Lär av andra organisationer. l Framtidsprogrammet ska skapa en bredare folkrörelse. tema: SKOLAN Så mäter du din lägenhet

HYRESGÄSTEN

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR AKTIV INOM HYRESGÄSTFÖRENINGEN NR 5/2016 WWW.HYRESGASTFORENINGEN.SE

EXPERTERNA Hur gör vi aktiviteter utan

boinflytande- medel?

OMVÄRLD

Alla får plats i stadens goda lägen

SÅ GJORDE VI

Här väljer man själv nivå på renoveringen

SKOLAN

Så mäter du din lägenhet

tema :

l Framtidsprogrammet ska skapa en bredare folkrörelse

Lär av andra

organisationer

MARIE LINDER, FÖRBUNDSORDFÖRANDE

HYRESGÄSTEN utkommer i 12 000 exemplar till Hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda.

Grundad 1923. POSTADRESS: Hyresgästföreningen riksförbundet, Box 7514, 103 92 Stockholm.

ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR: Kristina Sjöberg, 010-459 21 52. E-post: hyresgasten@hyresgastforeningen.se

GRAFISK FORM: Magnus Ekberg, Tidningsmakarna. OMSLAGSFOTO: Petrus Iggström. Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Medlem i Sveriges Tidskrifter. TRYCK: Printfabriken AB 2016. ISSN: 0018-8360

Det är vi som kan lyfta in

hyresrätten i nya kommundelar

I

morse när jag gick till bussen så skickade jag ett sms till Sissi i min lokala hyresgästförening. Mes­

set handlade om de funderingar jag tyckte hon borde ha med sig när hon skulle besiktiga vårt bo­

stadsområde tillsammans med vårt bostadsbolag.

Sissi återkom snabbt på telefon och vi började prata. Vårt samtal började i vårt bostadsområde och det som sker där men slutade sedan i en betydligt bredare diskussion om bostadsbristen och alla de problem den för med sig i form av kortsiktiga åtgärder som kommunen nu tvingas vidta.

När jag lagt på luren så tänkte jag på vårt Framtidspro­

gram och vårt arbete med att bli en bredare samhällsaktör.

Jag tror inte att det enbart är jag, i min roll som gårds­

värd, som ser och möter bostadsfrågorna i ett bredare perspektiv. Det är heller inte konstigt att det är så. Det som händer i övriga delar av vårt liv påverkar ofta också vårt boende. Det är frågor som rör kommunikationer, skolan, tillgänglighet, gemensamma mötesplatser, närhet till affärer och annan service.

Jag vill vara med och påverka vad som händer i min kommundel men jag vill också att Hyresgästföreningen ska vara med och påverka när de nya kommundelarna planeras.

För är inte vi med så kommer inte våra, det vill säga hyres­

gästernas, perspektiv och erfarenheter med i det framtida samhällsbygget.

Jag tycker till exempel att bra kollektivtrafik till nya bostadsområden är viktigt. Jag bryr mig om vår framtida miljö och jag vet att vi måste minska på bilåkandet. Bra bussförbindelser är en förutsättning för att alla lätt och

smidigt ska kunna ta sig till och från de nya bostadsområ­

den som kommunen planerar.

Hyresgästföreningen vill ha ett högt bostadsbyggande och framför allt vill vi att det ska byggas många hyresrät­

ter till rimliga hyror. Då behöver vi vara med och ta ansvar när det planeras en ny kommundel med flera nya bostads­

områden. Då handlar det inte om att automatiskt säga nej till en förändring som sker i min absoluta närhet utan se bostadsbyggandet i ett större perspektiv, och vara delaktiga i planeringen.

Om vi inte trycker på, så finns det risk för att inga hyres­

rätter planeras. Då vet vi med säkerhet att de som är små barn i dag kommer att möta sina vuxna liv med bostads­

brist och trångboddhet. Och det vill vi inte.

DET ÄR PRECIS DETTA DET HANDLAR OM när vi talar om att vi ska bli en bredare samhälls­

aktör. Att föra samman boendet med andra samhällsfrågor och ett större perspektiv. Och att i den diskus­

sionen samarbeta med andra som till exempel fastighetsägare, idrotts­

organisationer, föräldraföreningar och andra.

Det är viktigt att vi tar det ansvaret för att kunna påverka närområdet för alla oss som bor i hyresrätt i dag – men det är precis lika viktigt att vi gör det för alla dem som ska bo i våra bostadsområden i framtiden. ⁿ

2 HYRESGÄSTEN

LEDAREN

Jag tror inte att det enbart är jag, i min roll som gårdsvärd, som ser och möter bostadsfrågorna i ett bredare perspektiv.

FÖLJ OSS!

FÖLJ HYRESGÄST- FÖRENINGEN på Twitter och

Facebook:

twitter.com/

hyresgasterna och facebook.

com/hyres- gastforeningen

FOTO: CHRISTIAN GUSTAVSSON

Den 30 september 2016 hade Hyresgästföreningen

medlemmar.

535 490

ANTAL MEDLEMMAR HYRESGÄSTENS UTGIVNING 2016

• Nr 6 v 50

FÖRBUNDSSTÄMMAN I JUNI antog Framtidsprogrammet och med det står vi inför ett förändringsar­

bete. Men hur ska vi nu göra för att bli en bredare samhällsaktör och en mötesplats för boende­

frågor? På ledningskonferensen i Nynäshamn togs de första stegen.

Framtidsprogrammet är ett ge­

diget program med många sidor som tillsammans innebär ett nytt förhållningssätt för alla som enga­

gerar sig i Hyresgästföreningen.

På ledningskonferensen pratade förbundsordförande Marie Linder om att förändringsarbetet kom­

mer att ta tid. En så stor organisa­

tion som Hyresgästföreningen ändrar man inte i en handvänd­

ning och det gäller att hålla i.

– Vi måste påminna oss om vad som beslutades på stämman.

Bland annat tog vi beslut om att arbeta för dagens och morgonda­

gens hyresgäster. Vad innebär det?

Vad ställer det för krav på fram­

tida arbetssätt? sa Marie Linder.

Ledningskonferensen samlade

förbundets ledning för att ta framtidsprogrammet vidare. Un­

der två dagar diskuterades, vändes och vreds på innehållet för att nå en samsyn bland förbundsstyrelse, regionordförande, regionchefer och förbundets ledningsgrupp.

– Om vi ska fortsätta vara den starka folkrörelse som vi är i dag måste vi attrahera fler som vill arbeta med oss. Vi behöver både fler förtroendevalda och fler sam­

arbetspartner.

Omvärlden förändras och det som förut diskuterades på bomö­

ten i bostadsområdena ligger nu i en Facebooktråd. Det går snabbt.

Blixtsnabbt.

– Hur ska vi bli en mötesplats för boendefrågor? För att nå ut med våra frågor måste vi länka samman bostadsfrågan med andra frågor som är aktuella och bjuda in fler i samtalet och framför allt lyssna på andra. Allt hänger ihop och det är det som ligger i begreppet bredare sam­

hällsaktör.

Under hösten kommer ett gemensamt processmaterial för dialog om vad Framtids­

programmet innebär i lokala föreningar att tas fram.

FRAMTIDSPROGRAMMET finns att ladda ner på hemsidan, sök på Framtidsprogrammet, och på intranätet Bosse finns en film där Marie Linder pratar om hur vi blir en bredare samhällsaktör och en mötesplats för boendefrågor. ⁿ

BOKLOK GAV WSP uppdraget att se vilka drömmar 90­talisterna har om att bo. I ett modulhus uppställt i Kungsträdgården i Stockholm hölls ett seminarium kring rapporten och med fanns även bostads­ och digitaliseringsministern Peter Eriksson (MP). Det visade sig att 90­talisterna inte skiljer sig nämnvärt från övriga befolkningen

­ det är klart att man vill ha en egen bostad. Men sorgligt nog tror man inte att drömmen kommer att slå in.

– I rapporten ser vi att drömbo­

endet om fem år är en hyresrätt.

Men man ser inte att man kom­

mer att ha råd att flytta till de som finns och inte heller att det

kommer att finnas hyresrätter där jobben finns, sa Marie Pleiborn, demograf och seniorkonsult på WSP.

På frågan om i vilken miljö man vill bo så vann in­

nerstan då man tittade fem år framåt. Tittar man i stället 15 år framåt var det mer lika mellan in­

nerstad och landsbygd.

Peter Eriksson sa att under de senaste 20 åren har det byggts alldeles för lite. För varje år har behoven vuxit och nu är det ett berg som måste tas om hand.

– Framför allt behövs det hyres­

rätter med hyror som folk har råd att betala. Genom att industria­

lisera byggandet kan man hålla

kostnaderna nere och regeringen lägger 1 miljard kronor per år i olika stödformer där Sabos modulhus och Boklok ligger väl i linje för de stödformerna, sa Peter Eriksson.

BOSTADSMINISTERN ÄR INTE särskilt bekymrad över tillgången på stu­

dentbostäder. 4 000 nya student­

bostäder byggdes i år och nästa år ska 6 000 nya byggas. Men för de studenter som började läsa i höst är det en klen tröst.

– För att klara bostadsfrågan på kort sikt tror jag att vi måste ändra vår inställning till att hyra ut en del av vår bostad. På längre sikt handlar det om att bygga många fler bostäder, sa Peter Eriksson. ⁿ

Så vill 90-talisterna bo

INSIDAN

Ulf Danielsson är ersättare i för- bundsstyrelsen och var en av dem som vred och vände på innehållet i Framtidsprogrammet.

FOTO: KRISTINA SJÖBERG

Peter Eriksson.

Första stegen tagna för framtidsarbetet ^{Häng med} i sociala medier!

DET ÄR PÅ FACEBOOK, Twitter och In- stagram som du snabbast får reda på allt spännande som händer hos Hyresgästföreningen. Följ oss, och hjälp oss att dela informationen.

Kanalerna har olika profil så håll koll på dem alla för att inte missa något.

Facebook är diskussionsforumet där vi debatterar och informerar, svarar på frågor och postar aktuella event. På Twitter kommenterar vi nyheter och annat som rör bo- stadsmarknaden. På Instagram är vi mer personliga, Hyresgästförening- en behind the scenes. Häng med!

NYHET! Nu lanseras Hyres- gästföreningen Stories på Instagram. Där kan du följa dagsaktuella

händelser och bli tillfällig redaktör när du har något på gång. Det kan handla om allt från grannträf- far och hyresförhandlingar till Pokemonjakt. Vill du bli redaktör för en stund? Mejla Jens Lundberg på jens.lundberg@hyresgastfo- reningen.se.

4 HYRESGÄSTEN

PÅ GÅNG I HYRESGÄSTFÖRENINGEN

FOTO: KRISTINA SJÖBERG

Ny app lär dig om rättigheter!

APPEN HETER Hyresquizet och finns att ladda hem på App store och Google play. Det är en digital frågesport som går ut på att höja kunskapen om rättigheter och skyldig- heter i hyresrätt. Hyresqui- zet kan du också använda som hjälp i samtal med medlemmar och framtida medlemmar.

För mer information kontakta Linnea Karlsson på linnea.karlsson@hyresgast- foreningen.se.

– I DAGSLÄGET SER VI inga motiv för hyreshöjningar. Vi hoppas och tror att hyresvärdarna vill vara med och ta ansvar för att även hyresgästerna ska få ta del av de synnerligen goda ekonomiska förutsättningar som råder, säger Hyresgästför­

eningens förhandlingschef Erik Elmgren.

Nästan tre miljoner av Sveriges befolkning bor i hyresrätt.

Tillsammans betalar hyresgäs­

terna över 100 miljarder i hyra varje år.

Sex av tio personer som bor i hyresrätt är ensamstående vilket

innebär att mer än varannan hyra bärs av en ensam inkomst.

– En procents hyreshöjning urholkar hyresgästernas köpkraft med drygt en miljard kronor. Att hyresutvecklingen blir rimlig har därför stor samhällsekonomisk betydelse, säger Erik.

De ekonomiska förutsättning­

arna för de olika boendeformerna är mycket olika. Sammantaget subventionerar staten det ägda boendet med 35 miljarder kronor per år medan hyresrätten inte har något liknande stöd. Både kommuner och stat behöver agera

för att hyresrätten ska få bättre ekonomiska villkor.

– Hyresförhandlingarna påver­

kas av politiska beslut och ekono­

miska förutsättningar i omvärlden.

Vi vill att hyresrätten ska fortsätta vara ett attraktivt och efterfrågat boende. Det kräver att stat och kommun fattar långsiktiga beslut som tryggar hyresrättens status, säger Erik.

I årets förhandlingar ingår också att genomföra det regeringsupp­

drag som slutfördes i våras om att utveckla hyressättningen. Bland annat innebär det att tidsfrister i förhandlingarna införs och att insatser görs av parterna för att förebygga tvister. Parterna har ett stort ansvar för att utveckla och vårda hyressättningen och förhandlingssystemet. ⁿ FÖRHANDLINGAR

Hyreshöjningarna 2016 var de lägsta

på tio år. Inför årets förhandlingar är de ekonomiska förutsättningarna liknande. De nationella förhandlarna vässade budskapen under en upptakt i september.

Hyresförhandlingar för tre miljoner hyresgäster

Förbundsordförande Marie Linder, en av talarna på den nationella förhandlingsupptakten.

Så blir vi framtidens Hyresgästförening

ARBETET MED ATT förverkliga Framtidsprogrammet är i full gång. Och du som förtroende- vald är en extra viktig ledare i detta arbete. Hur gör vi då för att bli en bredare samhälls- aktör och en mötesplats för boendefrågor? Det kommer att diskuteras på höstens tvåda- garsutbildning om idébärande ledarskap som alla förenings- ordförande är inbjudna till. Mer information finns på intranätet Bosse.

Karen är ny digital chef

KAREN KENNEY

har börjat på riksför- bundets kommunika- tionsenhet där hon är chef över de digitala ka-

nalerna. Närmast kommer hon från Praktikertjänst där hon var kommunikationschef. Under hennes ledning utsågs bland annat Praktikertjänsts intranät till Sveriges bästa intranät.

Välkommen, Karen!

FOTO: ERIK ELMGREN

Hemresa för ökat engagemang

HEMRESAN ÄR EN TURNÉ med husbil i region Norrland för att öka engagemanget och inspi- rera medlemmar och samtidigt kunna möta beslutsfattare för att samtala om bostadssitua- tionen på de orter som be- söks. Initiativet kommer från regionstyrelsen och förutom förtroendevalda finns också tjänstemän från regionkonto- ret med på husbilen.

– Turnén har fått namnet Hemresan just för att det är det vi på Hyresgästföreningen arbetar med, varje dag, året runt – att alla ska ha rätt till ett bra hem till rimlig kostnad, säger Lars Baudin, vice ordfö- rande i regionstyrelsen.

Premiärturen gick till Över- kalix, som hör till Hyresgäst- föreningen östra Norrbotten.

Turnén gick sedan redan dagen efter vidare till Övertorneå för att efterföljas av Haparanda och Kalix. I södra Västerbot- ten besöks Åsele och Lycksele och hela turnén avslutas med Mörsil, Åre och Järpen, tre orter som hör till Hyresgäst- föreningen Storsjöbygden.

– Vi hoppas verkligen att många kommer för att träffa oss så att vi får möjlighet att berätta hur och varför det är bra att engagera sig och vara med och påverka sitt boende och sitt bostadsområde, säger Lars Baudin.

FÖR MER INFORMATION kontakta Lars Baudin på lars.baudin@

bahnhof.se.

NOTERAT LANDET RUNT

FOTO: ERIK ELMGREN

Hyresgästens dag i Tierp

HYRESGÄSTENS DAG firades i slutet av augusti på Gammelgården i Tierp.

Det var en lyckad tillställning som inleddes med tal av regionens stabschef Georg Hardt. Han pas- sade på att gratulera Tierpsborna till Sveriges bästa bostadsbolag, nämligen Svalan Fastigheter. Georg talade också om vikten av Hyres- gästföreningens lokala arbete och att det är viktigt att det förs i arv till yngre hyresgäster.

– Jag är mycket stolt över att föreningsstyrelsen i Tierp och de lokala föreningarna anordnat ett så välbesökt och proffsigt arrange- mang, säger verksamhetsutvecklare Stefan Björling.

FÖR MER INFORMATION kontakta Stefan Björling på stefan.bjorling@

hyresgastforeningen.se.

Ungas bostads­

situation i Europa

UNDER ÅRETS ALMEDALSVECKA an- ordnade region Aros-Gävle ett seminarium om ungas bostads- situation i Sverige och Europa. På plats var studenter från projekt HOLICOB, Bosnien-Hercegovina och Uppsala universitet. Det finns många likheter mellan länderna och det grundläggande problemet är detsamma: bristande tillgång till bostäder som unga vuxna har råd med. Panelen lyfte fram att ett ökat bostadsbyggande med hyresrätter och rimliga hyror är en förutsättning för att unga ska kunna få en bostad.

FÖR MER INFORMATION kontakta Hans Eklund på hans.eklund@jur.uu.se.

Digitala monster lockade jägare

120 BESÖKARE och två nya medlem- mar. Det blev resultatet när region södra Skåne passade på att surfa på Pokemon Go-vågen och bjöd in till sin huvudentré. Entrén är ett så kallat Pokestop, ett ställe där sär- skilt många Pokemon kan fångas, vilket gav ett perfekt tillfälle för intresserade att samlas, och för Hyresgästföreningen att nå en ung målgrupp. Förutom information om Hyresgästföreningen bjöds det på läsk och godis. Syftet med eventet var att på ett lättillgäng- ligt sätt visa att Hyresgästfören- ingen finns. ”Förut hade jag ingen aning om var ni låg, men nu vet jag!” sa en av de nöjda besökarna.

FÖR MER INFORMATION kontakta Anna Eriksson på anna.eriksson@

hyresgastforeningen.se.

Nygårdsdagen i Köping

NYGÅRDSDAGEN ÄR EN STOR FEST med många aktiviteter för både stora och små. I år kunde besökarna njuta av musik med Concrete Combination som även erbjöd barnen att prova på att rappa.

Nygårdsdagen är en fest där många olika kulturer möts och tillsammans delar glädje. Man får möjlighet att träffa olika aktörer och lära sig hur deras verksamhet

fungerar. I år hade vi även Prova på idrott i samarbete med SISU.

Hyresgästerna kunde prova på olika idrotter. Ett sätt som idrotts- föreningarna använder för att få in fler barn och ungdomar till sina föreningar.

FÖR MER INFORMATION kontakta Ermina Ili ´c på ermina.ilic@

hyresgastforeningen.se.

Nästa generations hyresgäster.

Jan Hellberg, ordförande i Hyresgästföreningen Köping, tackar Concrete Combination för uppträdandet på Nygårdsdagen.

Information och läsk till Pokemon- jägare.

FOTO: ANNA ERIKSSON FOTO: STEFAN BJÖRLINGFOTO: ERMINA ILI

´ C

FOTO: ELISABETH ENNEFORS

6 HYRESGÄSTEN

FRAMTIDSPROGRAMMET Hyresgästföreningen ska bli en bredare folkrörelse, ta mer plats i debatten och påverka effek- tivare än i dag. Det har förbundsstämman 2016 bestämt. Öppna lokaler och mer samarbete i bostadsområdena är två viktiga medel. ”Vi behöver ha fler goda vänner, helt enkelt”, säger Marie Linder, förbundsordförande. På de följande sidorna kan du läsa om lyckat samarbete och organisationer som vi kan lära av.

TEXT: JOHAN KLINTBERGER

D

et är smart att lära av andra och inte behöva göra alla misstag själv. Hy­

resgästföreningen Nacka­Värmdö utanför Stockholm lär oss nyttan med samarbete – annars får de inte tillräckligt gjort.

Scoutrörelsen har fått ett upp­

sving och antalet medlemmar ökar snabbt – vilket är deras recept?

Rädda Barnen har en verksam­

het som på många sätt liknar Hyresgästfören­

ingens. En lokal fören­

ing inom Rädda Barnen sprider glädje bland barn till bostadslösa, en annan förening får barn och blommor att växa och på ett drömläger finner ungdomar en ny riktning i livet.

Läs mer om allt detta på de närmaste sidorna.

Men det händer mycket inom Hyres­

gästföreningen också. På förbundsstämman i juni bestämde föreningen en ny färdväg in i framti­

den.– Inte på ett halvt århundrade har Hy­

resgästföreningen haft en viktigare roll, står det i första meningen i Framtidsprogrammet.

Utmaningarna är stora och

krävande för att tillsammans lösa bostadskrisen – eller bostadskata­

strofen – kan vi också läsa i pro­

grammet. Här finns många olika förslag till lösningar men ”örat mot marken”, öppenhet mot omvärlden och samarbete är tre viktiga.

Marie Linder ser inte sam­

verkan som ett självändamål.

Samarbete och diskussioner med andra organisationer gör att de för in andra perspektiv på frågor som Hyresgästföreningen driver.

Marie Linder.

– De lär oss att tänka i nya banor.

Genom ett öppnare arbetssätt, tror Marie, kan andra aktörer ställa sig bakom och föra fram de förslag som vi ställer. På så sätt breddar vi vår verksamhet.

UTGÅNGSPUNKTEN NÄR Hyresgästför­

eningen startade var det lokala en­

gagemanget. Människor gick ihop och kämpade för en gemensam idé. Engagemanget var stort och

arbetet gjordes ideellt av medlem­

marna. I dag är organisationen mer professionaliserad och

antalet förtroendevalda har de senaste 20 åren minskat från 25 000 till 10 000. Därför är det en utmaning när nu stäm­

man beslutat att antalet förtroendevalda ska öka.

Besluten på stämman och uppslutningen kring Framtidsprogrammet

bör vara väl förankrade inom Hy­

resgästföreningen efter ett omfat­

tande samråd under ett och ett halvt år.

– Vi nådde många, talade med många och involverade många, säger Anna Lönn Lundbäck, regionchef i Göteborg, som ledde och samord­

nade arbetet kring att ta fram programmet.

Nu ska besluten

omsättas i handling och ansvaret i regionerna ligger på ordföranden och regionchefen. Stora föränd­

ringar väntar.

– En del blir kanske besvikna men det kommer att ta flera år innan allt är klart, säger Anna Åberg, chef för utvecklingsenheten på Hyresgästföreningen, riksför­

bundet, och samordnare för att genomföra besluten i Framtidspro­

grammet.

– Men det är klart att vi lyckas! ⁿ RÄDDA BARNENS

”DREAM CAMP”

LOCKAR UNGDOMAR ÅR EFTER ÅR – VÄND!

HÄR HITTAR DU INFORMATION OM FRAMTIDS- PROGRAMMET

l På hyresgästföreningen.se.

Sök på Framtidsprogremmet i sökrutan. Här finns Framtids- programmet i sin helhet.

l På intranätet Bosse. Gå in på Vår verksamhet och därefter Framtidsbyrån. Här finns all information, Framtidsprogram- met i sin helhet och även praktiskt uppdelat i olika kapitel.

l En tryckt version av programmet finns att få på regionkontoren.

l Affischer om Framtidspro- grammet till Hyresgästfören- ingens lokaler finns också på regionkontoren.

l Det kommer en populär- version av programmet och studiematerial men det är inte klart ännu. Har du idéer om vad det ska innehålla så dela gärna dem med Anna Åberg på anna.aberg@hyresgastfo- reningen.se.

l Vad tycker Hyresgästfören- ingen i olika bostadsfrågor?

Svaren finns i den Bostadspo- litiska vägvisaren. Ett enkelt och lättillgängligt material som är en del av Framtidspro- grammet.

Ahmed Noor (även omslagsbilden) började som 16-åring att delta i Rädda Barnens läger.

FOTO: PETRUS IGGSTRÖM

Anna Lönn Lundbäck.

8 HYRESGÄSTEN

”Dream Camp” lockar ungdomar år efter år

FÖR FEMTE ÅRET I RAD kom ungdo­

mar till Rädda Barnens drömlä­

ger, ”Dream Camp”.

– En del av deltagarna åter­

vänder ibland året därpå som ledare. Det är en framgångsfak­

tor, säger projektledaren Ahmed Noor, som själv bör­

jade som deltagare i 16­årsåldern.

Han betecknar årets läger som mycket lyckat. Trots att ungdomarna kom från hela landet och hade olika bakgrund blev det snabbt en fin sammanhållning.

– Dream Camp har betytt så mycket för mig, nya vänner och fina minnen, säger Elyana, en av deltagarna.

– Det var väldigt roliga aktivi­

teter och däremellan intressanta och lärorika föreläsningar, säger Motasim, en annan deltagare.

Sommarlägret ägde rum sista veckan i juli på Finnhamn i Stock­

holms skärgård. 27 ungdomar i åldern 15–17 år hade själva planerat sitt läger

och var också med och genom­

förde aktiviteterna.

Årets ämne var ”organisering”.

Deltagarna hade noggrant rekryterats från Rädda Barnens lokalavdelningar. Syftet var att aktivera dem så att de startar verksamhet inom organisationen när de är tillbaka från lägret.

Sju killar från Rinkeby startade en arbetsgrupp vid hemkomsten och planerade att genomföra en fotbollsturnering.

Två tjejer från Göteborg blev inspirerade att jobba ännu mer intensivt än tidigare med flyk­

tingfrågor, berättar Ahmed.

På lägret på Finnhamn blanda­

des föreläsningar och seminarier med bland annat padd­

ling, bad, höghöjds­

övningar, femkamp och fotboll. Just blandningen av ro­

liga aktiviteter och lärande är en annan avgörande faktor för lägrets framtid.

EN ANNAN PUSSELBIT är att engagera ungdomarna redan i planerings­

stadiet.

– Det är ett jobbigare arbets­

sätt än att jag som projektle­

dare bestämmer allt vid mitt skrivbord. Men engagemanget blir starkare och resultatet bättre, fortsätter Ahmed.

För många av deltagarna är lägret också en möjlighet att resa bort på som­

maren – de hade annars inte haft råd. Läger plus resor är gratis och multinationella livsmedels­

företaget Unilever betalar.

REDAN NU planeras ett nytt läger för 2017. ⁿ

KONTAKT:

Ahmed Noor

ahmed.noor@rb.se ÖRNSBERGS SCOUTKÅR i södra Stock­

holm har fördubblat sitt medlems­

antal på fem år. Och över 100 står på kö för att vara med. – Tag­

gade ledare och ett bra program med fart och fläkt är två viktiga förklaringar, säger Carl Bjelksjö, ordförande för kåren.

– Vi lär oss massor av nyttiga saker, till exempel första hjälpen.

Det är jättekul att vara scout!

säger Miles Östrand och Majken

Dahlqvist, båda 13 år och aktiva i Örnsberg.

Scouterna i Sverige hade sin storhetstid vid skiftet mellan 1950­ och 1960­talen men de senaste åren har något hänt. Från 2013 till 2015 växte medlemsanta­

let från 62 000 till närmare 66 000.

Förklaringen finns främst kan­

ske att söka lokalt, som i Örns­

berg. Kåren tyckte länge att den var lite väl liten men först för

Medlemsökning: 100 % – och fler står på kö …

Majken Dahlqvist, Miles Östrand och Amanda Cederberg lär sig att tända en eld så snabbt som möjligt. Ett antal grupper tävlar. När vattnet i röret börjar förångas skjuts korken i väg med en knall. Gruppen på bilden vann.

I bakgrunden några av ledarna.

FOTO: JOHAN KLINTBERGER

Elyana, Elene och Motasim stortrivdes på Dream Camp, Rädda Barnens sommarläger. ”En rolig upplevelse där vi fick lära oss mycket”.

FOTO: NAYEF GHOUL.

Ahmed Noor.

KONTAKT:

Carl Bjelksjö carl.bjelksjo@ornsberg.org några år sedan blev planerna

konkreta.

– Det gällde att vänja sig vid tanken på att vi kunde bli större, fortsätter Carl, ordförande sedan 2009.

EN SAK VAR KLAR: eldsjälar måste göra jobbet. Allt arbete är ideellt, ledar­

na betalar för att vara aktiva i form av medlemsavgift men får gratis ledarutbildning och lägervistelser.

Och nöjet att se unga människor växa förstås.

Men det var brist på eldsjälar.

Kårordföran­

den berättar att ledarna var tydliga mot föräldrarna – ska vi växa mer måste ni bli mer delaktiga.

– Och hela 15 föräldrar blev nya ledare. Kul!

På bara fem år har medlems­

antalet ökat från 130 till 250 och målet är att bli 300.

– När det går så bra är det lätt att engagera nya ledare.

En nyckelfaktor i dagens samhälle där många har mycket att göra är att ha fler ledare än som egentligen behövs. Då blir inte pressen så stor

på den enskilda ledaren som ute­

blir ibland när det är tentaperiod eller mycket på jobbet, förklarar Bjelksjö.

En annan framgångsfaktor är att scouternas arbete med miljö och natur ligger i tiden och att aktiviteterna präglas av att alla en­

gageras, inte bara få. Efter en kort introduktion får alla pröva.

– På grund av allt detta är det roligt att vara scout. ⁿ

Medlemsökning: 100 % – och fler står på kö …

ÄNNU FLER EXEMPEL – VÄND!

10 HYRESGÄSTEN PÅ TISDAGSKVÄLLARNA står glädjen högt

i tak i en gul villa i utkanten av Malmö.

– Ja, det är roligt att vara här och de vuxna är så snälla, säger Alaa, 13 år.

Hon kom till Sverige från Syrien för ett år sedan och bodde i ett hus alldeles intill den gula villan. Boendet kallas för Vandraren och är tänkt för dem som är tillfälligt bostadslösa och väntar på en bostad. Alaa bor inte längre i Vandraren men kommer ändå tillbaka nästan varje tisdag.

– Här kan man vara sig själv, få nya

vänner och lära sig svenska, fortsätter Alaa på utmärkt svenska.

Aktiviteten på tisdagskvällarna ord­

nas sedan några år av Rädda Barnen på Rosengård och kallas för Vandra­

rens glädjegrupp.

Marianne Ydremo är projektledare och har ett 20­tal ledare till sitt för­

fogande. Receptet

för framgång, berättar Marianne, är att engagera ideella krafter som alla har detta gemensamt:

– De ska brinna för uppgiften och älska barnen.

Men hur får man tag på sådana ledare?

Det är den stora utmaningen, svarar Marianne.

Vi tror att många på Rosengård vill engagera sig.

Rädda Barnen har också en årlig rekryteringsträff i Malmö. Annars är mun­mot­mun­metoden effektivast:

aktivitetsledare berättar i sina nätverk

KONTAKT:

Marianne Ydremo marianne.ydremo@outlook.com

KONTAKT:

Pirkko Vedenpää pirkko.vedenpaa@yahoo.se

FÖR PIRKKO VEDENPÄÄ är det självklart att samarbeta med andra fören­

ingar.

– Visst, på det viset får vi mer gjort!

Pirkko är ordförande för den lokala hyresgästföreningen Sikga­

tan i Fisksätra, som ligger i Nacka kommun öster om Stockholm.

Sikgatan jobbar tillsammans med en rad föreningar i området som Folkets hus,

Muslimska fören­

ingen, Fisksätra museum, Lions, Scouterna, Natt­

vandrarna och Föreningsrådet.

Pirkko menar också att Hy­

resgästföreningen är attraktiv att samverka med – den är stor, har många medlemmar och resurser som många föreningar saknar.

Det fina samarbetet mellan de olika lokala hyresgästföreningarna i Fisksätra är också en styrka plus en bra styrelse på Sikgatan där alla tar sitt ansvar.

– Ja, det här är inget enmans­

jobb utan jobb tillsammans på alla nivåer.

ETT ANNAT EXEMPEL på samarbete är det mellan museet i Fisksätra, Sik­

gatan och flera andra organisatio­

ner. De gick ihop och arrangerade utomhusbio i Fisksätra i augusti.

Inte mindre än mellan 400 och 500 personer kom.

– En stor framgång, säger Ame­

lie Tham och Ida Madsen från Fisksätra museum.

Fisksätra ingår i föreningen Nacka­Värmdö där Susanne Sjöblom är ordförande. Också för henne är samverkan med andra något självklart. Samarbetet är kanske inte alltid så strukture­

rat men för att få saker och ting gjorda jobbar de mycket med

andra.

– På så sätt syns vi mer, märks vi mer och stärker varandras organi­

sationer.

I stadsdelen med 8 500 människor från 126 nationer finns utmaningar men också stora tillgångar som ”Fisksätraandan”.

– Ja, här hjälps vi åt och är rädda om området, säger Pirkko.

UNDER VERKSAMHETSÅRET 2015 hade föreningen på Sikgatan med sina 240 hushåll aktiviteter som bomöten, bosamråd, informations­

möten, medlemsmöten, städ­ och planeringsdagar, två resor, ett antal fester vid jul och valborg och en internationell fest.

– Ja, det händer en hel del under året, säger Pirkko, ordförande sedan sex år.

Alternativet till att samverka med andra?

– Det skulle väl vara tomma lokaler! ⁿ

Annie Ydremo, 19, hoppar hopp- rep med två pojkar på gräsmat- tan utanför ”Vandraren”.

Engagerade ledare får barn att hoppa av glädje

FOTO: JOHAN KLINTBERGER

Vi gillar att jobba ihop! Pirkko Vedenpää, ordförande för lokala hyresgästföreningen Sikgatan, Amelie Tham, projektledare, och Ida Madsen, projektassistent, båda

vid Fisksätra museum, har ett framgångsrikt samarbete. FOTO: JOHAN KLINTBERGER

”När vi samarbetar får vi mer gjort!”

och lockar sina vänner att engagera sig.

Projektledaren har också en viktig roll.

– Ja, det gäller att försöka vara öppen, säljande, berätta bra och på så sätt locka dit folk!

På tisdagarna kommer 20–30 barn i åldrarna 4–12 år. Yngre barn är väl­

komna i sällskap med en förälder och även äldre, som Alaa, är välkomna.

En framgångsfaktor för att hålla i gång verksamheten över en längre tid är ett väl fungerande arbetssätt. Varje

tisdag har en ledare ansvar för kväl­

lens program.

– Alla måste vara klara över sina roller, fortsätter Marianne Ydremo.

VERKSAMHETEN STYRS av FN:s barnkon­

vention. Barnen ska åtminstone för en kväll få lov att vara bara barn och mötas på sina egna villkor.

– Arbetet här ger oerhört mycket tillbaka, glädje och livskvalitet, säger Marianne som strålar av engagemang som hon uppenbarligen sprider till barn och ledare. ⁿ

”Man lär sig känna igen en hängiven ledare”

I KVARTERET HERRGÅRDEN på Rosen­

gård bor 1 200 barn på en liten yta. Många har aldrig kontakt med naturen och det ville Rädda Barnen i Malmö ändra på. Där­

för startade föreningen en grupp som kallas Växtkraft.

– Efter ett tag lär man sig att känna igen volontärer som brin­

ner för uppgiften, säger Patricia Seraji, Felicia Nielsen och Rozha Baban, några av de engagerade ledarna.

På en kolonilott alldeles i närheten av bostadsområdet får 15 barn i åldrarna

5–11 år lära sig att så, odla och skörda växter.

Vid sidan av det får barnen leka och pyssla under

fem ledares överinseende. Syftet med projektet är att ge barnen en meningsfull fritid genom att lära sig mer om naturen.

Men odlingslotten är ändå bara ett medel för oss att knyta an till barnen, förklarar volontärerna. När de kommer på onsdagseftermiddagen står barnen och väntar och det blir stort kramkalas. Det blir många samtal om vad som hänt sedan förra veckan.

– En viktig del av uppdraget

som volontär är att vara en bra förebild.

Denna tisdag är Kenneth Gus­

tavsson på studiebesök. Han är ordförande för Hyresgästfören­

ingen i region södra Skåne. Han blir imponerad och erfarenheter byts.

– Skulle vi kunna samarbeta kring ett sommarkollo? undrar han och volontärerna från Rädda Barnen nickar intresserat.

Verksamheten på Rosen­

gård bygger helt på hängivna volontärer och ibland är det svårt

att rekrytera nya.

Men Patricia berättar att de efter ett tag övar upp förmågan att lokalisera engage­

rade ledare.

Det gäller också att ha roligt ihop och vara nyfiken på att lära av varandra.

En annan nyckelfaktor är att organisationen vid skifte av vo­

lontärer är bra på att lämna över på ett effektivt sätt.

– Ja, för annars ska man börja om från början hela tiden och det blir för jobbigt. Då är det alltid risk att verksamheten försvinner.

Växtkraft har funnits sedan 2011 på Rosengård – och det är väl ett bra betyg. ⁿ

KONTAKT:

Patricia Seraji patricia.seraji@live.com

Engagerade ledare får barn att hoppa av glädje

Vi gillar att jobba ihop! Pirkko Vedenpää, ordförande för lokala hyresgästföreningen Sikgatan, Amelie Tham, projektledare, och Ida Madsen, projektassistent, båda

vid Fisksätra museum, har ett framgångsrikt samarbete. FOTO: JOHAN KLINTBERGER

”När vi samarbetar får vi mer gjort!”

Patricia Seraji är volontär på Rosengård. Hon är välkänd i området. En dag fick några barn syn på henne vid Rosengårdsskolan: ”Men titta, där

är mamma potatis!” FOTO: JOHAN KLINTBERGER

16.8 3

16.83

12 HYRESGÄSTEN

ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP

KÄLLOR

l Hyresgästföreningens handledning ”Så mäter du din lägenhet” som finns på intranätet Bosse.

l Broschyren ”Så mäter du din bostad”, Swedish stan- dards institute i samarbete med Svensk Areamätning AB.

Broschyren finns att ladda hem på http://www.sis.se/

matabostad.

1. Mät invändiga mått

Varje våningsplan mäts för sig.

Mät ovanför golvsockeln mel­

lan innerväggarna. Om du har snedtak gäller inte det. Utrym­

men med en höjd lägre än 1,90 m och utrymmen som inte kan nås genom en dörröppning, trappa eller liknande ska inte tas med i den totala arean.

16.8 3

16.83

SKOLAN

Misstänker du att det står fel area på ditt hyreskontrakt? Här får du några tips på vad som gäller om du ska mäta din lägenhet själv. Och som medlem i Hyresgästföreningen har du via medlemsrådgivningen möjlighet att få mer information om hur du mäter.

TEXT: KRISTINA SJÖBERG

2. Mäta väggar

Om innerväggen är tjockare än 30 cm mäter du 15 cm in i väggen från varje angränsande rum.

Tunnare väggar mäts i sin helhet. Du ska inte ta med ytterväggar eller väggar mot trapphus eller grannar.

4. Skåp och garderober

Inredning i rummen påverkar inte mätningen.

Det innebär att garde­

rober, badkar, wc­stol, köksskåp och dylikt räk­

nas in i arean. Inte heller påverkar öppen spis eller kakelugn totalarean utan även de räknas med. Inte ens trapphålet räknas bort om du har en trappa i bostaden.

5. Snedtak

Rumshöjden måste vara minst 1,90 m med en bredd som är minst 60 cm.

Mät hela golvytan där rums­

höjden är 1,90 m eller mer. Går golvet längre ut mäter du ytterligare 60 cm ut under snedtaket. Ligger ytterväggen närmare än

60 cm mäter du ända ut till ytterväggen. ⁿ

3. Fönsterbänkar och radiatorer

Radiatorer och utskjutande fönster­

bänkar från väggen påverkar inte mätningen. Även nischer i samband med fönster räknas in i totalarean ifall de är högre än 1,90 m.

15 cm

15 cm

SÅ GJORDE VI Det går att rusta lägenheter varsamt för att hyresgästerna ska kunna bo kvar. Det går också att ge hyresgästerna inflytande över omfattningen och därmed även hyran. Det visar Sigtunahems modell för upprustning – Mini, Midi, Maxi – som förhandlats fram mellan Sigtunahem och Hyresgästföreningen i Sigtuna.

TEXT: PETER FORSMAN

14 HYRESGÄSTEN

U

ppskattningsvis

står i dag en halv miljon hyresbostäder inför omfattande renoveringar, flertalet byggda under miljonprogrammets dagar. Att en upprustning innebär ett stort ingrepp i hyresgästernas vardag råder det inga tvivel om.

Ofta är upprustningen välkom­

men, men den är också förknippad med en stor oro för många över vad det innebär för hyran och privatekonomin.

Hyresgästernas inflytande vid upprustning behöver stärkas lag­

stiftningsmässigt för att förhindra alltför dyra och omfattande åtgär­

Mini, Midi, Maxi ger inflytande i Sigtuna

I en del områden, som här på Västra Bangatan i centrala Märsta, bygger Sigtunahem upp en temporär stug- by med baracker dit hyresgästerna evakueras under ombyggnadstiden.

Sigtuna kommun består både av den gamla staden Sigtuna och centralorten Märsta som expande- rat kraftigt i modern tid, mycket tack vare närheten till Arlanda flygplats.

Allmännyttiga Sigtuna- hem äger och förvaltar 4 500 lägenheter i Sigtuna kommun. Av dessa har cirka 1 000 lägenheter från miljonprogrammets dagar rustats upp och lika många återstår att rusta upp de närmaste åren.

▲ der som leder till stora hyreshöj­

ningar. Nu pågår en översyn av lagstiftningen. Utredningen ska vara klar i februari 2017. Därefter lär det ta ytterligare tid innan det kan bli ett lagförslag.

Men det går faktiskt att påverka upprustningarna även i dag genom avtal och samråd med fastighets­

ägare. Det visar den mo­

dell för upprustning som tillämpas för allmännyt­

tiga Sigtunahem.

FÖR NÅGRA ÅR SEDAN

började Sigtunahem upprustningen av sitt miljonprogramsbe­

stånd. Efter omfattande diskussioner i företaget och med Hyresgästför­

eningens representanter träffades ett gemensamt avtal.

– Det är viktigt för oss att ha ett hyresgästinfly­

tande vid upprustning.

Det ligger också i linje med våra ägardirektiv och hur vi vill uppfat­

tas som kommunalt bostadsföre­

tag. Vi vill att våra hyresgäster ska ha råd att bo kvar efter upprust­

ningen och vi vill ha en social sta­

bilitet i våra bostadsområden, säger Göran Langer, vd Sigtunahem.

Enligt avtalet ska Sigtunahem

Mini, Midi, Maxi ger inflytande i Sigtuna

FOTO: PETER FORSMAN

MINI, MIDI, MAXI

MINIPAKETET

För den som väljer Minipaketet behåller lägenheten sin HLU-status och hyresgäs- ten kan därmed välja när ytskikten ska renoveras. (HLU=Hyresgäststyrt lägen- hetsunderhåll)

SPECIFIKT FÖR MAXIPAKETET

Nytt kök, nya ytskikt, golv, väggar och tak.

GEMENSAMT FÖR ALLA PAKET

Rörstammar för vatten och avlopp åtgärdas. Ny el i hela lägenheten, ny ventilation, nytt mo- dernt badrum, nya blandare i kök och badrum.

Göran Langer, vd Sigtunahem.

16 HYRESGÄSTEN

▲ FOTO: PETER FORSMAN

avisera i god tid innan en upprust­

ning börjar. Detta så att hyres­

gästerna hinner sätta sig in i vilka villkor som gäller.

Sigtunahem hjälper till med evakuering, flytt och återflytt utan kostnad för hyresgästerna som erbjuds evakueringsbostad under ombyggnadstiden. I en del fall bygger Sigtunahem upp en temporär stugby. Dessa bostäder är möblerade och utrustade med det mesta.

Hyresgästerna ges möjlighet att välja hur omfattande renovering man vill ha utifrån modellen Mini, Midi och Maxi. Hyrespåslaget varierar beroende på vilket paket man har valt. För att hyresgästerna ska kunna ta del av vad respektive paket innehåller har Sigtunahem visningslägenheter.

HITTILLS HAR 90 PROCENT av hyresgäs­

terna valt mininivån, vilket gör att de flesta också har råd att bo kvar i sina lägenheter. Detta medan 10 procent valt Maxi. Knappast

någon har valt Midi eftersom skill­

naden bara är någon hundralapp i månaden mellan alternativen.

Nyligen har parterna därför enats om att modifiera upplägget, så att skillnaden blir något större mellan alternativen.

Hyrespåslagen efter upprustning skiljer sig beroende på lägenhets­

storlek och område. Det varierar från cirka 500 kronor i månaden upp till 2 500 kronor för det dyraste alternativet och de största lägenheterna.

Hyresgästerna är alltid garanterade hyresreducering för en period av upp till åtta veckor. Tar

byggprojektet längre tid utgår hy­

resreducering per påbörjad vecka.

När det gäller de nya hyrorna förhandlas de för varje etapp innan bygget startar och fasas in i den systematiska hyressättningen där de olika alternativen Mini, Midi och Maxi tilldelas en särskild poäng.

MARGARETA KARLSSON är hyresgäst i Sigtunahem sedan många år och ledamot i föreningsstyrelsen. Mar­

gareta sitter också i lilla förhand­

lingsdelegationen som förhandlar hyrorna efter upprustning.

– Inför varje ny upprustnings­

etapp håller vi ett gemensamt informationsmöte för berörda hyresgäster tillsammans med Sigtunahem där vi också utser en samrådsgrupp, där minst en för­

troendevald är med. Det gäller att vara tydlig i början med att de som ska vara med i samråds­

grupperna repre­

senterar även övriga hyresgäster och inte bara sig själva, säger Margareta Karlsson.

De flesta hyresgästerna tycker att avtalet är bra. Även om Mar­

gareta ibland får höra åsikter som

”varför ska vi betala mer, vi borde ju redan ha betalt underhållet på hyran under alla år vi bott här”.

– Att få en upprustad trea med

minialternativet för cirka en tusen­

lapp i månaden anses rimligt, säger Margareta.

NICKLAS ISAKSEN sitter också i föreningsstyrelsen och i den lilla förhandlingsdelegationen. Nicklas tycker att konceptet ger hyresgäs­

terna möjlighet att välja, man blir inte påtvingad en lösning.

Nicklas bor själv i ett av de senast färdigställda områdena på Tvär/Tingvallavägen 38­40 i Mär­

sta med 156 lägenheter. Där har Hyresgästföreningen nyligen gjort en enkät om vad hyresgästerna tycker om upprustningsmodellen.

– Enkäten visar att flertalet hyresgäster är positiva till Mini, Midi, Maximodellen. Men det verkar vara något sämre ställt med inflytandet när det gäller upp­

rustningen av de gemensamma utrymmena, åtminstone om man ser till hyresgästenkäten. Likaså kan informationen bli bättre anser en del hyresgäster, säger Nicklas Isaksen. ⁿ

Det gäller att vara tydlig i början med att de som ska vara med i samråds- grupperna representerar även övriga hyresgäster och inte bara sig själva.

KONTAKT:

Nicklas Isaksen nicisa84@hotmail.com

VETA MER

Den som vill veta mer om Sigtunamodellen för upp- rustning kan ta del av den rapport som Hyresgästför- eningen region Stockholm har gjort: MINI, MIDI, MAXI – Rapport om Sigtunahems upprustningsmodell. Rap- porten kan laddas ned från intranätet Bosse eller bestäl- las från region Stockholm.

Margareta Karlsson och Nicklas Isaksen som båda bor hos Sigtunahem och är aktiva i Hyresgästföreningen menar att upprustningsmodellen visar att det går att hitta lösningar som inte bygger på att man blåser ut hela husen invändigt för att höja hyran, vilket hyresgästerna annars är rädda för.

OMVÄRLD SYNA TIDENS TECKEN

DET RALJERAS IBLAND över att det inte är någon mänsklig rättighet att bo i innerstaden, och att det därför är rimligt att det fåtal som får plats där ska betala dyrt för det.

Stadsbyggnadsforskaren Alexan­

der Ståhle vänder på perspektivet:

han tycker vi ska se till att det görs plats för fler bostäder där folk vill bo. Det är fullt möjligt, menar han – men bara om vi gör upp med bilsamhället.

På uppdrag av Hyresgästfören­

ingen har han undersökt var det finns byggbar mark i goda lägen, i tio av Sveriges största städer. Med goda lägen menas att det går att nå stora delar av stadens arbets­

platser och serviceutbud inom 20 minuter med kollektivtrafik, cykel eller till fots.

Resultatet blev byggbar mark med plats för en hel miljon bostäder, hälften av dem i Stockholm och Göteborg. Det handlar om förtätning av befint­

liga bostadsområden, men ännu mer om att förvandla industriom­

råden och trafikleder till täta och promenadvänliga stadsmiljöer.

– Det är helt enkelt inte hållbart att låta bilen ta så stort utrymme i städerna, eller att vi ska bo så

utspritt att människor får långa restider. Transporter – särskilt med bil – kostar enorma

pengar, både för den enskilde och för samhället i stort, säger Alexander Ståhle.

När man läser rap­

porten ”Alla får plats i stadens goda lägen”

är det lätt att tänka att det som beskrivs är en utopi, en vacker men ouppnåelig framtids­

vision. Men Alex­

ander Ståhle betonar att det här arbetet redan är i gång på många håll, både i Sverige och utomlands.

– De områden vi pekar ut som byggbara lägen är i stor utsträck­

ning sådana som kommunerna redan planerar för. Och all modern stadsplane­

ring utgår från håll­

barhet, vilket också betyder närhet mellan människor, närhet till grönområden och allmänna kommuni­

kationer.

Behovet av nya bostäder är stort – men med dagens villkor för finansieringen blir de inte billiga, de bostäder som skulle byggas i rapportens goda lägen.

– Det är naturligtvis inte håll­

bart att det här bara skulle bli bo­

städer för dem som har gott ställt, säger Alexander Ståhle. Men det problemet måste lösas på politisk väg. Boende, stadsmiljö och tra­

fiksystem är viktiga samhällsfrågor och ska behandlas därefter.

I den processen vill Hyresgäst­

föreningen spela en aktiv roll.

Rapporten om byggbar mark i goda lägen är en del i det ar­

betet.

– Vi arbetar inte bara för dagens hyresgäster, utan också för morgondagens. Då ska vi inte bara prata om bostäder utan om att bygga ett samhälle som håller ihop, säger förbundsordförande Marie Linder.

HUR SER MAN DÅ TILL att de goda bostäderna i promenadvänliga städer inte bara blir ett reservat för de rika?

– Vill man att hyresrätten ska kunna stå sig ekonomiskt måste den få rättvisa villkor ekonomiskt.

Det är grundförutsättningen, säger Marie Linder. Sedan ligger mycket ansvar på kommunerna – hur de använder sin mark, vilka villkor de ställer när den ska be­

byggas. Allt är möjligt – men det kräver en helt annan ambition hos politikerna än det vi sett hittills, säger Marie Linder. ⁿ

Städerna som fått sina byggbara lägen kartlagda är Stock- holm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Örebro, Linköping, Västerås, Helsingborg, Umeå och Borås.

#FLERHEM

Vågar man bryta bilens dominans i stadsplaneringen finns det plats för en miljon bostäder i goda lägen, i tio av Sveriges största städer.

TEXT: KARIN WENNERMARK

Alexander Ståhle.

ALLA FÅR PLATS I STADENS GODA LÄGEN

Rapporten är gjord av analysföretaget Spacescape, där Alexander Ståhle är vd, på uppdrag av Hyresgästföreningen. Rapporten finns att ladda hem på hyresgästföreningen.se. Där finns också en studie- handledning som är ett praktiskt verktyg för dig som vill jobba med samhällsbyggnad i din lokala förening. Sök på ”Alla får plats i stadens goda lägen”.

Bilen en broms för goda bo-städer

18 HYRESGÄSTEN FRÅGA HYRESGÄSTENS EXPERTER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. Våra experter

är Silla Odhnoff, organisationsfrågor, Jennie Wiederholm, miljö- och energifrågor, och Pär Svanberg, bostadspolitik och hyresförhandlingar.

Skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller Hyresgästen, box 7514, 103 92 Stockholm. Ange att det gäller experterna.

SILLA

EXPERTERNA

Rent juridiskt gäller att hyresvärden måste meddela berörda hyresgäster senast en månad innan de vill få tillträde till lägenheten för att utföra

”mindre brådskande förbättringsarbeten”.

Min hyresvärd ska byta fönsterbågar i fastig­

heten där jag bor. Nu är det så att vi inte har fått någon information gällande detta.

Jag undrar om inte hyresvärden har en skyldighet att informera när de ska utföra renoveringar.

Christel SVAR: Hej Christel! Rent juridiskt gäller att hyresvärden måste meddela berörda hyresgäster senast en månad innan de vill få tillträde till lägenheten för att utföra ”mindre brådskande förbättringsarbeten”. Om det däremot handlar om arbeten i gemensamma delar av fastigheten,

Måste inte hyresvärden informera

om att fönster- bågarna ska bytas?

ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP

det vill säga när hy­

resvärden inte behöver komma in hos de enskilda hy­

resgästerna, finns det dock inte

något sådant krav. Nu förutsätter jag att din hyresvärd ska byta fönsterbågar i de enskilda lägenheterna, och inte endast i gemensamma utrymmen såsom trapphus med mera. I så fall är din hyresvärd tvungen att meddela senast en månad innan arbetet påbörjas.

JOHAN CANDLER Jurist, Nationella rådgivningen

PÄR

Priset för VA ökar tre gånger inflationen

NILS HOLGERSSON-GRUPPENS rapport, där prisskillnaderna för vatten och avlopp jämförs mellan kom­

munerna, visar att för fjärde året i rad ökar avgifterna för vatten och avlopp tre gånger så mycket som inflationen. I år är avgifts­

höjningen 2,5 procent i genomsnitt medan inflationen hittills är 0,8 procent. Skillna­

den är stor mellan landets kommuner, i vissa kommuner är höjningarna upp till 35 procent.

17 kommuner har

höjt taxan med 10 procent eller mer sedan 2015. Och tolv kom­

muner har höjt taxan med över 40 procent sedan 2012. Dyrast VA­taxa är det för boende i Ta­

num, Tjörn och Norrtälje, och billigast i Solna, Stockholm

och Huddinge.

– Det är anmärkningsvärt att det är så kraftiga prisskill­

nader mellan kommunerna.

Förutsättningarna för kom­

munerna varierar, men de stora variationerna är oroväckande. Yt­

terst slår det mot konsumenter­

nas ekonomi eftersom man måste flytta till en annan kommun för att påverka priset, säger Roland Jonsson, ordförande Nils Holgersson­

gruppen.

På flera håll i lan­

det är VA­systemen inte anpassade för klimatförändringar med fler skyfall, över­

svämningar och fall av akut vattenbrist.

– Att VA­taxor ska täcka för­

brukning, drift och underhåll är självklart. Men den stora frågan är hur kostnaderna för klimatan­

passning av offentlig infrastruktur ska finansieras. Här behövs en ordentlig diskussion om hur kostnaden för uppgraderingen av bland annat VA­systemen ska fördelas i framtiden, säger Roland Jonsson. ⁿ

EXPERTERNA SKRIV TILL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENINGEN.SE

Sedan 1996 har Nils Holgersson-gruppen, med representanter från HSB, Riksbyggen, Hyresgäst- föreningen, Sabo och Fastighets ägarna, varje år gett ut

”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan olika kommuner gällande avfall, vatten och avlopp, el och fjärrvärme.

Rapporten finns i sin helhet

på http://nils- holgersson.nu/

rapporter/

rapport-2016/

va-2016/

Vi är några stycken som bildat en styrelse i vårt bostadsområde.

Tyvärr har vi inte lyckas komma överens med hyresvärden om bo­

inflytandemedel. Med andra ord så har vi inte några pengar. Hur ska vi kunna ha lokal verksam­

het då?

Mirza SVAR: Hej Mirza! Det är inte helt ovanligt att en lokal förening inte har några medel via bostads­

bolaget, så kallat fritidsmedel.

I Hyresgästföreningen har vårt högsta beslutande organ, stämman, bestämt att vi ska erbjuda medlemmar samma

möjlighet att vara aktiva oavsett var i landet man befinner sig. De principerna har vi samlat i ett dokument som heter Kvalitetskri­

terier för lokalt utvecklingsarbete.

Där står det bland annat att: ”Varje region ska avsätta resurser för att kunna bedriva verksamhet i områden där det saknas förhand­

lingsordning och/eller boinflytan­

deavtal”.

Så ta kontakt med någon anställd inom lokalt utvecklings­

arbete på närmsta kontor och fråga vad som gäller i din region.

SILLA ODHNOFF Utredare, lokalt utvecklingsarbete

och boinflytande

Vi har inte något boinflytandemedel

JENNIE

Posttidning B

Hyresgästen, Box 7514, 103 92 Stockholm

ANJA CASTENSSON OM LIVET I HYRESRÄTT

HÄNT & HYRT

T

vättstugan är ett slagfält för känslor. Bara där hittar man en lapp där det står ”Du saknar moral” med referens till att någon råkat ta någon annans tomma Ikeakasse. Men det är också en plats för vänlighet och en vilja att dela med sig. ”Har du tvättat klart? Får jag tvätta på din tid om du är klar?” ”Javisst!” En gång vek någon min tvätt. Om någon glömt att starta sin tid kunde det ringa på dörren.

För att boka tvättid låste man fast en plugg i en bräda med hela månadens tider. På varje plugg stod lägenhets­

numret och det var lätt att se vem som bokat. Det gick att knacka på och höra om du kunde få sista timmen, om den blev över. Det var ont om tider. De hyresgäster som bott där länge tycktes ha fler pluggar än andra. Därför var

Med tavlan blev det mindre an- ledning att

prata med grannarna, det gick inte

längre att hoppa in

i någon annans tvättid.

det med viss skadeglädje vi välkom­

nade den Elektroniska bokningstavlan.

Pluggtavlan och alla pluggar skrota­

des. Det blev lika för alla, med endast en bokning i taget. Nu bokade man tvättstugan genom att hålla en bricka mot konsolen. Blipp! ”Vill­du­boka­

tvättid?” flimrade skärmen. På så sätt låste man också upp: ”Tvättstuga­2­är­

nu­öppen”. Blipptavlan visade inget om vem som bokat. Med tavlan blev det mindre anledning att prata med grannarna, det gick inte längre att hoppa in i någon annans tvättid. Makten låg hos blipptavlans lagar.

En påbörjad tid gick inte att avboka. Efter att du tvättat klart fick du gå ned en extra gång när

den tickat förbi tvättiden, för att kunna boka nästa veckas tid. Och hämtade du inte tvätten före nio låste tavlan in tvätten i tvättstugan för natten. Då fick du gå ned nästa morgon och hoppas att den som tvättade på morgontiden lagt tvätten i Ikeapåsen utanför dörren. Som ett sista nålstick fick vi vid avflyttning betala tvåhundra kronor för att blipp­

brickan blivit nött där nyckelringen satt.

”Men är inte det normalt slitage?”

”Nej, det är en skada du får stå för.”

Där vi bor nu är det plug­

gar. ”Är det du som bokat här”, frågade nya grannen,

”någon har tagit tvättstu­

gan på min tid.” Farväl elektronik, välkom­

men mekanik! Väl­

kommen känslor. ⁿ

Måndag 17.30 till 21.00

hyresgasten@hyresgastforeningen.se

ILLUSTRATION: JOJO FALK

AROS-GÄVLE

NOTERAT

LOKALREDAKTÖR: PETRA OLOFSSON, 018-18 93 02 E-POST: PETRA.OLOFSSON@HYRESGASTFORENINGEN.SE

HUS en del av Hyresgäst- föreningen

FRÅN OCH MED SEPTEMBER är HUS, Hyresgästföreningen Uppsala Studentbostäder, en del av Hyresgästföreningen. HUS expeditionschef Anja Anders- son går över till Enheten för lokalt utvecklingsarbete, LUA, i rollen som verksam- hetsutvecklare. Avtalet inne- bär att HUS kansliorganisation införlivas med Hyresgästför- eningen.

Organisationen HUS finns kvar men fokuserar främst på arbetet med marknadsföring, bostadspolitisk opinions- bildning samt förenings- frågor.

– Tanken är att vi med detta ska kunna hitta ännu fler samordningsvinster så att båda organisationerna ska se fördelar såväl ekono- miskt som verksamhets- mässigt. På sikt kan detta också ge oss möjlighet att även engagera studenter i våra två andra studentstäder, Gävle och Västerås. Avtalet är skrivet på tre år men tanken är att det ska vara tills vidare, säger regionchef Johan Pelling.

SOPHIA LÖVGREN, chef för LUA, enheten för lokalt utveck- lingsarbete, är glad för det nya avtalet.

– För LUA innebär det helt nya möjligheter att arbeta mer systematiskt med stu- denter eftersom HUS besitter denna kunskap. I ett längre perspektiv också med unga hyresgäster, som vi på olika sätt vill ha och behöver. Vår förhoppning är att börja skapa arbetsgrupper och liknande specifikt för studenter och unga, säger Sophia Lövgren.

Glada barn med hjälp av fond

EN HÄRLIG UTFLYKTSDAG med såp- bubblor, bad och fika. Det fick barnen i den lokala för- eningen Klockarängen uppleva i somras tack vare Hyresgästförening- ens barn- och ungdoms- fond.

Jens Widehammar från den lokala föreningen såg ett reportage i Hyres- gästen om fonden, sökte och fick medel. Med de pengarna anordnade föreningen en resa till

friluftsområdet Fjällnora utanför Uppsala. Resan gick med det gam-

maldags ångdrivna tåget Lennakatten.

– Även tågresan var så klart en upplevelse.

I Fjällnora trampade vi trampbåt, ramlade i vattnet från båten,

badade, matade änder och fikade, berättar Jens Widehammar.

– Alla deltagare fick ett litet strandkit med såpbubblor, strand-

leksaker, vattenballonger och en hel del tilltugg, juice och vatten.

Vi var cirka 25 personer på resan, hälften barn. Alla var nöjda!

Skulle du rekommendera andra lokala föreningar att söka?

– Ja. Själva har vi nu sökt pengar från hyresvärden till nästa år.

VILL DU SÖKA MEDEL TILL DIN FÖRENING?

Du hittar ansökningshandlingar på intranätet Bosse, under Mitt förtroendeuppdrag/Barn- och ungdomsfonden.

Får du Förenings- nytt på mejlen?

DU VET VÄL OM

att du som förtroendevald kan få informa- tion, nyttiga länkar och bra verktyg direkt i din inkorg?

Nyhetsbrevet

Föreningsnytt kommer ut via mejl varannan månad. Har du inte fått det ännu? Kontakta Petra Olofs- son, petra.olofsson@hyresgastfo- reningen.se, så fixar vi det!

Måldialogen + Freja Forum = sant

HÖSTENS MÅLDIALOG i region Aros- Gävle hålls 11–12 no vember. Mål- dialogen kommer då att hållas tillsammans med regionens in- ternationella projekt Freja Forum.

Freja Forum är ett forum för jäm- ställdhet, demokrati, mångfald och dialog. Det startade som ett projekt av Hyresgästföreningen region Aros-Gävle och ideella organisationer på Västra Balkan och i Turkiet. Det övergripande målet är att stärka samhälls- strukturer i syfte att skapa och

utveckla ideella organisationer som långsiktigt kan vara en stark part i samhällsutvecklingen mel- lan länderna. I år är det första gången Freja Forum anordnas i Sverige. Måldialogen, som nu samkörs med Freja Forum, inne- fattar regionens höstfullmäktige.

Fullmäktige består av lägst 60 och högst 150 ledamöter, som väljs av regionens hyresgästför- eningar.

Läs mer om Freja Forum på www.frejaforum.se.

FOTO: JENS WIDEHAMMAR