Med rätt att välja.

Download (0)

Full text

(1)

Med rätt att välja

På Women on the Boards vårträff diskuterades valberednin-

gen som dold maktfaktor i näringslivet. Kristina Ekengren

från Näringsdepartementet berättade om sitt arbete som

ordförande i TeliaSoneras valberedning. Styrelseproffset

Ragnhild Wiborg gav initerade tips om hur man gör för att

hamna på valberedningarnas radar. Läs mer här!

(2)

Mellan 2012 och 2013 hände absolut ingenting. Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ligger kvar på 23 procent. Med den här takten kommer det att dröja fram till 2083 innan vi har lika många Marianne som Anders i styrelserna.

En delförklaring till den långsamma utvecklingen är att män väljer andra män. Det visar Allbrights rapport

”Makten i kulisserna”.

Det är konstigt med tanke på att fler kvinnor i styrelserna leder till ett aktivare styrelsearbete. Kvin­

nor har bättre närvarofrekvens och när det finns kvinnor i styrelsen får män också en bättre närvaro. Med fler kvinnor ställs det också högre krav på vd. Allt enligt Karin Thor­

burn, professor i finansiell ekonomi vid Norges Handelshögskola, som forskar i ämnet. Det känns som att det är dags för näringslivet att ta sitt ansvar här, milt uttyckt.

Koden för bolagsstyrning slår fast att en jämn könsfördelning ska eftersträvas i styrelserna. Proble­

met med koden och principen följ eller förklara är att det inte finns några konsekvenser om man varken följer eller förklarar. Och bolagen är dåliga på att förklara varför man har så få kvinnor i styrelserna.

Jag tycker att det är hög tid att bolagen börjar ge riktiga förklaring­

ar till varför man inte har en jämn könsfördelning i styrelserna och hur man har arbetat med frågan.

Efter att ha lyssnat på Ragnhild Wiborgs och Kristina Ekengrens erfarenheter från arbete i valbe­

redningar känner jag mig ändå lite hoppfull inför framtiden. Valbered­

ningarna går allt oftare utanför

”the usual suspects”, dvs listan av redan kända namn. Det är en fråga om överlevnad för företagen. Styrel­

serna behöver kompetenstillskott, t ex inom områden som it och sociala medier, och då måste man hitta nya, yngre förmågor, såväl män som kvinnor. Det räcker inte med herrar 50+.

Att lyfta fram kvinnors kompetens och på så sätt bidra till att det blir fler kvinnor i bolagsstyrelserna var en av anledningarna till att Women on the Board grundades 2004. Vårt nätverk firar alltså tioårsjubileum nästa år! Det kommer vi självklart att uppmärksamma lite extra.

Ha nu en riktigt skön sommar!

Christine Rankin Partner PwC

Varför händer det så lite?

Christine har ordet

FOTO PwC

Women on the Board är ett forum för diskussion av ämnen

som rör dig i din roll som ledare och styrelseledamot. Samtidigt vill vi synliggöra all den kompetens som finns hos kvinnor i svenskt näringsliv. På sikt är ambitionen att få in ännu fler kvinnor i styrelser. Vi träffas två gånger per år för föreläsningar, samtal och debatt. Women on the Board startades 2004 och firar tioårsjubi- leum 2014.

TEXT Helene Nilsson FOTO Kenneth Hellman

(3)

Vi var där!

Lotta Jarleryd, Grontmij och Marika Philipson, Niktho Consulting

Anna-Carin Bjelkeby, PwC

Katarina Schill Kaldma, Ledarporten och Anna-Greta Sjöberg, Crispa,

Suzanne Sandler, Styrelseakademin och Anna Klingspor, BOLD Stockholm

Eva Menzing, CAPSAB, Synnöve Trygg, SEB, Helena Kaiser, PwC och Agneta Jacobson, DTZ Nina Linander, Ninali,

Helene Vibbleus Bergquist, Pertendo och Camilla Wagner, Wagner Media Group

Annika Sundström, Narva,

Katarina Dahlbäck, Itella Information och Jenny Didong, Narva

Katja Severin Danielsson, PwC,

Kristina Ekengren, Näringsdepartementet och Ragnhild Wiborg, Wiborg Kapitalförvaltning

(4)

– Jag ville prova att låta valbe­

redningen ta en större kontroll, för att kunna bli ”flugan på väggen”.

Därför frångick vi styrelsens vanliga utvärdering och skickade istället våra egna frågor till alla styrelsele­

damöter som vi sedan använde som underlag när vi intervjuade dem, berättar Kristina Ekengren.

Om bolaget hamnar i en situation där man måste göra genomgripande förändringar i styrelsesammansätt­

ningen eller att ägarna helt enkelt har tappat förtroendet för styrelsen, då håller inte den vanliga valbered­

ningsmodellen. Då gäller det att prova nya grepp, menar Kristina Ekengren.

– För en sådan situation som Telia Sonera befann sig i finns ingen väg­

ledning i koden eller i bolagsstäm­

mans arbetsordning, säger Kristina Ekengren.

Med uppgift att lägga (styrelse)pussel Kristina Ekengren, kansliråd på

Finansdepartementet och ordförande i TeliaSoneras valberedning

En svårighet för valberedningar är att man huvudsakligen har styrelse­

ordförandens information att tillgå.

Det var huvudanledningen till att man valde den här typen av inter­

vjumodell i Telia Sonera.

– Det är någonting som valbered­

ningar har att fundera kring: hur säkerställer vi att vi har en objektiv och för bolaget anpassad bild av vad som pågår i styrelsen och hur styrelsearbetet fungerar och därmed tillgodoser behoven i bolaget?

Som att lägga pussel

Det visade sig att Telia Sonera hade stora utmaningar framför sig, utöver de mest uppenbara som handlar om etik och hållbarhet. Utmaningar gäl­

lande själva affären, hur företaget ska tjäna pengar i en ny marknads­

situation och vilka krav på styrelse­

kompetens som detta kräver.

Efter Telia Soneras affärer med diktaturen i Uzbekistan ville ägarna byta ut större delen av styrelsen. Valbered- ningen hade två veckor på sig att forma ett förslag till en ny styrelse, vilket innebar ett tufft arbete för valbered- ningens ordförande Kristina Ekengren och hennes kollegor.

Lösningen blev att lägga pus- sel med hjälp av excelark.

Kristina Ekengren

(5)

Två nya kompetenser behövdes i styrelsen för att klara utmaning­

arna: etik och internetbaserad verk­

samhet. Ett avancerat pusselarbete vidtog med hjälp av ett excelark där kompetenser och lämpliga kandida­

ter listades.

– I excelarket med kompetenser plottade vi kandidaterna. Det var som att lägga ett pussel, säger Kristina Ekengren.

En aspekt som man dock inte kan få med är hur styrelseledamöterna kommer att fungera tillsammans.

Även om de har kompetenser i ryggen, hur kommer det visa sig i styrelserummet? Det här ligger utanför valberedningens möjliga kontroll.

– Det man kan göra är att försöka se till att hitta människor som vill dra åt samma håll och som visar samma engagemang.

Ung valberedning

De yttre ramarna som styr en val­

berednings arbete är två dokument:

svensk kod för bolagsstyrning och den arbetsordning som bolagsstäm­

man beslutar om. Det innebär att det inte finns så mycket för en val­

beredning att gå på när den sätter igång sitt arbete.

– Den svenska valberedningen har funnits i drygt tio år, men är fortfarande relativt omogen. Det har inte etablerats någon best prac­

tice och det finns mycket lite skrivet om hur en valberedning bör struk­

turera sitt arbete. Svensk kod för bolagsstyrning handlar mer om hur en valberedning ska sättas samman och vad den ska föreslå stämman än om hur valberedningen ska genomföra sitt uppdrag, säger Kristina Ekengren och fortsätter:

– Det måste preciseras hur man förväntar sig att en valberedning ska arbeta för att formen ska kunna mogna. Det här förväntar vi oss att ni ska kunna när ni tittar på en sty­

relse, det här förväntar vi att ni ska åstadkomma när ni rekryterar. Det måste finnas någon slags process, det räcker inte med att bara gå till kompisar. Annars kommer det att ta tid för valberedningen att mogna och bli så bra som det krävs.

En mer detaljerad kod för val­

beredningens arbetsformer skulle vara ett enkelt sätt att etablera en standard och därmed ta den svenska valberedningen till nästa nivå. Det vore också bra ur mindre aktieäga­

res perspektiv, eftersom det skulle ge dem en bild av vad som faktiskt försiggår i valberedningen.

Inte svårt att hitta kvinnor Nära 50 procent av ledamöter och 43 procent av ordförandena är kvin­

nor i styrelserna för de statliga bo­

lagen. Arbetet med att hitta kvinnor har varit medvetet och systematiskt, och det har inte skett till priset av lägre kvalitet.

– En fråga vi ofta får är om det har varit svårt att hitta bra kvinn­

liga styrelsekandidater och om vi behövt sänka våra krav. Svaren på båda frågorna är nej. Det handlar bara om att gå utanför listan över de vanliga namnen och även bredda sig geografiskt.

– Män väljer kvinnor ur en lista på redan kända namn, men det kommer sällan upp några nya namn, konstaterar Kristina Ekengren.

– Jag kan nästan säga på förhand vilka namn som ska komma upp på bordet. Att få förnyelse i styrelsele­

den kräver lite arbete. För Telia fick vi in ett 40­tal spontanansökningar från män och ett femtontal tips på män. För kvinnor fick vi in två tips och inga spontanansökningar.

(6)

– För mig är det viktigt att först sätta mig in i bolagets verksamhet genom att intervjua ordförande, vd och andra nyckelpersoner. Sedan går jag till ägarna och frågar vad de vill, säger Ragnhild Wiborg.

Ibland kan det vara inbördes stridigheter mellan olika ägare. Som i exemplet med SAS där kartell­

affären med Maersk gjorde att hela styrelsen avgick, samtidigt som den tragiska olyckan på Linateflygplat­

sen inträffade. Således ett bolag i dubbel kris med finansiella utma­

ningar ovanpå.

Då var valberedningen fokuserad på att veta vad de tre olika staterna villa med SAS. Men det var svårt att få raka besked, eftersom de tre länderna hade olika agendor med sitt ägarskap.

Viktigt att ha koll på ägarnas vilja Ragnhild Wiborg, vd för Wiborg

kapitalförvaltning och styrelseproffs i Sverige och i Norge

– Det visar hur komplicerat det är när man har så många olika ägarviljor. Men till slut fick vi en bra styrelse, säger hon.

Det kan också uppstå fighter om vilka man vill ha med i styrelsen.

Hon exemplifierar med en vd som körde sitt eget race, och kom med förslag på styrelseledamöter via radion på morgonen samma dag som bolagsstämma skulle hållas.

Han blev dock nerröstad på stäm­

man.

Beroende på vilken fas ett bolag befinner sig i behövs olika kom­

petenser. Är det soluppgång eller solnedgång eller mitt emellan?

Eller är det ett bolag i kris? Kraven på styrelsen måste anpassas efter statusen på bolagets livscykel, ägar­

nas önskemål och sedan hittar man den kompetens som behövs.

Att förstå företaget och vart det är på väg i alla ära – allra viktigast är att veta vilka mål ägarna har. Annars kan en valberedning aldrig tillgodose ägarnas behov.

Ragnhild Wiborg

(7)

Bra med kvotering även om principen är dålig Ragnhild Wiborg har lång erfaren­

het från valberedningsarbete i både Sverige och Norge. Hon har följt utvecklingen sedan kvotering infördes i norska bolagsstyrelser.

– Det blev ramaskri när den norska näringsministern bestämde att det skulle vara minst 40 procent av det ena könet. Det kan vi ju inte ha för alla kvinnor är ju inte lika kompe­

tenta som vi, ansåg många män.

Det blev en jättediskussion, berättar Ragnhild Wiborg, som själv är emot kvotering, men ändå tycker att det lett till en bra utveckling i norska styrelser.

– Sett utifrån ett ägarperspektiv är jag av princip emot kvotering. Det finns tillräckligt mycket kompetenta kvinnor så det ska inte behövas, men vi hade inte fått den förändringen vi sett i Norge utan kvotering. Den har lett till en föryngring och en profes­

sionalisering i styrelserna, säger hon.

En anledning till det är att man enligt Wiborg tvingas gå utanför listan på redan kända namn, screena marknaden och se ut över gränserna.

– När man letar hittar man både kvinnor och män från andra grup­

peringar än normalt. Det har varit jättenyttigt! Medelåldern i styrel­

serna har gått ner och det tror jag inte är så dumt med en värld i så snabb förändring. Det behövs olika åldersschatteringar i styrelserna och det är inte alltid som en 65­årig man är bäst på it eller långvården. Så kvo­

teringen har varit jättebra även om jag är emot själva principen.

Nätverka mera

för att hamna på radarn

Ragnhild Wiborg uppmanar kvinnor som vill sitta i styrelser att själva ta kontakter och berätta vad de är bra på.

– För att bli synlig på radarn måste man sälja sig själv och vad man kan bidra med i olika styrelser.

Vi kvinnor måste bli bättre på att nätverka med männen i näringsli­

vet, att synliggöra vår kompetens och berätta att vi är tillgängliga.

Att våga säga: ”Jag är jätteduktig på det här.” Det är det typiska tjej­

fenomenet från skolan, där tjejer får bra betyg på proven, och sedan ser sig förbisprungna av de ofta sämre killarna efter skolan. Killar och män är mycket duktigare på att sälja sig själva.

Hon berättar hur hon själv när hon varit i omställningsprocesser tagit kontakt med personer hon aldrig träffat förut och föreslagit ett möte över en kopp kaffe.

– Det är inte farligt, det är ingen som säger nej. Och gör de det får de skylla sig själva. Om man tror att man skulle kunna göra ett väldigt bra jobb i ett visst företag så kontak­

tar man t ex styrelseordförande eller någon i valberedningen och säger det. Ett sådant här nätverkande sprider sig som ringar på vattnet och det börjar kommer massor med erbjudanden. Och plötsligt har man ett större nätverk, säger Ragnhild Wiborg.

(8)

I bolagsstyrelserna ökade kvinnor­

nas andel under en rad år när kvote­

ringsfrågan debatterades flitigare än idag. Men nu har utvecklingen stannat upp. Idag finns det 23 procent kvinnor i bolagsstyrelserna, exakt samma andel som för ett år sedan. Av börsens 252 bolag har bara 26 en jämn könsfördelning i styrelserna.

Stiftelsen Allbright har i sin rap­

port Makten i kulisserna från 2012 studerat valberedningarnas arbete för att se verkligheten bakom att det finns så få kvinnor i börsbolagens styrelser. Många av valberedarna säger i rapporten att det är svårt att hitta kvinnor till styrelsearbete, eller att kvinnorna inte vill.

Fler resultat ur

”Makten i kulisserna”

Om man inte finns med i ägarnas nätverk blir man inte påtänkt för att sitta i en styrelse.

90 procent av bolagen varken följer koden eller förklarar av­

vikelser

Valberedningsproffs är vanligt förekommande.

Styrelseordförande är gatekeeper och avgör vem som kommer in styrelsen.

Huvudägarna bromsar tillväxt­

takten av kvinnor i styrelserna.

Institutionerna vill inte vara en bricka i ett politiskt spel utan sköta sina jobb.

Öka andelen kvinnor i styrelserna är ständigt på valberedningarnas agenda.

Inga kvinnor i sex av tio valberedningar

Följande storägare har tillsatt flest styrelsekvinnor i de bolag där man sitter i valberedningen, 2012

AMF 32%

SEB Fonder 27%

Swedbank Robur Fonder 26%

Nordea Fonder 26%

Följande ägarbolag har lägst andel styrelsekvinnor i bolagen man äger

Industrivärden 18%

Öresund 19%

Lundbergföretagen 20%

Handelsbanken 21%

Snitt 23%

Källa: Allbright

Börsbolagens valberedningar

består till 87 procent av män

och sex av tio börsbolag sak-

nar helt kvinnor i valberedn-

ingarna.

(9)

PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatte­

och affärsrådgivning med 3 800 medarbetare och 130 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra 66 000 kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, min­

dre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn.

PwC Sverige drivs som en självstän­

dig och oberoende juridisk enhet.

Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfaren­

heter och lösningar med 180 000 medarbetare i 158 länder för att utveckla nya perspektiv och prak­

tiska råd.

© 2013 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :