-kören Våghalsarna.
BLANK2021
– en konstutställning av unga på Lidingö
21 oktober – 7 november i stadshusets entréhall
Det finns en mångfald av skapande hos unga på Lidingö men inget riktigt forum att visa upp den bredden av konstformer.
Efter förra årets succé görs nu en ny utställning – BLANK 2021.
Varför BLANK?
Drivkraften att få uttrycka sig, viljan att skapa, passionen att göra något vi älskar, något vi själva valt att få syssla med. Det som börjar som en nyfikenhet som blir en hobby, en fritidsaktivitet som utvecklas till en sidoverksamhet som blir ett yrke.
För att växa som människa behöver vi bli sedda, för den vi är, i det vi skapar och i det vi uttrycker. Att få uttrycka sig, rätten till kultur och en mänsklig rättighet.
Utställningen arrangeras av ungdoms- avdelningen och kulturavdelningen i Lidingö stad.
KONSTUTSTÄLLNINGAR I LIDINGÖ STADSHUS
Jakob Anckarsvärd – Isbergsteorin Till och med 3 oktober
i stadshusets
Med färgstarkt landskapsmåleri låter Anckarsvärd ofta politiska frågor dyka upp, som på ett subtilt sätt skapar möjligheter till diskussion och eftertanke. Utställningen tar sin början i klimatrörelsen i forskningen kring polartrakterna och anspelar på Freuds isbergsteori som belyser att vi döljer eller förtränger det som inte ska synas.
Sista chansen!
TEXT: ULF PETTERSSON
G
ustaf Dalénpriset blir ett årligt och personligt pris, tänkt att vara Lidingö stads utmärkelse till en mottagare med tydliga band till Lidingö och som verkar i Gustaf Daléns anda inom områdena entreprenörskap, ledarskap, samhällsbyggande och innovation. Syftet med priset är att lyfta goda exempel, inte minst som förebild för Lidingös unga.– Det har varit ett stort intresse och engagemang för priset och vi har fått många nomineringar med spännande motiveringar som juryn ska ta ställning till, säger Malin Rosenqvist, näringslivschef i Lidingö stad och jurymedlem.
Mellan 5 juni och 15 augusti var det möjligt för Lidingö borna att föreslå kandidater och skicka in en motivering. Nu ska en jury
bestående av medlemmar från det lokala näringslivet, staden och familjen Dalén utse en vinnare.
– Ingen enskild person har haft större påverkan för Lidingös utveck- ling än Gustaf Dalén, hans betydelse för Lidingös utveckling saknar motstycke. Både som entreprenör och företagsledare, men också som samhällsbyggare och förtroendevald, är han en stor inspirationskälla som jag hoppas många, framför allt unga människor, kan se som förebild, säger Daniel Källenfors (M), kom- munstyrelsens ordförande.
Priset är personligt och består av ett glaskonstverk av Lidingö - konst nären Jonas Torstensson.
Pristagaren ges möjlighet att pre - sentera sig och sitt arbete för öns gymnasieelever. Datum för priscere- monin är Gustaf Daléns födelsedag, den 30 november.
Stort intresse för Gustaf Dalénpriset
Nu har nomineringstiden gått ut för Gustaf Dalénpriset, ett nyinstiftat pris med målet att lyfta goda exempel på innovationsförmåga, entreprenörskap och ledarskap.
Priset ska gå till en lokalt förankrad person och alla har kunnat vara med och nominera kandidater.
Efterlängtad och taggad till tusen är Lidingö stads nya preventions sam ordnare, Karolina Hellberg. Till hösten tar hon tag i flera ange lägna projekt för att bygga vidare på stadens arbete med att främja god livskvalitet för alla Lidingöbor. Till sin hjälp har hon tre fältkuratorer.
TEXT: HELENA ÅBERG FOTO: THERESE ANDERSSON
T
änk dig en skog med en flod där du upptäcker en person som håller på att drunkna. Som följs av ännu en. Och ännu en. Och ännu en. Vi kan rädda den ena efter den andra.Men om vi också går uppströms, så hittar vi orsaken till de drunknande: Det finns en bro som gått sönder så att människor faller ner.
Den kan vi laga. Men vi kan också lära de som bor nära floden att simma. Vi kan inte sluta rädda de nödställda, men det är lika viktigt att vi ger människor möjligheter att undvika eller klara av att hantera nödsituationer. Så beskri- ver Lidingö stads preventionssamordnare Karolina Hellberg vad prevention handlar om.
Vi träffas via länk efter en hektisk vår då hon just börjat sitt nya jobb på Lidingö, hett efterlängtad. Samtidigt har hon och hennes familj flyttat. Ändå ler hon och utstrålar energi.
– Jag ser verkligen fram emot mitt nya jobb.
Att få arbeta brett med preventionsfrågor och leda en fält- och preventionsenhet var det som lockade mig att söka tjänsten. Vi behöver alla hjälpas åt från våra olika perspektiv för att Lidingö ska vara en trygg och säker stad där båda unga, gamla och de däremellan mår bra och trivs, säger Karolina.
En preventionssamordnare ska, som ordet antyder, samordna det främjande och förebyg- gande arbetet så att problem med till exempel droger, kriminalitet eller psykisk ohälsa aldrig uppkommer, eller stävjas tidigt innan det
hinner utveckla sig till större problem.
Mycket av preventionsarbetet bygger på sam- verkan mellan skola, socialtjänst, polisen och civil samhället.
– Om man kan göra en liten insats till många tidigt ger det så mycket större effekt än om man måste göra en stor insats för få personer med stora problem, som också kan bli stora kostnader, säger Karolina.
Karolina kommer närmast från Stockholms stad där hon jobbat med samverkansfrågor som rör skola, socialtjänst och skolfrånvaro.
Hon har också drivit ett projekt kallat Läslust i Rinkeby som gått ut på att öka läsandet bland barn och unga.
Engagemanget för barn och unga kom tidigt. Karolina är ursprungligen grundskol- lärare och har jobbat 17 år i Sundbyberg, först som klasslärare i årskurs 1-5, därefter som föräldrastödssamordnare och utvecklings- ledare med frågor som att främja trygghet, samverkan, prevention och psykisk hälsa på sitt bord. Efter åren inom skolans värld ville Karolina jobba mer övergripande med frågor kring barn och unga och tog en magisterexa- men i folkhälsa med inriktning på prevention.
Vad hoppas du göra på ditt nya jobb?
– Jag vill vara med och bidra till att människor får goda livsvillkor och mår bra här på Lidingö.
Framför allt barn och unga, att de har trygga uppväxtförhållanden och att Lidingö fortsätter att vara en trygg och säker stad för alla. Karolina kommer att jobba tätt intill de tre fältkuratorerna Linnea Hagström, Phillip Uriri, och Milena Eklund.
Vad ligger närmast på din attgöralista?
– I höst ska vi bland annat titta på utveckling av olika former av
föräldrastöd, vi ska skapa en ny ANDTS-strategi* och bygga om vår webbsida på www.lidingo.se så att ungdomar och vårdnadshavare lättare kan hitta stöd och hjälp som de behöver. Vi fortsätter samarbete med polisen för att ta fram viktig information till vårt nyhetsbrev Trygga tonåringar som går ut till vårdnadshavare på ön. Och så kan grann- stödsbilen förhoppningsvis köra alltmer som vanligt när smittspridningen minskar.
Hur har arbetet sett ut under pandemin?
– Den här tiden har ju förstås varit väldigt svår för många, men det goda är att vi fått möjlighet att utveckla det digitala arbetssät- tet som vi kunnat dra nytta av. Våra fältku- ratorer har till exempel jobbat mycket med sociala medier när de inte kunnat besöka skolorna som vanligt. Vi har också haft digi- tala föreläsningar som fått stor uppslutning och nått många. Men självklart längtar jag också efter att kunna träffa människor på riktigt i mitt jobb.
Vad gör du när du inte jobbar?
– Jag gillar orientering. Det intresset har jag och min man också fört vidare till våra fyra barn som är mellan 10 och 14 år. Och så tycker jag om att umgås med vänner.
*ANDTS står för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.
Läs om stadens trygghetsarbete på www.lidingo.se/tryggt
