Akademin för hälsa, vård och välfärd
”VI HAR ALDRIG FÅTT LÄRA OSS”
En intervjustudie om tjejers erfarenheter av menstruationscykeln
NATHALIE ANDERSSON EMMA EDLUND
Huvudområde: Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa
Nivå: Avancerad nivå Högskolepoäng: 15hp
Handledare: Magdalena Mattebo Examinator: Margareta Widarsson Seminariedatum: 2022-01-13
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Under adolescensen genomgår tjejer puberteten och får den första
menstruationen tillsammans med andra kroppsliga förändringar. Under denna känsliga fas i livet behöver tjejer information och utbildning i sex- och samlevnad för att tillgodogöras en god sexuell och reproduktiv hälsa. I Sverige har sex- och samlevnadsundervisning varit obligatorisk sedan 1950-talet. Trots det förekommer en stor okunskap i menstruationscykeln hos tjejer trots att information och utbildning om pubertet skall undervisas om redan i grundskolan.
Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva erfarenheter av menstruationscykeln hos tjejer i åldersgruppen 16–19 år.
Metod: En kvalitativ intervjustudie tillämpades. Intervjufrågorna var semistrukturerade och en innehållsanalys med induktiv ansats användes. Totalt intervjuades 12 tjejer individuellt.
Intervjuerna skedde digitalt på grund av COVID-19 pandemin.
Resultat: Resultatet sammanfördes genom två kategorier: Betydelsen av information och utbildning samt Omställning och anpassning. Deltagarna beskrev att menstruationscykeln påverkade vardagen till det sämre. Deltagarna beskrev en brist på kunskap gällande menstruationscykeln och härledde det till brist på undervisning.
Konklusion: Barnmorskor och lärare utgör en viktig roll i att informera och undervisa tjejer om menarke och menstruationscykeln. Att erhålla adekvat sex- och samlevnadsundervisning kan komma att påverka tjejers upplevelse av menarke och kommande menstruationer till det positiva.
Nyckelord: adolescens; menarke; menstruationscykeln; sex- och samlevnadsundervisning;
tjejer
ABSTRACT
Background: During adolescence, adolescent girls undergo puberty and a series of bodily changes involving menarche. During this profound stage, adolescents need education and information to assimilate good sexual and reproductive health. In Sweden sex education has been mandatory since the 1950s. Despite this, there is a great deal of ignorance among adolescent girls about the functioning of female reproduction and the menstrual cycle. Aim:
The aim of this study was to describe 16–19 year old adolescent girls’ experiences of the menstrual cycle. Method: A qualitative semi-structured interview method was conducted.
Data were collected through individual interviews with 12 adolescent girls in Sweden. The interviews were held digitally due to the COVID-19 pandemic.
Result: The result showed two categories: Adaptation and adjustment and The importance of information and education. Almost all participants expressed deficient knowledge about their menstrual cycle and claimed that it was due to a lack of education. The participants described that they needed to adapt their lives due to their menstrual cycle.
Conclusion: Midwives and school teachers play an important role to inform and educate adolescent girls about menarche and the menstrual cycle. Midwives and school teachers should provide adequate sex education in order to prepare girls for menarche.
Keywords: adolescents; adolescent girls; menarche; menstrual cycle; sex education
INNEHÅLL
1 INLEDNING ...1
2 BAKGRUND ...1
2.1 Definition av personbegrepp ... 1
2.1.1 Kvinna och tjej... 1
2.1.2 Man och kille ... 2
2.1.3 Ungdomar ... 2
2.2 Menstruationscykeln ... 2
2.2.1 Menstruationscykeln ur ett historiskt och globalt perspektiv ... 2
2.2.2 Reproduktionsfysiologi ... 2
2.2.3 Premenstruellt syndrom ... 3
2.2.4 Dysmenorré ... 4
2.2.5 Menstruationens påverkan på kvinnor ... 4
2.3 Adolescens ... 5
2.4 Rätten till utbildning ... 5
2.4.1 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ... 5
2.4.2 Sex- och samlevnadsundervisning i skolan ... 6
2.5 Barnmorskans kompetensområde ... 7
2.5.1 Barnmorskan på ungdomsmottagningen ... 7
2.6 Teoretiskt perspektiv... 8
2.7 Problemformulering ... 8
3 SYFTE ...9
4 METOD ...9
4.1 Design ... 9
4.2 Urval ... 9
4.3 Datainsamling ...10
4.4 Genomförande ...11
4.5 Analys ...11
4.6 Etiska överväganden ...12
5 RESULTAT ... 12
5.1 Betydelsen av information och utbildning ...13
5.1.1 Att få den första menstruationen ...13
5.1.2 Att kunskap om menstruationscykeln varierar ...14
5.1.3 Att undervisning om menstruationscykeln är bristfällig ...14
5.2 Omställning och anpassning ...16
5.2.1 Att menstruationscykeln begränsar friheten i vardagen ...16
5.2.2 Att menstruera blir lättare med tiden ...17
5.2.3 Att samtala om menstruation är viktigt ...18
6 DISKUSSION... 18
6.1 Resultatdiskussion ...18
6.2 Metoddiskussion ...21
6.3 Etikdiskussion ...23
7 KONKLUSION ... 24
7.1 Kliniska implikationer...24
7.2 Förslag till framtida forskning ...24
REFERENSLISTA ... 25
BILAGA A INFORMATIONSBREV BILAGA B MISSIVBREV
BILAGA C INTERVJUGUIDE BILAGA D ARTIKELMATRIS
1 INLEDNING
Menstruationscykeln är en komplex cykel som vanligen uppstår i adolescensen. Adolescens ses som en känslig övergångsperiod i livet från att vara barn till att bli vuxen. Under denna period genomgår tjejer olika kroppsliga förändringar. Den första menstruationen, som går under namnet menarke, uppstår vanligen vid 12 års ålder i västvärlden.
En menstruation kännetecknas vanligen av att livmoderslemhinnan stöts ut. Det kan
innebära ett normalt förlopp utan lidande, men det förekommer menstruationsbesvär som i dagens samhälle ofta är skambelagt och ses som något negativt. Menstruationscykeln kan påverka en kvinnas liv på olika sätt och forskning visar att kunskap är en viktig faktor för att kunna hantera menstruationscykeln bättre. Menstruationscykeln ingår i den obligatoriska sex- och samlevnadsundervisningen i skolan i Sverige, trots det förekommer det stor okunskap hos ungdomar.
Författarna anser att menstruationscykelns komplexitet är fascinerande, intresset för kvinnans reproduktion har ökat under barnmorskeutbildningen och därav samtyckte författarna till att skriva ett arbete om menstruation. Författarna har erfarenheter av hur menstruationscykeln kan påverka livet. Att arbeta som barnmorska på ungdomsmottagning är något författarna strävar efter i framtiden. Därav väcktes intresset av att studera tjejer och deras erfarenhet och kunskap om menstruation. Författarna anser att detta arbete kan bidra till en god medvetenhet och kunskap hos barnmorskan.
2 BAKGRUND
2.1 Definition av personbegrepp
2.1.1 Kvinna och tjej
En person med kvinnliga könskromosomer och biologiskt kvinnligt kön vilket involverar kvinnliga inre- samt yttre könsorgan (RFSL, 2021). I detta arbete anses en tjej vara en yngre kvinna, i detta arbete anses en tjej övergå till kvinna i slutet av adolescensen vid 19 års ålder.
2.1.2 Man och kille
En person med biologiskt manlig kön vilket involverar manliga könskromosomer och manliga inre- samt yttre könsorgan (RFSL, 2021). I arbetet anses killar vara i samma åldersgrupp som tjejer.
2.1.3 Ungdomar
I arbetet avses ungdomar vara en grupp av tjejer och killar.
2.2 Menstruationscykeln
2.2.1 Menstruationscykeln ur ett historiskt och globalt perspektiv
Menstruationens historia sträcker sig långt före Kristus tid, de första nedskrivna
föreskrifterna om menstruation skrevs ned på papyrusrullar i det forna Egypten 1900 f.Kr.
Föreskrifterna handlade om kvinnans smärtor, symtom samt besvär i samband med menstruationscykeln. Grekiska filosofen Aristoteles skrev om den kvinnliga biologin där teorier om menstruationscykeln finns med. Teorierna beskrivs som en obalans i kroppen där menstruationsblodet ansågs som ett läckage av oren kroppsvätska som kvinnor bör bli av med. Menstruation ansågs som något sjukligt och orent. Tabun om menstruation fortskred ända till 1600-talet. Kvinnor fick inte sova ihop med familjen, vistas på heliga platser eller vidröra jaktvapen samt mat och matlagningsredskap när de menstruerade. Trots att vi lever i en moderniserad värld idag finns det fortfarande stor okunskap om menstruationscykeln runt om i världen där kvinnor fortfarande lever förtryckta på grund av menstruation (Dahlqvist, 2016; Malmberg, 1991).
Globalt är det få kvinnor som kan redogöra för vad menstruationscykeln innebär.
Menstruationen beskrivs som något patologiskt samt att det är orsakat av en förbannelse.
Även som en renande process från orent blod. Det är vanligt att tjejer måste undanhålla menstruationen då risken för arrangerade äktenskap ökar samt att det anses vara en synd om männen ser blodet. Utbildning har en stor betydelse i kunskap om menstruationscykeln och föräldrarnas utbildningsnivå har en inverkan på individen. Generellt runtom i världen innebär menstruation ett tecken på könsmognad samt ett fenomen som är naturligt.
(Belayneh & Mekuriaw, 2019; Mumtaz m.fl., 2019; Wall m.fl., 2016; Wall m.fl., 2018).
2.2.2 Reproduktionsfysiologi
Menstruationscykeln är en fysiologisk och reproduktiv cykel som månadsvis upprepar sig.
Redan i fosterstadiet är det förutbestämt hur många ägg eller så kallade folliklar en kvinna föds med. Folliklarna ligger vilandes i kvinnans äggstockar och börjar växa först när könshormoner blir aktiva och når målorganen - äggstockarna (Barriga-Pooley & Brantes-
kännetecknas vanligen av vaginal blödning, benämnd som menstruationsblödning (Draper m.fl., 2018; Mao m.fl., 2021; Mihm m.fl., 2011). Menstruationscykelns dagar räknas från första blödningsdagen till dagen innan nästa blödning sker, och det brukar vara i genomsnitt 26–35 dagar (Barriga-Pooley & Brantes-Glavic, 2018; Mihm m.fl., 2011). Blödningsperioden varar i genomsnitt 3–6 dagar och en normal blödningsmängd är cirka 20–80 ml (Janson, 2015; Mihm m.fl., 2011; Mints & Landgren, 2015).
Menstruation är ett vitalt tecken hos kvinnan och ses som en god hälsofaktor ur reproduktiv synpunkt (De Sanctis m.fl., 2019; Mao m.fl., 2021). Menarke inträffar vanligen vid 12–14 års ålder och brukar associeras med könsmognad. Dock påverkas menarke av bland annat kvinnans härkomst, BMI och hormonproduktion (Lacroix, 2021; UMO, 2021a; Zurawiecka &
Wronka, 2021). Forskning visar att det inte är ovanligt att menstruationscykeln är oregelbunden första åren efter menarke (Barriga-Pooley & Brantes-Glavic, 2018; Lacroix m.fl., 2021).
2.2.3 Premenstruellt syndrom
Premenstruellt syndrom (PMS) är olika symtom som uppstår innan menstruation och är en av de vanligaste biverkningarna relaterat till menstruationscykeln. Den underliggande orsaken är ännu ej helt fastställd (Bahrami m.fl., 2018; Daşıkan, 2021; Hye Jin Kim m.fl., 2019; Yonkers & Simoni, 2018). PMS är ett tillstånd där kvinnans emotionella, psykiska och fysiska välmående drabbas negativt, vanligen uppträder symtomen cirka en vecka före menstruation. Symtomen som kan uppstå är smärta, koncentrationssvårigheter,
humörsvängningar, illamående, kallsvettningar, dålig hy, viktuppgång, svullna ömma bröst, hjärtklappningar (Chin & Nambiar, 2017; Matsumoto m.fl., 2019). Symtomen kan öka i intensitet i slutskedet av lutealfasen samt sträcka sig över menstruationens blödningsdagar.
Symtomen skall vara övergående efter ett par blödningsdagar och en symtomfri period skall förekomma innan nästa ovulation inleds (Bahrami m.fl., 2018; Hye Jin Kim, 2019; Yonkers &
Simoni; 2018). Forskning visar att kvinnors livskvalité sjunker i samband med PMS då fritidsaktiviteter undviks, frånvaro från skola samt arbete ökar och sociala relationer blir lidande (Bahrami m.fl., 2018; Yonkers & Simoni, 2018).
På Ungdomsmottagningarnas hemsida (UMO) kan ungdomar läsa vad PMS innebär och hur symtomen kan yttra sig. UMO (2021b) betonar att symtomen kan variera och vara olika för alla. UMO uppmuntrar att föra dagbok över menstruationscykeln för att lättare kunna kartlägga symtom och vara förberedd när PMS uppträder. Omgivningen kan då underrättas och möjligheten till stöd och förståelse ökar (UMO, 2021b).
Behandling av PMS fokuserar främst på symtomlindring och innefattar icke-farmakologisk behandling och farmakologisk behandling. Kirurgisk behandling ses som sista utvägen där reproduktiva organ avlägsnas (Gnanasambanthan & Datta, 2019; Gudipally & Sharma, 2021;
Yonkers & Simoni, 2018).
2.2.4 Dysmenorré
Dysmenorré innebär smärtsam menstruation och delas upp i primär dysmenorré samt sekundär dysmenorré. Primär dysmenorré innebär att smärtan inte kan härledas till någon patologisk orsak. Sekundär dysmenorré beror på någon bakomliggande orsak och det kan vara endometrios, myom eller avflödeshinder för menstruationsblodet på grund av
exempelvis uterusanomali (Marions, 2015). Forskning visar att menstruationssmärta är en av de vanligaste gynekologiska symtom tjejer lider av och är en vanlig orsak till att vara tvungna att stanna hemma från skolan (Lacovides m.fl., 2015; Marions, 2015). Marions (2015)
beskriver att tjejer kan dras för att söka vård för dysmenorré, därför bör frågor om menstruationssmärta ingå i anamnesen rent generellt när tjejer söker vård.
Menstruationssmärta kan yttras på olika sätt, det mest förekommande är krampliknande smärtor som erfaras komma från den nedre delen av buken. Följdsymtom som vanligen går hand i hand med smärtorna är illamående, kräkning, lös avföring, trötthet samt
sömnsvårigheter. Forskning visar att prevalensen av kvinnor som lider av dysmenorré är underskattad då många kvinnor inte söker vård. En orsak kan vara att kvinnan anser att smärtan ingår i att menstruera. Forskning uppger att prevalensen kan vara mellan 45–95%
av menstruerande kvinnor. Varför kvinnor drabbas av dysmenorré kan bero på flera orsaker, tidig ålder vid menarke, övervikt, riklig menstruation, rökning, alkoholkonsumtion samt hereditet är riskfaktorer (Lacovides, 2015).
NSAID-preparat som Ibuprofen utgör den främsta behandlingen för primär dysmenorré.
Alternativt kan kvinnan behandlas med hormonpreparat, syftet är då att dämpa ovulation, minska uppbyggnad av endometriet och därav minska blödningsmängden - fysisk aktivitet kan bidra till symtomlindring (Lacovides, 2015; Marions, 2015).
2.2.5 Menstruationens påverkan på kvinnor
Menstruationscykeln påverkar kvinnors liv på flera sätt. Forskning visar att unga kvinnor har en högre frånvaro i skolan på grund av menstruationsbesvär. Huvudsakliga orsaker till frånvaro är smärta, riklig blödning, yrsel, migrän, humörsvängningar och trötthet. Studier visar att unga kvinnor runt om i världen går miste om skoltid då tillgång till
menstruationsskydd är bristande (Matsumoto m.fl., 2019; Randhawa m.fl., 2021; Söderman m.fl., 2019). Unga kvinnor upplever att prestationen försämras och har svårare med
koncentrationen i skolan samt på jobbet när de menstruerar kontra övrig tid i månaden.
Detta skapar en känsla av att inte prestera som samhället förväntar (Brantelid m.fl., 2014;
Sebert Kuhlmann m.fl., 2020; Schoep m.fl., 2019).
Kvinnor upplever att menstruationen begränsar det vardagliga livet då aktiviteter undviks, kvinnor avstår att besöka simhallar på grund av rädsla för läckage, kvinnor upplever att menstruationen bör hållas hemlig (Brantelid m.fl., 2014; Tingle & Vora, 2018). Kvinnor känner tvång att avstå samlag under menstruationen på grund av känsla av skam samt att blodet är svårt att tvätta bort. Att partnern har en negativ syn på menstruation som något
äckligt är en bidragande faktor (Brantelid m.fl., 2014; Fahs, 2020).
Menstruationssmärta påverkar kvinnors liv på flera olika sätt, kvinnor beskriver svårigheter att följa vanliga träningsrutiner innan och under menstruationen. Studier visar att
menstruationssmärtor har en negativ påverkan på sömnen vilket leder till trötthet under dagarna samt att kvinnorna vill undviker sociala sammanhang. Lider kvinnorna av PMS påverkas sömnen ännu mer (Baker m.fl., 2012). Forskning visar att menstruationssmärta påverkar kvinnors liv, smärtan skapar ångest och frustration (Allyn m.fl., 2020).
2.3 Adolescens
Adolescens är en period i livet där unga individen står mellan barndom och det vuxna livet.
Adolescensen kan delas upp i tidig, mellan och sen adolescens och innefattar då åldrarna 10–
13, 14–18 och 19–21 år (Häggström-Nordin, 2016; UNFPA, 2021; WHO, 2021). Under adolescensen sker en mängd förändringar, både kroppsliga, emotionella och kognitiva förändringar hos unga individen (Best & Ban, 2021; Kyilleh m.fl., 2018; WHO, 2021). Under adolescensen etablerar ungdomar beteendemönster och influeras av omvärlden, relationen till föräldrarna ändras och unga individen får en sexuell identitet att förhållas till relaterat till den nya kroppsutvecklingen - forskning betonar därför vikten av att ungdomar behöver tillgång till stöd, information och utbildning i sexuell och reproduktiv lära för att kunna tillgodoses en god hälsa (FSUM, 2018a; Kyilleh m.fl., 2018; WHO, 2021).
2.4 Rätten till utbildning
2.4.1 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
I Kairo år 1994 skapades en handlingsplan vid FN:s internationella konferens om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), handlingsplanen skapades ur ett
rättighetsperspektiv. SRHR har en stor betydelse för befolkningen och ingår i folkhälsan.
Sverige har utarbetat en nationell handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, i den ingår åtgärdsområden samt mål och delmål. Ett av åtgärdsområdena är att säkerställa rätten till information och kunskap genom att bland annat utveckla
undervisningen om ämnet (Folkhälsomyndigheten, 2020; Starrs m.fl., 2018;).
I Sverige finns det lagar och föreskrifter som handlar om sexuella och reproduktiva
rättigheter. Sexuella och reproduktiva rättigheter står för att individen självständigt beslutar över kroppen och sexualiteten, till exempel när det handlar om val av sexpartner.
Reproduktiva rättigheter står till exempel för kvinnans rätt att bli gravid med valfri partner samt rätten till hur många barn kvinnan vill ha. Sexuell hälsa syftar på att individen skall må bra i sexualiteten samt kunna leva ut sexualiteten på ett säkert och njutbart sätt. Reproduktiv hälsa står för kroppen, med fokus på reproduktiva organ, fertilitet och konception. Vidare betonar myndigheten att Sveriges befolkning skall ha rätt till evidensbaserad kunskap och
information om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter genom hela livet (Folkhälsomyndigheten, 2020).
År 2017 utförde Folkhälsomyndigheten (2019) en befolkningsundersökning om SRHR.
Resultatet visar att endast 19 procent av befolkningen ansåg att sex- och
samlevnadsundervisning gav dem tillräckliga kunskaper samt att åtta procent svarade att ämnet inte undervisades i skolan. Hela 32 procent minns inte om någon undervisning i ämnet skedde.
2.4.2 Sex- och samlevnadsundervisning i skolan
Sex- och samlevnadsundervisning i skolan har varit obligatoriskt sedan år 1955. I Sverige finns det föreskrifter om att ungdomar skall få undervisning i reproduktiv hälsa, dock förekommer det inga tydliga riktlinjer om hur utbildningen skall framföras samt vad som skall ingå i utbildningen (Häggström-Nordin, 2016; SFS, 2010:800; Skolverket, 2021). Enligt Skolverket (2021) skall undervisning om pubertet och reproduktion förekomma redan i grundskolan. Det står inte skrivet att undervisningen skall innehålla utbildning om menstruationscykeln. Pubertet och reproduktion skall upprepas i högstadiet samt i gymnasieskolan tillsammans med andra områden som ingår i sex- och
samlevnadsundervisningen. I läroplanerna finns exempel på hur läraren kan undervisa i sex- och samlevnad i förhållande till olika skolämnen. Främst är det i ämnena naturkunskap och biologi som läran om kroppen tas upp. Skolverket (2021) tar upp hur läraren kan använda sex- och samlevnad i andra ämnen som till exempel svenska, bild och samhällskunskap. Det är således upp till läraren hur undervisningen skall ske.
Forskning visar att ungdomar upplever att lärarnas kunskap och kompetens i att undervisa i sex- och samlevnad är bristfällig (Pound m.fl., 2016; Young m.fl., 2018). En del tjejer kan inte klargöra om deras blödningsmönster är normalt vilket stödjer behovet av adekvat
menstruationsutbildning (Randhawa m.fl., 2021). Svensk forskning härleder att majoriteten av tjejer som går på högstadiet är missnöjda med sex- och samlevnadsundervisningen samt att både tjejer och killar i åldern 16–19 år önskar mer kunskap om ämnet (Ekstrand m.fl., 2011; Folkhälsomyndigheten, 2017). Ungdomar uppger en komplexitet över att det är deras lärare som undervisar i ämnet, ungdomarna påstår att relationen till läraren kan påverkas samt en känsla av en ökad utsatthet jämfört med om det var en utomstående som
undervisade. Studier tar upp att sexuell och reproduktiv lära bör undervisas av experter och utomstående då det finns en uttrycklig önskan om det hos eleverna (Pound m.fl., 2016;
Young m.fl., 2018).
För att bedriva en utbildning med god kvalité rörande sex och samlevnad i skolan uppger Skolverket (2021a) att rektor skall bevaka samt utvärdera undervisningen. Rektor skall avgöra om det finns behov av att skapa bättre förutsättningar för såväl elever som lärare i undervisningen.
2.5 Barnmorskans kompetensområde
Barnmorskan har en viktig roll när det kommer till att stötta tjejer och kvinnor då barnmorskans kompetensområde innefattar reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa (Lundgren och Berg, 2016; Svenska Barnmorskeförbundet, 2018). Det engelska ordet för barnmorska är midwife som betyder med kvinna. I barnmorskans professionella roll i mötet med en vårdsökande kvinna bör barnmorskan vara öppen för kvinnans egen berättelse för att förstå hennes behov (Lundgren & Berg, 2016). Barnmorskans verksamhetsområde är
omfattande och barnmorskan vårdar, stödjer samt stärker vårdtagare i alla åldrar genom hela livet (Svenska Barnmorskeförbundet, 2018). Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska är barnmorskans huvudområde mänsklig reproduktion, och under kategorin sexuell hälsa är pubertet och fertilitet ledande (Svenska Barnmorskeförbundet, 2018). Det finns en internationell etisk kod för barnmorskor där syftet i stora drag är att förbättra vården (ICM, 2014). Koden strävar efter att barnmorskan skall bevara professionalism och arbeta ur ett etiskt perspektiv. Några aspekter som koden lyfter är att barnmorskan
fortlöpande skall vara uppdaterad och inhämta evidensbaserad kunskap för att kunna
handlägga det som föreligger, ta hänsyn till etiska samt mänskliga rättigheter, vara lyhörd för fysiska, psykiska och emotionella behov.
2.5.1 Barnmorskan på ungdomsmottagningen
I Sverige öppnades den första ungdomsmottagningen år 1972 och det finns cirka 260 ungdomsmottagningar runt om i landet (FSUM, 2018b, FSUM, 2018c; Häggström-Nordin, 2016). På en ungdomsmottagning (UMO) arbetar olika professioner med medicinsk, psykologisk och social kompetens och teamet består av läkare, barnmorskor och kuratorer/psykologer (FSUM, 2018b). Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (2018a) beskriver vikten för ungdomar att kunna samtala om kroppen, reproduktion, sex- och samlevnad - samt att vårdgivarna på en ungdomsmottagning skall stärka och stödja den unga individen. Barnmorskan på en ungdomsmottagning arbetar aktivt med sexuell och reproduktiv hälsa, vilket innebär en rad olika uppgifter kopplat till området – samtal om hälso- och livssituation, antikonception, STI-provtagning, rådgivning och förskrivning av preventivmedel och utföra undersökningar (FSUM, 2018a, Svenska Barnmorskeförbundet, 2018). På en ungdomsmottagning skall bland annat gynekologisk kompetens förekomma.
Andra områden och teman som verksamheten framhäver är andrologi, hbtqi, venereologi, kondomsamtal, sexologiska frågor, preventivmedel, psykosocialt arbete mer flera (FSUM, 2018a). Stöter barnmorskan på tillstånd som sträcker sig utöver barnmorskans kompetens är det av vikt att be om stöd hos andra professioner (Svenska Barnmorskeförbundet, 2018).
Mottagningen skall arbeta gentemot normer och normmedvetna förhållningssätt vilket bland annat innebär att lyfta tabubelagda normer och skapa trygghet för minoritetsgrupper som besöker ungdomsmottagningen (FSUM, 2018a). UMO bedriver även utåtriktat arbete vilket innebär att barnmorskan besöker skolklasser, fritidsgårdar, festivaler och andra event.
Barnmorskan på UM samverkar med andra professioner som till exempel skolsköterska och lärare för att bidra med expertis i undervisningen om sexuell och reproduktiv hälsa. Förutom den fysiska ungdomsmottagningen har UMO en nationell hemsida som heter UMO (uå) och YOUMO (uå) - där texterna är översatta till olika språk. På ungdomsmottagningen online
finns mycket informativa texter och innehåll om bland annat menstruation, pubertet och sex (UMO, uå).”Fråga UMO”, sexnoveller och information om rättigheter och lagar är andra informativa skrivelser som finns. Det finns även information om sekretess och tystnadsplikt.
2.6 Teoretiskt perspektiv
Empowerment ses som ett multidimensionellt begrepp. Övergripande handlar empowerment om individens egenmakt och rätt till att påverka omgivningen i ett hälsofrämjande syfte. Det kan till exempel vara egenmakt gällande utbildning, ekonomi, hälsa, mänskliga rättigheter och stödinsatser. Empowerment leder till ett större deltagande gällande beslutsfattning och främjar unga individens transformativa utveckling (Nkhoma m.fl., 2020, Tveiten, 2018).
Unga individer är vanligtvis i en lägre maktposition med färre tillgångar. För att kunna tillgodose ungdomars empowerment behöver personerna som står i högre makt skapa plats för det, distansera - för att göra det möjligt. Det är endast den unga individen som kan stärka sin empowerment. Övriga aktörer kan endast möjliggöra, främja, skydda, stärka och stödja processen (Tveiten, 2018; UNICEF, uå).
Genom empowerment rustas ungdomar med kunskap och färdigheter vilket leder till välgrundade val samt kontroll över beslut som påverkar individens liv. Initiativ som stärker ungdomars empower är avgörande för att reducera negativitet och tabun kring sexuella och reproduktiva områden (Nkhoma, 2020). Författarna anser därav att empowerment som teoretiskt perspektiv är relevant för arbetet då tjejer bör rustas med adekvat kunskap vilket kan bidra till en reducering av negativitet kring menstruationscykeln.
Förutom empowerment på individnivå tillämpas empowerment på grupp- och samhällsnivå, nivåerna är sammankopplade och ses som en helhet (Tveiten, 2018).
2.7 Problemformulering
Studier visar att menstruationscykeln har en negativ påverkan på tjejers välmående, skolgång och sociala liv. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) involveras i mänskliga rättigheter som finns världen över. Grundläggande insatser för SRHR är mångsidig och omfattande undervisning. Till det hör exempelvis rätten om information och undervisning om reproduktiva organ och fertilitet. Forskning visar att det finns brister i sex- och
samlevnadsundervisningen både nationellt och internationellt samt att ungdomar är intresserade av att veta mer om kroppens funktioner. Det finns dock få studier som gjorts i Sverige om tjejers kunskap och erfarenheter av menstruationscykeln. Reproduktiv och sexuell hälsa ingår i barnmorskans kompetensområde och på ungdomsmottagningar kan barnmorskan möta tjejer med olika problem relaterat till menstruationscykeln. Barnmorskan tillsammans med andra aktörer bör främja unga kvinnors empowerment - rätten till
egenmakt gällande sexualiteten och reproduktiva hälsan. Författarna anser att det är av vikt
påverkan på kvinnors liv. Genom att bidra med värdefull kunskap samt skapa en djupare förståelse för vad tjejer i Sverige har för erfarenheter av menstruationscykeln kan det bidra till att barnmorskor som möter tjejer i arbetet har större möjligheter att tillgodose deras behov.
3 SYFTE
Syftet var att beskriva erfarenheter av menstruationscykeln hos tjejer i åldersgruppen 16–19 år.
4 METOD
4.1 Design
Syftet med arbetet var att beskriva tjejers erfarenheter, därför valdes en kvalitativ
innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerad intervjustudie med öppna frågor tillämpades. Vid semistrukturerade intervjuer ställs frågor som rör ämnena som är menade att undersöka. Intervjuarens uppgift är att uppmuntra deltagarna att berätta om sina upplevelser genom att ställa öppna frågor samt att vid behov ställa öppna följdfrågor.
Forskare kan då styra över vad som skall undersökas och deltagarna får fritt berätta utifrån deras erfarenheter (Polit & Beck, 2013).
4.2 Urval
Deltagarna till arbetet rekryterades via strategiskt urval vilket innebär att medvetet rekrytera deltagare som uppfyller erfarenheter som ska studeras (Polit & Beck, 2013). Det
säkerhetsställdes av att deltagarna uppfyllde inklusionskriterier. Författarna tillämpade även snöbollsurval vilket innebär att deltagare som blivit intervjuade ombads att upplysa vänner om examensarbetet (Polit och Beck, 2013).
Inklusionskriterier var tjejer i åldern 16–19 år som haft menstruationsdebut. Deltagaren skulle behärska det svenska språket skriftligt samt muntligt. Exklusionskriterier var individer utan kvinnliga könsorgan samt icke svensktalande på grund av att intervjuerna skulle ske på svenska samt att informationsbladet var skrivet på svenska. Tjejer med primär amenorré exkluderades då syftet var att beskriva erfarenheter om menstruationscykeln. Valet av åldern
föll bland annat på att det krävs informerat samtycke av vårdnadshavare om deltagaren är under 15 år (SFS, 2003:460).
Informationsblad (se bilaga A) om studien delades ut fysiskt till olika gymnasieskolor och två ungdomsmottagningar efter godkännande från rektorer, skolsköterskor och
verksamhetschefer. Författarna delade informationsbladet på sociala medier som Facebook och Instagram samt att bekanta till författarna tillfrågades personligen. Då det i början inte var så många deltagare som kontaktade författarna skapades ett gemensamt konto på Instagram med namnet Menskunskap. Där laddades en bild av informationsbladet upp och olika konton tillfrågades om kontona kunde dela bilden på respektive sidor. Det blev då enklare att nå ut till avsedda målgrupper. Deltagare som var intresserade av att medverka i en intervju mejlade till författarnas studentmail eller skrev ett direktmeddelande (dm) till författarna på Instagram. Deltagare som uppfyllde inklusionskriterierna fick uppge mailadress och erhöll sedan mer information i form av ett missivbrev (se bilaga B) som skickades till deltagarna. När deltagarna läst informationen skickades ett samtycke tillbaka till författarna och tid för intervju planerades. Totalt var det 16 tjejer som kontaktade författarna och var intresserade av att delta. En valdes bort då en av inklusionskriterierna inte uppfylldes och fem tjejer avbröt medverkan genom att inte besvara författarna när tid för intervju skulle bokas in trots påminnelser. Det blev sammanlagt 12 deltagare som
intervjuades. Deltagarna var mellan 11–15 år vid menarke. Sju deltagare gick på gymnasiet och fem deltagare hade nyligen tagit studenten.
4.3 Datainsamling
För att skapa förståelse för ett fenomen eller situation är intervjuer en lämplig metod för datainsamlingen (Polit & Beck, 2013). Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebar att frågorna var öppna och förutbestämda för att syftet säkert skulle besvaras (Danielson, 2017).
Beroende på vad deltagaren svarade kunde intervjuaren justera i vilken ordning frågorna ställdes. Författarna förberedde med en intervjuguide (se bilaga C) innehållande två bakgrundsfrågor, 19 öppna frågor och eventuella följdfrågor samt en avslutningsfråga där deltagarna fick möjlighet att lyfta något allmänt om ämnet eller lägga till något som deltagaren kommit på till tidigare frågor. Intervjufrågorna arbetades fram gemensamt av författarna och under handledning av handledaren med fokus på arbetets syfte. Enligt Danielson (2017) fungerar en intervjuguide som stöd för författarna under intervjun, dock skall författarna vara väl införstådda i ämnet och frågorna som skall diskuteras. En
pilotintervju gjordes för att testa intervjufrågorna samt den tekniska utrustningen, en av författarna intervjuade en vän. Det blev ett tillfälle för övning då ingen av författarna gjort ett liknande arbete tidigare. Efter pilotintervjun justerades några av frågorna för att det skulle bli tydligare för deltagaren samt att frågorna skulle leda till mer öppna svar. Pilotintervjun inkluderades inte i resultatet på grund av nära relation till ena författaren. Enligt Polit och Beck (2013) kan forskare med hjälp av en pilotintervju se om insamlade data tycks svara på den tilltänkta studiens syfte.
4.4 Genomförande
Intervjuerna ägde rum över Zoom och Messenger genom videosamtal på grund av COVID-19 pandemin. Författare och deltagare var hemma i den egna bostaden. Författarna delade upp intervjuerna och intervjuade sex deltagare var, detta för att det var mest tidseffektivt.
Författarna ansåg att maktförhållandet mellan intervjuare och deltagare reducerades när det endast var en intervjuare. Intervjun spelades in direkt på datorn samt på en mobil som säkerhet ifall inspelningen på datorn skulle försvinna. I början av intervjun presenterades författarna och deltagarna informerades om möjligheten att avbryta intervjun närsomhelst under intervjuns gång samt att alla frågor inte behövdes svaras på, deltagaren behövde inte ge någon förklaring. Deltagarna informerades om att intervjuerna spelades in samt att detta endast var till för författarna samt att svaren kommer att presenteras konfidentiellt i arbetets resultat. Intervjuerna varade mellan 15 minuter och 35 minuter. I slutet av intervjun
rekommenderades deltagaren att kontakta Vårdguiden 1177 alternativt
ungdomsmottagningen om frågor om deltagarens egen menstruation skulle dyka upp. Efter intervjun transkriberades den ordagrant av den författaren som intervjuat. Vid
transkriberingen kodades varje deltagare med en siffra utifrån vilken intervju det var i ordningen, detta gjordes för att deltagaren skulle vara anonym. Datainsamlingen pågick under fyra veckor. Danielson (2017) beskriver att det är en fördel att transkribera
intervjuerna då det ger möjlighet att upprepa det som sagts och författaren kan få en större förståelse för det som uttryckts.
4.5 Analys
Intervjuerna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys och med en induktiv ansats. Induktiv ansats innebär enligt
Henricson och Billhult (2017) att de levda erfarenheterna leder till en slutsats för att sedan generera en teori.
Efter att författaren transkriberat intervjun lästes denna upprepade gånger enskilt av
författaren med fokus på att finna meningsbärande enheter (ME) som svarade på syftet. ME fördes in i en tabell i ett gemensamt dokument online som båda författarna hade tillgång till och därefter valdes nyckelfynd tillsammans. Därefter kortades ME ner till kondenserade meningsenheter, vilket innebär att meningarna kortades ner samt att överflödiga ord togs bort. Av ME skapades sedan olika koder som är till för att beskriva innehållet överskådligt utan att det väsentliga innehållet togs bort. Koder som hör ihop sammanfogas och
subkategorier skapades. Efter ytterligare analysering av subkategorier där likheter och skillnader konstateras placeras dessa ihop med kategorier (Polit & Beck, 2013). Var god se tabell 1 för exempel på dataanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Kategorier och subkategorier användes sedan för att redogöra resultatet. Med hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska krav (2002) benämns deltagarna som tjej 1–12 i arbetets resultat.
Tabell 1: Exempel på dataanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Subkategori Kategori
Asså jag har, jag skulle inte säga att jag lärt mig någonting i skolan egentligen.
Eh jag vet att typ i åttan så fick vi men typ känna på en binda, det var lixom det vi lärde oss. (8)
Jag har inte lärt mig någonting i skolan. I åttan fick vi känna på en binda.
Undervisning Att undervisning om menstruationscykeln är bristfällig
Betydelsen av
information och
utbildning
4.6 Etiska överväganden
Innan rekryteringen av deltagarna till arbetet började skickades en etikansökan till
författarnas handledare för godkännande. Vid genomförande av detta arbete har fyra etiska krav tagits i beaktande. Enligt Vetenskapsrådet (2002) är det etiska kraven
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, och nyttjandekravet. För att tillämpa informationskravet lämnades först ett missivbrev ut på gymnasieskolor och
ungdomsmottagningar och sedan skickades ytterligare information ut via mejl till deltagare som önskade delta. Där informerades deltagarna om att intervjun var frivillig och om möjlighet att när som helst avbryta medverkan. För att tillämpa samtyckeskravet fick deltagarna sedan samtycka genom att via mejl bekräfta medverkan. Konfidentialitetskravet tillämpades genom att deltagarna avidentifieras när intervjuerna transkriberades, resultatet kunde då inte härleda till enskild deltagare. Nyttjandekravet tillämpades genom att insamlad data endast används för examensarbetet och kommer sedan raderas från författarnas
datorer.
5 RESULTAT
Resultatet baseras på 12 intervjuer och utgör två kategorier samt sex subkategorier, var god se tabell 2.
Tabell 2: Subkategorier och kategorier
Subkategorier Kategorier
Att få den första menstruationen
Betydelsen av information och utbildning
Att kunskap om menstruationscykeln varierar
Att undervisning om menstruationscykeln är bristfällig
Att menstruationscykeln begränsar friheten i vardagen
Omställning och anpassning Att menstruera blir lättare med tiden
Att samtala om menstruation är viktigt
5.1 Betydelsen av information och utbildning
5.1.1 Att få den första menstruationen
Deltagarna beskrev olika erfarenheter av den första menstruationen. Bland nämnda erfarenheter framkom det att det var en naturlig händelse och utan särskilda känslor i samband med det, medan andra erfarenheter var känslor av att bli glada eller nedstämda.
Det framkom erfarenheter av att vara oförberedd när menarke inträffade. Deltagarna beskrev händelsen som skrämmande och förklarade att det berodde på avsaknad av kunskap. “Jag önskade att någon berättade för mig för jag blev liksom jätterädd, jag trodde det var någonting fel eller konstigt. Så jag var inte alls beredd” (Tjej 5). Upplevelsen ledde även till svårigheter att berätta för vårdnadshavare på grund av genans.
“[...] då fick jag mens och då kände jag bara nej fyfan det är inte sant. Men jag tyckte nog att det var ganska jobbigt och jag tyckte nog att det var lite pinsamt faktiskt … Så jag berättade inte ens för mamma, jag tror att det var min skolsköterska som ringde och sa till mamma”
(Tjej 10).
Deltagarna beskrev en medvetenhet kring själva menstruationsblödningen, dock inte hur menstruationsblodet avlägsnades. “Jag visste vad mensen var, men hade inte riktigt förstått hur den kom ut. Jag trodde hela tiden att det kom med kisset och förstod inte varför
mensskydd behövdes. Så det hade ju varit trevligt att veta redan innan” (Tjej 11).
Det framkom en längtan och glädje över menarke. Det ansågs som ett vitalt tecken på kroppsmognad samt ett tecken på en övergång till att bli kvinna. “...för jag har ganska mycket äldre systrar så jag längtade efter att få mens. Nu gör jag ju inte det men jag ville bli kvinna (Tjej 2). Menarke ledde till en gemenskap som upplevdes positiv.
“Asså när jag fick min första mens tror jag att jag var ganska glad. Alla mina kompisar hade ju fått mens så då kunde jag äntligen relatera till vad dom pratade om. Så jag tyckte inte det var jobbigt så” (Tjej 3).
Det uttrycktes en önskan om mer kunskap om anatomi, fysiologi samt biologi inför menarke samt en önskan om kunskap om menstruationsskydd. Deltagarna beskrev en ängslan inför att behöva använda menstruationsskydd för första gången. “Jo men det var väl lite såhär hur man sätter in en tampong och liksom hur gör man det, hur länge ska den va inne, när ska man byta, läcker det? Asså lite mer så…” (Tjej 10).
5.1.2 Att kunskap om menstruationscykeln varierar
Det framkom olika erfarenheter avseende kunskap om menstruationscykeln. Det ansågs vara ett tecken på friskhet och fertilitet samt ett tecken på att graviditet inte uppstått.
Menstruation beskrevs som något naturligt och en del av livet, något som kommer när tjejer är i tonåren. “Nej men asså det är ju när man kommer i tonåren så blir det så att man börjar ju blöda, man liksom får det. Det är ju en naturlig sak” (Tjej 4).
“Ja det jag vet är att man släpper ifrån sig ett ägg varje månad, och om det ägget inte blir befruktat så eh, kommer det ut till mens i stället, och det drar ju med sig massa andra saker också, asså när mensen väl kommer så är det väl massa slemhinnor också antar jag” (Tjej 9).
Erfarenheter om mer ingående kunskaper om menstruation framkom, ett obefruktat ägg som kommer från äggstockarna samt att menstruationen inte endast bestod av blod utan även slemhinna som stöts ut beskrevs. Tjej 5 beskrev menstruation som ett sätt för kroppen att renas från bakterier och tjej 8 nämnde “[...] att det är någonting i livmodern som släpps”.
Deltagarna ansåg att kunskapen om menstruation var undermålig och härledde det till att deltagarna inte fått lära sig.
“Det är så himla svårt, vi har typ inte fått någon slags undervisning om det i skolan. Jag vet egentligen inte jättemycket om vad som händer i kroppen. Jag vet att mens inte bara är blod…
Att det är massa annat. Men vad som händer i kroppen har jag inte jättebra koll på för det har vi inte fått lära oss” (Tjej 6).
5.1.3 Att undervisning om menstruationscykeln är bristfällig
Deltagarna upplevde att kunskapen om kroppen var låg, detta härleddes av deltagarna att
menstruationscykeln eller om anatomi och fysiologi. Hos skolsköterskan framkom det erfarenheter av att skolsköterskan doppade tamponger i vatten samt hällde vatten på bindor.
Deltagarnas erfarenheter var att det mestadels samtalades om samlag på sex- och samlevnadslektionerna och nästintill inget om menstruation.
“Ja asså jag tänker att man hade behövt prata mer om mens än bara typ samlag i skolan. Det är ju inte garanterat att man har samlag när man går i skolan men det är ju ganska garanterat att man får mens liksom” (Tjej 9).
Det framkom erfarenheter av att killar och tjejer erhöll olika utbildning. Deltagarna ansåg att det var viktigt även för killar att erhålla kunskap om menstruation samt att tjejerna fick undervisning i det som killarna gick igenom under puberteten. “[...] jag kommer ihåg när vi hade sexualkunskap, tjejer prata om mens och killar fick typ dra en kondom på en banan”
(Tjej 2).
Deltagarna uttryckte en tydlig önskan om bättre utbildning - både privat och i skolan gällande menstruationscykeln och menstruationsbesvär. Det framkom erfarenheter av att inte vara förberedd och en uttryckt besvikelse då deltagarna inte fått information om hur deras kroppar fungerar. “Asså, hemma pratade vi inte så mycket om det för vi tänkte inte att den skulle komma, man räknar med att skolan tar upp sånt också” (Tjej 1).
Deltagarna uttryckte att undervisningen om menstruationscykeln bör ske i tidigare ålder jämfört med vad deltagarna hade erfarenhet av. Deltagarna önskade information om menstruation redan i lågstadiet då menarke kan ske i tidig ålder. Deltagarna berättade om vänner som fick första menstruationen innan skolan hade undervisat om det.
“[...] Man borde ha flera lektioner om till exempel varför får man mens? Hur känns det?
Förklara vad det är så att folk inte blir rädda, vissa har ingen aning om vad det är, så att de inte blir rädda när det kommer blod. Att dom kan säga att det kan göra ont men också att det finns hjälp. Dom måste ju säga såhär, ja det finns hjälp att få, man kan ta värktabletter, så det blir mindre tabubelagt” (Tjej 9).
Deltagarna beskrev en önskan om mer utbildning i vad en normal menstruationscykel var och när något ansågs vara avvikande. Deltagarna önskade att det pratades mer om kroppens funktioner i samband med mens, vad som kan påverka menstruationen, exempelvis sämre kosthållning. Deltagarna berättade att skolan borde undervisa mer om menstruationsskydd.
“Ja det var ingen som sa vad som händer i kroppen. De informerade inte mer liksom. Vad heter det nu när man har riktigt ont vid mens? Någon sjukdom är det väl? Endometrios? Ja asså det hade ju varit jättebra om man fick reda på det i skolan, för tänk om någon skulle ha det eller få det” (Tjej 9).
Deltagarna uppgav erfarenheter om att det förekom okunskap hos lärare som undervisade i ämnet. Deltagarna berättade erfarenheter av att killar ofta uttryckte förolämpande ord
rörande deltagarnas menstruation. “Ja då har man väl alltid fått höra att man, har du mens eller!? eller jävla mensfitta typ” (Tjej 2).
5.2 Omställning och anpassning
5.2.1 Att menstruationscykeln begränsar friheten i vardagen
Deltagarnas erfarenheter av att menstruera förknippades med olika känslor och symtom. Det förekom erfarenheter om att menstruation sågs som ett vitalt tecken samt en lättnad då det antydde att deltagarna inte var gravida. Deltagarna uppgav att menstruationen var
påfrestande samt erfarenheter av smärta, negativ humörpåverkan samt att “blodet är äckligt”
(Tjej 5).
“Ja… Asså… Det är väl lite blandade känslor. Det kan ju vara åh faan inte få mens nu, för att man kanske känner att man inte vill ha det. För att det kommer göra ont eller att det ska vara en börda och krångligt. Men också med tanke på att jag har en pojkvän så kan det ju ibland vara en liten lättnad också att man får den. Ehm, men ja lite blandade känslor. Det är ju inte heller kul att blöda i skolan asså, då känner man också såhär åh nej. Jag har ju helst mens på lov, då kan jag ju vara hemma och chilla hela dagarna och liksom ta hand om mig själv…
istället för att försöka koncentrera mig i skolan när man sitter där och inte mår så bra (Tjej 9).
Det framkom erfarenheter av att menstruation innebar en tillfällig omställning av det
vardagliga livet. Omställningen innebar att deltagarna blev beroende av menstruationsskydd samt att aktiviteter påverkades, främst gällde det idrottslektioner och aktiviteter som
involverade bad. Fysisk aktivitet påverkades då deltagarna ibland valde att hoppa över det.
“[...] ja om vi skulle simma med skolan, då tyckte jag att det var jättejobbigt. Då hoppade jag över det” (Tjej 6).
Det framkom erfarenheter av att koncentrationen i skolan försämrades och erfarenheter av frånvaro på grund av menstruationen beskrevs. Det blev mer att tänka på för deltagarna och deltagarna uttryckte att tillgången till toalett var viktig under menstruationen. “Det är ju ganska mycket man måste göra runtomkring, asså man måste tänka på att ta med sig skydd, man måste kanske gå på toa oftare liksom” (Tjej 2). Deltagarna reflekterade även att det vore fördelaktigt om menstruationsskydd fanns att tillgå på skolan. Känslan av att vara beroende av menstruationsskydd samt själva användningen beskrevs som störande, främst vid aktivitet.
“Ja jag har absolut gått hem från skolan, det kan vara det att man har blött igenom[...] Ehm…
Eller att man till och med har fått gå till någon affär för att man inte har mensskydd i skolan, det är ju inte så jättekul. Eller ha fått gå hem för att vila, ja asså det finns ju massa gånger man har fått gå hem och fått frånvaro ibland. Så att aa, tyvärr” (Tjej 9).
“[...] Jag har absolut hoppat över fritidsaktiviteter som träningar och matcher, för att man inte har känt att man vill springa runt på en fotbollsplan, det är ju inte bekvämt med en binda och det är ju inte kul att springa runt när man liksom känner att det kommer ut någonting heller…
Sen kan man ju må så dåligt att man inte ens kan. Jag menar vissa spyr ju, då kan man ju inte träna. [...] jag är inte med på idrotten varje gång[...] (Tjej 9).
Deltagarna hade exkluderat sig själva från situationer på grund av menstruationen.
Deltagarna beskrev att det inte var ovanligt med menstruationssmärta och det var vanligt förekommande att smärtan var kraftig. Huvudvärk, kräkningar, diarré, nedstämdhet, depressiva symtom och rikliga blödningar var andra symtom deltagarna uppgav.
“[...] pmsen tar oftare formen av depressionssymptom. Jag kan känna mig helt orkeslös och avstängd. Även när jag gör något som jag tycker väldigt mycket om kan jag känna mig helt känslolös eller som att deppigheten alltid ligger där i botten och stör” (Tjej 12).
Deltagarna berättade att Paracetamol samt NSAID vanligen togs i smärtlindrande syfte.
Värme var en vanlig och uppskattad smärtlindring, då användes värmekudde samt värmefilt.
Det framkom att deltagare erhöll hormonell behandling på grund av menstruationssmärta och riklig blödning “Ja, jag hade så pass grova menssymtom att jag fick börja med p-piller faktiskt. För att jag blödde så mycket också. Jag blödde igenom byxor, dubbla bindor, asså… Det bara blödde liksom” (Tjej 1).
5.2.2 Att menstruera blir lättare med tiden
Deltagarnas erfarenheter var att det kändes lättare att menstruera i nutid kontra tiden strax efter menarke. Detta berodde på att för varje menstruation fick deltagarna mer erfarenhet och kunde känna mer acceptans. En annan påverkande faktor var att desto fler i umgänget som fick menstruation, desto mer accepterat kändes det för deltagaren.
“Ja, asså dels har jag ju vant mig, när jag får min mens kommer det att göra ont. För när jag var liten så fattade jag inte varför det gjorde så ont och då blev jag ännu mer rädd, då gjorde det ännu mer ondare… Och jag tror att jag har lärt mig att leva med det på ett annat sätt nu än vad jag gjorde innan (Tjej 1).
”Eh, det var mer pinsamt, mer tabu, mer jobbigt då. Alla hade inte mens, jag var en av de första i min vänskapskrets liksom. Så att det var nog mer… Jobbigt då än nu. Det var mest för att… ja okunskap och att man kände sig lite utanför för att man var en av de få som hade fått det då… (Tjej 6).
Deltagarna tyckte att det hade blivit en positiv skillnad sedan menarke då deltagarna beskrev en större kontroll över menstruationen. Det grundades bland annat i att använda hjälpmedel som till exempel p-pillerkartor eller mobilapplikationer där dokumentation om
menstruationscykeln fördes vilket ledde till information om när nästkommande
menstruation skulle inträffa. Det beskrevs att menstruationen kändes mer naturlig ju äldre deltagarna blev.
”Asså, skillnaden är att jag känner mig mer bekväm och trygg i det nu, i början var det ju något helt nytt och man kände sig lite, inte rädd men... Ja men det var ju en helt ny sak, man var väl lite omskakad kanske. Och sen visste man ju inte, hur kommer det här utveckla sig? Kommer det vara såhär för alltid? Nu känns det lite mer naturligt. Jag känner mig mycket mer bekväm nu… Jag brukar faktiskt släppa fram mensen nu, det känns bra för kroppen att få ut det” (Tjej 9).
5.2.3 Att samtala om menstruation är viktigt
Menstruation som samtalsämne var något som deltagarna upplevde som viktigt för att minska tabu. Att samtala om menstruation med likasinnade var enklare då erfarenheter kunde utbytas samt att deltagarnas mödrar, systrar och tjejkompisar visade empati.
Deltagarna beskrev att samtal med barnmorska på UM var uppskattat. “Jag ringer min mamma när jag bara börjar gråta av ingen anledning alls och hon stöttar mig genom det”
(Tjej 8).
Däremot var det mer känsligt att prata om menstruation med personer med biologiskt motsatt kön. Deltagarna upplevde att killar blev obekväma.
“[...] pratar jag med mina killkompisar, blir de ganska obekväma. Jag och mina kompisar tycker det är naturligt att berätta, men dom tycker att det blir lite för mycket, att dom tycker att ouff [sic] det där är lite för privat” (Tjej 3).
Det framkom erfarenheter om att inte vilja samtala om menstruation alls, samtidigt fanns en förståelse för hur viktigt det var att samtala om det.
“För jag har alltid tyckt att det varit något pinsamt och äckligt[...] Kan fortfarande tycka att det är svårt eller lite jobbigt att prata om det. Och det blir väl för att jag inte fått jättemycket info eller att man mörklagt det lite, så jag tycker det är viktigt att man är öppen om det” (Tjej 10).
6 DISKUSSION
6.1 Resultatdiskussion
Det framkom en kunskapsbrist om den bakomliggande biologin samt fysiologin för menstruationscykeln. Deltagarnas erfarenheter var att menstruationscykeln var svår att förstå. Forskare understryker att menstruationscykeln är komplicerad (Draper m.fl., 2018;
Deltagare som redogjorde mer ingående om menstruationscykeln berättade att
menstruationsblödningen var resultatet av ett ägg som inte blivit befruktat, att kroppen ämnade att stöta ut det obefruktade ägget tillsammans med slemhinna. Detta är en snarlik återberättelse av det forskning indikerar. Vid utebliven befruktning minskar
hormonproduktionen vilket leder till att livmoderslemhinnan stöts ut och en ny
menstruationscykel inleds. (Janson, 2015; Mihm m.fl., 2011; Mints & Landgren, 2015).
Författarna har en teori om att deltagare som kunde redogöra mer om menstruationscykeln hade en högre ålder vid menarke samt vänner och syskon som kunde delge erfarenheter till deltagaren. Författarna upplevde inte att deltagarna kunde härleda kunskapen till
skolundervisningen. Det betonades att deltagarna inte visste mycket om deras
menstruationscykel och härledde det till att deltagarna inte fått lära sig. Studier visar att personer som erhåller bristande utbildning om menstruationscykeln löper större risk för psykisk och fysisk ohälsa (FSUM, 2018a; Kyilleh m.fl., 2018; WHO, 2021). Författarna anser att det är synd att det råder sådan okunskap när det kommer till menstruationscykeln.
Författarna anser att ökad kunskap kan ha stor påverkan på tjejers empowerment. Med ökad kunskap om vad som händer i kroppen under menstruationscykeln antar författarna att fler skulle ha en ökad förståelse för vad som sker samt kunna finna medel för att må bättre.
Deltagarna i arbetet var mellan 11–15 år vid menarke och uttryckte blandade känslor kopplat till den kroppsliga förändringen. Deltagarna klargjorde att menstruation innebar en
kroppslig mognad samt att det var förenat med att bli kvinna. Det överensstämmer med vad WHO (2021) beskriver, under adolescensen sker en mängd förändringar, inte enbart
kroppsliga utan även emotionella och kognitiva förändringar. Författarna anser att undervisningen om menarke och menstruationscykeln bör vara mer prioriterad för att minska risken för lidande hos tjejer under adolescensen samt stärka tjejers empowerment.
Deltagarna påverkades av omgivningen när det gällde reaktioner och tankar om
menstruation. Deltagarna berättade att menstruation ansågs vara förknippat med negativa företeelser. Killar i deltagarnas närvaro uttryckte förolämpande ord och lärare förstod inte vad det innebar för deltagaren att menstruera samt att empati och förståelse saknades. Dock uppgav deltagarna att det saknades en normalisering kring menstruationscykeln samt att kunskapen om menstruation upplevdes som låg. Forskning betonar vikten av att förse ungdomar med tillräckliga verktyg för att kunna skapa goda förutsättningar för en god reproduktiv och sexuell hälsa (FSUM, 2018a; Kyilleh m.fl., 2018; WHO, 2021). Relaterat till det anser författarna att det behövs en ändring. Författarna reflekterar kring att lärare och killar i skolan skulle få en ökad förståelse för menstruation om det lades mer tyngd på det i undervisningen. Författarna reflekterar över att det skulle kunna leda till färre förolämpande uttryck kopplat till menstruationscykeln.
Det framkom erfarenheter av bristfällig sex- och samlevnadsundervisning där
menstruationscykeln ibland inte alls varit en del av undervisningen. Likheter finnes i
Folkhälsomyndighetens (2019) befolkningsundersökning om SRHR där det var åtta procent som svarade att ämnet inte hade undervisats i skolan. Trots att en internationell
handlingsplan gällande SRHR funnits i snart 30 år samt att sex- och
samlevnadsundervisning varit obligatorisk i Sverige i decennier förekommer det en stor
variation i utbildning och kunskap (Folkhälsomyndigheten, 2020; Starrs m.fl., 2018).
Deltagarna upplevde en avsaknad i kunskap om biologi och fysiologi i förhållande till menstruationscykeln samt vikten av undervisning om pubertet tidigt i grundskolan.
Forskning har visat att menarke förekommer hos individer yngre än nio år (Lacroix m.fl., 2021). Enligt Skolverket (2021) sker den första undervisningen i reproduktion i grundskolan, där det fokuseras på pubertet, dock är det oklart i vilken årskurs undervisningen uppträder.
Författarna upplevde att erfarenheter från en senare menarke medförde en positivare upplevelse då information samt kunskap från vänner som redan menstruerade fanns i omgivningen. Författarna anser att det är av vikt att undervisning om pubertet sker tidigt för att skapa bättre förutsättningar och upplevelser för tjejer med tidig menarke.
Deltagarna uppgav att det borde ha samtalats mer om menstruation och
menstruationsbesvär både privat samt i skolan för att minska tabun kring det. Deltagarna uppgav en önskan om mer information om hur deras kroppar funktionerar och allra helst om de reproduktiva organen. Deltagarna uppgav att utbildningen i skolan var oväsentligt eller otillräckligt, att undervisningen var könsuppdelad samt att läraren inte tog upp samma saker i de uppdelade grupperna. Deltagarnas erfarenheter var att det fokuserades mest på
samlagsprat än om reproduktion och fertilitet. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) bör individen erhålla kunskap om de reproduktiva organens funktion, fertilitet och konception.
Att det råder ojämlikhet i undervisningen och ojämställdhet kan bero på att det inte finns en nationell tydlig klarhet i hur sex- och samlevnadsundervisningen skall gå till samt vad som skall lyftas (Häggström-Nordin, 2016; Skolverket, 2021). Skollagen (SFS, 2010:800) betonar att tillgången till sex- och samlevnadsundervisningen skall vara jämställt dock uppger
deltagarna i arbetet det motsatta. Forskning visar att ungdomar upplever en komplexitet i att bli undervisad i sex- och samlevnad av deras lärare (Pound m.fl., 2016; Young m.fl., 2018).
Författarna reflekterar över om det kan vara en påverkande faktor att lärare möjligen kan undvika att undervisa om läroämnet då lärarna har en relation till sina elever. Dock anser författarna att lärarna borde vara professionella och förbise det. Författarna reflekterar över att otillräcklig kunskap om reproduktion och fertilitet kan skapa ett lidande för tjejer
relaterat till egen kroppsmedvetenhet samt eventuell önskan om konception i framtiden.
Författarna har läst i läroplanerna där det finns tydliga exempel på hur läraren kan implementera sex- och samlevnadsundervisningen (Skolverket 2021), trots det uppger deltagarna att lärarna inte tagit med väsentlig information gällande menstruationscykeln.
Författarna anser att det är underligt att det är upp till varje lärare att välja hur
undervisningen skall gå till samt att rektor på vederbörande skola skall bevaka och utvärdera undervisningen (Skolverket 2021a). Då deltagarna uppgav ovanstående gällande
undervisning i sex- och samlevnad funderar författarna på om det verkligen har framkommit till vederbörande rektor rörande utbildningens kvalité utifrån deltagarnas upplevelser.
Det framgår i resultatet att när deltagarna besökt ungdomsmottagningen var samtalet med barnmorskan uppskattat. Deltagarna beskrev att barnmorskan förmedlade kunskap, trygghet och empati vilket överensstämmer med vad Kompetensbeskrivningen för legitimerad
barnmorska (Svenska Barnmorskeförbundet, 2018) benämner angående barnmorskans
bedriver utåtriktat arbete vilket innebär att barnmorskan besöker skolklasser för att bidra med expertis (FSUM 2018a). Författarna betraktar det som fördelaktigt samt att det kan vara tänkvärt att barnmorskan bör besöka skolan vid flera tillfällen för att tillge expertis om menstruationscykeln och SRHR. Författarna anser att barnmorskan kan anpassa kunskapsnivån relaterat till vilken årskurs barnmorskan bemöter.
Deltagarna uttryckte ett större behov av sex- och samlevnad, vilket kan tolkas som ett sätt att vilja påverka utbildningen. Empowerment är ett sätt för deltagarna att påverka omgivningen i ett hälsofrämjande syfte (Tveiten, 2018). Tveiten (2018) beskriver att empowerment är inget en individ kan få utan deltagarna behöver själva stärka sin empowerment. Författarna anser att barnmorskan har en viktig roll i att stärka och stötta ungdomars empowerment och rätten till att påverka utbildningen. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad
barnmorska (Svenska Barnmorskeförbundet, 2018) står det att barnmorskan skall se till att behov av information och kunskap, stärka individens förmåga och tillgodose individens förmåga att kontrollera hälsan och bibehålla välbefinnande. Författarna anser att lärare bör stärka och tillgodose ungdomars empowerment i skolan.
Deltagarna beskrev att det var vanligt med menstruationssmärta de första två till tre dagarna av menstruationen. Deltagarna berättade att frånvaro från skolan på grund av
menstruationssmärta förekom vilket är förenligt med vad Lacovides (2015) och Marions (2015) nämner, att menstruationssmärta är en av de vanligaste orsakerna till frånvaro från skolan. Deltagarna upplevde nedstämdhet, huvudvärk och kräkningar. Det framkom erfarenheter av behandling med NSAID och hormonella preparat. Forskning beskriver föregående symtom som vanliga i samband med menstruationscykeln, ett adekvat sätt att minska symtomen är genom hormonell behandling (Yonkers & Simoni, 2018). Deltagarna beskrev att menstruationen kunde påverka deltagarnas aktiviteter utöver skolan som att bada eller att träna. Allyn (2020) beskriver att kvinnor har svårigheter att fullfölja vanliga
träningsrutiner innan och under menstruation. Författarna anser att menstruationen har stor påverkan på deltagarnas liv och upplever att detta ses som något normalt ute i samhället och något som hör till kvinnans liv. Författarna reflekterar över om undervisningen kan anpassas för att minska frånvaron i skolan för de tjejer som begränsas på grund av menstruationen.
Författarna föreslår anpassade skoluppgifter som hemstudiedagar, distansundervisning eller annan idrottsaktivitet.
6.2 Metoddiskussion
Arbetets syfte var att beskriva tjejers erfarenheter och kunskaper om menstruationscykeln och därför ansågs kvalitativ metod med induktiv ansats vara lämpligt för detta arbete. Enligt Henricson och Billhult (2017) är kvalitativ metod lämplig för att beskriva människors levda erfarenheter av ett fenomen. Detta ökar trovärdigheten för arbetet att en lämplig metod valdes (Graneheim och Lundman, 2004). Författarna övervägde en kvantitativ metod med enkäter som datainsamlingsmetod för att nå ut till ett större antal deltagare, dock valdes intervjuer för att skapa en djupare förståelse för deltagarnas erfarenheter och kunskaper.
Intervjuer var till en fördel gentemot enkäter då författarna kunde förtydliga frågorna under intervjuerna vid behov. En svaghet var dock att deltagarna inte kunde besvara frågorna själva i lugn och ro. Semistrukturerade intervjuer valdes för att kunna ställa öppna frågor och följdfrågor beroende på vad som svarades. Semistrukturerade frågor ansågs vara en fördel då författarna kunde anpassa ordningen på frågorna under intervjuernas gång.
Vid rekryteringen användes strategiskt urval för att säkerställa att deltagarna kunde svara på syftet vilket stärker arbetets trovärdighet. Polit och Beck (2013) framhäver att strategiska urval vanligen används i kvalitativa arbeten samt att det anses vara fördelaktigt.
Snöbollsurval användes för att öka antalet deltagare. Deltagare som blivit intervjuade tillfrågades att upplysa vänner om detta arbete. Polit & Beck (2013) beskriver snöbollsurval som en fördelaktig urvalsmetod, dels är det praktiskt, dels att författarna inte behövde lägga ytterligare tid på att söka efter deltagare. Polit och Beck (2013) beskriver att deltagarna får en förtroendefull relation med forskaren via snöbollsurval. Då det under rekryteringens gång fanns svårigheter att finna rätt antal deltagare valde författarna att fråga bekanta som uppfyllde inklusionskriterierna. Det kan ses som negativt då författaren har en relation till deltagaren. Det var en bekant som valde att delta och intervjuades då av den andra
författaren som deltagaren inte hade någon relation till. Författarna valde att inkludera tjejer i åldrarna 16–19 år då åldern ingår i adolescensen (WHO, 2021) samt att det krävs
informerat samtycke av vårdnadshavare om deltagaren är under 15 år (SFS, 2003:460).
Deltagare som var äldre än 19 år exkluderades på grund av att författarna ville att deltagarna skulle gå i skolan, eller nyligen ha gått i skolan samt att deltagarna kunde berätta om deras erfarenheter om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan, detta för att öka
trovärdigheten när det kom till deltagarnas kunskap och erfarenheter av undervisningen.
Författarna valde att endast inkludera personer med menstruation. Utifrån definitionen av tjej i detta arbete exkluderades därför killar. Tjejer med primär amenorré exkluderades då erfarenheter av menstruationscykeln efterfrågades samt var en del av syftet.
Gällande datainsamling valde författarna att genomföra intervjuerna digitalt via Zoom och Messenger. Detta utfördes på grund av Covid-19 pandemin, författare och deltagare kunde vara hemma i den egna bostaden vilket var fördelaktigt då inga resor behövde göras.
Författarna ansåg att det kunde öka känslan av trygghet hos deltagarna då deltagarna var i det egna hemmet under intervjuerna. Intervjuerna kunde med enkelhet spelas in direkt på datorerna och ansiktsuttryck samt kroppsspråk inte gick förlorat inför transkriberingen. Att intervjuerna skedde på distans ses som en fördel då deltagarna inte behövde bo i närheten av författarna utan bodde i olika delar av Sverige. Detta anses öka överförbarheten av resultatet.
Graneheim och Lundman (2004) beskriver att överförbarhet innebär att resultatet kan överföras på andra sammanhang och grupper. Tidsåtgången för intervjuerna varierade mellan 15–35 minuter, författarna anser att trots att en del av intervjuerna var kortare än andra fick författarna utförliga och gedigna svar. Författarna valde att intervjua sex deltagare var och transkriberade intervjuerna enskilt. Detta ansågs vara tideffektivt då författarna kunde intervjua deltagare samtidigt på varsitt håll. Författarna ansåg att maktförhållandena minskade om det endast var en person som intervjuade. En svaghet är att författarna inte
