Paradiset, del av Mellby 116:5 m.fl. Dagvattenutredning till detaljplan

(1)

Paradiset, del av Mellby 116:5

m.fl.

(2)

Paradiset, del av Mellby 116:5 m.fl.

Dagvattenutredning till detaljplan 2016-03-22

Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Carin Gustrin

Konsult: Norconsult AB

Theres Svensson gata 11 417 55 Göteborg

Uppdragsledare: Herman Andersson Handläggare: Herman Andersson

Eskil Österling

Uppdragsnr: 104 20 09

Filnamn och sökväg: \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n- data\104\20\1042009\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\utredning pm.doc

Kvalitetsgranskad av: Åsa Malmäng Pohl

Tryck: Norconsult AB

(3)

3 (22)

n:\104\20\1042009\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\utredning pm.doc oc

Sammanfattning

Norconsult AB har fått i uppdrag av Partille kommun att göra en dagvattenutredning avseende detaljplanområdet Paradiset, del av Mellby 116:5 m.fl. Syftet med utredningen är att klarlägga befintliga dagvattenförhållanden samt föreslå system för framtida dagvattenhantering.

Det dagvatten som avrinner som ytvatten inom planområdet avrinner huvudsakligen till Besebäcken men åt två olika håll; dels norrut via befintligt dagvatten- ledningsnät i Paradisgatan, dels söderut via befintligt dagvattenledningsnät under Kyrkåsliden och vidare åt sydväst. Besebäcken, som är öringförande, är delvis kulverterad innan den slutligen mynnar i Säveån, som utgör recipient.

Till följd av förändrad ytanvändning i samband med planerad exploatering, för- väntas en ökning av dagvattenavrinningen inom planområdet. Fastighetsägare i området föreslås åläggas att omhänderta och fördröja motsvarande 10 mm neder- börd inom respektive fastighet, innan det utjämnade dagvattenflödet får avledas till kommunalt dagvattenledningsnät.

Dagvatten som avrinner från takytor behövs fördröjas men förväntas vara rent från föroreningar och kan ledas till kommunens dagvattennät utan att renas. För parkeringsplatser i garage eller under tak gäller enligt Gryaabs riktlinjer (Gryaab, 2016) att vatten som avrinner från garaget skall oljeavskiljas och ansluts till spill- vattenledningsnätet. För parkeringar som ej ligger under tak gäller att om antalet parkeringsplatser är minst 30 så skall Gryaabs riktlinjer följas, vilket innebär att dagvatten renas med oljeavskiljare och leds till det kommunala dagvattennätet.

Dagvatten som avrinner från den nya gatan föreslås avledas via ett makadamdike som magasinerar, fördröjer och renar dagvattnet innan det rinner vidare till det befintliga kommunala dagvattennätet.

(4)

4 (22)

n:\104\20\1042009\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\utredning pm.doc

Innehållsförteckning

1. Orientering ... 5

2. Befintlig dagvattenhantering ... 7

2.1. Befintliga dagvattenflöden ... 7

3. Föreslagen dagvattenhantering ... 9

3.1. Framtida dagvattenflöden ... 9

3.2. Principer för framtida dagvattenhantering ... 10

3.3. Dimensionering för framtida dagvattenhantering ... 10

3.4. Utformning av föreslaget dagvattensystem ... 11

4. Litteraturförteckning ... 20

Bilagor

Bilaga 1. Planredovisning av befintliga dagvattenförhållanden Bilaga 2. Planredovisning av förväntade dagvattenförhållanden efter

exploatering

(5)

5 (22)

n:\104\20\1042009\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\utredning pm.doc .doc

1. Orientering

På uppdrag av Partille kommun har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning avseende detaljplan Paradiset, del av Mellby 116:5, Partille kommun.

Detaljplanen omfattar fem nya byggnader och en befintlig byggnad inom ett område om ca 1,0 ha. Ett befintligt hus rivs. Området gränsar till Paradisvägen och Kyrkåsliden och är kuperat med en höjdskillnad om ca 30 m. Av figur 1 framgår planområdets läge i Mellby, Partille.

Figur 1. Markeringen visar det aktuella planområdets läge

Större delen av utredningsområdet består av kraftigt sluttande klipphällar med gles vegetation.

Utredningen syftar till att klarlägga befintliga dagvattenförhållanden och föreslå system för framtida dagvattenhantering.

Planområde

(6)

6 (22)

För att erhålla en så god uppfattning som möjligt av befintliga förhållanden har kartmaterial, tillhandahållet av Partille kommun, kompletterats med en inventering i fält 2016-02-16.

Partille kommun beräknar i dagsläget att planområdet kommer bebyggas med ungefär 55-60 lägenheter med en sammanlagd byggarea (BYA) om 1300 kvm.

Inom planområdet är markytan relativt kuperad med höjdskillnader på drygt 30 m med den lägsta punkten i områdets sydvästra del ca 25 m över havet.

(7)

7 (22)

2. Befintlig dagvattenhantering

Det dagvatten som avrinner som ytvatten inom planområdet avrinner i huvudsakligen åt två olika håll.

Uppskattningsvis avrinner tre fjärdedelar av dagvattnet norrut, först till

dagvattennätet i den delen av Paradisgatan som går längs med utredningsområdets västra gräns i en 225 mm betongledning, och rinner sedan vidare mot Besebäcken.

Ungefär en fjärdedel av utredningsområdet avrinner åt syd eller sydväst och når det kommunala dagvattensystem som går under Kyrkåsliden och rinner vidare västerut under trapporna och under Paradisvägen vidare söderut mot recipienten från utredningsområdets sydvästra hörn.

Besebäcken är öringförande. Nedströms utloppet från planområdet är Besebäcken delvis kulverterad innan den slutligen når Säveån.

Befintliga markförhållanden och dagvattenflöden redovisas i tabell 1 och bilaga 1.

Säveån är recipient för hela planområdet. Säveån har ekologisk status måttlig (2009) och kemiskt ytvattenstatus god (2009) och med kvalitetskrav på god ekologisk status till 2021 och god kemisk ytvattenstatus (2015) (Länsstyrelsen, 2016). Nedre delen av Säveån är Natura 2000-område. (Länsstyrelsen Västra Götalands Län, 2005)

Enligt Länsstyrelsen i Västra Götaland finns inga dikningsföretag inom eller i direkt anslutning till planområdet.

2.1. Befintliga dagvattenflöden

Med vägledning av Svenskt vattens publikation P90 och på grund av den rika förekomsten av berg i dagen och den kuperade terrängen har avrinningskoefficient för befintliga grönytor satts till 0,6. I samråd med Partille kommun har beräkningar gjorts för 10-årsregn med 10 minuters varaktighet respektive 20-årsregn med 20 minuters varaktighet. Beräknade flöden redovisas i tabell 1.

(8)

8 (22)

Tabell 1. Befintliga dagvattenflöden från planområdet vid kraftiga regn Delområde Area (ha) Avrinningskoefficient Befintligt

flöde (l/s) 10-årsregn

Befintligt flöde (l/s) 20-årsregn Naturmark –

berg i dagen

0,92 0,6 - -

Hårdgjorda delar

0,13 0,8-0,9 - -

Totalt 1,05 - 151 126

(9)

9 (22)

3. Föreslagen dagvattenhantering

Exploatering av ett område medför vanligen en ökning av både dagvattenavrinning och dagvattnets föroreningshalt jämfört med befintliga förhållanden. Enligt

beräkningar med nuvarande planförslag som grund så gäller detta även för aktuellt exploateringsområde.

I samråd med Partille kommun föreslås att den ökning av dagvattenflödet som uppstår inom fastighetsmark fördröjs inom respektive fastighet.

För det ökade dagvattenflöde som uppstår i och med att en ny gata anläggs föreslås väghållaren svara för fördröjning. Enligt uppgift från Partille kommun, ämnas gatu- marken troligtvis vara kvartersmark och följaktligen blir det då fastighetsägaren som åläggs att ombesörja fördröjning av dagvatten från gatan.

3.1. Framtida dagvattenflöden

Framtida dagvattenflöden från respektive avrinningsområde har beräknats på samma sätt som befintliga flöden, för nederbörd med återkomsttiden 10 år och med 10 minuters varaktighet respektive 20 års återkomsttid och 20 minuters varaktighet.

Även i samband med exploatering bedöms rinntiden till ca 10 minuter. I beräk- ningen tas även hänsyn till förväntad nederbördsökning, vilken enligt Svenskt Vattens publikation P104 uppgår till 20 % för Västra Götaland.

Sammanvägda avrinningskoefficienter har beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P90. Resultat av flödesberäkningarna framgår av tabell 2.

Tabell 2. Beräknade dagvattenflöden för planområdet efter exploatering, utan fördröjning

Delområde Area

(ha)

Avrinnings- koefficient

Framtida flöde (l/s) 10-årsregn, 10 min

Framtida flöde (l/s) 20-årsregn, 20 min Naturmark – berg

i dagen

0,73 0,6 - -

Hårdgjorda delar 0,32 0,8 - -

Totalt 1,05 - 194 162

(10)

10 (22)

3.2. Principer för framtida dagvattenhantering

Eftersom att den ökande andelen hårdgjorda ytor inom planområdet medför ökad avrinning av dagvatten krävs fördröjning av dagvattenflödet. I samråd med Partille kommun föreslås att en dagvattenvolym motsvarande 10 mm på samtliga

tillkommande hårdgjorda ytor magasineras och fördröjs.

Fastighetsägare i området föreslås åläggas att omhänderta och fördröja

motsvarande 10 mm nederbörd inom respektive fastighet, innan det utjämnade dagvattenflödet får avledas till kommunalt dagvattenledningsnät.

Dagvatten som avrinner från takytor behövs fördröjas men förväntas vara rent från föroreningar och kan ledas till kommunens dagvattennät utan att renas.

För parkeringsplatser i garage eller under tak gäller enligt Gryaabs riktlinjer (Gryaab, 2016) att vatten som avrinner från garaget skall oljeavskiljas och kopplas på spillvattennätet.

För parkeringar som ej ligger under tak gäller att om antalet parkeringsplatser är minst 30 så skall Gryaabs riktlinjer följas, vilket innebär att dagvatten renas med oljeavskiljare och leds till det kommunala dagvattennätet.

Tillstånd krävs för åtgärder som kan påverka naturen i Natura 2000-områden. Detta gäller även åtgärder utanför Natura 2000-området. Vid oklarheter kring huruvida planerade åtgärder påverkar naturen i Säveån, bör samråd med Länsstyrelsen ske (Länsstyrelsen Västra Götalands Län, 2005).

Dagvatten som avrinner från den nya gatan föreslås avledas via ett makadamdike som magasinerar, fördröjer och renar dagvattnet innan det rinner vidare till det befintliga kommunala dagvattennätet.

3.3. Dimensionering för framtida dagvattenhantering

I samråd med Partille kommun föreslås att dagvattenanordningar anläggs som kan magasinera och fördröja motsvarande 10 mm på samtliga hårdgjord ytor. För hela planområdet sammantaget motsvarar detta en total volym om ca 25 m³. Erforderlig fördröjning fördelad på fastigheter och gata framgår av tabell 3.

(11)

11 (22)

Tabell 3. Redovisning av erforderlig fördröjning av dagvatten uppdelat per fastighet. Numrering av husen motsvarar namngivningen enligt bilaga 1

Hus 1 Hus 2 Hus3 Hus 4 Hus 5 Separat p-yta

Ny gata

Hårdgjord yta 460 m² 398 m² 395 m² 434 m² 240 m² 50 m² 480 m² Erforderlig

fördröjning

4,6 m³ 4,0 m³ 4,0 m³ 4,4 m³ 2,4 m³ 0,5 m³ 4,8 m³

Gatan som avses byggas genom planområdet kommer uppta en yta om ungefär 500 m² längs en sträcka om drygt 100 m vilket ger ett magasineringsbehov om totalt 5 m³, eller 50 l per löpmeter gata.

Efter att området exploaterats och fördröjande åtgärder installerats beräknas det utgående dagvattenutflödet uppgå till ca 140 l/s vid såväl ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet som vid ett 20-årsregn med 20 minuters varaktighet.

3.4. Utformning av föreslaget dagvattensystem

Dagvattensystemen i hus 1, 2 och 3 kan anslutas lämpligast till det befintliga dagvattennätet i Paradisvägen norr om fastigheterna. Dagvattensystemen för hus 4 och 5 ansluts lämpligen till det befintliga systemet i Kyrkåsliden, strax ovan Kyrkås trappor. I bilaga 2 redovisas förslagen på anslutningspunkter i en planskiss.

För anslutning till det kommunala dagvattennätet ska ABVA 09 (Partille kommun Stadsbyggnadskontoret, 2016) följas.

Nedan ges exempel på utformning av system för fördröjning av dagvatten.

Kassettmagasin

En metod för magasinering och fördröjning av dagvatten som framstår som lämplig inom detaljplan Paradiset är s.k. dagvattenkassetter, se figur 2. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k. stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i för- hållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassett- magasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större.

(12)

12 (22)

Figur 2. Exempel på utjämningsmagasin bestående av dagvattenkassetter (Uponor)

Rörmagasin

Fördröjningsmagasin kan även t.ex. bestå av s.k. rörpaket, se figur 3. Fördelarna med rörpaket är bl.a. lång livslängd och goda möjligheter till inspektion och sanering. Dock medges ingen möjlighet till infiltration eller rening av dagvattnet.

Figur 3. Exempel på utjämningsmagasin bestående av rörpaket i betong (Alfarör)

(13)

13 (22)

Träd

Dagvatten kan effektivt omhändertas med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje träd- krona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som kronan upptar.

Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet återhämtas fortare vid längre nederbördstillfällen.

Dessutom kan träd omhänderta mindre mängder föroreningar, exempelvis från vägdagvatten. I figur 4 visas ett exempel på hur träd kan samordnas med kör- och gångytor.

För att öka förutsättningarna för utjämning av dagvatten och skapa bättre förutsätt- ningar för trädens rotsystem att utvecklas, föreslås träd planteras i s.k. skelettjord.

Skelettjord består vanligen av fukthållande anläggnings- eller planteringsjord som förstärks med grov makadam, lecablock eller liknande för att kunna komprimeras.

Figur 4 Träd intill gångstråk och körytor (Katrine Hermansson, Norconsult)

På eventuella platser där träd och ledningar riskerar komma i konflikt, och rötter kan orsaka problem i form av rotinträngning, föreslås en skyddsskärm av packad samkross anläggas mellan växtbädden och ledningsgraven.

(14)

14 (22)

Öppen dagvattenhantering

En alltmer populär metod för att fördröja dagvatten är att det omhändertas ytligt och avleds i möjligaste mån till naturmark. Dagvatten kan samlas upp och ledas vidare ytligt via utkastare och anlagda rännor. I figur 5 t.o.m. figur 7 visas exempel på utformning av sådana system. För att förhindra bortspolning av jord och

vegetation bör fördelningsstråk med erosionsskydd anläggas vid utlopp till naturmark.

Figur 5. Stuprören ansluter till rännor för avledning av takvatten

Figur 6. Exempel på ränna för avledning av takvatten

(15)

15 (22)

Figur 7. Exempel på ränna för avledning av takvatten

Figur 8. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten

(16)

16 (22)

Ett alternativ till underjordiska magasin kan vara magasin ovan mark. I figur 8 t.o.m. figur 10 visas exempel på utformning av öppna sådana system.

(17)

17 (22)

Makadamdike

För den lokalgata som planeras genom planområdet föreslås i samråd med Partille kommun dagvattenavrinning till ett längsgående makadamdike för fördröjning och rening. I figur 11 visas en principsektion.

Figur 11. Principsektion lokalgata

Makadamdikena kan t.ex. utformas med en bredd av ca 0,5 m och med ett djup av ca 0,5 m, vilket med en bottenbredd på 0,3 m ger en tvärsnittsarea på ca 0,2 m².

Den fria volymen, d.v.s. magasinerings- eller utjämningsvolymen, i diket utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Om inte makadamdiket inte- greras i vägkroppen kan det utföras enligt figur 12.

För den planerade gatan krävs med dimensioneringsförutsättningarna enligt ovan en total teoretisk tvärsnittsarea om 0,2 m² för att fördröja erforderlig mängd dagvatten. Om ett större dike anläggs kan överbliven kapacitet användas till att minska underhållskostnaderna och för att ta upp flöden från omgivande naturmark.

(18)

18 (22)

Figur 12. Skiss som visar föreslagen utformning av makadamdike med geotextil och dränledning. Måttangivelser är ungefärliga och fastställs i detaljprojekterings- skedet

Utflöde från makadamdikena sker företrädesvis genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager men det anläggs också en kontrollerad avtappning genom en dränledning i dikets botten. Utformningen av makadamdiken kan således varieras, men en generell fördel med makadamdiken är att de kan anläggas under t.ex. gräs- eller asfaltsytor.

Makadamdiken har både en fördröjande förmåga och en god renande effekt. I samband med ett examensarbete vid Chalmers Tekniska Högskola (Pollutant Removal Efficiencies and Flow Detention of Infiltration Trenches, Nilsson och Stigsson, 2012) undersöktes fördröjnings- och reningseffektiviteten hos ett makadammagasin. Resultaten av undersökningen påvisar en reningseffekt om 50 – 80 % för metaller vid fem undersökta regntillfällen och 75 – 95 % reduktion av halterna suspenderade partiklar.

Nackdelen med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen sig. Om dikena förses med duk av s.k.

geotextil som omsluter makadamen, enligt skiss i figur 12, räcker det dock att lagret ovanför geoduken grävs om.

Inom planområdet föreslås ett makadamdike anläggas längs den kommunala gatan genom området (se bilaga 2). Då infiltrationskapaciteten i större delen av området

0,5

0,3

(19)

19 (22)

bedöms vara knapp kommer troligen inget flöde att perkolera ut i omgivande marklager.

Makadamdiket föreslås i samråd med Partille kommun anslutas till det befintliga dagvattennätet i Kyrkåsliden.

(20)

20 (22)

4. Litteraturförteckning

Gryaab. (den 01 mars 2016). Gryaabs riktlinjer. Hämtat från Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare:

http://www.gryaab.se/admin/bildbank/uploads/Dokument/Foretag_industri/

Gryaabs_riktlinjer_olje-_slamavskiljare.pdf Länsstyrelsen. (den 15 februari 2016). VISS. Hämtat från

Vatteninformationssystem Sverige: www.viss.lanstyrelsen.se

http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE640726- 127722

Länsstyrelsen Västra Götalands län. (den 20 december 2005). SE0520183 Säveån, nedre delen. Hämtat från Bevarandeplaner - Länsstyrelsen i Västra Götalands län:

http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/dj ur-och-natur/skyddad-natur/natura-2000/bevarandeplaner/Partille/savean- nedre-delen-se0520183.pdf

Partille kommun Stadsbyggnadskontoret. (den 02 mars 2016). ABVA 09. Hämtat från Allmänna Bestämmelser för användande av Partille kommuns Vatten- och Avloppsanläggningar:

http://www.partille.se/PartilleFiles/Bygga_bo/vatten/abva_A5_tryck.pdf?e pslanguage=sv

Svenskt Vatten AB. (2004). Publikation P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Stockholm: Svenskt Vatten AB.

Svenskt Vatten AB. (2011). Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Solna: Svenskt Vatten AB.

Norconsult AB VA-teknik

Eskil Österling

eskil.osterling@norconsult.com

Herman Andersson

herman.andersson@norconsult.com

(21)

21 (22)

(22)

(23)

Beteckningar

Befintlig vattenledning Befintlig spillvattenledning Befintlig dagvattenledning Vattendelare

Avrinningsriktning

+24.78

+23.98

+28.75

+34.58

+35.94

+36.55

+45.95

+44.86

+19.63

+22.47

+35.51

+40.55 +35.58

+35.47

+45.34 +23.57

+23.00

+40.42 +23.26

+29.04

+17.71

+44.65 +45.72

+45.33 +39.71

+24.53

+34.84

+34.53 +24.75

+24.43

+21.87

V150 MTRL?

D225 BTG

V63 MTRL?

V110 MTRL?

V110 PE100

V150 MTRL?

S225 BTG

D225 BTG

S225 BTG S225 BTG

S225 BTG

D225 BTG

S225 BTG

D225 BTG

S225 BTG D300 BTG

S225 BTG S225 Flexibelt Foder

D225 BTG

S225 BTG S225 BTG

S225 BTG D150 PVC

S225 BTG

D225 BTG

S225 Flexibelt Foder

D225 BTG

Norconsult AB

(24)

Beteckningar

Befintlig vattenledning Befintlig spillvattenledning Befintlig dagvattenledning Vattendelare

Avrinningsriktning

+24.78

+23.98

+28.75

+34.58

+35.94

+36.55

+45.95

+44.86

+19.63

+22.47

+35.51

+40.55 +35.58

+35.47

+45.34 +23.57

+23.00

+40.42 +23.26

+29.04

+17.71

+44.65 +45.72

+45.33 +39.71

+24.53

+34.84

+34.53 +24.75

+24.43

+21.87

V150 MTRL?

D225 BTG

V63 MTRL?

V110 MTRL?

V110 PE100

V150 MTRL?

S225 BTG

D225 BTG

S225 BTG S225 BTG

S225 BTG

D225 BTG

S300 BTG

D225 BTG

S225 BTG

D225 BTG

S225 BTG D300 BTG

S225 BTG S225 Flexibelt Foder

D225 BTG

S225 BTG S225 BTG

S225 BTG D150 PVC

S225 BTG

D225 BTG

S225 Flexibelt Foder

D225 BTG

Norconsult AB