E ktorp
Kedjan 1 m.fl., Sankt Johannes socken, Norrköpings kommun, Östergötlands län
Arkeologisk utredning etapp 1
Rapporter från Arkeologikonsult 2016:3016
Å
saB
ergerA
rkeologikonsultOptimusvägen 14 194 34 Upplands Väsby Tel: 08-590 840 41
www.arkeologikonsult.se
AllmäntkArtmAteriAl: © Lantmäteriet Dnr: 50007066_140003
© Arkeologikonsult 2016
omslAgsbild: Berg i dagen i de oexploaterade delarna av utredningsområdet.
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell Licens. Licenstexten finns tillgänglig på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv eller genom att skriva till Creative Commons, 543 Howard Street, 5th Floor, San Francisco, California, 94105, USA.
E ktorp
Kedjan 1 m.fl., Sankt Johannes socken, Norrköpings kommun, Östergötlands län
Å
saB
ergerArkeologisk utredning etapp 1
Rapporter från Arkeologikonsult 2016:3016
Ektorp
Kisa Mjölby
Motala
Boxholm Ödeshög
Vadstena
Finspång
Linköping
Åtvidaberg Norrköping
Söderköping
Valdemarsvik
S ammanfattning
arkeologikonsult har utfört en arkeologisk utred- ning etapp 1 inför framtagande av detaljplan för Ek- torp, fastigheten Kedjan 1 med flera. Utredningen utfördes på uppdrag av Calluna utan länsstyrelsebe- slut enligt kulturmiljölagen (KmL). Vid fältinven- teringen påträffades inget av antikvariskt intresse.
Äldre kartmaterial visar inte på någon bebyggelse i området före 1875, det är dock möjligt att det fun-
nits en äldre bebyggelse enhet som avhysts då mar- ken övergick i Ljura bys ägo. tidpunkten för detta är okänd. Platsens topografi och höjd över havet tyder på att lämningar efter strandnära neolitiska bosättningar eller boplatslämningar från brons- el- ler järnåldern skulle kunna förekomma. Den höga exploateringsgraden gör dock att chanserna att finna sådana lämningar är mycket små.
i nnEhåLLSförtECKning
SAmmAnFATTnIng ...4
InLEDnIng ...7
mETOD OCH gEnOmFörAnDE ...7
UTrEDnIngSOmråDET ...7
TOpOgrAFI OCH FOrnLämnIngSBILD ...7
TIDIgArE ArkEOLOgISkA UnDErSöknIngAr ... 8
SkrIFTLIgA käLLOr OCH HISTOrISkA kArTOr ... 9
rESULTAT ... 10
rEFErEnSEr ...11
äldre kartor
...11
Otryckta källor
...11
Litteratur
...11
TEknISkA OCH ADmInISTrATIVA UppgIFTEr ...12
0 1 2 km
Sankt Johannes 82:1
Sankt Johannes 81:1
0 100 200 m Lämning i FMIS
Utredningsområde Figur 1. Utredningsområdet markerat på Terrängkartan. Skala 1:50 000.
Figur 2. Utredningsområdet markerat på Fastighetskartan. Skala 16 000.
i nLEDning
arkeologikonsult har utfört en arkeologisk utred- ning etapp 1 inför framtagande av detaljplan för Ek- torp, fastigheten Kedjan 1 med flera. Utredningen utfördes på uppdrag av Calluna utan länsstyrelse- beslut enligt kulturmiljölagen (KmL). Syftet med
den arkeologiska utredningen var att fastställa om synliga fornlämningar och övriga kultulhistoriska lämningar var belägna inom området samt att peka ut eventuella ytor där fornlämningar kunde finnas dolda under marken.
m EtoD oCh gEnomföranDE
Utredningen innehöll tre huvudmoment:
• Kart- och arkivstudier
• fältinventering
• Sammanställning av resultatet i rapportform Den inledande kart- och arkivstudien omfattade en genomgång av fornminnesregistret (fmiS), antikvarisk-topografiska arkivet (ata), ortnamns-
registret (Sofi) och historiska museets samlingar (Shm). arkeologiska rapporter eftersöktes i Vit- terhetsakademiens bibliotek och Samla (riksantik- varieämbetets digitala öppna arkiv) samt de lokala
huvudaktörernas hemsidor. En snabb genomgång av lokalhistorisk litteratur gjordes även på norrköpings stadsbibliotek.
historiska kartor eftersöktes i Lantmäteriets digitala samling och bland de kartor som norrköpings kom- muns stadsarkiv publicerat digitalt. Ett urval kartor rektifierades mot modernt kartmaterial.
fältinventeringen innebar besiktning av utrednings- området. På berghällar och block eftersöktes hällrist- ningar och skålgropar.
U trEDningSområDEt
Utredningsområdet omfattar knappt 122 000 m2 och utgörs till största delen av ett bostadsområde med flerfamiljshus med tillhörande servicebyggna- der som byggts under 1960-talet. området är trafik- separerat och bilvägar finns bara i kvarterets utkan-
ter. området är i princip helt exploaterat och den ursprungliga topografin är svår att uppfatta. i områ- dets högsta partier finns flera ytor med berg i dagen.
Ställvis har berget sprängts bort och skarpkantade block kvarligger kvar på vissa platser.
t oPografi oCh fornLÄmningSbiLD
området är beläget mellan 35 och 40 meter över havet och jordarten består av glaciallera, postglacial silt och sandig morän med inslag av urberg. bebyg- gelsen gör att den ursprungliga topografin är svår att urskilja.
inga registrerade fornlämningar finns inom det ak- tuella området (figur 2). Strax öster om utrednings- området finns en övrig kulturhistorisk lämning i form av ett berg som registrerats som plats med
tradition (Sankt Johannes 82:1). berget går under namnet helgeberg och har fått sitt namn efter en mosse med namnet helig mosse som tidigare låg strax norr om platsen.
Direkt sydost om helgeberg ligger ytterligare en plats med tradition; galgberget (Sankt Johannes 81:1). bergen har antagligen varit sammanhängan- de från början men skärs nu av Skarphagsleden. På äldre kartor uppges platsen utgöra en tingsplats och
7
på berget ska stadens galge ha stått från medeltid till 1800-tal. Strax intill finns också en ovanlig typ av
stensättning (Sankt Johannes 52:1). Stensättningen består av en ring av 18 stenar och går under namnet Domarringen.
500 meter väster om det aktuella området, vid Villa- stadsskolan, finns flera registrerade skålgropar (borg 153:1–4). i övrigt är det ont om fornlämningar i
närområdet, en knapp kilometer mot sydost ligger Klingsbergs gamla tomt med tillhörande åkermark (Sankt Johannes 117:1 och 133:1–3). Där har också keramik påträffats (Sankt Johannes 132:1). i Vrin- neviskogen ca 2 kilometer mot sydost finns ett om- råde med gravar och boplatser och 2 kilometer mot nordväst ligger himmelstalund med stora mängder hällristningar och boplatslämningar.
t iDigarE arKEoLogiSKa UnDErSöKningar
inga arkeologiska utredningar eller undersökningar har genomförts inom det aktuella området.
år 2008 utfördes en arkeologisk utredning i vid helgeberg och galgberget strax öster om det nu aktuella området. förutom de sedan tidigare re- gistrerade lämningarna (Sankt Johannes 81:1, 82:1 och 52:1) bedömdes platsen ha potential för läm- ningar efter strandnära neolitiska bosättningar eller boplatslämningar från brons- eller järnåldern. Ut-
redningsgrävningen visade att marken var omgrävd och utfyllnadsmassor framkom i alla schakt. inget av antikvariskt intresse framkom (helander 2008).
En arkeologisk utredning etapp 1 genomfördes runt korsningen mellan Skarphags- och Söderleden, 500 meter sydväst om utredningsområdet och vidare mot sydost, då Söderleden (E22) skulle breddas (fendin 2006). fältinventeringen inriktades särskilt på specialinventering av berghällar i området för att
0 100 200 m
Figur 3. Utredningsområdet inlagt på karta över Ljurajorden från 1694. Skala 1:5 000.
8
S KriftLiga KÄLLor oCh hiStoriSKa Kartor
innan utredningsområdet inlemmades i norrkö- pings stad i början av 1900-talet ingick det i ut- jorden grymyr, som även benämndes Ljurajorden.
området hörde till byn Ljura som låg ca 2 km öster ut (Sankt Johannes 115:1) och var därmed åtskild från byns hemägor, en så kallad utjord. Ljurajor- dens form och stora åkerarealer även på de äldsta historiska kartorna antyder möjligen en övergiven bebyggelseenhet vars mark övertagits av Ljura. Var bebyggelsen i så fall ska ha varit placerad är inte känt. Den äldsta kända kartan över Ljurajorden från 1694 (figur 3) redovisar beteshagar och berg i dagen i det nu aktuella området. På en karta över
från 1784 har delar av betesmarken övergått till åkermark.
grymyr/Ljurajorden avgränsades i norr och nordost av den så kallade ”Snäfvergatan”, även kallad Svin- gatan, en väg som utgjorde gränsen mellan mem- mings och Lösings härader. norr om vägen vidtog norrköpings stads ägor. Utmed vägen, vid härads- gränsen och stadsgränsen, låg också stadens galg- berg där brottslingar avrättades (figur 3).
grymyr redovisas inte i kyrkböckerna förrän 1831 vilket bör innebära att marken var obebyggd fram
0 100 200 m
lokalisera eventuella hällristningar, men inga forn- lämningar påträffades.
En arkeologisk utredning etapp 1 och 2 genomför- des också längs en 1,8 kilometer lång sträcka från trafikplats Vilberg, 850 meter sydost om det aktuel-
la området, fram till Ljura trafikplats i öster (Svarvar 2007). Vid fältinventeringen bedömdes större delen av sträckan vara alltför påverkad av sentida ingrepp för att motivera sökschaktning, inga fornlämningar påträffades.
Figur 4. Utredningsområdet inlagt på karta över norrköping från 1930. Skala 1:5 000.
9
r ESULtat
Vid fältinventeringen påträffades ingenting av anti- kvariskt intresse. Det äldre kartmaterialet visar inte på någon bebyggelse före 1875. Det kan dock inte uteslutas att den så kallade grymyr/Ljurajorden har haft en äldre bebyggelse som avhysts när den över- gått i gården Ljuras ägo. när detta skedde är okänt men det har skett innan 1694 då den äldsta kartan framställdes.
Platsens topografi och höjd över havet tyder på att den har potential för lämningar efter strandnära neolitiska bosättningar eller boplatslämningar från brons- eller järnåldern. att området är så pass explo- aterat och att de icke exploaterade delarna till stor del består av berg i dagen gör dock att chanserna att finna sådana lämningar är mycket små.
till dess. Vid denna tid fanns, förutom torpet som heter just grymyr, även mellantorpet, möjligen Källtorpet och Ektorpet som sedan fick ge namn åt 1960-talets bostadsområde. inom det nu aktu- ella området låg torpen bida, Klippan, Schillsberg, Stensborg, Strömstad, Karlshed, Eriksstad och Jo- hannelund, samtliga tillkomna efter 1875. Längst i nordväst fanns också bebyggelse som räknades till
Sydvästa förstaden (figur 4). Denna bebyggelse revs inför det att bostadsområdet skulle byggas i början av 1960-talet.
genom området löpte också Vikbolandsbanans spår.
trafiken på den smalspåriga järnvägen mellan norr- köping och Söderköping öppnade den 23 december 1893 och lades ned 1960.
10
r EfErEnSEr
Äldre kartor
Ljura nr 1-4 (utägamark), geometrisk avmätning, 1694 (LmS akt D163-22:1)
grymyr eller Ljurajorden nr 1, avmätning, 1784 (LmS akt D163-8:1)
norrköpings stad 1930, norrköpings Stadsarkiv.
Otryckta källor
ortnamnsregistret, www.sofi.se
arkiv digital, kyrkböcker från Sankt Johannes sock- en 1693 och framåt
Litteratur
fendin, t. Berghällar vid Söderleden, Norrköping.
Hjalmar Brantings gata och Skarphagsleden, Norrkö‑
pings stad och kommun, Östergötlands län. Arkeologisk utredning etapp 1. östergötlands länsmuseum, rap- port 2006:62.
helander, a. 2008. Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition. Del av Såpkullen 1:1, 1:2, Norrköpings stad och kommun, Östergötland. UV öst rapport 2008:43.
riksantikvarieämbetet
Svarvar, K. Utbyggnad av Söderleden. Etappen Vil‑
bergen ‑ trafikplats Ljura. S:t Johannes socken, Norr‑
köpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk ut‑
redning etapp 1 och 2. östergötlands länsmuseum, rapport 2007:78.
11
t EKniSKa oCh aDminiStratiVa UPPgiftEr
arkeologikonsults projektnr: 3016 Uppdragsgivare: Calluna
Socken: Sankt Johannes
Kommun: norrköping
Län: östergötland
typ av undersökning: arkeologisk utredning etapp 1 Undersökningstid, fält: 6 mars 2016
Koordinatsystem: SWErEf 99 tm
höjdsystem: rh 2000
Projektledare: åsa berger fältinventering: åsa berger Layout och kartor: Samuel björklund
fynd: inga fynd tillvaratogs
12
rapporter från arkeologikonsult 2016:3016
