• No results found

Välkommen till Kristinebergs förskola

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Välkommen till Kristinebergs förskola"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Välkommen till Kristinebergs förskola

2011/2012

(2)

Om vår förskola

Kristinebergs förskola tillhör lärområde Nord i Lärande och Kulturförvaltningen i Hudiksvalls kommun. Förvaltningschef är Ingela Rauhalaoch verksamhetschef för förskolan är Annika Gabrielsson.

Ansvarig för verksamheten är förskolechef Lotta Andersson Damberg.

Kristinebergs förskola öppnades 15 augusti 1980. Förskolan har tre avdelningar, Kotten och Kantarellen för de yngre barnen och Eken för de äldre barnen.

Förskolan har ett eget kök där den näringsriktiga maten lagas av vår kokerska.

På Kristinebergs förskola har vi under åren utvecklat ett samarbete och en gemenskap mellan arbetslagen.

På förskolan finns en vi-känsla, vi roterar personal mellan avdelningarna varje år Vi har utvecklat ett professionellt och medvetet arbetssätt.

Vi ser barnen som individer och använder oss av leken som en viktig del i förskolans verksamhet.

Under året arbetar vi med åldersindelade grupper för olika aktiviteter, de äldsta barnen har aktiviteter som Mulle och idrott.

Vi arbetar medvetet med språkutveckling och matematik. Vi använder oss av tecken och bilder som stöd för att tydliggöra kommunikation med barnen.

Vi har en bra övergång mellan avdelningar för små och stora barn och inför förskoleklass.

Våra strävansmål

Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och vara en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolan skall sträva efter att varje barn bl a

• Utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar.

• Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka sina tankar.

• Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa

funktioner.

• Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum.

(3)

Så här arbetar vi med barns språkutveckling

Under samlingen och i övrigt under dagen, uppmuntras barnen att kommunicera och uttrycka sig genom sitt talspråk. Genom det sociala samspelet utvecklas språket. Barnen lär sig att vänta på sin tur och att lyssna på andra. Var och en får den tid som behövs för att kunna uttrycka sig. Även uttrycksformer som musik, rytmik, rim, ramsor och lekar, bidrar till läs- och skrivutvecklingen.

Mat och fruktstunden stimulerar barnen till samtal med varandra, men även i övrigt under dagen som vid t.ex. aktiviteter, utevistelse, blöjbyten, på- och avklädning, stimuleras språket genom att pedagogerna använder sig av ett rikt ordförråd, förklarar nya ord och benämner allt som sker med ord och begrepp. Barnen lär sig begrepp som bakom, framför, under över mm. De lär sig även att känna igen namn, ord och bilder, genom sagoböcker, handdockor, flanellografsagor och olika lekar. Vi läser böcker och dramatiserar sagor.

Vi uppmuntrar barnen att samtala och beskriva vad de har gjort och berätta om detta för andra.

Barnens språkutveckling stimuleras även genom att pedagogerna deltar i leken.

Vi använder oss av materialet ”Före Bornholm” för att stimulera barns språkutveckling.

Så här arbetar vi med barns matematikutveckling

Vi arbetar med matematik både planerat och i vardagen. Vi påvisar en förändring i tiden genom att rita, fotografera, berätta och reflektera tillsammans över vad som skett och vad som kommer sedan. Vi räknar vilka barn som har kommit och vilka som saknas. Hur många är det här idag? Vid påklädningen räknar vi fingrar, läser ramsor, finner att vanten som kommit bort och hittats, passar ihop med den andra och är ett par. Vi benämner färger och sorterar saker. Vi stimulerar till bygglek där teknik, jämförelser och begrepp som längd, höjd, storlek kommer in.

Så här arbetar vi med barns inflytande

Vår ambition är att försöka se vardagen utifrån barnens perspektiv.

Vi lyssnar och respekterar vad barnen säger och vill göra.

Vi uppmuntrar barnen att samarbeta, respektera varandra och mötas under demokratiska former.

Vi strävar efter att barnen får komma till tals och uttrycka sina åsikter. Genom att dela in dem i mindre grupper kan detta lättare tillgodoses.

Barnen blir upplysta om sina rättigheter och att de har rätt att utöva inflytande över sin situation. De får veta att de kan berätta om det är något som de vill ändra på och att vi försöker tillmötesgå detta om det är möjligt.

Vi har en dialog med barnen vid förändringar t.ex. av miljön för att de ska uppleva sig vara delaktiga i det som sker och komma med idéer.

Vi försöker medvetet bemöta flickor och pojkar likvärdigt.

Barnen är delaktiga i dokumentation och har inflytande över den.

(4)

TRAS betyder tidig registrering av språkutveckling, och innebär en kartläggning av barns språkutveckling genom observationer. Vi använder oss av TRAS i förskolan, för att tidigt upptäcka barn med försenad eller avvikande språkutveckling. Med hjälp av TRAS är det lättare att veta vilket stöd barnen behöver för att utveckla språket. Personalen har gått en utbildning i att använda TRAS.

Den dagliga verksamheten och rutiner 06:30 Förskolan öppnar gemensamt i lekhallen 08:00 Frukost

09:00 Utevistelse/grupper/aktiviteter Fruktstund under förmiddagen 11:30 Lunch och vila

14:30 Mellanmål

15:30 Avdelningarna slår ihop verksamheten i lekhall och/eller ute (avdelningsplaneringar) 17:30 Förskolan stänger gemensamt i lekhall eller ute.

Inskolning

Vid första besöket får barn, personal och föräldrar bekanta sig med varandra och miljön på förskolan och få en inblick i förskolans vardag. De första dagarna under

inskolningsperioden är barn och föräldrar tillsammans på förskolan. Tid för inskolning kommer föräldrar och personal överens om tillsammans. Det är olika hur lång tid en inskolning tar, men beräknas ta en till två veckor. När barnet är tillräckligt tryggt kan föräldrarna lämna barnet på förskolan. Om föräldrarna önskar har vi efter en tid inskolningssamtal, för att prata om hur det fungerar för barnet i förskolan.

Lämning och hämtning

En personal tar emot barnet och säger gemensamt hej då till föräldrarna. Undvik att lämna och hämta barnen mitt i måltiderna, eftersom det blir ett störande moment.

Traditioner Födelsedagar

Vi firar barnens födelsedagar på varje avdelning, där dagen uppmärksammas på olika sätt.

Eftersom hälsa är ett prioriterat område på förskolan, undviker vi onyttigt födelsedagsfika.

Fotografering

Varje höst fotograferas barnen både enskilt och i grupp.

(5)

Lucia

Vi firar lucia på ett traditionellt sätt med luciatåg och fika, tillsammans med föräldrarna Jul

Julen firas med jullunch. Tjugonde dag jul dansar vi ut julen och vi får besök av tomten.

Påsk

Vi firar påsk på ett traditionellt sätt med påskkärringen Iris, utklädda barn och påsklunch.

Grillkväll

En kväll på våren träffas barn, föräldrar och personal för att grilla/ha picknick, äta och ha trevligt tillsammans, som en liten avslutning på terminen.

Midsommar

Dagen firas traditionellt med dans kring midsommarstången. Vi sjunger, dansar och fikar tillsammans.

Aktiviteter

• 5-årsverksamhet med blandade aktiviteter såsom Mulle och idrott

• Igelkottsskoj och Björnkul Utvecklingssamtal

En naturlig del av förskoleverksamheten är utvecklingssamtalet som är ett bra sätt för pedagoger och vårdnadshavare att mötas för att tala om barnet och förskoleverksamheten.

Läroplanen för förskolan, Lpfö98, ligger till grund för samtalet.

Efter inskolningen har vi ett inskolningssamtal då vi pratar om barnets första tid på förskolan. Under året erbjuder förskolan två utvecklingssamtal.

Utrustningslista

Märkta kläder så att vi vet vilka de tillhör. Godkänd hjälm.

Ha alltid flera ombyten liggande på hyllan, barnen blir ofta blöta.

Det är bra om regnkläder och stövlar alltid finns på förskolan.

Blöjor för de mindre barnen.

(6)

Vid sjukdom

På förälders begäran ska förskolan utfärda intyg om barnet varit frånvarande från verksamheten. Försäkringskassan införde skyldigheten för förskolan 1 juli 2008.

När barnen är i förskolan ska de vara så friska och pigga att de kan delta i alla aktiviteter både ute och inne. Vi har inga möjligheter att ta hand om sjuka barn. Barn har ofta svårt att ta det lugnt tillsammans med andra barn. Smittosamma sjukdomar förekommer ofta som förkylningar och magsjuka.

Ring och meddela oss redan på morgonen, om barnen är sjuka.

Barnen skall stanna hemma tills kräkningar/diarré har upphört och när de äter som vanligt igen, vilket är efter ca 48 timmar. Om barnen haft feber bör de vara hemma feberfria en dag. Varje avdelning på förskolan har ett häfte med rekommendationer från socialstyrelsen, där vi kan läsa om vad som gäller vid sjukdom.

Smitta i förskolan

Smittsamma sjukdomar är den vanligaste orsaken till att barn inte kan vara i förskolan. Hur smitta kan begränsas och förebyggas följs i förskolan av Socialstyrelsens

rekommendationer. Den beskriver vad en infektion innebär både för det enskilda barnet i grupp och för hela gruppen.

Sekretess och anmälningsplikt

Sekretess gäller förskoleverksamheten för uppgift om enskilds personliga förhållande om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom/henne närstående lider men. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretess i högst sjuttio år. (Sekretesslagen kap 7, 38 §)

Anmälningsplikt till socialnämnden gäller enligt Socialtjänstlagen (SoL) kap 14, 1 §. Där står följande: var och en som får kännedom om att en minderårig misshandlas i hemmet eller annars behandlas där på ett sådant sätt att det är fara för hans/hennes hälsa eller utveckling.

Denna skyldighet gäller alla anställda inom förskolan. Det är sedan socialtjänstens uppgift att utreda eventuella behov och att åtgärda.

(7)

Samarbetspartners

• Förskoleteamet är kommunövergripande och arbetar för samtliga förskolebarn i åldern 1-5 år. Uppdraget är i huvudsak att ge personalen stöd, specialpedagogisk handledning och konsultation. Vårdnadshavares medgivande krävs.

• Specialpedagoger inom tal och språk, syn och hörsel samt neuropsykiatriska funktionshinder, NPF

• Psykologgruppen

• SoF – Social och fritid

• PRC – Pedagogiskt Resurs Centrum

• BVC – Barnavårdscentralen

(8)

Personal vid Kristinebergs förskola Adress:

Kristinebergs förskola Blockvägen 8

824 34 Hudiksvall

Kotten: 384 37 Ingela Jansson, barnskötare.

Nina Fors Östlund, förskollärare.

Kathrine Nordmark, förskollärare.

Ingrid Bengter, förskollärare/resurs

Kantarellen: 384 38 Madelene Vikström, förskollärare Ingela Persson, förskollärare Anna Calamnius, förskollärare.

Eken: 384 39 Veronica Björke, förskollärare.

Jenny Frick, förskollärare.

Lotta Eriksson, barnskötare.

Ingrid Bengter, förskollärare 20%

Köket: 384 40 Inga-Lisa Bäckström, kokerska.

Lokalvårdare: Monica Stigås

Förskolechef: 195 40, 070-191 55 41 Lotta Andersson Damberg

References

Related documents

Det jag lärde mig genom att intervjua föräldrar är att jag förut inte fullt ut begripit hur osäker man känner sig när man för första gången skolar in ett barn i förskolan, hela

The study high- lights the moral work carried out in emotional socialization practices in Swedish preschools, and contributes to research on children’s verbal and emotional ac-

Elfström m.fl (2008 s 30) beskriver om hur undervisningen av naturvetenskap sker enligt en konstruktivistisk syn på lärande. I en konstruktivistisk pedagogisk syn på mänsklig tänkande

Flera av pedagogerna problematiserar sin undervisning och anser att de arbetar ämnesövergripande kring sex och samlevnad inom ämnen som samhällskunskap där man tillsammans

Björklund (2008) menar vidare att om de yngre barnen ges möjlighet att visa intresse och får prova att berätta, skriva och läsa på egen hand och får uppmuntran när de provar växer

Även Vygotskij var inne på samma spår med exponering och menade att det ”är genom interaktion med andra som barnet exponeras för och tar till sig de sätt att tänka och agera

vara lyhörda för dessa. Den vuxna ser även barnets individualitet, dess villkor och försöker ge barnet kontroll över sin tillvaro. Med detta synsätt ser jag likheter med synen på

Genom Bronfenbrenners utvecklingsekologiska (1979) teori blir det tydligt att ett större perspektiv behövs för att kunna analysera förskollärares stress, det går inte