Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6

(1)

Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6

Preliminära kursplaner och

litteraturlistor

(2)

Sidan 1 av 3

UK1A Lärande, utveckling och didaktik Grund, 7,5 högskolepoäng

Development, learning and teaching 7,5 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande

Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen.

Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx.

Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt

2. Inplacering

Kursen ges på grundnivå.

Kursen ingår i Grundlärarexamen mot arbete i fritidshem, F-3 och 4-6 och ämneslärarexamen 7-9 och gymnasiet och utgör den [först, andra, etc.] kursen av [xxx]

3. Förkunskapskrav

UK1b, 2a, 2b xxx

4. Innehåll

Kärnan i lärarens professionella uppdrag är att undervisa och stödja lärande och utveckling. Läraryrket är kommunikativt och förutsätter en kunskapsbas där teori och praktik integreras så att läraren kan möta barn och unga och skapa pedagogiska verksamheter som stimulerar till livslångt lärande. I kursen behandlas hur människor utvecklar kunskaper och värderingar inom och utom utbildningssystemets ramar och den studerande ges möjligheter att analysera och formulera insikter i hur barns och ungas erfarenheter får betydelse för lärande. Den studerande får sedan i samspel med erfarenheter från verksamhetsförlagda studier träna att omvandla dessa insikter till

KURSPLAN XXX111 Gäller fr.o.m. ht 07 PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan

(3)

GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 3

pedagogiska aktiviteter som kan engagera och resultera i ett framgångsrikt lärande och identitetsskapande där barn och unga ser värdet av skolans aktiviteter.

För att utföra ett professionellt arbete i syfte att stödja lärande behöver lärare ha djupa kunskaper om teorier och forskning om lärande och utveckling. Dessa kunskaper ställs i relation till fritidspedagogik och undervisningsverksamhet och därmed också till den didaktiska kompetens som den blivande läraren ska utveckla under sin utbildning.

Lärarstudenter behöver inblick i didaktiska idétraditioner för att kunna reflektera över hur barn och unga tillägnar sig kunskaper och förmågor. Därmed aktualiseras frågan om hur de kan bli aktivt medskapande i sina lärprocesser och hur lärare kan tillvarata barn och ungas erfarenheter och perspektiv så att önskvärda resultat uppnås. Likabehandling utgör ett centralt tema i skolans aktiviteter.

Barn och ungdomar växer upp i en ny medieekologi där nya sätt att göra erfarenheter och lära om omvärlden uppstår. En central aspekt av en lärares yrkeskompetens är därför att ha insikt i hur digitala medier och skapande verksamhet kan integreras på fritidshemmet och i skolan så att barn och unga kan använda de multimodala uttrycksmedel som står till buds och samtidigt utvecklar ett kritiskt och självständigt förhållningssätt till information och kunskap. För att nå dessa mål måste informations- och kommunikationsteknologi aktivt användas i lärarutbildningen.

5. Mål

Kursens övergripande mål är att ge fördjupade kunskaper om teorier om lärande och didaktik och bidra till insikt i konsekvenserna av dessa för lärarens professionella förhållningssätt och verksamhet.

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

- redogöra för yrkesrelevanta teorier om lärande och didaktik och kunna förankra fritidshemmets och skolans värdegrund i undervisningen

- visa insikt i hur barn och ungas skilda bakgrunder och erfarenheter inom och utom fritidshem och skola kan integreras i det didaktiska arbetet

- visa förmåga att ta till vara barn och ungas kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling

- visa förmåga att i samverkan med barn och unga planera och genomföra undervisning utifrån olika didaktiska syften

- visa sådana didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

6. Former för bedömning

Kursen examineras genom en gestaltande presentation och ett seminarium baserat på studenternas skrivna texter om ett för kursen centralt tema. För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. För godkänt resultat ska den

(4)

Sidan 3 av 3

studerande visa sig ha uppnått kursmålen. Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig.

7. Betyg

Fylls i av UFL:s kansli.

8. Kursvärdering

9. Kurslitteratur

Se separat litteraturlista.

10. Övrigt

(5)

Sidan 1 av 1

UK1A Lärande, utveckling och didaktik Grund, 7,5 högskolepoäng

Development, learning and teaching 7,5 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

Obligatorisk litteratur

Claesson, S. (2009). Lärares hållning: Klassiska undervisningsidéer och observationer för undervisning. Lund: Litteratur.

Lundgren, Ulf et al (Red.). (2010). Lärande – skola – bildning. Stockholm: Natur & Kultur.

Philips, D. C., & Soltis, J. F. (2009). Perspectives on learning. New York: Teachers College Press.

Referenslitteratur:

Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och

vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s.

PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan

(6)

Sidan 1 av 3

XXX111, Lärande, utveckling och didaktik (1b) Grundlärare årskurs 4-6

Grundkurs, 7,5 högskolepoäng Version 27/5

Kursens engelska beteckning, xx higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande

2. Inplacering

Kursen ingår i Grundlärarexamen inriktning årskurs 4-6 och utgör den första kursen 3. Förkunskapskrav

4. Innehåll

Kursen – som inleder lärarutbildningen – uppmärksammar initialt yrkesprofessionella delar som didaktik, lärandeteorier och vetenskapligt kritiskt förhållningssätt. Dessutom behandlas begreppet utveckling som i detta sammanhang avser såväl samhällets som elevers pedagogiska och psykologiska utveckling. Den studerandes egen utveckling (metaperspektiv) uppmärksammas också.

– Kursen introduceras genom ett didaktiskt historiskt perspektiv på bildnings- och utbildningsfrågor.

Specifikt uppmärksammas utvecklingen av det svenska samhället i relation mellan bildning och PREL KURSPLAN för

examenstillståndsansökan

(7)

Sidan 2 av 3

utbildning. Småskola, folkskola och realskola utgör exempel, liksom de demokrati- och skolreformer som kännetecknade 1900-talet. De olika både politiska och pedagogiska traditioner som framträder ur detta fokus analyseras.

– Då frågor om lärarroll, professionell identitet och auktoritet är centrala – inte minst för den blivande läraren – ges dessa stort utrymme i kursen. Därvid introduceras de studerande i ett didaktiskt

perspektiv också genom att kursen utformas på ett sådant sätt att arbetssätt och arbetsformer speglar kursens innehåll.

– Kursen behandlar sådana speciella strategier för målformulering och planering som som krävs då elevers induktiva, verklighetsnära uppfattningar ställs i relation till deduktiva, disciplinära strukturer.

– Kursen uppmärksammar hur teorier om lärande och didaktiska strategier samspelar i mötet med olika innehåll, elever, tematiska strukturer och traditioner. De studerande ska utveckla förmågan att ta den lärandes perspektiv. Olika ämnen bär på olika traditioner och olika didaktiska förhållningssätt får olika relevans i förhållande till olika sätt att betrakta lärande. De studerandes analysförmåga utvecklas via didaktikens vad-, hur- och varförfrågor. Exempel på didaktiska modeller tas i bruk för att utveckla de studerandes förmåga att strukturera och analysera i kommande kursinnehåll. De blivande lärarna kommer att undervisa i ett stort antal ämnen vilket medför att de behöver utveckla en förhållandevis bred repertoar av varierande didaktiska strategier.

– Utvecklingspsykologi har en viktig plats i kursen både med fokus på biologiska aspekter,

identitetsskapande och ungdomskultur. Här uppmärksammas barns och ungas rätt att uttrycka sig och utvecklingen av deras förmåga att använda olika uttrycksformer, både språkliga/verbala och icke- verbala. Exempel på de senare är gestaltningar genom bild, ljud, rörelse. Barn och unga gör många erfarenheter genom media och IKT. Även denna kommunikation analyseras.

– De icke-verbala uttrycken har en viktig plats i denna åldersgrupp. Det praktiskt estetiska uppmärksammas därför både som ett innehåll och som ett didaktiskt perspektiv som en del av utvecklingen och som ett redskap för lärandet.

– Informationsteknikens roll för hur lärandets villkor har förändrats uppmärksammas. Detta görs dels genom att kursens arbetsformer aktualiserar denna aspekt, dels genom att på en analytisk grund uppmärksamma lärandet ur IT-generationens perspektiv, men också genom att betona det speciella kritiska förhållningssätt som detta medium kräver.

– Kommunikationens betydelse (i dess olika former) är således viktig för lärande och utveckling och uppmärksammas därför i kursen både vad gäller elevers situation i skolan och de studerandes egen studiesituation inom lärarutbildningen.

5. Mål

6. Former för bedömning

Se riktlinjer.

(8)

Sidan 3 av 3

7. Betyg

8. Kursvärdering

9. Kurslitteratur

Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall.

10. Övrigt

(9)

Sidan 1 av 3

UK 2A, Styrsystem, organisation och bedömning Grundnivå 7,5 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, 7,5 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande

2. Inplacering

Kursen ingår i Förskollärarexamen, Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

Kursen utgör den andra delkursen på termin 1.

3. Förkunskapskrav

FÖRSLAG: För tillträde till kursen krävs genomgången kurs UK1B.

4. Innehåll

Kursen behandlar områden som är centrala för samtliga lärarkategorier. Kursen handlar om skolan som en politiskt och professionellt styrd organisation och introducerar frågan om det utrymme som skolans styrning och organisation skapar för det lokala kollektiva och individuella utvecklingsarbetet.

Ett första övergripande syfte är att ge studenterna kunskaper om vad det innebär att vara offentliga KURSPLAN XXX111

Gäller fr.o.m. ht 07 PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan

(10)

GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN UK2A Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 3

tjänstemän i en politiskt och professionellt styrd organisation där likabehandling och rättssäkerhet är två centrala aspekter av lärares myndighetsutövning i mötet med enskilda elever. Ett andra övergripande syfte är att ge studenterna kunskaper om grundläggande sätt att organisera skolan som institution för att de ska kunna hantera mål och urval av kunskaper och av arbetsorganisering i den kommande yrkesverksamheten.

Kursens första tema handlar om hur skolan styrs och organiseras och om hur kunskaper väljs ut och organiseras. Kursen fokuserar det institutionella ramverk som är gemensamt för de olika skolformerna men introducerar även frågan om skillnader i organisering mellan olika skolformer. Skolans styrsystem och organisation på nationell och lokal nivå introduceras och exemplifieras.

Styrdokumenten och makt- och ansvarsfördelningen mellan olika nivåer och aktörer i det politiska systemet presenteras och diskuteras. Teoretiska begrepp som läroplanskoder, direkt och indirekt samt juridisk, ekonomisk och innehållslig/ideologisk styrning och former för demokratiskt beslutsfattande introduceras. Genomgående anläggs ett historiskt, och i vissa delar internationellt, perspektiv för att synliggöra att de olika skolformerna är del av en historisk tradition och av omvärlden.

Läroplansteoretiska analyser av hur man i samhället väljer ut kunskaper och för hur kunskaper organiseras för lärande samt hur dessa principer har skiftat under olika tidsepoker och i olika utbildningssystem behandlas.

Kursens andra tema handlar om lärares didaktiska och myndighetsutövande arbete med pedagogiska bedömningar och betyg. Kursen behandlar de olika funktioner som pedagogisk bedömning fyller och de principer för bedömning som är rådande i ett målstyrt och decentraliserat skolsystem. Ett historiskt perspektiv anläggs för att synliggöra vilka principer som har varit rådande. De teoretiska grundbegreppen validitet och reliabilitet behandlas och knyts såväl till aspekter av bedömning i syfte att påverka lärande och undervisning, s.k. formativ bedömning, som till frågan om principer och förhållningssätt kring sammanfattande, summativa, bedömningar bland annat i form av betyg. Kursen introducerar också frågan om bedömningars syften och effekter för individen, för verksamheten och för samhället. Olika metoder för bedömning introduceras och olika aktörsperspektiv diskuteras, exempelvis vem och vilka som bedömer i relation till avsedda syften. Likaså belyses frågan om formell och informell påverkan och styrning av bedömning och betygssättning, till exempel i form av nationella bedömningsmaterial och prov samt internationella komparativa studier.

I undervisningen varvas och integreras de båda temana på ett sådant sätt att de förutsätter och förstärker varandra. Under kursen förekommer såväl föreläsningar som seminarier.

5. Mål

Studenten förväntas efter avslutad kurs:

Kunskap och förståelse

1. visa kunskap om skolans styrsystem och organisation och om olika sätt att välja ut och organisera kunskaper ur ett historiskt perspektiv

(11)

GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN UK2A Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 3 av 3

2. visa kunskap om pedagogiska bedömningars syften, konsekvenser och metoder

Färdighet och förmåga:

3. kritiskt kunna diskutera skolans styrsystem, organisation och urval av kunskaper med utgångspunkt i relevanta teorier och begrepp

4. kunna analysera och diskutera bedömningens olika syften, innehåll, former och konsekvenser baserat på relevanta teorier och begrepp

6. Former för bedömning 7. Betyg

8. Kursvärdering

9. Kurslitteratur

10. Övrigt

(12)

Sidan 1 av 1

UK2A, Styrsystem, organisation och bedömning Grundnivå, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Styrsystem, organisation och bedömning 7,5 hp

Carlgren, Ingrid, Forsberg, Eva & Viveca Lindberg (2009) Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion. Stockholm: Stockholms universitetsförlag. 146 sidor.

Jarl, Maria & Linda Rönnberg (2010) Skolpolitik. Från riksdagshus till klassrum. Malmö: Liber. 248 sidor.

Gardner, J. (ed.) (2006) Assessment and Learning. London: Sage Publications. Valda kapitel.

Linde, Göran (2006) Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. 131 sidor.

Lundahl, Christian (2010) Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts.

Richardsson, Gunnar (2004) Svensk utbildningshistoria. Skola och samhälle för och nu, 7:e upplagan.

Lund: Studentlitteratur. 287 sidor.

Referenslitteratur:

Aktuella texter från nationella skolmyndigheter rörande bedömningsrelaterade frågor.

(13)

Sidan 1 av 3

UK 2B 4-6, Styrdokument, bedömning och betygsättning Grundnivå, 7,5 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, xx higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande

2. Inplacering

Kursen ingår i Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 och utgör den fjärde delkursen på termin 4.

3. Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på kurserna: Kurs 1B Lärande, utveckling och didaktik, Kurs 2A Styrsystem, organisation och bedömning, Kurs 3A Skolan som social mötesplats, Kurs 1A Lärande och utveckling, Kurs 4A Lärarprofessionen och vetenskapligt förhållningssätt. Dessutom krävs godkänt resultat på ämnesstudier som ingår i studiegången förutom

4. Innehåll

Kursen behandlar områden som är specifika för grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. Kursen fördjupar och konkretiserar därmed innehållet i kursen 2A Styrsystem,

(14)

GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN UK2B 4-6 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 3

organisation och bedömning. Kursen behandlar olika didaktiska aspekter av lärares roll som offentliga tjänstemän i en politiskt och professionellt styrd organisation och fördjupar och problematiserar frågan om vilket utrymme skolans styrning och organisation skapar för det lokala kollektiva och individuella utvecklingsarbetet. Ett första övergripande syfte är att stärka lärarens förmåga att tolka och operationalisera styrdokumenten och att hantera dilemman och målkonflikter som lärare ställs inför i arbetet i grundskolans årskurs 4-6. Ett andra övergripande syfte är stärka lärarens förmåga att kunna bedöma och kommunicera kring elevers kunskaper och kunskapsutveckling i relation till uppsatta mål samt att öka medvetenheten om på vilka grunder man gör, och bör göra, bedömningar och i tillämpliga fall, sätta betyg.

Kursen handlar för det första om lärarens tolkningar och operationalisering av skolans styrdokument, med särskild fokus på hanteringen av olika typer mål- och värdekonflikter. I kursen identifieras och problematiseras mål- och värdekonflikter som finns i den verksamhet som utbildningen är inriktad mot. Såväl mål- och värdekonflikter som finns inbyggda i skolans värdegrund som konflikter som uppstår när skolans styrdokument möter skolans praktik behandlas. Tolkningen och operationaliseringen av styrdokumenten, liksom olika sätt att hantera mål- och värdekonflikter, problematiseras med utgångspunkt i relevant teori och i studenternas egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. Frågor om hur lärare hanterar olika, och stundtals dessutom konkurrerande, läroplansteoretiska principer för val och organisering av kunskaper i den professionella verksamheten problematiseras. Kursen behandlar också frågan om hur lärare enskilt och som kollektiv kan navigera mellan olika målkonflikter samt hur lärare hanterar det korstryck av krav och förväntningar som olika aktörer i ett målstyrt och decentraliserat skolsystem reser mot lärares yrkesvardag.

För det andra handlar kursen om lärares arbete med pedagogiska bedömningar och betygsättning.

Kursen fördjupar, konkretiserar och problematiserar frågan om bedömningars syften och effekter för individen, för verksamheten och för samhället. Frågan om bedömningars syften fokuserar dels relationen mellan formativ och summativ bedömning, dels vad som bedöms i termer av process- och produktorientering. Kursen behandlar frågor om urval, utformning och presentation av uppgifter för bedömning samt frågor om former för återkoppling till eleverna. Kursen konkretiserar och problematiserar också olika metoder för bedömning och fördjupar frågan om aktörsperspektivet utifrån ett subjekt-/objekt- och empowermentperspektiv och utifrån olika bedömningsformer såsom till exempel själv- och kamratbedömningar. En betydande del av kursen ägnas åt pedagogisk dokumentation och kommunikation kring bedömning, till exempel i form av utvecklingssamtal, skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram samt betygssättning med utgångspunkt i lärares tillämpningar av regelverket. Genomgående problematiseras på vilka grunder lärare gör, och bör göra, bedömningar och sätter betyg med utgångspunkt i regelverket, vetenskapliga teorier om intersektionalitet (genus, klass, etnicitet) och egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. Vikten av att göra bedömningar på ett likvärdigt och rättssäkert sätt och med utgångspunkt i skolans styrdokument, grundlagarna och FN:s barnkonvention betonas.

(15)

GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN UK2B 4-6 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 3 av 3

5. Mål

Studenten förväntas efter avslutad kurs:

1. visa fördjupad kunskap om styrning och organisering av grundskolan, samt olika sätt att välja ut och organisera kunskaper

2. visa fördjupad kunskap om den pedagogiska bedömningens och betygssättningens syften, objekt, metoder, aktörer och konsekvenser

Färdighet och förmåga:

3. självständigt kunna analysera lärares tolkningar och operationaliserar av styrdokumenten och av olika principer för val och organisering av kunskaper med utgångspunkt i relevanta teorier och egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning

4. självständigt kunna analysera bedömningars skilda former, syften, objekt, metoder, aktörer och konsekvenser samt kunna operationalisera detta med utgångspunkt i såväl teori som egna och andras erfarenheter

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

5. visa förmåga att hantera mål- och värdekonflikter i verksamheten samt skilda aspekter och former av bedömning och betygssättning, för och av lärande.

6. Former för bedömning 7. Betyg

8. Kursvärdering

9. Kurslitteratur

10. Övrigt

(16)

Sidan 1 av 1

UK2B 4-6, Styrdokument, bedömning och betygsättning Grundnivå, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Exempelkurs, 15 hp

Andreasson, Ingela & M. Asplund, Carlsson (2009) Elevdokumentation – om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber.

Black, P. & D. Williams (1998) Inside the black box: Raising standards through classroom assessment, Phi Delta Kappa 80 (2), 139-148.

Lundahl, Christian & Maria Folke-Fichtelius (red.) (2010) Bedömning i och av skolan – praktik, principer och politik. Lund: Studentlitteratur.

Pierre, Jon (2007) Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerups. 208 s.

Pettersson, Agneta (red) (2009) Sporre eller otyg – om bedömning och betyg. Stockholm:

Lärarförbundets förlag

Stiftelsen SAF i samarbete med lärarförbundet (utg.) (2010). Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande. Forskning om undervisning och lärande. Nr 3, januari 2010. Delar ur.

OBS! EJ KOMPLETT; BEHÖVER DISKUTERAS PÅ INTERNATET

Referenslitteratur:

Aktuella texter från nationella myndigheter rörande bedömningsrelaterade frågor Jönsson, Anders (2010) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.

(17)

Sidan 1 av 3

UK3A, Sociala relationer, ledarskap och konflikthantering Grundkurs, 7.5 högskolepoäng

Social relations, leadership and conflict management, 7,5 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande

2. Inplacering

Kursen ingår i

Grundskollärareexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6

3. Förkunskapskrav

Förslag: För tillträde till kursen krävs genomgången UK1b och UK2a samt en VFU kurs

4. Innehåll

Delkurs 3A Sociala relationer, ledarskap och konflikthantering (7,5 hp)

Kursen tar sin utgångspunkt i olika perspektiv på sociala relationer och ojämlikhet samt hur detta påverkar människors och gruppers olika förutsättningar och framtida

(18)

Sidan 2 av 3

möjligheter i samhälle och skola. Detta belyses genom begreppen klass, kön, etnicitet, norm, avvikelse, mänskliga rättigheter, samt roll, grupp och individ, samt hållbar utveckling.

Sexualitet och samlevnad med relevans för undervisning utgör ett perspektiv i kursen, där reflektion kring såväl egna som andras föreställningar och normer inom kunskapsområdet ingår.

Kursen behandlar även ledarskapets utmaningar i relation till den mångfald av

individuella förutsättningar som finns representerade i skolan. Detta innefattar generell ledarskapsteori, pedagogiskt ledarskap samt konflikthantering. Grundläggande frågor om yrkesetik, moral och förhållningssätt diskuteras i relation till pedagogiskt och

studiesocialt arbete.

I kursen behandlas yrkesrollen med särskilt fokus på relationsarbete och

konflikthantering. Kursen tar sin utgångspunkt i hur elever fungerar i grupp och hur gruppdynamik kan användas som redskap för lärande och konflikthantering. De studerande tillägnar sig i kursen beredskap att analysera och hantera diskriminering, kränkande behandling och konflikter i skolmiljön.

5. Mål

Kursens övergripande mål xxxxxxxx

Den studerande ska efter avslutad kurs kunna:

- Förstå och redogöra för olika perspektiv på sociala relationer, ojämlikhet, konflikt och mänskliga rättigheter i samhälle och skola

- Förstå och redogöra för innebörden i begreppen normalitet, avvikelse, differentiering och kategorisering samt vilka pedagogiska konsekvenser begreppen får

- Förstå och redogöra för olika perspektiv på ledarskap och konflikthantering

- Känna till begreppet hållbar utveckling och hur lärande för hållbar utveckling berörs i skolans styrdokument

Färdigheter och förmåga

- Visa förmåga att använda sin kunskap om gruppdynamik och konflikthantering för att skapa lärandesituationer i allmänhet och av konflikter

- Visa förmåga att kritiskt granska analysredskapens användbarhet i relation till olika konflikter.

- visa förmåga att analysera, konkretisera och kommunicera konsekvenser av gällande lagstiftning och styrdokument för det pedagogiska arbetet (med tanka på diskriminering och kränkande behandling)

- visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad.

- problematisera lärande och undervisning för hållbar utveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt

(19)

Sidan 3 av 3

- Reflektera över det egna yrkesetiska förhållningssättet och bemötandet i relation till barn och elever

- Kritiskt reflektera över egna och andras föreställningar och normer inom sexualitet och samlevnad i relation till barns och ungas livssituation.

-‐ Värdera och kritiskt förhålla sig till olika ställningstaganden gällande undervisning för hållbar utveckling

6. Former för bedömning

Hemtentamen

Obligatorisk närvaro

Individuellt reflektionsdokument

Skriftliga och muntliga analyser av inspelade relationssituationer (IKT baserat)

7. Betyg

8. Kursvärdering

9. Kurslitteratur

10. Övrigt

(20)

Sidan 1 av 1

UK3A, Sociala relationer, ledarskap och konflikthantering Grundkurs, 7.5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Aspelin, Jonas (2010) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups

Björneloo, Inger (2008). Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm:

Liber. (143 s.)

Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (oktober 2010) (red.) Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups

Jordan, Thomas (2006, ny upplagen 2007). Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen. Stockholm: Lärarförbundet.

Magnusson, Chris & Häggström-Nordin, Elisabet (red.) (2009). Ungdomar, sexualitet och relationer. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Thornberg, Robert. (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm:

Liber

Thors, Christine. (Ed.) (2007). Utstött: en bok om mobbning. Stockholm:

Lärarförbundetsförlag.

Referenslitteratur:

DO (2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling i skolan.

Skolverket. (2009). Allmänna råd och kommentarer. För att främja

likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan

(21)

Sidan 1 av 1

3 B, Specialpedagogiskt arbete i klass 4-6 Grund, 7,5 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, xx higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande

2. Inplacering

Kursen ges på [xxx] nivå.

Kursen ingår i [ange examen och inriktning] och utgör den [först, andra, etc.] kursen av [xxx]

3. Förkunskapskrav

Se riktlinjer.

4. Innehåll

Specialpedagogik belyser hur skolans villkor och förutsättningar får betydelse för elevers delaktighet, kommunikation och lärande. I denna kurs får studenten genom teorier och forskning redskap för att särskilt kunna identifiera samt vidta åtgärder för elever som riskerar att hamna i svårigheter t ex läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter, socioemotionella svårigheter. Att göra kartläggningar och utforma åtgärdsprogram är en kunskap som lärare i skolans år 4-6 ska utveckla. Vidare syftar kursen till att ge kunskaper om funktionsnedsättningar dess pedagogiska konsekvenser samt hur stödjande åtgärder kan vara avgörande för elevens lärande. Olika vetenskapliga perspektiv, pedagogiska, sociala och medicinska förklaringsmodeller ger kunskap om den komplexitet det oftast handlar om.

(22)

Sidan 2 av 2

Alternativa och kompletterande kommunikationsformer samt IKT som stödjande redskap behandlas dessutom i kursen.

5. Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

- beskriva och analysera hur pedagogiska, sociala, biologiska och medicinska

förklaringsmodeller kan ge stöd i det förebyggande arbetet för elever i behov av särskilt stöd - kartlägga, identifiera och åtgärda när elever riskerar att hamna i svårigheter av olika slag t ex

på grund av funktionsnedsättningar

- redogöra för barns utveckling av språklig/fonologisk medvetenhet och dess betydelse för läs- och skrivinlärningen

- analysera och redogöra för, självständigt och tillsammans med andra hur en utvecklande språk-, läs-, och skrivundervisning kan utformas för elever i behov av särskilt stöd - analysera och redogöra för, självständigt och tillsammans med andra hur en utvecklande

matematikundervisning kan utformas för elever i behov av särskilt stöd

6. Former för bedömning

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig.

Mål 1 bedöms genom ett enskilt skriftligt reflektionsdokument

Mål 2-3 bedöms genom att studenten gör observationer och intervjuer som grund för pedagogiska analyser

Mål 4-5 bedöms genom en kartläggningsuppgift i from av ett åtgärdsprogram

7. Betyg

8. Kursvärdering

9. Kurslitteratur

10. Övrigt

(23)

Sidan 1 av 1

3 B, Specialpedagogiskt arbete i klass 4-6 Grund, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2007). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Lund : Studentlitteratur. (197 s ).

Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (under tryck). Funktionsnedsättningar och pedagogiska konsekvenser. (preliminär titel). Natur & Kultur.

Samuelsson, S. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. (1. utg.) Stockholm: Natur &

kultur. (Valda kapitel)

Sandberg, Anette (2009). Med sikte på förskolan – barn i behov av särskilt stöd. Lund:

Studentlitteratur. (304 s)

Lundberg, I. & Sterner, G. (2006). Lässvårigheter och räknesvårigheter under de första skolåren.

Stockholm: Natur & Kultur

(24)

Sidan 1 av 3

Lärarprofessionen och vetenskapligt förhållningssätt (Kärna 4A) Grundläggande nivå, 7,5 högskolepoäng

Kursens engelska betecknin: The Teaching Profession and Theory and Methods of Science 7.5 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande

2. Inplacering

Kursen ges på grundläggande nivå.

Kursen ingår i samtliga utbildningar och läses under den tredje eller fjärde terminen.

3. Förkunskapskrav

UK 1B

UK 2A VFU UK 3A ÄS 1-???

UK 1A

4. Innehåll

Kursen syftar till att blivande grund- och ämneslärare skall stärka och fördjupa sin professionella kompetens genom att utveckla kunskaper om och färdigheter i

(25)

Sidan 2 av 3

grundläggande vetenskapsteori och forskningsmetodologi. Detta bidrar till ett

vetenskapligt förhållningssätt i det pedagogiska arbetet. Vidare skall studenten fördjupa sin förståelse för hur kunskapsbildning sker på vetenskaplig grund, vilket är ett led i skolningen av läraren till en reflekterande, effektiv och omdömesgill praktiker.

Härigenom skapas förutsättningar för läraren att tillvarata och systematisera egnas och andras erfarenheter och forskningsresultat, samt att använda dessa i undervisning och i annan verksamhet i skolans värld.

Kunskaps- och vetenskapstraditioners idéutveckling utgör ett centralt innehåll. En viktig aspekt är den vetenskapliga kunskapens räckvidd och begränsning, bland annat vad avser vetenskapens förhållande till ideologi och religion, och relationen vetenskap och

samhälle. Vidare belyses natur-, human- och samhällsvetenskapliga tankesätt samt dessas relation till lärarprofessionen och det utbildningsvetenskapliga fältet.

Kursen behandlar också forskningsmetodikens grunder, med fokus på metoder för att samla in och analysera skilda former av data. Tekniker som berörs är textanalys,

observation, statistisk beskrivning och inferens, intervju och självreflektion. Möjligheten att använda dessa tekniker som redskap för att analysera, dokumentera och utvärdera pedagogisk verksamhet behandlas. Analys och kritisk tolkning av redovisningar av forskningsresultat är ett annat centralt innehåll i kursen. Denna ger också en vetenskaplig och metodologisk grund för pedagogiskt utvärderingsarbete, med särskilt fokus på utvärdering på klass- och skolnivå.

5. Mål

Efter avslutad kurs ska studenten:

- kunna beskriva och medvetet förhålla sig till olika vetenskapliga traditioner och den roll de har i ett demokratiskt samhälle;

- visa kännedom om kunskapens komplexitet utifrån olika sammanhang och perspektiv samt kunna analysera hur argument används för att motivera olika ståndpunkter;

- visa förtrogenhet med begreppen syfte, frågeställning, teori, metod, material, resultat, analys och slutsats;

- kunna värdera relationer mellan syfte, frågeställningar och metoder i vetenskapliga texter;

- ha utvecklat en förmåga till självständig och, i vetenskaplig mening, kritisk analys;

- ha utvecklat en förmåga att reflektera över vetenskapligt grundade frågeställningar och kunna relatera dessa till erfarenhetsbaserad kunskap och omvänt; samt

- ha kännedom om hur kvalitativa och kvantitativa metoder används i pedagogiskt och didaktiskt utvärderingsarbete.

(26)

Sidan 3 av 3

6. Former för bedömning

Som bedömningsgrunder används muntlig och skriftlig examination. För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. För godkänt resultat ska den studerande visa sig ha uppnått kursmålen. Kursen examineras dels genom en skriftlig tentamen, dels genom ett obligatoriskt seminarium baserat på en muntlig och skriftlig redovisning av det genomförda vetenskapliga arbetet. Resultaten diskuteras med lärare och övriga studerande. Denna diskussion relateras till lärarprofessionen och möjliga förändringar i yrkespraktiken.

.

7. Betyg

8. Kursvärdering

9. Kurslitteratur

10. Övrigt

(27)

Sidan 1 av 1

Lärarprofessionen och vetenskapligt förhållningssätt (Kärna 4A) Grundläggande nivå, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer.

Stockholm: Ordfront

Ball, S.J. (2003). The teacher’s soul and the terrors of performativity. Journal of Educational Policy, vol. 18, NO. 2, 215-228.

Bryman, A., Samhällsvetenskapliga metoder Djurfeldt et al Statistisk verktygslåda

Esaiasson, Peter m.fl (2003/2007). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, uppl. 2 eller 3. Stockholm: Nordstedts juridik.

Gilje, Nils & Grimen, Harald (1995). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos.

Holmlund, Kerstin (2004) (red.). Vad har kvalitet med skolan att göra? Lund:

Studentlitteratur. (valda delar: 19-42;127-146; 171-186).

Karlsson, O. (2007). Pedagogisk styrning som utvärdering - en historia från präster till PISA - utgiven i serien forskning i fokus av Myndigheten för skolutveckling

Lindgren, L. (2006). Utvärderingsmonstret. Kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn, utgiven på studentlitteratur...

Skolverket (2006). Läroplan för de fria skolformerna Lpf 94. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.

(28)

Sidan 1 av 3

XXX111, Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete, 7,5 högskolepoäng

The Teacher Profession and Educational Scientific Work 7,5 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande

2. Inplacering

Kursen ges på [xxx] nivå.

Kursen ingår i Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, och utgör den andra, delkursen av Vetenskapsteori och forskningsmetodik, utvärdering och utvecklingsarbete.

3. Förkunskapskrav

• UK 1-3, 4A

• VFU 1-3

• ÄS 1, ÄS 2, ÄS 3, ÄS 4A

4. Innehåll

Delkurs 2 Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete, 7,5 hp.

Kursen syftar till att stärka den professionella kompetensen hos blivande grundlärare. Detta sker genom att studenterna i grupp planerar och genomför ett vetenskapligt arbete och samlar in empiriska data i en vald pedagogisk praktik eller utnyttjar redan insamlad data. Arbetets art ska ha en tydlig utvecklingsinriktning som kan handla om att pröva ett innehåll som följs

(29)

Sidan 2 av 3

systematiskt genom att använda olika metoder för att generera information, analysera denna information samt värdera och diskutera resultatet. Arbetet kan också genomföras i form av en utvärdering av en specifik företeelse i den valda praktiken. Möjligheter att förbättra

verksamhetens villkor problematiseras, liksom yrkesuppdragets yttersta innebörd att påverka det framtida samhället. Särskilt fokus riktas mot spänningsfältet mellan möjlig förändring och läraruppdrag, de lärandes intressen, erfarenheter och delaktighet, samt de politiska,

ekonomiska och materiella villkor som kringgärdar verksamheten. Teorier används här som redskap för att belysa dessa olika aspekter av lärandets villkor och process. Vidare behandlas lärares ansvar för och möjligheter att driva utvecklingsarbete, dokumentera, utvärdera och utveckla pedagogisk verksamhet och därigenom bidra till egen professionsutveckling. För studenten handlar det om att med stöd i vetenskaplig kunskap och egen erfarenhet förbättra och synliggöra verksamhetens praktik genom att ställa konstruktivt kritiska och därmed utvecklingsinriktade frågor. Frågorna utgör en praxisnära grund för

kunskapssökande, planering och genomförande av ett utvecklingsarbete.

För att nå vetenskaplig kunskap, förmåga till aktiv medverkan samt ett väl underbyggt förhållningssätt till utvecklingsprocesser, krävs att begrepp och teorier inom det pedagogiska kunskapsområdet diskuteras och används aktivt i studentens dialog med övriga studenter. Vidare krävs metodkunskap, som grundläggs genom litteraturstudier och fördjupas genom praktisk användning av olika metoder och tekniker, som intervju, observation, enkät, och prov. Utöver detta krävs förmåga att presentera resultat och slutsatser av arbetet med användning av nya medier.

5. Mål

Efter genomgången kurs ska studenten:

• visa kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen

• kunna förankra, initiera och genomföra ett utvecklingsarbete i en praktisk verksamhet tillsammans med arbetsplatsens yrkesverksamma

• kunna självständigt planera och genomföra en vetenskaplig undersökning som bidrar med kunskap till utbildningsfältet, välja relevanta metoder för insamling av data och en tydlig teorianknytning relaterat till innehållet i undersökningen

• kunna värdera etiska aspekter och problematisera forskarens roll i utvecklingsarbetet

•

visa färdighet i dokumentation av utvecklingsarbete och i denna särskilt uppmärksamma det egna lärandet

• kunna presentera genomförd vetenskaplig i vald digital form

6. Former för bedömning

Genom en muntlig och skriftlig redovisning av det vetenskapliga arbetet i seminarieform diskuteras resultaten med lärare och övriga studerande. Denna diskussion relateras till lärarprofessionen och möjliga förändringar i yrkespraktiken.

7. Betyg

(30)

Sidan 3 av 3

8. Kursvärdering

9. Kurslitteratur

10. Övrigt

(31)

Sidan 1 av 1

Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete (Kärna 4B) Grundläggande nivå, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Här behöver läggas till litteratur om statisktik

Anderson, G.L., Herr, K., Nihlen, A.S (1994). Studying your own school : an educator's guide to qualitative practitioner research. Thousand Oaks, Calif. ; Corwin Press (203 s)

Black, Paul, Harrison, Christine, Lee, Clare, Marshall, Bethan & Wiliam, Dylan (2003).

Assessment for Learning: putting it into practice. Buckingham: Open University Press.

s. 30-57. 27 s.

Bjørndahl, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. (140 s)

Campbell, A & Groundwater-Smith, S.(2007)(Eds). An Ethical Approach to

Practitioner Research. Dealing with Issues and Dilemmas in Action Research. Routledge

Folkesson, Lena, Lendahls Rosendahl, Birgit, Längsjö, Eva & Rönnerman, Karin (2004).

Perspektiv på skolutveckling. Lund: Studentlitteratur..

Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria (red) (2010). Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik. s.9-106, 129-184, 223-314. 243 s. Lund : Studentlitteratur.

Vestlin, Lena (red) (2009). Från Wikis till mattefilmer – om IKT i skolan. Stockholm:

Lärarförbundets förlag. 130 s.

Utbildningsdepartementet. Läroplan för förskolan, Lpfö 98.

http://www.skolverket.se/sb/d/468

Utbildningsdepartementet. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. http://www.skolverket.se/sb/d/468

Utbildningsdepartementet. Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94.

http://www.skolverket.se/sb/d/468

(32)

GÖTEBORGS UNIVERSITET LITTERATURLISTA XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 2

Utbildningsdepartementet. Skollagen. http://www.skolverket.se/sb/d/777

Refernslitteratur

Blossing, Ulf (2003). Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur. (203 s)

Lindholm, Y. (2008). Mötesplats skolutveckling: Om hur samverkan med forskare kan bidra till att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.

von Schantz Lundgren, I. (2008) Det är enklare i teorin… Om skolutveckling i praktiken. En fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola. Växjö: Växjö universitet, Pedagogiska institutionen. (s 32-49)

Olin, A. (2009). Skolans mötespraktik – en studie om skolutveckling genom yrkesverksammas förståelse. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 286). Göteborg: Acta

Universitatis Gothoburgensis.

Åstrand, A (2009). När PBS kom till byn – Berättelser om erfarenheter av ProblemBaserad Skolutveckling. (Karlstad University Studies 2009:42). Karlstad: Karlstad universitet.

Rönnerman, Karin (red) (1998) Utvecklingsarbete – en väg till lärares lärande. Lund:

Studentlitteratur

(33)

Sidan 1 av 3

XXX111, Ämnesrelaterad VFU 1, grundlärare årskurs 4-6 7,5 högskolepoäng

Subject Related School Based Education II, 7,5 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande

2. Inplacering

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.

3. Förkunskapskrav

Godkänd kurs i Undervisning och lärande i Ma och Undervisning och lärande i Sv

4. Innehåll

Kursen avser att utveckla studentens förmåga till att undersöka och utföra ämnesrelaterad undervisning, vilket ska ge grund för en sammanhängande och progressiv utveckling av studentens professionella yrkeskompetens. Kursen fokuserar främst undervisning i ämnena matematik och svenska. Kursen avser att utveckla studentens förmåga att systematisera och kritiskt granska teoretiska utgångspunkter, praktiska erfarenheter samt egna och andras värderingar.

(34)

Sidan 2 av 3

5. Mål

Studenterna skall utveckla sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisning i svenska och matematik.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

1. kommunicera ett ämnesrelaterat undervisningsinnehåll med så väl korrekt terminologi som vardagligt språk

2. inse betydelsen av läs- skriv- och matematikinlärning betydelse för kunskapsutvecklingen i andra ämnen

3. inse betydelsen av den tidiga och grundläggande språkinlärningen och matematikinlärningen för det fortsatta arbetet

4. omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas

5. välja arbetssätt och göra didaktiska val utifrån innehåll

6. med innehållet möta enskilda elevers matematik- och språkinlärning

7. analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i relation till verksamhetens mål samt kunna kommunicera med elever och deras vårdnadshavare 8. genomföra en målrelaterad planering samt följa upp, utvärdera och utveckla arbetet 9. använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten

6. Former för bedömning

Målen 1-8 examineras genom skriftlig rapport, muntliga seminarier samt vid genomförande av egen undervisning.

7. Betyg

8. Kursvärdering

9. Kurslitteratur

Lista över kurslitteratur skall skriva i här för avsedd redaktionell mall.

Allmän bok/artikel

I samråd med seminarieledare eller motsvarande/HFU:are väljs relevant vetenskaplig litteratur om xx s.. välj en didaktisk bok som ingår i tidigare ämneskurserna

(35)

Sidan 3 av 3

10. Övrigt

Kurslitteraturen är samma som i delkursen. Nu ska studenterna omsätta

sina kunskaper i praktiken.

(36)

Sidan 1 av 3

VFU 2: VFU med inriktning mot specialpedagogik för grundlärare inriktning 4-6

7,5 högskolepoäng

XXXX Special needs 7,5 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande

2. Inplacering

3. Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på VFU 1…….

4. Innehåll

Innehållet i denna VFU-kurs är nära sammankopplat med och fördjupar de fyra föregående kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, dvs. 1B: Lärande, utveckling och didaktik, 2A: Styrsystem, organisation och bedömning, 1A: Lärande och utveckling samt 3B:

Specialpedagogiskt arbete.

Under denna verksamhetsförlagda utbildning skall studenten få erfarenheter av skolans identifiering av elever som har eller är i riskzonen för olika hinder för inlärning. Studenten skall få kunskap om hur åtgärdsprogram upprättas. Vidare skall studenten studera hur undervisning och skolsituation anpassas i enlighet med upprättade åtgärdsprogram för läs-

(37)

Sidan 2 av 3

och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter eller andra hinder för lärande. Studenten skall också få möjlighet att delta i undervisningen med dessa elever.

Studenten skall dessutom få kännedom om lokal styrning och organisering av

verksamheten, samt om olika former av kollegialt samarbete. Studenten ska under denna kurs utveckla kunskaper om hur lärare tillämpar styrdokument, hur stoff väljs ut och förmedlas, hur läromedel används och hur undervisningsinnehåll genomförs. Kursen avser att utveckla studentens förmåga att systematisera och kritiskt granska teoretiska

utgångspunkter, praktiska erfarenheter samt egna och andras värderingar.

5. Mål

Efter avslutad kurs skall studenten:

1. visa kunskap om skolans identifiering av elever som har eller är i riskzonen för olika hinder för inlärning

2. visa kunskap om hur åtgärdsprogram upprättas för dessa elever

3. visa kunskap om hur undervisning och skolsituation anpassas i enlighet med upprättade åtgärdsprogram för läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter eller andra hinder för lärande

4. kunna analysera lärandesituationer utifrån minst två olika lärandeteorier

5. kunna använda en didaktisk modell för att planera, genomföra och utvärdera egen pedagogisk verksamhet

6. visa kunskap om bedömningens roll för elevers lärande och utveckling i den pedagogiska verksamheten på VFU-platsen

7. kunna redogöra för vilka styrdokument som är styrande för den aktuella skolformen samt kunna reflektera över hur dessa omsätts i didaktisk verksamhet

8. observera och reflektera över kommunikationens roll för den pedagogiska verksamheten samt själv på ett aktivt och tydligt vis kunna kommunicera med barn/elever/kolleger

6. Former för bedömning

Kursens mål examineras genom praxisseminarier och en skriftlig VFU-rapport. VFU-loggbok utgör underlag för dessa examinationsformer.

7. Betyg

8. Kursvärdering

9. Kurslitteratur

Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s.

(38)

Sidan 3 av 3

10. Övrigt

(39)

Sidan 1 av 1

XXX111, Ämnesrelaterad VFU 3, grundlärare årskurs 4-6, 7,5 högskolepoäng

Subject Related School Based Education II, 7,5 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande

2. Inplacering

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. VFU3 är ämnesrelaterad och utgör den andra av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Den läses normalt under utbildningens XXX termin.

3. Förkunskapskrav

Godkänd kurs i Engelska XX, SOXX, NOXX, TKXX

4. Innehåll

Kursen avser att utveckla studentens förmåga att undersöka och utföra ämnesrelaterad undervisning, vilket ska ge grund för en sammanhängande och progressiv utveckling av studentens professionella yrkeskompetens. Kursen fokuserar främst undervisning i ämnena engelska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik. Kursen avser att utveckla studentens förmåga att systematisera och kritiskt granska teoretiska utgångspunkter, praktiska erfarenheter samt egna och andras värderingar.

(40)

Sidan 2 av 2

5. Mål

Studenterna skall utveckla sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisning i engelska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

1. kommunicera ett ämnesrelaterat undervisningsinnehåll med så väl korrekt terminologi som vardagligt språk

2. inse betydelsen av läs- skriv- och matematikinlärning för kunskapsutvecklingen i andra ämnen 3. på ett medvetet sätt anpassa arbetssätt och metoder i sin undervisning i förhållande till olika

situationer

4. omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas

5. göra didaktiska och metodiska reflektioner och ställningstaganden

6. analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling 7. genomföra en målrelaterad planering samt följa upp, utvärdera och utveckla arbetet 8. använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten

6. Former för bedömning

Målen examineras genom muntliga seminarier och en skriftlig VFU-rapport, samt vid genomförande av egen undervisning.

7. Betyg

8. Kursvärdering

9. Kurslitteratur

Arfwedson/Arfwedson, Didaktik för lärare : En bok om lärares yrke i teori och praktik Didaktisk litteratur från kurserna i En, NO, SO och Tk.

10. Övrigt

(41)

Sidan 1 av 1

XXX111, VFU 4, 7,5 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, xx higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande

2. Inplacering

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 och läses normalt i anslutning till examensarbetet under utbildningens avslutande termin.

3. Förkunskapskrav

UFL MÅSTE PRECISERA

4. Innehåll

I VFU 4, som är den avslutande VFU-kursen, skall det ske en syntes av de kunskaper studenten vunnit under lärarprogrammets tidigare delar. Studenten skall under denna kurs utveckla en förmåga till spontant handlande, till en omdömesgillhet i sin värdering av det egna handlandet samt inse att utbildningens olika delar var för sig inte är tillräckliga i lärares yrkesutövning. Studenten ska ges ett ökat ansvar för lärararbetets alla delar och därigenom få möjlighet att utveckla sin professionella lärarroll. Detta inbegriper ett ledarskap såväl i klassrummet som i arbetet på skolan som helhet. Ett speciellt fokus under VFU 4 knyter an till centrala innehållsområden i 4B: Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete. Det handlar om att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och