Förskolans årliga plan för att främja
likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Rudsängens förskola 2016
Planen gäller från januari 2016 till januari 2017
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Vision
2. Utvärdering av föregående års plan 3. Kartläggning
4. Diskrimineringsgrunder
• Kön
• Könsöverskridande identitet
• Etnisk tillhörighet
• Religion och annan trosuppfattning
• Funktionshinder
• Sexuell läggning
• Annan kränkande behandling
• Ålder
5. Begreppsförklaring 6. Ansvarsfördelning
• Förskolechefs ansvar
• Personalens ansvar
7. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande
Bilaga
1. Fallbeskrivning/Incidentrapport
2. Avdelningens trivselregler
Vision
I vår förskoleverksamhet finns ingen diskriminering eller annan kränkande behandling.
Jag är värdefull och duger för den jag är.
1. Inledning
På Rudsängens förskola ska alla barn och personal känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egen person. Förskolan ska vara en miljö som är fri från förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska vara rädd eller känna obehag för att gå till förskolan. Varje form av kränkande behandling är otillåten och skall förhindras. I skollagen slås det fast att förskolan vilar på demokratins grund och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.
Planen för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har, liksom diskrimineringslagen och skollagen, till syfte att främja barns lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning/tillhörighet, funktionshinder, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Enligt skollagens 6 kap och diskrimineringslagen 1-4 kap ska huvudmannen:
• Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka att det sker någon form av kränkande behandlingar mot barn.
• Se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling.
• Se till att det varje år upprättas en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Förskolan ansvarar för att kartlägga och analysera sin organisation och sitt arbetssätt. Det främjande arbetet bör bedrivas systematiskt, långsiktigt och vara en del av vardagen.
2. Utvärdering av föregående års plan
Kön; Alla pedagoger har haft minst en föreläsning av vår genuspedagog i kommunen.
Pedagogerna anser att ett bra och medvetet genustänk finns i verksamheten.
Alla barn kan välja material/aktivitet utifrån sina egna intressen och inte utifrån kön.
Alla barn har lika stort inflytande över verksamheten.
Alla barn får ta plats oavsett kön och får lika mycket talutrymme.
Alla barn hjälper till med praktiska göromål.
Jobba mer med/ändra/tänka på; Få barnen att känna stolthet över sig själv och samtidigt respektera varandra mera. Vi ska ändra våra dokument och utskick som görs till barnens vårdnadshavare så att vi använder ordet vårdnadshavare istället för föräldrar. Vi inventerar leksaker för att kartlägga om det finns en överrepresentation av könsrelaterade leksaker.
Könsöverskridande identitet; Alla avdelningar har gjort medvetna val av litteratur som vi presenterat för barnen. Vi stöttar barnen i deras identitetsskapande genom att de får uttrycka sin personlighet utan att bli begränsade av rådande normer. Alla barn får ta plats oavsett kön.
Pedagogerna är uppmärksamma på hur man bemöter varandra både barn, kolleger och vårdnadshavare.
Jobba mer med/ändra/tänka på; Vi behöver påminna varandra att inte ”värdera” barnens kläder(söt, vacker, gullig, tuff, häftig, läcker.)
Vi ska se över våra utklädningskläder och ev. utöka utbudet utifrån genustänk, finnas det möjlighet att prova olika roller.
Etnisk tillhörighet; Vi jobbar i en förskola där många kulturer är representerade, vilket är berikande både för barnen och oss vuxna. Vi tycker det är viktigt att man känner stolthet över sin etniska tillhörighet och jobbar utifrån det tankesättet.
Många barn har modermålstränare. Under modersmålsveckan ansvarar de för aktiviteter på förskolan. Tillsammans med dem har vi också en dialog med vårdnadshavarna om, vikten av att de kommunicerar på sitt modersmål med sina barn.
Världskarta och flaggor finns på de flesta avdelningar som representerar barnens hemland.
Välkomstskyltar och ”hej” på olika språk möts barn och vårdandshavare av i hallen.
Vid behov har vi använt tolk. Vi lånar böcker på flera olika språk som finns representerade på avdelningarna.
Jobba mer med/ändra/tänka på; Vi behöver utveckla vårt samarbete med modersmålstränarna.
Berätta om likheter mellan länderna, visa något/berätta tillsammans med barnen om sitt land/språk.
Vid inskolning, ha rutin på att fråga vårdnadshavarna om de vill berätta/visa något om barnets hemland. Vi ska uppmärksamma FN dagen gemensamt i huset och göra den till en
mångkulturell festdag. Några avdelningar behöver uppdatera sina världskartor.
Religion och annan trosuppfattning; Vi har firat våra svenska traditioner runt jul, lucia, påsk utan att lägga någon tyngd i det religiösa.
Förskolan serverar särskild kost vid behov.
Jobba mer med/ändra/tänka på; Vi ska köpa in en mångkulturell almanacka för att kunna hålla oss ajour med vilka högtider som firas i de religioner som finns representerade på förskolan.
Vid inskolning, ha rutin på att fråga vårdnadshavarna om det är någon högtid som de vill uppmärksamma/berätta för oss eller vill att vi skall uppmärksamma.
Funktionsnedsättning; Vi anpassar miljön fortlöpande för att den ska passa barns olika behov och vara en tillåtande miljö för alla. Vi har tydliggjort miljön genom bilder och skrift, alla avdelningar använder tecken som stöd. Externa kontakter som tillexempel Tummen har anlitats vid behov. Pedagogerna ökar sin kompetens när behov uppstår. Vi strävar efter att alltid upprätthålla ett bra samarbete med vårdnadshavarna. Specialmat anpassas vid behov.
Jobba mer med/ändra/tänka på; Vi behöver jobba ännu mera med att anpassa miljön för barns olika behov och förutsättningar. Vi pedagoger behöver jobba ihop oss mer med förhållningssätt och åtgärder kring varje enskilt barns behov och förutsättningar.
Vid inskolning, ha rutin på att fråga föräldern om man skall berätta för de andra barnen om funktionshindret och vad det innebär.
Sexuell läggning; Vi lånar barn böcker som visar på hur olika familjebildningar kan se ut och samtalat med de större barnen om detta. Vi har satt upp bilder på hur olika familjebildningar kan se ut.
Jobba mer med/ändra/tänka på; Vi bör köpa gemensamt till förskolan barnlitteratur som tar upp ämnet. Skriva vårdnadshavare på alla utskick till barnens familjer.
Annan kränkande behandling; Alla avdelningar börjar nytt läsår med några veckors värdegrundsarbete. Vi arbetar fram kompisregler tillsammans med barnen och de diskuteras regelbundet. Vi diskuterar och väver in värdegrundsfrågor i vår dagliga verksamhet. Vi fortsätter med att stärka barnens positiva beteende, som att respekter varandra, vara
inkännande, empatisk och förstå när en kompis säger stopp. Vi använder oss av stopp handen.
Trivselfrågor/kompisregler tas upp på utvecklingssamtal/gruppsamtal med vårdnadshavarna.
I vår kund-och brukarundersökning tas trivsel, trygghet och delaktighet upp. Enkäten följs sedan upp på respektive avdelning tillsammans med förskolechef.
Jobba mer med/ändra/tänka på; Vi behöver jobba mera med att stärka barnens självkänsla.
Kartläggningen av ”husmodellen”, där ev. kränkningar kan förekomma, visar att störst risk är ute på gården, i tamburen på väg ut/in, vid toalettbesök och när dörrar är stängda utan vuxen närvaro i rummet. Detta måste vi se över och upprätta rutiner, så att en trygg ute och inne miljö skapas.
Ålder; Alla har anpassat verksamheten och miljön, så att den ska passa för alla barnen på avdelningen oavsett ålder. Vi uppmuntrar yngre och äldre barn att de ska leka tillsammans, vi pratar med barnen om att man lär sig olika saker i olika takt. Vi berömmer och stärker barnen för det de gör, inte efter hur många år de är.
Jobba mer med/ändra/tänka på; Att vi har som mål att en dag varje år göra något gemensamt med alla avdelningar, då yngre och äldre barn träffas i små grupper.
Inför kommande år har vi bestämt att bli bättre på att kartlägga och analysera våra utvecklingssamtal, barnsamtal, enkät till vårdnadshavare med mera, för att förebygga, upptäcka och kartlägga eventuell diskriminering, trakasserier eller kränkningar och att vi då också får med barn och vårdnadshavares synpunkter. I år blir vår nya plan upprättad utifrån varje avdelnings utvärdering kring arbetet med de olika diskrimineringsgrunderna.
3. Kartläggning
Vår strategi för att förebygga,upptäcka och kartlägga eventuell diskriminering, trakasserier eller kränkningar är:
• Samtal med barnen enskilt och i grupp om stämningen i barngruppen.
• Utvecklingssamtal med barn och vårdnadshavare.
• Dagliga kontakter med vårdnadshavare.
• Dagliga observationer som följs upp vid avdelningsplanering.
• Enkät till vårdnadshavare.
• Samtal om likabehandling i samband med vårdnadshavarmöte.
• Kartläggning av situationer, områden, miljöer där diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skulle kunna förekomma. Vi använder ”husmodellen”.
• Gruppgenomgång med förskolechef på grupp och individnivå.
• Rutinerna,
Ex. Vi planerar och strukturerar verksamheten så att det alltid finns vuxennärvaro under och i hela dagens aktiviteter.
• Avdelningens, organisation,
Ex. Där det finns större risk för diskriminering och kränkande behandling såsom toa/tvättrum, hall och gömda ställen både ute och inomhus strukturerar vi verksamheten extra noga.
Trivselregler arbetas fram tillsammans med barnen.
Varje avdelning konkretiserar och synliggör trivselreglerna.
Med utgångspunkt från vad som framkommit i föregående årliga plan för att främja
likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kommer vi under året att arbeta enligt följande.
4. Diskrimineringsgrunder Kön
Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön.
Ur förskolans läroplan:
Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.
Så här arbetar vi för att främja flickor och pojkars lika rättigheter:
• Pedagogerna är observanta på barnens lek och finnas med som stöd. Genustänk genomsyrar hela vår verksamhet och är ständigt pågående i vårt arbete.
• Vi delar in barnen i mindre grupper för att främja och uppmuntra till nya lekkamrater och nya lekar. Grupperna är köns- och åldersblandade.
• Vi erbjuder alla barn oavsett kön samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen.
• Vi läser böcker som bryter traditionella könsmönster.
• Vi ser till att alla barn har lika stort inflytande över verksamheten och har tillgång till alla aktiviteter/material på förskolan.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
• Förskolan strävar efter att hjälpa barnen känna stolthet över sig själv och att samtidigt respektera andra.
Aktiviteter för att nå målen:
• Tillsammans med barnen jobbar vi med värdegrunden ”allas lika värde”.
• På samlingar och i mindre grupper förs samtal och vi leker lekar
”värdegrundsövningar”.
• Vi uppmuntrar pojkar och flickor att leka tillsammans.
• Vi erbjuder barnen böcker som bryter traditionella könsmönster.
• Både pojkar och flickor hjälper till med praktiska göromål på förskolan.
• Alla barn kan välja material/aktivitet utifrån sina egna intressen och inte utifrån kön.
Uppföljning och utvärdering:
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -16
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Från och med den 1 januari 2009 finns ett förbud mot diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Ur förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.
Så här arbetar vi för att främja rättigheter för könsöverskridande identitet och uttryck:
• Vi är medvetna och påminner varandra om hur vi bemöter och tilltalar barnen, vårdnadshavare och varandra.
• Vi stöttar barnen i deras identitetsskapande genom att de får uttrycka sin personlighet utan att bli begränsade av rådande normer.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
• Alla på förskolan, både barn, vårdnadshavare och personal, ska behandlas lika oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Ingen ska kränkas på grund av kläder, utseende, val av lekar eller kamrater.
Aktiviteter för att nå målen:
• Vi vågar uppmärksamma kläder och utseende men utan att lägga någon värdering i detta.
• Vi gör medvetna val kring vilken litteratur vi presenterar för barnen.
• Förskolans utklädningskläder ska ha en variation så att barnen har möjlighet att klä sig och prova på olika roller och uttryck.
Uppföljning och utvärdering:
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -16
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet.
Ur förskolans läroplan:
Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etniska tillhörigheter:
• Vi visar intresse och är positivt inställda till andra kulturer. Vi arbetar för att få alla vårdnadshavare delaktiga i verksamheten. Vår inställning är att mångfald berikar och utvecklar oss alla.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
• Synliggöra andra kulturer och värderingar genom att uppmärksamma personal och de barn som har annat ursprung.
Aktiviteter för att nå målen:
• Vi använder oss av modersmålstränare erfarenheter och kunskaper och utvecklar vårt samarbete.
• Uppmärksamma modersmålsveckan.
• Världskarta med barnens hemland och flaggor finns representerade på avdelningen.
• Vi uppmärksammar FN-dagen gemensamt i huset, med en mångkulturell festdag.
• Välkomstskyltar och ”hej” på olika språk möts barn och vårdnadshavare av i hallen.
• Vi arbetar med bilderböcker och musik från andra länder.
• Barnen får vid vårdnadshavarens önskemål anpassad mat efter etnisk tillhörighet.
• Vid behov använder vi tolk.
• Gör rutiner vid inskolning, fråga vårdnadshavaren om de vill berätta/visa något från sitt hemland.
Uppföljning och utvärdering:
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -16
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Religion och annan trosuppfattning
Alla har rätt till sin religion/trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar religiös åskådning t ex buddism och ateism.
Ur förskolans läroplan:
Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.
Så här arbetar vi för att främja rättighet till sin egen religion eller trosuppfattning:
•
Vårdnadshavarna har möjlighet vid inskolningen att påverka vårt arbete genom att berätta och visa hur de firar sina traditioner och högtider.Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier kring:
• Förskolan respekterar alla religioner och trosuppfattningar.
• Genom att prata med vårdnadshavaren och barnen om olika högtider inom de olika religionerna så avdramatiserar vi det som kan kännas främmande.
Aktiviteter för att nå målen:
• Gör rutiner vid inskolning, fråga vårdnadshavaren om det är någon högtid som de vill visa/berätta om eller vill att vi skall uppmärksamma.
• Vi firar våra svenska traditioner utan att lägga någon religiös tyngd i dem.
• Samarbete med våra modersmålstränare.
• Utifrån vårdnadshavaren och modermålstränarens önskemål göra ett årshjul som påvisar högtider och traditioner som vi bör uppmärksamma på något vis.
• Vi köper in en mångkulturell almanacka till förskolan.
• Genom vårt värdegrunds arbete jobbar vi med allas lika värde, människors rättigheter och olikheter.
• Vi lånar böcker och läser om andra länder och kulturer.
Uppföljning och utvärdering:
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -16.
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Under funktionsnedsättning återfinns även de
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ex ADHD och autism.
Ur förskolans läroplan:
Förståelsen för att alla människor har lika värde oberoende av funktionsnedsättning.
Den pedagogiska verksamheten ska anpassa till alla barn i förskolan.
Så här arbetar vi för att främja allas lika värde och anpassa vår verksamhet till alla barn:
• Vi anpassar verksamheten och miljön med hänsyn till barnens förutsättningar och behov.
• Barnen delas in i mindre grupper på avdelningen.
• Vi arbetar med att hålla en låg ljudnivå i barngruppen.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
• Alla barn trivs och känner sig trygga på förskolan.
• Verksamheten och miljön är anpassad efter alla barns olika behov.
• Alla barn har samma möjligheter att delta i förskolans verksamhet.
Aktiviteter för att nå målen:
• Varje höst är barnen med och utformar trivselregler på sin avdelning.
• Vi anpassar miljön genom att förtydliga de olika lekhörnorna, bilder, skrift, inspiration.
• Vi stärker barnens positiva egenskaper och uppmuntrar barnen att hjälpa varandra.
• Som personal vara en god förebild, genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar.
• Anpassa verksamheten så att barnet kan delta genom att arbeta konkret med bilder och pedagogiska verktyg – konkretisera lärandet och därigenom öka barnets förståelse.
• Personal ökar sin kompetens när behov uppstår.
• Tar externa kontakter vid behov till exempel Tummen
• Gör rutiner vid inskolning, fråga vårdnadshavaren om tips och om ev, vi skall berätta om funktionsnedsättningen för de andra barnen och vad det innebär.
Uppföljning och utvärdering:
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -16 Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexuell läggning.
U r förskolans läroplan: Förståelse av alla människors lika värde oberoende av sexuell läggning
Så här arbetar vi för att främja förståelse för olika familjebildningar och alla människors lika värde:
• På barnens platser ute i hallen använder vi ordet vårdnadshavare istället för mamma och pappa.
• Vi tar tillvara barnens spontana frågor och funderingar kring olika familjebildningar.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
• Öka barnens förståelse för olika familjebildningar.
Aktiviteter för att nå målen:
• Vi lånar och läser böcker om olika familjebildningar.
• Några avdelningar har köpt böcker om genus/HBTQ
• Vi samtalar med barnen om att familjen kan se olika ut.
• Vi sätter upp bilder på hur olika familjebildningar kan se ut.
Uppföljning och utvärdering:
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -16 Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Annan kränkande behandling
Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet.
Ur förskolans läroplan:
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
Så här arbetar vi för att främja likabehandling:
• Vi samtalar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra.
• I temaarbetet dramatiserar vi hur vi ska vara mot varandra och hur man är en bra kamrat.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
• Alla barnen trivs och känner sig trygga i förskolans miljöer.
Aktiviteter för att nå målen:
• Varje höst utformar vi kompisregler/trivselregler tillsammans med barnen.
• Vi samtalar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra.
• I temaarbetet dramatiserar vi hur vi ska vara mot varandra och hur man är en bra kamrat.
• Vi ger barnen verktyg att lösa konflikter ex, ”stopp handen” markerar ”nu vill jag inte”
• Vi ingriper aktivt när situationer uppstår.
• Använder oss av ”husmodellen” för att kartlägga vart kränkningar kan förekomma och gör upp rutiner utifrån det.
Uppföljning och utvärdering:
Analys görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -16 Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Ålder
Inga barn skall bli stoppade att delta i en aktivitet pga deras ålder, om de inte är mogna för aktiviteten ska de ändå få vara med på sina villkor.
Ur förskolans läroplan: Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Alla barn skall ha en planerad verksamhet oavsett ålder.
Så arbetar vi för att främja likabehandling oavsett ålder:
• Vår pedagogiska verksamhet och miljö är anpassad till alla barn oavsett ålder.
• Barnen skall känna att det finns material de kan använda oavsett ålder.
• Aktiviteterna anpassas efter barnens förmågor och intressen, inte efter ålder.
Årets mål för att Förebygga diskriminering och trakasserier:
• Inga barn skall bli utestängda från aktiviteter pga deras ålder.
• Inga barn skall bli kränkta pga sin ålder, ex. få höra att de inte kan för att de är för små. Övningarna ska istället anpassas så att det yngre barnets förmågor också ses som en styrka.
Aktiviteter för att nå målen:
• Vi uppmuntrar yngre barn att delta i lekar med de äldre, så att de äldre ser vad de små kan bidra med.
• Vi uppmuntrar de äldre att hjälpa de yngre för att en respekt ska uppstå mellan dem.
• Vi uppmuntrar yngre och äldre barn att göra något tillsammans.
• Vi pedagoger förklarar för barnen att alla utvecklas i olika skeden och lär sig saker i olika takt.
• Vi pedagoger planerar både verksamhet, material och miljö utifrån att det skall passa alla barn oavsett ålder.
Uppföljning och utvärdering:
Analys görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -16 Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
5. Begreppsförklaringar
Diskriminering
Diskrimineringsbegreppet syftar till kränkningar som grundar sig på olika grunder såsom ålder, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning och etnisk bakgrund. Det handlar om att man särbehandlat någon på ett sätt som missgynnar vederbörande, kränker eller på något sätt begränsar individens friheter och rättigheter. Man kan skilja på direkt och indirekt diskriminering. Direkt innebär att ett barn behandlas sämre än andra, med indirekt behandlas alla lika, vilket skulle kunna missgynna de barn som är i behov av särskilt stöd. Detta skulle kunna vara barn som har någon form av funktionsnedsättning. I verksamheten är det personal som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Barn kan i juridisk mening inte diskriminera varandra.
Om ett barn har anmält/uttryckt att någon ansvarig person utfört kränkande behandling eller om barnet medverkat i någon utredning som gäller överträdelse av lagen är det förbjudet att straffa barnet som följd.
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund Kränkningar kan vara
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).
Befogade tillsägelser
Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande.
6. Ansvarsfördelning
Förskolechefs ansvar
Det är förskolechefs ansvar enligt lag och förarbeten:
• Se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i förskolan.
• Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns och eller elevers lika
rättigheter samt att motverka diskriminering på grund kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
• Upprätta och utvärdera en årlig plan för att främja likabehandling, förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i samarbete med personal, barn/
vårdnadshavare.
• Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
• Om förskolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Personalens ansvar Det är personalen ansvar att:
• Följa förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
• Föra regelbundna samtal om barns trivsel med både barn och vårdnadshavare.
• Planera och genomföra den dagliga verksamheten på ett sådant sätt att ingen utsätts för diskriminering eller kränkande behandling.
• Dokumentera händelser som upplevs kränkande och vidta åtgärd enligt förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
• Förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska presenteras varje hösttermin för barnens vårdnadshavare.
• Det är personalens ansvar att göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
• Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt.
7. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande:
Skollagen kap 6
10 § ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.”
Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha skett skall uppgiften utredas. All utredning ska dokumenteras. I varje enskilt fall görs en bedömning om hur man går vidare med ärendet. Vårdnadshavare informeras och vid behov upprättas en handlingsplan.
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper omedelbart genom att tydligt avbryta handlingen och vidta åtgärder. Innan utredning sker i arbetslaget informeras alltid förskolechef. Om en förälder känner oro eller uppmärksammat någon form av kränkning kan de prata med någon medarbetare eller med förskolechef. Efter detta samtal startas en utredning av ärendet.
a. Anmälan från förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen om ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamhet.
b. Utredning görs (använd blanketten i detta dokument). Dokumentera noga.
c. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett.
d. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om kränkande behandling. Blankett finns på solsidan.
e. En plan för åtgärder upprättas, både för den som blivit utsatt och den som kränkt.
f. Tid för uppföljning planeras in
g. När ärendet är uppföljt och medarbetare anser att ärendet är uppklarat, avslutas ärendet. Blankett finns på solsidan.
h. Dokumentation samlas in och arkiveras av förskolechef Att anmäla till BEO
i. Vårdnadshavare kan göra en anmälan till BEO och/eller Skolinspektionen om du anser att ditt barn är kränkt eller mobbad och inte får hjälp från din förskola.
Personal som kränker barn.
Alla, oavsett tjänsteställning är enligt lagen skyldiga att ingripa och se till att ledningen får information om kränkningar. Det är inte tillåtet att vara tyst. Men att berätta för chefen handlar inte om att skvallra på någon som gjort fel. Det handlar om att lösa problemen på ett bra och effektivt sätt så att inget barn ska behöva bli illa behandlat igen.
Så här gör du om en vuxen kränker ett barn
• Ta upp det direkt med den vuxne
• Informera förskolechef om det som inträffat
• Medarbetare alternativt förskolechef genomför samtal med berörd vuxen när
kränkning framkommit. Åtgärder dokumenteras. Handlingsplan mot kränkningar följs
• Uppföljning med barn/vårdnadshavare sker inom en vecka. I samband med uppföljning utvärderas åtgärderna.
• Anses trakasserierna vara av digniteten att det utgör ett brott kontaktas sociala myndigheter. Vid händelse som inneburit fara för liv och hälsa informeras
arbetsmiljöverket och vid behov polis. Oavsett om förskolan anmält ärendet vidare sker en utredning på förskolan
Förebyggande
Medarbetare diskuterar värderingar och enas kring rätt agerande i svåra situationer.
Tillsammans bestämer medarbetarna på enheten hur man ger varandra feedback vid svåra ärenden. Diskussion görs tillsammans med förskolechef på enhetsmöten eller på möten med arbetslagen som görs upp vid behov.
