1. Verksamhetens förutsättningar

(1)

Resultatrapport för Lyckeskolan

Upprättad av Eva Stenberg 2012-11-10

1. Verksamhetens förutsättningar

1.1 Organisation

Kommentar/Analys av ovanstående punkter:

Lyckeskolan är en grundskola årskurs 6-9 och grundsärskola åk 7-10 . Skolan ligger i Kinna centrum.

Åk 6 kommer från Strömskolan och Stommenskolan och har kvar sina klasslärare under åk 6.

Skolan har ca 310 elever varav 18 i grundsärskolan.

Skolan är indelad i tre arbetslag där utvecklingsarbetet och elevvården till stor del sköts.

Ett av arbetslagen utgörs av grundsärskolans personal.

Under vårterminens slut och höstterminens början detta läsår har stora vi ställts inför stora utmaningar när det gäller lokaltillgång. Detta har ställt stora krav på flexibilitet på alla plan.

1.2 Personal Elever och personal

Grund- skola Antal elever Lärare

Heltidstjänster Individer Andel med pedagogisk

högskoleutbildning Antal lärare per 100 elever

311 26,89 32 70,4 8,65

Kompetens och kompetensutveckling:

 Formell kompetens i relation till det arbete som utförs

 Personaltäthet

 Rekrytering

 Omvärldsanalys

 Vilket kompetensbehov kommer att finnas i framtiden? Hur kan vi möta det?

 Hur följer du som ledare upp och värderar genomförda kompetens-utvecklingsinsatser?

 På vilket sätt har de genomförda kompetensutvecklingsinsatserna bidragit till ökad måluppfyllelse?

Kommentar/Analys av ovanstående punkter:

Vi har haft svårt att rekrytera språklärare med full behörighet.

Varje kompetensutveckling redovisas på APT utifrån vilka effekter den har haft i klassrummet.

Vi har satsat mycket på gemensam kompetensutveckling när det gäller likvärdig bedömning.

(2)

1.3 Ekonomiska och materiella resurser (Egna prioriteringar)

Kommentar/Analys:

Lokaler är det absolut viktigaste att tillgodose för att vi ska kunna arbeta vidare i vårt pedagogiska utvecklingsarbete. Att få lokaler som fungerar så vi kan arbeta på det pedagogiskt bästa sättet för att eleverna ska nå målen känns som prioriterat detta läsår. Utan lugn i den processen är det svårt att motivera både elever och personal. Ekonomiska satsningar som visar att man tycker det är viktigt med utbildning av ungdomar är av största vikt för att få ungdomarna att stanna i kommunen under gymnasietiden och även efter avslutad utbildning.

(3)

2. Analys av kunskapsresultat

2.1 Grundskola

Kunskapskrav årskurs 6

Ämne Antal elever Antal som klarar

kunskapskravet Andel som klarar kunskapskravet

Svenska 80 77 96

Matematik 87 82 94

Engelska 85 84 99

Bild 87 87 100

Idrott & Hälsa 87 87 100

Hem- & konsumentkunskap 87 87 100

Musik 87 87 100

Biologi 87 87 100

Fysik 87 87 100

Kemi 87 87 100

Geografi 87 87 100

Historia 87 87 100

Religion 87 87 100

Samhällskunskap 87 87 100

Slöjd 87 87 100

Teknik 87 86 99

Andel elever som når målen/klarar

kunskapskraven i alla ämnen: 2012 90%

2011 (årskurs 5 Stommenskolan)

80% (32/40) 2011 (årskurs 5

Strömskolan) 86% (44/51) Analys – Åtgärder för högre måluppfyllelse

Vi har en hög måluppfyllelse för de flesta elever. Vi måste bli bättre på att kartlägga eleverna som riskerar att inte nå målen tidigare så vi har möjlighet att arbeta med de mer koncentrerat redan tidigt under höstterminen i år 6.

Nationella prov årskurs 6

Andel godkända

2012

Svenska 92

Matematik 86

Engelska 91

Siffran baseras på andelen elever som klarat alla delproven.

Analys - Åtgärder för högre måluppfyllelse

Många elever är i år 6 ovana vid provsituationer och har svårt att visa vad de kan under de nationella proven. Det är också en väldigt stor arbetsbelastning som läggs på klass- lärarna i år 6 som ska genomföra proven. Det får inte drabba kvaliteten i undervisningen.

En satsning på matematik är angelägen i hela kommunen och bör riktas mot tidigare år.

(4)

Betyg årskurs 8

Ämne ^Antal

elever BETYG

Andel ^{Ej betyg-}^satt

F E D C B A (%)

Svenska 69 ^20,3 ^31,9 ^13,0 ^24,6 ^5,8 ⁰ ^4,3

Svenska som and-

raspråk 4 ^.. ^.. ^.. ^.. ^.. ^.. ^..

Matematik ⁷³ ^13,7 ^41,1 ^15,1 ^17,8 ^8,2 ⁰ ^4,1

Engelska ⁷³ ^9,6 ^26,0 ^16,4 ^35,6 ^6,8 ^2,7 ^2,7

Bild ⁷³ ^5,5 ^27,4 ^24,7 ^28,8 ^12,3 ⁰ ^1,4

Idrott & Hälsa ⁷³ ^2,7 ^32,9 ^24,7 ^17,8 ^4,1 ^4,1 ^13,7 Hem- & konsu-

mentkunskap ⁷³ ^1,4 ^13,7 ^15,1 ^35,6 ^31,5 ⁰ ^2,7

Musik 73 16,4 17,8 32,9 21,9 8,2 1,4 1,4

Modersmål 0 - - - - - - -

Biologi 71 11,3 26,8 16,9 15,5 11,3 9,9 8,5

Fysik 73 13,7 31,5 28,8 17,8 0 0 8,2

Kemi 72 15,3 38,9 12,5 13,9 9,7 1,4 8,3

Geografi ⁷³ ^16,4 ^35,6 ^12,3 ^23,3 ^6,8 ⁰ ^5,5

Historia ⁷² ^25,0 ^38,9 ^13,9 ^19,4 ⁰ ⁰ ^2,8

Religionskunskap 72 22,2 44,4 19,4 11,1 0 0 2,8 Samhällskunskap 73 20,5 32,9 12,3 24,7 4,1 0 5,5

Slöjd ⁷³ ^2,7 ^47,9 ^38,4 ^9,6 ⁰ ⁰ ^1,4

Teknik ⁷³ ^2,7 ^17,8 ^39,7 ^19,2 ^12,3 ⁰ ^8,2

Moderna språk ⁵⁶ ^5,4 ^10,7 ^14,3 ^42,9 ^23,2 ^1,8 ^1,8 Andel elever som klarar

kunskapskraven i alla äm- nen:

2012

F P

90% 85%

Analys – Åtgärder för högre måluppfyllelse

Simningen ställer till det för eleverna i ämnet idrott och hälsa. Efter avslutad simun- dervisning sker den mycket sporadiskt i skolan och är du t.ex. rädd för vatten är det i stort sett omöjligt att lära sig simma enligt kursplanens krav.

Vi har få elever som når de höga betygen. Detta har vi under hösten detta läsår disku- terat mycket och lärarna har förstått att i undervisningen måste vi utmana eleverna att kunna nå så långt som möjligt.

Betyg årskurs 9

Andel som får lägst godkänt i

2012 2011 2010 2009

Svenska 93 96 96 96

Matematik 92 93 91 93

Engelska 92 95 97 96

Bild 95 96 100 94

Idrott & Hälsa 82 95 88 90

Hem- & konsumentkunskap 99 100 97 97

Musik 93 100 94 99

Biologi 87 93 86 89

Fysik 86 83 84 86

Kemi 86 87 87 87

(5)

Geografi 84 89 90 91

Historia 83 91 90 91

Religion 83 91 91 91

Samhällskunskap 87 88 90 91

Slöjd 97 100 100 93

Teknik 91 92 93 99

Moderna språk 94 98 96 100

71 78 82

Andel som når målen i alla

ämnen 74 71 78 82

Meritvärde 188 195 188 189

Meritvärde flickor 202 199 193 196

Meritvärde pojkar 175 191 183 178

69 74 58

Andel som läser moderna

språk 47 69 74 58

Andelen elever som når målen i alla ämnen är på tok för låg och i varje ämnesgrupp diskuteras nu hur vi kan förändra detta. Motivation och utmaningar är de ledord som vi varje lektion ska ha med oss. Att eleverna får lyckas och känna sig sedda är också viktigt. I varje utvecklingsgrupp/arbetslag på skolan är detta den fråga som diskuteras aktivt varannan vecka och analyserna tas med till ledningsgruppen där vi tar fram åtgär- der och nya diskussionsfrågor utifrån det som kommer fram.

Skillnaden mellan flickor och pojkars resultat är resultatet av de arbetsmetoder och det arbetssätt vi har skapat i skolan. Pedagogerna försöker nu i varje metodval att tänka två spår för att möta pojkars och flickors (inte nödvändigtvis alltid könsbundet) olika in- lärnings och redovisningsstilar.

(6)

Nationella prov årskurs 9

Andel godkända i procent av de som gjort proven

2012 2011 2010 2009

Svenska 97 96 99 98

Matematik 86 80 86 89

Engelska 93 92 96 96

Fysik 97

Kemi 91

Biologi 83

I matematik behövs en kommunövergripande satsning. Eleverna upplever nationella provet i matematik som svårt för där möter de olika typer av problemlösning som inte blandats innan i undervisningen. De behöver här kunna välja metod och kan inte då hålla isär t.ex. procenträkning med ekvationer osv. Vi måste bli bättre på att undervisa på det sättet och inte hålla isär arbetsområdena utan ställa eleverna tidigt inför denna typ av problemlösning.

Behörighet till gymnasiet

Andel behöriga till Ekonomiprogrammet Samhällsvetenskaps- programmet

Humanistiska programmet

Andel behöriga till Naturvetenskaps- programmet Teknikprogrammet

Andel behöriga till Estetiska

programmet

Andel behöriga till Yrkesprogram

2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011

79% 80% 82% 80% 83% 88% 86% 91%

Att eleverna tidigt får en bild av vad de vill efter grundskolan är viktigt för att öka moti- vationen i grundskolan. Tidiga besök och information kring gymnasieskolan och dess program kanske redan under åk 5-7.

(7)

3. Övergripande frågeställningar

Vilka strategier finns för att kompensera elevers olika förutsättningar att nå goda ut- bildningsresultat. Vilka effekter leder strategierna till?

Strategier= läxhjälp, speciallärarhjälp, mindre grupper, gruppindelningar, ordningsregler på skolan, åtgärdsprogram, assistenter, försöker individanpassa, arbeta med studietek- nik.

Vi har goda strategier men pga. resursbrist kan vi inte nå dem fullt ut och arbetsbördan är enorm. Resurserna fördelas olika i ämnena, t ex So-ämnena behöver mer stöd som tex halvklass, specialhjälp.

Vi har halvklasser (lab-grupper) och lightböcker i NO, nivåanpassade matteböcker (finns både som basbok och utmaningsböcker).

Effekten blir att genom halvklassen se varje elev på ett bättre sätt. Vi uppfattar att detta ger resultat, plus att vi lättare når varje elevs nivå med hjälp av olika material.

Vi har goda strategier för att kompensera elevers olika förutsättningar att nå goda ut- bildningsresultat:

Ingen utsträckning

1 10 Hög

utsträckning

x

Strategierna leder till förväntade och positiva resultat:

1 10 Hög

utsträckning

x

Hur säkerställer du som ledare en likvärdig bedömning och betygssättning i enlighet med de nationella styrdokumenten inom ditt ansvarsområde?

Samtal i grupper för en samsyn under utvecklingsledarens ledning, även i ämnesgrup- perna pågår detta arbete för att få till likvärdigheten.

Vi har en likvärdig bedömning och betygssättning i enlighet med de nationella styrdoku- menten:

1 10 Hög

utsträckning

x

Skolledningen arbetar aktivt med bedömningsfrågor:

1 10 Hög

utsträckning

x

Tid och möjlighet för pedagogiska diskussioner om kunskaps- och bedömningsfrågor er- bjuds lärarna regelbundet:

1 10 Hög

utsträckning

x

(8)

Hur skapar du som rektor förutsättningar för alla elever att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling? Hur följer du upp att förutsättningarna är optimala? På vilket sätt dokumenteras framgångsrika respektive mindre framgångsrika åtgärder?

Dokumentation görs enskilt av lärare eller i arbetslag av planeringar. Att utvärdera arbetet sker bara kort eller för sig själv, personalen anser sig inte ha någon tid till denna dokumentation. De känner att de inte alltid behöver dokumentera dessa uppgifter, men behöver tid till reflektion enskilt och i ämnesgrupper.

Vi försöker få tid till kontinuerlig elevvård, läxhjälp, extra föräldrasamtal för att stötta eleverna. Personalen anser att de har för lite reflektionstid, egen och med eleverna. De anser att deras undervisningstid är så omfattande att detta arbete blir lidande. Den gemensamma konferenstiden använder vi till utvecklingsdiskussioner och detta tror jag som rektor leder till att dessa diskussioner förs men det ser inte alltid pedagogerna som syftet eller resultatet av deras diskussioner. Jag kan och måste bli tydligare med att så- dana diskussioner är ett sätt att skapa förutsättningar för eleverna.

Vi behöver arbeta mer med att följa upp med eleverna på deras mentorstid vad som gått bra respektive dåligt. Här kan särskolans modell vara en förebild.

Jag ägnar en stor del av min arbetstid åt pedagogiskt utvecklingsarbete:

1 10 Hög

utsträckning

x

All personal är väl medvetna om skolans prioriterade utvecklingsområden gällande för- bättring av kunskapsresultaten:

1 10 Hög

utsträckning

x

Framgångsrika och mindre framgångsrika metoder dokumenteras på ett sätt som gör det möjligt att använda det i förbättringsarbetet:

1 10 Hög

utsträckning

x

Skolan använder dokumentation från uppföljningar och utvärderingar för att förbättra re- sultaten:

1 10 Hög

utsträckning

x

Hur säkerställer du som ledare att enhetens rutiner för dokumentation kring elevers ut- veckling och lärande är rättssäkra och följs?

Personalen anser att det finns för lite tid utsatt av arbetstiden för att kunna göra den rättsäker och att den följs.

Detta visar att jag som ledare måste bli tydligare med vad som förväntas och skapa ett lugn i all stress för personalen. Just nu går mycket av tiden åt till lokaldiskussioner.

Detta gör att de pedagogiska utvecklingsarbetet blir eftersatt. Nu hoppas vi på lugn och arbetsro när paviljongerna kommer på plats.

Rutiner för dokumentation kring elevers utveckling och lärande är väl förankrad hos personalen:

1 10 Hög

utsträckning

x

Dokumentationen följs upp och granskas kontinuerligt:

1 10 Hög

utsträckning

x

(9)

Elevhälsan

Hur stödjer elevhälsan enheten på organisations-, grupp- och individnivå?

Viktigt att få råd om hur man kan arbeta med eleven i klassrumssituationen. Få stöd, och tips, om hur man kan nå en lösning.

Personalen önskar personal som kan jobba på plats och inte enbart konsulterande. Skol- hälsovården behöver vara bemannad när skolan är öppen. Vi upplever att elevhälsan har alldeles för mycket att göra, mer personal behövs för att nå individen.

En kurator på varje högstadieskola känns som en god investering för elevernas bästa.

I vilken utsträckning stödjer elevhälsan elevernas lärande och utveckling:

1 10 Hög

utsträckning

x

Uppföljning av Skolinspektionens tillsyn

Beskriv kortfattat vilket resultat som uppnåtts vad gäller arbetet med Skolinspektionens kritik i tillsynen 2011.

Vi har arbetat med betyg och bedömning och fokuserat kring detta.

Vi har också tagit fram en ny Likabehandlingsplan som blivit granskad av Skolinspekt- ionen utan anmärkningar.

Anmälan till Skolinspektionen/BEO

Om enheten det senaste året blivit anmäld till barn- och elevombu- det/Skolinspektionen/DO skall följande besvaras:

Har anmälan föranlett att åtgärder har vidtagits på organisationsnivå? Beskriv i så fall vilka och vilket eventuellt resultat som uppnåtts?

Vi fick ingen kritik men har ändå blivit medvetna om att dokumentation av alla ärenden är viktiga och lyft det i hela verksamheten. Likabehandlingsplanen var också ok enligt Skolinspektionen.

(10)

4. Brukarperspektiv

Elevernas perspektiv Åk 8 (Andel)

Stämmer helt

och hållet Stämmer

ganska bra Stämmer

ganska dåligt Stämmer

inte alls Vet inte Jag vet vad jag ska kunna för att

nå målen i de olika ämnena. 23,5 43,1 25,5 5,9 2,0

Jag vet vad som krävs av mig för de olika betygsnivåer-

na/kunskapskraven i mina äm- nen.

9,8 58,8 23,5 3,9 3,9

Jag får veta hur det går för mig i

skolarbetet. 27,5 54,9 15,7 2,0 0

Mina lärare förväntar sig att jag

ska nå målen i alla ämnen. 45,1 43,1 5,9 2,0 3,9

Jag tycker att min IUP är ett bra

stöd för mig i min utveckling. 9,8 49,0 21,6 9,8 9,8

Skolarbetet gör mig så nyfiken att

jag får lust att lära mig mer. 5,9 25,5 43,1 23,5 2,0

Det jag lär mig i skolan är nyttigt

och användbart. 17,6 62,7 9,8 3,9 5,9

Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver

det. 33,3 49,0 13,7 2,0 2,0

Lärarna förklarar så att jag

förstår. 21,6 45,1 21,6 7,8 3,9

Nöjd elevindex

(Högsta värde=100) 53

Svarsfrekvens 70%

(51/73 svar)

Analys av resultatet: De flesta elever är nöjda och trygga. Vi kan alltid bli bättre och detta analyserar vi i vår Likabehandlingsplan varje år.

Det vi behöver arbeta mest med är att eleverna ska känna sig motiverade och nyfikna i undervisningen. Det är det allt- för få som gör.

(11)

5. Analys av prioriterade områden i målplanen /utvecklingsplanen

Mål: Säkerställa en likvärdig bedömning.

Insatser/Åtgärder:

Gemensamma träffar och diskussioner utifrån material från Skolverket.

Bedömning av måluppfyllelse

1 10 Hög

utsträckning

x

Analys av resultatet: Vi har inte nått ända fram p.g.a. lokaler långt ifrån varandra inom särskolans arbetslag.

Ev särskilda åtgärder 12/13 för ökad målupp- fyllelse:

Under detta läsår har vi skapat utvecklingsgrupper där frågor om bedömning och betygsättning diskuteras. Utifrån det man kommer fram till tar vi i ledningsgruppen fram nya mål och åtgärder varannan vecka för att gå vidare. Nu tar lokaldiskussioner stor plats på gemensamma träffar. Detta hoppas jag ska ändras nu när paviljongerna kommer på plats och vi får lugn och ro.

(12)

6. Helhetsbedömning

Värdera hur enheten når upp till de nationella målen inom området ”Kunskap och lärande”:

1 10 Hög

utsträckning

x

Analys/Kommentar:

Vi kan alltid bli bättre när det gäller att säkerställa elevernas rätt till likvärdig undervisning och bedömning. De grupper vi skapat på skolan är utmärkta forum. Personalens stress och känsla av otillräcklighet när det gäller tid och resurser är något jag som ledare alltid måste arbeta med att förhålla mig till. Detta läsår har dessutom ett föräldra- forum för detta ändamål skapats och jag sitter i fokusgrupper med eleverna och diskute- rar denna fråga också. Eleverna har ofta väldigt kloka synpunkter.