Plan mot diskriminering och kränkande behandling

(1)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.

Nyköpings Friskola

Årlig plan för Nyköpings Friskola omfattar förskoleklass, grundskola och fritidshem. Skolan är uppdelad i två byggnader, åk f-6 + fritids (SBG) och 7-9 (ÖKG)

Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 151001 - 161001

Utvärdering av förra årets planerade åtgärder

Förra årets plan har utvärderats av skolans personal. Utvärdering har skett genom diskussion och analys inom arbetslagen kring resultat från tidigare kartläggningar. Genom förra årets

kartläggningsresultat i skolans verksamheter framkom det att majoriteten av skolans elever trivs och känner sig trygga på Nyköpings friskola. Dock framkom även platser där elever upplever en otrygghet:

Fritids:

 På skolgårdens bortre del vid bergen

 King-planen SBG:

 Kapprum åk 4-5 ÖKG:

 Kapprum

 Lilla matsalsrummet

 Korridoren vid No-salen

 Uppehållsrummet i nedre planet

I kartläggningen framkom även att Nyköpings Friskola behöver fortsätta arbeta för att få en gemensam värdegrund från f-9. I föräldraenkäten framkom en önskan om att skolan arbetar aktivt för att skolan ska möta fler kulturer.

(2)

Utifrån detta valde vi att vidta åtgärder för att öka tryggheten vid dessa platser.

Resultat av föregående plans planerade insatser och åtgärder

Fritids:

Att fritidseleverna får möta elever från flera kulturer - Samarbetet med Långberg varade under ht-14. Det var uppskattat hos elever och personal. Under vt-15 fanns inget samarbete, dels på grund av att organisationen på Långbergsskolan gjordes om.

Att alla har någon att vara med - De pedagogstyrda lekgrupperna genomfördes under året. De flesta elever har nu någon att leka med och har även hittat nya kamrater att leka med.

Personalen uppmärksammar hela skolgården - Under planens giltighetstid har det inhandlats Walkie-talkies som gör att personalen kan ha kontakt med varandra trots att man är utspridd över gården. Detta gör att personalen finns tillgänglig över hela skolgården.

SBG:

Språkbruk vid rastkonflikter/Regler vid lek - Det har varit en rastvakt placerad vid bollplanen för att säkerställa att det förekommer ett schysst spel och ett schysst språk.

Pedagogerna ser att de vuxna behöver styra upp lite mer kring aktiviteterna vid bollplanen. De elever som hinner först ut har idag ”företräde”. Eleverna har en önskan att de vuxna är med och bestämmer vad som spelas på planen vid varje rast.

Klasserna har arbetat med rastmodellen vilket ledde till att eleverna blev duktiga på att bjuda in varandra i sina lekar. Alla klasser var positiva.

Rastaktiviteter anordnades under en period och var mycket uppskattat hos eleverna.

Gruppstärkande aktiviteter - I de flesta klasserna har arbetat med gruppstärkande övningar bland annat genom rastmodellen. Det har resulterat i att grupperna är omtänksamma och bjuder gärna in till lek.

Möte med andra kulturer- Fritids genomförde samarbetet med Långbergsskolan. (Se ovan)

Vuxna i kapprummet i samband med rast åk 4-5 – Det följde oftast med en pedagog till kapprummen inför rast. Det gjorde att eleverna kom ut fortare och minskade konflikter.

ÖKG:

Värdegrundsarbete - Trivselregler har tagits fram i samråd med elever, föräldrar och personal.

Dessa sitter uppe i klassrummen i skolan men har inte i form av elevarbeten som var tanken från början.

Otrygga platser - Tre dörrar har plockats bort för att undvika otrygga platser. Minst två rastvakter fanns med eleverna på rasterna.

Skapa vi-känsla på skolan åk 7-9 - Det planerade firandet av Nobeldagen blev inställt. När dagen planerades tänkte man inte på när på terminen dagen låg. I december var det svårt att genomföra.

(3)

Arbetsro i klassrummen - Nu gäller samma regler och förhållningssätt i alla klassrum. Lektionerna startar och avslutas på samma sätt. Detta gör att eleverna vet vad som gäller och känner trygghet i det vilket i sin tur leder till ökad arbetsro.

Hela skolan:

Skapa vi-känsla - Två gemensamma aktivitetsdagar anordnades för f-9 under läsåret. Båda dagarna var väl planerade och mycket uppskattade.

Gemensam samsyn och värdegrund - En skolutvecklingskonferens i månaden ägnades åt arbete kring värdegrundsfrågor. Där verktyg gavs för ett fortsatt arbete ute i klasserna.

Att levandegöra planen mot diskriminering och kränkande behandling - Planen implementerades hos eleverna. Detta genomfördes väl och eleverna var engagerade och insatta i planen. Det aktiva arbetet minskade under vårterminen.

Utvärdering av årets planerade åtgärder Årets plan ska utvärderas av arbetslagen genom:

 Diskussion, uppföljning och utvärdering i trygghetsgruppen och arbetslagen

 Uppföljning och jämförelse av tidigare års kartläggningsresultat

 Utveckling och utvärdering av kartläggnings- och utvärderingsmetoder

Främjande del

”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)

Nyköping Friskolas lokala vision och ställningstagande

”Den personliga skolan där du är trygg, blir sedd och ges ett lustfyllt lärande”

Vår verksamhet på Nyköpings Friskola ska genomsyras av vår vision och ingå i vår dagliga verksamhet och undervisning.

 Vi vågar tycka och vara olika

 Vi skapar en trygg och harmonisk miljö som främjar lärandet

 Ingen på skolan blir utsatt för diskriminerande-, trakasserande- eller kränkande behandling

(4)

Nyköping Friskolas lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet

Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder:

 Vuxna styr gruppindelningar utifrån behov

 Tillgång till könsneutrala toaletter

 Personalen arbetar för att bli medvetna om sitt språkbruk och förhållningssätt för att undvika könsnormativa- eller stereotypa mönster.

Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön

Främjande åtgärder:

 Personalen arbetar för att bli medvetna om sitt språkbruk och förhållningssätt för att undvika könsnormativa- eller stereotypa mönster.

 Bemöta hbtq-fobiskt skämtande och jargonger

Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder:

 Personalen arbetar för att eleverna ska förstå att vi ingår i ett större sammanhang (Nyköping – Sverige – Världen)

 Personalen arbetar för att bli medvetna om att språkbruk och exempel som används i undervisningen inte kränker en viss etnisk tillhörighet eller skapar ett ”vi och dom”.

Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister

 Undervisningen i religion lyfter specifikt fram olika religioner och trosuppfattningar.

Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå

 Säkerställa att skolans lokaler, undervisning och vardag anpassas för att inkludera alla.

Sexuell läggning:

 Som personal vara medveten om att inte använda exempel eller språkbruk i vardagen och undervisningen som kan förstärka heteronormen.

 Bemöta hbtq-fobiskt skämtande och jargong

Ålder: uppnådd levnadslängd

(5)

 Som personal vara medveten om hur vi undviker diskriminering på grund av ålder genom att tänka på vårt språkbruk och vilka exempel vi ger.

Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse.

Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms,

- om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra

- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot

Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

Förebyggande del

”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)

(6)

Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2015-2016 utifrån resultatet av kartläggningarna

Nyköpings Friskola har använt sig av enkäter som skolans trygghetsteam utformat. Dessa enkäter besvarades av alla elever på skolan. Alla elever har också markerat trygga och otrygga platser på en karta över skolområdet såväl fritids, SBG och ÖKG.

NMI och NKI resultaten ligger till grund för personalens och föräldrarnas del i kartläggningen.

Resultaten visar att de flesta eleverna trivs och känner sig trygga på vår skola. Eleverna tycker att de har bra lärare och får en bra utbildning. Eleverna tycker också att alla blir sedda på Nyköpings Friskola. Kartläggningen visar att vi behöver titta över elevernas rastsituation. Eleverna tycker inte att de ser rastvakterna och saknar aktiviteter att göra. Personalenkäterna visar att samarbetet mellan enheterna har förbättras men helhetstänket f-9 kan utvecklas mer. Föräldraenkäterna visar att majoriteten av föräldrarna är nöjda med skolan, tycker att deras barn trivs och att personalen ser och lyssnar på deras barn. Föräldrarna tycker att arbetsron kan bli bättre och respekten elever emellan.

Otrygga platser:

SBG/Fritids:

 Bollplanen

 Kapprummen

 2:ans klassrum när det är fritids där

 Toaletten utanför rektorn rum

 Berget

För att trygga dessa platser kommer vi att:

 Ha en rastvakt stationerad vid bollplanen

 Undervisande/medföljande vuxen följer med ut i kapprummet

 Under fritidstid ha mer vuxenstyrda aktiviteter i åk 2:s klassrum

 Sätta röda och gröna lappar på toaletten så eleverna kan se när toaletten är upptagen.

 Rastvakterna cirkulerar på skolgården och kan kommunicera med varandra via Walkie- talkies.

ÖKG:

 Soffrummet

 Matsalen

 Skåprummet

 Källaren

 Trapphuset

 Toaletterna

För att trygga dessa platser kommer vi:

 Möblera om i soffrummet och skåprummet. Placera om skåp till uppehållsrummet för att sprida ut skåpen. Placera om sofforna så det blir fler olika sittområden för eleverna.

 Sätta hakar som komplement till lås på alla toaletter.

 Matsalen – vuxen äter alltid med klass. Vi gör ett mat-schema för lärarna och äter tillsammans med eleverna.

(7)

 Vuxen är tillsammans med eleverna under rast efter rastvaktsschema. Den vuxne rör sig på alla våningar.

Fritids:

Utvecklingsområden:

 Att fritidseleverna får möta fler elever från andra kulturer

 Skapa förutsättningar för nya möten mellan eleverna

 Skapa förutsättningar för elevinflytande Åtgärder:

 Samarbete med Brandkärrsskolan, där vi möts i olika kulturer

 Fritids ansvarar för att rastaktviteter ska finnas på förmiddagsrasten. Detta startas upp på vt -16 i samarbete med åk 4.

 Införa fritidsråd där eleverna bl a kan komma med förslag på aktiviteter och åsikter kring fritidsverksamheten. Införa Önskelåda, där man kan lägga egna förslag på aktiviteter och andra idéer.

SBG:

 Ökad trygghet i omklädningsrummet vid idrott

 Regler vid lek

 Gruppstärkande aktiviteter

 Organiserade rastvärdar

 Vuxen i kapprummet vid rast Åtgärder:

 Den medföljande vuxne som vandrar med klassen stannar kvar i omklädningsrummet i så stor utsträckning som möjligt. Önskemålet är att det ska vara en vuxen i både killarnas och tjejernas omklädningsrum för att skapa en lugn och trygg miljö för alla elever. Vi pratar och för diskussioner med våra klasser om hur vi beter oss mot varandra i

omklädningsrummet.

 Elevrådet tar fram regler och spelregler för bollplanen. De gemensamma reglerna sätts sedan upp i fönstret i tvåornas klassrum så att alla kan läsa dem. Olika styrda aktiviteter på bollplanen för olika dagar, schemat sätts upp i fönstret hos tvåorna.

 Vi anordnar styrda rastaktiviteter. De yngre eleverna på skolan önskar lekar och de äldre eleverna ansvarar för att de blir genomförda. Före första rasten går läraren igenom med eleverna vilka lekar/aktiviteter som leks och hur reglerna kring dessa ser ut. Detta gör vi minst en gång/vecka.

 De vuxna som rastvärdar använder reflexvästar för att bli synliga. Vi sätter upp magneter på tavlan i hallen för att alla ska veta vart rastvärdarna är och att vi rastvärdarna täcker in så stora delar som möjligt.

 Alltid försöka vara en vuxen i kapprummet för att skapa ett lugn och hjälpa de elever som tar tid på sig att komma ut på rast.

(8)

ÖKG:

 Rastaktiviteter

 Skapa lugnare lunchsituation

 Tydliggöra gemensamma förhållningssätt och regler så att eleverna blir trygga

 Öka trivseln i skolmiljön

Åtgärder:

 Lärarna köper in kortlekar och spel.

 Vuxen äter alltid tillsammans med eleverna efter matschema.

 Efter varje ledighet går man igenom förhållningssätt och regler med eleverna.

 Eleverna får vara delaktiga i arbetet med skolmiljön. Hur vill eleverna ha det på skolan?

F-9:

 Arbeta mot ett f-9 perspektiv vad det gäller värdegrund, samsyn och röd tråd

 Skapa en vi-känsla f-9 Åtgärder:

 Faddersverksamhet

 Äldre elever redovisar arbeten för de yngre eleverna.

 Skapa en grupp som ansvara för att utveckla ett läsårshjul för gemensamma aktiviteter och traditioner

Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Den årliga planen har arbetats fram av all pedagogisk personal som har analyserat

kartläggningsresultat och diskuterat fram förebyggande åtgärder i sina arbetslag. Färdigställd plan presenteras för all personal under personalkonferens. Vårdnadshavare delges planen via Unikum och hemsidan. Personal och elever arbetar tillsammans med planen och genomför de främjande och förebyggande insatser som planerats.

Åtgärdande del

Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling På Nyköpings Friskola råder det nolltolerans mot trakasserier, kränkande behandling,

diskriminering och mobbning. Det innebär att all personal agerar lika när det uppstår en situation.

(9)

Den personal som ser/får vetskap om händelsen tar tag i den direkt. Föräldrar och mentor informeras samma dag. Situationen/händelsen reds ut direkt.

Alla upplevelser elever anser sig ha gällande diskriminering och kränkande behandling anmäls skyndsamt (inom ett dygn) till rektor på särskild blankett Anmälan till rektor. Rektor rapporterar vidare till huvudman.

Upptäcka – rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling:

 Rastvakter på alla raster

 Kontinuerliga samtal med eleverna kring stämningen på skolan

 Elevintervjuer vid behov

 Kartläggningar av klasser/grupper vid behov

 Ta upp frågan kring trivsel och trygghet på utvecklingssamtalen

Dokumentera: När det kommer till skolans kännedom att en elev känner sig kränkt eller

diskriminerad så agerar all personal utifrån handlingsplanen. Utredningen omfattar både den som känner sig kränkt eller diskriminerad och den/de som kan ha utfört handlingen samt

vårdnadshavare och eventuellt andra involverade. Det är mentor som ansvarar för utredningen och som dokumenterar på särskild blankett Utredning upplevd kränkande behandling. När alla inblandade fått ge sin bild bedömer skolan situationen och eventuella insatser. Insatserna dokumenteras på särskild blankett Handlingsplan kränkande behandling.

Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever

Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.

Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:

1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.

2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) Mentor ansvarar för utredningen.

3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.

4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.

5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa.

Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper

- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg

Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.

(10)

6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis

- tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet

- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)

Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.

Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.

Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.

Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.

Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen

1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag.

2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.

3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.