Verksamhetsplan med budget Årsplan 2016 (17-18)

(1)

Verksamhetsplan med budget

Årsplan 2016 (17-18)

Version för hantering i förbundsdirektionen 2015-05-06

(2)

Innehåll

Process ___________________________________________________________________ 2 Uppdrag och styrsystem ______________________________________________________ 4

Ekonomisk styrning ______________________________________________________________________ 4 Syfte _________________________________________________________________________________ 4

Perioden 2016 (17-18) _______________________________________________________ 5

Större aktiviteter under perioden __________________________________________________ 6 Verksamheten ur olika perspektiv under perioden 2016 (17-18) __________________________ 8 Medborgarperspektivet __________________________________________________________________ 8 Trafikförsörjningsperspektivet ____________________________________________________________ 10 Medarbetarperspektivet ________________________________________________________________ 12 Ekonomiskt perspektiv __________________________________________________________________ 14 Måluppfyllelse för perioden 2016 (17-18) ___________________________________________ 17

Funktionsmålet Tillgänglighet ____________________________________________________________ 17 Funktionsmålet Attraktivitet _____________________________________________________________ 18 Funktionsmålet Miljö ___________________________________________________________________ 18 Funktionsmålet Effektivitet ______________________________________________________________ 18 Funktionsmålet Regional utveckling _______________________________________________________ 19 Finansiella mål ________________________________________________________________________ 20

Ekonomiska tabeller ____________________________________________________________ 21 Resultatbudget 2016 ___________________________________________________________ 22 Fördelning per medlem Särskild kollektivtrafik ______________________________________ 23 Fördelning per medlem Allmän kollektivtrafik _______________________________________ 24

Process

Verksamhetsplan och budget dvs Årsplan 2016 (17-18), är upprättad för att fungera som styr och stöddokument för att fokusera myndighetens åtagande och

uppgifter. En tidig version av Årsplan 2016 (17-18) upprättades inför samråd med medlemmarna, vilka genomfördes under mars och april månad. Denna version är en revidering kopplat till medlemmarnas uppdrag givna samråden samt efter intern beredning bland annat avseende medarbetarperspektivet.

Årsplan 2016 (17-18) kommer att behandlas hos myndigheten vid två tillfällen. Dels vid beslut om verksamhet och budget för länsgemensamma aktiviter och kostnader, dels efter den komplettering som genomförs efter att medlemmarna ingivit sina trafikbeställningar till myndigheten. 2015 är respektive

datum för denna behandling den 6 maj respektive den 19 november.

(3)

Inledning

Sörmlands läns kommuner och medborgare finns som en del i en växande Mälardalsregion, med ett gynnsamt läge, omgiven av andra attraktiva län och kommuner som vi knyter funktionella band till men som också driver kostnaden för

kollektivtrafik.

År 2014 gjordes nära 10 miljoner påstigningar i den busstrafik som upphandlats av Sörmlands

Kollektivtrafikmyndighet. Till detta kommer 2,4 miljoner påstigande i den

regionala tågtrafiken till och från Sörmland. Flera perspektiv måste tillgodoses med fyra tågbanor som trafikerar länet och busstrafik, som varje dag kör drygt 61 000 km på länets vägar.

I omvärlden märks en medvetenhet kopplat till hållbarhet och klimatpåverkan utan större avkall på snabbhet och bekvämlighet. I kommunerna runt om i landet och länet ser vi en ökad medvetenhet om biltrafikens påverkan på stadsmiljöerna. Som en konsekvens av detta kan vi se en förändrad riktning där kollektivtrafik tillsammans med gång och cykel får en ökad prioritet. Kompletterande strategier som parkeringspolicy, busskörfält och vägtullar är exempel på styrmedel till förmån för hållbara transportslag. Samtidigt ser vi i nationella mätningar att förtroendet för kollektivtrafiken i Sörmland alltjämt är för lågt.

En förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i balans, inklusive driftkonsekvenser av investeringar och långsiktiga åtaganden.

Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomistyrning ger en stabil ekonomi.

Perioden 2016 (17-18) kommer att präglas av tidigare fattade beslut, i och utanför länet. Det gäller beslut om etablering av Ostlänken, om Ny Trafik 2017, satsningar på ny teknik och beslut kopplat till samordning av den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Under perioden kommer även Citybanan att öppnas vilket bland annat ger ökad kapacitet för regionaltågen.

Inom ramen för En Bättre Sits kommer en ny regional systemanalys fastställas under perioden som ger vägledning i utvecklingen av Mälardalsregionen.

Perioden kommer även inledas med att länet har ett nytt fastställt Trafikförsörjningsprogram som tar sin utblick i 2030 och fastställda strategiska mål för kollektivtrafiken, etappvis nerbrutna, vilka i sin tur ger ekonomisk påverkan.

(4)

Uppdrag och styrsystem

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Härutöver har medlemmarna under 2014 överlåtit vissa uppgifter inom den särskilda kollektivtrafiken till myndigheten. Till sin hjälp har myndigheten bland annat Lag (2010:1065) samt Förbundsordning med bilagor såsom Avtal om fördelning av ansvar och kostnader för kollektivtrafiken i Sörmland och Planeringsprocess och beslutsordning för kollektivtrafikmyndigheten .

I enlighet med lagstiftningen ska myndigheten bland annat regelbundet i ett

trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken, verka för att den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för alla resenärsgrupper, verka för en tillfredsställande taxiförsörjning i länet samt fatta beslut om allmän trafikplikt. Sörmlands regionala

trafikförsörjningsprogram vilket fastställdes i september 2012 ska under 2015 uppdateras med fastställande under 2016.

Under 2015 planeras myndigheten ha certifierats i enlighet med ISO 9001 som är en

ledningssystemstandard för kvalitetsprocesserna i en organisation. Myndigheten har tidigare och pågående utvecklat ”Kartan” där myndighetens processer har identifierats och adresserats. Till stöd finns även myndighetens fastställda Kvalitetspolicy.

Ekonomisk styrning

Frågor om budget och ekonomisk styrning avhandlas i förbundsordningens 15 § där bland annat framgår att direktionen varje år ska fastställa budget för förbundets verksamhet, inom den plan som medlemmarna beslutat om. Till budgeten ska en plan för verksamheten medfölja. Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast under april månad. Direktionen ska fastställa budgeten senast den 15 maj.

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets medlemmar, Landstinget Sörmland och de nio kommunerna, har sedan den 1 januari 2013 ett nytt sätt att fördela ansvar, kostnader och intäkter för

kollektivtrafiken i Sörmland. Den nya modellen ger medlemmarna en högre grad av inflytande och varje medlem påverkar verksamhetens ekonomiska utfall genom trafikbeställning.

Syfte

Verksamhetsplan med budget, Årsplan 2016 (17-18), är ett styrande dokument för att fokusera och följa upp myndighetens åtagande.

(5)

Perioden 2016 (17-18)

Perioden 2016 (17-18) kommer att präglas av tidigare fattade beslut, i och utanför länet. Det gäller beslut om etablering av Ostlänken, om Ny Trafik 2017, satsningar på ny teknik och beslut kopplat till samordning av den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Under perioden kommer även Citybanan att öppnas vilken bland annat ger ökad kapacitet för regionaltågen.

Inom ramen för En Bättre Sits planeras även en ny regional systemanalys fastställas under 2016 som vägledning i utvecklingen av Mälardalsregionen. Perioden kommer även inledas med att länet har ett nytt fastställt Trafikförsörjningsprogram som tar sin utblick i 2030 och med fastställda strategiska mål för kollektivtrafiken, etappvis nerbrutna, vilka i sin tur ger ekonomisk påverkan.

Det nu pågående arbetet med att skapa nya kriterier för regionaltågens nytta i tilldelningsprocessen för tåglägen och det pågående arbetet med förslag till ny samlad lagstiftning för kollektivtrafiken har förhoppningsvis tydliggjorts fram till periodens inträde och kan i sin tur ge förutsättningar för kollektivtrafiken i Sörmland.

En av de största utmaningarna för myndigheten är att öka kundnöjdheten och att fortsatt attrahera människor att välja kollektivtrafiken. Även Sörmlands gynnsamma läge innebär en fortsatt

utmaning och den förväntade utvecklingen handlar om regionbildning och eventuell

regionförstoring. Bilateralt behöver starka band fortsätta knytas, utöver Stockholm och Södertälje mellan attraktiva noder såsom Eskilstuna-Västerås/Örebro, Nyköping-Norrköping/Linköping, Flen/Katrineholm/Norrköping och Strängnäs-Enköping/Uppsala.

Flera faktorer som påverkar vårt ekonomiska resultat är utanför vår direkta kontroll. Det omfattar bland annat kostnadsutveckling för bränsle och väder där exempelvis milda vårvintrar och höstar ger direkt effekt på våra biljettintäkter. En ekonomi i balans är avgörande för att klara av att hantera dylika avvikelser och är fortsatt högt prioriterat.

Under perioden har regionens beställda tåg börjat att levererats och driftsatts.

(6)

Större aktiviteter under perioden Ny Trafik 2017

Under perioden fortsätter förberedelser om genomförande av Ny Trafik 2017. Arbetet sker i

samverkan mellan kollektivtrafikmyndigheter i Stockholm, Uppsala, Sörmland, Östergötland, Örebro och Västmanland under ledning av MÄLAB. Landstinget Sörmland som har finansieringsansvar för tågtrafiken samverkar nära med kollektivtrafikmyndigheten.

Under 2015 förväntas viktiga beslut relaterat till kostnaden för trafiken fattas. Det omfattar bland annat tilldelningsbeslut för fordonsleverantör och beslut om prissättning (Mälardalstaxa). För närvarande är budget för tågtrafiken under perioden enbart indexuppräknad utifrån nuvarande tågkostnad.

Revidering av Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik ska den regionala kollektivtrafikmyndigheten regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska enligt lagtexten uppdateras vid behov. Riktlinjer rekommenderar att programmet uppdateras en gång per mandatperiod.

Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram fastställdes i september 2012. Med anledning av de nationella, regionala och lokala erfarenheter som numera kunnat dras med anledning av den nya lagstiftningen samt det förhållandet att det nu inleds en ny mandatperiod finns skäl att uppdatera programmet. Det finns även skäl att revidera mål samt tidsätta och kvantifiera vissa mål.

Myndighetens direktion beslutade därför vid mötet den 9 oktober att programmet ska uppdateras.

I processen med att uppdatera programmet föreslås kontinuerliga tjänstemanna- respektive politiska beredningar.

Programmet förväntas fastställas första halvåret 2016. Under perioden 2016 (17-18) är framförallt aktiviteter kopplade till remisshantering, utformning, tryck och distribution.

Trafikavtal

Myndigheten har idag fem trafikavtal på busstrafiksidan, Nyköping/Trosa,

Katrineholm/Vingåker/Flen, Eskilstuna, Strängnäs samt Trosabussen. Åkerbergs Trafik AB kommer att driva Trosabussen kommersiellt från juni 2015. Övriga avtal går ut 2019, 2020 samt 2021 (förutsatt att optioner utlöses). Under perioden kommer därför förberedelser inför upphandling att ske. I detta ingår att överväga avtalsformer, geografisk indelning med mera, genomföra samråd samt genomföra trafikpliktsutredning. Samråd ska ske innan beslut fattas om trafikplikt för att stämma av med trafikföretag huruvida intresse finns att bedriva trafik i hela eller delar av det aktuella området på kommersiell grund.

De nyligen upphandlade avtalen för Serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland och som ännu inte trätt i kraft är upphandlade för en avtalstid fram till 13 juni 2018. Härutöver finns möjlighet att teckna option om upp till ett års förlängning. Detta innebär att förberedelser för ny upphandling kommer att behöva företas under perioden 2016 (17-18).

(7)

Trafiken ska upphandlas enligt branschgemensamma avtalsrekommendationer. Områden, innehåll och omfattning i de planerade upphandlingarna kan komma att avvika gentemot dagens indelning.

Utökad samordning

I samband med överlåtelse av delar av ansvaret för den särskilda kollektivtrafiken företogs översyn av framtida affärsform för funktioner avseende beställning, kundtjänst och avtalsuppföljning. För den allmänna kollektivtrafiken driver kollektivtrafikmyndigheten sedan tidigare dessa funktioner i egen regi. För den särskilda kollektivtrafiken har dessa funktioner upphandlats och utförs på entreprenad.

Efter utredning om affärsform och strategiskt val planeras etablering av utökning av verksamheten hos kollektivtrafikmyndigheten vilket möjliggör samordning och harmonisering av allmän och särskild kollektivtrafik och ökar inflytandet över tjänstens fungerande. Vid årsskiftet planeras uppstart för transportörer i den särskilda kollektivtrafiken och i februari 2016 finns Servicecenter Sörmland etablerat. Därefter kommer arbete att påbörjas att, utifrån resultat från kommunöversyner 2.0 (genomförs under 2015) samt erfarenhet dragna utifrån verksamhet vid Servicecenter Sörmland och med de nya trafikavtalen, utveckla samordning mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken.

Detta med sikte på att kunna bli en viktig input i medlemmarnas kommande trafikbeställningar.

Satsning tekniska system och kanaler

De tekniska systemen i Sörmland är generellt sett ålderstigna och med låg funktionalitet. I samband med prioriteringar i Länsplan tilldelades medel för att satsa på tekniska system och kanaler. Detta innehåller bland annat nytt biljett- och realtidssystem i Sörmland, internet ombord, automatisk trafikanträkning, signalprioritering, kommunikationsradio samt de kanaler som blir skillnaden för kund – appar, hemsida mm. Under 2014 och 2015 har upphandling skett. Under 2015 inleds

införandeprojektet så snart kontrakt har tecknats. Därefter ska biljettsystem vara i drift inom ett år.

Härutöver kommer ett arbete genomföras kopplat till prissättning, produktutbud, ombud, varumärkesfrågor, realtidsutbyggnad etc. (se vidare under verksamhetsperspektiv).

För projektet finns prioriterade medel i Länsplanen. Medfinansiering om 25 % finns för de planerade aktiviteterna i myndighetens budget för perioden. I budget för 2016 har hänsyn tagits i budget för biljettintäkter som följd av redovisningsmässiga justeringar och eventuella driftstörningar i samband med migrering på totalt 4,8 miljoner kr.

Utveckling av fastigheter och depåer

Under 2015 genomförs en inventering av samtliga bussdepåer. Inventeringen kommer mynna ut i en investerings- och utvecklingsplan som kommer genomföras under perioden. I Eskilstuna innebär dessutom högre krav kopplade till införande av fordon som drivs på el samt hantering av biogas att depån måste ses över särskilt.

Aktiviter inom området utförs internt med externt konsultstöd. Investeringsmedel finns avsatta för perioden men beroende på utfall i inventering kan ytterligare medel behöva tillkomma senare i perioden.

(8)

Verksamheten ur olika perspektiv under perioden 2016 (17-18)

Medborgarperspektivet

Medborgarperspektivet speglar resenärer och medborgares behov och önskemål. Myndighetens verktyg är bland annat information och kommunikationsinsatser, försäljningskanaler,

informationskanaler och uppföljning av våra trafikavtal och relation till våra trafikbolag för att säkerställa att de tjänster som vi erbjuder ger högsta resenärsnytta.

Mål

Nöjdheten ska vara i nivå med riket (allmänhet, kund och senaste resa).

Vid utgången av 2014 var kunder och medborgares nöjdhet med kollektivtrafiken

 Nöjdhet med den senaste resan 80 % i jämförelse med rikets 81 %

 Allmän kundnöjdhet 60 % i jämförelse med rikets 62 %

 Nöjdhet allmänhet 42 % i jämförelse med rikets 51 %.

Nöjdhet allmänhet avviker signifikant från rikets nivå.

Planerade åtgärder

Under åren kommer informations- och kommunikationsinsatser framförallt koncentreras till etableringen av Ny Trafik 2017, samordningen av särskild och allmän kollektivtrafik och

kunskapsökande insatser i syfte att öka användningen av de tekniska stöd som då omgärdar trafiken.

Under 2016 införs nya tekniska system med följd att nuvarande produktsortiment kommer att bytas ut och prissättning att justeras. Med införande av realtidssystem i hela länet kommer också

informationskanalerna som till exempel hemsida, app och realtidsskyltning att utvecklas för att ge förbättrad resenärsinformation, i synnerhet vid planerade och oplanerade störningar.

I samband med att de tekniska systemen implementeras ges myndigheten också bättre

förutsättningar att kunna arbeta mer aktivt och etablera fler försäljningsombud i Sörmland, som kunder och medborgare kan vända sig till vid frågor eller köp av reskort. Myndigheten tar fram en ombudsstrategi för att bland annat säkerställa att försäljningsombuden finns geografiskt spridda i Sörmlands kommuner och tillgängligt för kund.

2016 ska varumärket Länstrafiken Sörmland ersättas med ny grafisk profil, något som kräver särskilda resurser för såväl kommunikationsinsatser och utbyte av befintligt material.

Ökad kundnöjdhet är ett fokusområde och kräver kunskap. För detta ändamål föreslås Sörmland under perioden utveckla egna kundundersökningar för att bättre identifiera och följa upp våra resenärers behov och önskemål. Det kan också kopplas till framtida trafikavtal för att skapa ersättningsmodeller som tydligare styr mot ökad kvalitet.

(9)

Ekonomiska konsekvenser och osäkerheter jämfört med tidigare plan

Ökade kommunikations- och marknadsinsatser 2016 som följd av nya tekniska system, utökad kundtjänst och ny profil.

Genom det utökade uppdraget att etablera funktioner för bland annat beställningsmottagande och övrig kundtjänst även för den särskilda kollektivtrafiken kommer befintlig kundtjänst av den allmänna kollektivtrafiken att utökas. En samordning kommer att ske mellan allmän kollektivtrafik och särskild kollektivtrafik. Kvalitets- och servicenivåer samt öppettider kommer att arbetas fram och fastställas under 2015, för att sedan träda i kraft 2016 när Servicecenter Sörmland invigs.

Servicecenter Sörmland beräknas fortsatt bära en kostnad om ca 17,3 miljoner kr givet nuvarande servicenivåer och resandevolym. Detta är utöver nuvarande kundtjänst. En effektivisering förväntas i samband med samordning av de båda verksamheterna.

Utveckling av hemsida samt nya informations- och försäljningskanaler.

Öka nöjdhet kund – minst i nivå med riket Ökad nöjdhet allmänhet - minst i nivå med riket

Försäljnings kanaler

Tekniska system

Avtals- uppföljning Tillgänglig

Web med försäljning

Förbättrad störningsinformation med utvecklade informationskanaler

Ökad kvalitet i trafik och vid

hållplatser Kunskap om attityder och

behov Utveckling och lansering av ny hemsida

Prissättning och produktutbud

Användbara biljettprodukter och konkurrenskraftiga priser

Realtidsinfo vid större hållplatser och via web/mobil

Genomföra egna kund- undersökningar

Lansering nytt varumärke

Nytt produktsortiment och priser att införas i samband med införande av nytt betalsystem

Utveckla avtalsmodeller

M ål V e rkt yg B e h o v A kt iv it e te r

Medborgarperspektiv

Til lg än gli g k o lle kti vtr af ik A tt ra kti v ko lle kti vtr af ik Str ate gis ka fu n ktio n so mr åd en

Utökad kundtjänst

Exempel målmodell med verksamhetens aktiviteter 2016-2018 för medborgarperspektivet

(10)

Trafikförsörjningsperspektivet

Trafikförsörjning omfattar bland annat att tillhandahålla en attraktiv, tillgänglig och effektiv kollektivtrafik för regionens medborgare. Bland verktyg som står oss tillhanda kan nämnas vår storregionala samverkan genom exempelvis MÄLAB och processen En Bättre Sits, förbundsordning med planeringsprocess och beslutsordning, tekniska system för bland annat trafikplanering och samordning, depåer och avtalsuppföljning. För perioden handlar mycket om aktiviteter om tidigare effektuerade beslut såsom Ny Trafik 2017 (regionaltågstrafik) och samordning för den särskilda och mellan den särskilda och allmän kollektivtrafiken.

Mål

Antalet påstigande (allmänhet) och marknadsandel ska öka (2014 6,1 miljoner respektive 13 %).

Andel fordon som drivs med förnybara bränslen ska öka (2014 43 %).

Utsläppen ska minska, vid utgången av 2014 var utsläppen (emissioner) följande:

• Kväveoxid (NO^x) 50 ton och 5,22 gram/resa

• Partiklar (P) 0,38 ton och 0,04 gram/resa

• Kolväten (HC) 3,3 ton och 0,35 gram/resa

Planerade åtgärder

Från 2017 effektueras succesivt Ny Trafik 2017 genom MÄLAB. Från 2016 och fram till det att samtliga tågfordon för etapp 1 är levererade behöver övergångsavtal tecknas där entreprenör tillhandahåller fordon. Detta är något som kommer att ske under 2015 och effekten är i dagsläget inte känd och därmed inte budgethanterad.

Genom samordningen av allmän och särskild kollektivtrafik och när resultaten av Kommunöversyner succesivt verkställs under perioden kan vi även öka beläggningsgraden ombord på fordonen genom att trafikera lågt belagda turer med mindre fordon.

Perioden 2016 (17-18) inleds med att samtlig busstrafik i Sörmland bedrivs på så kallade förnybara bränslen. Detta genom en överenskommelse som tecknades i början av 2015 med entreprenören Nobina. Sedan tidigare drivs busstrafiken enligt avtal i Eskilstuna på biogas och RME och busstrafiken i Strängnäs på RME. Vilket bränsle (RME eller HVO) som kommer att användas i övrig busstrafik från och med 2016 är i skrivande stund inte klart där valet av bränsle kan få eventuell budgetkonsekvens.

I slutet av 2015 kommer två helt batteridrivna bussar (100 % el) att trafikera Eskilstuna stadstrafik.

Om denna fordonstyp uppnår stabil och tillförlitlig drift kommer beståndet kompletteras med ytterligare fordon och rekommenderas för fler stadstrafikområden.

Under 2015 ska en fastighetsplan tas fram för samtliga våra bussdepåer. Detta kommer resultera i en åtgärdsplan för underhållet av depåerna under perioden. Depåerna behöver också utrustas för att hantera drift på förnybara bränslen.

En handlingsplan ska tas fram utifrån de tillgänglighetsriktlinjer som beslutades 2014.

Ytterligare åtgärder identifieras av medlemmarnas trafikbeställningar.

(11)

Ekonomiska konsekvenser och osäkerheter jämfört med tidigare plan

Konsekvenser av övergångsavtal för tågtrafiken innebär eventuellt förändrad kostnadsbild för tågtrafiken 2016 och 2017 som idag inte är kända.

Trafikverket har för avsikt att under perioden 2015-2025 succesivt anpassa banavgifterna till den nivå som järnvägslagen förutsätter. Detta innebär ökade kostnader och en osäkerhet i kostnadsgruppen Övrigt trafikrelaterat.

Ökad budget avseende fastighetsunderhåll som följd av identifierade behov i fastighetsplan.

Nya tekniska system med stöd av länsplanemedel ger lägre kostnader succesivt från 2016.

Införande av nytt betalsystem förväntas ge en temporär reducering av intäkter som följd av periodiseringseffekter och tillfälliga driftstörningar i samband med systemmigrering.

Trafikkostnader justeras öka utifrån indexuppräkning samt utifrån medlemmarnas trafikbeställningar som är kända från sommaren.

Ett sammanhållet och integrerat trafiksystem

Öka antalet påstigande i allmänna kollektivtrafiken (+ 100 % 2020 jmf 2006) Ökad kostnadstäckningsgrad i allmänna kollektivtrafiken (50 % 2025)

Ökad marknadsandel (20 % 2025) Minskade emissioner

Trafik- planering och analys

Avtals- uppföljning

Ökad beläggning och samordning

Stabilitet och kapacitet Funktionella

depåer

Trafik anpassad utifrån efterfrågan

Ny Trafik 2017 Ökade

biljettintäkter

Införande verktyg för statistik och uppföljning, baserat på ATR, realtid och biljettstatistik

Övergångsavtal Tågtrafik

Handlingsplan tillgänglighetsriktlinjer

Nytt produktsortiment och priser att införas i samband med införande av nytt betalsystem

Fastighetsplan med åtgärdslista

M ål V e rkt yg B e h o v A kt iv it e te r

Trafikförsörjningsperspektiv

Tillgänglig kollektivtrafikAttraktiv kollektivtrafikEffektiv kollektivtrafikMiljöeffektiv kollektivtrafikRegional utveckling

Str ate gis ka fu n ktio n so mr åd en

Utökad kundtjänst med trafikledning Nationell

standard

Storregional samverkan Tekniska

system

Kommunöversyner 2.0 Tillgängliga

fordon och bytespunkter

Planerings- process och beslutsordning

Framkomlighet och prioritering

Effektivt fordonsnyttjande och fordon anpassade till uppgiften

Exempel målmodell med verksamhetens aktiviteter 2016-2018 för trafikförsörjningsperspektivet

(12)

Medarbetarperspektivet

Medarbetarperspektivets syfte är att stödja måluppfyllelsen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet.

Perspektivet skall vara till stöd för varje medarbetare att utifrån sitt uppdrag, sin kompetens och sitt samverkande arbetssätt kunnat bidra till myndighetens mål. Medarbetarperspektivet ska vila på vår värdegrund ”Den moderna myndigheten som är hållbar, professionell och lyhörd”.

Mål

Ledningen upprättade i början av 2015 tre kvalitetsmål som är relevanta för

kollektivtrafikmyndighetens organisation. Det första målet handlar om kundnöjdhet, det andra om allmänhetens nöjdhet och det tredje om medarbetarnas nöjdhet.

Myndighetens HME-värde ska öka från 75 2014 till 80 2017. Högsta värde i landet 2014 hade Trosa kommun med 85. Medelvärde för offentliga verksamheter ligger mellan 75-80.

Sedan tidigare har myndigeten satt ett mål att prestationsnivån, utifrån resultatet på

medarbetarenkäten, skall öka från 66.4 2014 till 70 2016. Efter 2015 års medarbetarenkät kan vi sätta mål inom detta område för 2017-18.

Planerade åtgärder

2015 har inletts med att myndigheten fastställt mål för personalperspektivet (medarbetarnas nöjdhet). På detta följer att utarbeta aktiviteter som ska leda till att våra mål uppfylls. Utifrån medarbetarenkäten 2014 har handlingsplaner skapats där åtgärder och aktiviteter sker inom myndigheten i varje chefsområde. Vi har också arbetat fram en gemensam handlingsplan med åtgärder som aktiverar grupper över chefsområdena. Detta är det arbetssätt vi fortsatt kommer att använda oss av under 2016-2018.

De handlingsplaner som medarbetarna arbetar fram är också en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Genom att myndigheten arbetar med att planera, genomföra och följa upp insatser som främjar hälsan och utvecklar arbetsmiljön bidrar det till möjligheten att leva upp till sin värdegrund och nå sina mål.

Organisationsöversyn påbörjades 2015 utifrån att myndigheten växer. Då det är troligt att

myndigheten fortsatt kommer att växa behöver vi hitta sätt att möta detta. Detta ställer högre krav inom många olika områden på myndigheten. Vi vill ”bevara det goda” som några medarbetare utryckte det. För att kunna göra det behöver vi ta reda på vad det goda är. I medarbetarenkäten 2014 har vi följande svar: Vi är många som uttrycker att chefen har förtroende för oss och som känner att arbetet är meningsfullt. Vidare svarar vi att arbetskamraterna i mycket hög grad ställer

Mål 3 Det hållbara medarbetarengagemanget (HME) är 85 år 2020.

Delmål 2017: HME 80

Kommentar Mäts i årliga medarbetarundersökningar. HME (Hållbart medarbetarindex) för myndigheten 2014 är 75.

Vision Visionen är att ha ett HME på 100.

Mätning Mäts via årliga medarbetarundersökningar. HME är framtaget av Sveriges kommuner och landsting, SKL.

(13)

upp för oss och att vi har stor frihet att bestämma över hur vi utför vårt arbete. Därtill ser vi att vi har stor möjlighet att ha kommentarer/synpunkter på den information vi får från vår närmaste chef.

Dessa delfrågor i medarbetarenkäten behöver vi bevaka extra noga. Vi behöver också vaska fram aktiviteter som bevarar detta höga ingångsvärde. Ett sätt är att lyssna in ”best practice”. Bland annat är Trosa kommun bäst i Sverige enligt HME. Vid sidan av detta behöver vi själva utforska vad vi gör bra och här behöver vi arbeta fram en aktivitet inom detta tema till någon av verksamhetsdagarna.

”Det goda hos oss och ’best practice’ hos andra” är utgångspunkten i detta arbete även under 2016- 2018.

2016 (17-18) kommer ett betydande antal nya medarbetare vara anställda, främst för att bemanna, förvalta och utveckla Servicecenter. Vid utgången av 2014 hade myndigheten 34 anställda och vid ingången av 2016 bedöms myndigheten ha 60 medarbetare. Viktigt är då att vi arbetar med myndighetens identitet utifrån att vi är delar av en helhet. Introduktionen av nya medarbetare ska prioriteras liksom att vi alla behöver fortsätta vara kända för varandra, utifrån vad medarbetare uttryckt. Vi vill bevara det goda i att fortfarande vara en relativt liten myndighet. Vi ska kunna vara stolta över vårt eget bidrag, andras inom myndigheten och myndighetens som helhet. Här är våra verksamhetsdagar mycket viktiga för alla på myndigheten. Vi behöver se till att så många som möjligt har möjlighet att följa med på dessa uppskattade dagar. Detta kräver god planering och att vi har introducerade timvikarier att tillgå.

Att våra verksamhetsdagar är viktiga vet vi men vi kommer också att utveckla övriga forum såsom medarbetarsamtal, formaliserade arbetsplatsträffar och facklig samverkan. Myndigheten kommer att se över möjligheten att ingå samverkansavtal med ökad delaktighet som mål. Kompetensutveckling är en naturlig del för medarbetare vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Varje medarbetare skall senast ingången av 2016 ha en individuell kompetensutvecklingsplan. Ett led i detta är också att inventera kompetensen på myndigheten. Under 2015 kommer varje medarbetares kompetens kartläggas genom enkät och intervju. 2016-2018 kommer varje medarbetare ha en aktuell kompetensutvecklingsplan.

Sjukfrånvaron låg vid utgången av 2014 på 1,9 %, och hade en ökning mellan åren 2013 och 2014.

Sjukfrånvaron är fortsatt låg men den ökar och det skall följas upp varje kvartal för att se var eventuella hälsofrämjande insatser kan behövas. Genom att ha tyngdpunkten på hälsofrämjande insatser, utan att göra avkall på behov av tidig rehabilitering, har myndigheten som mål hålla sjukfrånvaron på en fortsatt låg nivå. Vi har ingått samma avtal som Landstinget Sörmland vad gäller företagsvård.

Ekonomiska konsekvenser och osäkerheter jämfört med tidigare plan

Personalkostnaden inklusive lönekostnaden är budgeterad utifrån antagandet om ökad

personalstyrka och med löneökning för nuvarande personalstyrka i samband med årlig lönerevision.

Med utgångspunkt ur dagens servicenivå avseende öppet- och svarstider uppskattas att

Servicecenter Sörmland för den särskilda och allmänna kollektivtrafiken dimensioneras med omkring 24 årsarbetare.

Utökning av verksamhet via Servicecenter beroende på val av kvalitets- och servicenivåer.

(14)

Ekonomiskt perspektiv

Under 2016 fortsätter arbetet för en god ekonomisk hushållning. Huvudverksamheten tillika huvudkostnaden vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är trafik och står för drygt 90 % av

myndighetens kostnader vid bokslut 2014. Som stöd för denna finns infrastruktur bland annat i form av depåer, teknik, försäljningskanaler och medarbetare.

Förvaltningskostnader

4% Trafikrelaterade kostnader

5%

Servicecenter Sörmland 2%

Landsbygd buss 39%

Stadstrafik 21%

Tåg 16%

Anropsstyrd allmän trafik

0%

Serviceresor 13%

Fördelning av myndighetens kostnader i enlighet med utfall 2014 respektive i enlighet med nu liggande plan för 2016 (exklusive Citybanan). Värdena anges i procent (%).

Ekonomiskt läge 2015

Kollektivtrafikmyndighetens ekonomi blir mer och mer stabil och arbetet mot en budget i balans och ökad intäktsutveckling fortsätter under 2015. En förutsättning för att kunna bedriva en bra

verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i balans, inklusive driftkonsekvenser av investeringar och långsiktiga åtaganden. Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomistyrning ger en stabil ekonomi.

Ekonomiskt visar utfallet januari till mars på en budget som är i balans. Negativ avvikelse finns gällande intäkter från skolkort och biljettintäkter i stadstrafik medan biljettintäkter från landsbygdstrafiken generellt är i nivå eller något bättre än budget. På kostnadssidan är trafikkostnaderna som helhet något lägre än budgeterat beroende på en för oss fördelaktig indexutveckling.

(15)

Kollektivtrafikmyndighetens ekonomiska utfall under perioden januari – mars 2015 uppgick till 12 285 tkr. Den ekonomiska prognosen visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett positivt resultat på 1 160 tkr jämfört med budget 2015. Biljettintäkterna under perioden uppgår till 29 miljoner kronor, vilket är något högre, ca 2,3 procent, jämfört med samma period föregående år.

Mål

Myndighetens utgångspunkt är att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi och en trygghet för medlemmarna. Detta innebär bland annat att myndigheten strävar efter ett positivt resultat.

2014 uppgick årets resultat till 1 636 kronor.

Årets förvaltningskostnader står för fyra procent av myndighetens totala kostnader enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar.

Den procentuella andelen intäkter från allmänheten uppgick till 18,2 procent av de totala intäkterna, vilket är en ökning med 0,3 procent jämfört med tidigare år.

Förväntad utveckling under perioden

Under perioden förväntas kostnadsrelationen mellan huvudverksamhet och sidoverksamhet i allt väsentlighet kvarstå.

Det nytillkomna uppdraget till myndigheten att samordna och upphandla den särskilda

kollektivtrafiken i länet ger möjlighet till ökad samordning mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken, såväl avseende trafikens utformning och kringtjänster som bokning, kundtjänst, avtalsuppföljning och betallösningar. Målet med dessa insatser är att verksamheternas resurser används effektivt och med låg miljöpåverkan. Då kvalitets- och servicenivåer ännu inte är fastställda finns i skrivande stund inte beräknad effekt av effektiviseringen.

Nu liggande plan 2016-17 omfattar möjlighet att bedriva förvaltningsverksamhet motsvarande nuvarande ambitionsnivå och nu kända förutsättningar. Resultat av organisationsöversyn kommer att bli känd under vårvintern 2015 och resultat avseende översyn av våra depåer kommer bli känd senare under året. Dessa två faktorer tillsammans med intäktsutvecklingen är för närvarande de mest svårprognosticerade.

Intäkterna är beräknade utifrån budgeterade intäkter 2015 uppräknat med 2 % per år. I samband med införandet av nytt betalsystem kommer en översyn att göras av prissättning och produktutbud.

Det finns därför en grad av osäkerhet kring framtida intäkter men utgångspunkten är att framtida prissättning i så stor utsträckning som möjligt ska vara intäktsneutral. Införande av nya

betalsystemet, baserat av erfarenhet, riskerar skapa en negativ ekonomisk engångseffekt. I budget 2016 har vi skruvat ner intäkterna motsvarande 4 800 tkr. Denna minskning är en följd av tillfälliga driftstörningar i samband med systemmigrering samt redovisningsmässiga förändringar i

periodisering av biljettintäkter.

Med erfarenhet ur verksamhetens utfall 2014 har kostnaderna i de länsgemensamma

kostnadsgrupperna omdisponerats. Den stora förändringen är högre försäljningskostnader och lägre

(16)

kostnader för tekniska system. Omdisponeringen av kostnader påverkar inte det ekonomiska utfallet eller summan varje medlem betalar till myndigheten. Effekter av organisationsöversynen visar i dagsläget att myndighet behöver utöka budgeten för personalkostnader med upp till 1 000 tkr.

Under 2014 påbörjades upphandlingen av betal- och realtidssystem och systemen planeras vara i drift under 2016. Detta kommer på sikt innebära lägre kostnader då 75 % av leasingkostnaden finansieras med medel ur Länsplanen och underhållskostnaden kommer sjunka. I samband med införande av tekniska system föreslås en utökning av kostnader för information och marknadsföring.

I de trafikrelaterade posterna finns höga risker för ökade ekonomiska behov och främst avseende banavgifter och stationsavgifter samt omfattande investeringbehov i depåerna. En effekt av de ökade investeringarna i Länstrafiken Sörmlands depåer är att hyreskostnaden till Länstrafiken Sörmland kommer öka från 2016.

Trafikkostnader styrs i huvudsak utifrån medlemmarnas trafikbeställningar och har här när det gäller busstrafik enbart räknats upp utifrån indexering med schablon 3 %. För tågtrafiken kommer MÄLAB:s trafikplan 2017 att börja slå igenom från och med december 2016. Tills vidare är kostnaderna endast uppräknade med 3 % per år. En mer noggrann korrigering för 2017, i samråd med Landstinget, kommer göras under nästa års budgetprocess.

Den särskilda kollektivtrafiken planeras utifrån behov och har därför inte samma planeringscykel som den allmänna kollektivtrafiken. Trafikkostnaden under perioden 2016 (17-18) är beräknad utifrån 2013 års volym uppräknat med index samt ökad kostnad enligt de priser som presenterades i tilldelningsbeslutet i oktober 2014. Den finns en stor säkerhet i den uppskattade trafikkostnaden framförallt då tilldelningsbeslutet i upphandling av serviceresor och annan anropsstyrd trafik är överprövad.

(17)

Måluppfyllelse för perioden 2016 (17-18)

Myndighetens mål styr utvecklingen, så även den ekonomiska. Under 2015 och tidiga 2016 kommer, som följd av arbete med uppdataring av Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram, de

strategiska målen för kollektivtrafiken att revideras. Under 2015 kommer strategiska mål för medarbetarperspektivet att fastställas. Nedan definierad måluppfyllelse utgår ur vissa kända villkor men främst på faktorer som inte är kända eller som vi kan avgöra.

Öka ↗ Minska ↘ Ligga still →

Utformningen av myndigheten tog sin utgångspunkt i vissa grundläggande principer för att skapa en organisation, lämpad för att hantera dess uppdrag och uppnå ägarnas vision. Dessa så kallade designprinciper, som påverkar den organisatoriska strukturen, har under delårsperiod 1 2015, och som en del i arbetet med organisationsöversyn reviderats och föreslås kompletteras till Kunden i centrum, Strategisk ledning för kollektivtrafiken, Ansvar för uppdraget och Effektiv organisation.

De fyra designprinciperna är i sin tur nerbrutna med två kriterier.

Kollektivtrafikmyndighetens övergripande mål ”Skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling” är uppdelad på fem olika funktionsområden:

 Tillgänglighet

 Attraktivitet

 Miljö

 Effektivitet

 Regional utveckling

Var och dem har i sin tur en uppdelning i strategier och indikatorer.

Funktionsmålet Tillgänglighet

Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande – i första hand mellan bostad, arbete och utbildning – samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet

• Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler

• Stärka kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering

• Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik

• Utveckla information gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta

Indikatorer för funktionsmål tillgänglighet och mått för måluppfyllelse 2016

• Nöjdhet allmänhet och kund ↗ (i relation till nöjdhet för riket)

• Andel tillgänglighetsanpassade fordon ↗

• Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser↗

(18)

Funktionsmålet Attraktivitet

Kollektivtrafiksystemet håller en god kvalitet, är användarvänligt, sammanhållet och samordnat

• Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter

• Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet

• Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Indikatorer för funktionsmål attraktivitet och mått för måluppfyllelse 2016

• Nöjdhet allmänhet och kund ↗ (i relation till nöjdhet för riket)

• Antal påstigande (exklusive skolkort) ↗

• Restidskvot i större pendlingsrelationer ↘

• Punktlighet ↗

• Marknadsandel totalt och av arbetspendling i starka stråk ↗

Funktionsmålet Miljö

Kollektivtrafiken planeras och utformas så att miljöpåverkan minskar och energieffektiviteten ökar

• Öka satsningen på förnybara bränslen

• Öka beläggningsgraden ombord på fordonen

• Indikatorer för funktionsmål miljö och mått för måluppfyllelse 2016

• Andel fordon som drivs med förnybara bränslen ↗

• Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa ↘

• Energiförbrukning per resa ↘

Funktionsmålet Effektivitet

Kollektivtrafiken planeras och utförs för ökad kostnadseffektivitet

• Öka beläggningsgraden ombord på fordonen

• Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja

• Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis

• Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard

Indikatorer för funktionsmål effektivitet och mått för måluppfyllelse 2016

 Intäktsutveckling ↗

 Kostnadstäckningsgrad: totalt och per linje och/eller stråk ↗

 Nettokostnad per personkilometer ↘

 Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt ↗

(19)

Funktionsmålet Regional utveckling

Kollektivtrafiken utvecklas för att stödja regionens täthet och flerkärnighet och stärker förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion

• Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor

• Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor

Indikatorer för funktionsmål regional utveckling och mått för måluppfyllelse 2016

• Arbetspendlingens utveckling ↗

• Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk ↗

• Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län ↗

Mål medarbetarperspektivet

På Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har medarbetarna en nyckelroll att utifrån sitt uppdrag, sin kompetens och ett samverkande arbetssätt bidra till att uppfylla myndighetens vision för framtiden.

Medarbetarna är en förutsättning för att verksamheten ska nå resultat och utvecklas i rätt riktning.

Det övergripande medarbetarmålet är god hälsa. I början av 2015 upprättades förslag till tre

kvalitetsmål som är relevanta för kollektivtrafikmyndighetens organisation. Det första målet handlar om kundnöjdhet, det andra om allmänhetens nöjdhet och det tredje om medarbetarnas nöjdhet.

Myndighetens HME-värde föreslås öka från 75 2014 till 80 2017. Medelvärde för offentliga verksamheter ligger mellan 75-80. Prestationsnivån, utifrån resultatet på medarbetarenkäten, föreslås öka från 66.4 2014 till 70 2016. Efter 2015 års medarbetarenkät kan vi sätta mål inom detta område för 2017-18.

Utöver detta följs även frisknärvaro upp i samband med respektive bokslut.

Mål 3 Det hållbara medarbetarengagemanget (HME) är 85 år 2020.

Delmål 2017: HME 80

Kommentar Mäts i årliga medarbetarundersökningar. HME (Hållbart medarbetarindex) för myndigheten 2014 är 75.

Vision Visionen är att ha ett HME på 100.

Mätning Mäts via årliga medarbetarundersökningar. HME är framtaget av Sveriges kommuner och landsting, SKL.

(20)

Finansiella mål

Enligt kommunallagen 8 kapitel 5 § ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange ekonomiska mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Myndighetens utgångspunkt är att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi och en trygghet för medlemmarna. Detta innebär bland annat att myndigheten strävar efter ett positivt resultat.

Fastställda finansiella mål för god ekonomisk hushållning lyder:

• Årets resultat ska vara positivt.

• Förvaltningskostnader får årligen uppgå till högst fem procent av totala kostnader (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar) förutsatt att nuvarande uppdragsvolym inte väsentligen förändras.

• Den procentuella andelen intäkter från allmänheten ska årligen öka (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar) förutsatt nu känd subventioneringsnivå.

Efter att de finansiella målen fastställts har kollektivtrafikmyndighetens uppdragsvolym förändrats och följande år kommer effekten av denna öka. Myndigheten kommer se över och uppdatera de finansiella målen i samband med att Verksamhetsplan med budet 2016 (17-18) behandlas vid förbundsdirektionens sammanträde den 19 november.

(21)

Ekonomiska tabeller

Budgetsammanställning med referensmaterial inför kommande trafikbeställningar

Allmän kollektivtrafik Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

Intäkter (tkr)

Intäkter från medborgarna 105 033 111 820 114 014

Varav

Biljettintäkter 104 713 111 500 113 694

Biljettintäkter landsbygd 58 133 61 770 62 969

Biljettintäkter stadstrafik 46 580 49 730 50 725

Övriga intäkter 320 320 320

Varav

Reklamintäkter 320 320 320

Viten

Intäkter från medlemmarna 575 788 589 830 608 596

Varav

Medlemsavgifter 515 118 528 000 546 766

Skolkort 60 670 61 830 61 830

Summa intäkter 680 821 701 650 722 609

Kostnader (tkr)

Förvaltningskostnader 35 512 39 381 39 155

Varav:

Personalkostnader, intern personal 20 130 21 393 22 035

Arvoden inkl. konsulter 5 378 7 141 7 355

Lokalkostnader 979 1 009 1 039

Förbrukningsinventarier 93 45 46

Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Koll) 2 006 2 066 2 128

Övrigt kontorsrelaterat 6 926 7 727 6 552

Trafikrelaterade kostnader 40 439 39 286 41 788

Varav:

Tekniska system 8 499 8 111 8 266

Försäljningskostnader 10 206 8 456 8 710

Infrastrukturkostnader (depåer mm) -841 -1 002 380

Övrigt trafikrelaterat (banavgifter,

stationsavgifter, periodkortsavtal) 22 575 23 720 24 432

Trafikkostnader 604 869 622 983 641 667

Varav

Landsbygd buss 310 222 319 529 329 115

Stadstrafik 166 246 171 234 176 371

Tåg 126 870 130 670 134 584

Anropsstyrd trafik 1 530 1 550 1 597

Summa kostnader 680 821 701 650 722 609

Periodens resultat 0 0 0

(22)

Särskild kollektivtrafik Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

belopp i tkr

Etablering beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken

Förvaltningskostnader 676 Tekniska system 199 Försäljningskostnader 125 Servicecenter Sörmland

Förvaltningskostnader 14 483 16 274 16 762 Tekniska system 1 375 1 545 1 591 Serviceresor och annan anropsstyrd trafik

Trafikkostnader

Serviceresor 102 380 105 451 108 615 Skolskjuts Nyköping 12 674 13 054 13 446 Summa medlemsavgift 119 238 123 270 126 968

Eskilstuna Station360 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

belopp i tkr

Intäkter - 1 849 - 1 904 - 1 961 Förvaltningskostnader 2 373 2 444 2 517 Tekniska system 277 285 294 Försäljningskostnader 277 286 294 Summa medlemsavgift 1 078 1 110 1 143

Resultatbudget 2016

Resultaträkning, belopp i tkr

Verksamhetens intäkter 181 071

Verksamhetens kostnader -863 149

Avskrivningar -540

Verksamhetens nettokostnader -682 618

Medlemsbidrag 677 746

Övriga bidrag 4 875

Finansiella intäkter 2

Finansiella kostnader -5

Periodens resultat 1

(23)

Fördelning per medlem Särskild kollektivtrafik

Fördelning per medlem serviceresor Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

Landstinget 51 772 53 325 54 925

Eskilstuna 29 685 30 575 31 492

Flen 4 208 4 335 4 465

Gnesta 2 745 2 827 2 912

Katrineholm 3 627 3 736 3 848

Nyköping 5 285 5 443 5 607

Oxelösund 1 473 1 517 1 563

Trosa 1 981 2 041 2 102

Vingåker 1 605 1 653 1 703

Summa 102 380 105 451 108 615

Fördelning per medlem Servicecenter Sörmland Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Landstinget 4 453 4 442 4 575 Eskilstuna 6 560 7 169 7 384

Flen 923 1 004 1 034

Gnesta 587 638 657

Katrineholm 871 912 940

Nyköping 1 351 1 441 1 453

Oxelösund 519 560 577

Trosa 392 416 429

Vingåker 268 283 292 Strängnäs 935 983 1 013

Summa 16 858 17 849 18 353

(24)

Fördelning per medlem Allmän kollektivtrafik

Totalt (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018

Intäkter 168 577 164 647 165 703 173 650 175 844

Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 59 950 60 162 58 133 61 770 62 969

Biljettintäkter, Stadstrafik 48 780 47 617 46 580 49 730 50 725

Skolkort/elevkort 59 540 55 968 60 670 61 830 61 830

Övriga intäkter 307 307 320 320 320

Viten 0 593 0 0 0

Kostnader 664 615 659 524 680 821 701 649 722 615

Förvaltningsavgifter 33 675 33 675 35 512 39 381 39 155

Trafikrelaterade nettokostnader 37 591 37 591 40 440 39 285 41 788

Trafikkostnader 594 349 589 259 604 869 622 983 641 672

Landsbygdstrafik Buss 305 966 302 355 310 222 319 529 329 115

Stadstrafik 163 699 162 220 166 246 171 234 176 371

Tåg 123 177 123 177 126 870 130 670 134 590

Övrig trafik 1 507 1 507 1 530 1 550 1 597

Nettokostnad 497 038 495 877 515 118 527 999 546 771

(25)

Landstinget (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018

Intäkter 50 400 49 530 49 884 52 410 53 164

Biljettintäkter, Stadstrafik 0 0 0 0 0

Viten 0 349 0 0 0

Kostnader 291 079 290 309 301 148 310 734 320 128

Stadstrafik 0 0 0 0 0

Tåg 123 177 123 177 126 870 130 670 134 590

Övrig trafik 0 0 0 0 0

Nettokostnad 241 050 241 149 251 264 258 324 266 964

Andel trafikarbete: 36.0%

(26)

Eskilstuna Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018

Intäkter 57 697 57 048 56 316 59 300 60 100

Viten 0 210 0 0 0

Kostnader 157 164 155 624 160 083 164 877 169 802

Stadstrafik 114 753 113 884 116 540 120 036 123 637

Tåg 0 0 0 0 0

Nettokostnad 99 467 98 849 103 767 105 577 109 702

(27)

Strängnäs Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018

Intäkter 14 617 14 163 14 493 15 130 15 297

Viten 0 10 0 0 0

Kostnader 45 282 45 282 46 079 47 450 48 867

Stadstrafik 8 942 9 069 9 081 9 354 9 634

Tåg 0 0 0 0 0

Övrig trafik 265 265 270 270 278

Nettokostnad 30 665 31 118 31 586 32 320 33 570

(28)

Vingåker Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018

Intäkter 3 060 2 877 3 065 3 170 3 193

Viten 0 0 0 0 0

Kostnader 12 180 11 929 12 303 12 670 13 048

Förvaltningsavgifter 709 709 678 752 748

Trafikrelaterade nettokostnader 361 361 341 297 331

Tåg 0 0 0 0 0

Nettokostnad 9 143 9 075 9 238 9 500 9 856

(29)

Katrineholm Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018

Intäkter 6 947 6 644 6 908 7 160 7 222

Viten 0 5 0 0 0

Kostnader 28 174 27 657 28 428 29 275 30 149

Trafikrelaterade nettokostnader 1 048 1 048 986 859 958

Stadstrafik 6 535 6 437 6 636 6 835 7 040

Tåg 0 0 0 0 0

Övrig trafik 135 135 130 130 134

Nettokostnad 21 294 21 080 21 520 22 115 22 927

(30)

Flen Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018

Intäkter 3 960 4 069 3 950 4 100 4 140

Viten 0 4 0 0 0

Kostnader 14 910 14 509 15 142 15 586 16 051

Tåg 0 0 0 0 0

Övrig trafik 305 305 310 310 319

Nettokostnad 10 986 10 476 11 192 11 486 11 911

(31)

Gnesta Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018

Intäkter 4 550 3 846 4 170 4 210 4 210

Viten 0 2 0 0 0

Kostnader 19 235 18 609 19 533 20 015 20 511

Tåg 0 0 0 0 0

Nettokostnad 14 723 14 801 15 363 15 805 16 301

(32)

Nyköping Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018

Intäkter 24 407 23 554 23 991 25 150 25 471

Viten 0 12 0 0 0

Kostnader 81 664 80 504 82 686 85 162 87 705

Stadstrafik 33 469 32 829 33 989 35 008 36 059

Tåg 0 0 0 0 0

Övrig trafik 660 660 680 700 721

Nettokostnad 57 421 57 114 58 695 60 012 62 234

(33)

Trosa Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018

Intäkter 1 630 1 662 1 623 1 670 1 683

Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 650 670 633 670 683

Skolkort/elevkort 980 992 990 1 000 1 000

Viten 0 1 0 0 0

Kostnader 11 184 11 102 11 289 11 624 11 972

Förvaltningsavgifter 709 709 678 752 747

Tåg 0 0 0 0 0

Nettokostnad 9 577 9 462 9 666 9 954 10 288