Miljöteknisk markundersökning. Skandia Fastigheter AB. Backa 170:1, Göteborg

(1)

Miljöteknisk markundersökning

Skandia Fastigheter AB

Backa 170:1, Göteborg

2016-08-31

(2)

Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Telefon 010-615 60 00

Unr 1320020766 Organisationsnummer 556133-0506

Backa 170:1, Göteborg

Miljöteknisk markundersökning

Datum 2016-08-31

Uppdragsnummer 1320020766

Utgåva/Status Slutlig

Teresia Kling Cecilia Mellander Tora Lindberg

Uppdragsledare Handläggare Granskare

(3)

i

Miljöteknisk markundersökning Backa 170:1, Göteborg Unr 1320020766

o:\got1\smi\2016\1320020766 backa 170_1\3_teknik\n\backa 170_1\markmiljö\rapport\2016-08-31 slutlig\rapport markundersökning backa 170_1 - 160830 cm.docx

Sammanfattning

Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av Skandia Fastigheter AB att utföra en kompletterande miljöteknisk markundersökning på fastigheterna Backa 170:1 och Backa 788:574 på Hisingen i Göteborg. Syftet med den markundersökningen har varit att avgränsa tidigare påträffade föroreningar samt göra en bedömning av hur jordmassor och asfalt ska hanteras vid kommande exploatering.

Provtagning utfördes av jord vid borrning samt provgropsgrävning. Provtagning utfördes även av asfalt, grundvatten och markradon. Samtliga fältarbeten utfördes under maj 2016. Jordprovtagning utfördes i 25 provtagningspunkter och grund- vattenrör installerades i 10 av provtagningspunkterna. Asfaltsprover togs ut från 16 provtagningspunkter och markradon mättes i fyra punkter inom området.

De miljötekniska markundersökningarna som utförts inom fastigheten har visat att det förekommer stora mängder föroreningar i jorden. Förhöjda halter av både metaller och oljeföroreningar över MKM har påträffats inom hela undersöknings- området. Koppar, bly, zink, aromater och PAH har även påträffats i halter över gränsen för farligt avfall. Det är inte klarlagt varifrån föroreningarna härrör. De kan komma från tidigare eller nuvarande industriell verksamhet och/eller från tillförda fyllnadsmassor. Även grundvattnet inom hela fastigheten är påverkat av föroreningar.

Asfaltsprover med innehåll av tjärasfalt har påträffats inom undersöknings- området. Tjärasfalt innehåller förhöjda PAH-halter och kan därför utgöra en risk för negativ påverkan på människors hälsa.

De påträffade föroreningarna bedöms kunna utgöra en risk för människors hälsa och miljön i området. Handel, kontor, parkering och bostäder planeras inom området och en sanering av delar av de förorenade jordmassorna bör utföras innan eller i samband med att fastigheten exploateras.

Eftersom endast verksamheter så som handel och kontor planeras i markplan och bostäder planeras ligga minst en våning över marken i byggnaderna, föreslås att platsspecifika riktvärden tas fram för sanering av området där hänsyn till markens användning och områdets planering tas.

(4)

ii

Innehållsförteckning

1. Administrativa uppgifter ... 1

2. Syfte ... 1

3. Bakgrund ... 1

4. Områdesbeskrivning ... 1

5. Geotekniska förhållanden... 2

6. Hydrogeologi ... 3

7. Tidigare undersökningar ... 3

8. Historik och tidigare verksamhet ... 3

8.1 Arkivsökning ... 3

8.2 Pågående och historiska verksamheter ... 4

9. Potentiella föroreningar ... 5

10. Provtagning och genomförande ... 6

10.1 Jord – borrning ... 7

10.2 Jord – provgropar... 7

10.3 Asfalt ... 8

10.4 Grundvatten ... 8

10.5 Markradon ... 9

11. Analyser ... 9

11.1 Fältanalyser ... 9

11.2 Laboratorieanalyser ... 10

12. Riktvärden ... 10

12.1 Jord ... 10

12.2 Asfalt ... 10

12.4 Klassificering radon ... 11

13. Resultat ... 12

13.1 Geologi ... 12

13.2 Fältobservationer ... 12

13.3 Fältanalyser jord ... 12

13.4 Laboratorieanalyser jord ... 13

13.5 Fältmätningar grundvatten ... 13

13.6 Laboratorieanalyser grundvatten ... 14

13.7 Fältanalyser asfalt ... 14

13.8 Laboratorieanalyser asfalt ... 15

(5)

iii

14. Bedömning ... 16

14.1 Jord ... 16

14.3 Asfalt ... 17

15. Åtgärdsbehov ... 17

16. Slutsats ... 18

17. Upplysning ... 18

Referenser ... 19

Bilagor

Bilaga 1 Situationsplan – Provtagningspunkter

Bilaga 2a Fältprotokoll – Jord borrning Bilaga 2b Fältprotokoll – Jord provgropar Bilaga 2c Fältprotokoll – Grundvatten Bilaga 2d Tidigare fältprotokoll Golder

Bilaga 3a Analysresultat – Jord borrning Bilaga 3b Analysresultat – Jord provgropar Bilaga 3c Analysresultat – Grundvatten Bilaga 3d Analysresultat – Asfalt

Bilaga 3e Tidigare analysresultat Golder - Jord

Bilaga 4 Resultat XRF-mätningar

Bilaga 5 Analysrapporter ALS

Bilaga 6 Situationsplan – Uppskattade föroreningar

(6)

1 av 19

1. Administrativa uppgifter

Fastighetsbeteckning: Backa 170:1 samt Backa 788:574, Göteborgs stad Fastighetsägare: Skandia Fastigheter AB

Beställare: Skandia Fastigheter AB Konsult markundersökning: Ramböll Sverige AB Konsultens kontaktperson: Teresia Kling

2. Syfte

Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av Skandia Fastigheter AB att utföra en kompletterande geo- och miljöteknisk markundersökning samt en miljöinventering inför rivning av industribyggnader på fastigheterna Backa 170:1 och Backa

788:574 på Hisingen i Göteborg. Föreliggande rapport redovisar endast den miljötekniska markundersökningen. I fortsättningen kommer endast Backa 170:1 att omnämnas och innefattar då även Backa 788:574.

Syftet med den miljötekniska markundersökningen har varit att avgränsa tidigare påträffade föroreningar samt göra en bedömning av hur jordmassor och asfalt ska hanteras vid kommande exploatering.

3. Bakgrund

Inför exploatering av Backaplan anlitade KF Fastigheter AB Golder Associates AB för att utföra en miljöteknisk undersökning av mark och grundvatten på

fastigheten Backa 170:1 på Hisingen i Göteborg. Miljöförvaltningen har i utlåtande 2015-12-15 bedömt att identifierade föroreningar inte är tillräckligt avgränsade.

En kompletterande undersökning bedömdes krävas för att ytterligare avgränsa föroreningar av tungmetaller och petroleumkolväten. Dessutom bedömdes att provtagning av asfalt avseende PAH-innehåll och mätning av markradon krävdes.

4. Områdesbeskrivning

Fastigheten ligger på Hisingen i Göteborg och gränsar mot Lundbyleden i öster och Backavägen i väster, Figur 1. Söder om fastigheten ligger Leråkersmotet.

Området har nyttjats för olika industriändamål sedan 1953. På fastigheten har det förekommit underhåll och rengöring av transportfordon, fordonstvätt, uppställning av fordon, bilverkstad, drivmedelshantering och betongverksamhet. Området är utfyllt med massor av okänt ursprung. Byggnaderna planeras att rivas för att ge plats åt handel, kontor och bostäder med angränsande parkeringsmöjligheter.

(7)

2 av 19

Figur 1. Fastigheten ligger på Backaplan och gränsar i norr till Biltema och Blomsterlandet.

5. Geotekniska förhållanden

Marken fylldes ut under 1940-50-talet med bygg- och industriavfall av okänt ursprung. Marken är relativt plan och sluttar svagt ner mot Lundbyleden öster om fastigheten. Enligt primärkarta från 50-talet kan konstateras att marken höjts upp med 1,5 m i fastighetens södra del.

Enligt tidigare utförda undersökningar på fastigheten eller i dess närhet utgörs jordlagren överst av fyllnadsmassor (Tellstedt, 2015 och Golder, 2015). Fyllningen är inhomogen och består i huvudsak av sandigt och grusigt material med inslag av lera. Fyllningen har en mäktighet på ca 2-4 m, som underlagras av lera till stora djup. Lerans mäktighet är inte känd men sonderingar har avbrutits 60 m under markytan utan att stopp erhållits. Leran är generellt låg- till mellansensitiv men på ett fåtal nivåer är den högsensitiv. Totalstabiliteten i området bedöms som

tillfredsställande.

(8)

3 av 19

6. Hydrogeologi

Utifrån tidigare undersökningar som Golder Associates AB genomfört (Golder, 2015) är det svårt att se en tydlig grundvattengradient. Grundvattennivåerna indikerar att strömningen är riktad mot Kvillebäcken nordväst, men detta är baserat på ett fåtal grundvattenrör. Marken sluttar åt Lundbyleden men grundvattenströmmen tycks gå i motsatt riktning. Grundvattennivån ligger i fyllningen och då denna är inhomogen blir strömningsriktningen osäker.

7. Tidigare undersökningar

Golder Associates AB genomförde 2015 en miljöteknisk undersökning av mark- och grundvatten (Golder, 2015). Dessutom utfördes även provtagning av träd.

Resultatet visade på metallhalter (arsenik, barium, bly, koppar, krom och zink) i jord över riktvärdet för MKM i 11 av 24 punkter samt zinkhalter över haltgränsen för farligt avfall i två punkter. I 17 av 24 punkter låg metallhalterna över

riktvärdet för KM. För petroleumkolväten och PAH i jord var halterna över riktvärdet för MKM (alifater >C12-C16, alifater >C16-C35, aromater >C10-C16, bensen, PAH-M och PAH-H) i 9 av 17 punkter samt över gränsen för farligt avfall avseende alifater C16-C35 i en punkt.

Alifater, aromater och PAH påträffades i grundvattnet inom i stort sett hela området. I en punkt konstaterades fri fas, sannolikt av diesel. Grundvattnet är även påverkat av metaller i varierande halter.

Trädprovtagningen visade på låga halter av trikloreten och triklormetan motsvarande bakgrundshalter i samtliga 8 uttagna prover. Ingen förekomst av BTEX uppmättes i trädproven.

8. Historik och tidigare verksamhet

8.1 Arkivsökning

Information har inhämtats från Miljöförvaltningen i Göteborg och Länsstyrelsens miljöarkiv för att få fram handlingar och dokument som kan ge en bild av tidigare verksamhet på fastigheten. Fastigheten finns upptagen i EBH-stödet och är branschklassad som bilvårdsanläggning och har utifrån MIFO-klassningen bedömts tillhöra riskklass 2. Riskklassningen innebär att det på fastigheten finns stor risk för förorening som har en negativ påverkan på människors hälsa och på miljön.

Uppgifter saknas i databasen om vidare utredningar på fastigheten.

Information om tidigare verksamheter har även hämtats från Golders markundersökningsrapport (Golder, 2015).

(9)

4 av 19

8.2 Pågående och historiska verksamheter

Fastigheten Backa 170:1 har använts för industriellt ändamål sedan 1953 då huvudbyggnaden uppfördes (1, Figur 2). Vid denna tidpunkt användes fastigheten av Göteborgs stads renhållningsbolag, för lagring, rengöring och underhåll av verksamhetens transportfordon. Området i väster (2, Figur 2) var utrustad med en tvättplatta av betong med en tillhörande slamfälla och oljeavskiljare. Enligt Länsstyrelsen har även en bränsletank funnits inom fastigheten. Detta har inte kunnat verifieras med hjälp av gamla flygfoton eller ritningar.

Ett litet skjul byggdes 1963 och användes ursprungligen som en montering- och underhållsverkstad samt förvaring av säsongsbetonade redskap (3, Figur 2). Ett stort skärmtak uppfördes 1990 och användes som väderskydd för lastbilar som tankades med biogas (4, Figur 2).

I mitten av 1990-talet flyttade renhållningsbolaget och Tidermans Hyrmaskiner (Tidermans) övertog lokalerna. Tidermans hyrde ut olika verktyg, maskiner och små grävmaskiner etc. Vidare utfördes underhåll och rengöring av verksamhetens uthyrningsmaskiner. Biltvätten som fortfarande finns på fastigheten uppfördes 1996 (5, Figur 2).

Tidermans lämnade fastigheten 2008 och huvudbyggnaden stod tom i fem år.

Biltvätten användes av den nuvarande operatören Göteborgsbiltvätt, som använde fastigheten för tillfällig uppställning av försäljningsfordon. Enligt uppgifter ska det inte ha bedrivits skrotningsverksamhet för fordon på fastigheten. Flygbilder över fastigheten visar att uppställning av fordon var omfattande (6, Figur 2).

Figur 2. Flygbild över aktuellt område.

(10)

5 av 19

De aktuella hyresgästerna som idag bedriver verksamhet (utöver Göteborgs bil- tvätt) började sin verksamhet 2014. Verksamheterna omfattar bl.a. flera bilverkstäder, en biltvätt och lagring/uppställning av bodar och containrar. Det södra området används för tillfällig lagring av trädgårdsavfall, jord, stenplattor och diverse avfall. Inom fastigheten används kemikalier som ex. tvättmedel och oljor.

9. Potentiella föroreningar

Förväntade föroreningar är sådana som är kopplade till tidigare fordonsverk- samhet, till exempel tungmetaller och petroleumprodukter. Inom området finns upplag av diverse skrot och byggmaterial, Figur 3. Tidigare fältobservationer indikerar att metallföroreningar finns ytligt medan petroleumkolväten och PAH främst förekommer kring grundvattennivån.

Eftersom asfaltering kan ha skett innan 1975 finns risk för förekomst av stenkolstjära med förhöjda PAH-halter i asfalt.

Figur 3. Inom området finns upplag av bl.a. skrot och byggmaterial.

(11)

6 av 19

10. Provtagning och genomförande

En provtagningsplan togs fram och denna stämdes av med beställare samt med Miljöförvaltningen. Provtagning utfördes av jord vid borrning samt provgrops- grävning. Provtagning utfördes även av asfalt, grundvatten och markradon. Vid provtagningen gjordes mindre avsteg från provtagningsplanen, bland annat flyttades den mest nordliga punkten (R1615) ännu längre norrut på grund av ledningar. Analys av dioxin lades även till för en provgrop (PG07) som placerades där det tidigare brunnit.

Provtagningspunkternas lägen redovisas i Figur 4 och Bilaga 1.

Figur 4. Situationsplan med provtagningspunkter (se även Bilaga 1).

Blåmarkerade punkter är utförda vid föreliggande undersökning.

(12)

7 av 19

10.1 Jord – borrning

Fältarbetet utfördes den 16-18 maj 2016 av Jonas Fägerhag, Cecilia Mellander och Krister Andrén från Ramböll Sverige AB. För upptagning av jordprover användes en bandgående borrvagn försedd med skruvborr, Figur 5. Under provtagnings- dagarna var det varierande soligt och molnigt väder med uppehåll och ca +15- 20°C.

Figur 5. Skruvborrning i punkt R1605, 2016-05-17.

Borrning med jordprovtagning utfördes i 15 provtagningspunkter. Generellt togs två jordprover ut från den översta metern och därefter togs ett prov från varje meter under markytan. Om avvikande skikt eller olika jordarter påträffades uttogs prov från respektive skikt. Borrning utfördes ner till mellan 3 och 5 meters djup.

Vid provtagningarna dokumenterades jordart och eventuell indikation på

förorening. Fältprotokoll från jordprovtagningen vid borrningen redovisas i Bilaga 2a.

10.2 Jord – provgropar

Fältarbetet utfördes den 25 maj 2016 av Jonas Fägerhag och Cecilia Mellander från Ramböll Sverige AB. För upptagning av jordprover användes en 8,5 tons grävmaskin på gummilarver från Schakt i Väst AB, Figur 6. Under

provtagningsdagen var det mulet väder med uppehåll och ca +10-15°C.

(13)

8 av 19

Figur 6. Provgropsgrävning i PG03, 2016-05-25.

Provgropsgrävning med jordprovtagning utfördes i 10 provtagningspunkter.

Jordprover togs ut för ungefär varje halvmeter. Om avvikande skikt eller olika jordarter påträffades uttogs prov från respektive skikt. Grävning utfördes ner till ca 2 meters djup.

Vid provtagningarna dokumenterades jordart och eventuell indikation på förorening. Fältprotokoll från jordprovtagningen vid provgropsgrävningen redovisas i Bilaga 2b.

10.3 Asfalt

Från 16 provtagningspunkter (borrhål och provgropar) togs asfaltsprover ut för kontroll av indikation på förekomst av stenkolstjära.

10.4 Grundvatten

I 12 av de 15 borrpunkterna installerades 50 mm miljörör av PEH för provtagning av grundvatten. Direkt efter installation renspumpades rören. Grundvattenrören lämnades därefter för stabilisering under en vecka innan omsättning utfördes och vattenprover togs ut den 26 och 30 maj 2016 av Cecilia Mellander, Ramböll Sverige AB. Grundvattennivåerna mättes med hjälp av lod innan renspumpning, omsättning och provtagning. Fältprotokoll från vattenprovtagningen redovisas i Bilaga 2b.

De åtta rör som Golder installerade 2015 kontrollerades för att se om det fanns möjlighet att ta prov ur dessa igen. Fem av rören funktionstestades den 12 maj 2016 av Olov Sjöbergh och Jonas Fägerhag, Ramböll Sverige AB. Två av rören (GA101 och GA111) hittades inte, där installerades nya rör (R1613 och R1614).

(14)

9 av 19

I ett av rören (GA104) påträffades stora mängder olja, vilket gjorde att det var mycket svårt att funktionstesta detta rör. Istället installerades ett nytt rör (R1607) strax väster om GA104.

Avvägning av grundvattenrörens topp utfördes för att tillsammans med uppmätt grundvattennivå kunna uppskatta grundvattengradienten inom provtagnings- området.

10.5 Markradon

För mätning av markradon inom området användes mätinstrumentet Markus 10 som består av ett ihåligt spett som slås ner i marken samt ett pumpinstrument som placeras på spettet. Luft sugs upp genom spettet och halten av radongas registreras. Resultatet i kBq/m³ visas på instrumentet efter ca 10-15 minuter.

Mätning av markradon utfördes den 20 juni 2016 av Tobias Kristensson, Ramböll Sverige AB. Mätning utfördes i fyra provtagningspunkter, R16R1-R16R4, där spettet slogs ner ca 0,5 meter under markytan.

11. Analyser

11.1 Fältanalyser

Samtliga jordprover mättes i fält med PID-instrument (fotojonisationsdetektor).

Med PID-instrumentet mäts innehållet av flyktiga organiska ämnen i jordens porgas. Mätningarna sker genom att jordprovet läggs i en diffusionstät plastpåse och PID-instrumentets detektor förs ner i påsen och mäter på luften ovanför provet. Metoden är endast indikerande och anger inga halter i jorden. Mätningen utfördes direkt efter att provet lagts i diffusionstät plastpåse.

Jordproverna mättes även med XRF-instrument (röntgenfluorescensdetektor) för att kontrollera metallinnehållet. XRF-instrumentet mäter totalhalt av ett ämne i mg/kg och mätningarna har utförts utan provberedning. De laboratorieanalyser som använts mäter den syralakbara halten av metallen på provet som har torkats, homogeniserats och siktats. Fukthalten i proven samt att analysen sker på både större och mindre partiklar kan ha en utspädande effekt på halten. För vissa ämnen, som förekommer naturligt även i mineral och därmed inte lakas vid laboratorieanalys, kan XRF-mätning istället överskatta föroreningshalten. För till exempel arsenik ligger detektionsgränsen nära riktvärdet för KM, så där kan XRF- instrumentet inte användas för bedömning av låga halter. För bly, zink och koppar är XRF-instrumentet tillförlitligt och jämförbart med laboratorieanalys, men hänsyn behöver tas till att provberedning inte har skett.

För de 16 asfaltsproverna som uttogs vid markundersökningen utfördes spraytest med vit färg och belysning med UV-lampa för att kontrollera eventuellt innehåll av stenkolstjära enligt Trafikverkets metod (Vägverket, 2004).

(15)

10 av 19

11.2 Laboratorieanalyser

Sammanlagt skickades 40 jordprover och 17 grundvattenprover till ackrediterat laboratorium (ALS Scandinavia AB) för analys. Urval gjordes utifrån observationer i fält och utifrån resultat från fältanalyser. Proverna packades enligt laboratoriets anvisningar och skickades kylda till ALS. Samtliga prover utom ett jordprov (som analyserades med avseende på dioxin) analyserades med avseende på metaller, alifater, aromater, BTEX och PAH. Fyra av grundvattenproverna analyserades även med avseende på klorerade alifater.

Sju asfaltsprover, där svag till stark indikation på förekomst av stenkolstjära identifierats, skickades till ALS Scandinavia AB för analys med avseende på PAH.

12. Riktvärden

12.1 Jord

Analysresultaten för jordproverna har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009). Känslig markanvändning, KM, innebär att markkvalitén inte begränsar val av markanvändning och att grundvattnet skyddas. Mark med halter under KM kan användas till bl.a. bostäder, odling och grundvattenuttag. Mindre känslig markanvändning, MKM, innebär att markkvalitén begränsar val av markanvändning till exempelvis industrier och vägar.

Eftersom planerad verksamhet på fastigheten bland annat är bostäder räknas markanvändningen som känslig, KM, på delarna med bostäder. Områden med handel, parkering eller annan verksamhet räknas om mindre känslig, MKM.

Analysresultaten har även jämförts med Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall, FA (Avfall Sverige, 2007).

12.2 Asfalt

Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad har tagit fram ett faktablad för hantering av asfalt och tjärasfalt. Bedömning av asfalt görs utifrån den uppmätta halten av PAH-16 i asfalten enligt Tabell 1.

(16)

11 av 19

Tabell 1. Bedömning av asfalt och tjärasfalt med avseende på PAH-halt.

Halt PAH-16 (ppm)

Bedömning enligt Miljöförvaltningen Göteborgs Stad

<70 Bedöms vara fri från stenkolstjära. Fri användning inom trafikprojekt. Restriktioner kan förekomma i känsliga områden.

Samråd ska göras med Miljöförvaltningen

70-300 Återanvändning i vägkonstruktion inom trafikprojekt som bundet eller obundet bärlager/förstärkningslager under ny asfalts- beläggning, ovan grundvattenytan. Samråd ska göras med Miljöförvaltningen. Anmälan krävs.

300-1000 Återanvändning i vägkonstruktion inom trafikprojekt som bundet eller obundet bärlager/förstärkningslager under ny asfalts- beläggning, ovan grundvattenytan. Ej inom eller i anslutning till känsliga områden. Samråd ska göras med Miljöförvaltningen.

Anmälan krävs.

>1000 Bedöms som farligt avfall. Asfalten ska fraktas till klass 1-deponi för vidare hantering eller till anläggning som är tillståndsprövad för till exempel behandling eller återvinning.

De uppmätta halterna av petroleumämnen i vattenproverna har jämförts med SPI:s beräknade riktvärden för grundvatten med hänsyn till dricksvatten, ytvatten samt ångor i byggnad (SPI, 2010).

För de ämnen där inga svenska riktvärden eller jämförvärden finns har holländska jämförvärden använts från (Dutch Ministry of Infrastructure and the Environment, 2009). Intervention value (aktionsnivå), indikerar föroreningsnivå vid vilken markens funktioner för människor samt växt- och djurliv är allvarligt försvagad eller hotad. Värdena för grundvatten har tagits fram utifrån aktionsnivåer i jord/sediment.

12.4 Klassificering radon

Mark kan klassas som lågradon-, normalradon- eller högradonmark enligt Byggforskningsrådet BFR rapport R85:1988 (Åkerblom et al, 1988). För radonhalter räknas värden mellan 10 och 50 kBq/m³ som normalradonmark.

Radonskyddande åtgärder ska utföras för nybyggnationer då marken klassas som låg- eller normalradonmark. Om marken klassas som högradonmark ska

nybyggnationer utföras radonsäkert.

(17)

12 av 19

13. Resultat

13.1 Geologi

I samtliga provtagningspunkter består marken av fyllnadsmaterial (blandat sten, grus, sand, silt och/eller lera) ner till mellan 0,8 och 3,9 meter under markytan.

Under fyllnadsmaterialet består marken i de flesta provtagningspunkterna av lera (ofta siltig). Resultatet från jordartsbedömningen redovisas i fältprotokollen i Bilaga 2a och 2b.

13.2 Fältobservationer

I flera provtagningspunkter, främst vid provgropsgrävningen, påträffades bland annat stora mängder av trä och tegel i fyllnadsmassorna, Figur 7. Även stark oljelukt konstaterades i flera punkter. Fältobservationer finns dokumenterade i fältprotokollen i Bilaga 2a och 2b.

Figur 7. Provgropsgrävning i PG04, 2016-05-25.

13.3 Fältanalyser jord

PID-mätningarna visade på förhöjda halter i de flesta provtagningspunkterna.

Halter över 100 ppm (110-145 ppm) uppmättes i tre punkter (R1610, R1612 och R1614) på djup mellan 0,5 och 2,0 meter under markytan. Resultaten från PID- mätningarna finns redovisade i fältprotokollen i Bilaga 2a och 2b.

XRF-mätningarna visade på förhöjda halter i de flesta provtagningspunkter. Vid jämförelse med laboratorieresultaten är korrelationen relativt god, men eftersom fyllnadsmaterialet inte är homogent överensstämmer vissa prover dåligt trots att tre mätningar om 90 sekunder utförts. Resultaten från XRF-mätningarna redovisas i Bilaga 4.

(18)

13 av 19

13.4 Laboratorieanalyser jord

En sammanställning av resultaten från de analyserade jordproverna redovisas i Bilaga 3a, 3b (föreliggande undersökning) och 3e (Golder, 2015). Analysrapporter från laboratoriet finns i Bilaga 5.

Metaller

Totalt analyserades 63 jordprover med avseende på metaller vid de två

markundersökningarna. I 49 av proverna överstiger uppmätta halter riktvärdet för KM och i 37 av dessa prover är halten även över riktvärdet för MKM (arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, bly och/eller zink). I åtta av de analyserade jordproverna överstiger dessutom zinkhalterna haltgränserna för farligt avfall, FA, och i ett av dessa prover överstiger även halterna av koppar och bly haltgränserna för FA.

Alifatiska och aromatiska kolväten

Innehåll av alifater och/eller aromater har detekterats i 45 av 50 analyserade jordprover. Halterna överstiger riktvärdena för KM i 38 av proverna och MKM i 21 av dessa prover. Dessutom överstiger halten av aromater >C10-C16 haltgränsen för FA i ett av jordproverna.

BTEX

Innehåll av BTEX har detekterats i 26 av 47 analyserade jordprover. I 21 av proverna överstiger den uppmätta bensenhalten riktvärdet för KM och i 15 av dessa prover även MKM. Inga halter av toluen, etylbensen eller xylen överstiger riktvärdena för KM.

PAH

Innehåll av PAH har detekterats i 44 av 49 analyserade jordprover. I 38 av proverna överstiger uppmätta halter riktvärdet för KM och i 16 av dessa prover även MKM. I två av jordproverna överstigs haltgränserna för FA.

Dioxiner

Ett jordprov har analyserats för innehåll av dioxiner. Inga halter av dioxiner över KM har uppmätts i det analyserade jordprovet.

13.5 Fältmätningar grundvatten

Utifrån avvägning av grundvattenrör samt mätning av grundvattennivåer i rören kan grundvattengradienten inom provtagningsområdet uppskattats. Det är dock svårt att se en tydlig strömningsriktning på grundvattnet inom området, vilket troligtvis beror till stor del på att marken består av blandat fyllnadsmaterial med olika genomsläpplighet. Även ledningsgravar inom området kan påverka

grundvattengradienten. Det grundvatten som finns kan inte ses som ett sammanhängande grundvattenmagasin med en tydlig gradient, utan som olika fyllnadsmassor där vatten delvis står relativt still.

(19)

14 av 19

13.6 Laboratorieanalyser grundvatten

En sammanställning av resultaten från de analyserade vattenproverna vid föreliggande undersökning redovisas i Bilaga 3c. Analysrapporterna från laboratoriet finns i Bilaga 5.

Metaller

I tre vattenprover (R1609, GA103 och GA105) har barium över det holländska jämförvärdet uppmätts. Som mest är uppmätt halt nästan tre gånger

jämförvärdet. I ett vattenprov (GA110) uppmättes bly i en halt som överstiger SPI:s riktvärde för dricksvatten. Övriga halter av metaller understiger aktuella riktvärden.

Alifatiska och aromatiska kolväten

Halter av alifatiska och/eller aromatiska kolväten har detekterats i samtliga grundvattenprover. I 12 av 17 vattenprover överstiger uppmätta halter SPI:s riktvärde för dricksvatten. I tre av dessa prover (R1607, R1609 och GA103) överstiger halterna av aromater >C16-C35 även riktvärdet för ytvatten.

BTEX

Halter av BTEX har detekterats i 16 av 17 grundvattenprover. Innehåll av bensen över SPI:s riktvärde för dricksvatten har uppmätts i 12 av 17 grundvattenprover. I fem av dessa prover (R1604, R1609, GA103, GA105 och GA110) överstiger halterna även riktvärdet för ångor i byggnad och i ett av proverna (GA105) över- stiger halten dessutom riktvärdet för ytvatten. Inga halter av toluen, etylbensen eller xylen överstiger aktuella riktvärden.

PAH

Halter av PAH har detekterats i samtliga grundvattenprover. I 16 av 17 prover överstiger uppmätta halter SPI:s riktvärden för drickvatten. I 11 av dessa prover överstiger även halterna riktvärdena för ytvatten och/eller ångor i byggnad.

Dessutom överstiger halterna i de 11 proverna de holländska jämförvärdena.

Klorerade alifater

Klorerade alifater har detekterats i två av fyra analyserade vattenprover. Halterna understiger dock aktuella jämförvärden.

13.7 Fältanalyser asfalt

För de 16 asfaltsproverna som uttogs vid markundersökningen utfördes spraytest med vit färg och belysning med UV-lampa för att kontrollera eventuellt innehåll av stenkolstjära. Sju av proverna uppvisade möjliga tecken på innehåll av stenkols- tjära då en gul färg uppkom vid sprayning, Tabell 2.

(20)

15 av 19

Tabell 2. Indikation av tjärasfalt för uttagna asfaltsprover.

Provpunkt Indikation tjärasfalt Laboratorieanalys

R1603 Nej

R1604 Stark X

R1605 Nej

R1606 Svag X

R1607 Nej

R1608 Svag X

R1609 Nej

R1611 Nej

PG03 Nej

PG04 Nej

PG05 Stark X

PG06 Stark X

PG07 Mellan X

PG08 Nej

PG09 Nej

PG10 Svag X

För de tre prover där en stark gul färg uppkom (R1604, PG05 och PG06) var bärlagret under asfalten indränkt med olja/tjära. Bärlagret under övriga prov var inte bundet.

13.8 Laboratorieanalyser asfalt

De 7 asfaltproverna där svag, medel eller stark indikation identifierats skickades till laboratorieanalys för innehåll av PAH-16. Halten av PAH-16 i de tre analyserade asfaltsproverna där en stark gul färg uppkom vid spraytestet är mellan 910 och 980 mg/kg (ppm). Denna asfalt kan få återanvändas i vägkonstruktion inom trafikprojekt som bärlager/förstärkningslager under ny asfaltsbeläggning, men samråd måste göras med Miljöförvaltningen och anmälan krävs.

Övriga uppmätta halter ligger under 70 ppm och denna asfalt bedöms därmed vara fri från stenkolstjära.

En sammanställning av resultaten från de analyserade asfaltsproverna redovisas i Bilaga 3d. Analysrapporter från laboratoriet finns i Bilaga 5.

13.9 Markradon

Vid de fyra markradonmätningarna med Markus 10 uppmättes halter av radongas enligt Tabell 3.

Tabell 3. Resultat av markradonmätningar med Markus 10, 2016-06-20.

Mätpunkt Uppmätt värde Klassning

Mätpunkt 1, R16-R1 7 kBq/m³ Lågradonmark Mätpunkt 2, R16-R2 11 kBq/m³ Normalradonmark Mätpunkt 3, R16-R3 52 kBq/m³ Högradonmark Mätpunkt 4, R16-R4 67 kBq/m³ Högradonmark

(21)

16 av 19

14. Bedömning

14.1 Jord

De miljötekniska markundersökningarna som utförts inom fastigheten har visat att det förekommer stora mängder föroreningar i jorden. Förhöjda halter av både metaller och oljeföroreningar över MKM har påträffats inom hela undersöknings- området. Koppar, bly, zink, aromater och PAH har även påträffats i halter över gränsen för farligt avfall. Det är inte klarlagt varifrån föroreningarna härrör. De kan komma från tidigare eller nuvarande industriell verksamhet och/eller från tillförda fyllnadsmassor.

Föroreningarna som påträffats innebär en risk för negativ påverkan på människor som kommer att bo och vistas inom området. Föroreningarna inom under-

sökningsområdet är inte avgränsade överallt, varken i djup- eller sidled. Dess utbredning är därför svår att uppskatta exakt. Mängden förorenade massor inom området har trots detta uppskattats utifrån de provtagningspunkter som finns, Figur 8. Föroreningsutbredningen har antagits till en radie av ca 10 meter från respektive provtagningspunkt.

Mängden förorenade massor mellan KM och MKM uppskattas till ca 2 400 m³, mellan MKM och FA till ca 17 400 m³ och över FA till ca 2 700 m³.

Figur 8. Situationsplan med uppskattade föroreningar i jord (se även Bilaga 6).

(22)

17 av 19

Eftersom det inte finns provtagningspunkter inom alla delar av området och eftersom jordprover inte har analyserats från alla djup, kan det inte uteslutas att föroreningar kan finnas i punkter eller områden som inte undersökts. Det kan även förekomma ämnen eller föroreningar som inte analyserats.

I grundvattnet har halter av ett eller flera ämnen över SPI:s riktvärden för dricksvatten uppmätts i samtliga provtagningspunkter. I 11 av 17 prover överstiger uppmätta halter SPI:s riktvärden med avseende på ytvatten och/eller ångor i byggnad (aromater >C16-C35, bensen och PAH) samt de holländska riktvärdena (barium och PAH). Analyserna visar därmed att grundvattnet inom hela fastigheten är påverkat av föroreningar, vilket kan komma att påverka de människor som kommer att bo inom området.

14.3 Asfalt

Asfaltsprover med innehåll av tjärasfalt har påträffats vid tre provtagningspunkter inom undersökningsområdet. Dessa punkter ligger inom den mittersta samt västra delen av området. Det kan inte uteslutas att tjärasfalt även förekommer på andra platser inom området där prov inte har tagits ut. Tjärasfalt innehåller förhöjda PAH-halter och kan därför utgöra en risk för negativ påverkan på människors hälsa.

14.4 Markradon

Utifrån utförda markradonmätningar klassas marken som högradonmark i två mätpunkter, som normalradonmark i en mätpunkt och som lågradonmark i en mätpunkt. Vid kommande exploatering ska nybyggnation utföras radonsäkert alternativt ska en ny markradonmätning utföras under kommande byggnad.

15. Åtgärdsbehov

Föroreningarna inom undersökningsområdet kan utgöra en risk för människors hälsa och för miljön. Förhöjda föroreningshalter har påträffats inom hela fastigheten och uppskattas till ca 22 500 m³ (KM-MKM ca 2 400 m³, MKM-FA ca 17 400 m³ samt >FA ca 2 700 m³). I samband med exploatering av området behöver åtgärder vidtas och jordmassor avlägsnas.

Byggnaderna på fastigheten planeras att rivas för att ge plats åt handel, kontor och bostäder med angränsande parkeringsmöjligheter. Byggnader kommer att täcka större delen av fastigheten. Ytorna mellan byggnaderna kommer

huvudsakligen att vara asfalterade och det kommer inte finnas möjlighet till odling inom området. Vidare kommer parkeringsgarage eller handel inrymmas i botten- plan och bostäder kommer att placeras minst en våning upp.

(23)

18 av 19

Som åtgärd föreslås att riktvärden tas fram som är anpassade utifrån planerad markanvändning. I samband med framtagande av dessa platsspecifika riktvärden görs en fördjupad riskbedömning.

Föroreningar kan även finnas i marken under byggnaderna på fastigheten.

Jordprover bör därför tas under byggnaderna efter rivning för att undersöka föroreningssituationen. I övrigt bedöms ingen ytterligare jordprovtagning vara nödvändig inom området.

Asfalt som avlägsnas från området ska kontrolleras okulärt samt vid behov med spraytest för att kontrollera eventuellt innehåll av stenkolstjära. Samråd ska göras med Miljöförvaltningen och anmälan krävs om asfalten innehåller stenkolstjära.

16. Slutsats

I dagsläget finns det konstaterade föroreningar i marken och grundvattnet inom den undersökta fastigheten. De påträffade föroreningarna bedöms kunna utgöra en risk för människors hälsa och miljön i området. Handel, kontor, parkering och bostäder planeras inom området och en sanering av delar av de förorenade jordmassorna bör utföras innan eller i samband med att fastigheten exploateras.

Eftersom endast verksamheter så som handel och kontor planeras i markplan och bostäder planeras ligga minst en våning över marken i byggnaderna, föreslås att platsspecifika riktvärden tas fram för sanering av området där hänsyn till markens användning och områdets planering tas.

17. Upplysning

Enligt Miljöbalken kapitel 10 § 11 ska den som äger eller brukar en fastighet, oavsett om området tidigare ansetts vara förorenat, genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och

föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Vidare är det enligt 28 § Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten vidta en åtgärd som kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av förorening om denna risk inte bedöms som ringa. En skriftlig anmälan måste lämnas in till Miljö- och

hälsoskyddskontoret i god tid (sex veckor) innan sanering påbörjas.

(24)

19 av 19

Referenser

Avfall Sverige, 2007: Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor.

Rapport 2007:01.

Dutch Ministry of Infrastructure and the Environment, 2009: Soil Remediation Circular 2009, Annex 1, Groundwater Target Values, Soil Remediation Intervention Values and Indicative Levels for Serious Contamination.

Golder, 2015: Miljötekniska undersökningar av mark och grundvatten, Backa 170:1 – Skogsberget. Golder Associates AB, 2015-11-20.

Naturvårdsverket, 2009: Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. SNV rapport 5976.

SPI, 2010: SPI rekommendation, Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Rapport december 2010, uppdaterad 2014-11-18.

Tellstedt, 2015: PM/Geoteknik, Inför utbyggnad av handelsverksamhet, Backaplan, Göteborgs Stad. Tellstedt AB, 2015-11-13.

Vägverket, 2004: Hantering av tjärhaltiga beläggningar. Publikation 2004:90.

Åkerblom, Pettersson, Rosén, 1988: Radon i bostäder – Markradon. Rapport R85:1988. Byggforskningsrådet (BRF). Reviderad utgåva 1990.

(25)

(26)

Bilaga 2a Miljöteknisk markundersökning Backa 170:1 1320020766

Fältprotokoll Jord - Borrning

Provtagningsdatum: 2016-05-16

Provtagningsförhållande: Ca 15˚C. Sol, uppehåll.

Provpunkt Markyta Djup (m u my)

Jordart* PID-resultat (ppm)

Laboratorie- analys

Kommentar

R1601 Grus 0-0,2 F grSa 0

0,2-0,5 F (gr)Sa 0

0,5-1,0 F (gr)Sa 0

1,0-2,0 F grSa 0 Svart material, blött

2,0-3,0 F legrstSa 0 R1601 2,0-3,0 m Blandat fyllnadsmaterial, lukt 3,0-3,9 F legrstSa 6 R1601 3,0-3,9 m Stark lukt (Diesel? Gyttja?)

3,9-4,0 Le -

4,0-5,0 Le 0

R1602 Grus 0-0,5 F stgrSa 0

0,5-1,0 F stgrSa 0 Inslag av tegel 0,9-1,0 m u my

1,0-2,0 F legrstSa 3 R1602 1,0-2,0 m Blandat fyllnadsmaterial, lukt, blött

2,0-3,0 Le 0

R1603 Asfalt 0-0,1 As - Asfaltsprov

0,1-0,5 F grSa 1 R1603 0,1-0,5 m

0,5-0,9 F grSa 0 R1603 0,5-0,9 m

0,9-1,0 Le -

1,0-2,0 Le 0

2,0-3,0 Le 0 Gyttja 2,6-2,8

3,0-4,0 Le 0

0,05-0,1 St - Makadam, oljeindränkt

0,1-0,7 F grSa 15

0,7-1,0 F Le 16 Lukt diesel

1,0-2,0 F grleSa 30 R1604 1,0-2,0 m Lukt diesel, trärester 1,1-1,6 m u my

2,0-2,5 F grleSa 25 Inslag av trä 2,3 m u my, betong, olja

2,5-3,0 Le 2 R1604 2,5-3,0 m

Överstiger inte Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM)

Överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM)

Överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM)

Överstiger Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för farligt avfall (FA)

Ramböll Sverige 1 av 3

(27)

Bilaga 2a Miljöteknisk markundersökning Backa 170:1 1320020766 Provtagningsdatum: 2016-05-17

Provtagningsförhållande: Ca 15-20˚C. Sol, uppehåll.

Provpunkt Markyta Djup (m u my)

Jordart* PID-resultat (ppm)

Laboratorie- analys

Kommentar

0,05-0,5 F (gr)Sa 1

0,5-0,7 F siLe 3 Lukt

0,7-0,9 F trä? 3 Förkolnade träfliser/spån

0,9-1,0 F legrSa 3

1,0-2,0 F legrSa 8 Stark lukt

2,0-2,4 F legrSa 35 R1605 2,0-2,4 m Stark lukt

2,4-3,0 Le 5 R1605 2,4-3,0 m

0,05-0,5 F stgrSa - Faller av skruv, inget prov

0,5-1,0 F grSa 0 R1606 0,5-1,0 m

1,0-1,5 F grSa 0 R1606 1,0-1,5 m

1,5-2,0 Le 0

2,0-3,0 Le 0

3,0-4,0 siLe 0

0,05-0,5 F grSa 0

0,5-1,0 F saleSi 0

1,0-2,0 F? Let 0

2,0-2,6 F? siSa 14 R1607 2,0-3,0 m Prov 2,0-3,0 m u my

2,6-3,0 Le 14

0,05-0,5 F grSa 1

0,5-1,0 F? sagrLe 5 Lukt olja/diesel

1,0-2,0 F? gysaLe 11 R1608 1,0-2,0 m Lukt olja/diesel

2,0-2,8 F? gysaLe - Lukt olja/diesel

2,8-3,0 Le -

R1613 Grus 0-0,5 F grSa 1

0,5-1,0 F grSa 2

1,0-1,2 F? Sa 1

1,2-2,0 F? (grlesi)Sa 11 R1613 1,2-2,0 m

2,0-3,0 F? Sa 7 R1613 2,0-3,0 m

3,0-3,6 F? Sa 7

3,6-4,0 Le 7

R1614 Grus 0-0,5 F grSa -

0,5-0,8 F grSa 110 R1614 0,5-1,0 m

0,8-1,0 F Le 110 Viss oljelukt

1,0-2,0 F (grle)Sa 40

2,0-3,0 F (grle)Sa 30

3,0-3,6 F (grle)Sa 40

3,6-3,7 Gy 40

3,7-4,0 Le 40 Rinner olja från leran

4,0-5,0 Le 30

Överstiger inte Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM)

Överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM)

Överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM)

Överstiger Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för farligt avfall (FA)

Ramböll Sverige 2 av 3