2015-05-21 2015/000092-168
Godkänd/ansvarig
Beskrivning av kommunen och dess geografiska område
Mörbylånga kommun sträcker sig från den mellersta till södra delen av Öland i södra Östersjön. Kommunen ligger i Region sydost med Kalmar län, Kronobergs län och Blekinge län.
Kommunen är till ytan medelstor (671,21 km²) och har 14 498 invånare (SCB 31 december 2014). En befolkningssiffra som förväntas öka till 16 000 invånare inom en 10 års-period.
Befolkningsökningen, som avspeglar den förväntade tillväxten för
närkommunerna, förväntas framför allt ske i området i och kring Färjestad.
Prognosen är gjord av Regionförbundet i Kalmar län och har sin förklaring främst i vår närhet till Kalmar, motorn i regionen. Sedan Ölandsbrons tillkomst har kommunens befolkning ökat från ca 9 000 invånare.
Kommunen är en landsbygdskommun med en förhållandevis ung befolkning. En betydande andel av den yrkesverksamma befolkningen (50,74 procent eller 3 526 personer) har sin utkomst i andra kommuner, främst i Kalmar. Två tredjedelar av invånarna bor i norra kommundelen, en fjärdedel i mellersta delen och knappt tio procent i södra delen (söder om Kastlösa).
Kommunen är en småföretagarkommun med ca 1 180 registrerade företag, varav 1/3 utgörs av jordbruks- och livsmedelsföretag. 35 företag har mer än 10 anställda. Bland större företag är Cementa AB i Degerhamn, Guldfågeln AB i Mörbylånga (kommunens största privata arbetsgivare) och Dectron AB i Färjestaden. Besöksnäringen har en särskild tillväxtpotential. Ölands djurpark är ett av Ölands största besöksmål.
Ölandsbron är den enda fasta året runt förbindelsen mellan fastlandet och Öland. Över bron passerar årligen ca 6,1 miljoner fordon, enligt
Trafikverkets senaste statistik. Trafikintensiteten beräknas öka kraftigt i framtiden. En nationell framförhållning är nödvändig för att klara
kommunikationerna mellan fastlandet och de båda Ölandskommunerna. Det gäller inte minst av beredskapsskäl.
En stor del av kommunens yta är av riksintresse och har klassificerats som Natura 2000-område. Vidare omfattas 2/3 av kommunens yta av världsarvet Södra Ölands odlingslandskap.
Kommunen upplevs av kommunmedlemmarna som en trygg och säker kommun (SCB-undersökning 2006). Det verifieras också av årlig statistik (Trygghet och säkerhet) från Sveriges Kommuner och Landsting.
Klimatet i kommunen präglas av dess kustnära läge. Torrt på somrarna med många soltimmar.
På vintrarna slår då och då den ökända Öländska snöstormen, "Fåken", till som gör att vägarna blir mer eller mindre oframkomliga, vilket i sig utgör ett hot mot utförandet av samhällsviktig verksamhet.
Organisation
Kommunala bolag
Mörbylånga Fastighets AB
Mörbylånga Fastighets AB tillgodoser näringslivets behov av lokaler.
Mörbylånga Fastighets AB är helägt av Mörbylånga kommun.
Kontakt
Jonas Everbrand, VD Tfn: 0485- 472 50
jonas.everbrand@morbylanga-bostad.se
Mörbylånga Bostads AB
Mörbylånga Bostads AB är ett allmännyttigt bostadsföretag med fastigheter på sju orter på södra Öland; Mörbylånga, Färjestaden, Gårdby, Skogsby,
Algutsrum, Grönhögen och Degerhamn. Bostadsbolaget bygger och förvaltar bostäder med hyresrätt utan enskilt vinstintresse.
Kontakt
Tfn: 0485-472 52
www.morbylanga-bostad.se
Beskrivning av arbetsprocess och metod
Denna RSA är en reviderad upplaga av den analys som kommunen gjorde 2011. Modellen som användes då var ROSA, och baserade sig på fem utvalda scenariers som analyserades förvaltningsvis.
Medverkande i arbetet 2011 var representanter för följande verksamheter:
Krisledning, Stöd och service
IT
Information
Teknisk verksamhet
Vård och omsorg
Skola, forskola och fritidsverksamhet
Räddningstjänst
Förankring politiskt och del av kommunens övriga verksamhet Analysen har föredragits för kommunstyrelsen innan den redovisats för Länsstyrelsen i oktober 2015.
Avgränsningar och motivering till dessa
Den 1 januari 2016 börjar nya interna riktlinjer gälla för arbetet med att identifiera och analysera de risker som finns i Mörbylånga kommun och dess geografiska område. Målsättningen är att arbetet ska vara en integrerad del av förvaltningarnas normala verksamhet. Mallar kommer att införas för att underlätta analysarbetet och strukturera informationsflödet inom området risk- och sårbarhet. Kommunens Riskhanteringsgrupp organiseras även om och får utökade arbetsuppgifter.
Avgränsning i denna analys är att inga nya scenarier har beaktats.
Nästkommande år kommer risk- och sårbarhetsanalysen att analysera eventuella nytillkommande scenarios och analys av ickekommunal verksamhet kommer förhoppningsvis att kunna vara mer heltäckande.
RSA från 2011/2007 bifogas som bilaga till denna analys.
Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, definition av samhällsviktig verksamhet är en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor:
Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.
Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.
Utifrån MSB:s definition av samhällsviktig verksamhet har kommunal, privat samt övrig offentlig verksamhet identifierats. I Följande tabell finns Mörbylånga kommuns identifierade samhällsviktig verksamhet:
Sektorer Kommunal Övrig
offentlig
Privat
Energiförsörjning Fjärrvärme Drivmedel -
bensinstationer
Finansiella tjänster Kontantförsörjning – bank
eller internetbank
Handel och industri Livsmedelsbutiker
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Äldreomsorg Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Barnomsorg inklusive lågstadium
Lands- tingens hälsocentral
Läkemedelsdistribution till kommunens
verksamhet/privatpersoner apotek
Information och kommunikation
IT Internet
TV Radio Telefoni Kommunalteknisk
försörjning
Dricksvatten Reningsverk Sophantering Livsmedel
Offentlig förvaltning Ledningsplats Krislednings- organisation Data/IT Personal
Skydd och säkerhet Räddningstjänst Polis Ambulans Socialförsäkringar
Transporter/infrastruktur Ölandsbron
Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet
Drivmedelsförsörjning
Energiförsörjning
Beroendet av elektroniska kommunikationer
Kommunalteknisk försörjning
Personal
Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område
Omfattande snöoväder: Alla former av transporter påverkas
negativt. Snöröjningsresurser finns hos trafikverkets och kommunens entreprenörer. Fyrhjulsdrivna fordon inom hemtjänst och
hemsjukvård. Bandvagnar på räddningstjänsten. Reservkraft för samhällsviktiga funktioner och värmestuga (Skansenkomplexet).
Resurser från försvarsmakten.
Långvarigt elavbrott: VA beroende av fungerande elkraft.
Reservkraft finns för utvald äldrevård, mathållning, ledning, IT, VA- systemet och på Räddningstjänsten.
Långvarigt avbrott i bränsleförsörjningen: Räddningstjänsten förråd håller 12/24 voltspumpar (tillhörande Energimyndigheten), som primärt är till för att kunna tanka räddningstjänstfordon vid längre elavbrott, men dessa pumpar har begränsad kapacitet och uteblir leveranserna till bensinstationerna till kommunen så kan det bli problem med bränsleförsörjningen ur ett veckoperspektiv.
Långvarigt stopp på Ölandsbron på grund av
olycka/påsegling/sabotage: Får betydande negativa konsekvenser.
Hänvisar till Beredskapsplan Ölandsbron.
Oljepåslag: Ett omfattande oljepåslag skulle medföra ett mycket omfattande arbete för kommunen och dess räddningstjänst (och vara en svår påfrestning for miljön). Dessutom finns en stor risk att denna typ av händelse skulle drabba turistnäringen hårt. Ölands
räddningstjänst med saneringsutrustning och fordon i samverkan med kommunen.
Sabotage mot vattentäckten i Tveta: Sabotage mot vattenverket bedöms av tekniska förvaltningen som "mycket allvarligt/
katastrofalt". Dock anser man att man i huvudsak har en bra beredskap mot denna typ av händelse.
IT/Telecom-systemet slås ut: Medför stora störningar då både internt arbete och myndighetssamverkan, larmfunktioner påverkas.
Akut kommunikation upprätthålls med RAKEL.
Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område
Kommunens verksamheter kommer med start 2016 och framåt att genomföra djupare analyser av vilka kritiska beroenden som finns inom det geografiska områdets olika samhällsviktiga verksamheter. Detta är någonting som ska genomföras till kommande risk- och sårbarhetsanalyser.
Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysen
För att bibehålla fortsatt god kompetens inom krisberedskapsorganisationen krävs kontinuerlig utbildning och övning. Ny övningsplan ska tas fram.
En väl fungerande kontinuitetsplanering behöver säkerställas för kommunens förvaltningar och bolag.
Fortsatt arbete i det Ölandsgemensamma krishanteringsrådet, länsstyrelsens OmRådet samt annan myndighetssamverkan, kommer förhoppningsvis kunna leda till bättre insyn och samverkan kring risk- och sårbarhetsanalyser inom kommunens geografiska område.
Revidering av kommunens övergripande plan för hantering av extraordinära händelser (inklusive informationsplan).
Översyn av kommunens nödkommunikationssystem RAKEL.
