1
Detaljplan för
område vid SLÅNBÄRSVÄGEN,
Bollstanäs i Upplands Väsby kommun
PLANBESKRIVNING
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Planen syftar till att ge möjlighet för etablering av småindustri-, kontors-, handels- och bilserviceverksamhet inom fastigheten Grimsta 51:1. Verksamheten får inte vara störande eller medföra risker för omgivningen. Befintlig yta för parkering som tillhör
bostadsrättsföreningen i Grimstaby ingår i planområdet och planläggs som kvartersmark.
Naturmarken närmast Breddenvägen planläggs som parkmark.
Handlingar
Plankarta med bestämmelser Denna planbeskrivning Genomförandebeskrivning
Utställningshandling
Normalt planförfarande PBL 1987:10 tillämpas
Dnr
BN/2008:487
2 Innehållsförteckning:
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG……….. 1
PLANENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED HUSHÅLLNINGSREGLERNA I MILJÖBALKEN………... 3
PLANDATA……….. 3
Läge……… 3
Areal………... 3
Markägoförhållande………... 4
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN……… 4
Översiktliga planer... 4
Detaljplan………... 4
Program för planområdet ………... 4
Kommunala beslut i övrigt………. 5
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER………. 5
Mark och vegetation……… 5
Miljökvalitetsnormer för vatten……….……… 6
Skydd av grundvattnet……… 6
Miljökvalitetsnorm för luft ………. 6
Geotekniska förhållanden………... 6
Markföroreningar………... 7
Radon……….. 7
Fornlämningar……… 7
Kulturmiljö………. 7
Bebyggelse………. 8
Gestaltning……….. 9
Gator och trafik………... 10
Störningar och risker……….. 13
Teknisk försörjning……… 13
Administrativa frågor………. 16
BEHOVSBEDÖMNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN………... 16
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN………. 17
3
PLANENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED HUSHÅLLNINGSREGLERNA I MILJÖBALKEN
Förslaget är förenligt med miljöbalkens (MB) 3 kap avseende lämplig användning av mark och vatten samt 5 kap miljökvalitetsnormer. Något riksintresse enligt 4 kap berörs inte.
PLANDATA
Plan- och bygglagen, PBL, (1987:10) ersattes den 2 maj 2011 av plan- och bygglagen
(2010:900). Av övergångsbestämmelserna framgår att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för ärenden som har påbörjats före denna tidpunkt. Planen hanteras enligt ÄPBL 1987:10.
Läge
Planområdet ligger cirka en halv kilometer öster om Breddens trafikplats vid E4:an och ca 3 km sydost om centrum. Planområdet avgränsas i norr av Breddenvägen, i öst av
Grimstavägen och i söder av Slånbärsvägen.
Området ligger i mötet mellan det storskaliga, trafik- och verksamhetsdominerade InfraCityområdet och de mer småskaliga bostadsområdena i Grimstaby och Bollstanäs.
Karaktärerna möts i höjd med Råbäcksvägen.
Planområdets läge
Areal
Planområdet omfattar cirka 15 000 m².
4 Markägoförhållanden
Grimsta 51:1 och Grimsta 142:1 ägs av Upplands Väsby kommun. Grimsta 51:3 ägs av Bostadsrättsföreningen Grimstaby.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktliga planer
Enligt gällande översiktsplan (strategisk kommunplan) antagen av kommunfullmäktige i december 2005 är området inte preciserat för någon speciell användning.
Detaljplan
Planområdet omfattas av detaljplan 121, fastställd 1984-08-28 och detaljplan 188 som vann laga kraft 1993-07-28. Markanvändning inom planområdet anges som allmän platsmark - park, samt tillfart och parkeringsområde.
Gällande markanvändning
Program för planområdet
Planen har inga övergripande komplexa frågor som måste belysas i ett programarbete. Ett program för området har därför inte tagits fram.
5 Kommunala beslut i övrigt
Den 19 mars 2008 beslutade kommunstyrelsen på förslag av plan- och miljöutskottet att ge byggnadsnämnden och dess förvaltning i uppdrag att pröva området för verksamheter i en detaljplaneprocess.
FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER
Mark och vegetation
Planområdet ingår inte i och är därmed inte klassat i den tätortsnära naturinventeringen från 2010.
Området domineras idag av höga ridåer av sly och träd, främst tall, björk och sälg. Den vildvuxna vegetationen bildar en tämligen tät ridå utmed Breddenvägen i områdets östra del medan marken i väst endast innehåller öppen vegetation. Utmed Slånbärsvägen finns en rad fullvuxna björkar som är karaktärskapande och fungerar som en övergång till den befintliga villabebyggelsen söder om Slånbärsvägen. I öst finns en asfalterad parkeringsyta med garagelängor som tillhör bostadsrättsföreningen i Grimstaby.
Flygbild som visar hur området ser ut idag
Området från Breddenvägen
6 Miljökvalitetsnormer för vatten
Ytvatten
Planområdets ytvatten avvattnas till Norrviken. Norrviken ska enligt beslutade
miljökvalitetsnormer ha uppnått god kemisk status till 2015 och god ekologisk status till år 2021. God kemisk status innefattar ett antal prioriterade miljöfarliga ämnen som inte får släppas ut så att Norrviken som helhet belastas över vissa givna gränsvärden.
God ekologisk status innebär att näringsämnen (kväve och fosfor) inte ska släppas ut som kan bidra till en ökad näringsbelastning i Norrviken. Detta innebär för planområdet att ytvattnet behöver renas på både de prioriterade miljöfarliga ämnena och näringsämnena fosfor och kväve.
Grundvatten
För grundvatten är kravet att god kemisk grundvattenstatus, respektive god kvantitativ status nås år 2015. För planområdet betyder detta att förorenat ytvatten behöver renas innan det infiltreras och leds vidare för att inte riskera förorening av grundvattnet i åsen.
Kommunen bedömer att planen inte kommer att bidra till att miljökvalitetsnormer för vatten överskrids, se vidare under dagvatten s 14.
Skydd av grundvatten
Planområdet ligger i dagsläget inte inom något skyddsområde för grundvattentäkt, men är beläget inom en föreslagen gemensam tertiär skyddszon (observationszon) för de fyra grundvattentäkterna Jästbolaget och Rotsunda i Sollentuna kommun samt Hammarby och Löwenströmska i Upplands Väsby kommun. Förslaget prövas för närvarande av Länsstyrelsen och är ännu inte fastställt.
Föreslagna skyddsföreskrifter för grundvattentäkt (tertiär zon) kommer att gälla inom hela planområdet under både byggnations- och drifttid. Som allmänna krav för tertiär skyddszon föreslås att ”Verksamheter och hantering inte får bedrivas på sådant sätt att det medför risk för vattenförorening eller förorening av mark” Hänsyn till grundvattentäkt ska tas vid
anläggningen av utemiljön och uppförandet av byggnader.
Vid all byggnation och grävarbeten inom skyddsområdet krävs att byggherren har egen kunskap och informerar entreprenörer m.fl. om det särskilda kravet att skydda grundvattnet samt att beredskap ska finns för olyckor med arbetsmaskiner etc. I samband med bygglov ska grundvattennivån på fastigheten redovisas.
Miljökvalitetsnormer för luft
Miljökvalitetsnormer för luft överskrids inte inom planområdet.
Geotekniska förhållanden
En översiktlig geoteknisk utredning, daterad 2009-12-11, har utförts av WSP. Därefter har en mer detaljerad utredning tagits fram, daterad 2013-04-12. Utredningarna visar att jorden inom hela området består överst av fyllning ovan lera som vilar på friktionsjord. Friktionsjorden vilar i sin tur på berg. Uppmätta grundvattennivåer varierar mellan + 18,8 och + 21,2.
Grundvattennivån kan förväntas variera med årstid och nederbörd.
Leran i området är normalkonsoliderad och ytterligare markbelastningar i området bör därför undvikas för att begränsa marksättningarna. Nuvarande marknivå bör i möjligaste mån
7
behållas och åtgärder som kan ge grundvattensänkningar bör undvikas. Vid en eventuell höjning av markytan från dagens nivåer kan markförstärkning behöva utföras.
Lermäktigheten är som minst i den föreslagna byggnadens sydöstra hörn och friktionsjorden under leran är troligtvis blockrik. Varierad jordmäktighet ökar riskerna för ojämna sättningar och därmed spänningar i byggnaden och eventuella stora glaspartier. Byggnaden bör därför grundläggas på slagna betongpålar eller borrade stålrörspålar. Byggnadens golv bör utföras fribärande med hänsyn till risken för marksättningar.
Markföroreningar
Några kända föroreningar i marken finns inte inom området. Även när uppgifter saknas om eventuella markföroreningar måste man vid alla schaktarbeten vara observant på tecken som tyder på detta.
Radon
Området har eventuell hög risk för markradon (förekomst av ändmoräner). Nuvarande riktvärde är 200 Bq/m3 för nya arbetsplatser, vilket inte får överskridas. En mer detaljerad undersökning av områdets markradonsituation ska redovisas vid bygglovsansökan. Om sådan undersökning inte genomförs ska byggnaderna uppföras radonsäkra.
Fornlämningar
Inom planområdet finns inga kända fornlämningar.
Kulturmiljö
Planområdet är inte av kulturhistoriskt intresse.
Öster om planområdet ligger Grimstaby som är ett kulturhistoriskt intressant bostadsområde från 1970-talet. Bebyggelsen har getts en identitet genom sin egenartade utformning med kringbyggda gårdar placerade på ömse sidor om en bygata. Huskropparna har delats upp, varierar i höjd och är förskjutna i sidled. Snickerier och färgsättningar understryker variationen i gestaltningen.
Bebyggelsen i Grimstaby
8 Bebyggelse
Planområdets östra del är bebyggd med garage som tillhör bostadsrättsföreningen Grimstaby.
I övrigt är planområdet obebyggt.
Planförslaget medger en flexibel markanvändning som ger möjlighet till etablering av
småindustri-, kontors-, handels- och bilserviceverksamhet. Förslaget medger en byggrätt på ca 1500 m2 byggnadsarea. Högsta nockhöjd i meter över nollplan är + 33 m. Detta möjliggör en bebyggelse i två våningar och motsvarar utbyggnadsmöjligheterna i angränsande planer för befintlig verksamhet vid Råbäcksvägen (Honda City) och bostadsbebyggelsen i Grimstaby.
Fastighetsbolaget Lars Schneider som äger bilhallen Honda City på andra sidan Breddenvägen har framfört intresse av att uppföra en utställningshall för bilar inom
planområdet. Då detta är förenligt med kommunens intentioner för utvecklingen av området planeras marken att anvisas till exploatören. Det är härmed sannolikt att en utställningshall för bilar kommer att uppföras inom planområdet, även om den flexibla markanvändningen
bibehålls för att ge utrymme åt framtida förändringar.
Illustrationsplan med sektioner A-A och B-B. Illustration: Nesto Arkitektur
Sektioner (Nesto)
9 Gestaltning
Bebyggelse
Mötet med omgivningen är viktigt för att integrera bebyggelsen väl i området och för att skapa en god helhetsmiljö. Ny bebyggelse ska utformas med hänsyn till omgivningen och i skala relatera till bebyggelsen i Grimstaby som är ett arkitektoniskt kännemärke i Upplands Väsby, men också till den större skalan som representeras av bilhallen på andra sidan Breddenvägen.
Enligt planbestämmelserna ska byggnaden utformas med en variation längs gaturummet i syfte att undvika stora monotona fasadpartier. Exempelvis kan en långsträckad fasadlinje delas upp och veckas för att splittra fasaden i mindre delar och undvika en allt för lång monoton fasadskiva. Utomhusupplag får ej anordnas inom planområdet.
Exploatören önskar uppföra en långsmal byggnad med utställningshall i markplan.
Byggnaden planeras att ha inglasade fasader och mycket visningsyta ut mot Breddenvägen.
Byggnadshöjden ger utrymme för en övre våning eller en entrésolvåning som kan rymma kontor (se illustration s. 10).
Park och vegetation
Exploatören har framfört önskemål om att iordningställa parkmarken inom planområdet så att ytan blir mer öppen och välskött än vad den är idag. Detta kan åstadkommas genom att glesa ur och ta bort sly, träd och buskar samt anlägga gräsmatta. Genom att iordningställa
parkmarken kan en visuell relation mellan Breddenvägen och den nya bebyggelsen skapas.
Kommunen kommer i samråd med exploatören att ta fram en skötselplan för hur parken ska gestaltas. Skötselavtal kommer att upprättas vilket möjliggör för exploatören att ta över skötseln av parkmarken.
Parkmarken i den västra delen av planområdet bör innehålla låg växtlighet med hänsyn till den regionala 70 kV högspänningsluftledning som berör områdets västra del.
Söder om Slånbärsvägen finns ett antal villor som idag har utsikt över den trädbevuxna yta som planområdet utgör. För att mildra intrycket av asfalterad och hårdgjord miljö inom verksamhetstomten föreslås avskärmande vegetation utefter Slånbärsvägen.
Planbestämmelserna reglerar därför att minst 60 procent av ytan täcks av vegetation av växttyper som i växtsätt kan uppnå höjder av mellan 1,5 - 5 meter.
Där slänter krävs ska de ansluta till den befintliga topografin så att synliga schaktningar undviks.
På följande sida visas hur planområdet skulle kunna gestaltas sett från Slånbärsvägen och Breddenvägen. Bilderna är endast illustrationer, vilket innebär att det nödvändigtvis inte kommer att se ut på detta sätt.
10
Byggnaden sedd från Slånbärsvägen. Illustration: Nesto Arkitektur
Byggnaden sedd från Breddenvägen. Illustration Nesto Arkitektur.
Gator och trafik
Gång- cykel och mopedtrafik
Gång- och cykeltrafik sker på Slånbärsvägen.
Upptrampade stigar visar att gående idag sneddar över planområdet och korsar Breddenvägen i höjd med Råbäcksvägen. Detta är ingen lösning som förespråkas då Breddenvägen saknar övergångsställen.
11
För att trafiksäkert korsa Breddenvägen bör man istället använda gångtunneln norr om fotbollsplanen vid Breddenskolan. Planens genomförande innebär att gående inte kommer att kunna gena över fastigheten på samma sätt som tidigare.
Öster om planområdet finns ett övergångsställe över Grimstavägen som gör det möjligt att trafiksäkert ta sig från planområdet till Grimstaby.
Hur man som gående tar sig från planområdet över Breddenvägen
Kollektivtrafik
Området trafikeras av bussar mot Upplands Väsby station, Kista, Rotebro, Bollstanäs, Täby centrum samt nattbuss mellan Stockholm och Upplands Väsby. Breddenskolans busshållsplats är närmaste busshållsplats och ligger ca 140 meter öster om planområdet.
Biltrafik
Breddenvägen trafikeras av ca 9500 fordon/vardagsmedel-dygn på sträckan som går förbi planområdet. Uppskattad trafikmängd år 2020 är ca 10 000 fordon/vardagsmedel-dygn.
Grimstavägen i öst trafikeras av ca 2400 fordon/ vardagsmedel-dygn enligt mätningar från 2011.
Angöring till planområdet sker via Slånbärsvägen som behåller nuvarande standard.
För Slånbärsvägen har inga mätningar avseende trafikmängden genomförts. Vägen utgör infart till villafastigheterna söder om Slånbärsvägen samt flerbostadshusen inom fastigheten Grimsta 137:2.
Delar av Slånbärsvägen förses med förbud mot körbar förbindelse i syfte att reglera att in- och utfart inte placeras för nära befintlig vändplan eller infart till bostadsparkeringen. Beroende på hur fastighetsbildningen kommer att ske kan en eller flera separata angöringsplatser anläggas, alternativt samordnas genom en enkelriktad slinga genom verksamhetsområdet (se illustration s. 8).
Verksamhetsområdet kommer att alstra trafik som belastar det omkringliggande vägnätet.
Mängden trafik beror på vilken verksamhet som etablerar sig på platsen, men en alltför
12
storskalig verksamhet motverkas genom att byggrätten har begränsats till 15000 m2.
Kapaciteten på vägnätet bedöms klaras för E4:an och dess avfarter även efter en utbyggnad av planområdet.
Om Fastighetsbolaget Lars Schneider uppför en bilutställningshall inom planområdet kommer biltransporter med 24 meters fordon ske ca 1 gång i veckan. Avlastning av bilar kommer att ske på exploatörens befintliga fastighet Grimsta 60:2 som har infart från
Breddenvägen/Råbäcksvägen. Bilarna kommer därefter att köra över till planområdet. På så vis kommer inte Slånbärsvägen att belastas av stora transporter till verksamheten.
Honda City på på andra sidan Breddenvägen sett från planområdet
Parkering och angöring
Parkeringsbehovet för tillkommande verksamheter ska lösas inom kvartersmark. Enligt förslag till Trafikplan, remissversion 23 juli 2012, bedöms parkeringsbehovet enligt följande beroende på typ av verksamhet:
Parkeringstal för bilar vid kontor och industri, förslag 2012. Planområdet ligger inom kvartstrafik.
För den befintliga parkering som tillhör bostadsrättsföreningen i Grimstaby föreslås ingen förändring.
Enligt planbestämmelserna ska parkering, angöring och lastning för verksamheternas behov lösas inom kvartersmark.
13 Störningar & risker
Med hänsyn till områdets närhet till bostäder tillåts endast icke störande verksamheter.
Verksamheten får heller inte medföra risker för omgivningen.
Buller
På grund av närheten till kringliggande bostäder finns risk för bullerstörningar från
verksamheten (t.ex. trafik-, fläkt- och ventilationsbuller). Fläktar för ventilation bör placeras vända bort från angränsande bostadshus. För externt industribuller gäller Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5.
Farligt gods
Närmaste led där det transporteras farligt gods är E4:an. Då avståndet mellan planområdet och E4:an överstiger 150 m bedöms inte riskfrågan behöva behandlas ytterligare.
Ljus
Verksamheternas belysning ska anordnas så att besvärande ljus inte når omgivande bostäder.
Elektromagnetisk strålning
En 70 kV högsspänningsledning löper norr om planområdet, på andra sidan Breddenvägen.
Elektromagnetisk strålning får inte överskrida 0,2 μT i lokaler där människor stadigvarande vistas, vilket motsvarar 25 meter från yttre fasledning. Den västra delen av planområdet som påverkas av skyddsavstånd från kraftledningen planläggs som parkmark.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Kommunala vatten- och avloppsledningar går genom planområdet. Dessa ledningar kommer att ligga kvar i befintligt läge. Planen reglerar att avstånd om minst 6 m hållas mellan
befintliga ledningar och ny bebyggelse för att säkerställa driften av ledningarna. I
planområdets västra del ligger ledningspaketet mindre djupt, vilket innebär att kvartersmarken har utökats något över ledningsstråket.
Ingen utfyllning eller stödmur får uppföras vid ledningsstråket. Slänt mellan byggrätten och ledningsstråket bör lämpligen inte ha brantare lutning är 2 procent.
VA- lednignar som går genom planområdet
14 Dagvatten
Planområdet genomkorsas av dagvattenledningar som avleder vatten från stora områden uppströms. En översiktlig beräkning visar att ytor som är totalt närmare 60 ha avvattnas via detta system. Vattnet leds via en bergtunnel som mynnar i närheten av Breddens
industriområde i Sollentuna kommun och slutligen till Norrviken. För att förbättra
vattenmiljön i Norrviken har ett omfattande arbete inletts tillsammans med Sollentuna för att åstadkomma en reningsanläggning (Breddenprojektet) för detta dagvatten. En del i arbetet med att skapa en kostnadseffektiv lösning är att begränsa flödestopparna till anläggningen genom att fördröja flödena uppströms. Planområdet är en av få platser i anslutning till befintligt dagvattensystem där flödesfördröjning har bedömts kunna åstadkommas med relativt enkla medel. Det är därför angeläget att en planläggning av området utförs så att hänsyn tas till denna funktion.
Det avrinningsområde som avleder dagvatten via ledningar genom planområdet, ungefärliga gränser.
I övrigt ska dagvattenhanteringen uppfylla sedvanliga krav enligt kommunens
dagvattenpolicy där ambitionen är att minimera flödes- och föroreningsmängderna, prioritera avledning i öppna system, rena förorenat vatten, samt tillämpa LOD och framhäva dagvattnet i stadsmiljön.
Två dagvattenutredningar har tagits fram av WSP, daterade 2010-06-20 och 2013-05-17. Den senare utredningen tar hänsyn till de förändringar som skett sedan samrådet.
Nuvarande dagvattenhantering
Dagvatten från stora delar av planområdet avleds i nuläget direkt till naturmarken där det finns ett dike som har viss fördröjningseffekt. Även dagvatten från Slånbärsvägen och Breddenvägen avleds till naturmarken. Dagvatten från befintlig parkeringsyta är kopplat till en dagvattenledning som genomkorsar parkeringen och sedan ansluter till huvudledningen.
15
Dagvatten inom kvartersmark
Inom kvartersmarken bedöms förutsättningarna för att åstadkomma LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) i form av infiltration vara begränsade. Krav på flödesutjämning är därför nödvändigt.
Fastigheten får lämpligen en dagvattenanslutning norrut mot det kommunala
dagvattensystemet. Dagvatten från parkering och körytor bör då bortledas ytligt så att
anlutning kan ske via den angränsande parken till befintligt kommunalt dike innan anslutning till kommunalhuvudledningen sker.
Dagvatten från takytor bör infiltreras. Kvartersmarken mellan huvudbyggnaden och Slånbärsvägen kan användas för infiltration från byggnadens tak. Då det är viktigt att
infiltrationsmöjligheten bevaras har en planbestämmelse införts som reglerar att markytan ska möjliggöra infiltration av dagvatten. Dagvatten från taket som inte avrinner mot
Slånbärsvägen kan infiltreras i utfyllnad under gårdsplanen.
Dagvatten från parkeringsytor som överstiger 10 p- platser behöver genomgå oljeavskiljning.
Dagvatten från vägar
Avledning av dagvatten från Slånbärsvägen sker i vägens fallriktning västerut. Om möjligt sker avledningen ytligt, men vid behov kompletteras avvattningen med dagvattenbrunn och ledning som antingen kan mynna ut i dike eller kopplas direkt till huvudledningen.
Slånbärsvägen kommer att förses med kantsten för att styra dagvattenflödet i önskad riktning.
Dagvatten från Slånbärsvägens östra del sker via befintliga brunnar på samma sätt som idag.
Dagvatten från Breddenvägen leds i nuläget via en vägslänt ut i naturområdet. Genom att anordna ett vägdike som fördröjer och leder vattnet vidare till lämplig anslutningspunkt på huvudledningen kan även detta vatten tas omhand inom planområdet.
I det skötselprogram som kommunen har för avsikt att ta fram kommer dikenas utformning och funktion för dagvattenrening bevakas. Plankartan innehåller även en bestämmelse som anger att aktuell del av parkmarken ska vara tillgänglig för fördröjningsmagasin samt dike för avledning av dagvatten.
Dagvattenanläggningen Bredden
För att avlasta den blivande dagvattenanläggningen Bredden samt skapa en attraktiv miljö genom öppen dagvattenhantering har möjligheten att anlägga en damm inom parkmarken studerats. Då dammens maximala utbredning begränsas av geotekniska skäl, kommer dammanläggningen enbart kunna fördröja drygt 150 m3 vatten. Vidare förutsätter en dammanläggning att dämning tillåts ske i befintligt huvdledningsnät, vilket riskerar att medföra problem med sedimentering och ökad risk för marköversvämningar. Detta förslag har därför valts bort. (Se utredning från 2013-05-17).
Tidigare utredning har visat på möjligheten att anordna underjordiska magasin inom
planområdet för att åstadkomma flödesutjämning, vilket bedöms vara en mer kostnadseffektiv och problemfri lösning. Detaljplanen möjliggöra därför att utjämningsmagasin kan förläggas inom parkmarken genom att avsätta plats för omhändertagande av dagvatten på plankartan.
Energianvändning
Uppvärmning ska ske med fjärrvärme, vilket kommer att regleras genom markanvisningsavtal.
16 El och tele
I anslutning till området finns el- och teleledningar. Befintliga stationer i närområdet bedöms som tillräckliga för att försörja den nya bebyggelsen med el.
Avfall och återvinning
Hushållsavfall hämtas av entreprenör upphandlad av kommunen. Övrig avfallshantering ansvarar verksamhetsutövaren fastighetsägaren för.
Administrativa frågor
Planens handläggning
Planen handläggs med normalt planförfarande.
Bygglovpliktens omfattning
Med hänsyn till att planen syftar till förändringar i en miljö med många berörda och många intressen har bygglovsplikten behållits på den nivå plan- och bygglagen reglerar inom detaljplanelagd mark.
Genomförandetid
Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft.
Utredningar
I planarbetet har följande utredningar gjorts:
• Översiktlig geoteknisk utredning Slånbärsvägen PM, WSP, 2009-12-11
• Kompletterande geoteknisk utredning Slånbärsvägen PM, WSP, 2013-04-12
• Dagvattenutredning, underlag för detaljplan Slånbärsvägen, WSP, 2010-06-20
• Kompletterande dagvattenutredning, WSP, 2013-05-17
BEHOVSBEDÖMNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN
Enligt miljöbalken (MB 6:11) ska kommunen göra en miljöbedömning vid framtagandet av en detaljplan om planens genomförande antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas.
För att klargöra om planen medför en betydande miljöpåverkan görs en behovsbedömning.
Behovsbedömningen görs utifrån de kriterier som finns i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Kriterierna handlar bland annat om riskerna för människors hälsa eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av till exempel överskridna miljökvalitetsnormer eller kulturarvet och påverkan på skyddad natur.
Om planens genomförande enligt dessa kriterier kan antas leda till en betydande
miljöpåverkan ska en miljöbedömning enligt miljöbalkens bestämmelser genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och samrådas kring.
Ställningstagande om betydande miljöpåverkan
Stadsbyggnadskontoret har tidigare bedömt att detaljplanens genomförande inte kommer att leda till betydande miljöpåverkan. Den förändring som skett sedan samrådet, där hårdgjorda
17
ytor minskat och en större del av marken planläggs som parkmark, föranleder inte något förändrat ställningstagande. En miljöbedömning och framtagande av
miljökonsekvensbeskrivning är därför inte nödvändig. Hanteringen av allmänna miljöfrågor redovisas i denna planbeskrivning.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Anna Silver kontoret för samhällsbyggnad, planarkitekt
Fredrik Drotte, kontoret för samhällsbyggnad, stadsutvecklingschef Axel Nelstrand kontoret för samhällsbyggnad, trafikplanerare Birgitta Hillblom miljö- och hälsoskyddskontoret, byråingenjör
Camilla Persson kontoret för samhällsbyggnad, mark- och exploateringsingenjör Peter Lindström kontoret för samhällsbyggnad, teknisk samordnare
Johanna Hägg kontoret för samhällsbyggnad, VA- strateg
Planen är upprättad av Nyréns Arkitektkontor AB genom plankonsulter Nico van Gelderen och Abdallah Azam.
Kontoret för samhällsbyggnad Maj 2013
Fredrik Drotte Anna Silver Camilla Persson
Stadsutvecklingschef Planarkitekt Mark- och exploateringsingenjör
